- 1 -

Valinfo Landstingsvalet 2010

Körschema- sista sidan -

Rädda Vårdens program,

sid 4–7

Därför räcker inte

landstingets pengar,

sid 11

Så här kan Du göra skillnad,

sid 8-9

- 2 -

ag föddes 1959 i Malmberget av föräldrar som lämnade sitt arbe-tarursprung för studier i Stock-holm. Växte sedan upp i Kalix. Blev av ursinniga politiska diskussioner mellan stalinister (mostrar) och so-

cialdemokrater (pappa) före tio års ålder och för all framtid immun mot all politisk propaganda – särskilt socialistisk sådan.

Läkarstudent i Umeå. Blev 1992 specialist i anestesi och intensivvård (narkosläkare).

Påtalade som nyfärdig specialist grova missförhål-landen vid Kalix sjukhus inkluderande patientfarlig vård och läkemedelsmissbruk hos överläkare. Det resulterade i en häxprocess riktad mot mig från sjuk-husledningen. På grund av för landstinget besväran-de massmedial uppmärksamhet avbröts den gången försöken att avskeda mig. Min tjänst flyttades till då-varande länssjukhuset i Boden utan andra åtgärder.

När slakten av småsjukhusen i Piteå, Kalix och Kiruna sedan startade i början av årtusendet, ledd av samma personer som ett halvt årtionde tidigare sänkte Kalix sjukhus, beslöt jag att igen bjuda motstånd, väl med-veten om att nya avskedsförsök skulle bli resultatet.

Efter några misslyckade försök från landstinget dröj-de avsked till 22 februari 2006 och motiveringen löd att jag använt min grundlagsskyddade yttrandefri-het. Avskedet ogiltigförklarades 6 april samma år av landstingets advokat. Den 20 april undertecknades avtal med utbetalning av 40 månadslöner. Det igen misslyckade avskedet innebär att jag efter 40 måna-der med betald ledighet och sedan 22 juni 2009 är utsatt för olaglig lockout. Tingsrätten i Luleå väntar på att avgöra frågan.

Jag värvades i samband med avskedet 2006 till Folk-partiet i Norrbotten och valdes som andra FP-leda-mot in till landstingsfullmäktige. Fyra år senare spar-kades jag av partiet med exakt samma motivering som tidigare landstinget använde – att jag påtalar olagligheter med hjälp av grundlagsskyddad rätt.

Återstår nu ett parti – Rädda Vården – som möjlig-het att sanera norrbottnisk sjukvård. Den som steg för steg har monterats ned för att bana väg för helt andra satsningar betalda men oönskade av länets skattebetalare. En vindsnurra utanför Sunderby sjuk-

hus för trettiofem miljoner är det senaste exemplet. Kanske det sista?

Sjukvård som täckmantel för organiserad och skat-tefinansierad ekonomisk brottslighet måste för alla patienters och alla skattebetalares skull äntligen få ett slut.

Anders Mansten

JMännen bakom rubrikerna

- 3 -

ag föddes 1956 i Stockholm och växte upp i Övertorneå på 1960- och 1970-talen. Familjens företag var litet, resurserna begränsade. Vi barn fick tidigt börja hjälpa till när det stormade eller eljest blev större

elavbrott. Vi fick sköta telefonsvarandet och fungera som förbindelsepersoner. När personalen var trött-körd kunde man vara med och bistå extra inhyrd personal med lokalkännedom.

I lumpen kunde jag aldrig förstå varför vi skulle

springa över ett öppet fält när vi visste att det låg folk och sköt på oss i andra änden av fältet. Jag tyckte vi skulle smyga oss på ”fienden” bakvägen istället. Det tyckte inte försvaret. Varken jag eller försvaret tyckte nog att jag passade som mannekäng åt Saab, Eriks-son och Bofors och vi gick skilda vägar.

Jag blev vapenvägrare och hamnade på Vattenfall som kraftledningsreparatör. Det var nästan som en sorts legalt Wallraffande och jag kunde i hög grad kombinera det bästa ur bägge systemen. Försvaret å sin sida finns nästan inte kvar.

Arbetet har fyllt min tid och varit en källa till både glädje och sorg. En elleverantörs vardag ger rikligt tillfälle till självtillfredsställelse om man gör ett bra jobb. Märkligt nog kunde följa rikligt med ris även om man hade gjort ett bra jobb – då av ideologiska och politiskt taktiska skäl.

I slutet av 1980-talet när en kommunal pamp som ville bli riksdagsman fick vår koncession indragen brukade jag med glimten i ögat säga, att den opti-mala administrativa bemanningen på ett litet eldist-ributionsföretag var en tekniker, en ekonom och en advokat. Tyvärr har utvecklingen med allt snabbare etablerad röta i statsförvaltning och rättsväsende gjort att jag numera fått ändra det till sex advoka-ter och emellanåt även avsätta tid åt sitta i politiskt fängelse utan att ha begått något brott.

En allt mer moraliskt urgröpt politik, som inte klarar av att tygla byråkratin, har behövt en yttre fiende att samla massorna mot – och jag har stått till tjänst. Med tiden har jag kommit fram till, att vi själva måste avsätta vår adel när den blir allt för oduglig och tar sig allt för stora friheter. Det har svenskarna gjort förr - många gånger.

Bland annat på grund av idrottsskador i familjen blev jag varse hur illa även sjukvården kommit att fung-era. Sjukvården är viktig för oss alla och så hotad i Norrbotten att den naturliga konsekvensen blev att sjukvården måste gå före rättsrötan.

Om man ska kunna sanera rättsrötan i det här lan-det är det ju en fördel att inte ha dött i en likbil på väg till Sunderby Sjukhus i avsaknad av vård på hemorten.

Mikael Styrman

Männen bakom rubrikerna

J

- 4 -

lla har vi sett hur norrbottnisk sjukvård avlövats på grund av felaktig politisk styrning.

Vi ser svaga politiska ledare som om-ger sig med nickedockor. Landstings-

politiker som borde vara starka, kunniga och arbeta för patienternas bästa är idag röstboskap, utan andra uppgifter än att trycka på knappen för byråkraternas egennyttiga förslag.

I skydd av en svag politikerkår har särintressen tagit plats. Plus sidoverksamheter som inte landstinget bör ägna sig åt alls. Landstingsbyråkratin växer, som en svamp åt alla håll. Den kostar mer och mer och stry-per långsamt vården.

Ett sjukt landsting talar om stängda mottagningar, minskade öppettider och nedlagda OBS-platser. De är symptomen på landstingets sjukdom. Nästa år kommer det att handla om stängda sjukhus och ännu längre väg till läkare.

Om patienter som allt oftare dör på vägen. Som se-dan inte behöver ambulans utan likbil. Det är den bil-den vi vill visa – och protestera mot - med hjälp av vår blandade ambulans och likbil på vår valturné.

De som drar nytta av ordningen, de som härskar ge-nom att söndra, vill att vi förlorar oss i detaljer. Om enstaka öppettider eller OBS-platsers vara eller inte vara. Vi måste sluta låta oss luras.

Utan ett friskt landsting kan inget rädda öppettider eller OBS-platser. Utan en kvalificerad vård kan ingen rädda sjuka patienter, lokala OBS-platser eller ej. Om man funderar inser man, att enda vägen idag är att bota landstinget. När sjukdomen är botad kommer symptomen att försvinna.

De etablerade partierna tiger om planen att efter valet stänga sjukhusen Kalix, Piteå och Kiruna. Ja, de stängs förstås inte genast. Först kamoufleras det med hjälp av propaganda och skyltar – Närsjukhus - så att vi ska tro att de finns kvar.

I verkligheten avlövas de och blir odugliga till kvalifi-cerad sjukvård. Sedan läggs de ned.

Vi vill tala klartext. Sedan ta itu med problemen. Vi vill lägga ned all onödig byråkrati för att använda pengarna till sjukvård istället.

Välkommen att del av vår beskrivning av vad vi vill åstadkomma och varför.

Kom sedan gärna för att lyssna på oss – och tala med oss - när vi besöker Din kommun.

Körschema för Luleå-Ambulansen finner du på sista sidan.

Anders Mansten Mikael Styrman

Varför Rädda Vården?

A

Redaktionsruta

Utgivare: Rädda Vården, Matarengivägen 15, 957 31 ÖvertorneåFax: 0927-771 85, mikael@ekfors.net, Produktion: Toolanen IT, greger@tornedal.seTryck: GTC Print AB, Luleå, info@gtc.se, Upplaga: 130 000 ex.Extratidningar finns för avhämtning - kontakta via e-post: greger@tornedal.se

- 5 -

v Norrbottens fem sjukhus är idag två av dem fullvärdiga. Gällivare och Sunderbyn. Övriga tre, Kalix, Kiruna och Piteå, är än så länge medicinska akutsjukhus men med varierande verksamhet inom opererande

specialiteter. Piteå är exempelvis ett av Sveriges största ortopedsjukhus, framför allt för byten av höft- och knäleder.

Omedelbart efter valet kommer slakten av tre ”låtsassjukhus” att fullföljas. Undan för undan naturligtvis, som man alltid har gjort. Alla partier i fullmäktige är med på upplägget, liksom att mörka det helt tills valet är avklarat.

När närsjukhusreformen är genomförd ska så många patienter som möjligt i södra, norra och östra Norrbotten vårdas på sjukhus med inga, eller möjligtvis några få utbildade sjukhusläkare. Övriga då ersatta av distriktsläkare som bytt titel på namnskylten till akutläkare.

Drivkraften bakom reformen heter besparing. Betalar – med sina liv och sin hälsa – gör redan människor i länets utkanter. Snart kommer ännu fler att drabbas.

Det räcker därför inte att bara avstyra framtidens närsjukhus. Idag är tre sjukhus dödsfällor för patienter med akut operationskrävande sjukdom. Från och med i höst blir de undan för undan dödsfällor för ännu många flera. I den del av vårt land där människor redan idag dör först.

Rädda Vården – ensamt eller med stöd från andra partier – vill återställa fem kompletta akutsjukhus med medicinsk och opererande verksamhet.

Akut barn- och kvinnosjukvård ska fortsätta bedrivas vid två sjukhus som idag.

Fem akutsjukhus i Norrbotten

ör fyra år sedan presenterade landstinget siffror som visade att distriktsläkare i Norrbotten träffade mellan tre och fyra patienter per dag i genomsnitt. Sedan dess har kollapsen fortsatt.

Läkarföreningen larmade nyligen om att etthundra primärvårdsläkare fattas. Stafettläkarkostnaderna är högst i landet. Primärvårdens kostnader totalt

är högsti landet. Trots det planerar landstinget att sjukhusvården i framtiden – under skyltarna närsjukhus – ska skötas av primärvården. Människor bör ställa frågan: Vilken verklighet lever ansvariga chefer i?

En offentlig – av landstinget skött – vårdcentral ska finnas i var och en av länets fjorton kommuner.

Av den borgerliga regeringen nyligen genomförda vårdvalsreformen bör sedan användas för att, undan för undan, bilda små och självständiga öppenvårdsenheter där driftsformer kan och bör varieras – privata, kooperativa eller andra.

På det sättet kan Norrbottningar i framtiden erbjudas bassjukvård till rimligt pris och med tillräckligt hög kvalitet.

Rädda Vården – ensamt eller med hjälp av andra partier – vill efter valet behålla en vårdcentral i varje kommun och överlåta all övrig primärvård till andra än landstinget.

En vårdcentral i varje kommun

F

A

- 6 -

nder sjukvårdens glansperiod i vårt land, fram till mit-ten av 70-talet, fattades många beslut av lokala

politiker i sjukvårdsförvaltningar uppbyggda kring sjukhusen.

Idag har politiskt inflytande un-dan för undan monterats ner och politikerna har i praktiken helt förlorat sin tänkta demokratiska funktion. Makten har övertagits av tjänstemän, dock inte ansva-ret, vilket överlåts till sjukvårds-anställda och lite – en kort stund vart fjärde år - till politikerna. Re-

sultatet har blivit det förfall vi alla ser och drabbas av.

Sjukvård, liksom allt annat mänsk-ligt, kräver ansvarstagande för att fungera. När ansvaret sviktar inom sjukvården blir konsekven-serna tydligare och hemskare än

på andra områden.En lokalt förankrad politisk or-ganisation med tillhörande lokal styrelse är central för möjligheten att åter ge sjukvården – öppen- och sjukhusvård tillsammans – rätt förutsättningar att ta ansvar för hela sin befolknings behov av god sjukvård.

Rädda Vården kommer att skära bort allt det dödkött inom politisk och administrativ organisation som gällande lagstiftning med-ger och återställa fem sjukvårds-förvaltningar i Norrbotten med tillhörande politisk organisation och lokal styrelse.

vensk sjukvårds-byråkrati har un-der decennier löpt amok. Anta-let sjukvårdsbyrå-krater i Sverige är

idag är lika som antalet läkare. I ett av Europas läkartätaste länder.

Samtidigt har arbetet vid landets sjukhus och vårdcentraler föränd-rats och handlar idag mindre och mindre om möten med patienter och mer och mer om administra-tivt arbete.

En svensk sjukhusläkare träffar enligt aktuell statistik drygt två patienter per dag. Siffran är lägst i Europa. Utöver de snabbt växande kraven på dokumentation och rap-portering till landstingskanslierna skyller sjukhusläkarna sitt synbarli-ga ointresse för patienter på klum-piga och tidskrävande datasystem och bristen på läkarsekreterare.

De som avskedats och ersatts av byråkrater och som tvingar läkar-kåren att sakta spela pekfingerval-sen på datorn istället för att möta

patienter.

Lösningen? Att befria sjukvården från onödig byråkrati.

Rädda Vården vill – ensamma eller med stöd från andra partier – sälja landstingshuset och säga upp all administrativ personal utom sek-reterare vid arkiven, lönekontoret i Boden och läkarsekreterare.

En ny cirka tio personer stor lands-tingsledning placeras vid Sunder-by sjukhus.

Sälj landstingshuset

Fem sjukvårdsförvaltningar

U

S

- 7 -

ronjuvelerna i svensk bassjuk-vård är sedan ett århundrade di-striktssköterske-mottagningarna.

Några av landstingets svartaste brott– som ökat de senaste åren – är nedläggning av dessa mot-tagningar i glesbygd. Särskilt med tanke på Norrbottens geo-grafi och befolkningsfördelning. Utvecklingen måste brytas och vändas. Också med tanke på den av landstinget erkända misär som präglar vården till döende pa-

tienter. Den som landstinget vill bryta med hjälp av satsningen på enstaka palliativa sjuksköterskor knutna till sjukhusen. I praktiken ett slags dödsbyråkrater eftersom god vård i livets slutskede kräver

lagarbete och nära samar-bete mellan dem som vår-dar patienter hemma – di-striktssköterskorna – och på sjukhus.

Rädda Vården vill – en-samma eller tillsammans med andra partier – kraft-fullt bygga ut distriksskö-terskevården i hela länet

och samtidigt uppmuntra samar-betet mellan distriktssköterskor och sjukhus.

Den av landstinget planerade pal-liativa satsningen skrotas helt.

ransportorganisatio-nen för sjuka männis-kor hotas i Norrbotten av kollaps till följd av redan genomförda och planerade struk-

turförändringar på sjukhusen. För ambulanssjukvården är lösning-en att återställa fem fungerande akutsjukhus.

När det gäl-ler flygburna transporter är situationen mer k o m p l i c e r a d . Vi slösar idag orimligt mycket pengar på flyg-fordon som an-vänds alldeles för lite. Särskilt gäller detta he-l i k o p t e r t r a n -sporter.

Vi har idag en helikopter i Gäl-livare, beman-nad med två piloter, en nar-

kossköterska och läkare vardera, som i arktisk miljö står stilla på grund av väderförhållanden cirka hundra kalenderdagar per år.

Övrig tid minimeras antalet upp-drag på grund av höga flygkost-nader med hjälp av skandalösa kontrakt. Det kostar pengar och människoliv.

Rädda Vården vill – ensamma el-ler med stöd från andra partier – ersätta dagens organisation med tre rationellt upphandlade och bemannade helikoptrar. En vid kusten och två i inlandet. Det kan göras, sedan gällande kontrakt brutits, till oförändrat pris jämfört med idag.

Fler distriktssköterskor

Helikoptrar som bara räddar liv om de flyger

T

K

Foto: Rickard Gillberg / Norrlandsflyg.

- 8 -

Fråga Dig gärna så här:

Hur vill JAG att valet ska gå till?

Är det så, som det står i Sveriges grundlag, att all makt i Sverige utgår från folket, det vill säga från mig?

Vill jag bara kunna rösta på de etablerade partiernas toppstyrda listor?

Listor där centralpolitrukerna i Stockholm bestämt vem som toppar listan och en liten grupp mobbare genomdriver vem som kommer med på listan och kan bli invald?

Som om jag vore satt under förmyndare?

Eller vill jag själv bestämma vem som ska väljas in i Landstinget för att tillvarata mina intressen?

Landstingsfullmäktige består av 71 platser. För att ha majoritet att stoppa sjukvårdens förfall och vända utvecklingen behöver Rädda Vården, ensamma eller tillsammans med andra, 36 platser. Att bara välja in Anders Mansten och Mikael Styrman kan vara poänglöst.

Men tillsammans med andra norrbottningar kan Du välja in minst 36 kloka och ansvarskännande norr-bottningar. Då kan vi ta tillbaka demokratin från partipolitrukerna. Vi kan återta kontrollen över sjukvår-den från den egennyttiga byråkratin. Då kan vi göra skillnad.

Rädda Vården erbjuder Dig en sådan möjlighet. I årets landstingsval kan Du, tillsammans med andra, välja in personer som delar Rädda Vårdens värderingar. Personer som Du själv har förtroende för och som kom-mer att agera för Norrbottens befolknings bästa.

Om Rädda Vården får tillräckligt många röster för att ta platser i landstingsfullmäktige kommer de in som har fått flest röster.

Vi, Anders och Mikael, vill se bra kandidater från alla Norrbottens kommuner. Då kan vi företräda Dig och alla norrbottningar på ett bättre sätt i landstingsfullmäktige.

Kom ihåg, att det är Du som bestämmer vem som ska utforma Norrbottens sjukvård.Sjukvården blir lika bra som de kandidater Du röstar in i landstingsfullmäktige.

Så, vem vill Du att ska företräda Dig i landstingsfullmäktige?

Hur vill Du ha det?

Så här kan Du göra skillnad!

- 9 -

Så här röstar Du på Rädda Vården:

1) Ta en blank valsedel och en penna.2) Skriv Rädda Vården.3) Skriv namnet på Din kandidat.

Tänk påSkriv gärna kandidatens hemort och adress.Då kan han/hon lätt identifieras.

Anders Mansten däremot, är ett ovanligt namn,som inte medför någon förväxlingsrisk.

- 10 -

Varför ingen bra lön i Sverige?verige har varit i krig senast år 1809. Stora de-lar av Europa har helt eller delvis ödelagts av krig under 1900-talet. Många länder har öde-lagts två gånger. Andra länder har både öde-lagts och tvingats erlägga krigsskadestånd.Sverige som förskonades från de europeiska

krigen satt således i guldsits 1945 när resten av Europa skulle återuppbyggas. Allt gick att sälja och till vilket pris som helst.I Sverige spreds den ogrundade självupptagna myten att om-världen köpte på grund av den höga svenska kvalitén. San-ningen var mindre smickrande. Omvärlden köpte för att de led brist på allting och Sverige stod med intakta industrier och var oförhindrad att leverera.

Låg förädlingsgrad

Redan efter andra världskriget grundlades allvarliga systemfel i svensk ekonomi. Eftersom man fick bra betalt för råvaror och halvfabrikat utvecklades inte den kompetenskrävande indu-strin lika väl som i övriga Europa.

Överkonsumtion av välfärd

Genom främst socialdemokraternas försorg unnade Sverige sig en betydande överkonsumtion av trygghet och välfärd. Byrå-kratin svällde okontrollerat åt alla håll och fortsätter att svälla utan kontroll än idag.

Allt fler fattiga

Utan att folket riktigt har förstått det, har landet idag slutat tjä-na pengar. Allt färre industrier finns kvar i landet. Fler är arbets-lösa eller har låtsasarbeten. Bidragstagarna blir fler. Trots bidrag växer de fattigas skara.I andra länder kan bidrag förekomma men inte alls i samma omfattning som i Sverige. En skillnad till finns. Människorna är inte lika fattiga i andra länder.

Hur väl hävdar vi oss?

Vi har gjort en jämförelse mellan en svensk sjuksköterska och en amerikansk dito:De amerikanska priserna har räknats om med kursen 2006-09-08 7,3419 kr.Alla belopp i svenska kronor. Jämförelsen gäller ett autentiskt fall i Boston.

Den amerikanska sköterskan har således 298 468 kr mer i nettolön än den svenska sköterskan eller mer än dubbelt så mycket. Dessutom förmånliga avragsregler för räntor och av-skrivningar.

Vi har kollat prisnivån för den aktuella familjen i Boston. Jämför själv med egna kostnader:

Och så några jämförelser med svenska priser (2006):

Maten tycks vara något dyrare i USA men å andra sidan tycks ju amerikanen ha råd att betala. Hur kan amerikanen ha så mycket mer köpkraft?

Jo, Sveriges ”välfärd” bygger på att man utnyttjar lågavlönade. Många jobb måste vara lågavlönade annars kan staten inte sys-selsätta stora mängder människor med låtsasarbeten. Det är de fattiga som betalar det ineffektiva systemet – inte de rika.När Göran Persson glatt lovar att för 45 miljoner förlänga en startbana i Pajala som inte behövs och som är byggd på fel plats, så är det inte jultomten som betalar, inte heller de rika. Det är sjukvårdsbiträden, städerskor och arbetare som betalar.Gustaf Möller, tidigare socialdemokratisk socialminister har sagt: ”Varje bortslösad skattekrona är en stöld från de fattiga”Tyvärr är senare tiders politiska ledare okänsliga inför detta.

Är det den fattiges lott - att rösta på någon som plundrar en och stirra missunnsamt på den som har det bättre ställt och sprida illvilligt förtal bakom ryggen när den korrumperade statsap-paraten sprider sina lögner om folk? Eller går det att ta sig ur det genom att rösta bort oduglingarna? Hur mycket stryk tål svenska folket? Hur fattiga måste vi bli innan vi kastar oket?

P.S. Vår amerikanska referensfamilj har även mannens lön att leva på. D.S.

Mikael Styrman

Bruttolön per år 300 000 719 506Skatt -106 188 -187 017Delstatsskatt 0 -35 975Sjukförsäkring, 0 -3 920- hela familjen

Tandvårdsförsäkring, 0 -260- hela familjen

Nettolön per år 193 812 492 280

Räntenivå på huset: 30-årig bunden ränta; 5,79 %Fastighetsskatt: 3 %Dagis kr per dag och barn 3292-familjshus 2,7 MkrHusförsäkring kr/år 7 342Gas+El+Vatten kr/år 22 025Läkarbesök, kr per besök 110

Bensin, liter 11,21 5,36Lättmjölk, liter 7,50 12,88Smör, 500 g 21,90 47,76Ägg, 15 st 23,90 22,63Bröd, 600 g 9,90 16,24Fläskkotlett, kg 74,90 87,55Spagetti, kg 23,92 9,90Körsbärstomater, 250 g 24,90 21,72Corn Flakes, 500 g 19,90 26,90Bacon, 140 g 11,80 6,70Mjöl, 2 kg 13,90 15,81

S

- 11 -

ill stor del beror lands-tingets underskott på att man ägnar sig åt saker som man över huvud taget inte ska hålla på med - och som

man inte klarar av. Det blir sällan så tydligt som när landstingsrå-den Agneta Granström (mp) och Kent Ögren (s) blev intervjuade i Nordnytt den 6 augusti (kan ses på svt play).

Istället för att lägga ned pengar-na på sjukvård vill landstingspo-litiker nu bygga ett vindkraftverk för 35 miljoner. Enligt Granström och Ögren kan det inte bli lät-tare. Förutsättningarna för det är goda förkunnar de myndigt och det går inte att ta miste på att det är sakkunskapen som talar.

Granström fyller på med att det bara är att dra en egen kabel di-rekt in i sjukhuset och koppla in.

Osökt kom jag att tänka på när en person en gång sa åt mig: ”Det är väl ingen konst att bygga kraft-

ledningar. Bara att gräva en grop i marken, resa stolparna och dra linor.” Och det är klart, uttryckt på det sättet verkar det ju enkelt. Synd att inte vi inom kraftindu-strin har förstått det. Här har vi tydligen helt i onödan, i decen-nier, utbildat folk till linjemontö-rer i tron att det är ett yrke som faktiskt kräver yrkeskunskap…

För att återvända till landstingets vindkraftplaner är ett modernt sjukhus fullproppat med elektro-nik som kräver mycket hög kvali-tet på elleveransen för att fungera tillförlitligt. Ett vindkraftverk har som regel stor effekt och produ-cerar utomordentligt oregelbun-det med påtagliga återverkning-ar på spänningsnivåerna. Mycket värre ändå är att rotorbladen tre gånger per varv passerar kraft-verkets pelare varvid bladen, och rotorn, bromsas upp för att strax efter accelerera.

Man behöver nog inte vara sär-skilt bevandrad i detta för att inse att det vore förödande för

all elektronisk utrustning anslu-ten till sjukhusets nät.

Man kan naturligtvis bygga ett vindkraftverk på platsen, enligt Granströms och Ögrens intentio-ner. Det är till och med lämpligt att ansluta det till sjukhuset, men bara på ett villkor: Det är lämp-ligt, om avsikten är att föra den medicinska nivån på Sunderby Sjukhus tillbaka till vad den var före elektronikens intåg, på Flo-rence Nightingales tid.

Hon var, enligt Wikipedia, en av grundarna av det moderna sjuk-sköterskeyrket. Under Krimkriget, 1853-1856, lyckades hon sänka dödligheten bland soldaterna på sin avdelning med en faktor tjugo eller trettio genom bland annat bättre hygien.

Fast hon sysslade ju med sjukvård. Hon trodde inte att hon var elek-triker.

Mikael Styrman

Därför räcker inte pengarna

T

- 12 -- 12 -

I sina memoarer skriver en av Ek-fors-bolagets grundare, J E Rova:

”År 1916 tog kronolänsman M. Ström, C. F. Engberg, Karl Kivijärvi, B. O. A. Utterström och jag initiativet till att bygga en kraftstation i Ekfors för att därifrån framdraga elektrisk be-lysning till i första hand Övertorneå och Hietaniemi socknars folktätaste byar.”

Så långt bolagets grundare.

En generation före

Genom initiativet att starta ett eget elverksbolag fick de folkri-kaste byarna i vad som numera är Övertorneå och Haparanda kom-muner elektrisk ström runt 1920. Till stor glädje för befolkningen i dessa byar och till lite mindre gläd-je för befolkningen i angränsande byar som fick vänta till 1949-1955

(en generation) innan staten drog el till dessa.

Ombyggnadsbergettornar upp sig

Eftersom Ekfors-bolagets ledning-ar byggdes med oimpregnerade stolpar, som gjordes av de träd som växte i ledningsgatan, var det inbyggt i systemet att de skulle behöva förnyas efter 20-30 år. Det föreföll vara ett litet problem runt 1920 men redan på 1940-talet förstod man att det var betydligt större.

Hela ledningsnätet behövde för-nyas samtidigt och inga pengar fanns. Inga anslutningsavgifter av betydelse hade tagits ut och något kapital för förnyelse av el-nätet hade inte heller ackumu-lerats. Till råga på allt rådde rå-

varubrist under och efter andra världskriget.

Nytt ställdes mot gammalt

När staten elektrifierade angräns-ande områden och stod med nybyggda ledningar var Ekfors-bolagets ålderstigna ledningar i kraftigt behov av förnyelse. En föga avundsvärd situation.

Nöden blev uppfinningarnas mo-der. Man bytte ut var tredje stolpe så att de nyinresta stolparna fick hålla uppe sina ruttna kollegor. På så sätt kunde driften hållas igång tills man fick råd att förnya reste-rande stolpar.

Vattenfall var servicebyrå

I början av 1960-talet byggdes

”Man är som en bonde i Puerto Rico…”

Felavhjälpning i midnattssol.

- 13 -- 13 -

merparten av huvudlednings-nätet om av entreprenör. Över-torneå-Korva-Juoksengi 1965, Bäckesta-Karungi 1965, Karungi-Haparanda 1968. Som kuriosa kan nämnas att Bäckesta-Karungi byggdes om av Vattenfall. På den tiden fungerade Vattenfall som servicebyrå gentemot övriga svenska elverk. Det skulle snart komma att förändras.

Eftersom socialdemokratin ville förstatliga alla svenska elnät fick Vattenfall andra uppgifter och för-vandlades från samarbetspartner till hårdhänt konkurrent. Svårast för Ekfors att hantera blev rätts-väsendets och myndigheternas oförmåga att behandla privata och statliga elbolag lika.

1970-1972 byggdes en andra ledning mellan Ekfors och Över-torneå varefter den ursprung-

liga förnyades. Det förbättrade försörjningssäkerheten för kom-muncentrat påtagligt.

Efter dessa ombyggnader var

försörjningssäkerheten för de många kunderna tryggad och man kunde lägga mer tid och kraft på förnyelse av lågspän-ningsnäten.

”Man är som en bonde i Puerto Rico…”

Generatorn i Ekfors nedre kraftverk på väg till Småland för omlindning i samband med renove-ring av båda kraftverken.

Välröjt, lättskött – efter att bilden togs även helikopterkvistat. Billigt och lättskött även för skogsägaren.

- 14 -- 14 -

Negativt jämförelseobjekt

Under alla dessa år kom med tio-talet års mellanrum propåer om socialisering av Ekfors-bolaget varvat med en och annan makt-kamp inom bolaget. Socialisering av Ekfors blev den fråga med vars hjälp nedre tornedalspolitiker kunde profilera sig och ta sig upp. Någon egentlig vilja att socialisera Ekfors-bolaget fanns inte från sta-tens sida.

Det berodde på att Ekfors var an-vändbart som argument för socia-lismens fördelar. Med nya statliga ledningar och gamla privatägda ledningar intill varandra kunde ju socialism framstå som ett förträff-ligt samhällssystem.

Efter de tunga ombyggnaderna kunde ledningsgatorna röjas upp ordentligt vilket delvis gjordes av kriminalvården på entreprenad 1980. Det var min första kontakt med kriminalvården. På den ti-den blev man ännu inte, som fri-språkig egenföretagare, inlåst i fängelse.

10 m ledningsgatorredan från start

Ursprungligen avtalade 10 m bre-da ledningsgator blev ordentligt upphuggna, till stor glädje för bo-laget och dess kunder och till lite mindre glädje för Vattenfall och dess kunder som hade 6 m gator.

1982 byggdes Luppio-Bäckesta som kom att bli den sista sträckan på lång tid som byggdes om i be-fintlig sträckning.

Utslagsgivandeväderförhållanden

Åren 1982-1986 följde ett flertal stora stormar som bolaget klarade väl. Svårast var Mauri-Myrsky, som vi säger här, därför att den inträf-fade på Mauridagen i den finska almanackan, 22 september 1982. Det tog 20 timmar innan sista så-väl hög- som lågspänningsfelet var lagat. Den sista kunden som fick tillbaka strömmen var Kalle Korvi i Kukkola som hade fasfel därför att linorna till Toivolansaari hade

slagit ihop i den hårda vinden. Det visade sig senare att Vattenfall be-hövde mer än 13 dygn innan man hade lagat alla högspänningsfel och hur länge det dröjde innan lågspänningsfelen åtgärdats törs man inte tänka på.

Liten mening menmed stor verkan

I början av 1980-talet kom en kund in på kontoret, jag har tyvärr glömt vem.

Jag har funderat på en sak, sa han. Varför bygger ni inte ledningarna längs vägen istället? Det borde ju vara enklare. Beror det på besvär-liga markförhandlingar?

Jag vet inte, men det kanske det gör, svarade jag.

Därmed hade denna vår kund star-tat en process som så småningom ledde till att vi flyttat ut många led-ningar till väg. Det kom att ske un-der stort motstånd från Vattenfall. De lät sina markförhandlare delta

Ute på förebyggande besiktning eller ute och retar gallfeber på missunnsamma typer?

- 15 -- 15 -

på våra ledningsförrättningar som våra markägares ombud, för att stoppa omstruktureringen.

Våra markägare, som hade kunnat följa konsekvenserna av stormarna inom vårt område och ställa dem mot situationen i angränsande nät, lät inte lura sig. Lammirova-Siekas-järvi, Lampisenpää-Svanstein, Kor-pikylä samt Karungi-Kukkolafor-sen kunde byggas längs väg under 1980-talets senare hälft.

Bättre nät intensifierarsocialiseringssträvanden

Detta satte verkligen fart på socia-liseringssträvandena för nu hade situationen vänt. Staten var nu pla-cerad i strykklass och det socialis-tiska systemets oförmåga att ändra kurs var plågsamt uppenbart.

På senare tid har Ekfors-bolaget börjat bygga väg i ledningsgator-na vilket lett till att socialiststaten gjort gryningsräder och anhållit mig. Bolaget sattes under tvångs-förvaltning därför att grova skat-tebrottslingar som vägrade betala räkningarna inte anslöts till nätet. S-partiet, med tyst bifall från mut-kolvar i de andra partierna, åstad-kom en massiv borgenärsattack varigenom man fick banken att säga upp bolagets lån för att få bo-laget i konkurs. Hittills har ett tiotal försök gjorts. I förlängningen på detta har en lokal småpåve hittat på att kommunerna inte ska betala vägbelysningsräkningarna.

Naturnazisternas ögonsten

Att vi sköter nätet och ser till att vi kommer fram och kan reparera ses inte med blida ögon av länsstyrel-sens folk. Det är ju för övrigt inte bara privata elverk de tycker om att trakassera. De är lika bra på att stjä-la människors skog också och ställa den för fäfot. En annan viktig sak

för länsstyrelsens folk tycks vara att hindra lokalbefolkningen att byg-ga vid vatten. Värst är kanske att de använder helikopter. Ja inte just att de använder helikopter utan att de åker runt i fjällen och driver ut djur ur gryten för att montera sändare och diverse grejor på dem. Det är minst sagt oetiskt. Jag tycker att de bär sig åt som naturnazister. Natur-vårdens doktor Mengele. Mycket dumt får man använda skatteme-del till i det här landet, men det tar nästan priset.

Var kommerutvecklingsfientligheten ifrån?

Under samma tid har Ekfors-bo-laget helikopterkvistat hela 20 kV-nätet varigenom träden blir mindre benägna att falla mot led-ningarna eller böja sig mot dessa när det faller blötsnö.

Som enda svenska elverk har bo-laget egen helikopter. I USA är helikopteranvändandet utbrett. I Sverige har bara Ekfors egen. Det

beror nog på två saker. I vårt land måste elverkschefer som vill köpa helikopter dra frågan genom en lekmannastyrelse vilket väl unge-fär är som att be om sparken. Det sammanhänger nog med att det i 70 år varit mycket närmare från Sverige till Sovjetunionen än till USA. Jag menar inte geografiskt.

Om man tittar i backspegeln så har vi jobbat konstruktivt framåt och samhället strävat bakåt med klack-arna i backen. Vi har fått släpa en ovillig politrukapparat med ändan före in i framtiden.

Se där, det var ett axplock om hur det är att vara egenföretagare i Sverige och bedriva samhällsnyt-tig verksamhet efter 70 år av soci-aldemokrati och fyra år av allians-regering.

Man är som en bonde i Puerto Rico.

Mikael StyrmanVD, Ekfors-bolagen

Helikopterkvistning pågår i närheten av Ekfors.

- 16 -

Luleå-Ambulansens körschemaRädda Vården drivs av glöd och samhällsengagemang. Inte av statsbidrag som de etablerade partierna. Vi har därför ingen organisation till vårt förfogande och har tvingats prioritera för att få ut den här valinformationen i tid. Vi kommer därför att lägga ut närmare information om mötesplatserna på våra respektive bloggar. Vänligen se ovan för bloggadresserna.

Ett av landstingets viktigaste instrument, kanske det viktigaste, för att undvika att öppen kritik drab-bar organisationen är makten och kontrollen över det offentliga samtalet. Det talade i etermedier. Det skrivna i länets tidningar. Instrumenten är flera. Många stavas PENGAR.

Därför kommer Rädda Vården att nå ut mycket sparsamt inför valet, i motsats till vanliga partier, och landstingets byråkrati. Försvar mot angrepp riktade mot oss kan dessutom komma att censureras eller förvrängas av medier.

Alla som vill vara väl informerade bör därför även hålla utkik på våra respektive bloggar:

Anders Mikaelhttp://andersmansten.wordpress.com/ http://mikaelstyrman.blogspot.com/

Det fria ordet

Veckodag Datum Klockslag Ort

tisdag 7/9 12.00 Övertorneå 16.00 Haparanda

onsdag 8/9 12.00 Överkalix 16.00 Pajala

fredag 10/9 12.00 Kiruna 16.00 Gällivare

lördag 11/9 12.00 Luleå 16.00 Kalix

söndag 12/9 12.00 Piteå 16.00 Älvsbyn

tisdag 14/9 12.00 Arvidsjaur 16.00 Arjeplog

onsdag 15/9 12.00 Boden 16.00 Jokkmokk

fredag 17/9 12.00 Piteå 16.00 Luleå

lördag 18/9 12.00 Luleå 16.00 Boden