RAPPORT - Region Skåne€¦ · 2016-08-17 5-10-05 NH c: ... borde få mer uppmärksamhet även i Sverige och att politiken på detta område behövde utvecklas. ... restauranger

Sweco

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I SKÅNE

2016-08-17

Sweco Society

Helene Norberg Hanna Dalesjö

1(49)

RAPPORT

2016-08-17

NH c:\users\senorb\documents\society\kulturella näringar\rapport-kkn-20160817.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Bakgrund och syfte 2

2 Tidigare studier 2

2.1 Definitioner och statistiska modeller 2

2.2 Kulturella och kreativa näringars betydelse för regional utveckling 4

3 Intervjuundersökning 5

3.1 Film och rörlig bild 5 3.1.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt 5 3.1.2 Framgångsfaktorer, potential, utmaningar idag och framtida hot 6 3.1.3 Regional förankring 7 3.1.4 Innovationssystemet 7

3.2 Mode 8 3.2.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt. 8 3.2.2 Framgångsfaktorer, potential, utmaningar idag och framtida hot 8 3.2.3 Regional förankring 9 3.2.4 Innovationssystemet 9

3.3 Spel och media 9 3.3.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt. 9 3.3.2 Framgångsfaktorer, potential, utmaningar idag och framtida hot 10 3.3.3 Regional förankring 10 3.3.4 Innovationssystemet 10

4 En analysmodell 11

4.1 Definitioner och begrepp 11

4.2 Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen 12

4.3 Företagens omsättning 15

4.4 Företagens storleksklass 19

4.5 Företagens juridiska form 24

4.6 Antal nystartade företag 30

4.7 Nystartade företag 2010 som fortfarande är verksamma 2013 33

4.8 Sysselsatta inom KKN 37

4.9 Sysselsattas inkomster inom KKN 44

2(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1 Bakgrund och syfte

Kulturella och kreativa näringar är en växande och allt viktigare del av näringslivet. En rad initiativ har tagits för att främja dessa näringar och deras betydelse för samhället. Region Skåne har bland annat antagit en handlingsplan för perioden 2014-2020, där det anges att Skåne ska ha de bästa förutsättningarna för att kulturella och kreativa entreprenörer ska kunna utveckla sina affärsidéer med framgång. Ett av de prioriterade områdena i handlingsplanen är att kartlägga och mäta den kulturella och kreativa sektorn över tiden. Denna rapport syftar därför till att redovisa en analysmodell för att analysera denna sektors utveckling över tiden och huruvida gjorda insatser ger effekt på regional och kommunal nivå. De perspektiv som har valts ut speglar Region Skånes bedömningar av den information som är relevant för regionen och dess kommuner. Med kulturella och kreativa näringar avses i detta uppdrag, arkitektur, form och design, film, foto, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, spel och media. Turism och besöksnäring är inte med i den modell som utvecklats, eftersom Region Skåne har en särskild organisation som arbetar med dessa frågor och som gör egna insatser på detta område. Även ”måltid” är borttaget, men av praktiska skäl då det är svårt statistiskt att avgöra vad som är en måltid som kan ingå i en kreativ och kulturell näring och vad som inte passar där.

2 Tidigare studier

2.1 Definitioner och statistiska modeller

En rad rapporter har tagits fram som behandlar behovet av att mäta utvecklingen inom de kreativa och kulturella näringarna. ITPS gav år 2008

1 ut en rapport som diskuterar

kreativa näringar som begrepp och behovet av att lyfta fram dessa näringar och deras betydelse i ekonomin. Begrepp som har använts i litteraturen för att fånga dessa näringar är t.ex. upplevelseindustrin, kreativa industrin, kreativa näringar, kulturella näringar mm. Gemensamt för dessa begrepp är att de beskriver en koppling mellan kultur, kreativitet och näringsliv som innebär att kulturpolitiken och näringspolitiken i större omfattning överlappar varandra. I rapporten från ITPS (2008) diskuteras svensk politik för KKN-näringarna och en utblick görs mot EU, Nederländerna, Storbritannien och Japan. I rapporten konstaterades att EU drev arbete på detta område och att så kallade kreativa näringar är underskattade i strategier för att uppfylla Lissabon-agendan. I rapporten dras också slutsatsen att det (då, år 2008) pågick många initiativ på den regionala nivån inom detta område men att det saknades motsvarande fokus på den nationella nivån. Dessa näringar har traditionellt främst hanterats inom kulturpolitiken och kunskap om deras behov av näringspolitiska insatser var låg. Kopplingen mellan kulturpolitik och näringspolitik var också låg. I rapporten konstaterades också att det även i Storbritannien då främst var den regionala nivån som fokuserade på KKN-näringarna. Storbritannien hade dock arbetat med frågan ända sedan slutet på 1990-talet och hade redan då också nationella policydokument för

1 ITPS, (2008) ”Kreativ tillväxt? – En rapport om kreativa näringar i politik och statistik”, A2008:007

3(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

dessa branscher, som genomsyrades av insikten om KKN-näringarnas betydelse för innovation och kreativitet. Storbritannien har tjänat som förebild för många andra länder under det senaste decenniet i denna fråga, både vad gäller definitioner, vilka branscher som inkluderas och den politik som utformats. ITPS framförde då att kreativa näringar borde få mer uppmärksamhet även i Sverige och att politiken på detta område behövde utvecklas. Bl.a. framfördes att politiken behövde anpassas, att det regionala arbetet skulle understödjas, att definitioner borde utarbetas och att frågor kring immateriella rättigheter behövde hanteras. ITPS som senare blev myndigheten Tillväxtanalys fortsatte under följande år med en rad studier inom KKN-näringar. I en studie från 2009

2 föreslås begreppet ”kulturnäringar” som

definition på kreativa näringar. Begreppet ”kulturtridenten” utvecklades också i denna rapport. Kulturtridenten innebär att statistiken för de anställda inom kulturnäringar inkluderar både dem som är sysselsatta inom dessa näringar men även dem som arbetar med så kallade kulturyrken inom andra näringar. Ett problem med denna definition var dock att yrkesregistret behövde kvalitetssäkras. Volante gjorde en studie 2012 där olika definitioner på kulturella och kreativa näringar jämfördes. De definitioner som jämfördes var dels den som utarbetats i European Cluster Observatory-rapporterna och som EU kommissionens företagarenhet förordar. European Cluster Observatory (ECO) samlar information om europeiska kluster, klusterorganisationer och klusterrapporter. Observatoriet drivs av Handelshögskolan i Stockholm genom finansiering av EU:s generaldirektorat för näringsliv. Den andra definitionen är den ESSnet föreslagit, vilket är ett samarbete som initierats av Europarådets kulturministrar. Denna definition är framtagen på uppdrag av EU:s statistikmyndighet Eurostat inom det tvååriga projektet ESSnet-Culture (European Statistical System Network on Culture). Projektgruppen publicerade sin slutrapport i oktober 2012. ECO:s definition behandlar de kulturella och kreativa näringarna medan ESSnets definitionen är något smalare och behandlar snarare kulturnäringar. Rent konkret är skillnaden mellan ECO:s och ESSnets definitioner att den senare bland annat inte inkluderar en del stödfunktioner som tryckerier och tillverkning av musikinstrument och inte heller programvaruproducenter. Volantes rapport analyserar utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna med ovanstående två definitioner och finner bl.a. att av det totala antalet företag inom de kulturella och kreativa näringarna så har 83 procent inte någon anställd, det vill säga är enmansföretag. För den snävare ESSnet-definitionen är andelen enmansföretag ännu högre, 85 procent. Andelen egenföretagare är högre inom de kulturella och kreativa näringarna. Cirka 75 procent av alla företag i Sverige är enmansföretag och cirka 96 procent har noll till nio anställda. Volante finner också att tillväxten av antalet företag är större inom de kulturella och kreativa näringarna än inom näringslivet som helhet. Den genomsnittliga ökningen av antalet företag mellan 2008 och 2010 var 5,4 procent per år för de kulturella och kreativa näringarna och 6,1 procent för kulturnäringarna. Antalet företag inom hela näringslivet ökade årligen med i genomsnitt 3,6 procent. Däremot finner Volante att dessa näringar växte långsammare än näringslivet som helhet. Mellan 2008 2 Tillväxtanalys, (2009) ”Kulturnäringar i svensk statistik, Ett första försök att tillämpa en ny definition”, Rapport

2009:06

4(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


och 2010 växte de kulturella och kreativa näringarna med 1,3 procent per år i genomsnitt och kulturnäringarna något långsammare med 1,1 procent per år. Näringslivet som helhet växte i genomsnitt med 2,1 procent årligen. Ytterligare en modell som används i litteraturen är den s.k. KRUT-modellen som presenterades i en rapportav KK-stiftelsen redan år 2003.

3 Denna rapport inriktade sig

specifikt på Sverige och fick ett stort genomslag. I KRUT-modellens definition är även besöksnäringen och måltidssektorn inkluderad, vilket inte är fallet i ESSnet eller ECO:s definitioner. Tillsammans utgjorde dessa två sektorer ungefär 38 procent av hela upplevelseindustrin. En annan skillnad är att modesektorn också är inkluderad i KK-stiftelsens definition, till skillnad från i ESSnet eller ECO:s definitioner. Detta axplock av olika statistiska sätt att mäta dessa näringar visar att det finns flera olika sätt att definiera en KKN-modell. Den definition som väljs är beroende av syftet med den specifika undersökningen och de näringar som är av intresse. I denna rapport utvecklas en modell utifrån de behov och det fokus som Region Skåne och regionens kommuner har vid uppföljning och analys av utvecklingen i KKN-branscherna.

2.2 Kulturella och kreativa näringars betydelse för regional utveckling

Kultur påverkar den regionala utvecklingen på flera sätt. Direkt i form av dess sociala och estetiska värden men även genom investeringar och sysselsättning i kulturskapande och kreativa/kulturella näringar. Kultur har dessutom en indirekt roll för utvecklingen, genom en positiv inverkan på en region eller kommuns attraktivitet och förmåga att vara en attraktiv plats. Ett rikt kulturutbud bidrar till att locka besökare. Kulturverksamheter är en viktig reseanledning som ger turistekonomiska effekter för exempelvis hotell, restauranger och shopping. Kultur bidrar också till social sammanhållning och platsförankring för dem som bor och lever där. En kulturell verksamhet kan vara en viktig symbol för en plats, kommun eller region, och de är ofta viktiga för lokalinvånarna. Kultur spelar även betydande roll för innovationskraften i andra näringar. Kultur i dagens postindustriella samhälle har en viktig roll för att skapa en miljö med förändringsbenägenhet och grogrund för innovation. Kulturskapande är också viktigt för att skapa ett tjänste- eller varuerbjudande som förmedlar en upplevelse, snarare än enbart produkten eller tjänsten i sig. De produkter och tjänster som säljs handlar alltmer om helhetsupplevelser där kulturella inslag bidrar till denna upplevelse. Att fläta samman kultur och näringslivsperspektiv har blivit en utmaning i stora delar av världen. Utmaningen för den kulturella och kreativa sektorn är att få två olika perspektiv att mötas och växa parallellt – kultur- och näringslivsperspektivet, K- och N-perspektiv. Kulturperspektivet handlar i stor utsträckning om att öka tillgängligheten till kultur for medborgarna. Både för att ta vara på potentialen i det egna skapandet och att få tillgång till kultur som skapas av andra. Kulturperspektivet handlar också om att utveckla förståelsen av kulturens roll i att skapa mer attraktiva och kreativa samhallen. Näringslivsperspektivet handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar för att företagen inom denna sektor ska kunna växa och utvecklas. Det innebär exempelvis att skapa

3 KK-stiftelsen, (2003) ”Upplevelseindustrin 2003 – statistik och jämförelser”

5(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

länkar mellan företagen och investerare, göra det lättare att exportera och etablera sig på nya marknader och så vidare. Företagen inom den kulturella och kreativa sektorn tenderar att söka sig till varandra och bilda kluster. Det beror på att det finns många projektbaserade verksamheter och frilansare inom den kulturella och kreativa sektorn som har utbyten med varandra, på att de behöver finnas nära potentiella uppdragsgivare och att de vill vara nära slutkonsumenter. Dessa kluster ger förutsättningar för kulturdrivna former av regional utveckling inom olika branscher, som förenas av att de drar nytta av kulturen som utvecklingsfaktor. Dessa kulturnäringar kan även vara del i en plattform som också andra näringar drar nytta av i sin utveckling. Dagens kluster liknar inte gårdagens. Tidigare var traditionella industriella kluster/distrikt med decentraliserad vertikal integration viktiga för den regionala utvecklingen, det vill säga en stärkt samverkan mellan företag som är verksamma inom samma värdekedja, “från ax till limpa”. I de postinindustriella kulturella distrikten sker istället en horisontell integration med stärkt samverkan mellan företag som tillhör olika värdekedjor. Detta ger förutsättningar för kulturdrivna former av regional utveckling inom olika branscher, som förenas av att de drar nytta av kulturen som utvecklingsfaktor. Kulturella och kreativa näringar har ofta behov av andra typer av affärsutvecklingstjänster än de gängse. De har t.ex. snarare behov av lokaler anpassade för dess verksamheter än företagscentrum. De har även behov av mer flexibla affärsutvecklingstjänster och passar inte in i de vanliga innovationssystemens tjänsteutbud och tillväxtkrav.

3 Intervjuundersökning

I detta avsnitt redovisas resultatet från de intervjuer som gjorts med representanter från

några branschkluster inom de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. Intervjuerna har

fokuserat på branschens utveckling, förutsättningar, framgångsfaktorer, utmaningar,

regionala förankring och synen på innovationssystemet.

3.1 Film och rörlig bild

3.1.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt

Kombination av hög kompetens, engagemang och huvudsakligen offentlig finansiering har lett till en stor expansion, utveckling, specialisering och professionalisering av Skånsk filmunder senare år. Det märks främst i antalet produktioner och även i termer av kvalitet på de produktioner som genomförts. En indikator på detta är Guldbaggar och ett pris i Cannes till Skånsk film under 2013, och att skånska filmer visas på festivaler, biografer och TV också utanför Sverige. Volymen av projekt och hur mycket kapital som kommer till Skåne har ökat sedan år 2000. Branschen är emellertid mätt i exempelvis omsättning, vinster och antal anställda inte särskilt stor. Det finns väldigt många små aktörer med få anställda. I Skåne var det år 2014 totalt 190 aktiebolag som producerade film och video samt arbetade med efterarbete kopplat till området. Det fanns utöver det cirka 484 handelsbolag och enskilda näringsidkare. I de 190 aktiebolagen var antalet anställda 390. Flera av bolagen är

6(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


enmansbolag och om man lägger ihop alla som arbetar inom branschen i Skåne uppgår siffran till 860-900 människor. SVT personal, främst i Malmö, ingår inte i dessa siffor. Ur ett ekonomiskt perspektiv är filmbranschen i Skåne väldigt lik filmbranschen i andra delar av Sverige och Europa då den är beroende av offentliga medel. Offentliga medel är i vissa fall ett köp och i andra fall en investering, med en (förväntad) ekonomisk avkastning. Köp handlar främst om att offentliga medel används för att köpa sådant som inte skulle bli producerade på marknadsvillkor. Det kan också handla om att subventionera upplevelser till en befolkning som annars inte skulle kunna ta del av dem och/eller att finansiera andra typer av allmänna nyttigheter. Investeringarna är huvudsakligen av två typer – investeringar i vissa typer av projekt och investeringar i humankapital. Investering i projekt är tänkta att ge avkastning till regionen. Projekt som inte ger ekonomisk avkastning kan ändå ses som en produktiv investering som bygger en portfölj eller kontakter. Investeringar i humankapital kan vara i utbildning och talangutveckling, eller i produktioner som ger kunskap och erfarenheter. Ganska få bolag eller aktiviteter, förutom de mest kommersiella verksamheterna och mest framgångsrika, tjänar tillräckligt med pengar för att gå runt ekonomiskt, oberoende av ett offentligt stödsystem. Filmbolag ackumulerar sällan tillräckligt med egenkapital för att fullfinansiera sina projekt. Det som dessa bolag kan hoppas på är att generera tillräckligt med egenkapital för att äga en stor del av projektet – vilket ger mer bestämmanderätt och eventuell avkastning – och att kunna utveckla sina projekt till en högre kvalitetsnivå så att de har en bättre chans att konkurrera om stödmedel. Ett högt egenkapital ger ett produktionsbolag också möjligheter att utveckla flera projekt än de har för avsikt att fullfölja. Det ger också en möjlighet att köpa in extra kompetens om det bedöms som fördelaktigt. I regionen finns det bara ett bolag som närmar sig detta tillstånd. Detta betyder inte att filmbranscher inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Det är de ofta, men de brukar fungera som katalysatorer snarare än ackumulatorer – det vill säga att investeringar i filmproduktion och visningsaktiviteter ger avkastning i företag och sektorer utanför filmbranschen (som besöksnäringen) i mycket större utsträckning än i bolagen i branschen. Ur ett regionalt perspektiv skapar detta ett värde som är stora på andra sätt än att de växer som bolag. Sen 2000 har man i region Skåne varit inblandad i runt 80 långfilmer. De har omsatt cirka 2,2 miljarder. De har gjort av med ytterligare ett antal miljarder i regionen. De här projekten för med sig mycket kapital som sen förbrukas i Skåne. Kapital som inte hade varit där annars. Filmproduktionen fungerar som ett verktyg för att attrahera kapital och investerar.

3.1.2 Framgångsfaktorer, potential, utmaningar idag och framtida hot

Trots den utveckling som skett finns det problem med små volymer i Skåne. För få produktioner är tillräckligt stora för att nå upp till en kritisk massa där det för lokala produktionsbolag har möjlighet att få en hög omsättning. Möjligheterna att växa ekonomiskt och kompetensmässigt genom erfarenhet och att kunna anställa flera medarbetare begränsas också. För nationella och internationella produktioner är volym viktigt eftersom regionen blir känd i bredare kretsar som en bra inspelningsplats. Det är också viktigt med högre volymer eftersom ju mer som omsätts i regionen, desto mer betydelsefull blir filmproduktionen. En synlig och framgångsrik verksamhet attraherar mer uppmärksamhet och pengar. Volym är också väldigt viktigt från ett humankapitalperspektiv. Inom film och rörlig bild är praktisk erfarenhet oerhört viktigt; för att utvecklas som arrangör, filmkonsulent eller filmarbetare måste man både jobba

7(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

mycket och med många olika slags fall. Det krävs också en viss volym av produktioner för att behålla och särskilt attrahera humankapital till regionen. I och med digitalisering har dvd försäljningen rasat under de senaste två, tre åren, för att ersättas av Video on demand. Det kapital som försvunnit som en konsekvens av detta har inte ersatts av de ersättningar som kommer från olika typer av streamingtjänster såsom Netflix etc. Det har lett till att de som investerar i film inte i samma utsträckning som tidigare kan ge förskott för framtida investeringar. Filmproduktion har därför i högre utsträckning behövt hitta finansiering på andra ställen. I resten av Europa har man på många ställen automatiska stödsystem där man kan få tillbaka uppemot 20 procent av satsade medel i en region. Branschföreträdare menar att så länge de inte kan konkurrera med skattelättnader risker de att tappa egna och andra projekt till andra länder. En styrka i branschen (åtminstone för företagen) är den flexibilitet som finns i en projektorienterade verksamhet som vid behov kan växa kraftigt men också krympa relativt smidigt. Det finns också enligt branschföreträdare, trots ett filmavtal som sagts upp, en utveckling som pekar på att det kommer finnas mer offentliga medel för svenska film i framtiden är tidigare

3.1.3 Regional förankring

Film spelas in och görs överallt i Skåne. Var helst det görs film så kommer det folk från hela länet. Det är dock så att hälften av alla produktionsbolagen i Skåne finns i Malmö, men en del finns också i Lund, Ystad och Helsingborg. De regionala aktörerna främst Film i Skåne försöker mobilisera de olika kommunerna att ta täten i olika frågor för att på så sätt få en stor spridning av verksamheten över hela regionen. En stor styrka i regionen är att de olika kommunerna inte ser på varandra som konkurrenter utan samarbetspartners. En svaghet är att i en jämförelse med andra framträdande svenska regioner på området är film och rörlig media inte lika stort. Det finns dock enligt branschföreträdare en känsla av att detta är ett prioriterat och viktigt område politiskt.

3.1.4 Innovationssystemet

Utmärkande för film och rörlig bild som bransch i Skåne är den stora kunskap och erfarenhet som finns hos de ledande aktörerna. Däribland märks: Film i Skåne, Folkets bio Malmö, Filmcentrum Syd, Öresund Film Commission, BUFF, BoostHbg, produktionsbolagen, filmutbildningar, KulturKraft Syd, m m. Film i Skåne är den samlande aktören med ett tätt samarbete med Filmcentrum syd. Med utgångspunkt i en förstudie som tagits fram på området har en regional strategi för film och rörlig bild skapats. Det har funnits ett behov av att tydliggöra olika parters roller och att undvika att vissa ibland haft dubbla roller. Att ”synka ihop” de olika aktörernas agendor och att identifiera vad de vill göra tillsammans har varit viktiga utvecklingsområden som också utmynnat i en handlingsplan. I handlingsplanen lyfts främst att förstärka infrastruktur och öka volymen.

8(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


3.2 Mode

3.2.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt.

För en beskrivning av utvecklingen i modebranschen finns endast relativt gammal statistik som endast visar utvecklingen på nationella nivå. Omsättningen för den svenska modebranschen var 206 miljarder kronor år 2011. 60 procent, 123 miljarder kronor, utgjordes av export och 40 procent, 83 miljarder kronor, omsattes på den inhemska marknaden. Den genomsnittliga avkastningen på sysselsatt kapital för en urvalsgrupp på femton klädproducerande varumärken var 18 procent år 2011. Det mest lönsamma företaget i urvalsgruppen hade en avkastning på sysselsatt kapital på 133 procent, och det minst lönsamma företaget hade ett negativt rörelseresultat vilket ger en avkastning på sysselsatt kapital på -54 procent. Även om det genomsnittliga företaget i urvalsgruppen har en omsättning som utgör endast någon enstaka procent av H & M:s omsättning, så är lönsamheten i snitt hela 50 procent. Största exporten procentuellt görs av småföretagen, de som har 1 - 10 anställda.


De varumärkes byggande företagens framgång är starkt förknippad med träffsäkerheten när det gäller kollektionerna. En annan viktig kompetens som ger utslag på lönsamheten är förståelse för låg kapitalbindning och höga marginaler. De flesta företagen säljer sina produkter på den nordiska och övriga europeiska marknaden. Det som gör att svensk mode funkar utomlands är enligt branschföreträdare tre saker. För det första är svenska designers är bra på att designa sådant som är prisvärt samtidigt som det har en ”hög modegrad”. För det andra menar branschföreträdare att svenska designers är bra på att göra saker som upplevs som ”hög designade” som samtidigt är bärbart och kommersiellt. Den tredje aspekten som lyfts är att svenskt mode upplevs som väldigt kontemporärt. Den svenska modebranschen är inte kända för sitt historiska arv utan snarare för det som händer nu. Det lyfts också att svenska entreprenörer och designers har en bra känsla för affärer och känsla för vad som ligger rätt i tiden. Det finns stort potential i svenskt mode. En utmaning framåt är att de globala förändringarna i form av främst en ökad digitalisering ställer större krav och att det är viktigt att bibehålla den positiva kraft som finns när konkurrensen hårdnar. Utöver denna utmaning så är det stor potential i internet handel, kommunikation, innovation och teknik. Dessa parametrara kommer spela större roll inom modeindustrin, och Sverige är i framkant här. Det är viktigt framöver att försöka få till olika former av samarbeten mellan olika branscher inom de kulturella och kreativa näringar som kan främja svenskt mode globalt. Kapitalbrist anses vara den största utmaningen när det gäller att gå in på en ny marknad. När designers ska sälja in sina kollektioner så får de i normalfallet en order från en återförsäljare som vill ha en viss volym av kläder. I detta skede får designern sällan någon betalning i förskott utan det är upp till hen att finansiera produktionen. Detta innebär att designers behöver ”ligga ute med” stora summor pengar fram till dess att produkterna sålts i butik. Detta är av naturliga skäl en svår situation för småföretagare då

9(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

det är problematisk att hitta kapital. Historiskt sätt har bankväsendet varit ovilliga att låna ut pengar för att råda bot på detta. Detta har medfört att det varit svårt att växa för vissa företag och lett till en situation där de antingen varit tvungna att växa långsamt eller att på något sätt få tag på bra externa finansiärer.


Modebranschen beskrivs som en bransch med få regional kopplingar. I och med den ökade digitaliseringen tittar företagen uppåt och utåt mot den nationella och internationella arenan. Representanter för branschen menar att det gäller att få Skåne som plats att förstå internationellt mode, dess potential, och att satsa lokalt/regionalt/nationellt/internationellt. Sverige är ett litet land och om vi kommunicerar Skåne eller Stockholm internationellt har inte någon större betydelse. Det viktigaste är att ha ett internationellt tänk. Om branschen lyckas med detta så finns stor potential för tillväxt.


Det finns ganska många olika former av branschorganisationer som representerar företag inom modeområdet. Dels de som representerar de företag som ingår i den traditionella textilindustrin, dels de som representerar de mer designdrivna företagen. På nationell nivå nämns främst Tillväxtverket, Vinnova och Business Sweden som viktiga aktörer. På regional nivå lyfts främst region Skåne och Business Region Skåne. HM är det överlägset största företaget och dess inflytande är stort. Då de allra flesta andra företag är små blir HM som aktör viktig för branschens utveckling. Den samlade bild som ges från de rapporter som studerats och de intervjuer som genomförts är att branschen själva efterfrågar att dess anseende höjs och att det görs större insatser för att främja export av svensk design. Det finns förhoppningar om att den nya nationella exportstrategin ska fungera som en hävstång framåt för branschen. Ett ökat samarbete mellan olika närliggande branscher är också det något som efterfrågas då dessa står inför liknande utmaningar.

3.3 Spel och media

3.3.1 Branschens utveckling ut, historiskt och framåt.

De senaste tio åren har en positiv utveckling skett i branschen sett till dess omsättning och expansion. De senaste två, tre åren har denna utveckling ytterligare eskalerat. Utvecklingen går fort och det går väldigt mycket uppåt främst i det som kallas digitala medier och i spelbranschen. Den digitala utvecklingen globalt och de ökade krav och möjligheter som finns i nästan alla branscher har skapat en tillväxt med stora möjligheter. De senast tillgängliga data över hur utvecklingen ser ut i branschen, med fokus på spelbranschen pekar på en stark tillväxt. Merparten av de bolag som finns i branschen är lönsamma och denna lönsamhet har ökat med tiden. Man kan även se en fortsatt stadig ökning av antalet anställda. Det är dock fortsatt så att det antalet anställda i förhållande till andra branscher är lågt. Branschen präglas av ett antal mindre bolag. Regionens

10(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


största bolag är Massive Entertainment som år 2013 (senast tillgängliga data) hade 273 anställda.


Det kulturella klimatet för företagande inom branschen är gynnsamt i Malmö och Skåne. Det finns en öppenhet och en transparens som är en förutsättning för att dela information och för att utveckla tjänster som är konkurrenskraftiga. Detta är också en del av den leveranssäkerhet som kunder efterfrågar och som branschen kan möta. Det finns även ett klimat av att dela med sig av kompetens och erfarenheter, vilket ses som en stor styrka. Att det i regionen, främst i Malmö men också i övriga Skåne, finns en stor mångfald av nationaliteter och språk ses som en styrka i en digitaliserad bransch gentemot andra konkurrenskraftiga städer och regioner. Som exempel på detta nämns att IBM har startat ett kontor med 300 personer i Malmö. De har lyft att de olika bakgrunder som deras personal i Malmö har är en konkurrensfördel. De utmaningar som finns handlar om att fortsätta på den inslagna vägen. Transparens och delande av kompetens är sådant som är viktigt men också något som med en ökad konkurrens kan försvinna. Utöver det nämner också branschföreträdare att tillgången på investerare och finansiering i form av riskkapital, offentliga investeringar och ”affärsänglar” kunde vara bättre. Den största utmaningen och hoten för fortsatt utveckling i branschen som helhet är dock den kompetensbristen som finns. Dels behöver de som redan arbetar kompetensutvecklas men framförallt saknas det kompetent arbetskraft inom en rad olika områden. Det utbildas för få personer med denna inriktning och de som utbildas är generellt sätt alltför oerfarna för att hantera vissa komplexa arbetsuppgifter.


Spel och mediabranschen finns i hela Skåne men det starkast fästet finns i Malmö. Branschen har en stark koppling till Region Skåne då det under åren 2005 och 2006 startades projekt som delvis finansierades av regionen. Projekt som branschföreträdare anser hade stor del i att utvecklingen kom igång när det gjorde. Viktiga parter och i vissa fall finansierare för branschen är region Skåne, men också Malmö stad.


På näringslivssidan är de stora aktörerna och pådrivarna bland annat IKEA, Sony Eriksson, Swedbank. Malmö stad, Region Skåne och Malmö Högskola. De planer och strategier som tas fram i regionen är alltid väl förankrat i branschen menar en företrädare.

11(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4 En analysmodell

4.1 Definitioner och begrepp

Den definition av den kulturella och kreativa näringen som används i rapporten är

framtagen av Region Skåne tillsammans med Sweco. Definitionen bygger på standard för

svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) och har delats in i sju olika branschgrupper.

Definitionen påminner om den som Region Skåne tidigare tagit fram, men inkluderar inte

verksamheter som måltidsverksamhet som är svår att särskilja som kulturella och kreativ

näring i statistiken. Inte heller ingår turism- och besöksnäringen som är en kombination

av flera branscher och som ingår i Tourism in Skånes verksamhetsområde. Även

”upplevelsebaserat lärande” är exkluderad då den är svårt att särskilja i statistiken.

Den kulturella och kreativa näringen har delats in i sju olika branschgrupper. Den första

branschgruppen, ”Form, design och mode” samlar verksamheter inom tillverkning av

kläder, möbler, arkitektur och grafisk design. Branschgrupp ”Kultur och upplevelse”

omfattar bibliotek, arkiv, museiverksamhet samt kulturminnesinstitutioner. Även

nöjesparker och botaniska trädgårdar inkluderas i denna branschgrupp. Branschgruppen

”Litterärt och konstnärligt skapande” samlar enskilda konstnärer och författare. ”Rörlig

bild, film och foto” inkluderar foto och film. Branschgruppen ”Media” omfattar alla typer av

media så som tryckeri, utgivning av böcker, radio och reklam. ”Scenkonst” samlar

verksamheter som musik, dans och cirkus och slutligen ”Spelutveckling” omfattar

utgivning av dataspel.

I tabellen nedan ges en förteckning över den definition av den kulturella och kreativa

näringen som använts i rapporten. Tabellen ger även information om hur de olika

branschgrupperna har delats in baserat på SNI 2007.

I denna statistikredovisning används en del begrepp som är bra att känna till:

KKN, används som förkortning av den kulturella och kulturella näringen i Skåne.

Totala näringen, avser hela näringslivet (oavsett bransch) i Skåne.

12(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Delregion, syftar på de olika geografiska delregionerna i Skåne: Nordöst,

Nordväst, Sydöst och Sydväst. Indelningen av delregionerna överensstämmer

med kulturnämndens, vilken utgör underlag för kulturplaneprocessen.

Det statistiska underlag som använts i rapporten baseras på uppgifter inhämtade från

SCB samt Region Skåne. Uppgifter om antal företag, juridisk form, storleksklass baserats

på uppgifter ur Företagsregistret. Uppgifter om omsättning baseras på uppgifter hämtade

ur Momsregistret. Uppgifter som rör anställda, dvs. antal sysselsatta uppdelat efter kön,

ålder och födelseland samt inkomst är inhämtade från Region Skåne och baseras på

uppgifter ur registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Uppgifterna om antal

sysselsatta och medianinkomst omfattar endast den privata sektorn inom KKN.

All statistik i denna rapport har sekretessgranskats.

4.2 Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen

Under 2013 fanns totalt 14 785 företag verksamma inom den kulturella och kreativa

näringen. Antalet företag inom KKN har varit relativt stabil sedan 2011. Mellan 2010 och

2011 sker det dock en ökning av antalet företag, vilket troligen kan förklaras av att SCB

under 2011 ändrade sina kriterier för vilka företag som registrerades i Företagsregistret.

Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen, utveckling mellan 2010

och 2013

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

2010

2011

2012

2013

Form, design och mode Kultur och upplevelse

Litterärt och konstnärligt skapande Media

Scenkonst Rörlig bild, film och foto

Spelutveckling

13(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Flest företag inom den kulturella och kreativa näringen är verksamma inom delregionen

Skåne Sydväst. Här finns totalt 9569 antal företag inom den kulturella och kreativa

näringen följt av Skåne Nordväst med 2885 antal företag. Motsvarande antal för Skåne

Nordöst och Skåne Sydöst är 1201 respektive 1130 företag.

Samtliga branschgrupper finns representerade hos de olika delregionerna.

Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen 2013, per delregion och

branschgrupp

I figuren redovisas andelen företag per branschgrupp och kommun samt för Skåne totalt.

Malmö är den kommundel där flest företag är verksamma vilket avspeglar sig i

fördelningen för Skåne totalt.

För Skåne som helhet är fördelningen av antal företag mellan de större

branschgrupperna (Form, design och mode, Litterärt och konstnärligt skapande, Media

och Rörlig bild, film och foto) relativt jämn spridd. Branschgrupperna Kultur och

upplevelse och Spelutveckling utgör dock en betydligt mindre andel av de kulturella och

kreativa näringen i Skåne. Tillsammans utgör de 1 % av antalet företag inom kulturella

och kreativa näringen.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

SkåneNordväst

SkåneNordöst

Skåne Sydväst Skåne Sydöst

Spelutveckling

Rörlig bild, Film & Foto

Scenkonst

Media

Litterärt och konstnärligtskapande

Kultur och upplevelse

Form, design och mode

14(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Andel företag per branschgrupp och kommun, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bjuv

Bromölla

Burlöv

Båstad

Eslöv

Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

Hörby

Höör

Klippan

Kristianstad

Kävlinge

Landskrona

Lomma

Lund

Malmö

Osby

Perstorp

Simrishamn

Sjöbo

Skurup

Staffanstorp

Svalöv

Svedala

Tomelilla

Trelleborg

Vellinge

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

Östra Göinge



Litterärt och konstnärligt skapande

Media

Scenkonst


Spelutveckling

15(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen 2013, per kommun

4.3 Företagens omsättning

Den kulturella och kreativa näringen i Skåne utgör 2,1 % av näringslivets totala

omsättning, vilket motsvarar 18,3 miljarder.

Av den kulturella och kreativa näringens omsättning står Media för mer än hälften (58 %)

av Skånes totala omsättning avseende 2013. Även form, design och mode utgör en stor

del av omsättningen, 24 %. Minst är Spelutveckling och Kultur och upplevelse som

tillsammans utgör 2 % av omsättningen inom KKNs totala omsättning i Skåne.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Per

sto

rp

Örk

ellju

nga

Bju

v

Bro

mö

lla

Åst

orp

Öst

ra G

öin

ge

Osb

y

Sval

öv

Klip

pan

Hö

rby

Bu

rlö

v

Tom

elill

a

Sjö

bo

Sve

dal

a

Sku

rup

Hö

ör

Staf

fan

sto

rp

Bås

tad

Käv

linge

Eslö

v

Lom

ma

Trel

leb

org

Lan

dsk

ron

a

Häs

sleh

olm

Än

gelh

olm

Hö

gan

äs

Ysta

d

Sim

rish

amn

Vel

linge

Kri

stia

nst

ad

Hel

sin

gbo

rg

Lun

d

Mal

mö

16(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Branschgruppernas andel av den totala omsättningen för kulturella och kreativa

näringar 2013

Samtliga branschgrupper ökar sin omsättning mellan 2010 och 2013 förutom media där

omsättningen minskar.

Som helhet minskar den kulturella och kreativa näringens omsättning med 1,9 miljarder i

Skåne mellan åren 2010 och 2013.

24%

1% 3%

58%

5%

8% 1%

Form, design och modeKultur och upplevelseLitterärt och konstnärligt skapandeMediaScenkonstRörlig bild, Film & Foto

17(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Omsättning (tkr) 2010 och 2013 per branschgrupp

Störst procentuell tillväxt mellan 2010 och 2013 har branschgrupperna Kultur/Upplevelse

och Spelutveckling, med 76 % respektive 63 % ökning. Branschgruppen media minskar i

omsättning med 18 %.

Den kulturella och kreativa näringens totala omsättning minskar med 9,2% från 2010 till

2013.

Procentuell tillväxt mellan 2010 och 2013 per branschgrupp

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

16 000 000

2010 2013

-18%

5%

9%

10%

12%

63%

76%

-40%-20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Media



Scenkonst


Spelutveckling


18(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Skåne Sydväst omsätter nästan 12 miljarder under 2013. I Skåne Sydöst är omsättningen

lägst avseende kulturella och kreativa näringar, drygt 700 000 tkr.

Omsättning (tkr) 2013 per delregion

Observera att viss omsättning avseende KKN är skyddad p.g.a. sekretess och inte

redovisas på regionnivå

Skåne Sydväst står för störst andel (66 %) av den kulturella och kreativa näringens

omsättning i region Skåne. Därefter kommer Skåne Nordväst på 25 %. Minst andel står

regiondelarna Skåne Nordöst och Sydöst för, 5 % respektive 4 %.

Delregionernas andel av Skånes totala omsättning avseende KKN, 2013

4 649 348

980 048

11 988 086

700 750

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

Skåne Nordväst Skåne Nordöst Skåne Sydväst Skåne Sydöst

25%

5%

66%

4%

Skåne Nordväst

Skåne Nordöst

Skåne Sydväst

Skåne Sydöst

19(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

I samtliga av Skånes regiondelar minskar omsättningen mellan 2010 och 2013. Störst är

minskningen i Skåne Sydväst.

Omsättning (tkr) 2010 - 2013 per delregion

4.4 Företagens storleksklass

Både det totala näringslivet och den kulturella och kreativa näringen i Skåne domineras

av företag med 0 anställda, även om andelen är större inom den kulturella och kreativa

näringen. Andelen företag inom den kulturella och kreativa näringen med 0 anställda

utgör 85 % (motsvarar 12 634 företag). Motsvarande andel för det totala näringslivet i

Skåne är 73 %.

12 % av företagen inom den kulturella och kreativa näringen har mellan 1 och 4

anställda. Företag med 5 eller fler anställda utgör 3 % av antalet företag inom den

kulturella och kreativa näringen.

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

Skåne NordvästSkåne Nordöst Skåne Sydväst Skåne Sydöst

2010

2011

2012

2013

20(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Företagens storlek inom den kulturella och kreativa näringen 2013,

jämförelse med den totala näringslivet i Skåne

I figuren redovisas antalet företag inom den kulturella och kreativa näringen efter dess

storlek baserat på antalet anställda. Av figuren framgår att det är 12634 företag som har 0

anställda vilket också är den överlägset största kategorin. Endast är ett fåtal företag har

20 eller fler anställda.

Antal företag inom KKN efter storlek, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

KKN

Totala näringen

0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda

10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda

100-199 anställda 200-499 anställda 500- anställda

12 634

1 719

233 112 46 21 14 5 1 0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

21(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

I figuren redovisas andelen företag inom den kulturella och kreativa näringen efter dess

storlek baserat på antalet anställda.

Av figuren framgår det att det finns vissa skillnader mellan de olika branschgrupperna.

Även om företag med 0 anställda dominerar i samtliga branschgrupper är andelen

jämförelsevis låg inom Kultur och upplevelse, spelutveckling och Media. Inom dessa

branschgrupper är istället andelen 1-4 anställda högre än genomsnittet för den kulturella

och kreativa näringen.

Företagens storlek inom den kulturella och kreativa näringen per branschgrupp

2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%




Media

Scenkonst


Spelutveckling

KKN




22(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Andelen företag med 0 anställda dominerar samtliga delregioner följt av andelen företag

med 1-4 anställda. Det är relativt små skillnader mellan de olika delregionerna även om

det är en större andel företag med 5 eller fler anställda i Skåne Nordöst och Skåne

Nordväst.

KKN företagens storlek per delregion 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skåne Nordväst

Skåne Nordöst

Skåne Sydväst

Skåne Sydöst




23(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Andelen företag med 0 anställda dominerar i samtliga kommuner. Beroende på kommun

varierar denna andel mellan 76 % (Osby) och 94 % (Bjuv) av totala antalet företag inom

den kulturella och kreativa näringen.

Andel företag per storleksklass och kommun inom KKN, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bjuv

Bromölla

Burlöv

Båstad

Eslöv

Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

Hörby

Höör

Klippan

Kristianstad

Kävlinge

Landskrona

Lomma

Lund

Malmö

Osby

Perstorp

Simrishamn

Sjöbo

Skurup

Staffanstorp

Svalöv

Svedala

Tomelilla

Trelleborg

Vellinge

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

Östra Göinge

0 anställda

1-4 anställda

5-9 anställda

10-19 anställda

20-49 anställda

50-99 anställda

100-199 anställda

200-499 anställda

500- anställda

24(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.5 Företagens juridiska form

Inom den kulturella och kreativa näringen är den vanligaste företagsformen enskild firma,

som utgör 68 % av det totala antalet företag inom KKN. Näst vanligast är aktiebolag följt

av handelsbolag/kommanditbolag som utgör 21 % respektive 7 % av företagen inom

KKN.

Företagsformen bland kulturella och kreativa näringar skiljer sig något mot den totala

näringen. Främst gäller det andelen aktiebolag och andelen enskilda firmor. Andelen

enskilda firmor är betydligt högre inom den kulturella och kreativa näringen i jämförelse

med den totala näringen. Andelen aktiebolag är däremot lägre inom KKN jämfört med

näringslivet totalt.

Företagens juridiska form avseende kulturella och kreativa näringar jämfört med

den totala näringen i Skåne, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

KKN

Totala näringen

Aktiebolag

Enskild firma

HB/KB

Ek. förening

Ideell förening

Övriga

25(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

I figuren redovisas företagens juridiska form per branschgrupp samt för KKN och

näringen totalt i Skåne. Relativt stora skillnader inom branschgrupperna kan observeras.

Företag inom litterärt och konstnärligt skapande drivs främst som enskilda firmor. Bland

företag inom kultur och upplevelse är ideell förening en betydligt vanligare juridisk form än

bland övriga branschgrupper samt näringslivet totalt.

Företagens juridiska form per branschgrupp, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%




Media

Scenkonst


Spelutveckling

KKN

Totala näringen

Aktiebolag

Ekonomiska föreningar

Enskild firma

Handelsbolag,kommanditbolag

Ideella föreningar

Övriga

26(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Företagens juridiska form per kommun, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bjuv

Bromölla

Burlöv

Båstad

Eslöv

Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

Hörby

Höör

Klippan

Kristianstad

Kävlinge

Landskrona

Lomma

Lund

Malmö

Osby

Perstorp

Simrishamn

Sjöbo

Skurup

Staffanstorp

Svalöv

Svedala

Tomelilla

Trelleborg

Vellinge

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

Östra Göinge

Aktiebolag


Enskild firma

Handelsbolag, kommanditbolag

Ideella föreningar

Övriga

27(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

2013 finns drygt 10 000 enskilda firmor verksamma inom den kulturella och kreativa

näringen vilken är den vanligaste juridiska formen. Ekonomiska förening är den minst

vanliga företagsformen.

Antal företag per juridisk form inom KKN, 2013

3 081

116

10 109

968 451

60 0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

28(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Fördelningen ser likartad ut för de olika delregionerna. I Skåne Nordväst är aktiebolag en

något vanligare juridisk form än i de övriga delregionerna.

Andel företag per juridisk form inom KKN, per delregion 2013

0% 50% 100%

Skåne Nordväst

Skåne Nordöst

Skåne Sydväst

Skåne Sydöst

Aktiebolag


Enskild firma

Handelsbolag,kommanditbolag

Ideella föreningar

Övriga

29(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Flest företag drivs som enskilda firmor inom den kulturella och kreativa näringen, dessa

är nästan uteslutande i storleksklassen 0 anställda. Företag med 1 eller fler anställda

drivs främst som aktiebolag.

Antal företag inom KKN 2013 per juridisk form och storleksklass

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Aktiebolag


Enskild firma

Handelsbolag, kommanditbolag

Ideella föreningar

Övriga




30(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.6 Antal nystartade företag

Under 2013 startade ca 600 nya företag inom den kulturella och kreativa näringen i

Skåne, vilket motsvarar 2012 års nivå.

Under 2011 är antalet nystartade företag som flest i Skåne. Detta kan troligen förklaras

av att SCB under 2011 ändrade sina regler för vilka företag som registrerades i

Företagsregistret. Detta innebar att en stor del ensamföretagare som tidigare inte

klassats som företag enligt SCB registrerades under 2011.

Antal nystartade företag inom KKN 2010-2013 per branschgrupp

0 200 400 600 800 1 000 1 200

2010

2011

2012

2013




Media

Scenkonst


Spelutveckling

31(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Under 2013 är 4 % av företagen verksamma inom KKN nystartade vilket även gäller den

totala näringen i Skåne.

Inom branschgrupperna spelutveckling samt kultur och upplevelse är andelen nystartade

företag högre. Det rör sig dock om få företag till antalet, 10 stycken nystartade i vardera

branschgrupp.

Andel nystartade företag av totalt antal företag per branschgrupp 2013

5%

11%

2%

5%

4%

5%

18%

4%

4%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20%




Media

Scenkonst


Spelutveckling

KKN

Totala näringen

32(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Under 2013 startade flest företag inom den kulturella och kreativa näringen i delregion

Skåne Sydväst, närmare 300 st. I Skåne Nordväst startade drygt 150 företag. I

delregionerna Skåne Sydöst och Skåne Nordöst var antalet nystartade färre till antalet,

57 respektive 79 st.

Antal nystartade företag inom KKN, 2013 per delregion

0 50 100 150 200 250 300 350

Skåne Nordväst

Skåne Nordöst

Skåne Sydväst

Skåne Sydöst



Scenkonst Rörlig bild, Film & Foto

Spelutveckling

33(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.7 Nystartade företag 2010 som fortfarande är verksamma 2013

I figuren redovisas överlevnadsgrad per branschgrupp definierat som andelen nystartade

företag under 2010 som fortfarande är verksamma 2013. 68 % av de nystartade

företagen inom den kulturella och kreativa näringen 2010 är fortfarande verksamma

2013. Samma andel gäller för näringslivet totalt i Skåne.

Branschgruppen kultur och upplevelse har lägst överlevnadsgrad och branschgruppen

litterärt och konstnärligt skapande har högst överlevnadsgrad, 27 % respektive 90 %.

Andelen nystartade företag 2010 som fortfarande är verksamma 2013 per

branschgrupp

90%

79%

66%

65%

61%

50%

27%

68%

68%

0% 20% 40% 60% 80% 100%


Scenkonst



Media

Spelutveckling


KKN

Totala näringen

34(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Andelen nystartade företag 2010 som fortfarande är verksamma 2013 är lägst i Skåne

Sydöst (63 %) och högst i Skåne Nordväst (70 %)

Andelen nystartade företag inom KKN 2010 som fortfarande är verksamma 2013

per delregion

70%

65%

68%

63%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Skåne Nordväst

Skåne Nordöst

Skåne Sydväst

Skåne Sydöst

35(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

I figuren redovisas andelen företag som startade 2010 i Skåne och som finns kvar 2013.

För Skåne som helhet är andelen kvarvarande företag 2013 68 %.

Uppdelat per kommun så varierar andelen kvarvarande företag mellan 50 och 100%. I

Perstorp som är den enda kommunen med 100 % kvarvarande företag startade dock

endast 1 företag inom KKN under 2010.

Andelen företag inom KKN som startade 2010 och finns kvar 2013, per kommun

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Perstorp

Staffanstorp

Hörby

Höganäs

Vellinge

Svalöv

Helsingborg

Lomma

Simrishamn

Lund

Landskrona

Malmö

Kristianstad

Östra Göinge

Båstad

Skurup

Åstorp

Ängelholm

Kävlinge

Sjöbo

Tomelilla

Bromölla

Hässleholm

Ystad

Burlöv

Osby

Höör

Svedala

Eslöv

Trelleborg

Örkelljunga

Bjuv

Klippan

36(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Antal nystartade företag inom KKN 2010 och antalet av dessa som finns kvar 2013,

per kommun

0

20

40

60

80

100

120

140

Per

sto

rp

Öst

ra G

öin

ge

Hö

rby

Staf

fan

sto

rp

Bro

mö

lla

Sval

öv

Örk

ellju

nga

Klip

pan

Bu

rlö

v

Lom

ma

Tom

elill

a

Osb

y

Åst

orp

Sim

rish

amn

Sku

rup

Lan

dsk

ron

a

Hö

gan

äs

Vel

linge

Bju

v

Sjö

bo

Bås

tad

Hö

ör

Käv

linge

Sve

dal

a

Än

gelh

olm

Eslö

v

Ysta

d

Häs

sleh

olm

Kri

stia

nst

ad

Trel

leb

org

Lun

d

Hel

sin

gbo

rg

Mal

mö

Antal nystartade 2010 Antal kvarvarande 2013

37(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.8 Sysselsatta inom KKN

I figuren redovisas antalet sysselsatta inom den kulturella och kreativa näringen i Skåne

under åren 2010-2013. Uppgifterna omfattar endast sysselsatta inom den privata sektorn.

2013 var ca 16 800 sysselsatta inom KKN i Skåne (antalet sysselsatta inklusive offentlig

sektor är ca 20 700). Det är något lägre än 2012 men fler än både 2010 och 2011. Ca

hälften var sysselsatta inom Media. Näst flest sysselsätter branschgruppen Form, design

och mode.

Antal sysselsatta per branschgrupp 2010-2013

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

20 000

2010 2011 2012 2013

Form, design och modeKultur och upplevelseLitterärt och konstnärligt skapandeMediaScenkonstRörlig bild, film och fotoSpelutveckling

38(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


I figuren redovisas antalet sysselsatta inom KKN 2013 uppdelat per branschgrupp. Flest

sysselsätter Media följt av Form, design och mode.

Minst är Kultur och upplevelse och Spelutveckling som sysselsätter 129 respektive 323

personer.

Antal sysselsatta per branschgrupp, 2013

I figuren nedan redovisas procentuell förändring av antalet sysselsatta inom den kulturella

och kreativa näringen i Skåne mellan åren 2010 och 2013. KKN som helhet ökade från

åren 2010 till 2013 med 2 %.

Från 2010 till 2013 ökade antalet sysselsatta inom samtliga branschgrupper förutom

Media som minskade med 8 %. Spelutveckling ökade mest av alla, motsvarande 62%

(från 200 till 323 sysselsatta). Ökningen skedde främst mellan åren 2010 och 2011.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

Form, designoch mode

Kultur ochupplevelse

Litterärt ochkonstnärligt

skapande

Media Scenkonst Spelutveckling Rörlig bild,film och foto

39(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Procentuell förändring i antalet sysselsatta per branschgrupp 2010-2013

Antal sysselsatta inom KKN per kommun, 2013

-8%

3%

10%

11%

21%

30%

62%

-20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Media

Rörlig bild, film och foto



Scenkonst


Spelutveckling

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Bju

v

Per

sto

rp

Sval

öv

Åst

orp

Hö

rby

Osb

y

Bro

mö

lla

Sve

dal

a

Hö

ör

Tom

elill

a

Sjö

bo

Bu

rlö

v

Örk

ellju

nga

Öst

ra G

öin

ge

Staf

fan

sto

rp

Sku

rup

Klip

pan

Käv

linge

Lom

ma

Trel

leb

org

Bås

tad

Sim

rish

amn

Eslö

v

Hö

gan

äs

Häs

sleh

olm

Vel

linge

Än

gelh

olm

Ysta

d

Lan

dsk

ron

a

Kri

stia

nst

ad

Lun

d

Hel

sin

gbo

rg

Mal

mö

40(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


I figuren redovisas andelen sysselsatta efter kön och födelseland under åren 2010-2013.

Endast små förändringar har skett under åren.

2010 var 57 % av de sysselsatta inom KKN män och 43 % kvinnor. Fördelningen mellan

män och kvinnor har varit oförändrad under perioden 2010 till 2013.

Andelen födda i Sverige var 87 % år 2010. Fram till år 2013 minskade andelen födda i

Sverige med 1 procentenhet.

Andelen sysselsatta inom KKN per kön och födelseland 2010-2013

I figuren redovisas fördelningen av män och kvinnor bland de sysselsatta inom KKN

2013. 43 % av de sysselsatta är kvinnor och 57 % män. Två av branschgrupperna har fler

kvinnor sysselsatta än män; Litterärt och konstnärligt skapande och Kultur och

upplevelse. Övriga branschgrupper har fler män sysselsatta än kvinnor. Minst andel

kvinnor hittar vi i spelbranschen där 11 % av de sysselsatta är kvinnor.

Mellan åren 2010 och 2013 har andelen kvinnor minskat inom branschgrupperna

Scenkonst och Rörlig bild, film och foto. Inom Media har fördelningen män och kvinnor

varit oförändrad. I övriga branschgrupper har andelen kvinnor ökat. Störst ökning har

skett inom Spelutveckling och Kultur och upplevelse där andelen kvinnor ökat med 5

procentenheter.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013

Kvinna, inrikes född Kvinna, utrikes född Man, inrikes född Man, utrikes född

41(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Andelen män/kvinnor inom KKN per branschgrupp, 2013

I figuren redovisas fördelningen av inrikes födda och utrikes födda inom KKN, 2013. 86 %

av de sysselsatta inom KKN i Skåne är födda i Sverige. Två branscher som avviker från

genomsnittet är Spelutveckling som har en mindre andel inrikes födda (70 %) och Kultur

och upplevelse där 100% av de sysselsatta är födda i Sverige.

Från 2010 till 2013 har andelen födda i Sverige minskat med 1 procentenhet. Det är

endast små förändringar inom respektive branschgrupp förutom för Spelutveckling där

andelen födda i Sverige minskat med 13 procentenheter från 2010 till 2013.

Andelen inrikes födda/utrikes födda inom KKN per branschgrupp, 2013

0% 20% 40% 60% 80% 100%




Media

Scenkonst


Spelutveckling

KKN

Kvinna Man

0% 20% 40% 60% 80% 100%




Media

Scenkonst


Spelutveckling

KKN

Inrikes född Utrikes född

42(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Andelen inrikes födda/utrikes födda inom KKN per kommun, 2013

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

SvalövStaffanstorp

BurlövVellinge

Östra GöingeÖrkelljunga

KävlingeLommaSvedalaSkurup

SjöboHörby

HöörTomelillaBromölla

OsbyPerstorp

KlippanÅstorpBåstadMalmö

LundLandskronaHelsingborg

HöganäsEslövYstad

TrelleborgKristianstadSimrishamnÄngelholm

Hässleholm

Inrikes född Utrikes född

43(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Andelen män/kvinnor inom KKN per kommun, 2013

Sydvästra Skåne är den delregion som sysselsätter flest inom KKN, ca 9800 år 2013.

Därefter följer Nordvästra Skåne med ca 4600 sysselsatta. Den östra sidan av Skåne

sysselsätter betydligt färre ca 1400 respektive 900.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Svalöv

Staffanstorp

Burlöv

Vellinge

Östra Göinge

Örkelljunga

Bjuv

Kävlinge

Lomma

Svedala

Skurup

Sjöbo

Hörby

Höör

Tomelilla

Bromölla

Osby

Perstorp

Klippan

Åstorp

Båstad

Malmö

Lund

Landskrona

Helsingborg

Höganäs

Eslöv

Ystad

Trelleborg

Kristianstad

Simrishamn

Ängelholm

Hässleholm

Kvinna Man

44(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Samtliga branscher förutom Spelutveckling finns representerade hos samtliga

delregioner. Hos samtliga delregioner utgör Media den största branschgrupper (räknat i

antalet sysselsatta), följt av Form, design och mode.

Antalet sysselsatta per delregion och branschgrupp, 2013

4.9 Sysselsattas inkomster inom KKN

Under 2013 var medianinkomsten för den kulturella och kreativa näringen 280 300 kr/år.

Det är en ökning med 6 % jämfört med 2010.

Störst utveckling av medianlönen har skett inom Form, design och mode där

medianlönen ökat med 16 % mellan åren 2010 och 2013. Medianlönen inom litterärt och

konstnärligt skapande har ökat med 15 % och inom spelutvecklingen 12 %. För Media

och Scenkonst är ökningen 6 respektive 5 %. Kultur och upplevelse och Rörlig bild, film

och foto har båda haft en negativ utveckling av medianinkomsten med 5 respektive 3 %.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000

Nordvästra Skåne

Nordöstra Skåne

Sydvästra Skåne

Sydöstra Skåne



Scenkonst Rörlig bild, film och foto

Spelutveckling

45(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Medianinkomst KKN, 2010-2013

I figuren redovisas årsinkomst per respektive branschgrupp (medianinkomst). Lägst

medianlön per år har branschgruppen Litterärt och konstnärligt skapande på 140 100 kr.

Högst medianinkomst har spelutveckling; 316 600 kr, strax följt av Media på 313 100 kr.

Störst utveckling av medianlönen har skett inom Form, design och mode där

medianlönen ökat med 16 % mellan åren 2010 och 2013. Medianlönen inom litterärt och

konstnärligt skapande har ökat med 15 % och inom spelutvecklingen 12 %. För Media

och Scenkonst är ökningen 6 respektive 5 %. Kultur och upplevelse och Rörlig bild, film

och foto har båda haft en negativ utveckling av medianinkomsten med 5 respektive 3 %.

Medianinkomst per branschgrupp 2013

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2010 2011 2012 2013

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

46(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Medianinkomsten är högst i Nordvästra Skåne (299 000 kr) följt av Sydvästra Skåne (282

700 kr). Lägst är medianlönen i Sydöstra Skåne (206 900 kr).

Medianinkomst per delregion, 2013

299 000

248 200

206 900

282 700

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

NordvästraSkåne

NordöstraSkåne

Sydöstra Skåne Sydvästra Skåne

47(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Högst är medianinkomsten i Helsingborg (333 300 kr), lägst är medianlönen i Svalöv (120

300 kr).

Medianinkomst per kommun, 2013

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000

Helsingborg

Vellinge

Malmö

Landskrona

Klippan

Östra Göinge

Burlöv

Ängelholm

Kristianstad

Hässleholm

Bromölla

Åstorp

Örkelljunga

Lund

Kävlinge

Ystad

Skurup

Höganäs

Eslöv

Lomma

Staffanstorp

Svedala

Sjöbo

Trelleborg

Osby

Perstorp

Båstad

Höör

Bjuv

Tomelilla

Hörby

Simrishamn

Svalöv

48(49) RAPPORT

2016-08-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Inom samtliga branschgrupper var medianinkomst år 2013 högre för män än för kvinnor.

Störst är skillnaden inom branschgruppen Kultur och upplevelse där män har en

medianinkomst på 235 900 kr och kvinnor 126 700 kr. Minst är skillnaden inom

branschgruppen Scenkonst där män har en medianinkomst på 156 400 kr och kvinnor

148 200 kr.

Medianinkomst per kön och branschgrupp, 2013

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

Kvinnor Män

49(49)

RAPPORT

2016-08-17


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figuren nedan visar medianinkomst per branschgrupp och födelseland 2013. Inom kultur

och upplevelse var samtliga sysselsatta födda i Sverige.

Inom nästan samtliga branschgrupper har inrikes födda högre medianinkomst än utrikes

födda. Undantaget är branschgruppen spelutveckling där utrikes födda har den högsta

medianinkomsten. Det är också inom denna branschgrupp som skillnaderna mellan de

olika grupperna är minst.

Medianinkomst per födelseland och branschgrupp, 2013

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

Inrikes födda Utrikes födda

Documents

RAPPORT - Region Skåne€¦ · 2016-08-17 5-10-05 NH c: ... borde få mer uppmärksamhet även i Sverige och att politiken på detta område behövde utvecklas. ... restauranger