Embed Size (px)
Citation preview
UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen
Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp
HT 2007
Redovisning av pensionsplaner En kvalitativ studie
Författare Emma Wickman
Rebecka Löthman Sai-Wing Cheung
Handledare Bengt Öström Datum 2008-01-14
2
Sammandrag
Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag,
förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och
avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning
och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en
studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur
detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med
vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för
pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer. Som grund till
utvärderingen ligger dels egna beräkningar och antaganden utifrån den svenska
redovisningsstandarden och dels studien av årsredovisningar. Ett flertal observationer kunde
göras vilket kom att leda till slutsatsen att avgiftsbestämda pensionsplaner är, från ett
redovisningsperspektiv, till mer nytta för användaren och lättare att förstå. Förmånsbestämda
planer, speciellt om de redovisas med hjälp av en korridor, är svårare att sätta sig in i och är
till mindre nytta för användaren.
3
Innehållsförteckning BEGREPPSÖVERSIKT OCH DEFINITIONER .......................................................................................... 5 1 INLEDNING..................................................................................................................................... 6
1.1 PROBLEMATISERING .................................................................................................................................7 1.2 SYFTE ......................................................................................................................................................7 1.3 AVGRÄNSNINGAR...................................................................................................................................7 1.4 DATAINSAMLING.....................................................................................................................................8
1.4.1 Val av innehåll .................................................................................................................8 1.4.2 Val av litterära källor........................................................................................................8 1.4.3 Intervju..............................................................................................................................9
1.5 MODELLVAL ...........................................................................................................................................9 2. TEORETISK REFERENSRAM............................................................................................................ 10
2.1 PENSIONSSYSTEMETS UPPBYGGNAD ........................................................................................................10 2.1.1 Allmän pension ..............................................................................................................11 2.1.2 Tjänstepension ...............................................................................................................11 2.1.3 Privat pensionssparande...............................................................................................11
2.2 TJÄNSTEPENSIONEN - TVÅ OLIKA PLANER .................................................................................................12 2.2.1 Avgiftsbestämda planer ...............................................................................................12
2.2.1.1 Redovisning av avgiftsbestämda planer ............................................................................ 12 2.2.1.2 Exempel på avgiftsbestämda planer.................................................................................. 13
2.2.2 Förmånsbestämda pensionsplaner ..............................................................................13 2.2.2.1 Redovisning av förmånsbestämda planer.......................................................................... 14 2.2.2.2 Tre metoder att redovisa aktuariella vinster och förluster på............................................. 15
2.3 REGELVERK OCH NORMER .....................................................................................................................17 2.3.1 FAR 4...............................................................................................................................17 2.3.2 RR 29 - Ersättningar till anställda....................................................................................17 2.3.3 International Accounting Standards (IAS) ...................................................................18
2.3.3.1 IAS 19- Ersättningar till anställda .......................................................................................... 18 2.4 TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................................................19
3. MODELL....................................................................................................................................... 22 3.1 KVALITATIVA EGENSKAPER......................................................................................................................22
3.1.1 Relevans.........................................................................................................................22 3.1.2 Tillförlitlighet ....................................................................................................................23 3.1.3 Validitet ..........................................................................................................................23 3.1.4 Verifierbarhet .................................................................................................................24 3.1.5 Jämförbarhet.................................................................................................................24
3.2 REDOVISNINGSPRINCIPER ......................................................................................................................25 3.2.1 Antagande om fortlevnad ...........................................................................................25 3.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen...........................................................25 3.2.3 Matchningsprincipen ....................................................................................................25 3.2.4 Försiktighetsprincipen ....................................................................................................26
4 METOD EMPIRI.............................................................................................................................. 26 4.1 URVAL AV FÖRETAG ..............................................................................................................................26 4.2 OPERATIONALISERING ...........................................................................................................................27
5 EMPIRI .......................................................................................................................................... 28 5.1 SEB-KORRIDORREGELN..........................................................................................................................28
4
5.1.1 Ur SEBs årsredovisning 2006 ...........................................................................................28 5.2 SSAB-DIREKT MOT RESULTAT...................................................................................................................30
5.2.1 Ur SSAB’s årsredovisning 2006........................................................................................30 5.3 SKANSKA- MOT EGET KAPITAL .................................................................................................................32
5.3.1 Ur Skanskas årsredovisningen 2006...............................................................................32 5.4 EXEMPEL PÅ FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER...............................................................................................33
6 ANALYS........................................................................................................................................ 35 6.1 KVALITATIVA EGENSKAPER......................................................................................................................35
6.1.1 Relevans.........................................................................................................................35 6.1.2 Tillförlitlighet ....................................................................................................................37 6.1.3 Validitet ..........................................................................................................................37 6.1.4 Verifierbarhet .................................................................................................................38 6.1.5 Jämförbarhet.................................................................................................................39
6.2 REDOVISNINGS PRINCIPER......................................................................................................................40 6.2.1 Antagande om fortlevnad ...........................................................................................40 6.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen...........................................................41 6.2.3 Matchningsprincipen ....................................................................................................41 6.2.4 Försiktighetsprincipen ....................................................................................................42
6.3 SAMMANSTÄLLNINGSTABELLER ...............................................................................................................43 7 SLUTDISKUSSION .......................................................................................................................... 44
7.1 DISKUSSION...........................................................................................................................................44 7.2 SLUTSATS...............................................................................................................................................46 7.3 VIDARE FORSKNING...............................................................................................................................46
8 REFERENSLISTA ............................................................................................................................. 47 APPENDIX ....................................................................................................................................... 49
BILAGA 1: SAMMANFATTNING INTERVJU......................................................................................................49 BILAGA 2: UTRÄKNING AV PENSIONER I BALANS OCH RESULTATRÄKNING MED EXEMPEL..................................53
5
Begreppsöversikt och definitioner
Aktuarie Auktoriserad matematiker inom ekonomisk statistik
Aktuariella antaganden Faktorer som påverkar pensionsförpliktelsen som t.ex.
livslängd, diskonteringsränta, löneökningstakt etc.
Aktuariella vinster/förluster Effekten av skillnaden i antaganden nu mot tidigare
Alecta Tidigare Sveriges Privatanställdas Pensionskassa (SPP)
bildades år 1917
Avgiftsbestämd pensionsplan Avgiftsplan, premiebestämd
FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer
FASB Financial Accounting Standards Board (amerikansk standard)
Förmånsbestämd pensionsplan Förmånsplan, förmånsbaserad
Förpliktelse En skyldighet eller ett ansvar
Förvaltningstillgångar Tillgångar i syfte att i framtiden reglera pensionsförpliktelsen
IAS International Accounting Standards
IASB International Accounting Standards Board
IASC International Accounting Standards Committee
IFRS International Financial Reporting Standards
ITP Industrins och handelns tilläggspension
Pensionsförpliktelse Nuvärdet av förväntade framtida pensionsutbetalningarna,
kallas även pensionsutfästelse, pensionsåtagande
PUCM Project Unit Credit Method, vedertagen matematisk
beräkningsmodell för beräkning av förpliktelsen
6
1 Inledning
Hösten 2006 rapporterade EU-kommissonen att flera länders ekonomier var på väg att
knäckas av en åldrande befolkning.1 SCB beräknar att i mitten av 2030-talet kommer de som
är äldre än 65 år utgöra en 25 procent av Sveriges befolkning jämfört med dagen 17 procent.2
Detta visar på att pensioner i framtiden kommer att bli en viktigare fråga och kommer att få
mer uppmärksamhet av samhället.
Innan denna tid är kommen är det viktigt att företagen har ett effektivt sätt att förvalta de
anställdas pensioner och även en fungerande metod att redovisa dessa. Redan idag har det
tagits fram regler för att kunna standardisera redovisningen av pensioner, vilket har skapat ett
intresse hos författarna. Framförallt är det intressant att studera på vilket sätt företag har valt
att redovisa pensioner i årsredovisningen, då denna förmedling av information är av stor
betydelse för en rad intressenter.
Företagen har länge gjort upp pensionsplaner efter Tryggandelagen. Idag ska redovisningen
anpassas till International Accounting Standards (IAS), en internationellt jämförbar
redovisningsstandard. I denna standard finns det idag två huvudsakliga sätt för företag att
redovisa pensioner, antingen förmånsbestämda pensionsplaner eller avgiftsbestämda
pensionsplaner.
En internationell trend har observerats, att företag i större utsträckning väljer att redovisa
genom att använda sig av avgiftsbestämda planer än förmånsbestämda.3 Detta väckte frågan
hur det ser ut bland svenska företag. I brist på tillgänglig statistik beträffande användningen
av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner bestämde vi oss för att övergripande granska
ett flertal av listorna på den svenska börsen. I en förundersökning till uppsatsen granskades ett
1 DN, 2006-12-08. Framtida pension källa till oro, (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=595916) 2007-11-20. 2 SCB. Ökad livslängd – åldrande befolkning, 2004 (http://www.scb.se/statistik/BE/AA9999/2003M00/BE90S%C3%859901_04.pdf ) 2007-11-05, s.51. 3 Clark, Gordon & Monk, Ashby. A crisis in defined benefit pension plans, Pensions Vol. 12, 2, (Palgrave Macmillan Ltd, 2007) s. 68–81.
7
flertal pensionsplaner hos börslistade svenska bolag. Relativt tidigt kunde den beskrivna
trenden ses hos företag, att de flesta användes sig av en avgiftsbestämda pensionsplanen.4
1.1 Problematisering
Det går att finna ett flertal undersökningar på hur de olika metoderna för att redovisa
pensioner påverkar företaget. Däremot har det varit svårt att hitta undersökningar på hur
redovisningen ser ut i årsredovisningen och hur informationen som visas kan påverka dess
användare. Författarna anser därför att det finns ett behov av att undersöka hur väl olika
pensionsplaner redovisas i årsredovisningen och dessutom hur de kan resultera i olika grad av
nytta för användaren.
IASC:s (International Accounting Standards Committe) är av åsikten att finansiella rapporter
upprättas i syfte att tillhandahålla information som är användbar vid ekonomiska beslut.5
Stämmer detta in på hur företagen redovisar sina pensioner?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda
pensionsplaner skiljer sig åt i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa
skillnader påverkar användaren.
1.3 Avgränsningar
För läsaren av den här uppsatsen är det viktigt att vara medveten om att detta endast är en
studie av redovisningen av tjänstepensionens olika planer, förmån respektive avgiftsbestämda.
Vidare är det endast börsnoterade företag som kommer att granskas, med andra ord har alla
studerade företag gjort sina årsredovisningar enligt IAS. Det kommer att bortses från hur
4 Egen undersökning (november 2007) 5 FAR. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006 (Stockholm: FAR förlag, 2006), s 8.
8
företagen påverkas av användningen av de två pensionsplanerna. Fokus kommer att vara på
hur användaren av årsredovisningen påverkas olika beroende på vilken pensionsplan företaget
använder.
Slutligen är det även viktigt att vara medveten om att det finns förmånsbestämda
pensionsplaner med antingen en eller flera arbetsgivare. Endast förmånsbestämda planer med
en arbetsgivare kommer att studeras, då det i Sverige är framförallt Alecta som står för de
förmånsbestämda planerna med flera arbetsgivare. Alectas planer har inte godkänts för
redovisning enligt reglerna för förmånsbestämda planer, utan redovisas som avgiftsbestämda
planer.
1.4 Datainsamling 1.4.1 Val av innehåll
Ämnet pensionsredovisning kan vara relativt komplicerat. För att öka förståelsen har vi valt
att först skapa en grundlig kunskapsnivå hos läsaren genom att ge en kort bakgrund till
pensioner i Sverige och sedan beskriva de olika redovisningsalternativ som företag använder
sig av. Exempel har konstruerats för att tydliggöra hur de olika pensionsplanerna redovisas
och hur de skiljer sig åt i en årsredovisning. För att klargöra varför företagen ges dessa
möjligheter till redovisning beskrivs också svenska redovisningsregler närmare.
Efter att läsaren har fått en förståelsegrund avslutar vi teorin med tidigare forskning, detta för
att sätta uppsatsen i ett forskningsperspektiv.
1.4.2 Val av litterära källor
Som bas för vår teori har vi använt oss av Internationell Redovisningsstandard i Sverige 2006,
för att nå all den specifika information om redovisningsreglerna som är nödvändig att ha för
att kunna fortgå med undersökningarna. De regler vi använder oss av i standarden har inte
uppdaterats efter denna upplaga. Vidare presenteras ett antal tidigare forskningsresultat, från
9
en rad olika akademiska tidskrifter. Framförallt används många artiklar från USA då det har
gjorts betydligt mycket mer forskning på området där än i Sverige.
1.4.3 Intervju
En kvalitativ intervju6 har utförts med en revisor som är kunnig inom ämnet
pensionsredovisning, denne vill dock vara anonym. Då revisorn ska bistå med mycket fakta
och mindre eget tyckande är det enda problem vi ser med anonymiteten om vidare forskning
skulle vilja använda sig vidare av samma källa. Vi valde revisor efter att ha fått uppgiften från
byrån att denna var den mest lämplige person att prata med angående pensionsredovisning.
Revisorn fick frågorna e-postade till sig innan intervjun för att ha möjlighet att förbereda sig
och ta fram all lämplig information.
Med kvalitativ menas att intervjun har genomförts med fysisk närhet, dvs. ansikte mot
ansikte, vilket i sig innebär en grund för ömsesidig tillit.7 Detta för att problemet med en
kvalitativ intervju ofta är att intervjuobjektet vill leva upp till de förväntningar som
intervjuaren har och svarar därefter.8 Detta har vi försökt undvika genom att snarare agera
intresserade lyssnare än ifrågasättande. Vi tror dock att detta problem dessutom minskas av att
det är intervjuobjektet som är experten i ämnet och inte intervjuaren. Svaren från
intervjufrågorna finns refererade till i uppsatsen och är till för att ge en ytterligare insyn i
användningen av pensionsplanerna i praktiken, en sammanfattning av intervjun kommer att
finnas som en bilaga i appendix.9
1.5 Modellval
Vi har valt att använda en modell baserad på IASCs10 rekommendationer i kombination med
ekonomie doktor och universitetslektor Dag Smiths utveckling av dessa11, då vi anser att den
6 Magne Holme & Krohn Solvang. Forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 1991) s.110ff. 7 Magne Holme & Krohn. (1991:101) 8 Magne Holme & Krohn. (1991:102) 9 Se Bilaga 1, appendix 10 FAR. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006 (Stockholm: FAR förlag, 2006), s 12-22 11 Smith, Dag. Redovisningens språk, 3:e uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2006) s. 24-32, 77-92.
10
har möjlighet att på ett mindre komplicerat sätt skapa förståelse hos läsaren. Den modell vi
valt kan också leda oss fram i slutdiskussionen på ett sätt som främjar vårt syfte.
Modellen har formulerats för att tillfredställa syftet att definiera skillnader mellan
avgiftsbestämda och förmånsbestämda årsredovisningen utifrån användarens perspektiv. För
att strukturera dessa skillnader har vi valt att se till de kvalitativa egenskaperna som
redovisningen bör ha enligt IASB, men efter Dag Smiths modell. Dessa kvalitetskrav har
formulerats på redovisningens utformning, med utgångspunkt från användarnas, dvs.
användarnas, informationsbehov.12 Det som skall undersökas är i hur stor grad dessa
egenskaper finns med i de olika sätten att redovisa pensionsplaner i svenska aktiebolag.
Vi har också valt att bygga in de principer som styr redovisningen vid val av värderingsmetod
av tillgångar.. Dessa principer är allmänt accepterade13 vid värdering av tillgångar och har
syftet att ytterligare identifiera de skillnader som bidrar till varierad kvalité för användaren.
2. Teoretisk referensram
2.1 Pensionssystemets uppbyggnad Pensionssystemet i Sverige är uppbyggt av tre delar där grunden består av den allmänna
pensionen. Och denna kompletteras med en tjänstepension och dessutom med frivillig del från
privat pensionssparande. Dessa tre komponenter utgör tillsammans den totala pensionen14
12 Smith (2006:24) 13 Smith (2006:77) 14 Min pensions i Sverige AB. (https://www.minpension.se/SaFungerarPensionen/Default.aspx) 2007-10-29.
11
Figur 1. Pensionssystemets tre komponenter i Sverige 15
2.1.1 Allmän pension
I den allmänna pensionen tjänar arbetstagaren in sin pension varje år denne arbetar, under hela
sitt yrkesverksamma liv. Inkomstpensionen är den större delen av den allmänna pension.
Premiepensionen är den mindre delen som arbetstagaren får placera i fonder. Det finns också
en tredje del som heter garantipension. Den är ett grundskydd för den som haft låg eller ingen
inkomst.16
2.1.2 Tjänstepension
Det flesta som arbetar i Sverige har dessutom en kollektivavtalad tjänstepension. Här är det
arbetsgivaren som betalar premien. I vissa fall kan också arbetstagaren välja vilken
försäkringsform och i vilket försäkringsbolag pengarna ska placeras. Om denne har jobbat på
flera ställen kan man inneha fler än en kollektivavtalad tjänstepension.17
2.1.3 Privat pensionssparande
15 www.minpension.se (2007) 16 www.minpension.se (2007) 17 www.minpension.se (2007)
12
Förutom allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension så har många personer ett privat
pensionssparande där privatpersonen själv gör avsättningar. 18
2.2 Tjänstepensionen - två olika planer Det finns två typer av tjänstepensionsplaner, förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda
planer.
2.2.1 Avgiftsbestämda planer
Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
och företagets rättsliga eller informella förpliktelse är begränsad till det belopp som företaget
accepterar att bidra med. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning
beror således på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag,
tillsammans med den kapitalavkastning som avgifterna ger. Vanligast i Sverige är att det
avtalas fram en viss procent av lönen. Det är sålunda den anställde som bär både den
aktuariella risken, dvs. att avkastningen blir mindre än förväntat och investeringsrisken, dvs.
att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade
ersättningarna vid den tidpunkt då de ska betalas ut.19
2.2.1.1 Redovisning av avgiftsbestämda planer
När en anställd utfört tjänster åt företaget under en viss period ska företaget redovisa de
avgifter som ska betalas till en avgiftsbestämd plan som kompensation.20 De kan redovisas
antingen som en kostnad, såvida inte någon annan punkt i IAS kräver eller tillåter att
avgifterna inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgångar, eller som en skuld (upplupen
kostnad) efter avdrag för eventuellt redan betalda delar av avgifterna. Om de redan betalda
avgifterna är större än den inbetalda summan ska det överskjutande beloppet redovisas som en
tillgång(förutbetald kostnad). Dessa kommer att leda till antingen en kontant återbetalning
18 www.minpension.se (2007) 19 FAR (2006:IAS 19, punkt 25) 20 FAR (2006:IAS 19, punkt 44)
13
eller minskade framtida kostnader.21 Redovisningen av avgiftsbestämda planer är relativt
okomplicerad att genomföra. Man behöver inte räkna ut några aktuariella vinster eller
förluster och inte heller diskontera utom i de fall då betalningarna inte förfaller till betalning
inom tolv månader efter det att de anställda har utfört tjänsterna.22 Företaget skall dock lämna
upplysning om det belopp som redovisas som kostnad och även upplysning om de
pensionsavgifter som betalas till nyckelpersoner i ledande positioner.23
2.2.1.2 Exempel på avgiftsbestämda planer
Företag X betalar 5 % av bruttolönen i pensionsavgifter enligt företagets bestämda
pensionsplan. Den totala bruttolönen har under året uppgått till 1,5 miljoner kronor.
Pensionskostnaden i resultaträkningen: 75 000 kronor (0,05 * 1 500 000)
2.2.2 Förmånsbestämda pensionsplaner
Med förmånsbestämd pension menar man en pension som i förväg är bestämd till ett visst
belopp eller till en viss nivå av till exempel slutlön eller medelinkomst. 24 Under en
förmånsbestämd pensionsplan avtalar arbetsgivaren med arbetstagaren att om i framtiden
utbetala en viss ersättning efter pensioneringen. En sådan ersättning kan vara till exempel en
viss procent av arbetstagarens slutlön varje år under resten av arbetstagarens liv.25 Det kan
också vara en klumpsumma som betalas ut vid pensioneringen.26 Med andra ord beror
storleken på avgiften på hur mycket som behövs för att bekosta den redan bestämda
pensionen. ITP:s ålderspension och den gamla allmänna pensionens tilläggspension (ATP och
folkpensionstillägg) samt den nya allmänna pensionens garantipension är förmånsbaserade
pensioner.27 Den här typen av pensionsplan skiljer sig från avgiftsbestämda pensionsplaner
genom utökade skyldigheter gentemot den planen omfattar. Det räcker inte att endast betala
21 FAR (2006:IAS 19, punkt 44) 22 FAR (2006:IAS 19, punkt 43) 23 FAR (2006:IAS 19, punkt 47) 24 Ekonomifakta. (http://www.ekonomifakta.se/sv/Ordlista/Pension_formansbestamd/) 2007-11-20 25 FAR (2006:IAS 19, punkt 68) 26 FAR (2006:IAS 19, punkt 65) 27 Förhandlings- och samverkansrådet PTK (http://www.ptk.se/templates/TextPage____2487.aspx) 2007-11-21
14
en avgift som kostnadsförs i företagets resultaträkning, en förmånsbestämdplan innehåller en
rad olika moment28.
Figur 2. Nuvärdet av förpliktelsen och tillgångarna skall nå en jämvikt genom att lägga pengar i tillgångsskålen.
Vid förändring av parametrarna flyttar sig balanspunkten och pengar behövs läggas till eller dras ifrån vid en
överfondering.
Antagande måste göras beträffande inflation, diskonteringsränta, löneökningstakt, livslängd
och avkastning på förvaltningstillgångar. Vid regleringen av överenskommelsen i framtiden
uppkommer både aktuariella och finansiella risker för arbetsgivaren. Aktuariell risk är risken
att pensionsförpliktelsen blir dyrare att reglera än vad den ursprungligt uppskattats till. Om
förmånstagaren lever tills denne är 90 år istället för 80 år kan företaget tvingas betala ut
pension 10 år till, beroende på hur pensionsavtalet är utformat. Finansiell risk är risken för att
avkastningen på avsatta medel eller diskonteringsräntan utfaller sämre än väntat för företaget.
Pensionsskulden kan vara såväl fonderad, delvis fonderad eller icke fonderad. En fonderad
pensionsplan menas att medel sätts av till en från företaget fristående separat juridisk enhet. 29
2.2.2.1 Redovisning av förmånsbestämda planer
28 Ekonomifakta (2007) 29 FAR (2006:IAS 19, punkt 49)
T.ex.: Diskonteringsränta Livslängd Löneökning Inflation
Pensionstillgång Pensionsförpliktelse
Aktuariella parametrar
15
Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner är mer komplex än för avgiftsbestämda
pensionsplaner.30 Förutom att Internationell redovisningsstandard kräver att upplysningar
skall lämnas över gjorda antaganden och vad de baseras på, 31 så krävs även att
pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgången beräknas på bästa tillförlitliga sätt. Enligt
standarden ska PUCM (Project Unit Credit Method) 32 användas.33
Förmånsbestämda pensioner beräknas förenklat genom följande operationer:34
1. Företaget skall göra en tillförlitlig beräkning av det ersättningsbelopp som intjänats i
utbyte mot tjänster under innevarande period och tidigare perioder. Detta värde
diskonteras med PUCM.
2. Fastställer det verkliga värdet av förvaltningstillgångar de har att tillgå för
pensionsförpliktelsen.
3. Skillnaden mellan de ovan ger den aktuariella vinsten eller förlusten
Förändringar i pensionsplanen skall även ta hänsyn till tidigare tjänstgöring.
Det är denna aktuariella vinst och förlust som företagen har att ta ställning till hur den ska
redovisas. IAS 19 ger tre alternativ att redovisa aktuariella vinsten eller förlusten:35
1. Enligt en ”korridor”, s.k. Korridorregeln
2. Direkt mot resultatet
3. Redovisa utanför resultaträkningen, direkt mot eget kapital (nytt med IAS 19)
2.2.2.2 Tre metoder att redovisa aktuariella vinster och förluster på
Det första sättet att redovisa aktuariella vinster och förluster är med korridorregeln. Då detta
tillämpas kommer hela beloppet av de eventuella aktuariella förlusterna eller vinsterna inte att
redovisas, utan endast den del som överstiger den högsta av: 10 procent förmånsbestämda
förpliktelsen eller 10 procent förvaltningstillgångarnas verkliga värde i början av perioden.36
30 FAR (2006:IAS 19, punkt 48) 31 FAR (2006:IAS 19, punkt 120) 32 FAR (2006:IAS 19, punkt 64) 33 Se Appendix, Bilaga 2 34 FAR (2006:IAS 19, punkt 50) 35 FAR (2006:IAS 19, punkt 92-95) 36 FAR (2006:IAS 19, punkt 95)
16
Metoden skyddar mot en oönskad volatilitet i resultatet, genom att en svängning i värdet
jämnar ut sig självt med tiden.37
Till följd av användandet av en korridor påverkar de oredovisade aktuariella vinster och
förluster varken resultat eller balansräkningen. Men om pensionsutfästelsen ökar på grund av
till exempel en sänkt diskonteringsränta uppkommer en aktuariell förlust. Denna förlust
(ackumulerat med tidigare förluster) ”kvittas” fullt ut om den hamnar inom 10
procentgränsen. Till följd av detta uppkommer ingen ytterligare skuld i balansräkningen.
Däremot om den ackumulerade oredovisade aktuariella vinsten eller förlusten hade varit
större än de tillåtna procenten tas den överskjutande delen upp som en ökning i
pensionsutfästelsen.38 Denna metod medför att skulden som redovisas i balansräkningen kan
avvika från det verkliga värdet på pensionsskulden.39
Det andra sättet Internationell redovisnings standard ger möjlighet till är att redovisa
aktuariella vinster och förluster direkt mot resultatet. Detta ger en snabbare redovisning av
aktuariella vinsten eller förlusten och motsvarar en korridor på 0 %. Här syns den aktuariella
vinsten eller förlusten omedelbart i resultaträkningen.40
Det tredje sättet att redovisa de aktuariella vinster eller förluster är direkt mot eget kapital.
Som följd av detta minskar volatiliteten i resultatet och presentationen i balansräkningen
kommer bli mer relevant, istället för att redovisa det som en fiktiv skuld eller tillgång. Det
verkliga värdet av pensionsskulden är således alltid det värde som återfinns i
balansräkningen.41 Förändringen i eget kapital skall redovisas separat under titeln
”redogörelse över redovisade intäkter och kostnader.”42 Väljs detta alternativa skall det
tillämpas på samtliga förmånsbestämda planer och samtliga aktuariella vinster och förluster.43
Med andra ord utesluter denna metod de andra två sätten att att föra aktuariella vinster och
förluster.
37 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Accounting update, nr 1 okt 2005 (http://www.pwc.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/Accounting_Update_105.pdf ) 2007-11-28, s. 5-9 38 FAR (2006:IAS 19, punkt 94-95) 39 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2005:5f) 40 FAR (2006:IAS 19, punkt 93) 41 Intervju revisor, se bilaga 1. 42 Janzon, Claes och Ericsson, Johan. Ändrade regler för pensionsredovisning, ( Stockholm: FAR Förlag AB, 2005) s. 34. 43 FAR (2006:IAS 19, punkt 93A)
17
2.3 Regelverk och normer För att förstå hur pensionsplanerna redovisas är det viktigt att känna till de regelverk och
normer som styr redovisningen. Diagrammet nedan ger en överblick över vilka olika normer
och standarder som har influerat redovisningen de senaste fyra åren.
Figur 3. Ikraftträdande av normer och standarder för noterade svenska börsbolag. Vitt fält i IAS 19 boxen
beskriver en övergångsperiod
2.3.1 FAR 4
Tidigare fanns endast FAR:s normgivande rekommendation nummer 4, Redovisning av
pensionsskuld och pensionskostnad. Utgångspunkten i FAR:s rekommendation är
tryggandelagen.44 Enligt FAR:s rekommendation 4 ska de svenska företagen redovisa sina
pensionskostnader till den kostnad den som tas upp i respektive land efter lokala regler. De
auktariella beräkningarna har gjorts från Finansinspektionens (FI) beräkningar av parametrar,
som t.ex. framtida räntor. En stor skillnad är att FI inte gjorde beräkningar på framtida
löneökningar.
2.3.2 RR 29 - Ersättningar till anställda
I december 2002 gav Redovisningsrådet ut RR 29 och som trädde i kraft den 1 januari 2004.
Redovisningsrådets standard är i närmaste en översättning av IAS 19, med viss skillnad. RR
29 innehåller ett undantag för redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i juridisk
person med hänsyn till tryggandelagen och dessutom har de inkluderat ÅRL
44 Redovisningsrådets rekommendation, RR 29 – Ersättningar till anställda (Stockholm: Redovisningsrådet, 2004), s. 82.
FAR 4
RR 29
IAS 19
2002 2004 20052003
2006
18
(årsredovisningslagens) upplysningkrav45. Viktigt att ha i åtanke är att RR 29 i dagsläget inte
har hunnit bli uppdaterat till de senaste årens tillägg till IAS 19.46
2.3.3 International Accounting Standards (IAS)
International Accounting Standards Committe (IASC) bildades genom ett samarbete mellan
revisorsorganisationer från tio olika länder 1973. Det delades 2001 upp i två delar, varav den
ena International Accounting Standards Board (IASB). IASB som är ett oberoende expert
organ, med styrelsemedlemmar med olika funktioner från nio olika länder47, har som uppdrag
att verka för en internationell harmonisering av redovisningsprinciper världen över.48 Detta
för att öka transparensen och jämförbarheten vid fastställande av finansiella rapporter.49
De standarder som idag finns publicerade, International Accounting Standards (IAS) och
International Financial Reporting Standards (IFRS), ska vara förståliga samt öka nyttan av
redovisningen för bolagens intressenter.
2.3.3.1 IAS 19- Ersättningar till anställda
IAS fastställdes i omarbetad version 2002 och behandlar fyra typer av ersättningar till
anställda; kortfristiga ersättningar (löner etc.), ersättningar efter avslutad anställning
(pensioner etc.), övriga långsiktiga ersättningar (vid arbetsoförmåga, ledighet etc.) och
ersättningar vid uppsägning.50 Planer för ersättningar till anställda efter avslutad anställning
klassificeras antingen som avgiftsbetämda planer eller som förmånsbestämda planer beroende
på planens ekonomiska innebörd enligt dess huvudregler och villkor.51 Syftet med IAS 19 är
att ange hur ersättningar till anställda ska redovisas och på vilket sätt upplysningar om detta
skall lämnas.52 December 2004 publicerade IASB en komplettering av IAS 19 på två
områden: ett alternativt sätt att redovisa aktuariella vinster och förluster och det andra var
45 Edenhammar, Hans. NYA REDOVISNINGSPRINCIPER – PÅ VÄG MOT IAS 2005 (Stockholm: Stockholmsbörsen, 2002) s. 64. 46 Intervju Revisor, se bilaga 1. 47 International Accounting Standards Boards officiella hemsida (http://www.iasb.org/About+Us/About+IASB/About++the+IASB.htm) 2007-12-08 48 FAR (2006:3) 49 Intervju Revisor, se bilaga 1 50 FAR (2006:IAS 19, punkt 4) 51 FAR (2006:IAS 19, punkt 25) 52 FAR (2006:IAS 19, Syfte)
19
krav på mer omfattande tilläggsupplysningar.53 Från 2005 gäller IAS 19 för alla noterade
bolag i Sverige.
2.4 Tidigare forskning På ett internationellt plan har mycket av forskningen runt pensionsplaner tagit upp
problematiken med förmånsbestämda planer, både utifrån redovisningens utformning samt
utifrån företag och anställdas användning. En av dessa studier presenteras i artikeln är A crisis
in deifined benefit pension plans av Clark och Monk. De konstaterar att förmånsbestämda
planer länge har varit en viktig komponent i ekonomier i väst, men att de nu är på nedgång.
Efter studie av privata tjänstepensionsplaner i framförallt USA och Storbritannien, anser de att
en kris råder sedan tio år tillbaka, speciellt förmånsbestämda pensioner riskerar att överbelasta
många företag och så småningom leda till en belastning av hela den globala ekonomin. De
föreslår en förändring av systemet som går ifrån användningen av förmånsbestämda planer
som de ser ut idag.54
En del av forskningen har även betonat hur just förmånsbestämda planer med en arbetsgivare
är extra problematiska i jämförelse med förmånsbestämda planer med flera arbetsgivare.
Blumenstein och Routh kom fram till denna slutsats i sin artikel Multiemployer Defined
Benefit Pension Plans - Why their future looks strong. De konstaterar att förmånsbestämda
planer med en arbetsgivare har minskat i mycket större utsträckning (70 %) än de med flera
arbetsgivare (30%) de senaste 15 åren. I artikeln tar de upp en rad orsaker till denna skillnad i
nedgång. Bland annat tar de upp att pensionskostnaderna är svårare att förutspå i de
förmånsbestämda planerna med en arbetsgivare. De planer med flera arbetsgivare är mer
stabila från ett finansiellt perspektiv. Extern redovisning har färre betänkligheter för planer
med flera arbetsgivare och dess skyldigheter visar sig inte i balansräkningen. Dessutom visar
sig bara skyldigheter vid ett tillbakadragande. Vidare är risken högre i de planer med en
arbetsgivare då den inte delas mellan flera arbetsgivare. Slutligen är personalkostnaderna inte
lika förutsägbara i planer med en arbetsgivare och dessutom är designen på redovisningen inte
lika flexibel.55
53 Redovisningsrådet. RR 29 (Stockholm: Redovisningsrådet, 2004), punkt 158. 54 Clark & Monk (2007: 68–81) 55 Blumenstein, David & Routh, Clifford. Multiemployer Defined Benefit Pension Plans - Why their future looks strong (International Foundation of Employee Benefit Plans, 2007) passim.
20
Även i Sverige har utformningen av förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner
diskuterats. Speciellt vid införandet av det nya pensionssystemet 2000 publicerades en rad
artiklar som tog upp både för- och nackdelar med den nya utformningen av
pensionsredovisningen. En av dem som diskuterar detta är Peter Diamond som tar upp särdrag
i den svenska pensionsreformen i sin artikel Pensionsreformer med fokus på Sverige. Han
konstaterar att det finns en mängd skillnader mellan olika förmånsbestämda och
avgiftsbestämda system, framförallt i var tyngdpunkten ligger. I det förmånsbestämda
systemet är det pensionsförmånen i förhållande till inkomsten under arbetslivet som står i
centrum. I det avgiftsbestämda systemet ligger fokus på skatteintäkterna och därmed även på
omfördelning. Med höginkomsttagare som har högre medellivslängd än låginkomsttagare av
samma kön, kommer på grund av detta det avgiftsbestämda systemet i denna fas att omfördela
från låginkomsttagare till höginkomsttagare. Han anser dock att avgiftsbestämda system är
mer demokratiska än förmånsbestämda, då dessa är mer genomskinliga. Samtidigt konstaterar
Diamond att i en mer allmän jämförelse handlar det mer om hur framställning ser ut än graden
av genomsiktighet.56
I förhållande till redovisningsstandarderna för pensioner har diskussionen berört en rad olika
problem när det gäller utformningen av redovisningen och eventuella förslag på förbättringar.
Ett flertal artiklar inom ämnet har publicerats i tidskriften Balans. I nr 5 2005 tar Anders Palm
upp problemet med att det numera görs en marknadsvärdering av pensionsåtaganden i
koncernredovisningen, trots att sådana beräkningar inte ger uttryck för företagets faktiska
pensionsskuld. Palm anser att den faktiska skulden är ”långt, långt högre än traditionella
kapitalvärdesberäkningar idag visar och i många fall också högre än vad IAS 19-beräkningar
resulterar”.57
Som svar till Anders Palms artikel utvecklar Björn Nilsson ytterligare några av dagens brister.
Dessa är framför allt bristerna i nuvarande regelverk, som dels innebär bristande transparens
och dels innebär en felaktigt periodiserad pensionskostnad. Här efterfrågar Nilsson att något
görs framförallt för att skapa konsistenta ramar för värdering av pensionsutfästelser, vilket
också skulle ha många pedagogiska fördelar. Han föreslår även att det bör göras en realistisk
värdering av pensionsåtaganden, byggd på marknadens prissättning och på realistiska
56 Diamond, Peter. Pensionsreformer med fokus på Sverige, Ekonomisk Debatt, årg 28 (2000) s. 229-241. 57 Palm, Anders. Det som göms i snö ... Pensionsåtaganden kraftigt undervärderade. (2005)
21
antaganden. Slutligen håller han med Anders Palm om att införa en ökad grad av transparens,
vilket han anser måste vara vällovligt oavsett vilket perspektiv frågan granskas från.58
En artikel, FASB pensions accounting overhaul begins av Wozniak och Chittim, diskuterar en
rad problem med dagens pensionsredovisning, samt analyserar FASB och IASB:s
förbättringsprojekt. Målet med projektet är att förbättra de ”financial statement reporting” av
pensioner, samt att göra informationen mer användbar och transparant för investerare,
kreditgivare, m.fl. De börjar med att kritisera en rad aspekter hos dagens pensionsredovisning.
När det gäller de antaganden som görs, om bl.a. diskonteringsräntan och avkastningen på
pensionstillgångarna, används subjektiva och inkonsekventa metoder. När pensionerna
redovisas i balansräkningen syns inte det sanna marknadsvärdet för varken tillgångarna eller
förpliktelserna. Sammanfattningsvis tror författarna att förändringarna kommer vara en stor
omvälvning av pensionsredovisningen men riskerar även att väcka en hel del kontrovers.59
58 Nilsson, Björn: Genmäle till Anders Palm: Vad är rätt värdering av pensionsutfästelser? (Stockholm: FAR Förlag AB, 2005) 59 Chittim, B.David & Woznaik Andrew D. FASB Pension Accounting Overhaul Begins (Mellon Institutional Asset Management, 2005)
22
3. Modell
Figur 1: Analysmodell
3.1 Kvalitativa egenskaper
3.1.1 Relevans
Relevans är den primära kvalitativa egenskapen. Huvudkriteriet är att informationen ska vara
användbar för beslut. Det finns två aspekter på relevans, prognosrelevans och
återföringsrelevans. Den första aspekten är att informationen i redovisningen ska kunna
användas för att göra prognoser inför framtiden som sedan kan ligga till grund för investerares
sälj- eller köpbeslut. Den andra aspekten ska kunna kontrollera riktigheten i dessa prognoser
och därefter påverka efterföljande prognoser och beslut.
Avgiftsbestämd pensionplanFörmånsbestämd
Direkt mot EK
Direktmot RR
Korridor
ANVÄNDAREN
Kvalitativa egenskaper
Relevans Tillförlitlighet
• Validitet • Verifierbarhet
Jämförbarhet
Redovisningsprinciper
Realisations och kongruensprincipen Antagande om fortlevnad Matchningsprincipen
Försiktighetsprincipen
23
Minimikraven på relevans är begriplighet och aktualitet, dvs. att informationen är formad så
att användare förstår innebörden och att externa rapporter inte bör ges ut allt för långt efter
redovisningsperiodens slut eller med alltför stora intervall.60
3.1.2 Tillförlitlighet
Med tillförlitlighet menas redovisningens förmåga att avbilda den ekonomiska verkligheten i
företaget, dvs. att den avbildar ”rätt” aspekter av denna verklighet och gör det på ett sätt som
inte är alltför osäkert. Detta kan även fångas upp av begreppen validitet respektive
verifierbarhet.61
3.1.3 Validitet
Innebörden av validitet är att det ska finnas en överensstämmelse mellan språk och verklighet,
så att redovisningen avbildar de aspekter av verkligheten som avses avbilda, dvs. att den på ett
korrekt sätt visar antingen vad som görs gällande att den visar eller vad som rimligen kan
antas att den visar.
Det har även för validiteten formulerats fyra egenskaper som kan ses som minimikrav;
Neutralitet innebär att det finns en strävan att på bästa sätt avbilda verkligheten så som den
uppfattas, snarare än hur den önskas se ut.
Meningen med innebörd och form är att redovisa enligt den ekonomiska innebörden av
händelsen, även om denne skiljer sig från den juridiska innebörden.
Med fullständighet menas att redovisa alla väsentliga ekonomiska händelser som inträffat
under perioden och alla väsentliga aspekter på företagets ekonomiska tillstånd vid årets slut.
Väsentlighet innebär att informationen ska vara tillräckligt betydelsefull för att kunna påverka
beslut hos användare av en årsredovisning.62
60 Smith (2006:25) 61 Smith (2006:26) 62 Smith (2006: 27)
24
3.1.4 Verifierbarhet
Verifiera kommer från latin och betyder ”sann”. I redovisning betyder det att sanningshalten
kan verifieras med någon form av bevis, en verifikation. Men dessa mått är i många
redovisningsfall subjektiva bedömningar pga. att det också skall vägas in att t.ex. den
ekonomiska livslängden som är svår att förutspå.
Verifierbarheten sägs ha en högre grad ju bättre samstämmighet det finns mellan oberoende
bedömningar. Det kan uppstå en konflikt mellan verifierbarhet och validitet i mätsituationer
där vi associerar det sanna värdet med det vi avser mäta, då validitet i emellertid snarare än
verifierbarheten ger uttryck för det sanna värdet. Enligt IASB står sig försiktighet dock
starkare än verifierbarhet och om dessa hamnar i konflikt skall försiktighet prägla
bedömningen.63
3.1.5 Jämförbarhet
Jämförbarhet har två aspekter; jämförbarhet mellan företag och jämförbarhet över tiden.
Jämförbarhet mellan företag kan sammankopplas med relevans. Redovisningsmåtten i olika
företag måste vara jämförbara för att vara användbara för beslut, dvs. händelser och tillstånd
ska redovisas på samma sätt. Detta för att investerare och kreditgivare etc. ska veta vilka
”spelregler” som gäller och att alla använder samma regler.
Jämförbarhet över tiden för ett och samma företag innebär detsamma, att redovisa händelser
och tillstånd lika över tiden. Det är dock viktigt att anpassa sig efter nya lagar och vara
medveten om penningvärdets förändring.64
63 Smith (2006: 28) 64 Smith (2006:30)
25
3.2 Redovisningsprinciper I redovisningen värderas normalt tillgångarna till anskaffningsvärde. Det finns ett antal
principer som styr redovisningen och kan relateras till olika värderingsmodeller.65
3.2.1 Antagande om fortlevnad
Antagande om fortlevnad, dvs. att företaget skall fortsätta sin verksamhet på obestämd tid
framöver. En annan benämning är den ekonomiska livslängden på en tillgången.66
3.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen
Realisationsprincipen innebär att de kostnader, som lett till en intäkt, redovisas först när
intäkten är realiserad. Enligt kongruensprincipen ska varje händelse som påverkar
nettotillgångarna också påverka resultatet.
Realisationsprincipen kan motiveras genom en avvägning mellan validitet och verifierbarhet.
Validitet står då för värdeskapande i företaget och om endast detta beaktas så skulle resultatet
redovisas under hela den värdeskapande processen. Men i förhållande till verifierbarhet så kan
något resultat inte redovisas förrän betalning har inkommit. Redovisningstillfället kan fås
fram genom en övervägning mellan validitet och verifierbarhet.67
3.2.3 Matchningsprincipen
Innebörden av matchningsprincipen är att intäkterna skall matchas mot utgifterna för de
resurser som använts för att skapa intäkterna, vilket skapar ett beroende av när intäkterna
redovisas. Med matchningsprincipen skapas problemet att avgöra vilka resurser som gick åt
för att skapa intäkten. Det finns två typer av matchningsproblem; matchning över tiden och
matchning över produkt.
65 Smith (2006:77) 66 Smith (2006:77) 67 Smith (2006:79)
26
Matchning över tiden avser frågan när i tiden resursförbrukningen redovisas. Vad gäller
arbetstjänster som redovisas på tidsbasis så gäller synsättet att tjänsterna i princip anskaffas
och förbrukas i varje ögonblick, dvs. de redovisas samma period som utgifterna inträffar.
Men det finns även möjlighet att redovisa resursförbrukningen innan utgiften inträffat om
utgifterna har sin grund i händelser som inträffat under perioden, t.ex. det arbete som ligger
till grund för pensionen.
Matchning över produkt handlar snarare om vilka kostnader som hör till vilken produkt, vilket
inte är intressant vad gäller redovisning av pensioner.68
3.2.4 Försiktighetsprincipen
IASB ser försiktighet som ett kriterium för tillförlitlighet. Principen kan ses som ett
förhållningssätt där man i valet mellan två värden alltid väljer det lägsta värdet vid värdering
av tillgångar och det högsta värdet vid värdering av skulder. Detta innebär även att vinster
inte anteciperas, medan förluster däremot gör det. Här kan det tillåtas subjektiva bedömningar
i redovisningen, så länge de görs på pessimistiska och inte optimistiska grunder. Detta kan
dock få negativa konsekvenser på jämförbarheten då inte samma värderingsmetoder alltid
används. Borgenärer och ägare gynnas å andra sidan av att tillgångar inte övervärderas.69
4 Metod empiri
4.1 Urval av företag De företag vi har valt att ha med i denna uppsats är utvalda på basis av de
redovisningsmetoder de använder. De urval vi gjort är inte sannolikhetsurval, dvs. vi har valt
68 Smith (2006:81) 69 Smith (2006:86)
27
de företag som är lättast att få tag i, vilket i många fall inte anses vara representativt då
resultatet kan blir missvisande.70 Vilket företag det sedan handlade om var av mindre
väsentlighet och därför var inte heller urvalsmetoden av stor vikt. För att hitta lämpliga
företag så letade vi efter årsredovisningar tillhörande börsnoterade företag, vilken är den
främsta egenskapen i vårt kvoturval71. Detta eftersom syftet att se på årsredovisningar utifrån
användarens perspektiv, vilket är mindre sannolik om inte företaget är noterat. Eftersom
metoderna att redovisa är olika, men ser inom varje genre lika ut i årsredovisningen, så ansåg
vi att det viktigaste var att hitta ett företag inom varje genre för att visa skillnaden för läsaren
av uppsatsen.
4.2 Operationalisering Eftersom övergången mellan teori, empiri och analys är en kritisk punkt där vi behöver
mätbara instrument72 så har vi valt ut en modell som kan vara till hjälp att hitta svaren på vår
frågeställning. Utifrån vår modell har vi sedan undersökt hur väl teorins olika
redovisningsmetoder passat in i modellens kvalitativa egenskaper.
För att kunna sammanställa och visa de olika redovisningssätten valt så har vi granskat de
utvalda företagens årsredovisningar och valt ut intressanta delar till empirin. Utifrån denna
information har vi gjort ett fiktivt exempel, som ska sammanställa de olika redovisningssätten
på ett förståligt sätt. Detta för att läsaren av uppsatsen väl ska kunna se hur det kan se ut i en
årsredovisning och sedan förstå analysen väl. Det är dock inte företagen i sig som är empirin,
utan de olika sätten att redovisa pensioner på.
För att finna den, för vårt ämne, intressanta informationen i årsredovisningarna så började vi
med se till företagens separata pensionsnot. Där framgår det vilken metod förtaget använder
sig av för att redovisa aktuariella vinster och förluster.
Sammanfattningsvis har vi gjort en tabell, som en sammanställning av analysen, för att göra
det lättare för läsaren att följa med i slutdiskussionen.
70 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:186) 71 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:187) 72 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:163)
28
5 Empiri
Efter att ha granskat en rad olika börsnoterade företags årsredovisningar från 2006, har vi valt
ut tre företag för att visa hur pensionsplaner redovisas. SEB, SSAB, och Skanska, som
använder sig av förmånsbestämda planer redovisar alla aktuariella vinster och förluster med
olika metoder. Alla tre använder sig också av avgiftsbestämda planer och vi kommer visa med
SEB hur dessa redovisas. Nedan följer en sammanställning av de delar av årsredovisningen
som berör pensionsredovisningen hos företagen.
5.1 SEB-korridorregeln
SEB, Skandinaviens Enskilda Bank, tillhör finansbranschen och hade 2006 ca 20 000 anställda. Bland pensionsplanerna finns det både avgiftsbestämda och förmånsbestämda, vilka redovisas enligt korridorregeln.
5.1.1 Ur SEBs årsredovisning 200673
Tabell 1:.Oredovisade, dvs. inom korridoren, aktuariella vinster och förluster, redovisas som framgår ovan i balansräkningen.
73SEB 2006 (2007-12-08) http://hugin.info/1208/R/1116482/204173.pdf
29
Tabell 2: Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år för att fastställa pensionsförpliktelserna
Tabell 3: Pensionskostnaderna rapporteras bland personalkostnaderna. Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänandunder posten ”Kalkylerade pensionskostnader” Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
30
5.2 SSAB-direkt mot resultat SSAB, Svenska Stål AB, hade enligt 2006 års årsredovisning ca 9000 anställda. Som namnet tyder på verkar SSAB i stålbranschen. SSAB redovisar sina pensionsplaner både avgifts- och förmånsbestämt. De aktuariella vinsterna och förlusterna redovisas direkt mot resultatet.
5.2.1 Ur SSAB’s årsredovisning 200674
Tabell 4: Förändringar i aktuariella vinster och förluster, samt avgiftsbestämda pensioner, redovisas under ”Ersättningar till anställda” i resultaträkningen
Tabell 5: I balansräkningen visas avsättningar till pensionsfond
:
74 SSAB 2006 (2007-12-08) http://feed.ne.cision.com/client/ssab//Commands/File.aspx?id=614818
31
Tabell 6:Ovan visas hur avsättningar till pensionsfonder är fördelade
Tabell 7: Utgående pensionsförpliktelser
32
5.3 Skanska- mot eget kapital Skanska verkar i Sverige inom Byggbranschen, men har på senare år även utökat sin verksamhet mot andra branscher som t ex infrastruktur. 2006 hade Skanska ca 56000 anställda.
5.3.1 Ur Skanskas årsredovisningen 200675
Tabell 8: Metoden innebär att aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i eget kapital och således inte ger upphov till någon resultateffekt. Konsekvensen är att framtida förändringar i aktuariella antaganden, positiva som negativa, kommer att få en omedelbar effekt på redovisat eget kapital och på räntebärande pensionsskuld.
Tabell 9:
75 Skanska 2006 (2007-12-08) http://www.skanska.com/upload/Investors/Reports/2006/arsredovisning/skanska_arsredovisning_2006.pdf
33
Tabell 10: Redogörelse för uträknandet som ligger till grund för redovisningen av pensionsförpliktelsen.
5.4 Exempel på förmånsbestämda planer Efter noggrann granskning av årsredovisningarna76, med olika redovisningsmetoder av
aktuariella vinster och förluster, så följer en exemplifiering med fiktiva siffror hur det ser ut i
en årsredovisning när ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner.
76 Exemplifiering: ÅR 2006 SEB(korr.), ÅR 2006 SSAB(RR) & ÅR 2006 Skanska(EK), länk till årsredovisningar i referenslista.
34
Förpliktelsen Förvaltningstillgångar NV av förmånsbestämd förpliktelse i början av året 1000 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i början av året 1000Diskonteringsränta i början av året 10% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i början av året 12%Årets kostnad för intjänande av pensioner 160 Utbetalda premier 150 Bestäms med PUCM 77 Beräknas vid slutet av året NV av förmånsbestämd förpliktelse i slutet av året 1100 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i slutet av året 1190 NV av förmånsbestämd förpliktelse i början av året 1000 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i början av året 1000Räntekostnad 100 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 120Årets kostnad för intjänande av pensioner 160 Tillskott av förvaltningstillgångar 90Utbetalda premier -150 Utbetalt från förvaltningstillgångar -150NV av förmånsbestämd förpliktelse i slutet av året (-) 1100 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i slutet av året 1190Aktuariell vinst (-) -10 Aktuariell vinst (+) 130 DIREKT MOT EGET KAPITAL Resultaträkningen Balansräkningen Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Skuld att redovisa i balansräkningen -90Kostnader hänförliga till tidigare år 0
Kostnad att redovisa i resultaträkningen 140 Redovisas direkt mot eget kapital Ingående balans 0 Aktuariella vinster och förluster 140 Mot eget kapital 140 DIREKT MOT RESULTATET Resultaträkningen Balansräkningen Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Skuld att redovisa i balansräkningen -90Aktuariella vinster/förluster som ska redovisas 140 Kostnader hänförliga till tidigare år 0 Kostnad att redovisa i resultaträkningen 280 KORRIDORMETODEN Resultaträkningen Balansräkningen Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Oredovisade aktuariella vinster (+) 140
Aktuariella vinster/förluster som ska redovisas 0 Skuld att redovisa i balansräkningen 50(ingående aktuariella vinster/förluster var 0 i början av året) Kostnader hänförliga till tidigare år 0 Kostnad att redovisa i resultaträkningen 140
Exempel 1. Uppställningen visar skillnaden mellan olika sätten att redovisa aktuariella vinster och förluster i förmånsplanen med fiktiva siffror. 77 Se appendix bilaga 2 för exemplifiering av förpliktelseberäkning.
35
6 Analys
6.1 Kvalitativa egenskaper
6.1.1 Relevans
Vid redovisning av pensionskostnader som avgiftsbestämda så redovisas och kostnadsförs de
direkt mot resultatet och således blir informationen lätt att förstå, dvs. begripligheten är hög.
Det är svårt att missförstå hur stor kostnad företaget har för sina pensioner varje år. Då
pensionskostnaderna är förutsägbara så ger det också möjligheten att göra prognoser på ett
tillförlitligt sätt. Relevansen är således hög.
Metoden som redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna från den förmånsbestämda
pensionsplanen direkt mot EK, innebär en påverkan på prognosrelevansen. Då påverkan i
form av de aktuariella vinsterna och förlusterna inte reflekteras i resultatet kan
prognosrelevansen vara lägre. Används resultaten som en variabel för framtida prognoser
visar inte detta den påverkan som den förmånsbestämd plan har på resultatet. De framtida
resultaten kommer dessutom inte att drabbas av amorteringar av aktuariella förluster. Detta
faktum bidrar ytterligare till att resultatet inte är lika användbart i prognossyfte då aspekten
inte är inräknat i resultatet. Å andra sidan ökar relevansen genom att presentationen av
överskotten och underskotten återspeglas i balansräkningen, istället för som i andra metoder
en redovisning av en fiktiv tillgång eller skuld.78 Dessutom måste en avvägning avgöras om
resultatpåverkan är riktig och bestående, annars kan det sägas vara mer riktigt från en
prognostisk synvinkel att inte ta med påverkan på resultatet.
I förhållande till återföringsrelevans och att kunna använda redovisningsdata för en kontroll
av riktigheten i tidigare prognoser finns ett antal problem med en redovisning av aktuariella
vinster och förluster direkt mot EK. Den påverkan som framräknas till varje kvartalsrapport,
halvårsrapport och årsredovisning mot det eget kapital kommer att variera betydande från
rapport till rapport. Detta pga. att de aktuariella vinsterna och förlusternas förutsättningar
78 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2005:5-9)
36
förändras med tiden, och därför skiljer sig varje beräkning. Vilket innebär att
återföringsrelevansen kan bli problematisk genom svårigheten i att försäkra sig om riktigheten
i prognoserna.
Det finns inga större svårigheter när det gäller begripligheten av informationen som redovisas
med metoden direkt mot EK. Enligt IAS 19 måste företagen redogöra för sina beräkningar av
den avsättningen de kommit fram till, vilket innebär att begripligheten blir tillfredsställande
för en insatt användare. Företag som redovisar direkt mot EK beräknar sina avsättningar
kontinuerligt, till varje ny rapport, vilket gör informationen i hög grad aktuell.
Även med metoden som redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt mot resultat
ökar prognosrelevansen i form av att hela den aktuariella vinsten eller förlusten förs in i
resultatet. Samtidigt måste en avvägning avgöras om resultatpåverkan är riktig och bestående,
annars kan det sägas vara mer riktigt från en prognostisk synvinkel att inte ta med påverkan
på resultatet. Då förändringen av aktuariella vinster och förluster i grunden är en
värdeförändring och inte en kostnad kan det tyckas underligt att redovisa den mot resultatet.
Det går att ifrågasätta relevansen av dess påverkan på resultatet, då det kan ses endast som en
värdeförflyttning.
Med att kunna använda redovisningsdata för en kontroll av riktigheten i tidigare prognoser
finns samma problem vid redovisning av aktuariella vinster och förluster direkt mot resultatet
som vid redovisning direkt mot EK.
Det finns inga större svårigheter när det gäller begripligheten av informationen med
redovisning direkt mot resultatet. Enligt IAS 19 måste företagen redogöra för sina beräkningar
av den avsättningen de kommit fram till, vilket innebär att begripligheten blir
tillfredsställande. När det gäller aktualiteten uppdaterar företag sina uträknade avsättningar
kontinuerligt, till varje ny rapport, vilket gör informationen i hög grad aktuell.
Prognosrelevansen är låg vid redovisning enligt korridorregeln, och så även
återföringsrelevansen, eftersom det endast påverkar resultatet med den del som är högre eller
lägre än korridoren. Informationen i årsredovisningen kan i vissa fall anses för vag som grund
att fatta beslut på.
37
När det gäller korridorregeln krävs det att användaren är insatt i metoden för att
informationen ska vara begriplig, annars kan informationen misstolkas. Aktualiteten bibehålls
även om det inte uppkommer aktuariella vinster och förluster som ligger utanför korridoren,
genom en notis om detta i årsredovisningen som uppmärksammar användaren.
6.1.2 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten är hög i redovisningen av avgiftsbestämda då den siffra som redovisas
överensstämmer med det som faktiskt utgår ur företaget, dvs. resultatet minskar med det som
betalas in till pensionsfonden. Redovisningen utvisar alltså den ekonomiska verkligheten, att
företagets resultat minskar, på ett bra sätt. Tillförlitligheten delas upp i validitet och
verifierbarhet.
6.1.3 Validitet
Avgiftsbestämdplan har inga problem med neutraliteten eftersom det inte finns någon tillgång
att värdera och här är svårt att påskina ett annat tillstånd än det som faktiskt är. Detsamma
gäller för begreppet innebörd och form och fullständighet, då det enda som påverkas av
transaktionen är att det uppstår en kostnad vilket leder till en minskning av resultatet. Att
resultatet minskar kan vara av stor betydelse för användaren av årsredovisningen och är därför
väsentlig. Validiteten är i detta fall hög.
När företag redovisar direkt mot EK kan det vara intressant att fråga sig om de väljer denna
metod för att undvika att visa den påverkan som de pensionsavsättningarna faktiskt har på
resultatet. Det är troligt att företag som är beroende av att visa ett resultat med lite volatilitet
använder sig av denna metod och de företag som vill undvika volatiliteten i EK använder sig
av någon av de andra metoderna.79 Detta kan i vissa fall ses som brist på neutralitet, då den
ger möjligheten att välja den metod som avspeglar företaget från bästa möjliga sida.
Att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt mot eget kapital uppfyller däremot
kravet på att redovisa efter den ekonomiska innebörden. Genom att de aktuariella vinsterna
79 Intervju Revisor, se bilaga 1
38
och förlusterna återspeglas i EK i balansräkningen istället för en fiktiv tillgång eller skuld.
Även vid redovisning direkt mot resultatet kan neutraliteten ifrågasättas på samma sätt som
mot EK, så att säga att företag ibland väljer denna metod för att utnyttja den påverkan
pensionsavsättningarna har på resultatet. Det är troligt att de företag som vill undvika
volatiliteten i EK använder sig av denna metod för att den avspeglar företaget från bästa
möjliga sida.
Att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt mot resultatet uppfyller inte kravet
på att redovisa efter den ekonomiska innebörden. Genom att de aktuariella vinsterna och
förlusterna återspeglas i resultatet istället för direkt mot eget kapital eller som en fiktiv
tillgång eller skuld, uteblir det faktum att förändringen av pensionens aktuariella vinster och
förluster är enligt den ekonomiska innebörden en värdeförändring.
Med de nya tillskotten till IAS 19 som innebär utvidgade krav på upplysningar om
pensionsavsättningarna har kriteriet fullständighet uppfyllts och bidrar till att öka graden av
validitet både vid redovisning direkt mot eget kapital och direkt mot resultat. Men det är
viktigt att fråga sig om väsentligheten i den ytterligare informationen som tillkommit, det kan
bli för mycket för användaren att sätta sig in i.
Det finns en viss skillnad mellan språk och verklighet vid redovisning enligt korridorregeln
eftersom det finns information som inte syns och så länge de aktuariella vinsterna och
förlusterna ligger inom 10 %- korridoren så kommer informationen inte fram. När det över-
eller underskrider korridoren så syns endast den del som ligger utanför korridoren, inte hela
vinsten eller förlusten. Validiteten brister i fullständigheten, då all information inte visades.
Däremot går det att ifrågasätta om den informationen som inte visas verkligen är så väsentlig
och betydelsefull i beslutfattandet att den ska vara med.
6.1.4 Verifierbarhet
Verifierbarheten är i avgiftsbestämda planer felfri, eftersom det finns en transaktion som
bevisar sanningshalten. Verifierbarheten är snarare aktuellt att ifrågasätta vid en
tillgångsvärdering.
39
Det kan vara problematiskt att verifiera de uppgifter som använts för att beräkna den
avsättningen som görs vid redovisning direkt mot eget kapital. Beräkningarna är komplexa
och förutsättningarna ändras konstant. Trots att det kan vara komplext så är det möjligt,
uträkningarna är inte baserade på uppgifter som är tagna ur luften utan på demografiska
värden, den relevanta diskonteringsränta som tagits fram, samt den uträknade slutgiltiga
lönen, dessa värden är verifierbara. En påverkan som är viktig att ha i åtanke är att enligt IAS
19 kräver man inte att en auktarie gör dessa beräkningar, även om det uppmuntras. Det är
mycket komplicerade beräkningar över lång tid och vid stora bolag oftast ett betydande
belopp. Om inte en auktoriserad oberoende aktuarie används, kan samtliga aspekter av
tillförlitligheten komma att ifrågasättas.
Även vid redovisning direkt mot resultat kan det vara problematiskt att verifiera de uppgifter
som använts för att beräkna den avsättningen som görs. Av samma anledning som vid
redovisning direkt mot eget kapital, dvs. att beräkningarna är komplexa och förutsättningarna
ändras konstant. Men på samma sätt så är uträkningarna baserade på: de demografiska värden,
den relevanta diskonteringsräntan samt den uträknade slutgiltiga lönen, och dessa värden är
verifierbara.
Vid redovisning med korridorregeln så går de aktuariella vinsterna och förlusterna att hitta
separat i årsredovisningens pensionsnot, som oredovisad aktuariell vinst eller förlust.
Verifierbarheten av förändringen ses endast i noten om den inte överskrider korridoren, varav
pensionsskulden i balansräkningen endast är fiktiv.
6.1.5 Jämförbarhet
Vare sig det är jämförbarhet över tid eller mellan företag gäller huvudregeln att endast de som
har samma redovisningsmetod av pensioner kan jämföras. Avgiftsbestämda planer har endast
en kostnad och kan inte jämföra sig med de företag som använder sig av förmånsbestämda,
eftersom de inte har en kostnad utan snarare en avsättning, en förflyttning av tillgångar att
redovisa.
40
Vid användningen av avgiftsbestämda planer, å andra sidan, finns det möjlighet att jämföra
sig väl både över tiden och med andra företag som redovisar sina pensioner på samma sätt.
Möjligheten att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna på tre olika sätt innebär att
jämförbarheten mellan företag kan bli problematisk. En redovisning direkt mot eget kapital
ser annorlunda ut än en redovisning direkt mot resultatet och påverkan blir markant olika.80
Eftersom uträkning av aktuariella vinster och förluster beräknas enskilt för varje företag är det
även svårt att jämföra sig med de företag som använder sig av samma metod.
Jämförbarheten över tiden är även den bristfällig vid redovisning direkt mot EK, den har
nämligen inte varit tillgänglig mer än tre år. Jämförbarheten över tid är därmed aldrig längre
än tre år tillbaka i tiden. Dessutom är det endast fåtal bolag som redovisar aktuariella vinster
och förluster direkt mot eget kapital, vilket gör att jämförbarheten med de flesta övriga bolag
brister.
Precis som med metoden att redovisa direkt mot eget kapital är jämförbarheten även
bristfällig med metoden att redovisa direkt mot resultat låg mellan företag pga. att mycket få
företag använder sig av metoden. Dessutom kan jämförbarheten över tid också sägas vara
problematisk då denna metod inom IAS 19 endast har varit tillämpningsbar de senaste 7 åren.
Till skillnad från andra metoder att redovisa pensionsplaner på, är korridorregeln inte
jämförbar, varken över tid eller över företag. Det saknas information som ligger dold för att
en bra jämförelse ska kunna göras. Det kan se ut som om ingen skillnad finns medan det finns
en dold skillnad på 8 %, vilket inte borde vara obetydligt i jämförelse synpunkt.
6.2 Redovisnings principer
6.2.1 Antagande om fortlevnad
Antagandet om fortlevnad kan ses starkare vid förmånsbestämda planer då det planeras i
nutid hur och när utbetalningar kommer att ske i framtiden. Vid användande av
80 Se exempel 1 förmånsbestämda, s 17
41
avgiftsbestämda så är det inte ett lika riktat antagande eftersom man betalar och lägger
utbetalningsansvaret på andra.
6.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen
Eftersom realisationsprincipen innebär att kostnaderna realiseras först när intäkter uppstår
gäller det i detta fall att avgöra när intäkterna för de anställda uppkommer. Då intäkterna för
de anställda är en del av resterande intäkter borde det vara helt i enlighet med
realisationsprincipen att redovisa pensionskostnaderna enligt avgiftsbestämda planer, vart
eftersom de uppkommer. Det som kan ses som ett avtagande från principen är vid exempelvis
forskningsföretag där intäkterna många gånger uppstår vid ett senare tillfälle.
Kongruensprincipen frångås dock aldrig med denna metod eftersom det redovisas direkt mot
resultaträkningen vilka förändringar som påverkar nettotillgångarna.
Om de aktuariella underskotten och överskotten redovisas direkt mot eget kapital och inte
över resultatet först, frångås kongruensprincipen som säger att alla tillgångsförändringar ska
gå över resultaträkningen.
Då vinsterna och förlusterna inte redovisas mot resultatet utan mot eget kapital, uppstår inga
problem i förhållande till realisationsprincipen.
Om de aktuariella underskotten och överskotten redovisas direkt mot resultatet så tillgodoses
kongruensprincipen. I relation till realisationsprincipen så blir det detsamma som för
avgiftsbestämda.
Då den överskrider korridoren så redovisas det mot resultatet och därför uppfyller den
kongruensprincipen av samma anledning som redovisning direkt mot resultatet. Däremot så
frångås realisationsprincipen då inte pensionskostnaderna redovisas vartefter de realiseras.
6.2.3 Matchningsprincipen
42
Eftersom utgiften inträffar och redovisas under samma period som händelsen som ligger till
grund för denna så följer de flesta metoder matchningsprincipen, dvs. det arbete som ligger
till grund för pensionen.
Den enda metod som kan ifrågasättas på den punkten är korridorregeln, som inte redovisar
alla förluster, dvs. de som är inom korridoren. Om en kostnad inte redovisas så bör det ses
som en avvikelse från matchningsprincipen, eftersom det antagligen finns intäkter som skulle
kunna matchas mot kostnaden.
6.2.4 Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen är inte heller ett problem vad gäller att redovisa enligt avgiftsbestämd
plan. Det som gäller är att redovisa en kostnad så snart man anar att den kan uppkomma, och
så länge pensionskostnaderna redovisas vartefter det arbete som ligger till grund för denna, så
är redovisningen i enlighet med principen. I och med att man anar framtida kostnader och ej
konterar detta till nutid så anser vi den som delvis uppfylld.
Försiktighetsprincipen princip uppfylls genom att de aktuariella underskotten i de
förmånsbestämda planerna kontinuerligt uträknas och tas upp i redovisningen så fort de
uppkommer. Detta gäller dock inte vid korridorregeln, där endast förluster över 10 % tas upp
i resultaträkningen.
43
6.3 Sammanställningstabeller Avgiftsbestämd Förmånsbest
mot EK
Förmånsbest
mot Resultat
Förmånsbest
Korridor
Relevans Hög Delvis Delvis Låg
Prognosrelevans Hög Delvis Delvis Låg
Återföringsrelevans Hög Delvis Delvis Låg
Begriplighet Hög Delvis Delvis Låg
Aktualitet Hög Hög Hög Hög
Tillförlitlighet Hög Låg Låg Låg
Validitet Hög Varierar Varierar (låg) Låg
Verifierbarhet Hög Låg Låg Låg
Jämförbarhet Hög Varierar Varierar Låg
Tabell 11: Sammanställning av kvalitativa egenskaper för pensionsplaner
Avgiftsbestämd Förmånsbest
mot EK
Förmånsbest
mot Resultat
Förmånsbest
Korridor
Antagande om
fortlevnad
Medel /
Uppfylls ej
Uppfylls Uppfylls Uppfylls
Realisationsprincipen Uppfylls Uppfylls Uppfylls ej Uppfylls ej
Kongruensprincipen Uppfylls Uppfylls ej Uppfylls Uppfylls
Matchningsprincipen Uppfylls Uppfylls Uppfylls Uppfylls ej
Försiktighetprincipen Delvis Uppfylls Uppfylls Uppfylls ej
Tabell 13: Sammanställning av principer för pensionsplaner
44
7 Slutdiskussion
7.1 Diskussion
Efter genomförd analys kan en rad aspekter belysas i förhållande till de kvalitativa
egenskaperna och principer vi valt att använda för att utforska skillnaderna mellan
redovisningen av förmånsbestämda respektive avgiftsbestämda pensionsplaner ur
användarens perspektiv. Vi har lyckats identifiera ett flertal skillnader mellan de två olika
sätten att lägga upp pensionsplaner, förmånsbestämt och avgiftsbestämt.
Den övergripande skillnaden som har identifierats är att avgiftsbestämda pensionsplaner är
relativt okomplicerade medan förmånsbestämda pensionsplaner är mer komplicerade, både i
förhållande till beräkning, redovisning och förståelse. Dessutom finns det tre förgreningar av
redovisningsmetoder av förmånsbestämda pensionsplaner, vilket ytterligare bidrar till ökad
komplexitet. Framförallt genomsyrar denna skillnad i komplexitet de slutsatser som kan dras i
relation till de olika kvalitativa egenskaperna som har analyserats.
Till att börja med kan konstateras att avgiftsbestämda pensionsplaner uppfyller
redovisningens kvalitativa egenskaper i hög grad. Denna typ av pensionsplan är till nytta för
användaren och är lätt att förstå. Däremot har förmånsbestämda planerna ett flertal problem i
förhållande till de kvalitativa egenskaperna.
En av de viktiga användningsområden för en årsredovisning är att denna skall kunna användas
som underlag för prognoser. Förmånsbestämda pensionsplanerna visade sig ha låg
prognosrelevans, oavsett vilken redovisningsmetod som används. Förmånsbestämda planen
tar alltid prognostiserat värde som ”sant värde” och sedan korrigeras detta till nästa års ”sanna
värde”, vilket gör att användaren inte fullt ut kan försäkra sig om att de värden som står i
årsredovisningen är sanna. För det andra ligger problematiken även i att pensionsförpliktelsen
förändras kontinuerligt, små förändringar av ett fåtal parametrar kan få stora
beloppsförändringar eftersom tidsaspekten på pensioner sträcker över flera år. Själva grunden
till att vi har Internationell redovisningsstandard är att den ska öka nyttan av redovisningen
för bolagets intressenter, och utan prognosrelevans så minskar nyttan.
45
Vad vi redan konstaterat så skiljer sig metoderna åt i begriplighet. Användaren behöver ha
orimligt hög grad av kunskap om hur de olika metoderna redovisas för att få fram lämplig
information ur årsredovisningen. Även i det här fallet brister syftet med IAS genom att
årsredovisningen inte uppnår önskad grad av förstålighet.
Aktualiteten är den enda kvalitativa egenskapen där alla metoder kan sägas vara relativt höga
eftersom de måste göras nya aktuariella beräkningar minst vart tredje år och dessutom så blir
aktualiteten automatiskt hög då vi endast undersöker noterade företag.
En intressant aspekt som noterades i förhållande till validiteten hos de förmånsbestämda
pensionsplanerna är att de olika redovisningssätten kan användas för att dölja volatilititen i
antingen resultat eller balans. Genom att företaget kan välja redovisningsmetod efter vad som
visar företaget från en mer fördelaktig sida, kan detta komma att få konsekvenser för en
användare av årsredovisningen speciellt om denne inte är väl påt om de olika metoderna
innebörd.
Även i förhållande till verifierbarheten hos redovisningen av de förmånsbestämda
pensionsplanerna uppstår problematik. Det är svårt att sätta sig in i alla nödvändiga
beräkningar samt antaganden för att på ett fullständigt sätt kunna uppnå önskad grad av
verifierbarhet.
Rent generellt kan det konstateras att en absolut jämförbarhet finns endast om alla företag
använde sig av avgiftsbestämda pensionsplaner. Då skillnader uppstår från företag till företag
vid förmånsbestämda planer.
Inom förmånsbestämda pensionsplanerna är det framförallt korridorregeln som brister i
förhållande till de kvalitativa egenskaperna. Grunden till denna brist är korridoren som kan
komma att gömma delar av förändringarna i pensionsförpliktelsen. Dock måste det även
ifrågasättas om korridoren inte också kan agera som ett nödvändigt filter för att rensa bort
onödig information och en ovidkommande värdeförändring. Som dessutom tar ut sig själv i
längden.
46
När det gäller redovisningsprinciperna kunde ett flertal skillnader identifieras. Generellt sett
uppfyller alla metoder de flesta principer med undantag för en. Dock var förmånsbestämda
pensionsplaner med korridorregeln den metod som uppfyllde minst antal redovisnings
principer. Detta återigen för att information döljs med hjälp av korridoren. Dessa
konstateranden i förhållande till redovisningsprinciperna kan vara användbar information för
den som önskar ytterligare förståelse om skillnaderna mellan de olika metoderna.
7.2 Slutsats
Denna uppsats har haft som ambition att identifiera eventuella skillnaderna mellan
redovisningen av förmånsbestämda respektive avgiftsbestämda pensionsplaner och undersöka
hur dessa kan komma att påverka användaren. De slutsatser vi har kommit fram till i
förhållande till de olika skillnaderna, får oss att konstatera att ur användares perspektiv är
informationen i årsredovisningen från avgiftsbestämda pensionsplanen, mer förstålig och
användbar än den från förmånsbestämda pensionsplaner. Denna slutsats får oss att undra om
det kanske är dags att pensionera förmånsbestämda pensionsplaner?
7.3 Vidare forskning
Vi har valt att göra en övergripande granskning av de kvalitativa egenskaperna relaterat till de
olika pensionsplanerna, inte i förhållande till olika typer av företag. Detta är dock något som
skulle kunna vara en intressant aspekt att undersöka ytterligare. Ett förslag på vidare
forskning skulle kunna vara att granska hur valet av förmånsbestämda och avgiftsbestämda
pensionsplaner påverkar företag olika.
47
8 Referenslista
Regler & Normer FAR, 2006: Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, Stockholm: FAR förlag AB Redovisningsrådet, 2004: Redovisningsrådets rekommendation RR29 - Ersättning till anställda Stockholm: Redovisningsrådet Böcker Edenhammar, Hans, 2002: NYA REDOVISNINGSPRINCIPER – PÅ VÄG MOT IAS 2005, Stockholm: Stockholmsbörsen Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt, 1991: Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter, 2002: Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber, 2002 Smith, Dag, 2006: Redovisningens språk, 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur Internet Dagens nyheter, 2006 Framtida pension källa till oro (hämtad 2006-12-08) http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=595916 Ekonomifakta 2007 (hämtad 2007-11-20) http://www.ekonomifakta.se/sv/Ordlista/Pension_formansbestamd/ Förhandlings- och samverkansrådet PTK (hämtad 2007-11-21) http://www.ptk.se/templates/TextPage____2487.aspx International Accounting Standards Boards officiella hemsida (hämtad 2007-12-08) http://www.iasb.org/About+Us/About+IASB/About++the+IASB.htm Min pensions i Sverige ABs hemsida (hämtad 2007-10-29) https://www.minpension.se/SaFungerarPensionen/Default.aspx SCB Ökad livslängd – åldrande befolkning (2007-11-23) http://www.scb.se/statistik/BE/AA9999/2003M00/BE90S%C3%859901_04.pdf Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Accounting update, nr 1 (okt 2005) (2007-11-28) http://www.pwc.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/Accounting_Update_105.pdf Årsredovisningar SSAB 2006 (2007-12-08) http://feed.ne.cision.com/client/ssab//Commands/File.aspx?id=614818
48
Skanska 2006 (2007-12-08) http://www.skanska.com/upload/Investors/Reports/2006/arsredovisning/skanska_arsredovisning_2006.pdf SEB 2006 (2007-12-08) http://hugin.info/1208/R/1116482/204173.pdf Fackpress Blumenstein, David & Routh, Clifford, 2007: Why their future looks strong, International Foundation of Employee Benefit Plans, Multiemployer Defined Benefit Pension Plans Clark, Gordon & Monk, Ashby, 2007: A crisis in defined benefit pension plans, Pensions Vol. 12, 2, Palgrave Macmillan Ltd Chittim, B. David. & Woznaik Andrew D, 2005: FASB Pension Accounting Overhaul Begins, Mellon Institutional Asset Management Diamond, Peter, 2000: Pensionsreformer med fokus på Sverige, Ekonomisk Debatt, årg 28 Nilsson, Björn. 2005: Genmäle till Anders Palm: Vad är rätt värdering av pensionsutfästelser? Balans, nr 8-9, Stockholm: FAR Förlag AB Janzon, Claes och Ericsson, Johan, 2006: Ändrade regler för pensionsredovisning Balans, nr 1, Stockholm: FAR Förlag AB Palm, Anders, 2005: Det som göms i snö ... Pensionsåtaganden kraftigt undervärderade. Balans, nr 5, Stockholm: FAR Förlag AB Intervju Anonym auktoriserad revisor, expert på pensionsredovisning (2007-11-27)
49
Appendix
Bilaga 1: Sammanfattning intervju Frågor angående redovisningen av förmånsbestämda- och avtalsbestämda- pensionsplaner, bland noterade företag:
1. Vilka krav alternativt rekommendationer brukar ni som revisor ge till noterade företag när det gäller redovisningen av pensioner?
2. Gör ni eller har ni gjort rekommendationer angående vilken pensionsplan
(förmånsbestämd eller avgiftsbestämd) som skulle gynna det företag ni granskar?
3. Vilka kriterier bör uppfyllas för att ett företag skall gynnas av att redovisa pensioner enligt en förmånsbestämd plan respektive en avgiftsbestämd pensionsplan? Hur påverkar företagens avkastningsnivå?
4. Är graden av kvalitativa egenskaper olika? Relevans, tillförlitlighet, validitet,
verifierbarhet & jämförbarhet.
5. Hur har rekommendationerna URA 42 och 45 påverkat företagens pensionsredovisning?
-Vilka konsekvenser har dessa uttalanden haft för företag med pensioner i Alecta? -Vilka konsekvenser har de fått på utformandet av årsredovisningen?
- Anser ni att företagen kan ha missgynnats av att vara tvungna att redovisa sina förmånsbestämda pensionsplaner som avgiftsbestämda?
- Kan de som tar del av företagens årsredovisningar ha missgynnats av detta? - Finns det företag som valt att lämna Alecta och valt annat alternativ pga av
uttalandena?
6. Skulle det vara tillåtet/möjligt för företag med Alecta:s pensionsförsäkring att själva välja att redovisa med förmånsbestämdplan, om de så ville? Skulle det gå emot IAS 19? Skulle det betraktas som orent?
7. Om Alecta i framtiden skulle möjliggöra en redovisning av förmånsbestämda
pensionsplaner, skulle detta vara en kostsam omställning för företagen? Om ja, varför?
8. Vid användningen av förmånsbestämda pensionsplaner hur tror ni att företagen skulle välja att redovisa aktuariella vinster och förluster? Vilken av de olika metoderna att redovisa dessa enligt IAS 19 skulle ni rekommendera och varför? Skulle ni rekommendera olika metoder till olika företag? Vad är det som styr beslutet?
9. Hur har anpassningen till IAS 19 påverkat redovisningen av pensioner? Vilka positiva
alternativt negativa konsekvenser har ni noterat för företagen, för utförandet av årsredovisningen och dess prognos- alternativt återföringsrelevans?
10. Vilka trender inom val av pensionsplan och redovisningen av dessa ser ni framöver?
Kommer fler företag att redovisa enligt förmånsbestämda alternativt avgiftsbestämdaplaner?
50
11. Hur internationellt jämförbara anser ni att de olika pensionsplanerna och redovisningen av dessa är?
12. Hur de nya tilläggen till IAS19 som gjordes den 1:a Jan 2006 ökat eller minskat den
internationella jämförbarheten?
13. Vilken riskbedömning gör ni i förhållande till respektive plan? I förhållande till de olika metoderna att redovisa aktuariella vinster och förluster? Vilka externa och interna risker ser ni?
14. Av de företag som själva förvaltar pensionerna hur granskar ni deras värdering av
pensionsförpliktelserna?
Sammanfattning av revisorns svar baserad på anteckningar och inspelning Frågor angående redovisningen av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner, bland noterade företag Fråga 1 och 2 Nej vi skulle inte ge några rekommendationer. Stora företag vet vad de vill och små företag använder mycket sällan förmånsbestämda pensionsplaner. Fråga 3 Om företag från början har använt sig av en viss plan kommer de med största sannolikhet fortsätta använda den. Det går att försäkra bort skulden. Väljer man en förmånsbestämdplan behåller man pengarna i företaget. Största skillnaden mellan förmånsbestämd och avgiftsbestämd pensionsplan, som redovisas enligt IAS 19, är att förmånsbestämda planer kan leda till större skuld, då framtida löneökningar påverkar. Beror även på åldern, branschen och hur stora lönerna är. Det kostar mer att använda sig av förmånsbestämda pensionsplaner då man behöver anställa auktarie som gör beräkningarna. Tillämpningen är oväsentlig. Som revisor granskar man företaget framför allt genom att titta på de input data som företaget gett till auktarien. Viktigt att notera att den svenska standarden, RR29, som är en anpassad version av IAS 19, är mycket svår att använda i granskning. När den kom var den exakt likadan som IAS 19, men sen har man ändrat IAS 19 samtidigt som RR inte uppdaterar sig utan ligger still. Fråga 4 Med en avgiftsbestämd plan vet användaren vilken kostnad företaget har inga överraskningar, lätt att förutsäga. Med förmånsbestämda planer är det större osäkerhet. Speciellt med de nya mortifikationstabellerna som gavs ut 2007. Denna tabell skapar större osäkerhet i diskonteringsräntan och de avsättningar företaget kommer behöva göra om de har en förmånsbestämd pensionsplan. I förhållande till detta är avgiftsbestämda planer enklare. De nya tabellerna kan komma att påverka företagens avkastning upp mot 10%. Dock är det tveksamt om investerare har tillräckligt med kunskap och insyn för att förstå denna påverkan. När det gäller de olika formerna av hur aktuariella vinster och förluster kan redovisas har de olika fördelar för olika företag. Att redovisa med metoden direkt mot eget kapital innebär att
51
det inte blir några slag i resultat räkningen. Utöver det blir även skulden i balansräkningen rätt i förhållande till den verkliga pensionsskulden/förpliktelsen. En nackdel kan vara att beräkningar och omräkningar måste göras varje år. Vissa företag är extra känsliga för hur resultatet utvecklas och påverkas då av att diskonteringseffekten är en kostnad. Diskonteringen hamnar som en finansiellkostnad. Om ett företag å andra sidan är beroende av en bra stabil soliditet väljer de nog inte att redovisa direkt mot eget kapital Viktigt att ta hänsyn till diskonteringseffekter. Fråga 5 Om tar exemplet SAS. De redovisar enligt IAS dock med en förmånsbetämdplan från Alecta, vilket inte borde vara möjligt p.g.a. akutgruppens uttalanden. Det är ovanligt att godkänna denna typ av redovisning. Då uttalandet från akutgruppen rekommenderar att man redovisar den som avgiftsbestämdplan, bör man följa denna rekommendation. Dock skulle man inte betrakta den som oren, eller undvika från standarden som man nu säger. Det är inte troligt att företag som har förmånsbestämda planer övergår till avgiftsbestämda då detta är en stor process som skulle bli mycket kostsam. Om vi bortser från SAS. Då IAS 19 kom i samband med uttalandena från akutgruppen blev klassificeringen av alectas pensionsplaner som avgiftsbestämda och inte som förmånsbestämda som de egentligen borde klassas som, inte ett problem då det ändå skedde en stor omställning till IAS. Såg man några övergångseffekter vid införandet av IAS, speciellt IAS 19, 2003? Mycket information om speciellt Alectas pensionsplaner gick man mist om. Om man ser på hur Alecta planerna har fungerat i praktiken så är det endast vid underskott som det kan uppstå problem, då problem finns i beräkningarna samt hur underskott och överskott skall fördelas mellan bolagen. Dock finns inga sådana överkott eller underskott idag. Fråga 6 Det skulle vara möjligt om man gjorde som SAS men då går man alltså mot rekommendationen. Om de inte får göra det, vilka effekter? Vart skall aktuariella vinster och förluster redovisas? Då löser man bort skulden, de aktuariella vinsterna och förlusterna, ger slag i resultat räkningen. Settlement eller inte? Fel rättas retroaktivt. Fråga 7 Det skulle kunna bli kostsamt. Då många nya. Kan vara mycket pengar? Räknat i Alecta, försäkringsprinciper. Vad händer om underfonderat? Fråga Alecta. Fråga 8 Se fråga 4 andra stycket. Fråga 9 För de börsnoterade skedde denna omställning 2004 till RR29 och 2005 till IFRS. I princip så var det samma. Kan välja att nollställa aktuariella vinster och förluster vid övergången. De allra flesta företagen nollställde, en del trodde att de inte behövde det. Inga stora effekter noterades. Det hela ledde inte till så stora förändringar, det uppstod ett större tryck att anstränga sig med tilläggsupplysningarna. Det skedde en inventering av pensionsplaner runt om i världen. Titta på rapporter 2004/2005. Förr fick man redovisa enligt lokala standarder, idag ska man räkna om enligt svensk standard. Det är upp till företagen att räkna om allt, dock revisorn rekommenderar. Ok då inte så stor effekt.
52
Fråga 10 I Sverige har vi en trend mot avgiftsbestämda planer. Visar sig bl.a. genom den nya ITP-planen. Man har upplevt mycket bekymmer med förmånsbestämda planer då prognosen för nästa års pensionskostnader inte så ofta uppfylls. Speciellt när det gäller aktuariella vinster och förluster. Detta är möjligt med avgiftsbestämda planer. Aktiemarknaden straffa oförutsägbarhet. Dessutom är det enklare att förklara avgiftsbestämda planer. Fråga 11 IFRS är tänkt skall tillämpas i hela världen så den är jämförbar där den tillämpas. Dock ej lika jämförbart med USGAAP idag. De är på väg att gå ifrån USGAAP genom ett första steg att små företag som går att handla på börsen skall kunna redovisa enligt IFRS. Andra problem med IFRS kan vara att vissa länder tillämpar den olika mycket, många gör det inte fullt ut. Fråga 12 De stora börsnoterade företagen granskas av revisors experter i andra länder. Fråga 13 Vid redovisning direkt mot EK måste man räkna aktuarieberäkningar varje kvartal. Riskbedömningen: Större mängd info i förmånsbestämda planer, det blir lättare att missa något. Pensionerna i sig är svårare att bedöma. IAS 1 paragraf 116. Risker rent generellt finns hos osäkra faktorer. Pensioner kan vara exempel på en osäker faktor. Med förmånsbestämda planer bör man göra en känslighetsanalys och kommentera sådan. Fråga 14 Då tittar vi på deras antaganden. Har en pensionsgrupp som används. Kan även göra IAS19 beräkningar. Frågar oss om utfallet är rimligt, vilken parametersättning, om hela pensionen är med och vilken internkontroll man har rent generellt.
53
Bilaga 2: Uträkning av pensioner i balans och resultaträkning med
exempel
Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i Balansräkningen Den förmånsbestämda pensionsskuld som skall redovisas i balansräkningen räknas fram på nedanstående sätt:81
A. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen (nuvärdet av de förväntade framtida pensionsbetalningarna utan att avdrag för värdet på eventuella förvaltningstillgångar gjorts)
B. plus eventuella aktuariella vinster (minus eventuella aktuariella förluster) som
inte redovisats
C. minus eventuella kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder som ännu inte redovisats
D. minus verkligt värde på balansdagen av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelserna skall regleras
Om nettot av följande poster blir positivt innebär det att företaget skall redovisa en skuld i balansräkningen82. I tillhörande noter skall även upplysningar lämnas där man specificerar de olika posterna83 Nedan kommer en redogörelse över hur varje del av denna beräkning skall gå till: A. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen Pensionsförpliktelsen beräknas med en Project Unit Credit Method modell, sk. PUCM. Metoden periodiserar kostnaden för förpliktelsen linjärt mellan den tidpunkt som gav upphov till kostnaden enligt planen fram till och med den beräknade återstående verksamma tiden till pension för arbetstagaren. 84 Att periodiseringen sker linjärt med denna metod beror på att tjänstgöringsperioderna anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen och varje sådan enhet värderas separat för att bygga upp till den slutliga förpliktelsen på balansdagen.85 I exemplet som följer sker inga förändringar i antaganden sker under perioden.
81 FAR (2006:IAS 19, punkt 54 82 FAR (2006:IAS 19, punkt 49 och punkt 58. 83 FAR (2006:IAS 19, punkt 49 och punkt 120. 84 FAR (2006:IAS 19, punkt 64 85 FAR (2006:IAS 19, punkt 65
54
Exempel: Antag att en nytillsatt chef har 3 år kvar till pension och har garanterats 1 procent av sin slutlön multiplicerat med antalet tjänsteår. Chefen antas lämna företaget i slutet av år 3. Ersättningen skall betalas ut som en klumpsumma. Lönen som är på 1 000 000 kr antas växa med 7 procent per år. Diskonteringsräntan bestäms till 10 procent. Exemplet skildrar en PUC-metods beräkning. år 1 år 2 år 3 Ersättning hänförligt till: Tidigare år 0 11449 22898Innevarande år 11449 11449 11449Innevarande och tidigare år 11449 22898 34347 Ingående förpliktelse 0 9462 20816Ränta 10% 0 946.2 2081.6Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 9462 10408 11449Utgående förpliktelse 9462 20816 34347
1. Slutlönen beräknas till: 1000 000 kr * 1,072 = 1 144 900 kr. 2. En procent av detta blir: 0,01 * 1 144 900 kr = 11 449 kr. 3. 11 449 är årliga intjänande ersättningen, på 3 år blir detta sammanlagt 34 347 kr. 4. Då utbetalningen inte sker förrän om 2 år skall skulden diskonteras med diskonteringsräntan (10 %) vid slutet av år 1. Nuvärdet av skulden: 11 449 kr/1,12 = 9462 kr. Detta blir den utgående förpliktelsen år 1. 5. I slutet av år 2 har ytterligare en enhet av den totala förpliktelsen uppkommit, dvs. 11 449 kr. Liksom tidigare skall denna skuld diskonteras: 11 449 kr/1,1 = 10 408 kr 6. Då utbetalningen av förpliktelsen från år 1 har kommit ett år närmare reglering skall en räntekostnad tas med i årets kostnad, vilket blir: 9462 kr * 0,1= 946.2 kr. För år 3 blir räntekostnaden: (946 kr * 1,1) + (10 408 kr * 0,1) = 2081.6 kr. Kostnaderna avseende detta år diskonteras inte då utbetalning sker. B. plus eventuella aktuariella vinster (minus eventuella aktuariella förluster) som inte redovisats Aktuariella vinster och förluster uppstår av effekterna av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt inträffat, samt av ändrade aktuariella antaganden. De aktuariella vinsterna och förlusterna kommer från förändringen i nuvärdet av pensionsutfästelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.86 Vid bokslutet 2004 tilläts två olika sätt att redovisa eventuella aktuariella vinster och förluster: • korridorregeln • valfritt systematiskt sätt som leder till snabbare redovisning, vi väljer att benämna detta som direkt mot resultatet87.
86 FAR (2006:IAS 19, punkt 94
55
Från och med bokslutet 2005 tillkom ett ytterligare alternativ • direkt mot eget kapital C. minus eventuella kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder som ännu inte redovisats Om pensionsplaner ändras kan kostnader uppstå som är hänförliga till tidigare år. Och som följd av detta kan företagets pensionsåtagande öka. Kostnaden av förändringen behöver emellertid inte redovisas direkt. De kan fördelas linjärt över tiden fram till dess att ersättningarna inte är antastbara. En antastbar ersättning är en ersättning som kan komma att bortfalla helt eller delvis om förmånstagaren slutar sin anställning i förväg. Den är alltså villkorad. Om ersättningsändringen gäller för en tid som redan är oantastbar tas hela beloppet med i beräkningen av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.88 D. minus verkligt värde på balansdagen av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelserna skall regleras Förvaltningstillgångar omfattar tillgångar som innehas av en pensionsstiftelse som är rättsligt skild från det rapporterade företaget samt även försäkringsbrev under särskilda omständigheter som är utgivet av en försäkringsgivare som inte är företaget närstående.89 Summeras beloppen från A till D erhålls det nettobelopp som redovisas som en skuld eller tillgång i balansräkningen. Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i Resultaträkningen Vid kostnadsberäkningen för pensionsåtagandena görs även denna stegvis. Nettot av följande belopp skall redovisas som kostnad eller intäkt i resultaträkningen.90
a) Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period. b) (+) Räntekostnader. c) (-) Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar och på varje rätt till
ersättning d) Aktuariella (-) vinster och (+) förluster i enlighet med företagets
redovisningsprincip e) (+) Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder (den del som ska
redovisas). f) (±)Effekten av eventuella reduceringar och regleringar. g) Effekten av begränsningsregeln91
Det är i punkt d som skillnaden mellan de olika redovisningsprinciperna uppstår i resultaträkningen för de aktuariella vinster och förluster vid förmånsbestämda pensionsplaner.
87 Janzon och Ericsson(2003:34) 88 FAR (2006:IAS 19, punkt 96-97) 89 FAR (2006:IAS 19, punkt 7) 90 FAR (2006:IAS 19, punkt 61) 91 FAR (2006:IAS 19, punkt 58b). Begränsar hur mycket som får tas upp som en intäkt
