01

reversen#5 2014

UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

YOLO ASTRID LITTORIN I VAD VILL DU BLI NÄR DU BLIR STOR? ERIKA BALSVIK I AUTOGENIER ERIK BRORSON I STUDENTER FÖR MUSIKHJÄLPEN AMANDA ÖBERG I BORDEAUX, BORDEAUX! NIELS GROENEWEGEN I FÖRLORAD ELLER FÖRNYAD FRAMTID? AUGUST MANIETTE I ROBERT BERGQVIST ERIK BERGGREN I KARRIÄRKVÄLLEN CAROLINE HAMRÉN I ATT HITTA RÄTT I UPPSALAS BOSTADSJUNGEL MAX JONASSON & CHRISTINA JOLÉRUS I VARFÖR GILLAR JAG DET HÄR MED STRATEGISKA UTBILDNINGSFRÅGOR? ISAK ROTH I GRÄDDGASQUEN HANNA BERGSTRÖM EN ALUMN BLICKAR TILLBAKA JOAKIM YTTERBERG I KÄRA UPPSALAEKONOM GUSTAV NORVIK I OCH HÅLLBAR STIL DÄRTILL ISABEL RUDBERG & ELISE JOHANSON I TIN-DERDEJT PÅ BIO JOAKIM YTTERBERG I #VÅGAVÄGRANUDLAR ASTRID LITTORIN I VALBERRA STYR FRAMTIDEN AGNES STENBOM I HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDERIET SOFIA BJÖRKLÖV I

FRAMTIDTEMA

02

Fast Track är ett nätverk för studenter som vill ligga steget före. Som medlem i nätverket får du förhandsinformation om lediga tjänster, cv-coachning, inbjudningar till olika studentaktiviteter och möjlighet att delta på EY:s kundevent.

Det enda du behöver göra för att bli medlem i Fast Track är att anmäla dig på ey.se/fasttrack. Ta chansen att knyta kontakter som du kan ha nytta av i din framtida karriär.

Vad väntar du på?

Vill du smygstarta din karriär?Bli medlem i nätverketFast Track.

© 2

014

Erns

t & Y

oung

AB.

All

Rig

hts

Rese

rved

.

03

Kategorisering är ett intressant fenomen. Vi delar ständigt vår upp omgivning i medvetna såväl som omedvetna fack- vi förenklar, förklarar och skapar sammanhang. Grunderna för vår sociala sortering är många och ofta känns de indelningar vi gör helt självklara, både för oss själva och samhället. Ålder, könstillhörighet och språkfärdigheter är alla exempel på faktorer som gärna resulterar i att vi grupperas, kanske inte alltid välmotiverat men ofta strukturellt vedertaget. En viss form av gruppering är kanske nöd-vändig. Seminarier hade inte varit riktigt lika givande om delar av klassen inte ännu lärt sig att sitta upp själva. Det hade inte heller varit helt be-kvämt med ett gäng hormonella tonåringar i det slagfält kallat ”pysselhörnan” på förskolan. Men det finns tillfällen då uppdelning kan bli direkt destruktiv. I en universitetsstad som Uppsala hu-serar många olika typer av studenter. Forum där studenter från olika ämnesområden kan diskutera och söka gemensamma lösningar på problem som sträcker sig bortom nationspubar och idrottsut-övande är nödvändiga, men tyvärr är de för få. För precis lika lite som vi vill ha femtonåringar med limpistoler vill vi väl ha vårdpersonal utan förståelse kring interkulturalitet? Eller tekniska innovatörer utan känsla för etik? De hårda uppdel-ningarna mellan fakulteterna gör mig lite oroad- vi behöver ju kombinera våra kunskaper för att kun-na lösa framtidens utmaningar! På årets Anders Wall-föreläsning gick en nå-got besviken suck genom universitetsaulan när det presenterades att Petter Stordalen tvingats ställa in sin medverkan. Upp på scen klev istället forne Dagens Nyheter-chefredaktören Anders Johnson, och det med en viktig poäng. Johnson talade om en avgörande del av entreprenörskap, nämligen om konsten att tänka utanför ramarna. Det oväntade, det som sker bortom våra tryggt inrutade sam-

manhang, är ofta det som leder till innovation och utveckling. Johnson illustrerade hur miss-tag i historien skapat uppskattade produkter, däribland både Västerbottenost och Viagra. Mejeriprodukter och potenspiller hör inte direkt till samma släktträd, men precis därför utgör de goda exempel. Vi behöver nämligen innovativa lösningar i alla delar av samhället och det är dags för oss i denna aka-demiska bubbla att börja arbeta aktivt för att de ska kunna hittas. Det vore toppen om pe-dagoger, historiker och jurister skulle kunna sätta sig ned och diskutera lite världskonflik-ter. Teknologer, ekonomer och farmaceuter får gärna ta en kaffe och bolla tankar kring hållbar utveckling. Kanske misslyckas vi helt i våra fakultetsöverskridande tankesmedjor, men vi kommer åtminstone ha försökt oss på någonting nytt genom att gå emot den kate-gorisering av kunskap som universitetet gör. Alexander Fleming lyckades omvandla en halvdan laboratoriehygien till det revo-lutionerade penicillinet. En dag kanske vi kommer att tala om ”cream cheese-förpack-ningen från UTN/UE/UPS-mötet på Borgen HT14” som källan till botemedlet för världens alla sjukdomar. Hoppet lever!

Agnes Stenbom,Chefredaktör

Ledare

04

KontorKyrkogårdsgatan 2B753 12 Uppsalatel: 018-471 69 70

Tryckeriåtta.45 ABtel: 08-553 348 00

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com

Ansvarig UtgivareSofia Björklöv

OmslagAgnes Stenbom

Amanda ÖbergSkribent

Christina JolerusSkribrent & illustratör

Elise JohansonFotograf

Joakim YtterbergSkribent

Erik BrorsonSkribent

August ManietteSkribent

Erika BalsvikSkribent

Max JonassonSkribent

Anna EricssonIllustratör

reversen:

Astrid LittorinSkribent

Isabel RudbergSkribent

Niels Groenewegen, Caroline Hamrén, Emelie Maniette, Isak Roth, Gustav Norvik, Sofia Björklöv

Agnes StenbomChefredaktör

Erik BerggrenRedaktör

Poya AtaeiArt Director

Övriga medverkande:

Hanna BergströmFotograf

05

38 #VÅGAVÄGRANUDLAR

ASTRID LITTORIN

YOLO

ASTRID LITTORIN

36 TINDERDEJT PÅ BIO

JOAKIM YTTERBERG

AUTOGENIER

ERIK BRORSON

32 OCH HÅLLBAR STIL DÄRTILL

ELISE JOHANSON & ISABEL RUDBERG1 2

1 4

BORDEAUX, BORDEAUX!

NIELS GROENEWEGEN

3 1 KÄRA UPPSALAEKONOM

GUSTAV NORVIK

STUDENTER FÖR MUSIKHJÄLPEN

ASTRID LITTORIN

FÖRLORAD ELLER FÖRNYAD FRAMTID?

AUGUST MANIETTE

30

28

26

EN ALUMN BLICKAR TILLBAKA

JOAKIM YTTERBERG

VARFÖR GILLAR JAG DET HÄR MED STRATE-GISKA UTBILDNINGSFRÅGOR?

ISAK ROTH

1 6ROBERT BERGQVIST

ERIK BERGGREN

06VAD VILL DU BLI NÄR DU BLIR STOR?

ERIKA BALSVIK

#5 2014

Reversen är en politiskt och religiöst obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar av Föreningen Uppsalaekonomerna. Upplagan är på 2400 exemplar och tidningen utkommer sex gånger per år.

2 1

KARRIÄRKVÄLLEN

CAROLINE HAMRÉN

ATT HITTA RÄTT I UPPSALAS BOSTADSDJUNGEL

MAX JONASSON 42 HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDERIET

SOFIA BJÖRKLÖV

4 0 VALBERRA STYR FRAMTIDEN

AGNES STENBOM

0 7

08

GRÄDDGASQUEN

HANNA BERGSTRÖM

09

1 9

06

plötsligt ångestladdad och de tankar som hakar i varandra bygger upp en så pass stormig tankekedja att den till sist slutlöper i ett så avdankat och verklighetsfrånvänt begrepp som yolo (you only live once). Vid det här laget vet vi alla att det är lätt att börja tvivla på sina livsval i och med sociala me-diers frammarsch. Det är nästintill omänskligt att inte avundas en Facebookväns statusuppdatering om

hur han eller hon räddar sköldpadds-ungar i ett frivilligt volontärprojekt på en kritvit strand. Helt plötsligt känns inte närvaron i catwalken på Eko en novemberkväll lika även-tyrlig eller spännande som den där liketörstande uppdateringen om sköldpaddsprojektet. Från alla håll och kanter upp-manas vi att fånga dagen, resa, upptäcka och ta chanser. ”Du är ju

är jag skriver de här in-ledande raderna sitter jag på ett halvtomt SJ-tåg mel-

lan Uppsala och Stockholm. Det är eftermiddag, mitt i veckan och stäm-ningen känns lågmäld, på gränsen till dyster. Snett mitt emot mig sitter en medelålders man med läsglasögo-nen neddragna på nästippen och med blicken djupt nedgrävd i en finger-fettig iPhone-skärm. Utanför fönstret faller vad kvällstidningsrubrikerna titulerade som kaosvädret, eller i mer väderleksrättsliga termer - snöblan-dat regn. I brist på annat börjar jag slent-rianscrolla igenom min Instagram. Min högertumme rör sig vant över skärmen och likgiltigt like:ar jag både selfies, matbilder och någon festbild från en nationskväll tills blicken plötsligt fastnar vid en slis-kig Tumblr-bild där texten ”Buy a ticket, get a tan, fall in love, never return” står skrivet i vitt. Jag ryg-gar avskräckt tillbaka åt den ostigt formulerade uppmaningen och läg-ger snabbt ifrån mig mobilen för att istället stirra ut i det snöblandade regnet. Tillvaron på tåget känns helt

ung. Plugga kan du göra sen!”, kan det låta från nära och bekanta. I och med res-jorden-runtuppmaningarna kan jag inte låta bli att förundras över hur yolo:s matematik summe-rar våra timslånga besök bestående av hårslitande på bibliotek och i lä-sesalar runt om i Uppsala. Istället för att känna att vi missar något under vår studietid behöver vi omformulera yolo-symboliken till en mer verklig-hetsförankrad sådan som påminner oss om att studierna likväl kan om-vandlas till värdefulla investeringar inför framtiden. Med det nya syn-sättet på yolo så kan vi helt enkelt känna oss trygga nästa gång vi scrol-lar förbi den där Tumblr-bilden eller statusuppdateringen. Vi kan känna oss trygga i att vi allesammans har samlats i Uppsala för att vi är på väg någonstans - mentalt eller geo-grafiskt. Vi får inte heller glömma vilken fantastiskt rolig tid vi har tillsammans i plugghetsens hetta, för det är just de stunderna, i kombina-tion med några blöta nationskvällar, som vi kommer att blicka tillbaka till i framtiden med ett leende på läppar-na.

TEXT ASTRID LIT TORIN

otillräcklighet i en students vardag:s

N

” Vi behöver omformulera

yolo-symboliken till en mer

verklighetsförankrad sådan”

07

Vad vill du bli

när du blir STOR?

Delfinskötare, hårfrisör-ska och kattunge. Erika, sex år, var bombsäker på vad hon ville bli när hon blev stor. Framförallt kattunge. Inga problem! Några år senare, samma fråga, ville jag bli precis som mina kompisars storasyskon. De gick i gymnasiet, vågade pussas på munnen och körde moppe till skolan. Om någon frågar mig idag har jag inget svar. För hur märker man att man har blivit ”stor”? Samhället argumenterar för att du blir ”stor” när du fyller ar-ton. Födelsedagen med stort F, då du över en natt tilldelas alla möj-liga rättigheter. Du anses redo att rösta in någon okänd 55-plussare i Riksdagen och manövrera en bil i 110 km/h. Dagen du inte behöver falsklegg för att dricka öl på en bar med dina kompisar. Argumentet ”jag är faktiskt myndig nu” väger tungt när päronen sätter press på dig. De kan inte kontrollera dig längre, det säger lagboken. Men jag är inte över-tygad. När jag var arton sträckte sig mina framtidsplaner inte längre än till nästa fredag. Och det borde de väl göra om man är ”stor”? Snabbt efter artonårsdagen kommer insikten att du ännu inte är fri. Det dröjer ytterligare 729 dagar innan du välkomnas in i värmen på

Systembolaget. Att veta skillnaden mellan pinot noir och pinot gris, studera cirkeldiagram av fyllighet och citera DN:s vinex-perter – ja, då kanske man är ”stor”. Däremot är jag beredd att sätta årets studiebidrag på att tjugoåringarnas kassar, i sju fall av tio, innehåller en handfull sjunollor och Varm & Kall. APK-appen lyser fortfarande på tele-fondisplayen. Har jag rätt? Socialstyrelsen anser att du in-träder vuxenvärlden först vid 25 års ålder. Då får du adoptera barn och ste-rilisera dig. Hjärnforskare håller med, och hävdar att hjärnan är fullvuxen först vid tjugofem. Inte konstigt att samhället börjar ställa högre krav på dig. Arbetsförmedlingens extra insatser för ungdomar kan du kyssa adjö – de kommer du aldrig se igen. En ny social spelplan framträder. Det är inte längre socialt accepterat att be mamma och pappa göra din de-klaration eller skojbrottas med en kompis. Är tjugofem det nya arton? Ja. Kanske. Möjligtvis. Men däremot har man ju träffat tjugofemåringar i Kakel som bevisat motsatsen. Flera

g å n g e r om.

Nej, ål-der kan inte

v a r a e t t m å t t på om du b l iv i t

”stor” eller ej. Min teo-ri: du börjar bli stor när du står på Elgiganten och jämför sugkapacitet på dammsugare. Den dagen du slutar be om extra strössel i glasskiosken. När du köper fotriktiga skor på Ecco och lånar ut din åkgräsklippare till grannarna. Eller när förkortningen HP står för Högskolepoäng och inte Harry Potter. Du kan inte längre öp-pettiderna på Rosa Pantern och dina krukväxter lever. Idag vet jag med säkerhet att jag varken kommer bli delfinskö-tare, hårfrisörska eller kattunge när jag blir stor. Och bra var väl det för då hade jag inte hamnat i Uppsala. Däremot kommer jag nog alltid tycka att äldre syskon är vuxnare än jag. Och att det finns något stort med att pussa någon på munnen. Jag ber alltid om extra strössel och går di-rekt till det tetraförpackade vinet på Systemet. Om någon har Pippis kru-melurpiller – ni vet, de som man äter i mörker och säger ”fina lilla krume-lur, jag vill inte bliva stur” – hör av er till mig. Jag vill ha ett.

TEXT ERIKA BALSVIK

08

Genialitet kopplas ofta ihop med ett högt IQ, en stor intellektuell integri-tet och en samtid som inte erkänner geniet. Epitetet är någonting man får, ofta postumt eller när man är i hög ålder, så det känns konstigt när jag leker med tanken på om det är nå-gonting man kan kalla sig själv. Men genom att försöka sig på tanken på en värld där geniet geniförklarar sig själv så träder en ny personlighet fram. Jag väljer att kalla detta själv-definierade geni för autogeni. Vad är egentligen likheten mel-lan Galileo Galilei, Carl Bildt och en gråhårig pappa? En hel del visar det sig. Vi kan börja med det uppenbara, samtliga är män och enligt sig själva, hyfsat framgångsrika. Galilei käm-pade under sitt liv mot kyrkan, Carl Bildt och många gråhåriga fäder älskar att uttala sig om både stort och smått. Bildt engagerar sig i allt och både den gråhåriga pappan och Galileo Galilei vägrar inse att håret börjar falla av medan åren går. Det finns som sagt en hel del gemensamt. Det finns dock någonting ytterligare: en egenskap som de delar och odlar - alla under sina förutsättningar och tidsålder: Bildt på den globala säker-hetspolitiska arenan, Galilei mot sin

tids religiösa hegemoni och de grå-håriga papporna i soffan framför valfritt fredagsunderhållningspro-gram. Det är nämligen så att de alla tillhör gruppen autogenier. Galileo Galilei tillhör ett av de autogenier som faktiskt fått upprät-telse på senare år och även av den katolska kyrkan, och att ett riktigt geni definierar sig själv är knappast något förvånande – men det krävdes en del av personen Galilei för att stå mot sin tids zeitgeist – nämligen en stor intellektuell integritet. Att Carl Bildt tidigt närde sitt inre ego går nog ingen förbi efter att ha sett det notoriska tv-klipp där en sjuttonår-ig Bildt, under den tiden elevkårens ordförande, tagit på sig rollen som både lärare och rektor under en lä-rarstrejk. Eller den gången då Carl smidigt undviker Sveriges radios luttrade reportrars frågor genom att ringa in till programmet Ring P1, lis-tan kan att göras lång. Den vanligaste typen av au-togenier är dock vardagsrummets obesjungna hjältar – de missför-stådda fäderna. Dessa gråhåriga och ståtliga varelser, dessa smått buttra och mångbegåvade pappor. Inget ämne för snävt, ingen fråga för dum.

Han kan allt mellan Idol och Let’s dance, politik och historia. Men helst dricker han öl framför Tv:n och skri-ker kvädesord mot domaren. Som jag ovan visat så är auto-genierna överallt i samhället. Det kanske inte är så tokigt dock, för vem tar egentligen skada av några självgoda autogenier? Ett och annat skadat ego eller lättare handgemäng när två exemplar kommer på den dumma idén att diskutera någon-ting över några öl. Temat för detta nummer av Reversen är framtid och fenomenet autogenialitet visar sig passa gott in i den lastgamla spa-ningen att en ungdom idag bara är intresserad av att synas. För precis som Aftonbladet och Spanarna i P1 har insett så är en egen kanal nå-got som hör till vardagen för en ung vuxen, och det passar autogeniet på alla sett och vis. Det är nämligen så att de alltid låter världen få ta del av deras insikter och geniala nödspa-ningar, om ingen är intresserad så är de helt enkelt inte redo att ta in nya insikter. Jag verkar ju i alla fall ha fått dig att läsa denna text, så tanken på en länk mellan genialitet och ga-lenskap kanske inte är så dum trots allt.

Geniet är vårt samhälles mytomspunna hjälte. I somras höll forskaren Simon Kyaga ett

hyllat sommarprat där han berättade om kampen att sammanställa en vetenskaplig

länk mellan genialitet och galenskap. Denna länk är inte heller någonting nytt, utan är

en av geniets romantiserade karaktärsdrag. Men vad är egentligen ett geni och vem

kan stoltsera med denna titel?

AUTOGENIERTEXT ERIK BRORSON

09

Projektledare Josef Aguz har till-sammans med Kristofer Lundström, Elin Erlandsson och Astrid Lindberg tagit sig an uppgiften att arrangera och styra projektet.

- Vi tror att det finns goda möjlighe-ter till att samla in mycket pengar i

år och kanske till och med slå för-eningens föregående slutsumma som landade på över 30 000 säger Elin. - Vi vill visa svenska folket och Musikhjälpen att Uppsala är en stu-dentstad som bryr sig! tillägger Josef och de andra nickar instämmande.

Studentkampen kommer att kickas igång den åttonde december, i samma veva som Musikhjälpens glasbur ta r sin plats på Stora Torget i Uppsala. Under veckans gång kommer tre olika event bi-dra till insamlingen, däribland två

STUDENTER FÖR MUSIKHJÄLPEN

Vinden viner i träden och det känns i luften att december månad nalkas. För sjunde

året i rad sänder Sveriges Radio P3 i samarbete med Radiohjälpen och SVT välgö-

renhetsprojektet Musikhjälpen som förra året samlade ihop över 28 miljoner kronor

till alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. I år är syftet att stoppa spridningen av

HIV och eftersom projektet går av stapeln i Uppsala vill Uppsalaekonomerna givetvis

vara med och bidra med en insamling som de valt att kalla för Studentkampen.

TEXT AMANDA ÖBERG

10

utmaningar mellan de fem med-verkande föreningarna, vilka är Uppsalaekonomerna (UE), Uppsala politicesstuderande (UPS), Juridiska föreningen (JF), Föreningen sam-hällsvetarna (FS) samt Medicinska föreningen (MF). Tisdagen den nion-de december drar det första eventet igång. De ol ika föreningarnas medlemmar kommer att utmana var-andra i något som kan liknas vid en femkamp. Gruppen vill ännu inte av-slöja exakt vad som kommer att ske men är tydliga med att de vill att så många som möjligt kommer till glas-buren den nionde december för att visa P3 att Uppsalaekonomerna är en stor förening. Veckans andra utma-ning sker i Hörsal 3 på Ekonomikum den tionde december och här är det inte studenterna själva som ska tävla, utan olika professorer från respek-tive medverkande institution.

- Tanken är att de ska tävla mot var-andra i en frågesport i stil med ”Vem Vet Mest?” Jag ser fram emot detta, det kommer att bli riktigt roligt! säger Josef. Veckan kommer sedan att avslutas fredagen den tolfte de-

cember med en stor fest på nation. Samtliga studenter är välkomna och intäkterna går oavkortat till Musikhjälpen. Josef har sedan länge velat styra ett projekt til l förmån för Musikhjälpen och var redan tidigt i våras igång med att starta upp Studentkampen.

- Jag mejlade ordförander iet i Uppsalaekonomerna och sa att om det är något ni ska göra kring Musikhjälpen i vinter så vill jag gär-na ta tag i det.Och så drog det igång. Projektgruppen träffade Sofie Nustad, huvudprodu-cent för Musikhjälpen, redan tidigt i september.

- Hon var väldigt glad över initiativet och berättade att ett av hennes mål med att arrangera Musikhjälpen just i Uppsala var att visa att Sverige fak-tiskt har riktiga studentstäder. I projektet får alla vara med och delta, vare sig man är studerande el-ler inte.

- Vi kommer att ha en elektronisk bössa som man från och med den åt-tonde december kan skänka önskat

belopp till, säger Josef. - Insamlingsbössans stigande summa finns att följa på Sveriges Radio P3:s hemsida och kommer att uppdateras en eller två gånger per dag. På frågan om varför man ska en-gagera sig i Studentkampen svarar Josef att det är en bra grej och att så lite som 50 kronor gör stor skillnad.

- Hoppa en drink ute och hoppa av glädje istället så får de hiv- och aids-sjuka söder om Sahara bromsmedicin i en månad!- Merparten av de som dör i aids be-höver inte dö så pass tidigt som de gör. Idag finns det bra och billiga bromsmediciner som gör ett nästin-till normalt liv möjligt för någon som insjuknat. Första steget är preventiv-medel eftersom HIV smittar främst genom sexuella kontakter. Därför är det väldigt viktigt att bidra med det man kan och på så vis stoppa sprid-ningen av HIV, berättar Kristofer. Gänget är väldigt taggade på att komma igång och hoppas på att få se många deltagande på plats under en av årets roligaste och vik-tigaste event.

NÄR? 8:e till 12:e december.

VAR? Uppsala Stora Torg, Ekonomikum och runt om i staden.

HUR? För att bidra skicka ett sms med önskat belopp till Uppsalaekonomernas elektroniska insamligsbössa. Mer information om bl a smsnummer kommer senare upp på bla Facebook.

VARFÖR? För att öka medvetenheten kring HIV och stoppa spridningen av sjukdomen.

KONTAKT: MUSIKHJALPEN@UPPSALAEKONOMERNA.COM

11

2014

& UPPSALAEKONOMERNAPRESENTERAR

#STUDENTKAMPENMusikhjälpen är ett välgörenhetsprojekt som drivs av Sveriges Radio. Projektet samlar varje år in

pengar till olika akuta ändamål. Denna gång kommer pengarna att hjälpa forskare och HIV-drabbaderunt om i världen. Då projektet går av stapeln i Uppsala tar Uppsalaekonomerna täten och utmanar

landets övriga studentföreningar att samla in pengar. Glasburen på Stora Torg gästas mellan den 8 och 14december av artister, kändisar och studenter för att öka medvetenheten. Du borde också vara med.

Ta chansen och gör världen till en bättre plats, samtidigt som du visar vad din förening och en uppsalastudent kan göra!

DU KAN HJALPA:STOD MUSIKHJALPEN

$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$

$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$

50 SEK

$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$

$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$

50 SEK 100 SEK- Bromsmedicin i cirka en månadsöder om sahara, där flest har HIV.

- Ett års förbrukning av preventiv-medel. - Räcker till HIV-test för 13 blivande mammor och deras barn.

STUDENTKAMPENS SCHEMA:

9/12 10/12 12/12LEKAR UTANFÖR GLASBURENTILLSAMMANS MED VÅRAKOMPISFÖRENINGAR

FRÅGESPORT MELLAN LÄRARE FRÅNOLIKA INSTITUTIONER SOM REPPARDE OLIKA STUDIEÄMNENA

EN HEJDUNDRANDES AVSLUTNINGS-FEST PÅ NATION DÄR INTÄKTERNAGÅR TILL MUSIKHJÄLPEN

12

och vilken status ett château har. Bordeauxs vinproducerande region är uppdelad i 57 så kallade Appellations, alltså mindre geografiskt uppde-lade vinkommuner som delar vissa gemenskaper gällande jord och mik-roklimat. Varje Appellation har ett antal Châteaus som stolt produce-rar ett vin under lokala regleringar som avgör vilka druvsorter som får produceras och i v i l- k a kvantiteter - allt för att främja en hög druvkvalitet.

vå månader in på min ut-bytestermin i Bordeaux, i f r a n s k a r e g i o n e n Aquitaine, har jag sett

och lärt mig mycket om den fran-ska högkulturen och dess religiösa institutioner. För bredvid en fortfa-rande stark katolsk kyrka finns vinet, denna saliga dryck, upphöjd över öl och sprit. En riktig fransman dricker inte vatten till lunch, utan använder sin ofta två timmar långa lunchrast för att i ett runt, välformat glas av-njuta den mörkröda drycken till en lika blodröd entrecôte. Visst är vinet vardagligt här i många avseenden, men respekten för denna tusenåriga boisson är djupt rotad i varje frans-mans hjärta. Som okunnig främling i denna ädla vinregion kände jag att det var min plikt att vid kursvalet under mitt Erasmusutbyte här, välja kur-sen ”Global Wine Business”. Bortsett från att det vilseledande kursnamnet bara skulle vara ”global” om man sätter vinvärlden synonymt med Bordeauxregionen, var denna resa i vinets anda oerhört spännande. Det är svårt att föreställa sig hur mycket det går att komplicera produktionen av en dryck. Här finns ett överflöd av olika lokala traditioner, ritualer och regleringar. Det är inte bara att plan-tera sina vinstockar, krossa druvorna, lagra vinet och voilà så har du ditt vin. Nej, det vore onödigt enkelt! Hela vinregionen här kän-netecknas av olika geograf iska uppdelningar och klassificeringssys-tem reglerar hur vinet ska produceras

Under ett studiebesök på Château d’Issan i vinkommunen Margaux, fick vi okunniga och okultiverade utbytesstudenter ett prov på hur ett château sköts. Här förklarade en stolt och välklädd vinbaron hur hans Châteaus vin år 1152 servera-des på den engelska kronprinsens bröllop och hur kejsare Franz Josef av Österrike i sitt stora palats i Wien hade Château d’Issan som sitt favo-ritvin. Rolig kuriosa, men det som verkligen är det viktiga är vilken sta-tus ett Château åtnjuter enligt ett

150 år gammalt klassif ice-ringssystem som knappt går att

avancera på. Fransmännen hävdar nämli-gen att det som gör Bordeauxviner till Bordeauxviner är jorden och mikroklimatet som definierar hur fint och gott ett vin är. Synen är den att oavsett hur kompetenta vinpro-ducenterna och hur bra årets skörd än är så är det jorden och mikrokli-matet (även kallat terroir på franska) som avgör hur fint vinet är. Således finns det mängder olika vinklas-ser där varje Château har en viss gradering. Just Château d’Issan har graderingen Grand Cru Classé, vil-ket anses vara fint. Som enfaldiga utbytesstudenter ville vi naturligtvis gärna veta hur denna gradering står sig rent ekonomiskt. Efter att vinba-

Bordeaux, Bordeaux!TEXT NIELS GROENEWEGEN FOTO EMMA GUNNEBRINK & CHÂTEAU D’ISSAN

T

13

ronen lite obekvämt förklarade att det är fult att prata pengar rörande en så ädel produkt som vin, så med-gav han att vinet från årgången 2010 kostade runt 50 euro. Trots att denna prisnivå inte var alltför studentikos bjöd baronen ändå på några flaskor för gruppen att smaka. Det är naturligtvis vid själva smakningen av vinet som det blir intressant på riktigt. För trots att det är väldigt subjektivt förklarade vår nyrakade och välparfymerade vin-professor (vinbaronens vän och vår lärare) att det ändå någonstans är objektivt hur gott ett vin är. I denna subjektiva objektivitet uppmanade han oss att känna av komplexiteten i vinet. Med näsan i glaset, först na-turligtvis dofternas alla toner. Ek, kork eller kanske kastanj? Efter en liten klunk den initiala smakupp-levelsen och kraften i vinet. Sedan djupet i aromerna. Smakresans alla nyanser från plommon till körsbär till kakao till rökighet. Syrligheten som försiktigt smyger sig på tungan. Hur denna sakta övergår till efter-smakens runda ”tannin” som gör att man blir något torr i munnen, men med många komplexa eftersmaker kvar i gommen och under kinderna. I efteranalysen ska man sedan reflek-tera över smakernas och dofternas balans och komplexitet. Andra sub-jektiviteter som Châteauets historia

och årgångens typiskheter får gärna vägas med i bedömningen för att yt-terligare romantisera vinmysteriet. Vad är det man kan bära med sig efter en sådan expérience du vin. Ja, den främsta lärdomen var att framförallt avnjuta smakresor som denna men att aldrig påbörja en resa som vinbaron och druvodlare. Om du nu skulle vara intresserad av att ändå börja göra ditt eget vin så måste du först plantera dina vinstockar och först efter fyra till fem år kommer du kunna använda dina druvor för att

göra vin. Skördarna före den fjärde eller femte skörden kan du lika gärna skänka till grisarna då vinstockar-nas mognad och ålder är viktiga för druvornas kvalitet. Dessutom är det så att din första f laska antagligen inte kommer vara så god heller, utan du får först gärna vänta tre, fyra de-cennier innan dina vinstockar kan producera något som är värt beteck-ningen Bordeauxvin. Glöm inte att ditt vin måste lagras några år också, så innan du möjligen har producerat ett gott vin så har det gått minst fem år till. Det är alltså först efter fyr-tiofem till femtio år som man kan börja utvärdera om livsverket över-huvudtaget vart värt mödan. Ett framtidsprojekt som få har tålamod till. Så drick gärna vin, men dröm inte om att tjäna några snabba cash på att tillverka ditt eget Jesu Blod. För det är nog enbart förbehållet Kristus och fransmännen att göra vatten till vin i ett förlovat land.

14

Förlorad eller Förnyad Framtid?

TEXT AUGUST MANIET TE ILLUSTRATION EMELIE MANIET TE

15

VÄRLDEN VANDRAR MOT EN OSÄKER

FRAMTID. Industrier spottar ur sig föroreningar mot en försvarslös värld. Företag fördärvar den tillvaro vi lever, älskar och umgås i. I mörkret har ett nytt fenomen fötts, fenome-net har döpts till Corporate Social Responsibility (CSR). Sedan en tid tillbaka har jag funderat på det ansvar som företag har när det kommer till de rådan-de klimatförändringarna. För att söka svar på mina frågor så har jag orienterat mig bland de klassiska ekonomerna Milton Friedman och Edward Freeman. Friedman menar att företag bör verka på en fri marknad utan kontroll och regleringar. Vidare så menar han att företag ska låta aktie-ägarna bära ansvaret för en hållbar klimatutveckling. I motsats till det-ta förespråkar Freeman en reglerad marknad där aktieägarna tvingas ta ansvar inför sina intressenter. Freeman menar att de som påverkas av aktieägarens beslut ska befinna sig i centrum för att skapa en håll-bar samhällsutveckling. För mig är det ingen dikotomi gällande vad som uppfyller en håll-bar samhällsutveckling, det vill säga att det ena utesluter inte det andra. Det måste finnas en balans när det kommer till företagets fria roll på marknaden och dess ansvar för sina handlingar. Därför är det i min mening aktuellt att lämna de teore-tiska förgrundsfigurernas manifest åt sidan och undersöka hur saker fungerar i verkligheten.

Vad innebär CSR? CSR är ett svårdefinierat begrepp som i grund och botten handlar om att företag tar ansvar för sina hand-lingar. Det kan på lägsta nivå handla

om att pappersmässiga dokument digitaliseras eller på högsta nivå att överskridande internationella samarbeten sker på klimatvänlig standard med hållbara transporter och energismarta industrier. CSR är även ett kontroversiellt ämne på så sätt att det tenderar att tillämpas på olika sätt inom företagsvärlden. Det är ett verktyg som vissa fö-retag använder för att putsa sina fasader med, och där målet är att differentiera sig mot sina konkur-renter med en ”hållbar agenda”. Det är även ett verktyg som vissa fö-retag använder för att säkerställa att kommande generationer inte ska drabbas av klimatförändring-ar som dagens generationer har orsakat. För att förstå kontexten jäm-för jag situationen med ett träds uppbyggnad. Likt trädets röt-ter kan ett företag förändra sin värdekedja mot ett hållbart och genomgripande ansvarstagande. På rotnivå finns möjligheter att göra framtiden säkrare inför kom-mande generationer. Från rötterna sträcker sig företagets stam som symboliserar de beslut som berör företagets handlingar. Aktieägarna vill skapa en stark stam som kan bära hög avkastning och stå emot konjunktursstormar. I relation till detta så vill intressenterna för-säkra sig om att deras behov inte begränsas på grund av aktieägar-nas giriga ståndpunkt. Från stammen utvecklar sig sedan trädets grenar som förestäl-ler konsekvenserna av företagets handlingar. Baserat på vilka be-slut som har författas så kommer hållbara ansvarsfulla beslut att generera fukttålig avkastning för samtliga intressenter. Med kort-

siktiga avkastningsbaserade beslut så kommer grenarna att produ-cera undermålig avkastning som räcker till aktieägarna men som svälter ut omgivningen. Från gre-narna sträcker sig trädets krona ut över kontinenter och symboliserar de konsekvenser som företagens handlingar påverkar omgivningen. Trädkronan täcker samhället, dju-ren, naturen och människorna på jorden. Genom ett ansvarstagande hållbart CSR-arbete så kommer trädkronan sprida liv och möjlig-heter för kommande generationer. Motsatsvis kommer ett cyniskt avkastningsbaserat företagande att skapa ett luftslott som sprider förödelse och färre möjligheter för kommande generationer.

Hur ser framtiden ut för CSR?Till följd av hållbart arbete med CSR inom företagande kommer världen att vandra varsamt mot en förnyad framtid där trädkronan ly-ser likt en gloria över framtidens kommande generationer.

16

ROBERT BERGQVIST. TEXT ERIK BERGGREN FOTO SEB GROUP

17

S t ra x inn an k l o c k an två stiger Robert in i mötesrummet intill re-c ep t i onen t i l l SEB : s anrika huvudkontor på

Kungsträdgårdsgatan 8 i Stockholm. Han är nyss hemkommen från en resa till Asien och talar inspirerat om den snabba ekonomiska utvecklingen i öst medan han häller upp kaffe åt oss båda. I dag skall intervjun emeller-tid inte handla om världsekonomin i samma utsträckning som han är van vid när media ber om kommentarer, utan samtalet berör snarare Roberts egen resa från student till lovprisad chefsekonom.

I en tid där behovet av förklaringar till världens ekonomiska skeenden växer sig allt större

är han personen som lägger ihop pusselbitarna och delar med sig av bilden. Reversen

möter chefsekonom RobeRt beRgqvist för att prata om vägen till en lyckad framtid och

vikten av att trivas med sitt arbete.

“Att veta vad man vill arbeta med är inte samma sak som att ha en utstakad plan för karriären."

Medan många människor hop-par runt mellan olika arbetsgivare i ständig jakt efter insikten om vad som får en att trivas, har Robert noggrant fokuserat på vad han verkligen brinner för och valt med hjärtat snarare än med plånboken.

”Jag har egentligen bara haft två ar-betsgivare och det är Riksbanken och SEB.” Att Riksbanken skulle bli första arbetsplatsen, efter studierna inom nationalekonomi, var dock inte

självklart. Under en intervju för en position som portföljförvaltare fick han frågan om detta verkligen var det han ville. När han fick den frå-gan kom reflektionen: ”Tänk om jag skulle vantrivas här.” Följaktligen tackade han nej och svarade att han helst skulle vilja arbeta som ana-lytiker istället. ”Samtidigt såg jag persiennerna gå ner för personen mittemot mig och jag insåg att det här är ju kört.” Att veta vad man vill arbeta med är dock inte samma sak som att ha en utstakad plan för arbets-karriären. ”Jag är ingen person som lägger upp en plan för att ta mig från punkt a till punkt b, utan för mig är det snarare lite slumpen som får av-göra.” Således blev också Riksbanken hans första arbetsplats, då ett vi-kariat som analytiker dök upp när Robert var nyexaminerad national-ekonom. Efter att ha arbetat i nio år på Riksbanken hörde SEB av sig för att locka över honom till den priva-ta sektorn. ”Vi diskuterade fram och tillbaka i tre månader om huruvida jag skulle börja på SEB, och det var

inte lätt för jag trivdes oerhört bra på Riksbanken. Till slut blev det slum-pen som fick avgöra.” I dag har Robert arbetat i sju år som chefsekonom för SEB och ger intryck av att trivas väldigt bra ef-tersom han talar om sitt arbete med uttrycklig entusiasm. I genomsnitt har han ungefär två möten och två presentationer per dag, året runt. Det är också genom möten med människ-or som han samlar in pusselbitarna för att försöka förstå ekonomin, så-som han uttrycker det själv, hellre än genom modellerna han lärde sig under universitetstiden. ”För mig är ekonomi inte en massa modeller utan det handlar snarare om männ-iskor som befinner sig i olika roller.” Hans arbete handlar således mycket om att möta människorna som skall förhålla sig till de prognoser som tas fram. Det rör sig om privatpersoner, politiker, centralbankschefer och varje möte gör att Robert bättre kan förstå hur aktörerna i samhällseko-nomin agerar – vilket i grund och botten är essensen av vad ekonomis-ka modeller handlar om.

18

“Under de här tio åren som kommer vill jag ändå kunna bocka av varje dag att jag är nöjd där jag befinner mig.”

När Robert ser tillbaka på stu-dietiden kan han ibland ångra att han inte begav sig iväg på en utby-testermin, även om han nu fått resa mycket i sitt arbete. ”Man får ett per-spektiv på saker och ting på ett sätt som man inte får om man bara är i Sverige.” För dagens studenter som är på väg ut i arbetslivet menar Robert att det är mycket viktigt att kunna omsätta det som lärs ut i skolan till praktiken. Han säger att det är vik-tigt att man läser för att man tycker det är kul, snarare än för att bocka av poäng, eftersom det är då kunskapen verkligen går in i en. Att våga lyssna på sig själv och ta reda på vad man gillar är viktigt för att hitta en till-varo att trivas i. ”Det var därför jag hoppade av den kemitekniska linjen på Chalmers efter tre månader för att testa något annat. Jag insåg att det

här inte var min grej.” På frågan om vad världens eko-nomer diskuterar om tio år från i dag funderar Robert först en stund innan han fortsätter. ”Jag tror att världens ekonomiska epicentrum kommer att förf lyttas från att i dag främst handla om USA och Europa till att alltmer kretsa kring hur det går för Asien.” Vidare tror han att det kom-mer ta några år innan vi landat efter den ekonomiska kris världen just upplevt och efter det kan det hända mycket. Han tror att vi kommer ha ett nytt sätt att se på ekonomiska för-hållanden som tillväxt, finansiella marknader och finanspolitik och att vi kommer bygga upp nya modeller för att se på världen. Hur livet kommer att se ut för egen del om tio år har han svårt att säga. ”Jag har faktiskt ingen aning

utan det får ge sig med tiden, men under de här tio åren som kommer vill jag ändå kunna bocka av varje dag att jag är nöjd där jag befinner mig.” Karakteristiskt för Roberts karriär är att han alltid ha sett till att trivas med det han gör. ”För mig är livet för kort för att jag ska ägna två eller tre år åt något jag inte trivs med.” Samtidigt har han vågat stå på sig och följt det han verkligen är intresserad av vilket har lönat sig. Sin uppsats på universitetet skrev han om en amerikansk modell för penningmarknaden trots sin hand-ledares invändning om att det här med penningmarknader bara är en modefluga. ”Jag var envis och strun-tade i vad min handledare sade, och ja… Det har ju gått bra ändå.”

19

Goda råd och mycket skratt under årets upplaga av

KARRIÄRKVÄLLENInför årets upplaga av karriärkvällen hade ett tjugotal studenter sam-

lats på Borgen för att lyssna på alumner från Uppsalaekonomerna som

var ditbjudna för att berätta om sitt yrkesliv efter examen. I år hade

alumnerna vitt skilda arbetslivserfarenheter. Lisa axeLberg, grunda-

re av mobiloperatörföretaget Teligoo satt bredvid richard hedberg,

Ekonomichef på försvarsmakten, iklädd militäruniform. Medverkande

var också anna Tropp, kommunikationsrådgivare på riskkapitalbolaget

Altor och peder Waern, Investment manager på

Serendipity Professionals.

TEXT CAROLINE HAMRÉN

Peder Waern har hunnit med mycket i livet. Han har läst både management och f inans och gått en sommarkurs på Harvard. Yrkesmässigt har han innan sitt

nuvarande jobb som investment manager bland annat provat på rollen som aktiemäklare och ma-nagementkonsult. Något som Peder Waern framhöll och som de övriga

alumnerna höll med om är att inte ta misslyckanden på arbetsplatsen personligt. Förr eller senare kom-mer alla att misslyckas på jobbet och ibland kan man få höra hårda

“Om man får höra att det man gjort helt behöver göras om från grunden så innebär

det ju faktiskt att chefen tror att man klarar av att förbättra sig och lyfta en nivå.”

20

“ Det kan ge perspektiv att umgås med personer som inte är ekonomer.”

ord om det man slitit med. Peder Waern gav denna kritik ett nytt perspektiv när han berättade att om man får höra att det man gjort helt behöver göras om från grun-den så innebär det ju faktiskt att chefen tror att man klarar av att förbättra sig och lyfta en nivå. Att få kritik är ofrånkomligt, speciellt när man är ung och ska lära sig jobbet ute på arbetsplatsen. Det är hur man hanterar kritiken som spelar roll. Samtidigt betonade alum-nerna att ibland kan det bästa vara att stå på sig. Entreprenören Lisa Axelberg berättade på det te-mat hur hon ofta fått höra att hon borde skaffa sig ordentligt med erfarenhet innan hon startade sitt företag. Men erfarenhet i sig be-höver inte innebära att man sitter på de bästa lösningarna, framhöll Lisa Axelberg som berättade hur hon, utan någon erfarenhet från telekombranschen, gjorde för att starta mobiloperatören Teligoo till-sammans med sin bror. Affärsidén är att vara en ärlig mobiloperatör där kunderna slipper bindningstid och den primära målgruppen är studenter. Lisa Axelberg gav också många råd kring vad som är viktigt att tänka på när man startar ett fö-retag. En sak hon underströk extra mycket var att våga tro på sin idé

och att ett nej verkligen inte behö-ver vara ett nej. Något som alla alumner var överens om när det handlade om företagande var att man inte skulle vänta på ”rätt tillfälle” för att starta ett företag. Något sådant tillfälle finns inte, sa dem. Det viktiga är istället att man gör något man tycker är roligt. Detta gäller även när man jobbar som anställd. För när man möter motgångar på job-bet blir det lättare att ta sig igenom dem om man i grunden trivs med det man gör. Vad som sedan står i lönebeskedet blir i sammanhanget mindre viktigt. Någon som vågat följa sina intressen är Richard Hedberg som några år efter studierna började jobba med ekonomifrågor på för-svarsmakten. Richard Hedberg har verkligen ett omväxlande jobb. Ibland sitter han på kontoret och jobbar med budgetar och ibland jobbar han praktiskt, t.ex. på skjut-banan. Han har även tjänstgjort i Afghanistan. Richard Hedberg be-tonade att det kunde ge perspektiv att även umgås med personer som inte är ekonomer. Ekonomer har sin bild av världen, jurister har sin världsbild, personalvetare sin san-ning och så vidare. Den fjärde alumnen Anna Tropp har bråda dagar just nu då

det i dagsläget råder en medie-storm kring hennes arbetsplats Altor. Anledningen är att ett av Danmarks största bolag sett till omsättningen, OW Bunker, nyli-gen gått i plötslig konkurs vilket gjort att Altor (största ägare i OW Bunker) fått utstå kraftig kritik. Anna Tropp berättade om hur hon som kommunikationsrådgivare nu satt i den utmanande positionen att försöka berätta för allmänhet och media om deras bild av situationen och dementera falsk information som cirkulerar. Hon berättade också en inspirerande historia om hur hon i samband med sin examen fått sitt drömjobb som PR konsult på Prime. I pausen minglade studen-terna med alumnerna. Visitkort delades ut och mer personliga frå-gor ställdes. Det var en kväll som inte ville ta slut. Även efter det att diskussionsfrågorna var avhandla-de och publikens frågor besvarade så hade alumnerna mer goda råd att ge. Deras engagemang gjorde många studenter inspirerade. Den avslappnade stämningen gjorde nämligen att alumnerna berättade flera personliga historier som både berörde publiken och gav upphov till många skratt!

21

Det är inte helt okomplicerat att hitta boende som student i Uppsala. Det kan upplevas

som en tuff marknad att hitta rätt på. Vart ska man vända sig främst? Vilka köer ska

man stå i? Vilken nation har flest bostäder? Hur långt bort ligger Flogsta egentligen?

et finns många frågor att ställa som ny student i staden när det gäller boende. Många får tag på

bostäder tack vare kontakter eller att man beslutar att det helt enkelt är ett köp av bostadsrätt som är det bästa al-ternativet i dagens läge. Alla har dock olika förutsättningar och därmed olika bostadsmöjligheter. Hur kom-mer det se ut i framtiden? Man skulle kunna se det som att studenter i alla fall kanske har det lättare att hitta bo-stad jämfört med ”vanliga ungdomar” som bor i staden. De har inte tillgång

till studentbostäder som främst na-tionerna och Studentstaden inom Uppsalahem erbjuder endast till stu-denter. Det knepiga kan tyckas vara att det finns många olika köer och det är svårt att veta vilken väg som är bäst att gå. Det krävs engagemang, bra tajming och att man kanske inte ska vara så kräsen med läget på sin första bostad. Sedan är det ju oerhört populärt att studera i Uppsala, så det kommer nog alltid att vara hårt tryck på attraktiva studentbostäder. Med tanke på att det bor omkring 40 000

studenter i Uppsala kan man tänka sig att fler bostäder kan behövas, samti-digt som det verkar som att de flesta ändå lyckas hitta en bostad till slut. Är brist på bostäder ett problem för stu-denter eller räcker dagens antal till? För att få lite perspektiv ställ-de Reversen några frågor till Elin Demont som är bostadsansvarig vid Uppsala studentkår och är engage-rad i ”Studentboet” som är till för att hjälpa studenter på bostadsmarkna-den. Det är finansierat av kommunen och de båda universiteten i Uppsala.

D

ATT HITTA RÄTT I UPPSALAS

BOSTADSDJUNGEL

TEXT MAX JONASSON ILLUSTRATION & FOTO CHRISTINA JOLÉRUS

22

Vad är ditt bästa tips till studenter som letar bostad i Uppsala?

Jag skulle vilja påstå att man ska vara aktiv. Det är som med mycket annat, är man inte aktiv lyckas man inte lika bra. Det är även bra att ställa sig i så många köer som möjligt, ty-värr är det väldigt lång kötid hos alla bostadsbolag. Vad gäller nationerna som har bra bostadsmöjligheter för studenter måste man vara medlem för att ha chans på bostad. De har väntetid mellan 6 månader upp till ett år. På vår hemsida finns det nå-got som heter bostadsguiden, där kan man se olika tips för sitt bostadssö-kande. Det finns också en guide till nationsbostäder och det är det enda stället som det finns samlad infor-mation om alla nationsbostäder. Det är en av grundtankarna med vår bo-stadsguide, att göra det så enkelt som möjligt för studenterna att hitta rätt. Det är så mycket som skapar stress för studenter så vi försöker underlätta det momentet i alla fall.

Upplever ni det som att studen-ter har det svårt att hitta bostad? Finns det ti l lräckligt många studentbostäder?

Det är väldigt bekymmersamt för många. Många blir chockade och för-vånade över att det är så svårt att hitta bostad. Framför allt vid terminstart är det extra svårt, annonsörer har ock-så svårt att hinna höra av sig om en bostad är uthyrd redan. Det kan vara så att annonsörer glömmer att radera annonser som redan är uthyrda, då försöker vi gå in och radera. Rent ge-nerellt sätt finns det för lite bostäder,

då tänker jag inte bara specifikt på studenter. Det är för lite bostäder i en kommun som Uppsala som har jätte-många invånare och en väldigt hög attraktionskraft. Om man tänker ett brett perspektiv så är det en kommun som växer, bostadsbyggandet häng-er inte riktigt med och det skapar problem. Vi har också många inter-nationella studenter som kommer hit och de blir också chockade över hur svårt det kan vara att hitta en bostad, jämfört med hur det kan ha varit i de-ras hemland.

Vilken nation ska man välja om främsta syftet är att hitta bostad?

Svårt att säga, när det gäller V-Dala som har mycket bostäder har Uppsala studentkår hand om kontraktsskriv-ning och sådant. Norrlands har mycket bostäder men också väldigt många medlemmar. Jag rekommen-derar att man är med i så många köer som möjligt. En specifik nation är svårt att säga, om man är aktiv inom sin nation kan man halka framåt i kön också. Det gäller att man aktivt stäl-ler sig i kö i nationernas bostadsköer utöver andra bostadsaktörers köer, det räcker alltså inte att bara att vara medlem i en nation.

Är hyrorna rimliga i Uppsala för studenter?

Det skiljer sig väldigt mycket bero-ende på läge och standard och det är också olika beroende på vem eller vilka man jämför med. Vad det gäl-ler de olika bolagen och nationerna är hyrorna generellt bra satta, brukar ingå sådana saker som el, internet och annat. Men vad gäller den privata marknaden går alla de annonserna in för granskning och är det så att det verkar vara en tredjehanduthyrning

tillåter vi den inte. Men privata uthy-rare rent generellt brukar också sätta rätt rimliga hyror för studenter, spe-ciellt de äldre som hyr ut. Nu utgår jag från vår bostadsportal och där tycker jag hyrorna är ganska rimli-ga. Målgruppen är ju studenter så då tänker man kanske till och anpassar hyran efter det.

På v i lket sät t hjä lper ni på Studentboet studenter att hitta bostad?

Bland annat har vi vår hemsida och sen så har vi mycket kampanjande. Vi är också ute och föreläser eller har seminarier där vi deltar, vi har också samarbete med kommun och universi-teten. Sen tar vi fram egna broschyrer och marknadsför oss. Nyligen tog vi fram en broschyr, ”Studentboets sur-vival guide”, som är bra för studenter när det gäller bostadsfrågor. politiker Nu i oktober var det en bostadskon-ferens, ”bostadsmötet” där jag var med och föreläste och berättade om vår verksamhet. Dit kommer många och aktörer och man sprider kunskap från olika håll. Vi jobbar med lite spridda aktiviteter, men vi är inne i en expansiv fas just nu och det finns andra samarbetspartners som vi hål-ler på och jobbar fram olika typer av samarbeten med. Men det är ingen-ting som är klart så det är svårt att gå in på just nu. Jag tror att studentboet inom bara några år kommer se helt annorlunda ut.

Va d ä r e r a m å l s ä t t n i n g a r framöver?

Målsättningen är att hjälpa många studenter och även föräldrar och andra anhöriga. Vi stöttar och ger rådgivning så mycket vi bara kan, men i slutändan är det bara en liten

Studentboet grundades 2010 och job-bar självständigt men med Uppsala studentkår som huvudman.

23

tillräckligt med bostäder, så på så sätt är bostadsmarknaden tuff. I och med det är det bra att fundera på hur man ska tillgodose både nationella och internationella studenter för att de tillför jättemycket genom att komma hit och studera och forska. Utbyte av information länder emellan är värt mycket.

En annan del där det är väldigt tydligt att politiker och byggherrar har väldigt stort inflytande är det här med bolån, att höja taket hela tiden och det pratas nu om att höja ännu mer. Det förbättrar inte läget för de som har det sämst, alltså är det inte bra för studenter heller. De bitarna glöms ofta bort i diskussionen, lag-stiftningen och det politikerna gör påverkar mycket för studenter och unga vuxna. I slutändan blir det en klassfråga om vem som har råd och

bit vi kan göra. Det landar till slut i politikernas knä och de måste ta vara på unga vuxna som vill f lytta hemi-från och plugga och arbeta i Uppsala. Vi har lyckats väldigt bra, bara att fler och f ler får upp ögonen för att om man har ett extrarum eller liknande, att man faktiskt kan hjälpa en stu-dent och hyra ut. Det känns som att fler blir medvetna och det är viktigt. Långsiktigt kommer nog fler att jobba under Studentboet och det kanske blir en bostadsförmedling för studenter. Det blir en spännande utveckling att följa framöver.

Och en sista fråga, hur ser ni på utvecklingen framåt? Blir det enk-lare eller svårare för studenter att hitta boende?

Svår fråga men jag skulle nog våga påstå att det inte blir lättare för stu-denter att hitta boende. Det är fler och fler som studerar och det kommer mer och mer internationella studenter och alla ska samsas på den bostadsmark-naden som finns. Och det finns inte

vem som inte har råd. Indirekt kan det handla om vem som kan studera eller inte, om man inte har råd att köpa en bostad kanske man måste tacka nej till en utbildning. Det blir en rund-gång på allting, fungerar inte ena ledet kan det påverka samhället i stort. Vissa grupper har svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till att färre pluggar i de grup-perna. Det är inte lätt för unga vuxna när det gäller bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden, det är många del-frågor som är sammankopplade med bostadsfrågan. Här på studentboet känner vi verkligen av pulsen på för-äldrar och studenter som är upprörda på grund av att de inte har en bostad. Till min glädje var det i alla fall ett lyckat bostadsmöte senast där kommunen visar på att de vill satsa på ökat bostadsbyggande. Det händer väldigt mycket i Uppsala och fler fö-retag vill flytta sina verksamheter hit när staden växer, så på så sätt är det en positiv utveckling. Det är också po-sitivt ändå att de flesta tillslut lyckas hitta en bostad i Uppsala.

“Om man inte har råd att köpa

en bostad kanske man måste

tacka nej till en utbildning”

24

Uppsalas nationsbostäderUppsalas tretton nationer tillhandahåller totalt ca 3500 bostäder, från triplettrum till lägen-heter med upp till fem rum och kök. Reversen har kartlagt var i Uppsala de olika nationernas bostäder finns, samt hur många bostäder varje nation har.

*Triplett = I tripletten bor tre personer där alla har var sitt sovrum, men delar kök och badrum.*Dubblett = I dubbletten bor två personer som har var sitt sovrum, men delar kök och badrum.*Korridorsrum = Eget rum i korridor. Vissa korridorsrum har även eget badrum, ibland endast egen WC. Ett fåtal korridorsrum har liten kokvrå på rummet. Kök delas med resten av korridoren.

Bo billigare i studentrumTill skillnad från lägenheterna har triplett, dubblett och korridorsrum har ofta 10-må-nadershyra, de är alltså hyresfria under två sommarmånader.Räkneexempel:3 år i ett mindre korridorsrum = 30 x 2700kr = 81 000 kr3 år i en lägenhet med ett rum och kök = 36 x 4200kr = 151 200kr Hur kan jag få bostad via nation?Du samlar köpoäng genom antal terminer du varit medlem. Genom att jobba ideelt på na-tionen kan du tjäna extra köpoäng. Tillsättning av nya hyresgäster sker på olika sätt, ibland genom bostadsteckningar, vilket innebär mö-ten där det ropas ut vilka bostäder som blivit lediga. På mindre nationer kan lediga bostäder annonseras på anslagstavlor. Kontakta den nation du är intresserad av för mer information kring ansökningsprocessen.

Hur lång tid behöver jag stå i kö för att få en bostad?Det varierar, men det är såklart extra högt tryck vid terminsstart, särskilt på hösten. För de minsta korridorsrummen hos nationerna med flest bostäder finns dock ofta god chans att få tag på dublett, triplett eller ett mindre korridorsrum redan under första terminen som student i Uppsala. En del nationer låter även recentiorer få förtur till vissa av deras bostäder. Centrala lägenheter med ett eller två rum och kök är väldigt eftertraktade och har generellt lång kötid.

Jag vill veta mer!Besök gärna uppsalastudent.com och gå in under fliken nationsbostäder, där finns samlad information samt länkar till nationernas egna webbplatser. Även studentboet.se har en kor-tare gudie till nationsbostäderna.

Gotlands Nation20 korridorsrum12 ettor7 en-och-en-halvor5 tvåor

Gästrike-Hälsinge Nation50 dublettrum179 korridorsrum24 ettor24 treor

Göteborgs Nation2 dublettrum42 korridorsrum1 treor

Kalmar Nation3 triplettrum16 dublettrum92 korridorsrum3 ettor7 tvåor2 treor

Norrlands nation100 dublettrum468 korridorsrum140 ettor142 treor108 tvåor

Smålands Nation10 dublettrum53 korridorsrum 9 treor3 femmor

Stockholms Nation50 dublettrum128 korridorsrum24 treor

Södermanland-Nerikes Nation93 triplettrum 90 dublettrum 200 korridorsrum 6 ettor 71 tvåor 12 treor

Uplands Nation22 dublettrum33 korridorsrum

Värmlands Nation65 korridorsrum27 ettor10 en-och-en-halvor20 tvåor

Västgöta Nation2 dublettrum40 korridorsrum

Västmanland-Dalarna Nation72 triplettrum180 korridorsrum376 ettor176 tvåor23 treor

Östgöta Nation36 dublettrum231 korridorsrum28 ettor11 tvåor12 treor18 fyror

25

Gotlands Nation

Gästrike-Hälsinge Nation

Göteborgs Nation

Kalmar Nation

Norrlands Nation

Smålands Nation

Stockholms Nation

Södermanland-Nerikes Nation

Uplands Nation

Värmlands Nation

Västgöta Nation

Västmanland-Dalarna Nation

Östgöta Nation

Akademiska

Borgen

Carolina

Domkyrkan

Eko

Gamla studentstaden

ICA Folkes

ICA Lutis

Rackarberget

Slottet

Studenternas

Universitetshuset

1

5

11

4

3

2

7

6

12

10

9

8

Ekoparken

13

14

Stationen

26

land de allra varmaste stun-derna som vice ordförande med utbildningsansvar är

alla träffar och samtal med likasin-nade i Uppsalaekonomernas alla vänföreningar, oavsett om det är i Uppsala eller runt om i landet. Ute på nation drar jag sällan uppmärk-samhet eller trånande blickar ifall jag istället för all uppståndelse kring skolveckan i Paradise Hotel börjar prata om strategiska utbildningsfrå-gor. Att göra utbildning attraktivt är svårt, och den gemene studenten hyser möjligtvis en viss skepsis mot den grupp utbildningsnördar som så ideligt vurmar för utbildningskvalitet, studentrepresentation och program-struktur. Det är dock en grupp studenter jag stolt tillhör! Bland Uppsalaekonomernas mest långvariga kontakter i lan-det finner vi självfallet nätverket

U9: ett nät- verk där representa n- t e r f r å n e k o n o m i f ö r - e n i n g a r n a eller ekonomkårerna i Stockholm, Lund, Umeå, Växjö, Jönköping, Göteborg och Linköping träffas fyra gånger per år. Dessa fyra helger är sannerligen fröjdens ögonblick för de nio utsända utbildningsrepre-sentanterna: sällan infinner vi oss i ett sammanhang där vi drar upp-märksamhet och trånande blickar i samband med utbildningsrelaterade frågor. För den nyfikne läsaren av Reversen som söker förståelse för min studiehysteri nämner jag gärna några diskussioner som förts under U9 det senaste året. Vattnas det inte i munnen av ”utvärderingssystem”,

”omstrukturering av ekonomprogram”, ”ackrediteringsprocess”, ”program-råd” och ”sommarkursstipendium”? Ifall du ändå inte är övertygad om

storheten av Uppsalaekonomernas ut-bildningsorienterade verksamhet, kan du åtminstone vara trygg i att vi be-finner oss i ett ypperligt gott sällskap.Givetvis blir det väldigt ensamt vissa torsdagskvällar, när ”omstrukturering av ekonomprogram” visar sig vara en fasansfullt dålig ice breaker i en av Stockens strategiskt utvalda och min-dre trafikerade avdelningar. Därför ter det sig möjligen osannolikt att medde-la att det faktiskt finns en själsfrände för mig. Reser vi tillräckligt långt söderut och skrämmande nära den danska landsgränsen finner vi Lunds universitet och LundaEkonomerna. Sedan urminnes tider råder en bit-ter rivalitet mellan landets två första universitet, inte helt olik den mel-lan universiteten i Cambridge och Oxford, men Uppsalaekonomerna och LundaEkonomerna visar årligen att det finns en oerhörd styrka i att

BTEXT ISAK ROTH

Varför gillar jag det här med strategiska utbildningsfrågor?

27

samarbeta. Nu är förstås universite-ten i Lund och Uppsala väldigt lika varandra, dels deras historiska upp-drag i det svenska samhället, men även dess organisationsstruktur (här har dock Lunds universitet moder-niseras på senare tid, till skillnad från Uppsala). Mycket kan skrivas om Uppsalas överlägsenhet kontra Lunds, men i den här upplagan av Reversen vill jag framför allt sprida kärlek, inte osämja. Utöver de sed-vanliga konferenserna och upptågen i samband med U9-konferenserna, t rä f fas Lunda Ekonomerna och Uppsalaekonomerna under en work-shop efter höstens Gräddgasque, samt i samband med Vinterbalen i Lund i december. Det finns fler saker som förenar oss än som skiljer oss åt, exempelvis universitetens historia, traditioner, nationsliv, storlek och verksamhet, men jag vill uppmärksamma två om-råden som gör LundaEkonomerna till en fantastiskt intressant partner att ha att göra med. Jag nämnde tidigare att Lunds universitet moderniserat deras organisationsstruktur på senare tid, till skillnad från Uppsala universitet. Båda universitet har sin grund i det som kännetecknar universitet, nämli-gen det att verksamheten är universell och att utbildning och forskning har en förankring i vetenskaperna och inte enbart teologi (det första verk-samhetsområdet för de västerländska universiteten). Däremot läser eko-nomistudenterna i Lund under en Ekonomihögskola, en fakultet myck-et olik vår Samhällsvetenskapliga fakultet. I Uppsala samsas vi eko-nomistudenter ti l lsammans med exempelvis dietister, sociologer och statsvetare under samma tak (fast under ett f lertal olika campus), med-an ett snävare verksamhetsområde

– med tydlig ekonomiförankring –

ingår i Ekonomihögskolans enda campus. Inte helt orimligt är det då att Ekonomihögskolan i Lund kan samordna dess verksamhet under en annan logik än den i Uppsala, där man vid den Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (”styrelsen” för fa-kulteten) bland annat lägger fram en gemensam verksamhetsplan för den jättelika organisationen – där psyko-loger och företagsekonomer troligtvis har få saker gemensamt. Med denna skillnad i organi-sationsstruktur följer således att LundaEkonomerna haft möjlighet

att för ungefär 10 år sedan bilda kår för denna sammanhängande fakultet. Studenterna vid Ekonomihögskolan har en kår, och den kåren heter LundaEkonomerna. I Uppsala, med dess annorlunda förhållningssätt vad gäller lämplig organisatorisk struktur för forskning och undervis-ning inom samhällsvetenskaperna, har det inte förefallit sig vara lika självklart att bilda en renodlad eko-nomkår. Uppsalaekonomerna som kår skulle på sin höjd maximalt omsluta ett par institutioner, ex-empelv i s Företagsekonom iska , Nationalekonomiska, Statistiska och Ekonomisk-historiska institutionen – och därför skulle det finnas två kårer vid en och samma fakultet, vilket inte tillhör normen i Sverige. Just vad gäl-

ler arbete med universitet och kår drar vi mycket nytta av LundaEkonomerna. Sedan LundaEkonomerna blivit kår har de expanderat deras portfölj av studentnyttiga projekt, vid sidan av deras sociala- och näringslivsorien-terade verksamheter. Samtidigt har de lyckats med ett oerhört tätt arbe-te med fakulteten, vilket lett till ett ordentligt uppsving för ekonomiut-bildningen vid Lunds universitet, som idag exempelvis tillhandahåller ett honours track för särskilt begåvade studenter inom de ekonomirelaterade ämnena. En studentkårs huvudsakliga syfte är nämligen att bevaka och med-verka i utvecklingen av utbildning och förutsättningarna för studier vid hög-skolan. I dagsläget är detta en uppgift vi i Uppsalaekonomerna tar mycket seriöst, trots att vi ej innehar kårsta-tus, och vi är stolta över det arbete vårt utbildningsutskott gör, dels med dess kompletterande utbildningar för studenter, men även för dess studie-främjande arbete som fokusgrupper, bokbytardagar och tycka-till-dagen. Und er he lgen s work s hop med Lundaekonomerna umgicks respektive organisations utbildnings-ansvariga och representanter från utbildningsverksamheten flitigt och delade många intressanta koncept. Vore det inte fruktansvärt trevligt om Uppsalaekonomerna startade upp en variant av LundaEkonomernas Exam-AID, där erfarna studenter bi-står tentahetsande studenter på lägre nivåer i hur de bäst tacklar de svåra tentorna? Detta, och mycket annat, är det vi utbildningsnördar brinner för, och vi gör allt för att främja studen-ternas tid vid Uppsala universitet. Så, säg inte tack och hejdå nästa gång en utbildningsnörd pratar om ”omstruk-turering av ekonomprogram” – det är intressantare än vad du tror!

"En studentkårs hu-

vudsakliga syfte är

att bevaka och med-

verka i utvecklingen

av utbildningen"

28

GRÄDDG ASQUEN.FOTO HANNA BERGSTRÖM

29

GRÄDDG ASQUEN.

FOTO HANNA BERGSTRÖM

30

DE T ÄR S VÅRT AT T VAR A S TU DENT. Utomstående lever med uppfattning av att det bara festas och pluggas och att det inte är mycket mer än så. Vi studenter vet dock att det inte stäm-mer, det är inte bara plugg och fest, det är sista anhalten innan vi slängs in i arbetslivet vilket sätter krav på oss som ibland känns ouppnåeliga. Vi ska ha bra betyg, vi ska ha breda umgängeskretsar, vi ska även enga-gera oss i föreningslivet och arbeta parallellt med studierna för att vara attraktiva på den kommande arbets-marknaden. Studenter lever med höga förväntningar som leder till stress och ångest. Jag har träffat alumnen Mikaela Ahlgren som känner igen stressen och beskriver hur hon be-mötte den. När jag träffade Mikaela för-klarade hon hur hon ständigt var stressad under studietiden. Hon var orolig över framtiden, likt många an-dra studenter. När hon började på sin kandidatexamen här i Uppsala visste hon att hon ville ha ett extrajobb vid sidan av studierna, främst för peng-arna, men även för att få erfarenhet som var relaterad till studierna. Under sin andra termin be-stämde Mikaela sig för att ta tag i situationen. Hon tog reda på vem som var chef för Nordeas kundcen-ter i Uppsala och vad han hade för nummer. Hon ringde upp och intro-ducerade sig själv och sa att hon ville

TEXT JOAKIM YT TERBERG

En alumn blickar tillbaka

Mikaela AhlgrenFödd: 1990

Utbildning: Kandidatexamen

i företagsekonomi, Uppsala

Universitet

Master of Science Business

and Management,

Management Controlling

Uppsala Universitet

Arbete: Junior Consultant på

Business Process Solutions

Deloitte Sweden

Tidigare arbete: Investment

Adviser Nordea, Assistant

Business Controller Nordea

arbeta för honom på Nordea. Chefen förklarade att det inte var han som anställde och hänvisade henne vidare mot HR avdelningen. Inom kort hade Mikaela fått ett jobb på Nordeas kund-center. ”Det är viktigt att vara orädd, man ska våga misslyckas.” Mikaela beskriver hur hennes ångest över framtiden minskade av-sevärt till följd av att hon fick jobbet på Nordea. Det gav henne trygghet att veta att hon hade något meriterande på CV:et. När jag frågade henne om hon fick problem med att få tiden att räcka till med både jobb och studier så svarade hon: ”Man måste utnyttja slapptiden från 8-12, jag jobbade gär-na på morgnarna, för annars kunde den tiden sovas bort.”. Mikaela ut-vecklar sitt svar genom att berätta hur hon försökte att se till att få stu-dietimmarna att bli effektiva. Skulle hon plugga så var det inget som fick störa: bara stenhårt fokus - så gott det gick - för att på så sätt få ut det mesta av tiden som lagts undan för studier. Att arbeta med föreningslivet i Uppsala var något som hon gärna hade gjort mer av. Hon engagerade sig som företagsvärd på Kontaktdagarna, något som hon tycker var oerhört gi-vande då hon fick f lera kontakter inom näringslivet. Mikaela insåg att hon inte skulle hinna med att enga-gera sig i föreningslivet, få bra betyg och jobba så mycket som hon gjorde och prioriterade därför studier och ar-

betet på Nordea. ”Man ska inte vara en prestationsprinsessa i allt, prova allt en gång och välj sedan vad du vill fo-kusera på.” Hon tar även upp innebörden i att ta det lugnt ibland. ”Man måste tillåta sig att ha helg, det är okej att vara ledig. Det är okej att göra inget, det är studentlivet. Du måste ha roligt också.” Mikaela tog tag i sin situation och gjorde något åt stressen istället för att gå runt och vara orolig. Det tror jag är en viktig insikt om studietiden ska bli så framgångsrik och rolig som möjlig, man kan inte hinna med allt, välj det som är viktigast för dig och ta tag i det.

"Det är okej att göra inget, det är studentlivet. Du måste ha roligt också.”

31

Kära Uppsalaekonom,Som skribent i Teknolog och Naturvetarnas tidning Techna har jag fått äran att slänga en

hälsning till er från andra sidan muren, eller rättare sagt, från Pollaksbacken och Ångström Laboratoriet. Nu när jag har chansen så skulle jag vilja nämna denhär bilden av rivalitet eko-

nomstudenter och ingenjörsstudenter emellan. Ibland upplevs stämningen nästan hatisk. Detta föreslår jag att vi försöker ta ett krafttag emot och få bort.

Först av allt måste vi få bukt med alla rykten och osanningar som florerar runt och i för-längningen leder till osämja. Jag talar om ryktesspridning om att ekonomstudenternas

kurser skulle vara enkla och inte alls kräva mycket till ansträngning. Dessa rykten är lika befängda som ryktena om att jag och mina polare skulle sitta och utforma ett virus som se-dan skulle spridas till varenda ekonomstudents dator när de öppnar nästa e-postutskick av

”Uppsalaekonomernas nyhetsbrev”. Detta stämmer heller inte. Några sådana planer finns inte. Att bara tänka tanken är ju befängt.

Vidare borde istället broar byggas och kontakter knytas. Jag tror att många ömsesidiga och nyttobringande synergier skulle kunna uppstå. Vi ingenjörstudenter skulle t.ex. kunna hjälpa er med installation av ny SSD-hårddisk på era datorer, och även Linux, om man nu vill det. Vi skulle också kunna assistera er i kodandet av effektiva och smarta algoritmer till balansräk-

ningen, vilket skulle spara mycket möda och tid. I gengäld skulle vi ingenjörsstudenter kunna få hjälp med våra playlists på Spotify, så att vi lyssnar på ”rätt” musik, samt få en snabb-uppda-

tering av vem som kysst vem i Paradise Hotel, och vem man skall heja på och sånt.

Slutligen tror jag ändå att början på lösningen kan vara så enkel som ett vänligt ”HEJ”. Det behöver väl inte vara så svårt att bara säga ”HEJ”? Jag tänker ofta på det, då jag varje fredags-

morgon, på väg till skolan, möter er i Ekonomikumparken när ni är på väg hem. Jag hoppas att vi ses och får chans att lära känna varandra. Det blir tyvärr inte på Stocken då torsdagkväl-

larna krockar med våra Star Wars-marathon. Men jag lovar att hälsa på er på Ekonomikum för att jobba mot en förbättrad relation, ekonomstudenter och ingenjörsstudenter emellan!

Gustav Norvik läser Civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik och ärskribent i Teknolog och Naturvetarnas tidning Techna.

32

TEXT ELISE JOHANSON & ISABEL RUDBERG FOTO ELISE JOHANSON ILLUSTRATION ANNA ERICSSON

HÅLLBAR KONSUMTION innefattar tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Att konsumera hållbart innebär att visa omsorg om konsekvenserna som ens köp av en vara eller tjänst får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, lokalt och globalt. (Källa: Konsumentverket)Genom hållbar konsumtion kan vi nå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds-ställa sina behov. (Källa: ne.se)

DEFINITION: HÅLLBAR KONSUMTION OCH UTVECKLING

Att hitta sin personliga stil kräver ofta utforskning och lite trial and

error. Att experimentera samt behålla ett öppet sinne till förändring

är några av de perfekta ingredienserna för att till slut hitta sitt ut-

tryck. Men vägen dit innebär också konsumtion av resurser och som

student med en snäv budget blir priset ofta avgörande vid ett köp.

Trots att etiska och miljörelaterade frågor ligger oss varmt om hjär-

tat blir dilemmat mellan att vara ekonomisk och konsumera hållbart

ständigt närvarande. Fast behöver det vara så svårt att kombinera

dessa två aspekter? I den andra delen av OCH STIL DÄRTILL under-

söker vi vilken inställning studenterna på Ekonomikum har till hållbar

konsumtion och ger tips på hur hållbarhet kan bli en naturlig del av

vardagen. Jakten på en personlig och hållbar stil behöver faktiskt

varken kosta mer eller kräva mer tankekraft och tid.

33

NATIONSEVENT ATT HÅLLA KOLL PÅ. Har du en hög med kläder hemma som inte längre an-

vänds men som du inte vill slänga? Eller är du kanske trött på att alltid se samma plagg men inte vill köpa nytt? I Uppsala anordnas varje ter-min klädbytardagar och loppisar på nationer som ger dig möjlighet att på ett hållbart sätt förnya och byta ut din garderob.

UTMANING ATT ANTA.

Visste du att det tar 21 da-gar att ändra ett beteende?

Blocket lanserade nyligen kampan-jen Begagnatutmaningen som går ut på att du ska utmana dig själv och dina vänner att under tre veckors tid avstå från att köpa nya saker. Det mesta kan du låna, köpa i andra hand eller byta dig till. Under utmaningen får du självklart handla nödvändiga dagligvaror som mat, hygienartiklar och släppbiljett till nästa gasque. Anta utmaningen på begagnatutmaningen.se och dela dina framsteg under hash-taggen #begagnatutmaningen.

1

2

INITITATIV ATT UPPMÄRKSAMMA.

Make it last.

I början av oktober lanserades digi-tala tidningen Make It Last med fokus på hållbart mode och skönhet. Make It Last drivs av modeprofilerna Lisa Corneliusson och Emma Elwin som båda är övertygade om att mode inte bör utesluta hållbarhet, utan istäl-let gå hand i hand med den. Att vara modemedveten enligt Lisa och Emma handlar lika mycket om att ha känsla för stil som att göra medvetna och miljövänliga konsumtionsval. Genom inspirerande modebloggar, intervjuer med kända personer inom modebran-schen om hur de “make it last” samt möjligheten att fråga en miljöexpert kan du som läsare inspireras till att navigera dig rätt i ekomodets värld.

3 1. Handla med omsorg och köp hellre lite dyrare plagg med bättre kvalitet och ett miljövänligt material så und-viker du slit-och-slänghysterin.2. Sälj plagg som du inte använder på Tradera eller lämna in dina kläder till H&M som återanvänder materialet.3. Använd miljömärkt tvättmedel, dela tvättmaskin med en kompis och vädra hellre vissa plagg istället för att tvätta dem.

Kalmar nation arrangerar kläd-bytardagar ett par gånger per termin och Smålands nation har under hösten anordnat två stycken loppmarknader och f ler kommer. Håll dig uppdate-rad på nationernas Facebooksidor för nästkommande event.

GRÖN GUIDENaturskyddsföreningen arbetar ak-tivt för att sprida information om hur vi kan ta vara på vår miljö. Deras nya app Grön Guide hjälper dig som konsument att få in bra och hållbara vanor i vardagen. Appen är bland an-nat fylld med konkreta tips på hur du shoppar miljömärkt, väljer rätt jeans och undviker miljögifter i kläder.

Caroline Hedlund, hållbarhetsansvarig

för Kontaktdagarna 2015.

Uppsalaekonomen Caroline Hedlund läser sin sista termin på ekonompro-grammet och är hållbarhetsansvarig för Kontaktdagarna 2015. Hon gav oss tre goda råd angående hållbar konsumtion.

34

HÅLLBARA STUDENTER. 4

HANNE, STS, ÅR 2

“Det är så himla viktigt med hållbarhet

och att stora företag likväl konsumen-

ter tar ansvar.”

ANNA CAROLINE, EKONOMIPROGRAMMET, T1

“Jag handlar mycket second hand. Det finns

två primära fördelar med det, det jag köper

är unikt men på samma gång miljövänligt”

35

ELLIOT, EKONOMIPROGRAMMET, T3

“Jag handlar kvalitetsprodukter. Det ger mig

möjligheten att ha vissa plagg under en längre

perioder och minska min konsumtion. Skulle det

vara så att jag tröttnar på något ger jag ofta bort

kläderna till mina småkusiner, eller säljer dem.”

VIKTOR, EKONOMISK HISTORIA

“Om man håller koll på sina mått finns

det en hel värld av andrahandsshopping

på internet.”

MYRORNA UPPSALA

Boländerna, Bolandsgatan 15 C & Outlet, Sysslomansgatan 16-18

MÖTESPLATS KUPAN RÖDA KORSET UPPSALA

Danmarksgatan 20 B

ERIKSHJÄLPEN SECOND HAND UPPSALA

Bolandsgatan 8A

BUTIKER ATT BESÖKA

RUTH & RAOUL - VINTAGE SECOND HAND

Sysslomansgatan 14

5

36

När en film är lång som denna finns givetvis risken att det blir långtrå-kigt men så är definitivt inte fallet.

Efter filmen visade det sig att min dejt och jag skulle åt samma håll. Den långa promenaden genom den kyliga höstnatten präglades av en diskussion om handlingen. Vi försök-te resonera kring fysiken som formar mycket av handlingen, dessvärre hade varken hon eller jag särskilt bra koll på relativitetsteorin - vi kunde vara okunniga tillsammans.

Filmen avslutades med möjligheten för en uppföljare och trots att filmen var exceptionell så hoppas jag mer på en uppföljare av dejten än en uppföl-jare av filmen. Dejten gick utmärkt och filmen var över mina höga för-väntningar, Nolan lyckades igen utan tvekan. Jag kan inget annat än att ge filmen fem av fem tinders.

Det har varit svårt att missa hypen kring regissören Christopher Nolans senaste f ilm Interstellar. Med ti-digare kritikerrosade filmer som Inception och Batman-trilogin så har förväntningarna varit skyhöga

- skulle Nolan lyckas igen?

Min dejt frågade mig vad filmen handlade om, och när jag tänkte ef-ter så var det enda jag med säkerhet visste om filmen att utspelade sig i rymden. Vilket givetvis var pinsamt då jag hade varit uppspelt över fil-men under en längre tid utan att ha mer än en liten aning om själva handlingen.

Hur som helt så utspelar sig f i l-men i framtiden, vilket årtal det är får publiken inte veta. Människors överförbrukning av naturresurser har resulterat i att det inte går att odla tillräckligt med mat för att för-sörja befolkningen och en stor del av mänskligheten dör ut. Utvecklingen av teknologi haltas till följd av att vi tvingas gå tillbaks till ett bonde-samhälle och är människorna ställs inför valet att svälta eller blir bön-

Vanligtvis när jag går på bio-dejt så spelar det inte så stor roll för mig vad det blir för film. Jag låter oftast tjejen välja för att jag är den typen av person som kan se vad som helst - jag gillar allt. Men det kommer, väldigt sällan, tillfäl-len då jag bara måste bestämma filmen som ska ses, och det här var en sådan gång.

TEXT JOAKIM YT TERBERG

EN RECENSION AV INTERSTELLAR

der så blir de flesta bönder. Cooper, protagonisten som spelas av Mathew McConaughey, är en före detta NASA-pilot som nu, likt de f lesta andra, blivit bonde.

Skördarna blir dock sämre för varje år och det blir uppenbart att mänsk-ligheten inte kan bo kvar på jorden länge till. När Cooper en dag får ett erbjudande från NASA att f lyga ett rymdskepp genom ett maskhål i rymden med syftet att hitta en ny beboelig planet åt mänskligheten så ställs han inför det ultimata valet. Vill han stanna och se mänsklighe-ten dö ut, eller vill han försöka hjälpa och rädda sina barn från jordens undergång?

Filmen är en två timmar och 49 minuter lång känslomässig ber-gochdalbana. Ena stunden är det så sorgligt att jag nästan (observera nästan) blir tårögd och i påföljande ögonblick är det så spännande att jag sitter med öppen mun i spänd förvän-tan över vad som kommer härnäst.

TINDERDEJT PÅ BIO

37

TINDERDEJT PÅ BIO

38

39

#VÅGAVÄGRANUDLARTEXT & FOTO ASTRID LIT TORIN

R Ö D B E T S PA J med

B L A D S P E N AT och F E TAO S T

C I R K A 6 P O R T I O N E R

PAJDEG 3 ½ dl vetemjöl2 msk vatten150 g rumsvarmt smör

FYLLNING4-5 förkokta rödbetor (eller färska att koka själv för den ambitiöse)2 nävar bladspenat150 g fetaost2 ägg2 dl gräddfil0,5 dl mjölk2 dl riven ost 1 msk flytande honungsalt och peppar

GARNERINGPumpakärnorValnötterCrema di balsamico

1. Om du väljer färska rödbetor: koka med skalet på i cirka 45 minuter och skala och skiva därefter tunt. Om du har förkokta rödbetor, hoppa direkt till steg 2.2. Pajdeg: Skär upp smöret i mindre tärningar och blanda ihop med mjölet till en smulig massa. Tillsätt till sist vattnet för en smidig deg.3. Tryck ut pajdegen med fingrarna i en ugnsfast form, cirka 30 x 10 cm. Låt degen gå upp cirka 4 cm på kanten för att fyllningen ska få plats.4. Nagga pajbottnen med en gaffel och ställ in i kylen i 30 minuter.5. Förgrädda pajbottnen i mitten av ugnen i 200 grader i 10 minuter.6. Skär upp rödbetorna i tunna skivor medan pajen står i ugnen och vispa därefter ihop ägg, gräddfil, mjölk, honung, riven ost, salt och peppar. 7. Fördela bladspenaten jämt över pajbottnen när degen är färdiggräddad. Täck därefter spenaten med rödbetsskivor och smula sedan fetaost över skivorna.8. Avsluta med att hälla över fyllningen och ställ se-dan in i mitten av ugnen, 200 grader i 30-40 minuter tills pajtäcket fått fin färg.9. Garnera genom att strö över pumpakärnor och valnötter för att ge pajen lite krispighet och tuggmot-stånd. Ett hett tips är även att ringla över lite Crema di balsamico då den gifter sig fint med den söta smaken från honungen.

X

Jag har en förkärlek till allt som är funktionellt, smidigt och fungerande i sin enkelhet. Jag är med andra ord en lättövertalad konsument när det kommer till olika former av paketpriser där jag i största möjligaste mån slipper tänka själv. Jag undviker alltså gärna det annars så närvarande pusslandet och meckandet. Den här livsfilosofin som jag tenderar att dras mot smittar delvis av sig i maten jag föredrar att laga i former av pajer, sallader, lasagner och grytor. Jag slipper helt enkelt kompensera och matcha ihop rätten med diverse val av såser, kolhydratsformer eller sallader och så vidare. Därför tänker jag i det här numret fortsätta i det vegetariska tecknet och dela med mig av en utsökt rödsprakande rätt med smaker av både söt honung och salt fetaost - rödbetspaj. En mycket enkel rätt

att tillaga men med en pajdeg som kräver lite tid i kyl och ugn.

40

Valberra styr FRAMTIDEN.

TEXT AGNES STENBOM FOTO HANNA BERGSTRÖM

Föreningen Uppsalaekonomeras dagliga verksamhet drivs av 3 4 för tro -endevalda. Valberedningen ansvarar för rekr y teringen och får med sin expertis avgöra vem som är god nog att bli nominerad till föreningsstämman (och få professionella LinkedIn-bildermsponsrade av föreningsbudgeten). Reversen har träffat

Hugo Källén, AjsHA MulAosMAnovic och eMMA lindgRen - Valberedningen HT14!

41

Hur kommer det sig att ni sökte er till valberedningen?

Emma: Jag sökte för att jag tycker att det är sjukt roligt att få vara med och styra och ställa lite i vem som ska få representera vår förening!

Ajsha: Jag känner precis som Emma! Det var nog det som gjorde att jag sökte mig hit - jag ville få påverka föreningen genom en konkret uppgift.

Hugo: Hela ansökningsprocessen såg ju lite annorlunda ut för mig: Jag sitter i styrelsen och sökte styrelseledamot. Att just jag sedan blev tilldelad ansvar för valberedningen var ingenting jag till en början var nöjd med, nästan motsatsen. Men nu i efterhand är jag väldigt glad att det blev så här.

Jag förstår! Oavsett bakgrund ut-gör ni nu alltså valberedningen. Jag vill anta att ni börjar känna er någorlunda trygga i rollen som intervjuledare, men snart är det kanske dags för er att pröva på även den motsatta rollen. Tror ni att ni lär er något av att intervjua andra?

Ajsha: Absolut! Jag tycker att det är väldigt lärorikt för mig som person att sitta i valberedningen. Jag får ju vara med på alla intervjuer och blir ibland väldigt imponerad av vad folk säger. Vissa är såklart klyschiga med sina svar, men det är många som verk-ligen tänker till.

Hugo: Precis. Det märks skillnad på de som bara säger grejer som låter bra och på de som faktiskt sva-rar på frågan. Utöver det så har jag lärt mig mycket när det kommer till intervjuteknik.

Vem kan sitta i valberedningen?Alla medlemmar! Det finns inga

krav på att själv ha gjort något

projekt eller tidigare varit för-

troendevald, men att ha en god

förståelse för föreningens verk-

samhet är både meriterande och

underlättar i arbetet.

Kul att ni lär er något! På tal om kul: vad är det roligaste med att sitta i valberedningen?

Hugo: Att vi tre får hålla på hemlig-heter om föreningens framtid! Alla vill veta vad vi gör, men vi kommer aldrig att avslöja det.

Emma: Det känns som om det är vårt största ansvar - vi måste verkligen hålla på tystnadsplikten! Om man inte kan lita på valberra, vem kan man då lita på?

Jag får lite Paradise Hotel-vibbar. Kan ni rösta ut någon? Sluter ni pakter? Mycket drama får plats i ett hus som Borgen.

Ajsha: Vi märker i intervjuerna vilka som är fucking falska.

Hugo: Skämt åsido, vi är strikt professionella.

Skönt att höra! Hugo, du är ju ordförande för valberedningen. Bossar du mycket med Ajsha och Emma?

Hugo: Nej, jag försöker att inte göra det. Jag delegerar ut arbete och litar på att de tar ansvar och gör uppgif-terna. Jag anordnar mötena och tar tag i saker.

Ajsha: Vi gör ju aldrig något om inte Hugo har sagt det. Om jag skulle säga:

”Vi kör sushi på stämman” och Hugo säger nej så blir det helt enkelt inte så. Han har ju suttit en termin längre än oss så han har väl någon slags koll… I slutändan så är Hugo bossen.

Hugo: Ja, jag har alltid sista ordet.

Vad gör valberedningen?Valb ere dningen sköter re -

k r y t e r i n g s p r o c e s s e n f ö r

Uppsalaekonomernas förtro-

endevalda. De intervjuar och

nominerar kandidater som se-

dan får ställa upp på föreningens

stämma. Själva stämman anord-

nas även den av Valberedningen

s o m s t å r f ö r d e p ra k tisk a

arrangemangen.

”Vi märker i i nte r v j u e r-na vilka som är fucking

falska."

42

HEJ IGEN, ORDFÖRANDE FIA HÄR. I förra numret av Reversen låg fokus kring ämnet studier. Studier är ju faktiskt orsaken till varför vi alla befinner oss här i Uppsala. Men det finns ju så mycket mer än bara studier som man kan ägna sig åt i denna fantastiska studentstad. All form av övrigt en-gagemang inom föreningar, kårer eller nationer som erbjuds är ju helt sagolikt. Förutom att det är helt fantastiskt att göra något roligt utöver att läsa kurslitteraturen, är det givetvis också mycket lärorikt. Övrigt engagemang är lärorikt ur flera aspekter. Exempelvis lär man sig att samarbeta

Hej från ordföranderiet!AV SOFIA BJÖRKLÖV

43

och att arbeta med människor som man kanske inte vanligtvis umgås med.

Med plugg, ett socialt liv och ett engagemang inom studentlivet blir man en fena på att planera sin tid, något som bidrar till en något stadigare grund att stå på inför framtiden. Ja, det är me-riterande inför arbetslivet att engagera sig inom studentlivet. Så, till alla er som känner att ert en-gagemang tar upp mycket tid: tänk på att det är till er fördel inför framtiden! Själv brukar jag dela in framtiden i två olika typer av framtider. Det finns den ovisa framtiden som ligger lååångt fram, sedan finns framtiden som ligger runt hörnet. Ja, det kanske låter lite underligt, men så går reso-nemanget hos mig. Exempel på en ovis framtid är vad jag ska arbeta med när jag är klar med mina studier. Exempel på en framtid som ligger runt hörnet är det faktum att julen kryper sig allt närmare. Jösses vad denna termin har rusat iväg!

Nyl igen va r det ä nt l igen dags för å rets Gräddgasque, en sittning där vi bjuder upp stu-denter från Lund och Stockholm till fantastiska Uppsala. Det brukar vara en lyckad tillställning, men detta år var ju helt magiskt och något utöver

det vanliga! Det är faktiskt så att Gräddgasquen firar 15-årsjubileum i år, vilket vi självklart är stolta över. Under 15 år har vi genom en kul gas-que främjat samarbetet mellan studenterna på Handels, SU och Lunds Universitet. Kanske är det så din framtida kollega befann sig på Norrlands nation under gasquen? Ett stort tack till alla som deltog till den bra stämningen: gäster, projekt-grupp, toastmasters, företagsrepresentanter och spexare.

Avslutningsvis skulle jag vilja ge några lugnade ord, jag tror att det kan behövas i dessa mörka hösttider. Även fast framtiden är ovis och har en tendens att upplevas som lite läskig – så ser fram-tiden ändå väldigt ljus ut. Det kommer att bli en jättemysig jul och vad vi alla kommer att arbeta med efter studierna kommer bli succé. Glöm inte att du är chef över din egen framtid. Hur nice låter inte det då?

PS. Stort grattis till Reversens Agnes, Erik och Poya som kammade hem Bästa tidning OCH Bästa layout på tidningskonventets gala!

All min kärlek,

Fia

44

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com