01

reversen#4 2014

UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

Studier

NOLLEKRÖNIKA AMANDA ÖBERG I ATT TA PÅ SIG FÖR MYCKET SIMON BILLINGER I IBLAND ÄR EN LÖGN DET FINASTE MAN HAR ERIKA BALSVIK I UPPSALA INTERNATIONAL WEEK LISA ÖDLING I INTERVJU MED FREDRIK LINDSTRÖM HANNA BERGSTRÖM I HÖGSKOLEPOLITIKENS NÄSTE STARKE MAN ERIK BRORSON I SOMMARKURSSTIPENDIAT PÅ UC BER-KELEY SIMEN SPJUT I KONSTEN ATT MÅ BRA AGNES STENBOM I REGATTAN ERIK BERGGREN I FRÅN STUDENT TILL PREFEKT ISAK ROTH I KÄRA UPPSALAEKONOM BJÖRN EDGRENBURGARTESTET AUGUST MANIETTE / JESPET FERM OCH STIL DÄRTILL ISABEL RUDBERG / ELISEJOHANSSO REVERSEN MIXTAPE AGNES STENBOM TINDERDATE PÅ BIO JOAKIM YT-TERBERG I TIO TIPS ERIK BERGGREN I UE IT-BOYS AGNES STENBOM I KÄNSLAN AV PÅNYTTFÖDELSE EFTER TENTA MAX JONASSON I #VÅGAVÄGRANUDLAR ASTRID LITTORIN I

Tema

ATT LEVA OCH BILDAS I UPPSALA

02 03

Hösten 2014 är, hittills, hösten jag försökt städa mitt inre och skapa lite mer zen. Det går ärligt talat inte så bra. Jag är nog inte menad för ett själsliv som är kontrollerat, ordnat och sparsamt möble-rat i ”skandinavisk stil” just nu. Om mitt inre var ett hus skulle det förmodligen se ut lite som Villa Villekulla, glatt men fruktansvärt konstigt. En bohemisk arkitekts dröm och gemene elektrikers mardröm. Hur drar man el i ett hus där planrit-ningen är kaos? Kan man lägga golvvärme i sneda golv? Det finns många frågor att fundera över. Det finns inga bestämmelser kring hur vi ska förhålla oss till begreppet höst. Vissa ser på årstiden på samma sätt som jag och ger sig på de klassiska storstädningarna, andra går igenom den processen kring nyår och nyttjar sedan hösten till pliktskyldigt sistaminutenuppfyllande av de löften som kändes helt rimliga att ge en natt i december. Oavsett valt förhållningssätt befinner vi oss alla i Uppsala, och vi är här för att lära oss saker och ting. För somliga kanske de kunskaper som leder till full pott på tentan är allt som eftersöks, men i min mening bör studietiden stå även för andra lärdomar. Detta är trots allt, i alla fall enligt de som för länge sedan lämnat den, tiden vi ska lära känna oss själva. Därav mina tankar om andlig möblering och eventuella renoveringsbehov. En väg till att lära känna oss själva kan gå ge-nom våra relationer till andra. Kontaktnät i städer som denna präglas ofta av en tongivande andel nya relationer, en helt naturlig effekt av att vi kommer från olika städer och sammanhang. Detta faktum kan dock bli problematiskt i hur det sammanfaller med en tid i livet som för många redan skakar till-

räckligt. De allra flesta av oss tycks trots allt inte veta precis vad vi vill arbeta med eller om vi överhuvudtaget gör rätt som befinner oss i Uppsala. Denna förvirring kan för många, un-dertecknad inkluderad, kräva lite vänskapligt stöd. Att gå från att hinka öl på pubrunda till att behandla de existentiella frågorna är inte helt okomplicerat, men jag tror ändå att det är viktigt att vi vågar ta fram även tyngre frågor i våra nya vänskaper. För vad är väl våra re-lationer egentligen värda om vi inte får prata om det som tynger oss? Tack vare fina vänner, nya som gamla, har hösten 2014 hittills lett mig till insikten att mitt liv förmodligen kommer att bli bättre om jag helt enkelt accepterar att jag får över-leva utan de själsliga motsvarigheterna till golvvärme och ordnade sladdar. Jag är inte särskilt feng shui, men det kommer nog gå helt okej ändå. Hösten 2014 kan förhoppningsvis få innebära någon form av lärdom även för dig, och om inget annat så kanske du har lite kul i sökandet. Lev väl!

Agnes Stenbom,Chefredaktör

Ledare

Exploring your talent for banking.

Together.

Join SEB’s International Summer Internship Programme.Are you a professional, driven and outgoing person with strong analytical skills? Do you have a genuine interest in fi nancial markets? Merchant Banking, SEB’s division for large corporate and institutional clients, off ers talented students a unique internship in the exciting fi eld of bank and fi nance.

The International Summer Internship Programme begins with an introduction in June and ends with a summing-up session in August. You will be involved in SEB’s business activities and explore the world of banking.

You will work with some of the top professionals in your specifi c area. The introduction week includes traditional presentations, case studies with our best specialists, lunch with managers and tutors, and a team building activity. Internships will be available in various business units and countries within Merchant Banking.

Please fi nd more information about our program at sebgroup.com/career. Positions will be available for application between 3 November and 3 December 2014.

04 05

4 6 UPPSALA IT-BOYS

AGNES STENBOM

NOLLEKRÖNIKA

AMANDA ÖBERG

4 4 10 THINGS

ERIK BERGGREN

IBLAND ÄR EN LÖGN DET FINASTE MAN HAR

ERIKA BALSVIK

42 TINDERDEJT PÅ BIO

JOAKIM YTTERBERG1 2

1 6

FREDRIK LINDSTRÖM

HANNA BERGSTRÖM

4 0 REVERSEN MIXTAPE

DJ STEINBAUM1 0UPPSALA INTERNATIONAL WEEK

LISA ÖDLING

HÖGSKOLEPOLITIKENS NÄSTE STARKE MAN

ERIK BRORSON

36

3 4

33

OCH STILL DÄRTILL

ISABEL RUDBERG / ELISE JOHANSON

KÄRA UPPSALAEKONOM

BJÖRN EDGREN

1 8SOMMARKURSSTIPENDIAT

SIMEN SPJUT

06ATT TA PÅ SIG FÖR MYCKET

SIMON BILLINGER

#4 2014

KontorKyrkogårdsgatan 2B753 12 Uppsalatel: 018-471 69 70

Tryckeriåtta.45 ABtel: 08-553 348 00

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com

Ansvarig UtgivareSofia Björklöv

OmslagPoya Ataei

Amanda ÖbergSkribent

Hanna BergströmSkribent & fotograf

Elise JohansonFotograf

Joakim YtterbergSkribent

Erik BrorsonSkribent

Jesper FermSkribent

Erika BalsvikSkribent

Max JonassonSkribent

Anna Ericssonillustratör

reversen:

Reversen är en politiskt och religiöst obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar av Föreningen Uppsalaekonomerna. Upplagan är på 2400 exemplar och tidningen utkommer sex gånger per år.

Astrid LittorinSkribent

Isabel RudbergSkribent

Simon Billinger, Björn Edgren, Axel Friberg, Stina Hansson, Adam Lithner, August Maniette, Marcus Olsson, Isak Roth, Simen Spjut, Lisa Ödling.

2 2

26

KONSTEN ATT MÅ BRA

AGNES STENBOM

REGATTAN

ERIK BERGGREN

30FRÅN STUDENT TILL PREFEKT

ISAK ROTH 5 0 HÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDERIET

SOFIA BJÖRKLÖV

49 #VÅGAVÄGRANUDLAR

ASTRID LITTORIN

4 8 KÄNSLAN AV ÅTERFÖDSEL EFTER TENTA

MAX JONASSON

08Agnes StenbomChefredaktör

Erik BerggrenRedaktör

Poya AtaeiArt Director

Övriga medverkande:

09

BURGARTEST

AUGUST MANIETTE / JESPER FERM

06 07

Det var en tidig eftermiddag i början av september som jag med andan i halsen rusade från föreläsningen till Ekoparken för att dansa till Foxes ”Holding onto hea-ven” och Lena Philipssons ”Det gör ont”. Jag tänk-te att melodifestivaltema inte var så dumt ändå, för äntligen f ick min rosa volang-klänning och mit t glammiga glitterlinne komma till användning. Intet ont anande vis-ste jag att jag även skulle komma att klä ut mig till clown, sjunga norsk karaoke, hålla kär-

lekstal ti l l en ge n e r a l o c h dansa till ABBA med en p op cor n l å d a gungandes på magen. Ef ter sju veckor av maskeradfester,

spex och galna upptåg är jag minst sagt utmattad. Jag är fem blåmärken rikare och ett glit-terlinne fattigare, men jag hade inte kunnat vara lyckligare. Det allra f inaste med noll-ningen är de starka banden vi har knutit till varandra, alla vänskaper som har infunnit sig. Varje evene-mang har gett mig någonting mer att värna om i livet, nya vänner och minnen. Jag har försökt att fundera ut vad jag har tyckt va-rit roligast, men det är ett val som är omöjligt för mig att göra. Egentligen skulle jag vilja säga att vi nog har haft det lite för bra för att vara sant,

men det är väl också så en lyckad nollning ska och bordebeskrivas. Det finns liksom ingen stoppknapp, vi kör hela vägen – alltid. Det spelade ingen roll att jag var på en annan pubrun-da kvällen innan vår egen och att min förkylning inte lät mig sova om nätterna, jag tog mig ut ändå - tacka vet jag resorb, pep-pande faddrar och starkt kaffe. Det är med tårar i ögonen jag börjar inse att vi faktiskt närmar oss slutet på en fantastisk början, för visst har vi haft det fan-tastiskt? Kanske har några av oss insett att det faktiskt inte är så svårt att koreografera en dans på tio minuter och att togan visst behövde ett band i midjan för att inte råka falla till marken när man klockan 01.32 dan-sar hejvilt och skriksjunger till gamla schlagerdängor. Trots att nollningen lider mot sitt slut så hoppas jag att vi kommer att kunna ha det lika roligt ändå. Uppsala försvinner ju inte och det gör inte heller vi, skolan och nationerna. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till generalerna som har arrangerat det hela och gjort det möjligt för oss att få uppleva de bästa av veckor. Tack också till alla fantastiska faddrar, då speciellt mina egna alltid så positiva och motiverande mellofaddrar. Tack för en bra start på universi-tetstiden, fina minnen att värna om och nya vänner att dela livets alla upp- och nedgångar med!

NOLLEKRÖNIKA HT14.

TEXT AMANDA ÖBERG FOTO MARCUS OLSSON & STINA HANSSON

08 09

I våras började jag skriva på en krönika som handlade om hur fruk-tansvärt tråkigt livet som student blir under helger när det inte händer något i Uppsala. Jag pratade vitt och brett på om hur ensam och uttråkad jag var på mitt lilla studentrum un-der en lördagskväll med vetskapen om att dagen efter knappast skulle bli roligare. Eftersom att jag inte lyckades knyta ihop texten på något bra sätt blev den aldrig färdigskri-ven, men känslorna upphörde inte för det. Efter att ha klämt i mig 200 gram Marabou så dök nämligen den desperataste av desperata tristes-stankarna upp: "Det kanske skulle vara kul att dra till BJ!". Chockerad av min egen tanke insåg jag att en förändring var absolut nödvändig. Det här var inte okej. Sagt och gjort, ti l l den här terminen såg jag till att ta på mig projektuppdrag inom föreningen, plugga extra och jobba i Stockholm på helgerna. Jag trodde detta skulle förlösa mig, göra mig stark, målmed-

veten och när jag väl fick en ledig kväll över skulle jag kunna njuta av den istället för att plågas av tristes-sen. Men icke. Problemet blev snarare värre och så fort jag fick en lugn stund kände jag direkt att jag be-hövde ha mer att göra, eller i alla fall verka som att jag hade något att göra. Resultatet blev en fruktan för rastlös-heten på rummet som jag ersatte med timmar av dött häng på Borgen utan varken mål eller mening. Men det var också här jag skulle inse att jag inte var ensam. Jag satt ju inte helt själv och drack Burn efter Burn. Här fanns det likasinnade som inte heller ville ta sig hem, som inte heller hade något bättre för sig och som också fruktade att ta sig an tanken. En hel genera-tion av Uppsalaekonomer som enbart vill sysselsätta sig mer och mer, som inte klarar av ensamheten eller fak-tumet att man just nu inte har något vettigt att göra. En hel generation som går ut på nationer för många gånger varje vecka, inte nödvän-digtvis för att alla är alkoholiserade

“Vi måste förstå problemen i vårt bete-ende och ta lärdom av våra erfarenheter”

eller verkligen inte bryr sig om före-läsningen dagen efter, utan eftersom att bara sitta och göra ingenting en hel kväll är alldeles för tråkigt. [En hel generation på väg rakt in i väggen innan de fyllt 30 och som kanske inte ens kommer sluta efter det.] Det kommer krävas förändring om detta beteende ska upphöra i tid. Istället för föreläsningar med storfö-retag behöver vi lunchföreläsningar som är hjälper oss på riktigt: ”Hur du överlever att sitta hemma en Stocken-kväll” eller ”Less is more: Tio enkla steg för att undvika att bli indragen i för mycket”. Vi måste lära oss att njuta av ensamheten och uppskatta en lugn stund istället för att våndas den. Vi måste förstå problemen i vårt beteende och ta lärdom av våra erfa-renheter. För om vi inte gör det sker vår återförening inte på en nation om 20 år som välbetalda revisorer och konsulter, utan i väntrummet hos en psykolog, totalt utbrända och utmat-tade men bara några veckor ifrån att tänka ”Det kanske skulle vara kul att dra till BJ!”.

Att ta på sig för mycket.

TEXT SIMON BILLINGER

När jag f lyttade till Uppsala förra hösten grät jag varje morgon i fjor-ton dagar. Utan överdrift. Vad hade jag gett mig in på? Det geografiska avståndet mellan Stockholm och Uppsala är 63 kilometer men för mig kändes det som en ny värld. Bakom mig hade jag lämnat total trygghet och villkorslös kärlek. Jag hade kra-mat om en vän och kysst killen med de isblåa ögonen adjö och sagt ”vi hörs”. Det som fanns nu var en fult inredd hyreslägenhet och en kompis till en kompis jag hängt med en gång på fyllan. Jag var livrädd. Tavi Gevinson skriver klock-rent i sin supersmarta essä ”A brief history of Forever” om För alltid. Tillståndet, exklusivt för de i ål-dern 13 till 17, då man känner sig evigt oövervinn-lig. Jag vill påstå att vi studenter i Uppsala, obe-roende av ålder, bef inner oss i För alltid. Tavi menar att För alltid är då vi upplever alla möjliga saker för första gången och hur allt vi upple-ver fastnar inom oss. För alltid är då vi ska låta oss själva göra sakerna vi kommer ångra för att vi vet att det kommer vara roligt att minnas när

För alltid har passerat. Livet fortsät-ter till vi dör men det är nu det är som mest ”för-alltid-igt”. För alltid är anledningen till att vi skriker oss hesa i Kakelbaren på torsdagar. När ljudvolymen stiger och Håkan Hellström sjunger:Och jag ramlade in på nåt diskotekOch sen ramla jag ut, såvitt jag vetOch jag ramla omkull och tog mig upp och sen ramla jag omkull igen. Håkan begriper För alltid. I den maximala hastigheten kan vi ramla vart vi vill, så fort vi kan. Ja, vart vi vill, så fort vi kan. Varje stavelse måste betonas och det finns ingen tid för analys eller eftertanke. Allt vi upplever måste fastna inom oss.

För allt id ä r nä r v i i bör-j a n a v v a r j e termin slåss om Nol lepok a len . Det är därför vi klär ut oss och skriker att gene-

raler är ”snygga som fan”. Det är när vi försöker skapa egna versioner av historierna våra föräldrar berättat om studietiden. Historier som mellan raderna handlar om hur de längtar tillbaka. Historier om deras För alltid som sedan länge passerat. Ingen sä-

ger det bättre än Peter Pan: ”när du har växt upp kan du aldrig komma tillbaka.” För alltid är anledningen till att jag suger ut varenda droppe ut vinboxen jag köpt för 139 kr. Att jag inte har ett problem med att äta korvstroganoff fyra dagar i rad. Ja, både till lunch och mid-dag. I mitt För alltid är det normalt att vara bakfull på onsdagar, fre-dagar och ibland söndagar. Det är anledningen till att jag ibland struntar i att gå på föreläsningen för att, just där och då, är sängen bättre än alla andra alternativ. För alltid varar inte för all-tid. Jag vet att en dag kommer jag behöva krama mina vänner. Jag kommer behöva kyssa ytterligare en kille adjö och säga ”vi hörs”. Och den vetskapen skrämmer mig mer än något annat. För alltid är en lögn. En lögn jag älskar att leva i, för precis som Håkan sjunger: ibland är en lögn det finaste man har.

Ibland är en lögn det finaste man har

“För alltid är då vi ska låta oss själva göra sakerna vi kommer ångra för att vi vet att det kommer vara roligt att minnas när För alltid har passerat."

TEXT ERIKA BALSVIK

10 11

I våras gästades Uppsala och Borgen av 20 internationella ekonomstu-denter som under en vecka deltog i Uppsala International Week (UIW). UIW är en årligt arrangerad vecka och ett av Uppsalaekonomernas Internationella utskotts största projekt. UIW:s syfte är att förena studenter från hela världen för ett socialt, kulturellt och proffesionellt utbyte där deltagarna får chansen att knyta internationella kontakter med såväl företag som med andra studenter. Projektet är en del av nätverket IW-CO bestående av 25 ideellt engagerade föreningar från universitet världen över som alla anordnar varsin internationell vecka

– International Week. Bland värd-länderna finns bland andra Japan, Schweiz, Vietnam, Indonesien och Spanien. Årets Uppsala International Week blev en succé! Veckan var fullspäckad med f lera olika aktivi-teter som gav deltagarna möjligheten att uppleva den svenska kulturen och få ta del av det svenska nä-ringslivet. Det var ett härligt gäng om 55-60 personer med enga-

gerade faddrar,  internationel la studenter och en projektgrupp som tillsammans spenderade två dagar

i Stockholm med sightseeing, gui-dad tur på Stockholms slott, besök i Riksdagen, företagsbesök och shop-ping. Under veckan hölls även en internationell middag, där deltagar-na bjuder på mat gjord på medtagna ingredienser ifrån deras hemland. Därefter följde ett besök på ABBA-museet, föreläsningar och pubrunda i sann Uppsalaanda. Projektgruppen var utklädd i temat svenska traditio-ner när deltagarna sprang runt och letade gömda påskägg i skogen. Att Mathias, iklädd älgdräkt, och Filip, utklädd till kungen, representerade den fejkade ”Moose Day” var ingen

varse om. Veckan avslutades med en traditionsenlig gasque på nation med stand-up, tal och bilder från veckan som gått.  När veckan var över och deltagarna hade åkt hem insåg pro-jektgruppen att de hade glömt att avslöja att Moose Day var påhittad, och än idag är det ingen som har ta-git tag i att berätta det.

Lovisa Ternby, student, berättar om hennes upplevelse av UIW 2014:

Hej Lovisa! Stort tack för din med-verkan i Uppsala International Week 2014 i våras. Bland mina favoritminnen under veckan så ligger ditt framträdande på lördagens gasque, iklädd ABBA-trikåer, i topp. Varför sökte du till att bli ”fadder” under veckan och vad innebär det?

Klyschigt, men jag älskar kulturellt utbyte. Första gången jag sökte till UIW hade jag ingen aning om vad jag gav mig in på, men det blev den bästa veckan på hela terminen! Jag huserade en tjej från Kina som hade HELT andra vanor än mig. Hon

skulle lägga ansiktsmask varje kväll, sätta på lösögonfransar varje mor-gon och trippade för det mesta runt i en spetsnegligé... Min totala motsats, men just därför var det väldigt roligt. Sedan dess har jag varit med varje år! Att vara fadder innebär precis så mycket eller lite som man vill att det ska innebära.

Varför ska man ansöka till att vara fadder under UIW 2015?

För att man inte vill vara utanför den gemenskap och alla de minnen som skapas inom gruppen. Det är som att vara 15 år och vara på läger igen, fast med mer fest och företag! Man knyter kontakter med människor från hela världen, men framför allt lär man känna andra uppsalastuden-ter på en helt ny nivå. Det är något som händer när man umgås så inten-sivt morgon, dag och natt. Jag har så många nära vänner från UIW som jag inte skulle haft annars. Ja, nu ska

Uppsala international week.”Framåt kvällskvisten sjöng vi unisont med i någon sorts japansk snapsvisa som lät som att vi sjöng ’mens, mens, mens’.” TEXT LISA ÖDLING

Vill du också uppleva en international week?Självklart skickar Internationella utskottet iväg sökanden till International Week ute i världen! 1-2 sökande

från Uppsala Universitet nomineras av projektledarna, och sen är det värduniversiteten som väljer deltagarna

som sen får uppleva en vecka hos dem motsvarande UIW.

Håll utkik på Uppsalaekonomernas Facebook-sida och projektets hemsida (http://uppsalainternational-week.com) – Där presenteras resorna löpande under terminernas gång.

jag säga något som man nästan inte får säga … nollningen kan slänga sig i väggen!

”Socialt, kulturellt och profesio-nellt utbyte mellan studenter från världen över” – Hur tog det sig uttryck, vad fick ni göra under veckan? Vilket är dina starkaste minnen?

Mitt bästa minne är när jag, min kompis och våra japanska ”fadder-barn” stod och lagade sushi i mitt korridorskök. Det tog hela dagen och alla var lite sura på oss för att vi blev så sena till den gemensamma midda-gen. När de fick se våra stora plåtar fyllda med fantastiska rullar, lyste dock deras ansikten upp. Det blev en oförglömlig kväll med fantastisk mat från alla världens hörn. Det är ett speciellt och väldigt trevligt sätt att lära sig om olika kulturer. Framåt kvällskvisten sjöng vi unisont med i någon sorts japansk snapsvisa som

lät som att vi sjöng ”mens, mens, mens”. Väldigt oklart och väldigt kul. Sedan dansade vi hela natten!

Är det något du vill lägga till? Något som överraskade dig posi-tivt eller negativt? Tips och råd?

Jag inser att jag har väldigt svårt att berätta om UIW. Det finns för mycket att säga - för mycket kul! Allt lämpar sig dock inte för tryck i Reversen… Haha. Många oroar sig för att de inte ska ha tid att vara med under veckan, men det är inget att oroa sig för. Man är med på så mycket man kan och oftast brukar det gå bra att inte vara med under dagarna. Efter veckan kommer du vara fysiskt utmattad, ja, men samtidigt fylld av så sjukt mycket energi och glädje. Åh. Om alla bara kunde gå in i min hjärna och få uppleva det jag har gjort, då skulle alla söka!

12 13

Vi träffar Fredrik Lindström på hans kontor i Stockholm. Från fönstret syns barn som spelar fotboll i Vasaparken utanför. Kontoret är fullt

av saker som tyder på att det tillhör en person med mycket olika intressen och egenheter. Väggarna är överfulla med tavlor och gamla filmplanscher. På golvet står det ett hockeyspel och en träningscykel, på soffan har någon slängt både en ukulele och en gitarr.

FREDRIK LINDSTRÖM.

FREDRIK LINDSTRÖM är en mångsysslare med stark koppling till Uppsala Universitet.

Reversen möter kulturpersonligheten en höstdag i Stockholm. Det blir ett samtal om

svensk kultur, rädslan för misstag och en deppig korridor i Flogsta.

Fredrik är en lång man, respekt-ingivande med fast handslag. Han hälsar oss välkomna. Vi har samlats på hans kontor för att spela in en voi-ce over till marknadsföringsfilmen för Anders Wall-föreläsningen som går av stapeln den nittonde november här i Uppsala, där Fredrik för sjätte året i rad medverkar som moderator. Vi inleder samtalet genom att prata om vår gemensamma nämna-re, Anders Wall. De två möttes från första början på en middag. Fredrik beskriver Anders som en charme-rande gentleman. De två kom bra överens och Fredrik berättar att han alltid gått väldigt bra ihop med de äldre. Han tror att det beror på det faktum att han är kulturkonservativ, vilket inte skall tolkas politiskt, utan snarare handlar om vikten av att bi-behålla traditioner. ”Sverige är ett av de absolut mest rationella och för-nuftsfyllda länderna i världen. Man brukar tala om värderationalism där man har vissa konstanta värden och traditioner, vilket vi svenskar är dåliga på. I Sverige är vår bästa tid alldeles nyss.” Han menar att detta ger oss en anti-traditionell

TEXT & FOTO HANNA BERGSTRÖM

hållning, att vi alltid vill förnya oss. Det faktum att vi tycks se en väldigt varierad och ibland oroande språk-nivå bland studenter menar Fredrik också beror av detta.” Språk bygger på extremt mycket tradition, varför heter det exempelvis springa, sprang istället för springde? Den enda anled-ningen till detta är egentligen att det är tradition att vi säger sprang, ändå är styrkan i denna tradition förhål-landevis sett liten. Svenskan är ett språk som hela tiden anpassar sig bort ifrån traditionen.” Tradition betyder för mig även ett rikt kulturliv och att ta till sig språk genom läsning. Jag upplever att kultur och skönlitteratur ofta prioriteras bort eller ej ses som något viktigt inslag i vardagen hos andra ekonomstudenter. Jag och Fredrik har en gemensam syn på hur kultu-ren i Sverige idag av många ses som ett sidospår, till för en viss typ av målgrupp. ”I Sverige delar vi upp det här med kultur. Vi uppfattar kultu-ren som något som står utanför oss, som står utanför ekonomin och utan-för den enskilda människan. Kultur är något man gärna sysslar med på lördag eller söndag.” Fredrik menar

att vi inte ser det som något nödvän-digt inslag för varken utbildning eller arbetsliv och att detta är problema-tiskt. Tidigare i svensk historia har kulturen - teater, konserter och mu-seibesök – varit någonting önskvärt för alla som haft möjlighet. Fredrik tar även begreppet kultur vidare, långt bortom min grundtanke, och säger att det in-tressanta är att begreppet kultur är oskiljaktigt från människan och hela hennes existens. ”Den enda fung-erande definitionen som finns av människan är att vi till skillnad från andra djurarter har en kultur. Vi byg-ger upp en kunskapsbank och ärver saker av varandra, både föremåls-mässigt och abstrakt i form av språk, religion och världsbild. När vi skil-jer på kultur och pratar om kultur så som vi i Sverige gör idag, som något Kulturdepartementet och Dramaten sköter om, får vi den del av kulturen vi uppfattar som inte helt nödvändig och som något vi kan leva utan. När vi gör den definitionen har vi redan sågat av och per automatik sagt att vi kan bli exempelvis fullvärdiga ekono-mer, astronauter eller vad det är utan den.” Detta leder enligt Fredrik till

” Språk byg ger p å e x tremt mycket tradition, varför he-ter det exempelvis springa, sprang istället för springde?"

14 15

en synsätt att vanliga människor inte är en del av kulturen i Sverige. ”Det gör oss exempellöst dåliga på integrering, bevisligen. För att kunna integrera med människor måste du för det första vara medveten om att du har en kultur du är en del av." Jag tror att vår syn på be-greppet kultur förändras till dess rätta betydelse när vi talar om andra länder. I dessa fall innefattar begreppet kultur plötsligt en mängd andra saker så som mat, traditioner, subkulturer och dylikt. Det är fascinerande hur vi ibland glöm-mer bort det när det kommer till oss själva. Fredrik började precis som oss sin bana på Uppsala universitet. Valet att börja studera i Uppsala var dock inte självklart. Fredrik sökte litteraturveten-skap på både Stockholms universitet och i Uppsala, men ville vid den tidpunkten hellre studera i Stockholm. Utfallet blev annorlunda. ”Första halvåret var rätt surt sådär som det kan vara. Jag bodde i Flogsta i en ganska deppig korridor." Det enda bra med korridoren tycks vara det utbyte Fredrik hade med grannen Ulf Danielsson som nu är vice rektor vid Uppsala Universitet, som han beskriver som en mycket duktig person. Fredriks upplevelse talar om något annat än det jag själv varit med om första halvåret, där jag endast tycks höra hur Uppsala tagit studenter med storm. Andra ter-minen började dock bättre och Fredrik f lyttade till Rackarberget, nära Folkes livs. Detta tillsammans med det fak-tum att han blev värvad till Snerikes nationsteater bidrog till att han triv-des och att det istället för en halvdan första termin blev sju års studier i Uppsala. ”Jag halkade in i det där och tog över nationsteatern ett par år och satte både upp egna pjäser samt spelade andras. Människan är en social varelse och måste få en fungerande social värld med vänner och stimulans. För mig var det helt klart avgörande och var givetvis ännu viktigare om man som jag inte gick

ett program." Fredriks studier tog form alltefter-som tiden gick. Det kan tänkas att våra studier i dag i och med ett tydligt pro-gramtänk både möjliggör och begränsar.

”Man blir lite mer styrd. Jag hade alltid varit intresserad av språkhistoria, men det jag håller på med idag fanns det ju inget program för då. Hade det funnits något tror jag inte att jag hade förstått att det var det jag skulle göra. Man kun-de ta ett steg i taget och känna sig fram i sin egen utbildning.” Program erbjuder få sådana möjligheter och för många kan säkerligen intressen begränsas av vad som anses bra eller rätt att läsa. Detta kan åtminstone jag med mina splittrade intressen relatera till och jag blir inte förvånad om åtminstone en tredjedel känner detsamma. Fredrik hävdar att detta, förutom att samhället har föränd-rats, kan bero på den skuldproblematik som uppkommer vid stor valfrihet likt den i Uppsala. ”Det som du väljer kom-mer du också att anklaga dig själv för när du väljer fel. Du får själv bära bör-dan för dina misstag." Rädslan för att göra fel val begränsar vår valfrihet på så sätt att vi väljer det som tycks vara mest rätt och bredast baserat på åsikter från samhället, familj samt vänner. Vi fördelar skuldbördan genom att välja det som ger minst risk för ånger. De ambivalenta känslor de flesta av oss har gentemot det vi läser och de val vi gjort är ett genomgående tema som grundar sig i förväntningen om att ett antal val vi gör ska ta oss fram i livet.

”Det är väldigt svårt med de här valen, jag brottades jättemycket med olika grejer. Jag hade oerhörda ambitioner och splittrade mig på olika saker och ting. Det är ett problem med den väldigt starkt individualistiska kultur vi lever i där vi betonar den enskilda individen före gruppen i alla möjliga avseenden.” Fredrik hävdar att vi har svårt att klara av att ta alla dessa val själva, omgivning-en och händelser kommer att förändra

vägen valen tar och dessa kan vi inte påverka på förhand. ”Det är svårt att vara så självständig som vi föreställer oss att vi ska vara. Ryktet om vår egen självständighet är överdrivet. Sociala experiment visar att människan är be-redd att kohandla med sin egen identitet utefter den respons de får från omgiv-ningen." Vi är aldrig opåverkade av de vi har runt omkring oss och det är viktigt att förstå det. Om Fredrik hade fått välja om idag hade han inte gjort någonting annor-lunda. ”Jag kom dit jag ville, men på en helt annan väg än jag hade kunnat fö-reställa mig." Studierna som växte fram, det sociala livet i och med nationsenga-gemang och en rad andra händelser har tagit honom hit där vi känner igen ho-nom idag. ”Om någon hade sagt att jag borde satsa på busringningarna hade jag aldrig trott dem." Att det var medver-kandet i programmet Hassan som skulle leda till så mycket annat är ett perfekt exempel på att saker inte går att förut-spå. Livet tar sig oväntade vändningar och Fredrik belyser att vi måste vara öppna för dessa svängar. Vikten av att inspireras och låta sig influeras går inte att kompromissa med. ”Det finns eve-nemang som syftar till att inspirera alla olika studenter, däribland Anders Wall-föreläsningen. Anders har en förkärlek till engagemang och karriär som börjar med små steg under studentlivet och vill förmedla historier om detta till er, därför bör ni gå." Givetvis vill vi gå och lyssna till Fredrik Lindström samt de fem andra entreprenörerna som kommer att tala i Universitetsaulan den 19e november. Vi ses där.

Fredriks uppsala.Studier: Tre terminer Litteraturvetenskap, tre terminer nordiska språk, 1 termin idéhis-

toria, 1 termin estetik och 3 terminer forskarutbildning.

Fyllekäk: Barcelona som ligger där Rosa Pantern ligger nu. Man tog inte

Upplandsbrickan med mos och pommes i alla fall, det blev nog oftast kebab.

Favoritfik: Ofvandahls var bra, men föredrog Svandammen

Favoritnation: Förutom Snerikes var Kalmars riktigt bra! Stocken var snobbig.

Favoritbyggnad: Engelska villan x 2. Den på Snerikes gård och den bakom kyrkan vid

Fyrisbiografen.

16 17

man lyssnar på industrin, är oklart. Inlägget om den socialdemokratiska utbildningspolitiken avslutas dock med ett riktigt starkt vallöfte: studie-lån ska kunna fås för att ta körkort. När allt dock kommer omkring är jag inte mer intressant än någon annan. Min intressesfär når oftast inte längre än min egen näsa och jag ligger knappast vaken om nätterna orolig för nationens skeva fördel-ning. Som många runt mig nöjer jag mig om jag får veta att jag har före-läsningar av god kvalité att gå till och har tillgång till billig öl när det börjar bli kväll. Det kanske är bra med en svag högskolemi-nister. Personligen tror jag att politikens uppgift är att skapa förutsättningar och i största mån undvika att förhindra. Universiteten har varken idag, eller historiskt, något större behov av detaljstyr-ning. En ledare med svaga meriter kan nog vara bra, och ser hon till att fören-ingen blir kår så har hon min röst nästa val.

denna sida åt någonting som lig-ger mig, och många av er som läser, närmare. Jag tänkte undersöka den nya regeringens forskning- och ut-bildningspolitik, diskutera den nye ministern för högre utbildning och undra varför man egentligen bryr sig. Löfvens regeringsförklaring sträcker sig över lite över 3000 ord, eller 26 000 tecken. Söker man på or-det utbildning i regeringsförklaring får man hela 13 träffar. Vid närmare granskning inser man dock att de gånger ordet används så används det i ett sammanhang om gymna-siet eller utbildningsplatser för unga arbetslösa. Lägger man till ordet hö-gre i söksträngen så minskar antalet

Den tredje oktober i år släppte vår nyblivna statsminister Stefan Löfven sin regeringsförklaring där han i korthet presenterar den politik som han ämnar föra, och dagen efter presenterade han även sina minist-rar. Listan innehöll många väntade namn: Magdalena Andersson som finansminister, Gustaf Fridolin som utbildningsminister och excellen-sen Bildt ersätts av den rutinerade Margot Wallström. Det fanns också en del överraskningar bland Löfvens apostlar, bland annat den före detta programledaren och kulturperson-ligheten Alice Bah Kunkhe som blir kulturminister. Jag tänkte dock ägna

träffar till bara två. De förekommer i samma del som behandlar visioner om Sverige som en forskningsnation. De konkreta förslagen är dock lätt-räknade: förbättrade villkor för unga forskare, ökade anslag och en jämn-fördelning av anslagen mellan könen. Löfven vill också se en jämnare könsfördelning bland professorerna, vilket knappast kan komma som en chock då regeringen presenterats som feministisk. Socia ldemok raten Helene Hellmark Karlsson är ett namn på lis-tan över de nya ministrarna. Hon blir minister för forskning och högre ut-bildning i den nya miljödemokratiska regeringen. Man kan tänka sig att det är en person med lång akademisk karriär som brinner för forskares liv och villkor. Men Hellmark Karlsson har ingen akademisk examen. Hon har läst en grundkurs i historia om 30 högskolepoäng och deltagit i en-staka kurser om totalt 60 poäng, vilket omfattar ett års studier. Hon var tidigare aktiv inom landstings-politiken i Stockholm och har enligt utsago arbetat med forskningsfrågor inom sjukvården. Men vad kan vi då vänta oss från den nya regeringen när det kommer till utbildning- och forsk-ningspolitik? Det är en fråga som i dagsläget är svår att besvara. Genom att läsa Socialdemokraternas hemsi-da kan man få sig en bild av vilka frågor de i alla fall vill driva. I ett urval handlar det om att man vill se en utökad utbildningsgrad för den svenska befolkningen. Det glänser till i den korta punkten som pratar om Sveriges rekryteringsgap, men förslag på lösning utelämnas. Det är en fråga man vill lösa med mer pengar till lärosäten. Hur det ska lösa problemet som består i att folk snarare väljer fel utbildning, om

Högskolepolitikens näste starke man

“Vad kan vi vänta oss från den nya reger-ingen när det kommer till utbildning- och

forskningspolitik?"

TEXT ERIK BRORSON ILLUSTRATION POYA ATAEI

18 19

Sommarkursstipendiat på UC Berkeley

Simen Spjut blev våren 2014 historisk som Uppsalaekonomernas första sommarkUrssti-pendiat. simen valde att flyga över atlanten

och läsa makroekonomi på Uc berkeley. men vad innebär det egentligen att läsa en sommarkUrs? för vår käre stipendiat tycks

det Utöver akademiska meriter ha bidragit till kUnskaper om både nobelpris,

pooler och hippies.

BERKELEY ÄR EN LITEN STAD (AMERIKANSKA MÅTT) bestående av cirka 110

000 invånare 25 minuter tunnelbaneresa öster om San Francisco på

amerikanska västkusten. De flesta associerar förmodligen Berkeley

med University of Californias huvudcampus. På UC Berkeley, eller "Cal"

som de lokala studenterna säger läser ca 36 000 studenter. I övrigt är

Berkeley en av USA:s mest liberala städer. Det var hit hippies och vän-

sterradikala/intellektuella sökte sig i slutet på 1960 talet. På Telegraph

Avenue kan man fortfarande stöta på en och annan gamling som för evigt

kommer leva kvar i ”the summer of love”.

TEXT & FOTO SIMEN SPJUT

20 21

Det är dags för stämma.

Varför Berkeley? Berkeley ger bra valuta för pengarna vad man än läser, men extra bra om man läser eko-nomirelaterade ämnen. Berkeleys ekonomihögskola, Haas School of Business, anses av olika ranking-institut vara en av världens bästa. Här hänger bilder på inte mindre än fem nobelpristagare i ekono-

mi (enligt Wikipedia har totalt 70 Nobelpristagare studerat eller ar-betat på Berkeley). Dessutom är sommarterminens kursplaner och lärare samma som under ordinarie höst och vårtermin. Detta kan ver-ka självklart, men vissa universitet tar in externa lärare och använder andra kursplaner under sommaren som skiljer sig från övriga läsåret. Samtidigt är Berkeley ett offentligt universitet, vilket innebär att kurs-avgifterna är lite lägre jämfört med privata institutioner.

Boende. Om man ska studera i USA bör man bo på campus. Jag valde att bo på I-House, vilket är ett student-boende i sydöstra delen av Berkeleys campus. Att bo på I-House är som att bo på ett all-inclusive-hotell. Alla

måltider är serverade, det är fem minuter gångavstånd till föreläs-ningarna på Haas och två minuter till gymmet. Gymmet kostar för övrigt 10 dollar per termin och då har man tillgång till samtliga av Berkeleys sportfaciliteter (bland annat sex olika pooler) och tränings-pass som omfattar allt från magdans till någon form av militärinspirerad träning. Hur som helst, på I-house bor normalt en blandning av 560 internationella och amerikanska studenter. På sommaren försvinner dock de flesta amerikanarna. Det är dock långt ifrån tomt i korridorer-na eftersom många internationella studenter kommer till Berkeley över sommaren. Med andra ord lönar det sig som vanligt att vara ute i god tid med att ordna boende. Ordinarie

campusboende kan fyllas upp rela-tivt snabbt.

Kurser. När man väljer kurser på Berkeley finns det inte så mycket information om vad de faktiskt innehåller eller vilka förkunska-per som krävs. Här får man helt enkelt ta hjälp av Google och göra l ite detekt ivarbete. Jag tyckte att ”Macroecomics for Business Decissions” och ”Investments” lät kul. Dessutom verkande lärarna bra. tningarna på makrokursen var sky-höga. Jag hade läst att läraren Prof. Steven Wood skulle vara riktigt bra och jag såg verkligen fram emot till-lämpad makroekonomi. Tyvärr var det inte så mycket fokus på tilläm-pad makroekonomi. I vanlig ordning låg fokus på att rita och skifta grafer upp och ned. Lyckligtvis infriades förväntningarna på Prof. Wood. Han är förmodligen en av de mest peda-gogiska lärarna jag haft och han lyckades ändå fylla föreläsningarna med många bra exempel och anekdo-ter. Du som läser detta behöver dock inte åka på till andra sidan jordklotet för att gå en av Prof. Woods kurser. Sök efter Steven Wood på iTunes el-ler YouTube. I kursen Investments var det

" Berkeley ger bra va-luta för pengarna vad

man än läser, men extra bra om man läser

ekonomirelaterade ämnen."

däremot helt klart fokus på tillämp-ningar Kursen följer CFA’s läroplan (Certified Financial Analyst (CFA), vilket är ett alternativ eller komple-ment till MBA i USA). Prof. Namvar är en utmärkt föreläsare, men det absolut bästa med Prof. Namvar var att han ofta hade med sig gästföre-läsare. En höjdpunkt var en alumn född år 1990, idag portfolio manager hos en av världens största kapital-förvaltare. Det första vi fick veta var att hans mål för dagen var att över-tala oss att inte söka internship inom corporate finance. Därefter följde en brutalt ärlig och underhållande ge-nomgång av hans erfarenheter från olika internships inom finansbran-schen. En annan höjdpunkt som bör nämnas var av när Prof. Namvar tog med sig en av förvaltarna från Fuller & Thaler Asset Management till vår föreläsning om beteendefi-nans (Thaler anses vara fadern till beteendefinans).

Allmänt om kurserna. Kurserna be-står av föreläsningar i princip varje dag. Båda mina föreläsare höll hög kvalitet och de f lesta jag träffade verkade tycka det samma om sina lä-rare på Haas. Många av föreläsarna har förflutet inom näringslivet och

har på senare dagar kommit tillbaks för att undervisa på universitet. En del lärare arbetar fortfarande och är föreläser på deltid. De flesta kurser på Haas har även en GSI (doktorand som hjälper till med undervisning-en). I min Investeringskurs hade vår GSI mer fördjupande föreläsningar medan GSI:n i makrokursen hade mer traditionella räkneövningar. Exa m i ner i ngen bes tod av en midterm och en sluttenta i båda kur-serna. I Investments hade vi även ett projektarbete som gick ut på att göra en aktieanalys av tilldelat bolag. Till vår hjälp hade vi databaserna FactSet och Bloomberg vilka var riktigt kul att prova på.

24/11. 16.00. Ekonomikum.

"Stipendiet bidrog till en oför-glömlig sommar på Berkeley."

Ett par dagar ef ter hemkomst från USA satte jag mig på ett tåg till Köpenhamn där jag nu läser ett masterprogram i nationaleko-nomi och f inans. Jag vi l l tacka Uppsalaekonomerna och människor-na bakom föreningen för allt ideellt arbete som förgyllt min tid i Uppsala och för sommarkursstipendiet som bidrog till en oförglömlig sommar på Berkeley.

22 23

Vi studenter läser vetenskapliga tex-ter dagligen, men ofta glömmer vi bort att förhålla oss lika analytiskt till oss själva. För att sluta må dåligt måste vi belysa och utvärdera hur och varför vi mår som vi gör. Det kommer att vara tungt, men det är avgörande för förbättring. Försök föra en faktaförankrad analys av det egna beteendet!

VAR ÄR FAKTAN?

• Vad finns det för fakta bakom det jag tänker och säger?• Vad är det värsta som kan hända och hur sannolikt är det?• Drar jag förhastade slutsatser?• Finns det något positivt i det som hänt?Studietiden präglas för många av frihet- vi får vara, säga och göra pre-

cis det vi vill. För vissa lyser dock denna frihetskänsla med sin absoluta

frånvaro. Känslor av stress, ångest och panik får istället ta upp den tid

i livet vi lärt oss ska vara den allra roligaste. Vi behöver hjälpa varan-

dra att må bra - basgruppen blir lidande, microkön mer asocial och

Ekonomikums korridorer (om möjligt) ännu gråare när vi studenter

går och bär på onödig ångest.

Men hur gör en egentligen för att må bra?

TEXT AGNES STENBOM KONSULTERING INGER CRIBÄCK, LEGITIMERAD PSYKOLOG FOTO HANNA BERGSTRÖM

KONSTEN ATT MÅ BRA

LITE MER ERNST I TILLVARON.

• Lyft fram det du är nöjd med• Uppmuntra dig själv• Tänk goda tankar• Fokusera på här och nu

Ernst Kirchsteiger och hans sätt att ”bli kär i stenar” är inspirerande. Det är otroligt viktigt att kunna se det positiva i tillvaron och i sin egen per-sonlighet, även om det i de där allra mörkaste stunderna kan kännas löj-ligt långt borta. Försök ändå att hitta en liten ljusglimt och ge dig själv ett peptalk - du förtjänar ett! Bara i ditt

läsande av denna tidning är du rätt himla fantastisk. Du har fått lära dig läsa (till skillnad från 16 % av världens befolkning), du studerar på ett välrenommerat universitet och du är kultiverad nog att välja Reversen som tidsfördriv. Räcker inte det som pepp? Fundera då lite över punkterna till vänster.

ATT TACKLA ÅNGEST.• Stanna upp och påminn dig om att ångest är en normal reaktion men som sker vid fel

situation.• Ångesten är inte farlig, du kommer inte att förlora förståndet eller ta skada på något vis.• Försök djupandas med magen – det skapar lugn.• Fokusera på det som verkligen händer i kroppen och omgivningen och skilj ut det från

vad du tror ska hända eller fruktar ska hända.• Ge ångesten tillfälle att gå över utan att du försöker kämpa emot eller tvinga bort den.

Låt ångesten lämna dig – lämna inte ångesten.• När ångesten börjar klinga av: fortsätt eller börja om med det du höll på med.

Ibland kan dock ångesten, trots försök till en mer Ernst-inspirerad inställning, ta ett ordentligt tag om oss. Kraftiga fysiska påslag som till exempel hjärtklappning, svett-ningar, yrsel eller illamående är inte ovanliga. Våra kroppar är nämligen programmerade för att reagera på fara, även om faran ”bara” består

i att vi är rädda för att inte skrapa ihop tillräckligt många poäng på tentan. Kroppen skiljer inte på en verklig fara och en eventuell tänkt fara i framtiden - den rustar oss för att kunna fly i alla fall. Kroppen jobbar enligt samma 112-principer vi lärde oss som barn- hellre larma en gång för mycket än

en gång för lite. Strategin har bidra-git till vår överlevnad som art, men det ligger en problematik i den. När vi blir rädda för det som händer när kroppen slår larm, det vill säga för den ångest vi känner, blir faran än påtagligare och riskerar att skapa en ond spiral. Det en kan göra om det händer är:

REVERSEN I SAMARBETE MED STUDENTHÄLSAN

24 25

REVERSEN I SAMARBETE MED STUDENTHÄLSAN

”Alla andra”.

Förväntar du dig samma saker av din omgivning som du förväntar dig av dig själv? Försök skapa dig en bild av vem eller vad som definierar dina krav. Det är nämligen inte helt lätt för olika människor att uppfylla samma krav, precis på samma sätt som det är svårt för fyrkantiga klos-sar att passa i runda hål. Vi är helt enkelt bra på olika saker. Trots det uppenbara faktumet tycks många ha bilden av att ”alla andra” lyckas bolla både högsta betyg, välbetalda extrajobb och romantiska middagar. Ställ rimliga krav på dig själv (och kom ihåg att ”alla andra” förmod-ligen också har prestationsångest).

Förhoppningsvis behöver du inte använda denna artikels checklistor varje dag. I en drömvärld behöver ingen någonsin använda dem, men i

den verkliga världen behöver vi nog alla ta oss en titt på dem

ibland. Vi måste hjälpas åt och påminna varan-

dra om att det är okej att må dåligt, och vi måste också

hjälpa varandra komma ihåg att det finns vägar till att må bra igen. Det är en himla konst, men vi förtjä-nar det precis lika mycket allihop.

ÄR ALLA KOMPISAR OCKSÅ TENTASTRESSADE? PRATA MED NÅGON SOM HAR TID AT T LYSSNA.

STUDENTHÄLSANÖVRE SLOT TSGATAN 7

TEL: 018-15 50 50

Det där med 24 timmar.

Gör en tidskartläggning under en vecka och se vad du använder din tid till. Hur vill du använda din tid

– vad är viktigt för dig? Är du tids-optimist? Får du alltid panik och gör saker i sista sekund? Reflektera över vilken typ av person du är, och över-väg sedan möjligheten att du kanske måste börja tänka annorlunda kring din tidsplanering. Din kalender måste få vara anpassad till dig och ingen annan.

26 27

REGATTAN

”Ut från viken kom båtarna med hjälp av

motor puttrande, 'någon vind att segla i har vi då

inte', sade kaptenen muttrande. Föga oroliga för vin-

den var vi dock, för en student hade i sin iPhone

väderprognosen kollat opp.”

En disig septembermorgon övergick till en solig förmiddag. En skara Uppsalaekonomer bytte för en dag Ekonomikums golv i all dess glans, mot däcket på fyra femtiofots segelbåtar som på Bullandö fanns. Efter månader av planering gick Uppsalaekonomernas Regatta av stapeln för första gången och förutsättningarna för en riktigt lyckad dag på sjön såg ut att vara feno-menala. Iklädda matchande seglarställ begav sig årets seglare iväg på de fyra båtarna med kurs mot Lidingö, där kampen om förstaplatsen skulle avgöras. Studenter och företagsrepre-sentanter från Deloitte, EY, KPMG samt PWC fick i dag byta ekonomispråket mot klassiskt seglartugg, för i dag kom inte order från en VD utan snarare en kapten. I de fyra båtarnas

följe kom projektgruppen som om vartannat agerade kamerateam och lunchpersonal. Strax utanför Vaxholm blev vi upphunna av följebå-ten som var laddad med rediga matlådor. ”Sjön suger” som bekant och ingen kunde ha öns-kat sig en bättre lunch på en bättre plats än kycklingsallad i aktern på en segelbåt en so-lig fredag i september. Skepparna som ledde skutorna var erfarna och bjöd gärna på berät-telser från sjön. Trots bristen på seglarvana hos många studenter fick alla en god möjlighet att lära sig grunderna av fyra riktiga proffs. I seg-ling är samarbete av kolossal vikt och alla i besättningen har något att bidra med – vare sig det gäller att skota segel eller att burka för att parera krängningar.

TEXT ERIK BERGGREN FOTO ADAM LITHNER (THE SCHOLAR) & AXEL FRIBERG

28 29

Deloitte Talent HT 2014Har du det vi söker?

Nya talanger i rampljuset

Läser du till skattejurist, ekonom, civilingenjör eller systemvetare? Vill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till interna och externa föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företagskultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 9 november 2014

För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2015 eller 2016. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på mycareer.deloitte.com/se.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent HT 2014 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Har du några frågor är du välkommen att kontakta Lisa Ericsson, lericsson@deloitte.se.

26-28 november 2014Rehnsgatan 11, Stockholm

Väl framme vid tävlingsområdet började vinden tillta. Regattan ut-gjordes av två race varav det sista skulle avgöras framför ögonen på hundratals åskådare. På land tävlade föreningens nollor med varandra om Nollepokalen och i dag hade gene-ralerna outsourcat lekansvaret till företagsrepresentanter från ovan nämnda företag. Första racet avgjor-des emellertid i nästintill obefintlig vind, men det hindrade inte besätt-ningen ombord på KPMG:s båt från att segla hem den första vinsten efter en fin upphämtning på andra halvan av banan. Det är när vinden är som svagast som de verkligt duktiga seg-larna sticker ut, menade vår kapten och i första racet var det sannerli-gen svårseglat. E f t e r e n f ikapaus fyl ld av taktiksnack började det dra i hop s ig mot regattans defini-tiva avgörande. L a g ra m sor n a s t u d s a d e p å vattenytan mel-lan båtarna och psykningarna var många. Det märktes att samtliga lag ville vinna föreningens första upplaga av regattan till varje pris. Mistluren som signalerade att fem minuter återstod till start ljöd och allt handlade nu om att positionera sig så bra som möjligt för att komma iväg i hög fart från mållinjen. En båt misslyckades emellertid fatalt med detta på grund av en trasig toalett som upptog kaptenens fulla upp-märksamhet ombord på Deloitte:s båt. Publiken räknade snart bort Delotte:s chanser i och med den dåliga starten men med vind uppemot fem sekund-

meter och en ny, längre bana, kunde allt hända och loppet var långt ifrån avgjort. Vinden hade ögat kraftigt un-der eftermiddagen och förhållandena för en god seglats var nästintill op-timala. I en actionfylld drabbning kom båtarna upp i nästan nio knop vilket innebar full aktivitet för att tajma gippningarna och slagen för på så sätt utnyttja vinden maximalt. Under andra varvet var viljan att vinna även det andra loppet en aning för stark ombord på KPMG:s båt och efter en otillåten manöver, som näs-tan ledde till en kollision med EY, blev lag KPMG bestraffade med en 360-gradersmanöver.

Bes ä t t n i ngen ombord på Deloitte och PWC:s båtar fick nu en chans att ta ikapp försprånget som EY och KPMG skapat sig under det för-sta varvet. De olika lagen valde olika strategier och rutter för att komma i mål så snabbt som möjligt. Efter slaget vid den tredje och sista bojen var det ett öppet race in på målra-kan. Från att ha legat överlägset sist hade Deloitte nu tagit in på de andra båtarna och passerat både PWC och KPMG, som tappat ledningen efter att ha utför 360-gradersmanövern. Adrenalinet pumpade i samtliga del-

tagares kroppar ombord på Deliotte:s båt när det endast återstod några få meter av regattan. Besättningen ombord på EY:s båt må ha låtit mest, men när det kom till segling var det Deloitte som var bäst. Besättningen på följebåten, som fått använda målkamera för att avgöra vinnaren, proklamerade att Deloitte vunnit och därefter utbröt vilda glädjescener om-bord på vinnarbåten. När firandet lugnat sig var det dags att segla in mot Sveriges huvud-stad, om än för motor istället för segel den här gången. Efter att ha lagt till vid en av bryggorna intill Strandvägen var det dags att promenera mot Collage där kvällen skulle bjuda på

m i d d a g o c h prisutdelning. Regat t a n av-g j o r d e s p å totalplacering och i och med a t t D e l o i t t e kom m it t rea respektive etta i de två racen framför KPMG som slutat etta respektive fyra va r de t med glädje som be-

sättningen tillsammans med Deloitte kunde kröna sig mästare av första re-gattan i Uppsalaekonomernas historia. Kvällen övergick till natt och festligheterna i Stockholm fortsatte. När det till slut var läggdags gunga-de allas huvuden i takt med vågorna

- främst av andra anledningar än alko-hol för en gångs skull. En minnesvärd dag hade kommit till sitt slut och för deltagarna var en av höstterminens absoluta höjdpunkter över – för den här gången åtminstone.

30 31

I skuggan av akademiska jättar riskerar man

att som student bli blind för sin egen potential.

Uppsalaekonomerna möter Företagsekonomiska

institutionens prefekt, Jaan Grünberg, för att knyta

banden mellan oss starkare – och vi lär att

studenter är vi alla.

Från student till prefektTEXT ISAK ROTH FOTO ELISE JOHANSON

Relationen mellan studenter och verksamma lektorer, docenter och professorer vid Uppsala universitet kännetecknas kanske inte av ömse-sidigt kontaktsökande. Att träffas sporadiskt i klassiskt akademiska miljöer för att samtala om det allra se-naste inom forskningen är för många bara en romantisk föreställning om universitet. Sedan jag började vid Uppsala universitet HT12 (varav en termins utbytesstudier i Singapore) har jag dock tagit tillfället i akt och allt mer försökt att nå den akademiska sidan av universitetet, bortom dess an-rika studentliv. Från dag ett vid universitetet matas vi studenter med att vi min-sann läser vid Skandinaviens äldsta lärosäte, som med dess starka forsk-ningstradition attraherat och skapat stora tänkare. Bortsett från den långa listan av politiker, regenter och pro-fessorer som en gång verkat vid Uppsala universitet är det lätt att hitta även de som framgångsrikt bi-dragit till Sveriges industri. Svanberg, Stenbeck och Zennström är bara ett fåtal exempel. Det är lätt att känna sig överväldigad av Uppsala universitets framgång, och lika lätt är det missa vilka framstående hjärnor det är som arbetar på de övre korridorerna vid det 70-talscharmiga Ekonomikum. Mitt möte med Jaan Grünberg, prefekt vid Företagsekonomiska institutionen, syftade till att upp-rätthålla den långa och goda kontakt Uppsalaekonomerna har med institu-tionen. En prefekt, det vill säga den akademiska motsvarigheten till nä-ringslivets chefsposition, framkallar möjligtvis inte en bild av en färg-sprakande karaktär, men Jaan ger ett ungdomligt intryck. Under fotografe-ringen till Reversen var han minst lika medveten om bildens kvalitet och ut-

strålning, som vi studenter är vid våra första ordentliga CV-fotograferingar. Jaan trotsar den hårda vinden och ut-strålar den beslutsamhet han visar på när han pratar om sin tjänst vid uni-versitetet. Han talar inte bara varmt om sin arbetsplats och sina kollegor, utan påpekar även stolt att Uppsalas ekonomistuderande är eftertraktade och att universitetets forskare är väl ansedda. Trots att Jaan idag har en posi-tion, som för många studenter känns avlägsen, var det inte länge sedan han var en av oss. Förutom ekonomi läste Jaan även bok- och bibliotekshis-toria, men var kanske f litigast inom studentlivet, då han år 1992 var 1Q på Uplands Nation – samma år som nationen firade 350 år. Det är onekli-gen lustigt att tänka kring den tid då våra föreläsare och professorer själva svängde runt på diverse dansgolv i deras ungdomsdagar. Jaans varmaste minnen kommer dock inte från något studentikost sammanhang, utan det var – hör och häpna - C-uppsatsen. Lika intressant är det att förstå att re-san från student till att vara ansvarig för Företagsekonomiska institutionens verksamhet – en institution som om-sätter 100 miljoner årligen - bara tagit dryga 20 år. Det är under C-uppsatsen man som student tillämpar de kunskaper, lärdomar och förhållningssätt vi har tagit till oss sedan studiestart. Det är vår första tydliga möjlighet och ära att få bidra till forskningen. Du kommer troligtvis inte komma med idéer som leder till ett paradigmskifte inom exempelvis företagsekonomisk forskning, men du tar steget in i ett förhoppningsvis givande akademiskt samtal. Jaan skrev om karismatiskt le-darskap, och följde Refaat El-Sayeds

”Det är onekligen lustigt att tänka kring den tid då våra förelä-sare och professorer själva svängde runt på diverse dansgolv i deras ungdomsdagar.”

32 33

Kära Uppsalaekonom,

otroliga resa från att ha tagit över Fermenta, och därigenom bl iv it Sveriges rikaste och onekligen en av de mest populära figurerna inom svensk industri, till att otroligt snabb bli av med VD-posten, sin förmögen-het och även dömas med fängelsestraff. C-uppsatsen blev början på Jaans egen resa, genom de akademiska korrido-rerna han tidigare inte hade utforskat, mot en doktorsexamen inom manage-ment and governance. Det akademiska överglänste andra alternativ, helt enkelt. Det är inte en avgrundsdjup skillnad mellan oss studenter och a kademikerna t rots a l lt . Jaa ns bakgrund med f litigt studentenga-gemang vid sidan av studierna är

ett strålande exempel på den poten-tial Uppsalastudenter besitter. Jag själv träffar dagligen studenter inom Uppsalaekonomerna med stort enga-gemang och driv, oavsett om det är fritids-, framtids- eller utbildningsre-laterat. Mitt i det engagemanget är det lätt att glömma varför vi studerar vid Uppsala universitet, men Jaans exem-pel visar att det finns ett spår bortom studentengagemanget som leder en vidare in på akademins och nyfiken-hetens väg. Det är ingen som förväntar sig att man som student vid sin för-sta termin ska veta vad man vill jobba med eller skriva sin C-uppsats om (om man ens vet vilket som ska bli ens hu-vudämne!), men öppenheten gentemot studierna är A och O.

Varför läser vi ekonomirelate-rade ämnen vid Uppsala universitet? Även om det studentromantiska lockar, vill jag tro att djupt inne är det ett in-tellektuellt intresse för de ekonomiska ämnena som attraherar mestadelen studenter. Jaan menar att student-staden Uppsala är en viktig faktor för Uppsalas attraktionskraft, fram-för allt för dess förmåga att samla studenter kring frågor de finner intres-santa, oavsett om de sedan hamnar i Uppsalaekonomerna, i nationerna eller i kåren. Ekonomie kandidatprogram-met ger bland annat stora möjligheter att resa utomlands, att läsa extra po-äng vid andra institutioner och att komma i kontakt med en av Sveriges duktigaste lärarkår inom ekonomi. Det f inns ingen mur mellan studenter och andra verksamma vid universitetet. Kom ihåg att du läser vid ett av Sveriges främsta universi-tet, som lockar de främsta studenterna och de främsta forskarna. Våga vara nyfiken. Läs spännande kurser. Ta debatten med studenter och lektorer. Bidra. Lär! Studenter har alla vid uni-versitetet varit. Vem vet, en dag efter att du varit 1Q och skrivit C-uppsats kanske du också vaknar upp som pre-fekt vid någon av universitetets alla institutioner.

“Det är lätt att känna sig överväldigad av Uppsala universitets framgång,

och lika lätt är det missa vilka framstående hjärnor det är som arbetar på

de övre korridorerna vid det 70-talscharmiga Ekonomikum." Tanken med den här texten var att jag, som representant för läkarstudenternas tidning Synapsis skulle ropa en liten hälsning över muren. Kanske skulle jag driva lite med er, skriva

ner några typiska fördomar om er ekonomer. Sådant går ju alltid hem, lät det från redaktionellt håll.

Ja visst, det kan jag väl göra, tänkte jag. Jag kan väl berätta att Uppsalas samtliga ekonomer har bakslickat gyllengult hår kombinerat med en rosa gubbskjorta från Gant eller en prydlig Ralph Lauren-klänning. Eller att de alltid bär den nyaste MacBooken under armen men att de aldrig använder den till någonting annat än att uppdatera sin profil på LinkedIn på vilken de har en proffsig profilbild eftersom de hittat en kusins fästmös bror som "jobbar med foto" i Stockholm

och kunde tänka sig att plåta lite billigt.

Jag kan berätta att de bränner alla månadens pengar på Storstocken (där samtliga är medlem-mar men ingen hjälper till) och att dessa pengar enbart utgörs av CSN eftersom det inte finns

några arvepengar i familjen. Nej, för ekonomerna är ju, till skillnad från de närbesläktade juristerna, inte högadel utan framtidens nyrika småbankers som förvisso kommer få hänga

med till tennisveckan i Båstad men inte på efterfesten med Carl-Philips kompisar.

Men allvarligt talat, hur kul hade det blivit om jag skrivit om det? Börjar vi inte alla - egentli-gen oavsett hur långt vi kommit i våra studier - tröttna på de eviga fördomar och klyschor som omger varje större program likt en flock utsvultna mygg kring en ganska tjock person med en

lampa i en träskmark just efter skymning?

Jo, fördomar är överskattat om ni frågar mig. Nu måste jag kila vidare. Jag ska ta min Kånken-ryggsäck och min kaffetermos och cykla till min praktik som jag har dygnet runt, och läsa en lärobok på vägen, eftersom jag inte skulle hinna lära mig allt jag borde annars, och för att jag fullständigt älskar allt jag läser. Och på min lediga kväll kommer jag inte gå på fest, utan istäl-let springa milen, sjunga i kör, frivilligarbeta, lämna blod, donera samtliga mina organ och gå i

kyrkan alltmedan jag ständigt upprepar mitt mantra: "jag älskar att jobba med människor".

Eller så ses vi bara på Snerkan på tisdag.

Björn Edgrenär läkarstudent och redaktionsmedlem på medicinska fakultetens tidning Synapsis.

34 35

Vem gör Uppsalas bästa burgare?

SÅ MÅNGA NATIONER, SÅ MÅNGA VAL. Reversen har skickat ut en testpatrull för att undersöka vilken nation som gör Uppsalas bästa hamburgare.

Södermanlands-Nerikes nation (Snerikes)

Snerikes lyxiga nöt-

färsburgare med

vitlöksrostad potatis samt

chiliaioli.

”Fantastisk chiliaioli!”

Tid: 19 minuter

Pris: 69 kronor

Helhet: Tråkigt upplägg

och aningen segt kött, men

god smak. Lite sallad i för-

hållande till kött och bröd.

Chiliaiolin var snålt tillta-

gen räddade hamburgaren

för att vara värd sitt pris.

Betyg: 3/5

Snerikes lyxiga

rödbetsburgare

med vitlöksrostad potatis

samt chiliaioli

”Kulinarisk upplevelse”

Tid: 19 minuter

Pris: 69 kronor

Helhet: Väldig t söt och

fräsch rödbetsburgare som

gifter sig väl med chiliaiolin.

Brödet dominerade dock

salladen. Hamburgaren hade

mycket smak och bra kon-

sistens. Osten backade upp

rödbetsbiffens konsistens

men tillförde ingen smak.

Betyg: 4/5Uplands nation

Hamburgare

”Hemmagjort"

Tid: 10 minuter

Pris: 63 kronor

Helhet: Tallriken var välfylld

och påminde om tallriksmo-

dellen med pommes vid

sidan av hamburgaren och en

grönsallad. Plastbesticken

drog däremot ner intrycket.

Hamburgaren var halvfa-

brikat och påminde lite väl

mycket om den man steker

i sin studentkorridor en fre-

dagförmiddag efter en tuff

torsdag. Hela måltiden känns

fantasilös och samman-

satt av de tillbehör gemene

man köper när det ska ste-

kas hamburgare. Samtliga

k o m p o n e n t e r h i t t a s i

närmsta livsmedelsaffär och

inget känns gediget tillagat.

Betyg: 1/5

Falafelburgare

”Upptinad skolmat”

Tid: 10 minuter

Pris: 63 kronor

Helhet: Falafeln var smak-

lös och torr. Troligen tinad

massproduktion från en

större leverantör. I likhet

med köttburgaren känns

det inte som något är lagat

på plats utan endast värmt

och ihopsatt av persona-

len. Tzatzikin och fetaosten

går däremot hand i hand på

ett fint sätt och den gene-

rösa mängden fetaost och

pommes frites är styrkan i

detta vegetariska alternativ.

Betyg: 1/5

Köttburgare med

Tennessee sås

”Mättnadsgaranti, men var

är osten och såsen?”

Tid: 21 minuter

Pris: 62 kronor

Helhet: Tråkigt att behöva

klanka ner på nationens

burgare när de hade goda

f ö r u t s ät t nin g a r at t l e -

verera . På grund av at t

osten uteblev i burgarna

och att köket var alldeles

för snåla med sås så torkade

munnen likt Saharaöknens

saknade floder och det

känns som att man äter

kött med bröd och sallad.

Betyg: 2/5

Vegetarisk Avokado- och

Mozzarellahamburgare

”För torr, här har det inte

regnat på länge”

Tid: 21 minuter

Pris: 62 kronor

Helhet: För torr hambur-

gare, man orkar inte äta

hela hamburgaren då den

inte ger någon sensatio-

nell effekt. Kikärtsbiffen

var välgjord och kryddig,

d e n u p p l e v s hä ls o s a m .

Avokado och mozzarella

var en intressant tanke

men tyvärr hade det inte

genomslagskraft på grund

av den bristande mängden.

Betyg: 2/5

Västmanland-Dala Nation

TEXT AUGUST MANIET TE & JESPER FERM

till hamburgardressingen skapar en lustfylld känsla i gommen, som styrka och mildhet i en kärleksrelation. Miljön på Stocken är trevlig men något ano-nym, lokalen är väldigt stilren och pam-pig men något uddlös. Det negativa med stockens restaurang är att 34 minuter är alldeles för lång tid att behöva vänta för att få en hamburgare. Det positiva är att burgarna var välkomponerade och pris-värda. Kalmar nations hamburgare är väldigt rinniga och känns lite slaski-ga vilket ger både positiva och negativa effekter. Såsen är väldigt god men den är inte kompatibel med ett framgångs-recept för en dejt eller en uppklädd mid-dag. Kalmars kök är otroligt effektivt och skickliga, de levererade kvalitativa hamburgare på enbart 8 minuter. Ham-burgarna är prisvärda, det är helt otro-ligt att man får så pass bra hamburgare för enbart 55 kronor. Miljön på Kalmar ger sken av svartklubb och kryptiska minnen vilket skapar spänning och charm. Övriga konversationer i lokalen var på engelska vilket ger en mångkul-turell dimension som många andra na-tioner saknar. Angående V-dala nations hamburgare är det tråkigt att det fö-

Kötthamburgare med

bacon, ägg, Pepper Jack

Cheese

”En av de bästa burgarna jag

ätit på nation”

Tid: 34 minuter

Pris: 64 kronor

Helhet: Vitlökssåsen ska-

par en styrka i burgaren

och tillsammans med ham-

burgardressingen - som

är lite mildare - så allo -

keras et t jämvik tsläge i

hamburgarens dynamik.

D et råder en balans av

det möra nötköttet , det

färska brödet och den ton-

givande pepperjack-osten.

Betyg: 5/5

Vegetarisk

getosthamburgare

”Smakrik kikärtsbiff”

Tid: 34 minuter

Pris: 64 kronor

Helhet: Kikärtsbiffen var

kryddig, smakrik och lämna-

de ett fint avtryck i gommen.

I den här burgaren finns det

en balans av de olika kom-

ponenterna sallad, bröd,

sås och vegetariskt kött.

Det är en lagom storlek

som ger mersmak för stock-

ens vegetariska alternativ.

Betyg: 4/5

Stockholms nation

Kötthamburgare med

BBQ-sås

”Snabbaste tillagningen av

hamburgare”

Tid: 8 minuter

Pris: 60 kronor

Helhet: Elegant upplägg och

bra balans, men såsen ger

upphov till en rätt kladdig

burgare. Tillbehörsmässigt

så var klyftpotatisen medi-

oker utan sting och den

coleslaw som serverades

var rinnig och utan styrka.

Burgaren i sig var välsma-

ka n d e o c h v älk r yd da d .

Betyg: 4/5

Vegetarisk hamburgare

med Chevré

”Generöst berikad med

Chevré”

Tid: 8 minuter

Pris: 55 kronor

Helhet: Hamburgaren är

väldigt god men kladdig - att

använda bestick är befogat

för att inte lämna restau-

rangen med dressing över

hela ansiktet. Bif fen var

uppfinningsrikt komponerad

och innehöll linser, vita bö-

nor och ajvar. Det bjöds på

mycket Chevré vilket gjor-

de hamburgaren smakrik.

Betyg: 4/5

Kalmar nation

Snerikes restaurang är stilren och an-rik vilket ger en gemytlig atmosfär som är trivsam att sitta i. Den trevliga perso-nalen förstärker detta och serveringsti-den godkänd. Det som lyfter fram själva hamburgarna är chiliaiolin vilket är na-tionens komparativa fördel. Rödbetsbur-garen är dessutom en positiv överrask-ning som inte bara konkurrerar med de övriga vegetariska rätterna utan även kötträtterna. Man blir garanterat mätt av Snerikes hamburgare och klyftpota-tisen är ett plus i kanten för måltiderna i stort. Uplands pub, Svantes källare, är mysig och rustik. En trevlig pubmiljö där en god hamburgare kan göra gott. Tyvärr gjorde dessa hamburgare inte det då det förväntas mer än halvfabrikat och plastbestick för detta pris, särskilt när de olika nationerna jämförs med varandra. Servicen går ej att klaga på då personalen gjorde sitt yttersta och var mycket trevliga. Stockens bröd är differentie-rat från övriga nationer. De har positio-nerat sitt bröd med prägel av färskhet och med en känsla av hembakat. Brödet gör att helhetsintrycket förstärks. Klyft-potatisen med rosmarinkrydda ger ett lyxigt intryck. Vitlökssåsen i kontrast

rekommer sådant uppenbart slarv i beställningen. Vi fick varken ost eller tomat till hamburgaren trots menys lov-ord. Det hade dessutom behövts mer sås i båda hamburgarna för att de inte skulle bli så pass torra som de blev. Tillbehö-ren med coleslaw och klyftpotatisen var av god kaliber och kompenserade för den torra hamburgaren. Personalen var trevlig och upplägget på tallrikarna var aptitligt. Det gemensamma för ham-burgarna på V-dala är mättnadsgaranti. Miljön är mysig med tända ljus och en lugn och harmonisk atmosfär.

resultatBilligast: Kalmar Nation

Dyrast: Snerkes Nation

Bäst hamburgare: Stockholms nation

Sämst hamburgare: Uplands nations

Snabbast servering: Kalmar nation

Långsammast servering: Stockholms

nation

Kommentarer

36 37

TEXT ISABEL RUDBERG FOTO ELISE JOHANSON

OCH STIL DÄRTILL.Har ni tänkt på hur bra parisare behärskar konsten att tillbringa timmar på pittoreska ute-

serveringar smuttande på en och samma espresso? Vi tycker att vi ekonomer påminner

lite om parisare, för likt dem finner vi glädje i att betrakta förbipasserande människor. I

vårt fall är dock den idylliska uteserveringen utbytt mot den mindre charmiga catwalken

på Ekonomikum. Där har vi fått bevisat för oss att ekonomer inte bara kan prata pengar,

utan även klä sig snyggt.

Vi vill dock inte endast betrakta, utan vi vill veta de bakomliggande tankarna kring stu-

denternas klädstilar och kartlägga den gemensamma nämnaren. I höst kommer vi därför

att i tre delar göra ett försök att dokumentera, analysera och definiera stilen på Eko!

PIA, JURISTPROGRAMMET T2

”Jag gillar att blanda av-

slappnade basplagg med

någonting utstickande. Det

ska vara snyggt men samti-

digt bekvämt.”

FILIP, EKONOMPROGRAMMET T2

”I höst klär jag mig funktionellt

men snyggt!”

38 39

AMANDA, EKONOMIPROGRAMMET T3

”När jag planerar min outfit på mor-

gonen börjar jag alltid med att välja

byxor; ju tröttare eller typ ’mys-slö’

jag känner mig, desto slappare byxor

blir det! Sen plockar jag en tröja och

en jacka till det.”

JULIA, MEDIA- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP A

”Min personliga stil är enkel. Minimalistisk.”

SARA, EKONOMIPROGRAMMET T3

”Jag bär helst mysiga plagg:

fluffiga halsdukar och gosiga

tröjor.”

HANNA, EKONOMIPROGRAMMET T3

”Jag tycker att Ekonomikum rymmer

väldigt mycket olika stilar, vilket är väl-

digt roligt. Däremot tror jag tyvärr att

många, något jag även kan känna igen

hos mig själv, blir lite ekonomiserade

och inte riktigt uttrycker sig fullt ut.”

40 41

”FÖRSTA DAGEN AV TENTA-VECKAN. ALLT HANDLAR OM

INSTÄLLNING.”

ARTIST: SEINABO SEY LÅT: YOUNGER

”TEXTEN HETSAR MIG TILL ATT TÄNKA ATT JAG BARA BLIR ÄLDRE OCH ÄLDRE, OCH ATT DET JAG INTE PLUGGAR IDAG KOMMER JAG

BEHÖVA PLUGGA IMORGON ELLER SOM TANT”

ARTIST: MAYER HAWTHORNE LÅT: MAYBE SO, MAYBE NO

“OM MAN BYTER UT YOUR LOVE MOT TENTAP-LUGG SÅ MOTSVARAR LÅTEN MIN KÄNSLA RÄTT

BRA. COULD IT BE THAT TENTAPLUGG WAS MEANT FOR ME? MAYBE SO, MAYBE NO.

ARTIST: THE KINKS

LÅT: ALL DAY AND ALL OF THE NIGHT

ARTIST: SHE & HIM LÅT: THIS IS NOT A TEST

“FÖRNEKELSE ÄR NYCKELN TILL LYCKA.”

Vad är egentligt bäst att lyssna på i tentatider? Vi bad våra läsare skicka in sina bästa tentalåtar.

ARTIST: MARKOLIOO

LÅT: JAG ORKAR INTE MER

“04:00. TENTA IMORGON.”

ARTIST: DESTINY’S CHILD LÅT: SURVIVOR

“NÄR JAG ÄR NÄRA ATT GE UPP ÄR DET DAGS FÖR LITE

DESTINY’S CHILD.”

TEXT AGNES STENBOM ILLUSTRATION ANNA ERICSSON

ARTIST: TOMASO ALBINONI

LÅT: ADAGIO IN G MINOR

“GÄRNA SKA DET VARA BÄCK-SVART UTE OCH MAN SITTER

DÄR I SIN ENSAMHET OCH FÄL-LER EN TÅR AV ÅNGEST.”

ARTIST: TIMBUKTU LÅT: STIRRA NER

42 43

Filmen jag såg den här gången var Min så kallade pappa, regisserad av Ulf Malmros. Med skådespelare som Vera Vitali, Michael Nyqvist och Henrik Dorsin såg jag den som det säkra valet. Handlingen hade jag ingen aning om i förväg men den verkade mysig. Jag tänkte att det var passande med en mysig film där jag får visa min känsliga sida tidigt - det imponerar alltid på tjejerna (tror jag…).

Hur som helst handlar filmen om Malin (Vera Vitali) en höggravid kvinna, med stora faderskomplex, som bestämmer sig för att ta upp kontakt med sin egen far (Michael Nyqvist), vilken har lyst med sin frånvaro under hela hennes uppväxt. Malin har knappt några vänner och har svårt att få relationen att fungera med sin skitstövel/hipster-pojkvän (Sverrir Gudnason). Till följd av det blir behovet till att ha en stadig rela-

tion med sin far allt viktigare då hon i stort sett inte har någon annan att vända sig till.

Jag skulle säga att filmen var un-derhållande. Det är en så kallad

”feel-good-film” med inslag av hu-mor, dels tack vare Henrik Dorsin, men även en hel del tragedi.

Efter f ilmen f ick man några bra samtalsämnen att prata kring. Det var en fördel att Malins pojkvän var en stor idiot då det gjorde att man kunde föra ett samtal om vilken stor skitstövel han var och att man själv aldrig skulle vara så dryg eller bete sig likadant. Då framstår man som omtänksam, något som givetvis är bra, hoppas jag. Förutom det så var förlossningsscenen ett bra samtals-ämne. Inne i biosalongen kändes det oerhört stelt när den detaljerade förlossningen började, för att sedan hålla på i 10 minuter, minst. Men i ef-

28-29 januari 2015

Glöm inte att söka till medarbetare!

Vilka poster söker vi?• Mässvärdar • Hörsalsvärdar • Kontaktsamtalsvärdar • Arrangemangsvärdar • Loungesamornare • Loungevärdar• Montersamordnare

Sista ansökningsdag: 2 november.

För mer information besök vår hemsida, www.kontaktdagarna.se

TINDERDEJT PÅ BIOAtt få en date kan vara svårt, men när dagen är spikad och det klassiska beslutet om bio taget kommer de verkliga problemen. Vad ska man egentligen se? I min biodejtserie går jag på bio med en tjej, varpå jag bedömer filmen utifrån ett dejtperspektiv. Fil-merna bedöms dels utifrån hur pass bra filmen är, men främst hur den påverkar utfallet av dej-ten. Syftet är att jag ska ge dig som läsare möjlighet att välja den film som leder till en så lyckad dejt som möjligt.

terhand kunde man prata om scenen och hur den höll på i en oändlighet.

Sammanfattningsvis vill jag ge fil-men tre av fem tinders - dejten gick helt okej och filmen var spännande, men den saknade det där lilla extra som ofta saknas i svenska feel-good-filmer.

”Jag vill ge filmen tre av fem tinders."

TEXT JOAKIM YT TERBERG BILD SVENSK FILMINDUSTRI

• Montervärdar • Bilansamordnare • Chaufförer • IT-värdar • Fotograf • Företagsvärdar

44 45

10 att framstå som smart under

seminariet

sätt

4.RITA

VENNDIAGRAM

ATT RITA ETT VENNDIAGRAM ÄR ETT UT-

MÄRKT SÄTT ATT FRAMSTÅ SOM SMART OCH

DET BÄSTA ÄR ATT DET SPELAR INGEN ROLL VAD DU

SKRIVER I DEM. DE BEHÖVER INTE ENS VARA FYLLDA

MED NÅGOT VETTIGT ELLER VARA SNYGGT RITADE –

HUVUDSAKEN ÄR ATT PERSONEN BREDVID DIG ELLER

I BÄSTA FALL LÄRAREN SETT ATT DU RITAT DEM. EFTER

ATT HA VISAT PROV PÅ GOD ANALYSFÖRMÅGA KAN

DU ÅTERIGEN GÅ TILLBAKA TILL FACEBOOK DÄR

BILDERNA FRÅN GÅRDAGENS FEST PRECIS BLI-

VIT PUBLICERADE.

1.ÖVERSÄTT PROCENT-

MÅTT TILL ANDELAR

OM NÅGON SÄGER ”OMKRING 25 PROCENT

KUNDERNA REAGERADE POSITIVT PÅ KAMPAN-

JEN” SÅ VAR SNABB MED ATT FYLLA I MED ”OKEJ,

SÅ ALLTSÅ OMKRING EN AV FYRA”. ALLA KOMMER

DÄREFTER NICKA I MEDLÅTANDE MEDAN DE I

HEMLIGHET ÖNSKAR ATT DE HADE HAFT

DINA MATEMATISKA KUNSKAPER OCH

SAGT DET SJÄLVA ISTÄLLET.

7.UPPMANA

ALLA ATT TA ETT STEG TILLBAKA

BLAND GÅR DET HETT TILL PÅ DITT SEMINARIUM

OCH ALLA KIPPAR IN MED EN MASSA ONÖDIG FAKTA

DE MEMORERAT INNAN HA GÅTT TILL STOCKEN KVÄL-

LEN INNAN. UTBRIST DÅ ” HÖRRNI, HÖRRNI, KAN VI TA ETT

STEG TILLBAKA HÄR?”. MEDAN ALLA TYSTNAR OCH TITTAR

PÅ DIG, AVUNDSJUKA PÅ DIN FÖRMÅGA ATT TYSTA KLAS-

SEN, FÖLJER DU SNABBT UPP MED ”VAD ÄR PROBLEMET VI

EGENTLIGEN FÖRSÖKER LÖSA HÄR?”. GRATULERAR, DU

HAR KÖPT DIG YTTERLIGARE EN TIMME DÄR DU

FRAMSTÅR SOM SMART.

6.UPPREPA VAD

NATURVETAREN SA

DE FLESTA PÅ EKONOMPROGRAMMET HAR EN BAK-

GRUND INOM DEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA LINJEN

PÅ GYMNASIET MEN EN OCH ANNAN HAR FAKTISKT LÄST

NATUR. IDENTIFIERA DEN PERSONEN SÅ FORT SOM MÖJLIGT

OCH BLI VÄN MED HONOM ELLER HENNE SÅ FORT DU KAN.

SÅ SNART NATURVETAREN HAR SAGT NÅGOT SÅ UPPREPA

SAMMA SAK FAST VÄLDIGT LÅNGSAMT. DENNES BRILJANS

HAR SÅLEDES ÖVERFÖRTS TILL DIG OCH FOLK KOM-

MER FRÅN OCH MED NU ATT AVUNDAS DIG.

TEXT ERIK BERGGREN

3.NICKA

MEDHÅLLANDE MEDAN DU TAR

ANTECKNINGAR

TA ALLTID MED DIG ETT SKRIVHÄFTE TILL SE-

MINARIET. DIN VÄGRAN ATT ANVÄNDA MODERN

TEKNOLOGI VÖRDAS. ANTECKNA SEDAN ETT ORD

FRÅN VARJE MENING DU HÖR OCH NICKA ALLTID MED-

AN DU GÖR SÅ. OM NÅGON BER ATT FÅ KOPIERA DINA

ANTECKNINGAR I EFTERHAND SÅ SÄG TILL PERSONEN

ATT DET ÄR DINA PRIVATA ANTECKNINGAR OCH

ATT PERSONEN SJÄLV ISTÄLLET SKULLE TJÄNA

MER PÅ ATT VARA LIKA AKTIV SOM DU

UNDER SEMINARIET.

9.BE PRESENTATÖREN

BACKA EN SLIDE

”URSÄKTA, SKULLE DU KUNNA GÅ TILLBAKA EN SLI-

DE?” DÄR HAR VI DE ÅTTA ORD SOM VARJE PRESENTATÖR

AVSKYR. DET SPELAR INGEN ROLL VAR I PRESENTATIONEN

DU UTTALAR DESSA ORD EFTERSOM VART ÄN DU GÖR DET

SÅ KOMMER DU GENAST FRAMSTÅ SOM EN PERSON SOM ÄR

MER UPPMÄRKSAM ÄN ALLA ANDRA – DE SOM UPPEN-

BARLIGEN MISSADE DET BRILJANTA SOM DU NU SKALL

PÅPEKA.

10.GÅ UT FÖR ATT TA

ETT SAMTAL

ALLA VET ATT UNDER ETT SEMINARIUM SÅ FOKU-

SERAR MAN PÅ VAD LÄRAREN SÄGER OCH SKÖTER SIG

ALLMÄNT EXEMPLARISKT FÖR ATT INTE TAPPA NÅGRA

STUDIEENHETER. KLIVER DU DÄRFÖR UT UR KLASSRUMMET

FÖR ATT TA ETT SAMTAL TÄNKER DINA KURSKAMRATER DI-

REKT ”WOW, DET HÄR ÄR ETT JÄTTEVIKTIGT SEMINARIUM

SÅ OM DEN HÄR PERSONEN TAR ETT SAMTAL MÅSTE DET

VERKLIGEN VARA EN VIKTIG PERSON MED NÅGOT VIK-

TIGT ATT PRATA OM”.

8.GÖR DIG ROLIG PÅ DIN

EGEN BEKOSTNAD

OM NÅGON FRÅGAR DIG VAD DU TYCKER OCH DU

INTE LYSSNAT PÅ DET SOM SAGTS UNDER DEN SENASTE

TIMMEN SÅ SÄG ”OJ, JAG HAR VERKLIGEN INTE LYSSNAT PÅ

VAD SOM SAGTS ALLS DEN SENASTE TIMMEN”. FOLK KOM-

MER SKRATTA, VÄRDERA DIN ÄRLIGHET, OCH TÄNKA ATT DU

MÅSTE VÄGA UPP DITT MATTA SEMINARIEFRAMTRÄDANDE

GENOM ATT VARA VÄLDIGT SMART PÅ DE INDIVIDUELLA

UPPGIFTERNA. VERBET ”KONGRUERA” BETYDER GÖR

BARA ATT DU FRAMSTÅR SOM ÄNNU SMARTARE.

5.RÖR DIG LÅNGSAMT

RUNT I RUMMET

DENNA HANDLING GER BEVIS FÖR SAMBANDET MEL-

LAN AVKASTNING OCH RISK. DU HAR MYCKET ATT VINNA

PÅ DETTA EFTERSOM MÅNGA KÄNNER EN ÅNGEST ÖVER

ATT BEHÖVA STÄLLA SIG UPP INFÖR KLASSEN, MEN SAM-

TIDIGT INFINNER SIG EN ENORM RESPEKT FÖR DIG BLAND

DINA KURSKAMRATER NÄR DU GÖR DET. LÄGG ARMARNA I

KORS, GÅ TILL HÖRNET AV RUMMET DÄR DU SEDAN LUTAR

DIG MOT VÄGGEN OCH TAR EN KONTEMPLERANDE

SUCK. DÄREFTER KAN DU SÄGA NÅGOT DU MEMO-

RERAT FRÅN BOKEN KVÄLLEN INNAN, ELLER

ÅTERUPPREPA PUNKT TVÅ.

2.FRÅGA ALLTID

”KONGRUERAR DET HÄR MED TEORIN?”

(VAD DET ÄN GÄLLER)

OFTA PÅ ETT SEMINARIUM DISKUTERAR NI EM-

PIRI OCH DÅ ÄR DET VIKTIGT ATT ÅTERKOPPLA

TILL BÖCKERNA. ATT MÅNGA I RUMMET INTE

VET VAD VERBET ”KONGRUERA” BETYDER

GÖR BARA ATT DU FRAMSTÅR SOM

ÄNNU SMARTARE.

ILLUSTRATION AGNES STENBOM

46 47

Hej Christian! Du sitter som IT-ansvarig. Hur kommer det sig?

Christian: Tjena! Jag pluggar en master inom IT-management, och då kändes det rimligt att testa något praktiskt vid sidan av de akademiska artiklarna. För att bli IT behöver man inte ställa upp inför stämman, utan efter valberedningen blir man istäl-let grillad av styrelsen. Antagligen är det så för att den allmänna bilden av IT-människor är att vi är introverta datanördar som inte vågar prata inför folk. Så är det inte, vi är sköna.

Skönt att höra att du har bra själv-insikt! Någon annan med god verklighetsförankring- Victor Dansk! Hej! Hur blev du intendent egentligen?

Victor: Som merparten av de förtroen-devalda ställde jag upp på föreningens stämma. Som ni kan gissa fick jag medlemmarnas förtroende att agera intendent denna termin. Ni kan även kolla i mitt kontoutdrag, ni kommer inte hitta något lurt där. Jag lovar. 

Skönt, då var den frågan ur värl-den. Ni är alltså förtroendevalda. Är det kul? Vad är bäst?

Christian: Alla människor man får träffa och allt man får lära sig. Man behöver liksom inte vara proffs på allt inom IT för att kunna ta rollen som IT-ansvarig, utan man lär sig mycket under tiden. Victor: Ja, det är defi-nitivt de jag får äran att umgås med, förtroendevalda som icke-förtroen-devalda. Jag känner verkligen att jag kan vara mig själv i det här sällskapet.

Tolka r era sva r som at t det bästa med att vara förtroende-

Uppsala IT-BOYS. TEXT AGNES STENBOM

FOTO ELISE JOHANSON

Föreningens mest mytomspunna förtroendeposter. Vem vet egentligen vad IT och Intendent gör? Finns

de ens på riktigt? Reversen har träffat de omtalade it-pojkarna och undersökt saken närmre.

Tre bra grejer med att vara intendent:1. Den starka positionen som in-

tendenten har inom föreningen.

I och med att jag rapporterar

direkt till fru ordförande så får

jag per automatik en väldigt bra

inblick i föreningen. Sedan har

föreningens medlemmar en oer-

hörd tillit gentemot mig. Jag tror

det endast är Barack Obama som

har större tillit i världen.

2. Hur väl man som intendent

kan komma in i gänget. Min roll

omfattar väldigt stor kontakt

med föreningens medlemmar,

och det är bra grund till en mer

personlig kontakt senare i livet.

3. Min frihet. Ett bra exempel

var när min företrädare Marcus

Ryrberg, numera vice ordföran-

de, kickade igång After School.

Väl på posten som intendent så

valde jag att föra detta vidare och

det var oerhört lyckat. Men jag

har ju alla som dök upp att tacka

i en lång tid framöver. 

vald är att man får hänga med Reversenredaktionen. Bra svarat, ni klarade testet. Ponera nu att ni aldrig hade engagerat er i UE (eller fått umgås med oss på Revan). Vad hade hänt då?

Victor: Inte så mycket om jag ska vara helt ärlig. Om jag inte varit engagerad så hade det väl betytt mer tid åt min NHL Fantasyliga. Där går det inte så bra just nu i alla fall. Christian: Jag hade nog mest gått och suktat efter att engagera mig hela dagarna.

Låter som om er tillvaro blir ro-ligare med UE. Men någonting annat måste ni väl ändå gilla, för-utom föreningen? Vad gör ni när ni inte hänger på Borgen?

Christian: Då spelar jag amerikansk fotboll med Uppsala Snake Heads och åker puder i alperna. Tråkig IT-kille, yeah right! Victor: Som ett litet barn dagen innan julafton så försöker jag gå och lägga mig så tidigt som möjligt. Då kommer nästa Borgenhäng mycket snabbare. 

Christian - det låter fett! Victor - det låter lite… deppigt? Men vi lå-ter det passera. Tack för att ni tog er tiden att berätta lite om er själva och era poster!

Tre bra grejer med att vara IT:1. Man lär sig väldigt mycket.

Hittar någon ett problem, så är

det min uppgift att hitta en lös-

ning även om jag aldrig hört om

problemet tidigare.

2. Som IT-ansvarig jobbar man

väldigt självständig vilket gör att

jag kan utföra mitt arbete när

jag känner att jag har tid. Det är

perfekt när man läser master och

faktiskt måste plugga.

3. Man har admininlogg överallt.

Överallt!

”Jag känner verkligen att jag

kan vara mig själv i det här

sällskapet."

48 49

Känslan av pånyttfödelse efter en tenta

Alla som har studerat på universitet eller högskola har nog upplevt den jobbiga känslan innan en tenta, men också den otroligt sköna känslan ef-teråt (särskilt när det känns som det har gått bra). Man brukar prata om tentaångest, och det är något i alla fall jag känner igen mig i. Jag har själv erfarenheter av tentaångest från flertalet tillfällen och dess grad har varierat. Det är klart att man var extra nervös när man började på universitetet och var ny och oruti-nerad, men personligen upplevde jag nog hittills höjden av tentaångest när jag hade en omtenta i national-ekonomi i somras. Det var inte kul att ha den liggandes över sig under hela sommaren för att sen göra den i augusti. Tentaångesten nådde nya höjder. Desto skönare var det dock att tillslut bli klar med den. Ångest är ett begrepp som kan diskuteras hur det ska användas. Många använder det nog i fel syfte. Hur man upplever ångest är nog yt-terst individuellt. Enligt Wikipedia karakteriseras ångest bland an-nat som ett sinnestillstånd av stark rädsla, nervositet eller oro. Med den definitionen inser man att ångest som ordval kan tyckas vara över-drivet ibland när man beskriver sin situation. Men jag menar att tenta-ångest är mer av ett eget begrepp som studenter kan relatera till, där graden av obehag givetvis är högst

växlande mellan studenter, men att man faktiskt många gånger kan ha liknande känslor inför en tenta. Efter att snart ha studerat tre terminer vid Uppsala universitet har jag lärt mig hur processen för min egen del brukar se ut. Jag brukar kunna dela in terminen i livet före och efter tentamen. Det går som upp och ned under terminens gång, i bör-jan av en kurs kan det kännas som man har mycket tid och lite att oroa sig över. Desto närmare tentan man kommer, desto mer börjar ångesten smyga sig på, för att sedan nå sin kulmen sista veckan. Sedan när ten-tan är gjord mår man fint och börjar om igen. Jag kan verkligen uppskat-ta känslan av pånyttfödelse efter att man har skrivit en tenta, det tvära kastet mellan stress och total lättnad efteråt. Visst, en tenta kan ju tyckas vara en oviktig sak taget ur sitt sam-manhang. Det finns ju så många andra saker som är viktigare. Men för oss som är inne i den här stu-dentbubblan så är det en central och återkommande del av livet året runt. Alla vill klara sina tentor för att slut-ligen ta en examen och komma ut i arbetslivet. Jag har konstaterat att det bästa sättet att motverka tenta-ångest är att ta tag i studierna i tid och plugga ordentligt inför varje ten-ta. Då har du större chans att lindra känslan av oro. Det kan ju tyckas låta

självklart, men det är nog det bästa knepet. Tentaångest kan som sagt vara jobbig och det är viktigt att påpeka att det nog ser väldigt olika ut för olika individer. Vissa kan nog verk-ligen ha allvarliga problem medan andra har en mer hanterbar ångest. Men känslan av lättnad när man står där i baren på Snerkan med en kall öl i handen efter en avklarad tenta är svårslagen. För min del väger det nog upp tentaångesten sedan tidiga-re. Man inser då också att man oftast har det oförskämt bra här i Uppsalas trygga studentliv. Jag kan gärna leva i den här bubblan ett tag till.

”Jag brukar kunna dela in

terminen i livet före och ef-

ter tentamen"

TEXT MAX JONASSON

En ung nationalekonom delar sina tankar kring tentaångest. Är den helt obefogad eller

utgör den ett nödvändigt ont?För några veckor sedan laddade jag upp ett klassiskt matstilleben på Instagram tillsammans med den

fyndigt hopknåpade hashtaggen ovan. Den precisa uppläggningen av ugnsgratinerad kycklingfilé och feta-

ostsallad förväntade jag generera en likekedja utan dess like och blev därför lite stött när jag istället möttes

av lätt hatiska kommentarer - ”men lägg av” och ”här sitter jag med nudlar…”. Hashtaggen må ha varit en

smula djärvt formulerad men menar att det ändå går att förhålla sig ekonomiskt till en något roligare mat-

lådekost än nudlar, som student, med lite planering. För att påvisa detta tänkte jag här dela med mig av ett

av mina säkrare kort som får studenter att blicka avundsjukt i mikrovågskön – vegetarisk lasagne. Det fina

med lasagne är dess möjligheter till variation. Jag blev själv tipsad av en vän och efter en tids justeringar

har det nu landat i följande paradrecept.

#VÅGAVÄGRANUDLARTEXT & FOTO ASTRID LIT TORIN

VEGETARISK LASAGNE MED ZUC-CHINI OCH FETAOSTCA 6 PORTIONER, CA 40 KR/PORTION

2 MORÖT TER1 ZUCCHINI1 PALSTERNACKA1 GUL LÖK½ RÖD LÖK2 KLYF TOR VITLÖK1 RÖD CHILIFRUKT 1 TSK SOCKER500 GRAM KROSSADE TOMATER2 DL CREME FRAICHE2 MSK TOMATPURÉ2 MSK OLIVOLJA450 GRAM FRUSEN SPENAT, TINAD300 GRAM FETAOST250 GRAM RIVEN OSTLASAGNEPLAT TORSALT, PEPPAR OCH KRYDDOR EF TER SMAK

1. Hacka zucchinin i skivor och skala och hacka morötterna och palster-nackan i halvmånar.

2. Hacka gullöken, rödlöken, vitlöken och chilin fint.

3. Fräs löken och chilin i olivolja i någon minut. Strö över sockret. Tillsätt därefter zucchinin, morötterna och palsternackan och låt allt fräsa yt-terligare i några minuter.

4. Häll i krossade tomater, crème fraiche och tomatpuré. Låt puttra i ca 10 minuter för att såsen ska tjockna och rotfrukterna mjukna. Krydda efter smak. Själv föredrar jag lite sting och tappade generöst med peppar, salt, chili, oregano och spiskummin i såsen.

Att smaka av under tidens gång är alltid ett gott råd.

5. Krama ur vattnet ur den tinade spenaten och hacka fetaosten fint.

6. Nu är det dags att pussla ihop lasagnen! Grunda med ett lager lasag-neplattor längst ner och lägg sedan på tomat- och grönsaksröran. Därefter lasagneplattor och hälften av spenaten och fetaosten, lasagneplat-tor, tomatröra igen, lasagneplattor, resten av spenaten och fetaosten och toppa med (massor av) riven ost.

7. Grädda i mitten av ugnen, 225 grader i cirka 20 minuter.

8. Ät och njut(!)

GÖR SÅ HÄR:

50 51

NU SKA NI FÅ HÖRA NÅGOT SJUKT. För första gången i mitt liv så längtade jag tills att sommaren 2014 och sommarlovet skulle ta slut. Redan i slutet på juni började jag dagdrömma om höstens terminsstart. Du som läser detta tänker nog att det är en skadad eller riktigt skum typ som skriver något sådant galet. Jag heter i alla fall Sofia Björklöv och är kan-ske lite skum då. Men jag är även Ordförande för Uppsalaekonomerna, föreningen som står bakom denna extremt snygga och vettiga tidning. Jag har i alla fall fått äran att skriva första texten från Ordföranderiet - hurra!

Hej från ordföranderiet!

När jag skriver detta har det gått 5 veckor på höst-terminen. Tiden har, klyschigt nog, gått orimligt fort. Föreningen Uppsalaekonomerna har bland annat hunnit med två nollningar (både på kandi-dat- och masternivå), och jösses vilka succéer de har varit! Spex, pubrundor, tronbygge, lyckade fö-retagsevent och en massa ramsor är bara några av ingredienserna i höstens välkomstveckor. Kanske är du som läser detta helt ny i Uppsala med allt var det innebär att vara student i Sveriges bästa studentstad. Eller så är du en gammal räv som har god erfarenhet vad denna fina stad har att erbjuda. Oavsett vilket, skulle jag vilja välkomna dig tillbaka till höstterminen 2014. Föreningen Uppsalaekonomerna finns för att du ska kunna maximera din tid som student. Studietiden är en härlig tid i ditt liv, och du kom-mer se tillbaka på livet i Uppsala med ett leende. Det kan du nästan få garanti på! Men vad vill du minnas från din tid? Vill du minnas de där oändligt långa dagarna på hyllan? Eller när du satt instängd på Eko med den där uppsatsen? Med risk för att låta som en party pooper – du kommer minnas de dagarna, det finns faktiskt en viss charm med de dagarna också. Men, se

till att bygga på ditt minnesförråd med andra minnen också. För dig som ekonomstudent kan föreningen Uppsalaekonomerna erbjuda massor av händelser som ökar ditt minnesförråd från Uppsala. Se till att delta på så många event som möjligt. Se till att engagera dig inom det området som intresserar dig. Vi har något för alla! Avslutningsvis skulle jag vilja säga ett par lugnande ord. Du kanske i detta nu är något ner-vös inför din första tenta. Du kanske är nervös för att din studietid är i sitt slutskede och arbets-livet hägrar runt hörnet. Du kanske är nervös för att du ska på fest ikväll och vet inte var kväl-len kommer att sluta (blir det Rosa Pantern eller Johannesgrillen?). Du kanske ska på ett företagse-vent och är nervös inför företagsrepresentanter. Oavsett: Allt kommer att lösa sig. Det blir vad du gör det till. Klyschigt nog är det sant. Se nu till att njuta av tiden i Uppsala, oavsett om du har mycket eller lite kvar på din utbildning. Glöm inte bort att ha kul!

All min kärlek,

Fia

AV ORDFÖRANDERIET

52

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com