Embed Size (px)
Citation preview
Robert Isesund
RÅGSVEDS IF UNGDOM
RIF-MODELLEN (ETT UTDRAG TILL LEDARE I VÅRA YNGSTA
LAG)
2
Förord RIF-modellen är skriven utefter en syn på fotboll och träning som vi tillsammans format i praktiskt tränarskap
kombinerat med studier på tränar- och lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
Ambitionen med denna skrift är att skapa ett helhetsgrepp för hur fotbollsutbildning kan bedrivas i praktiken
kopplat till teori. Förhoppningen är att modellen ska verka som en ledstång för tränaren i sitt arbete med att utbilda
spelare, oavsett vilken ålder det är på laget.
Vi författare är ödmjuka inför att utveckla talanger i fotboll är en svår och komplex process, vilken troligen inte
endast har en rätt väg att gå. Innehållet och utgångspunkten i det spelsätt som denna modell vilar på behöver
nödvändigtvis alltså inte vara det bästa sättet att spela fotboll på, men det är vad vi tror kommer att utveckla de
skickligaste och mest motiverade fotbollsspelarna. Med detta sagt, tror och hoppas vi på, att läsare av modellen
startar egna tankeprocesser kring sin syn på talangutveckling i fotboll eller om fotbollstaktik för den delen. Hör
gärna av er till oss om intresse för diskussion finns eller om ni bara vill ge feedback på modellens innehåll.
Innan vi beskriver modellens struktur och hur den förslagsvis kan läsas vill vi tacka Hawler Rabun för ett
skickligt arbete med bokens layout och utseende.
Vi vill även tacka David Pettersson för en gedigen korrekturläsning samt revidering av språket i texten. Tack
vare er är modellen – hoppas vi – lättnavigerad och korrekt i såväl utseende som språk.
Modellens struktur
1. Grundläggande teorier kring effektivt ledarskap för talangutveckling samt träningsmetodik som främjar
fotbollsutveckling.
2. En mer ingående beskrivning av vad vi bygger vårt tillvägagångssätt i träning på.
3. Teorier och generella riktlinjer för modernt och effektivt ledarskap.
4. Spelarutbildningsplan som övergripligt förklarar hur tränaren arbetar i olika utvecklingssteg samt
förklarar vad som praktiskt händer med spelarens roll i föreningen i olika stadier av utvecklingen.
5. Spelsätt, fotbollsfilosofin och taktiska principer beskrivs.
6. Beskrivning av praktiskt tillvägagångssätt med utvecklingsfokus och träningsmetodik för de olika
utvecklingsstegen (5-,7-, 9- och 11-mannafotboll).
7. Övningsbank med förslag på organisation av övningar i spelform, lekar och uppvärmningsförslag.
8. Lexikon med fotbollsbegrepp som kan vara svåra att förstå i texten.
9. Referenslista.
Så här kan modellen läsas
Modellen läses med fördel i sin helhet för att få en tydlig bild över den röda tråden i utbildningen och spelsättet;
från det att spelaren är nybörjare till dess att spelaren ska spela a-lagsfotboll.
Alternativet är att tränaren läser sin del i spelarutbildningsplanen och tillvägagångssättet och utifrån detta
navigera till lämpliga kapitel i boken, som är extra viktiga för just den ålder man tränar eller kanske kopplat till
det man känner att man vill utveckla i sitt tränarskap.
Vi hoppas att läsningen ska vara till nytta!
Du måste stå för något, annars faller du för vad som helst.
- Ulf Lundell (känd musiker)
3
Rågsveds IF:s värdegrund Plats för alla
Rågsveds IF är en förening med plats för alla. Oavsett vem du är eller var du kommer ifrån, du är alltid välkommen
till vår förening. I Rågsveds IF är individen alltid i fokus och alla medlemmar ska erbjudas samma möjlighet till
att utvecklas till bättre idrottsutövare och till fina medmänniskor med sunda värderingar.
”Rågganhjärtat”
Vi ger alltid minst 100 % och försöker alltid att vara vårt bästa jag. Medlemmar i Rågsveds IF följer värdegrunden
och föreningens policydokument och bidrar positivt till individens utveckling, gruppens klimat och föreningens
framfart i söderort.
Utveckling
I Rågsveds IF finns en tanke med vår verksamhet – den ska leda någonstans. Vi har en plan för hur vi ska kunna
utbilda framtidens idrottsstjärnor samtidigt som vi kan ge plats åt så många som möjligt, så länge som möjligt.
Vår verksamhet baseras på forskning och beprövad erfarenhet och vi drivs av en nyfikenhet att ständigt utvecklas
till det bättre. I Rågsveds IF drivs vi också av att se långsiktig utveckling framför kortsiktiga resultat.
Gemenskap
I Rågsveds IF tar vi hand om varandra, vi är som en familj och går alltid hand i hand genom idrottens och livets
med- och motgångar. När någon faller, finns vi alltid där med en hjälpande hand. I Rågsveds IF gläds vi åt
varandras framgång och vi lär hela tiden av varandra. När man slutar som idrottsutövare i Rågsveds IF blir man
ofta ledare eller fyller en annan funktion i föreningen. Här har många ett livslångt medlemskap.
Vi tar ställning
I Rågsveds IF tar vi ställning och verkar för att stävja all form av mobbning, rasism och osportsligt uppträdande.
Vi jobbar även kontinuerligt för att förhindra att barn och ungdomar på något sätt far illa. Vi har nolltolerans mot
våld. I Rågsveds IF verkar vi även för en drog- och dopningsfri idrottsrörelse.
4
Inledning RIF-modellen är ett styrdokument för vår fotbollsverksamhet på ungdomssidan. Dokumentet utgår från SvFF:s
spelarutbildningsplan och vetenskap, men är anpassad för att passa vår verksamhet.
Verksamhetens idé • I Rågsveds IF ska det vara möjligt att spela fotboll, oavsett ambitionsnivå.
• Rågsveds IF vill supporta ambitiösa satsningar samtidigt som vi vill inkludera så många som möjligt, så
länge som möjligt.
• Alla ska få samma förutsättningar att utöva sitt idrottande i Rågsveds IF.
• Rågsveds IF vill skapa en meningsfull fritidsaktivitet som fostrar spelarna till goda idrottsutövare och
fina medmänniskor med sunda värderingar.
• I Rågsveds IF står glädjen med att idrotta i centrum. Vi tror att glädje är en av nycklarna för att skapa en
sund träningsmiljö.
• Verksamheten ska präglas av ett utvecklande träningsklimat, där spelare och ledare oavsett ambitionsnivå
bedriver sin verksamhet i syfte att nå utveckling.
• Rågsveds IF står för långsiktighet, vilket innebär att långsiktig utveckling för spelaren värderas högre än
kortsiktiga resultat.
Verksamhetens mål med fotbollsutbildningen Rågsveds IF:s mål med ungdomsverksamheten är att fostra bolltrygga spelare med god spelförståelse. Med detta
menas att träningsverksamheten ska präglas av ett klimat där spelarna uppmuntras att ta självständiga beslut på
planen samt att träningen så ofta som möjligt bedrivs med spelet som utgångspunkt.
Verksamhetens grundpelare Rågsveds IF:s ungdomsverksamhet byggs på teorier som är positiva för motorisk inlärning samt långsiktig
utveckling, oavsett om spelarens ambitionsnivå är att komma till högsta internationell nivå eller rekreationsspela
i vuxen ålder.
Närmast i detta kapitel beskrivs tre grundpelare som är grunden i hela styrdokumentet. Dessa grundpelare är: Self
Determination Theory (SDT), Spelet som grundfundament i träning och Long Term Athlete Development (LTAD).
Inre självbestämmande motivation (Self Determination Theory) I Rågsveds IF ses den inre självbestämmande motivationen som grundläggande för att spelaren ska tycka att fotboll
är roligt, må bra när denne deltar i föreningens verksamhet samt utvecklas effektivt. För att främja inre
självbestämmande motivation hos spelare finns det tre faktorer som ska uppfyllas.
Behovet av att känna sig kompetent
Spelare måste få känna att de är duktiga och att de klarar av fotbollens olika moment. Därför är det viktigt att
anpassa svårighetsgraden på träning och match så att utmaningen för spelarna blir precis lagom. När spelarna
klarar uppgifterna är det viktigt att tränaren förstärker spelarnas insatser och erbjuder nya utmaningar. Här ser vi
positiva effekter av att spela med spelare som kommit lika långt i sin fotbollsutveckling, då alla får chansen att
någon gång få vara bäst på träning eller match.
5
Behovet av självbestämmande
För att spelare ska ha en hög grad av inre motivation är det viktigt att spelarna känner att de får vara med och
påverka sin omgivning. Det kan handla om att spelarna får jobba med sin målsättning samt sätta upp en plan
tillsammans med tränaren för hur han/hon ska nå dessa mål. Spelare som själva får vara med och bestämma blir
ofta snabbt motiverade till en uppgift.
Behovet av tillhörighet
Alla spelare vill känna ett behov av tillhörighet till gruppen. Därför kan det vara viktigt att tränarna skapar
möjlighet för spelarna att lära känna varandra och att tränaren även motverkar grupperingar och liknande.
Det är viktigt att alla tränare i föreningen verkar för att tillgodose alla dessa behov hos spelarna. Utöver dessa
behov bör tränaren verka för att spelarna ska jämföra sig med sig själva istället för att jämföra sig med andra.
(Deci & Ryan 2000)
Spelet som grundfundament i träning Fotbollsspelarens uppgift är att agera i match mot andra lag, oavsett ambitionsnivå och ålder. Denna matchmiljö
är komplex, svår att förutsäga samt föränderlig, vilket gör att spelarna ständigt kommer att ställas inför nya
utmaningar på fotbollsplanen.
I och med att slutuppgiften för en fotbollsspelare är att spela match samt att det är svårt att träna aktioner, som är
användbar i match i isolerad form, ska träningen efterliknas matchen så mycket och ofta som möjligt i alla åldrar.
(TGfU, Bunker & Thorpe 1982)
Träningsverksamheten ska ge varje spelare många möjligheter att se och uppfatta spelet samt behandla bollen på
olika sätt i varierade situationer. Det vill säga att spelaren så mycket som möjligt ska ges tillfälle att i träning
uppleva och utforska situationer de kommer uppleva i match.
Långsiktig utveckling (LTAD) LTAD-konceptet är baserat på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar. LTAD
möjliggör utveckling av allsidiga färdigheter hos barn och ungdomar, vilket ligger till grund för att uppnå maximal
prestationsförmåga och en god hälsa. LTAD integrerar elit-, tävling-, bredd-, barn- och motionsidrott och
förespråkar även en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. (Tonkonogi 2012, s. 25)
Vi författare vill dock belysa det faktum att det inte är den kronologiska åldern som är avgörande för vilket steg
man befinner sig i; istället är det biologisk ålder på spelaren som styr. Därför ska man ta de olika åldersangivelserna
i detta styrdokuments spelarutbildningsplan med en nypa salt. Börjar du t.ex. spela fotboll när du är 10 år, kan du
inte hoppa rätt in på 10 års-nivån utan måste börja från början. Det finns också stora skillnader på biologisk ålder
i grupperna, vilket måste tas i beaktning som tränare.
6
Inre
sjä
lvb
estä
mm
and
e m
oti
vati
on
Spel
et s
om
gru
nd
i tr
än
ing
Lån
gsik
tig
utv
eckl
ing
- Bolltrygga spelare med bra spelförståelse. - Spelare med passion för fotboll och vilja att ta ansvar för
sin egen utveckling.
7
Utgångspunkter I Rågsveds IF:s ungdomsverksamhet förväntas ledare följa och förädla föreningens grundpelare samt skapa ett
positivt klimat för spelaren att verka i. För att lyckas med detta innehåller spelarutbildningsplanen en rad
utgångspunkter att förhålla sig till som tränare. Det är alltid den enskilde tränaren som har det största ansvaret och
möjligheten att påverka lärande- och utvecklingsklimatet i just sitt lag.
Spelare i Rågsveds IF ska uppmuntras och ha förväntningar på sig att finna kreativa lösningar på fotbollsplanen
samt vilja utvecklas på egen hand. I figuren visas utgångspunkterna i styrdokumentet som ska leda till att
verksamhetens idé, mål och grundpelare förverkligas.
8
Passion för fotboll (spelare och tränare brinner för sporten och vill utvecklas)
Positivt och stödjande ledarskap
(ledare är förebilder med sunda värderingar)
Prestationsorienterat motivationsklimat
(fokus på att utveckla färdigheter och
förståelse, ej resultat)
Enhanced Guided Discovery (tränare skapar förutsättning för spelarna att ta ansvar för sin egen utveckling genom
att involvera dem i träningen)
Spelet i centrum (lärandet sker utifrån
matchlik träning)
Spelförståelse & speluppfattning
(spelarna tränas i att orientera sig för att se planen och fatta bra
beslut)
Glädje & välbefinnande för spelare och ledare!
Bolltrygga spelare med bra
spelförståelse och beslutsfattande!
9
Prestationsorienterat motivationsklimat Ett prestationsorienterat motivationsklimat ska starkt prägla föreningens praktiska träningsmetodik samt
Rågsvedstränarens ledarskap.
Vad är ett prestationsorienterat motivationsklimat? Ett prestationsorienterat motivationsklimat går ut på att träningens syfte för spelaren riktar sig mot att sträva efter
utveckling i det som tränas. Motsatsen är ett resultatorienterat motivationsklimat som hellre fokuserar på utfallet,
exempelvis endast att vinna matcher och inte hur laget ska vinna. (Vickers 2007, s. 65)
I tabellen nedan ses typiska förhållningssätt i ett prestations- respektive resultatorienterat motivationsklimat.
PRESTATIONSORIENTERAT RESULTATORIENTERAT
SPELARE JÄMFÖR SINA PRESTATIONER MED SIG
SJÄLV OCH VILL UTVECKLAS UTIFRÅN DET.
SPELARE JÄMFÖR SINA PRESTATIONER MED
MEDSPELARE/MOTSTÅNDARE.
MÅLSÄTTNING & FEEDBACK RIKTAS MOT ATT
FÖRBÄTTRA SKICKLIGHET I UTFÖRANDE FÖR
ATT I SLUTÄNDAN FÖRBÄTTRA RESULTATET
(UPPGIFTSORIENTERADE MÅL).
MÅLSÄTTNING RIKTAS MOT RESULTAT,
EXEMPELVIS ATT EN SPELARE SKA GÖRA FLER
MÅL-
(Vickers 2007, s. 65)
10
Hur skapas ett prestationsorienterat motivationsklimat? Ett prestationsorienterat motivationsklimat i fotboll skapas av följande utgångspunkter:
• Fokus på prestation istället för resultat.
• Målsättningar kopplat till uppgifter istället för utfall.
• Individualiserade målsättningar och vad just den enskilde spelaren behöver utveckla.
• Använda feedback för att förstärka positiva beteenden.
• Spelaren tillåts själv reflektera både kring vilken aktion som är lämplig att utföra samt kring varför
aktionens utfall blev som den blev.
(Vickers 2007, s. 67)
Det prestationsorienterade motivationsklimatets fördelar För att bli skicklig i fotboll är troligen ett prestationsorienterat motivationsklimat att föredra.
Detta för att:
• Spelare motiveras till ständig förbättring samt stor vilja att anstränga sig för att nå förbättringen.
• Skyddar spelaren från sämre motivation och frustration när faktorer spelaren inte kan påverka, påverkar
prestationen.
• Spelaren får större kontroll över sin personliga utveckling.
• Spelarens rädsla för att misslyckas minskar.
• Spelarens självkänsla och mod att våga agera på fotbollsplanen kommer att öka. I och med att de själva
utifrån de prestationsorienterade målen kan bedöma om de lyckats eller ej, blir spelaren skicklig på att
berömma sig själv.
(Vickers 2007, s. 66)
Att tänka på: - Ungdomsfotboll är ofta väldigt hetsig av naturen, vi
tränare vet bäst hur barnen ska utvecklas och bör inte dras med i att fokusera på resultat och utfall.
- Vi tränare ska utveckla och förfina kvalitet i spelarnas aktioner och spel, vi är experter!
11
Träningsmetodik I detta kapitel beskrivs relevanta delar i fotbollsträningen, vilka ska verka som en ledstång i tränarens planering
och genomförande. Vidare beskrivs grunder i den fysiska träningen, innefattande riktlinjer kring
konditionsträning, styrketräning, koordinationsträning samt principer kring barnträning.
Grunder i modern fotbollsträning För att bli en bolltrygg spelare med bra spelförståelse behövs träning där spelaren får fatta beslut och använda sin
teknik i matchlika situationer (Vickers 2007, s. 162, 165). Det är viktigt att denna träningsmetodik kopplas
samman med ett ledarskap som ger spelaren möjlighet att tänka och fatta beslut själv. Detta för att människan helt
enkelt lär sig bäst när lärandet på något sätt upptäcks på egen hand.
Träningsmiljön ska även ha glädje och välbefinnande i fokus, med bakgrunden att lärande och utveckling sker
effektivast när spelarna upplever god psykosocial hälsa, det vill säga att spelarna trivs med varandra och tränarna
(Kungliga vetenskapsakademin 2010).
Syfte med all fotbollsträning All fotbollsträning ska ha ett tydligt syfte, såklart varierande i komplexitet beroende på ålder och utvecklingsnivå.
Syftet ska vara kopplat till de taktiska principerna samt till spelarutbildningsplanens råd för vilka färdigheter som
främst bör utvecklas i de olika utvecklingsstegen.
Syftet för träningen sätter spelaren i ett sammanhang, varifrån spelaren själv kan skapa sin utveckling. Att spelaren
på egen hand skapar minnen av hur den ska agera och fatta beslut på fotbollsplanen, är det bästa av den enkla
anledningen att människor lär sig bäst samt minns vad de lärt sig när de på egen hand får komma fram till lösningar
(Slamecka & Graf 1978).
Syftet tillsammans med smarta övningsval samt en tränare som är duktig på att använda instruktion,
modellinlärning av hur bra lösningar på fotbollsplanen kan se ut tillsammans med frågor enligt Enhanced Guided
Discovery, ger spelaren en tydlig riktning på vad denne ska fokusera sina tankar på i fotbollsträningen. (Alfieri,
Brooks, Aldrich & Teenenbaum 2011).
Syftet för träningen styr även feedbacken från tränaren. Feedbacken blir specifik och bra för spelarens lärande när
den handlar om det spelaren fokuserar på att utveckla, det vill säga träningens syfte (Vickers 2007, s. 127f). Se
figur för syftets betydelse för träningen och lärandets effektivitet.
Tränaren förmedlar ett tydligt syfte med träningen
Spelaren agerar i de olika spelformerna och lekarna i träningen.
Tränaren förstärker positivt när spelaren uppvisar bra beteenden i träningens syfte Tydlighet skapas i vad som ska tränas Spelaren blir sedd Inre motivation ökar Spelaren förstår varför
beteendet är bra i och med att beteendet gynnade dennes spel Utveckling främjas!
12
Träning i spelform Studier visar att spelare som når till högsta nivån i vuxen ålder har mer träning i spel eller spelliknande former i
sin tid som ungdomsspelare jämfört med spelare på lägre nivåer eller sådana som har slutat (Ford, Ward, Hodges
& Williams 2009).
Vidare är det även bevisat att elitspelare på internationell nivå har spelat mycket, mycket spontanfotboll (Ford &
Williams 2012). Den stora mängden spontanfotboll och träning i spelform leder till slutsatsen att skillnaden mellan
spelare som tar sig till hög nivå och andra spelare, är skicklighet i speluppfattning samt beslutsförmåga på planen
(Ward & Williams 2003).
För att skapa träningssituationer som gynnar spelarens tekniska utveckling i fotbollsfärdigheter och förmåga att
använda teknik i matchsituationer, bör tränaren skapa övningar som består av funktionella moment där spelaren
behöver tänka samt använda sin speluppfattning. (Mosston & Ashworth 2002, s. 223)
Enligt studier utförda i England ska förmågorna i tabellen främjas i fotbollsträningen, för att spelaren ska tränas i
att uppfatta och tänka fotboll.
DETTA SKA TRÄNAS FÖR ATT SKAPA BRA SPELUPPFATTNING
Spelaren ska träna på att använda sin syn och hörsel för att ta in information i matchlika situationer,
informationen ligger till grund för deras beslutsfattning på planen.
Spelaren ska träna på att uppfatta mönster i spelet. Får spelaren träna på detta ofta kan spelaren på
erfarenhet agera effektivt i situationer som uppstår i match. För att skapa den erfarenheten behöver
spelaren skapa minnen och känslor från olika situationer. Detta kan tränaren hjälpa spelaren med
genom exempelvis frågeteknik som feedbackform.
Spelaren ska träna på beslutsfattande under intensiv press i spelsituation. Spelaren ska lära sig att
använda sin teknik när denne är satt under hård press från motspelare. Detta görs med all information
spelaren lyckats ta till sig genom att positionera sig bra för att se spelplanen så mycket som möjligt.
Spelaren ska träna på att se och förstå med- och motspelares kroppsspråk och aktioner för att själv
fatta beslut om egen aktion samt kunna förutse vad med- och motspelarna har för avsikt att göra.
(Williams & Ford 2008)
Ställningstagande kring träningsmetodik Med informationen om vad som skapar de bästa spelarna i längden som stöd, har Rågsveds IF som tydlig uttalad
metodik att bedriva sin fotbollsträning i olika typer av spelformer (matchlik träning).
OBS. Viss isolerad träningsform kan förekomma precis i början för de yngsta spelarna eller spelare som inte klarar
av vissa motoriska rörelser.
13
Olika typer av träning i spelform Den matchlika träningen vi står för ska vara varierad och utmanande på olika sätt, för att kunna anpassas till syfte
med träningen. Vilken spelform som används beror på spelarnas utvecklingsnivå och tränarens syfte med
träningen. Inom spelformerna kan samtliga moment och aktioner i fotboll tränas.
Spel: träning med mål och två lag i 5-, 7-, 9- och 11-manna. OBS: smålagsspel är spel i mindre format.
Possessionspel: träning med possessionspel är när spelet går ut på att hålla bollen inom laget.
Spelövning: träning i spelövning är när ett eller flera skeenden tränas med tydliga anvisningar för hur spelet startas
och avslutas.
Spelmoment: spelmoment är när man tränar enskilda moment som brutits ut ur spelet. Motståndare finns alltid
när man tränar spelmoment.
Träningsmetoder för att skapa bra stämning Att ha en bra stämning i laget är viktigt för att spelarna ska ha möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Studier visar
att barns prestationer påverkas av deras psykiska hälsa. I lagets miljö bör därför sociala relationer och en god
sammanhållning värderas mycket högt. (Kungliga vetenskapsakademin 2010)
En miljö som främjar spelare som är villiga att utvecklas samt trivs i fotbollsverksamheten byggs på ett
humanistiskt ledarskap. Utöver tränarens ledarskap kan träningen innehålla medvetna metoder med glädjefulla
inslag såsom lekar och roliga samarbetsövningar. Hur stort detta inslag ska vara varierar beroende på hur
mycket det enskilda laget behöver sådana aktiviteter samt vilket steg i spelarutbildningsplanen barnen befinner sig
på. Men att spelarna har roligt och trivs med varandra bör tas i åtanke av alla tränare i och med att det är en viktig
faktor både för lärande och prestation. Se figur, för illustration av sambandet mellan psykisk hälsa och
prestation/lärande.
Humanistiskt ledarskap Medvetna inslag av lek och
samarbetsövningar i träningen
Bra psykisk hälsa = bra möjlighet att lära eller prestera
Spelare som har roligt-> trivs med medspelare och tränare->bättrad psykisk hälsa.
14
Målsättning För att skapa lärande och tillika upplevd kompetens – vilket i sin tur bidrar till inre självbestämmande motivation
för spelaren – är ett effektivt målsättningsarbete en framgångsrik metod. Med stigande ålder bör spelarna själva
vara med och sätta sina egna målsättningar, för att uppfylla autonomi i teorin om inre självbestämmande
motivation. Målsättning är även en viktig del för att vägleda spelaren i vad denne ska fokusera på och anstränga
sig i att utveckla för att bli en bättre spelare. (Deci & Ryan 2000; Locke & Latham 2002)
Att sätta olika typer av målsättningar är mest effektivt för motivation och lärande.
• Resultatmål - Fokuserar på resultat och jämförelser med andra. Ex. vinna matchen.
• Prestationsmål - Fokuserar på din egen prestation, i jämförelse med dina tidigare prestationer. Ex. göra
fler mål är förra säsongen.
• Processmål - Fokuserar på de specifika uppgifter som är nödvändiga för att prestera bra. Ex. ta sig oftare
in i avslutsposition vid inlägg/inspel.
(Vickers 2007, s. 344)
För att målen som sätts ska vara effektiva är så kallade SMART-mål en bra checklista att utgå ifrån. SMART-mål
innebär att målsättningen är Specifik (målet är bestämt exakt mot vad som ska göras), Mätbart (målet kan mätas,
om det är uppnått eller ej), Aktionsbaserat (målet är baserat på en aktion som kan förbättras), Realistiskt (målet är
inte för svårt), Tidsbestämt (målet ska klaras inom bestämd tid), Självvalt (Spelaren/spelarna ska ha varit med och
bestämt målet). (Vickers 2007, s. 355)
OBS! Målsättningar ska sättas både för den enskilda spelaren samt för hela laget.
En av tränarens uppgifter i Rågsveds IF är att hjälpa spelarna att sätta relevanta och bra mål när tiden är
inne för det. Målen kan enkelt skrivas ned på ett papper för att kunna följas upp och utvärderas samt ligga till
grund för nya målsättningar senare.
Se tabell för en enkel checklista, när du sätter upp mål för laget och individen.
SMART-MÅL LAGET INDIVIDUELLT
SPECIFIKT Laget ska bli bättre på att komma
till avslut på mål efter inspel från
kant.
Kantspelare vill bli bättre på
offensivt 1-1 läge.
MÄTBART Minst 6 avslut på mål efter inspel
från kant per match.
Ta sig förbi 3/4 gånger, samt
utmana i ”rätt-läge” efter principer
minst 5 gånger per halvlek.
AKTIONSBASERAT Laget ska lyckas genom att bli
bättre på underprinciper när bollen
är djupt nere på kant. Samt
förbättra uppfyllande positioner fr
avslut.
Använda tempoväxling i dribbling
samt orientera sig bättre för att
värdera om läget är rätt.
REALISTISKT Målet är realistiskt för att laget har
tidigare ofta haft bollen i lägen där
inspel kan utföras.
Målet är satt utifrån att spelaren är
relativt skicklig på att finta men har
svårare att värdera när utmana eller
när passa.
TIDSBESTÄMT Målet ska utvärderas om 6 veckor. Målet ska utvärderas om 4 veckor.
SJÄLVVALT Spelarna har identifierat
målområdet som ett problem i
lagets anfallsspel.
Spelaren har själv skrivit ner att
den vill bli bättre på att utmana.
Tränaren har hjälpt till att göra
målet specifikt och mätbart.
15
Planering & organisation av träning Tränaren i Rågsveds IF väntas ha planerat sin verksamhet både kortsiktigt vad gäller själva träningspasset, men
även med spelarnas stigande ålder ha en längre planering för vilka taktiska principer som ska tränas när, utifrån
kollektiva och individuella målsättningar.
Generellt, för både kort- och långsiktig planering, är baklängesplanering en effektiv metod att förhålla sig till.
Baklängesplanering går ut på att tränaren först bestämmer sig för vad som ska utvecklas, för att sedan planera
vilka övningar och spelformer som passar för syftet. De frågeställningar tränaren bör ställa sig i
baklängesplaneringen av träningen är: Vad ska utvecklas? Varför ska de lära sig? Vem ska lära sig och Hur
kan denne lära sig på bästa sätt?
Planering av fotbollsträning När syftet och frågeställningarna är klarlagda bör träningen ha en tydlig struktur för att skapa igenkänning och en
tidseffektiv träning. Strukturen består av en inledande samling, träningsinnehåll och avslutande samling, enligt
figuren nedan. (Annerstedt 2007, s. 105)
I planeringen av fotbollsträningen används modellen Teaching Games for Understanding (TGfU) som
utgångspunkt. Modellen är framtagen för att utgå från spelet i lärande av teknik och spelförståelse (Bunker &
Thorpe 1982).
Modellen för TGfU ska inte ses som något fast, utan mer som en utgångspunkt för fotbollsträningens utformning,
där variation sker mellan hela spelet och utbrutna moment för att skapa bästa möjliga lärande för spelaren samt
omväxling i träningen. Variationen mellan hel- och delmetod kan ske både i ett enskilt träningspass eller över tid
och flera träningspass. Se hur arbetsgången mellan hela spelet och delar i spelet i TGfU-modellen kan gå till, i
enlighet med figuren nedan.
Samling innan träning: Info om träningens syfte & innehåll.
Huvudmoment: Träningen anpassas efter syftet genom användning av förberedelseträning, TGFU & lekar.
Avslutande samling: Träningen sammanfattas genom att spelarna får reflektera kring vad de har lärt sig/tränat på.
Tydligt syfte (utgå från spelfilosofi
och/eller aktioner/färdigheter)
Låta spelarna testa i designad spelform
(utan större yttre påverkan från tränare)
Skapa taktisk medvetenhet
(tränaren använder frågor /modellinlärning)
Fatta bra beslut i spelform
(spelaren får arbeta med att fatta bra beslut i spelet feedback genom frågeteknik.
Spelaren
Träna på fotbollsfärdighet i delmetod (fotbollsfärdighet kopplas till spelförståelse
genom träning i spelform)
16
Planering av övning i spelform Enligt tanken med baklängesplanering designas övningen efter syftet med träningen. I och med att RIF-modellen
står för i huvudsak spelform, beskrivs endast vad man som tränare kan tänka kring vid skapande av en övning i
spelform.
Övningen i spelform bör likna matchen så mycket som möjligt. Därför bör spelförhållandena med yta &
spelriktning, antalet spelare i ytan, medspelare, motspelare och bollar i övningen vara verklighetsförtroget.
Men för att designa en övning i spelform för att nå ett syfte med träningen, bör ovannämnda förhållanden laboreras
med för att exempelvis skapa möjlighet för fler aktioner i spelet i det syfte som tränas. Det kan också vara för att
spelare i komplexa moment ska få mer tid på sig att utföra aktioner.
Pedagogiska regler kan användas i spelform för att syftet med träning ska främjas. Det är dock viktigt att poängtera
att spelförhållanden och pedagogiska regler inte får vara för olika matchens förutsättningar. Lärandet och
speluppfattningen för spelarna blir lidande om försvararna exempelvis tvingas vara passiva eller om
styrkeförhållandet för bollhållande lag är för stort. Eller som de spelare som försvarar i dessa lägen får agera i
situationer som inte är utvecklande. (Ford & Williams 2012)
I figuren nedan beskrivs förhållanden som påverkar matchlikheten och hur dessa kan varieras i skapande av en
övning. Är krysset på 10 på samtliga skalor är det spel som bedrivs.
10 = matchlikt 1 = icke matchlikt
10 1 10 1
1 10
1 10 1 10
Yta: - Riktningsbestämt? - Zoner?
- Matchlik yta?
Regler: - Matchlika regler - Pedagogiska regler?
Boll: - En eller flera bollar igång samtidigt?
Medspelare/motspelare - Hur många i förhållande till varandra? - Hur många i förhållande till ytan?
Mål: - Finns de? - Hur många? - Var finns målen?
17
Principer kring barnträning I tabellen nedan beskrivs hur mottagliga barn är för att utveckla de olika fysiska kapaciteterna i olika faser av sin
utveckling. Som tidigare nämnt ska dessa fysiska kapaciteter tränas integrerat under fotbollsträningen i form av
fotbollskonditionsspel och liknande.
Kapacitet Förpubertet Tidig fas i
pubertet
Sen fas i pubertet Efter pubertet
Snabbhet & spänst Hög träningsbarhet Medelstor
träningsbarhet
Medelstor
träningsbarhet
Låg till medelstor
träningsbarhet
Styrka Medelstor
träningsbarhet
(neuronal
anpassning)
Stor träningsbarhet Stor träningsbarhet Medelstor
träningsbarhet
Kondition Ingen
träningsbarhet
Medelstor
träningsbarhet
Stor träningsbarhet Medelstor
träningsbarhet
Koordination Stor träningsbarhet Stor träningsbarhet Medelstor
träningsbarhet
Låg träningsbarhet
Rörlighet Hög träningsbarhet Medelstor
träningsbarhet
Medelstor
träningsbarhet
Låg träningsbarhet
Tränarens ledarskap I detta avsnitt om tränarens ledarskap i Rågsveds IF beskrivs generella förväntningar och riktlinjer för en tränare i
Rågsveds IF. Riktlinjerna för tränarens ledarskap är relativt fria för att alla personer har sitt eget sätt att vara.
Samtidigt finns det några starka rekommendationer och målbilder att anpassa sitt ledarskap efter, detta för att
utveckla spelarna till att bli så bra som möjligt. Dessa rekommendationer och målbilder är tätt ihopkopplade med
föreningens träningsmetodik, som präglas av spelform och främjandet av spelarens självständiga beslutsfattande
samt lärande. (Mitchell, Oslin & Griffin 2013, s. 8f)
Kravprofil: ledare Vi anser att tränarna och ledarna är bland de viktigaste i föreningen i sin roll som spelarutbildare, men kanske
framförallt som förebilder för barn och unga, både i föreningen och i närområdet. Det finns därför vissa riktlinjer
för hur en tränare i Rågsveds IF ska vara och agera.
En tränare i Rågsveds IF ska…
• Vara en god förebild och alltid uppträda föredömligt i alla sammanhang.
• Besitta en god pedagogisk förmåga och verka för en positiv inlärningsmiljö. I detta ingår att tillämpa ett
ledarskap enligt Enhanced Guided Discovery samt att verka för ett prestationsorienterat
motivationsklimat (se separata delar i RIF-modellen).
• Följa RIF-modellen, värdegrunden och föreningens övriga policydokument.
Utbildningskrav För att vara tränare i Rågsveds IF krävs det utbildning för att ta till sig, kunna värdera när använda samt kritiskt
granska RIF-modellens riktlinjer. Nedan beskrivs de lägsta utbildningskraven för tränarna i de olika lagen.
18
Knatte 5-manna 7-manna 9-manna 11-manna
Internutb. C-diplom B-diplom B-diplom B-diplom
(ungdom) (ungdom)
Tränarens roll är att skapa ett bra motivationsklimat I tränarrollen ingår många uppgifter; dels ska man vara en bra fotbollsutbildare, det vill säga ha bra kunskaper om
spelet, dels ska man vara en bra förebild och ledare, vilket innebär att klimatet i gruppen är glädjefyllt men
samtidigt disciplinerat och organiserat.
Tränaren bidrar till ett disciplinerat & glädjefyllt klimat Genom att ha en tydlig organisation av sina träningar, det vill säga tydliga samlingar och avslutningar samt ett
syfte med träningen, kommer spelaren känna att träningen är meningsfull, seriös och rolig. Känner spelarna på det
sättet kommer troligen även klimatet på träningen vara fokuserat. (Surujlal & Dhurup 2012)
Utöver en tydlig organisation har tränaren även ansvar för att kontrollera gruppen; vilken nivå av stränghet som
krävs är såklart situationsanpassat efter vilken grupp tränaren tränar.
Det är viktigt att poängtera att vi som tränare ska ha höga krav på spelarna vad gäller deras ansträngning att försöka,
disciplin och uppträdande, enligt föreningens värdegrund. Anvisningar och tillrättavisningar inom dessa områden
samt konsekvenser vid upprepade överträdelser är viktiga och ska inte förknippas med beteenden som
feedback/instruktion/frågor i fotbollsträning. (Chelladurai & Saleh 1978)
Det är även väldigt viktigt att tränaren har nära till att förstå spelaren och skapa en relation som sträcker sig även
utanför fotbollen. Detta kan göras med små medel, som att försäkra sig om att man som tränare har pratat med
varje spelare under eller i anslutning till träningen. Känner spelaren att tränaren bryr sig om denne som människa
kommer dennes välmående och vilja att anstränga sig att vara hög. (Jowett & Cockerill 2003)
Planering för organisation & utveckling Att träningen är välplanerad och har ett bra flyt är viktigt för att skapa ett bra utvecklingsklimat. Detta innebär att
träningen alltid bör vara planerad i förhand för att ett bra flyt ska finnas i och mellan olika moment i träningen.
Tränaren bör även vara förberedd på hur denne ska informera spelarna om syfte och anvisningar för att snabbt
komma igång med övningar och minska egen tid taltid. (Surujlal & Dhurup 2012).
Vi står därför för att tränaren alltid ska ha ett syfte med fotbollsträningen och därmed planerat efter det. För att
veta vad syftet ska vara utgår tränaren från lagets kollektiva och spelarnas individuella målsättningar. Därmed ska
tränaren även planera för hur dessa målsättningar ska sättas. Sedermera är tränarens uppgift att ge feedback på
syftet med träningen i form av positiv förstärkning när spelaren gör framsteg samt genom frågeteknik när spelaren
behöver utveckla ytterligare kunskap.
Detta arbetssätt med planering och uppföljning kommer leda till djupinlärning och bra prestationer över tid för
spelaren (Feltz, Chase, Moritz & Sullivan 1999).
Ledarskap i fotbollsträning I fotbollsträningen har tränaren en viktig roll att spela för att skapa den bästa möjliga miljö för fotbollsspelaren att
utvecklas i. Utöver själva träningsmetodiken ska tränaren sträva efter att vara så pedagogisk som möjligt. Detta är
inte självklart i fotbollsvärlden, då studier visar att den traditionelle fotbollstränaren ofta använder sig av raka
instruktioner, ofta till bollhållare under aktion. Tränare har även ofta visats använda korrigerande samt negativ
feedback när spelare inte lyckas med det de förväntar sig. (Williams & Hodges 2005)
19
Vi står för en annan syn på hur fotbollstränaren ska agera i fotbollsträningen
Vi står för att tränarna i föreningen ska sträva efter att skapa en miljö som främjar spelare, som är självständiga i
att ta egna beslut på planen samt känner stark, inre självbestämmande motivation. För att skapa detta är högst
troligt inte en traditionell tränarpraktik att föredra.
Istället strävar vi mot att tränaren med sin träningsmetodik och sätt att vara pedagogiskt, ska uppmuntra spelarna
att tänka och upptäcka spelet fotboll på egen hand. Detta görs i praktiken genom ett träningsinnehåll där spelarna
ofta får utföra fotbollsaktioner och beslutsfattande i matchliknande situationer, samt att spelarna ofta tillåts vara
med och tänka själva kring feedback och bra val på fotbollsplanen. Att göra detta på detta sätt skapar spelare som
inte är beroende av instruktioner och styrning utifrån; spelarna klarar istället av att fatta bra beslut och utföra
aktioner när svårighet på motstånd och match ökar (Mosston & Ashworth 2002, s. 223; Smeeton, Williams,
Hodges & Ward 2005)
I underrubrikerna beskrivs teorier för Enhanced Guided Discovery (EGD, guidad inlärning) och feedback närmare.
Genom att använda inslag av dessa teorier effektivt kommer man som tränare, jämfört med den traditionelle
tränaren, att utvecklas till att bli en tränare som främjar inre självbestämmande motivation och spelare som lär sig
på djupet.
20
Tränarens arbetssätt med förstärkning & feedback Att använda feedback är en viktig del i tränarens arbetssätt, enligt vårt sätt att se på tränarens ledarskap.
Feedbacken bör, för att gå i linje med att spelaren ska ha bra självbestämmande motivation och ha djupinlärning,
vara uteslutande positiv. Det kan även vara i form av frågeteknik för att spelaren själv ska kunna upptäcka
andra lösningar på problem som uppstår på planen. (Williams & Hodges 2005)
Den generella regeln är att desto mer spelaren ökar i skicklighet, ju mindre frekvens och mindre specifik kan
tränaren vara i sin feedback. Detta för att spelaren ska bli mer och mer självständig och själv kunna känna vad som
kan göras annorlunda eller när denne lyckats. I detta fall kan feedback istället komma när mer komplexa aktioner
utförs och i efterhand genom diskussion med spelaren.
Att korrigerande/negativ feedback inte ska förekomma beror på att spelaren ska utvecklas utan för mycket
påverkan utifrån, vilket sannolikt är mest effektiv för motorisk djupinlärning i fotboll (Hodges & Franks 2002).
21
Spelarutbildningsplan Spelarutbildningsplanen kommer att redogöra för vilka ledarbeteenden som är extra viktiga, beroende på
spelarens biologiska ålder. Dock ska alla tränare i Rågsveds IF såklart verka efter värdegrunden och RIF-
modellens utgångspunkter.
Vidare ska spelarutbildningsplanen överskådligt visa hur vi i Rågsveds IF arbetar med spelarens utveckling i de
olika utvecklingsstegen (som ses i figuren nedan).
Spelarutbildningsplanen ska även förklara Rågsveds IF:s syn på multiidrottande samt ge en bild av vad som händer
praktiskt för spelaren i olika åldrar (när skapas lag, hur ofta man tränar och så vidare).
Icke-linjär utveckling i åtanke Vi ser på utveckling ur ett pedagogiskt perspektiv som är icke-linjärt. Detta innebär att utvecklingsfokus i de olika
stegen i spelarutbildningsplanen inte är menade att lära spelarna några perfekta rörelser av en tränare som ger
något slags tekniskt eller taktiskt facit.
Istället tror vi att ett utvecklingsfokus som främjar spelarnas kreativitet att anpassa sina aktioner till att lösa
spelsituationer som uppstår i olika miljöer, kommer att utveckla färdigheter och taktisk förståelse som passar just
den spelarens spelstil och individuella förutsättningar.
Med en icke-linjär utveckling i åtanke vill vi även organisera träningsgrupperna. Det är viktigt att komma ihåg att
olika spelare kommer att lära sig olika delar av spelet olika snabbt och i olika ordning. Därför vill vi i 7-
mannaåldern hålla ihop hela träningsgruppen, så att spelarna får träna nivåanpassat varje träning samt har bästa
möjlighet att på ett enkelt sätt utsättas för lättare eller svårare utmaningar, beroende på vilket
utvecklingsfokus/syfte som träningen har och spelarens befintliga utvecklingsnivå inom träningens syfte.
6 års ålder: spelaren börjar spela fotboll i organiserad form (går med i en klubb)
5-manna Nybörjare, första åren skapas en
glädje att upptäcka fotboll genom lek
och fritt spel (6-9 år)
7-manna Träningen blandas med lek och spelform med syfte. Gyllene ålder att
utveckla koordinativ kapacitet! (9-12 år)
9-manna Mer och mer fokus på
taktisk förståelse (12-13 år)
11-manna Spelaren tränar
positionsspecifikt
(14-19 år)
22
5-manna (6-9 år) Under 5-mannaåren fördelas träningstiden över tid, enligt cirkeldiagrammet nedan, det vill säga är illustrationen i
diagrammet inte talande för ett enskilt träningspass. För ytterligare beskrivning av utvecklingsfokus och innehåll
i träningen – läs vidare i kapitlet: Tillvägagångssätt i 5-mannafotboll och dess underrubriker.
Centrala ledaruppgifter/ledarbeteenden i 5-mannafotboll • Skapa gruppsammanhållning och motverka motsättningar. Tränaren ska se till att alla spelare blir sedda
och känner samt respekterar varandra.
• Tränarens uppgift är att uppmuntra spelaren att våga och försöka behandla bollen.
• Tränaren ska inte ge instruktioner och feedback kopplat till teknik och utförande.
• Tränaren ska sätta tydliga regler kring träningen så att barnen tidigt lär sig vad en fotbollsträning går ut
på. Exempel på regler kan vara regler för rutiner på samlingar, regler för uppförande med mera. Syftet
med reglerna är att få ett lugnt klimat på träningen med fokus på att spela fotboll och ha roligt.
• Tränaren ska vara tydlig i sina anvisningar och förklara träningsinnehållet så att alla barn förstår, tänk på
att vissa barn förstår bäst genom att se och testa själv andra av att höra och så vidare.
• Tränaren använder humor för att göra träningen lustfylld för barnen.
• Träningen ska vara genomtänkt och planerad. Likaså ska genomgångar och samlingar vara planerade;
mindre tränarprat leder till mer speltid för barnen.
Rågsveds IF:s syn på att vara aktiv i flera idrotter i 5-mannaålder (multiidrottande) Barnen kan utan problem ägna sig åt fysisk aktivitet fem-sex gånger i veckan men det är av stor vikt att träningen
är allsidig och att spelarna har möjlighet att utföra andra idrotter än fotboll.
Rågsveds IF stödjer att barnen är aktiva i flera idrotter samtidigt enligt teorier som förordar sen specialisering.
(Cote et al. 2009)
50%
20%
12%
5%
13%
Fördelning av effektiv träningstid (5-manna)
Smålagsspel Spel Lekar Isolerad träning Spelmoment
23
Det här händer praktiskt i 5-mannaåldern • Det året barnen fyller 6 år bjuds de in till att delta i föreningens fotbollsskola. Barnen tränar då en
gång/vecka under ledning av föreningstränare. Om tillräckligt med spelare finns bedrivs fotbollsskolan
på flera platser i upptagningsområdet, exempelvis på Rågsveds BP och Hagsätra IP. Fotbollsskolan pågår
under perioden april-juni samt augusti-oktober. När fotbollsskolan är slut delas barnen in i grupper baserat
på var de bor.
• På tjejsidan är målet att få 20–30 tjejer/årskull.
• Målet är att starta två träningsgrupper med ca 20–30 killar från Rågsved/Snösätra och lika många från
Hagsätra/Ormkärr.
• Dessa träningsgrupper fortsätter att träna ihop under år två för att sedan delta i 5-manna seriespel mellan
8–9 års ålder.
• När barnen når en ålder av 9 år ökar träningsmängd i organiserad fotbollsträning från 1-3 gånger per
vecka.
24
Tillvägagångssätt & utvecklingsfokus i 5-, 7-, 9- & 11-mannafotboll I detta kapitel kommer spelsystem för de olika matchformerna att beskrivas samt vilket utvecklingsfokus vi som
tränare ska ha kollektivt i de olika matchformerna. För att veta vilka färdigheter (teknik och aktioner) som behöver
övas i vilka positioner ska tränaren utgå från principerna i underrubriken utvecklingsfokus samt skapa sig en bild
av vilka krav som finns i de olika positionerna för en 11-mannaspelare i framtiden, vilket är beskrivet i tidigare
kapitel om taktiska principer. Vi vill betona att det är viktigt att spelare INTE specialiserar sig på en position innan
11-mannafotboll utan istället tränar och matchar allsidigt i minst tre olika positioner.
Vi tror starkt på att spelsystemet som föreslås är det optimala för spelarens utveckling till att bli en bolltrygg
spelare med god spelförståelse som leder till att spelaren kan agera effektivt i både offensiva och defensiva
situationer.
Detta leder till att alla lag ska spela enligt samma spelsystem, detta för att skapa en röd tråd men framförallt för
att alla spelare i föreningen ska få bra möjligheter att utvecklas till fotbollsspelare med bra taktisk förståelse.
Utvecklingsfokus i de olika åldrarna utgår från spelsättets taktiska principer. Tränaren bör ha spelförståelse som
utgångspunkt i sin träning och utefter det anpassa sina syften för att utveckla spelarnas färdigheter för att klara av
principerna genom att träna i spelform. Vi tror att alla färdigheter går att träna med många repetitioner i spelform,
bara syftet och designen med övningen i spelform är tydlig och smart utformad.
Spelsystem 5-manna: 1-2-1
Spelsystem 7-manna: 3-2-1
25
Spelsystem 9-manna: 3-4-1
Spelsystem 11-manna (rekommendation men valfritt efter spelarunderlag): 4-3-3
Motivering till spelsystem Ofta pratar man om att spelsystem bara är en ”lek med siffror”. Detta tror vi är delvis sant, då principerna och
filosofin kommer att bestämma hur det ser ut när laget spelar. Men vi tror även att olika spelsystem skapar sämre
och bättre förutsättningar att kontrollera bollen enligt principerna, vilket vi vill utbilda våra spelare att göra.
Vi vill med de valda spelsystemen skapa goda möjligheter att kontrollera bollen genom att använda våra taktiska
principer. Spelsystemen är även valda med en baktanke som går ut på att transfern mellan 5-, 7-, 9- och 11-
mannaspel blir naturlig enligt lagets positioner och sätt att spela. Med dessa spelsystem kommer spelarna att känna
igen sig i positionernas uppgifter och krav. Det nya i spelsystemen blir att spelare adderas till lagdelarna.
Spelsystemen är utformade för att kunna kontrollera bollen på bästa sätt. För att göra det tror vi starkt på att alltid
spela i numerärt överläge centralt i planen kombinerat med utgångspositioner som ger naturliga breddansvar till
spelare i kantposition, framförallt i speluppbyggnaden.
26
Tillvägagångssätt i 5-mannafotboll Spelsystem
I 5-mannafotboll spelar vi enligt 1-2-1. I just 5-mannafotboll ligger inget fokus på speciella
tillvägagångssätt/principer i fotbollens skeenden. Utan största fokus ligger på att spelarna fritt ska få uppleva spelet
utifrån viss styrning av utgångspositionerna i 1-2-1 som naturligt täcker planens djup och bredd.
Viktigt är att inte prata med spelarna i form av positioner, som att någon är back/mittfältare/anfallare. Istället pratar
vi med spelarna i form av att de utgår från olika ställen på planen: en spelare ska vara längst ner, en spelare på
vardera kanten samt en spelare längst fram. Betona att alla anfaller när vi har bollen och försöker ta bollen när vi
försvarar.
Bild: Spelsystem 1-2-1, i 5-mannafotboll.
Bakgrund till val av spelsystem:
Vi anser först och främst att 1-2-1 har en tydlig transfer till 7-, 9- och 11-mannaspel vad gäller ytorna som spelarna
får pröva att verka i på planen.
Positionerna översatt till framtida 11-manna positioner är:
- Spelare längst bak= Någon av de centrala mittfältarna.
- Spelare på kanter= Ytterback eller yttermittfältare/forward
- Spelare längst fram= En offensiv mittfältare eller central forward
Vi spelar i en diamantformation som utgångspunkt för att varje spelare ska få många 1–1 situationer oavsett vilken
position man spelar på. Alla spelare ska få träna och spela match i alla positioner. Fördelar med att spela 1-2-1 är
även att spelarna lär sig, genom att spela, att man ska försöka ha spelare på varje kant samt centralt fram och bak
på planen.
I denna ålder fokuserar vi inte på att ge spelarna instruktioner och feedback, vare sig det gäller taktiska principer,
utgångspositioner eller speciella beteenden/färdigheter för de olika positionerna.
27
Utvecklingsfokus i 5-mannafotboll Vi fokuserar endast på de allra mest grundläggande delarna i fotboll. Det vill säga först och främst att alla spelare
på planen deltar i anfallsspelet samt försvarsspelet. Utöver detta ska följande principer och individuella
beteenden/färdigheter i Rågsveds IF:s spelsätt utvecklas under åren på 5-manna:
Anfallsspel (speluppbyggnad)
- Princip: Göra planen stor.
Underprincip: Spelbredd. Speldjup.
Beteende: Orientering.
Förklaring/Beskrivning: Denna princip, underprinciper och beteenden tränas på automatiskt i och
med att spelarna utgår från olika ställen på planen. Tränare ska inte fokusera på att utveckla detta mer
än att förutsättningarna i positionerna tränar spelarna i denna princip.
Obs: När/om spelarna blir/är tidigt utvecklade exempelvis sista året på 5-manna, kan man som tränare
börja lägga fokus på denna princip, underprinciper och beteende i sin övningsdesign.
- Princip: Öppna passningslinjer.
Underprincip: -
Beteende: Bollhållare utmana för att skapa obalans.
Förklaring: Stort fokus i övningsdesign och uppmuntran från tränare ligger på att spelarna ska våga
att utmana sin motståndare i denna ålder. Överallt och när som helst på planen är det mer än tillåtet att
försöka dribbla av sin motståndare. Detta kommer att leda till spelare som ofta tränar sin teknik i
matchsituation i denna ålder, men även spelare som får fler passningsmöjligheter (öppna
passningslinjer till medspelare) när motståndarna försöker pressa.
Anfallsspel (skapa målchans)
- Princip: Utmana.
Underprincip: Utmana för att ta sig förbi.
Beteende: Utmana med tempoväxling i dribbling.
Förklaring/Beskrivning: Som tidigare nämnt ligger största fokus på att uppmuntra spelarna att
hantera bollen och våga dribbla och utmana i 1–1 situationer över hela planen. I denna ålder använder
tränaren inte mycket instruktion och feedback. Utan fokus ligger på att spelarna ska få många chanser
att behandla bollen i 1–1 situationer genom träningen/övningarnas design och spelsystemet när laget
spelar match. Samt få uppmuntran från tränaren att försöka igen, igen och igen när man misslyckas.
Försvarsspel (förhindra uppbyggnad)
- Princip: Positionsförsvar.
Underprincip: -
Beteende: Press.
Förklaring: Spelarna lär sig att i spelet försöka ta bollen av motståndarna. I träningen/övningens
design får spelarna ofta agera i 1–1-situationer, men någon speciell feedback eller instruktion används
inte från tränarens håll.
Försvarsspel (förhindra målchans)
- Inget speciellt fokus, spelarna får upptäcka själva utan något speciellt fokus i träningen/övningens
design.
Offensiv omställning/defensiv omställning
- Inget speciellt fokus, spelarna får upptäcka själva utan något speciellt fokus i träningen/övningens
design.
- Förstå skillnad mellan försvarsspel och anfallsspel (grundligt: när vi har bollen försöker vi att dribbla
eller stå så att man kan få bollen och göra må. I försvarsspel försöker alla i laget ta bollen.
28
Färdighetsutveckling:
När spelarna är små är det viktigt att de får leka och spela i allsidiga miljöer för att lära känna fotbollens olika
rörelser men även öva sin grundmotorik. Notera att vi fortfarande vill öva på färdighet i spelform och lek med
smart design för ditt syfte med träningen.
- Spelarna ska lära sig att hantera bollen med bägge händerna och fötterna.
- Spelarna ska lära sig att driva och påbörja en kunskap om hur de kan lura motståndarna genom att
finta.
- Spelarna ska lära sig att springa, stoppa, hoppa, rulla, sparka, kasta och resa sig smidigt (grundmotorik)
- Spelarna ska mot slutet av 5-manna klara av enklare koordinations och smidighetsövningar
(exempelvis stegkombinationer och hoppa hopprep på olika sätt).
Praktisk träningsmetodik i 5-mannafotboll I 5-mannafotbollen tränar vi för att skapa så mycket glädje för att spela fotboll och komma till träningarna som
möjligt. Det är den absolut största ambitionen med föreningens fotbollsträning i 5-mannaåldern.
I enighet med ambitionen att ha roligt på träningarna ska tränaren med smart övningsdesign skapa en miljö där
spelaren får upptäcka spelet fotboll och rikta in sig på att utveckla 5-mannafotbollens utvecklingsfokus, se tidigare
rubrik.
Detta innebär att träningen med fokus på fotboll så ofta som möjligt bedrivs i spelform. För att öva upp spelarens
koordination men även välmående och mentala utveckling är leken, som inte behöver vara fotbollsspecifik, ett bra
redskap.
Spelformer som används i fotbollsträning i 5-mannafotboll I 5-mannafotboll tränar vi fotboll till övervägande del i smålagsspel för att öka kontakt med boll/spelare. För att
spelarna ska få känna på att avsluta efter att denne utmanat kan man ibland träna i form av spelmoment. Emellanåt
eller i slutet av träningarna kan man spela matchlikt för att spelarna ska lära sig reglerna och förutsättningarna i
det riktiga spelet.
Smålagsspel
Smålagsspel är bra för att skapa så många kontakter med bollen / spelare som möjligt under den tiden vi tränar
fotboll under träningspasset. Smålagsspel tränas fördelaktigt både med och utan målvakter i olika typer av mål
(konmål, vanliga mål osv).
Smålagsspel kan genomföras i 1vs1, 2vs2 och 3vs3 format med och utan målvakter. Även 4vs4 spel på en mindre
anpassad yta enligt riktlinjer för smålagsspel nedan kan användas som träning i smålagsspel.
Spel
4 utespelare + 1 målvakt på en 5-mannaplan. Spel i matchlik form används inte allt för stor de av träningen då
spelarna inte utvecklat förmåga att se spelet och positionera sig på ett effektivt sätt för spelbarhet. Detta medför
risker att bollkontakter och aktioner/spelare minskar.
Positioner: 1-2-1.
OBS. vi tränar aldrig med fler spelare / lag än vad som gäller i 5-mannamatchen.
Spelmoment
Spelmoment kan vi använda utan instruktion eller teknikfeedback för att låta spelarna testa på momentet avslut
och dribbling för att ta sig till avslut. Se övningsbank och exempel på spelmomentsövningar där avslut under lätt
press beskrivs.
29
Generell riktlinje för planmått i 5-mannaträning Som tränare i ett 5-mannalag ska man som tidigare nämnt utgå från en ambition att varje spelare ska ha chans att
komma i kontakt med bollen så ofta som möjligt under övningarna i spelform. En viktig del i detta är att anpassa
spelplanens mått, med tanke på spelarnas fysiska och kognitiva utveckling bör spelplanen inte vara för stor. Vi vill
även att spelarna ska få göra många intensiva och explosiva aktioner och inte långa samt uthållighetspräglade
aktioner.
Planmått för smålagsspel: 5 x 4 meter x (försvarsspelare)
Exempel: Smålagsspel med två spelare på varje lag + målvakter, eller att mål görs i konmål = 10 x 8 meter stor
plan. OBS. Planens djup och bredd kan vara båda måtten.
Planmått för spel: 5-mannaplanen (40 x 20 meter).
Lekar i 5-mannafotboll Leken har en betydande del i 5-mannalagens fotbollsträning. Tränaren använder sin fantasi för att hitta på olika
lekar med och utan bollen som utmanar grundmotoriska färdigheter.
Ett tips är även att låta spelarna påverka träningen genom att de själva får vara med och välja lek, barn har ofta en
riklig fantasi. I övningsbanken och i underrubriken ”lekar och glädjefulla inslag” ges några exempel på lekar
tränaren kan använda.
Generell riktlinje för isolerad träning i 5-mannafotboll Vi använder isolerad träning sparsamt, eller mycket sparsamt under 5-mannaåren. Om isolerad träning ska
användas är det för att spelare som är helt ovana med att exempelvis sparka på en boll ska få testa detta under
lugna former kortare period under träningen.
Tränaren designar här övningen för att varje spelare ska få göra rörelsen många gånger, kö-bildande och att vänta
på sin tur ska undvikas så långt det går.
30
Rollfördelningsförslag i ledarstab Tränare: Ansvarar för att planera och leda träning och match.
Bygga lagsammanhållning.
Lagledare: Stötta tränaren i verksamhet genom att:
- Se till att material finns.
- Plantider är bokade.
- Laglistan stämmer.
- Kallelser.
- Etablera föräldrakontakt och se till att föräldragruppen är aktiv.
Kassör: - Se till att ev lagkassa upprättas genom att varje spelare betalar in X antal pengar/ år.
- I framtiden betala domare.
- Redovisa kvitton för utlägg till kansliet.
Oftast kan kassören och lagledaren vara samma person men det är såklart bra om man är flera som hjälps åt!
Sportsadmin Via sportsadmin sköter lagledaren laget. Här kan du se laglista, uppdatera laglistan samt skicka utskick till alla
medlemmar i laget.
Se därför som lagledare till att alla medlemmars kontaktuppgifter är korrekta!
