Årsredovisning 2015 · 2016-11-02 · insyn, dialog och inflytande utvecklas löpande men under-sökningar visar att eskilstunaborna fortfarande upplever att de har små möjligheter

Årsredovisning 2015för Eskilstuna kommun och de helägda bolagen

2 | Årsredovisning 2015

Innehåll

Oförändrat mot föregående år

Nära målet

Sämre än föregående år

Bättre än målet

Sämre än målet

Bättre än föregående år

Förklaring indikatorer

Inledning och måluppfyllelse ...........................................3

Kommunstyrelsens ordförande ..................................... 4

Kommundirektören ....................................................................5

Hållbar utveckling

Demokrati ...................................................................................7

Utbildning ................................................................................... 8

Vård och sociala tjänster .............................................. 9

Kultur och berikande fritid ........................................10

Miljö och samhällsbyggnad ......................................11

Samhällsskydd och beredskap ..............................12

Näringsliv och arbete ....................................................13

Effektiv organisation

Medarbetare ...........................................................................14

Processkvalitet .....................................................................15

Ekonomi .....................................................................................16

Måluppfyllelse strategiska mål

Attraktiv stad och landsbygd ..........................................18

Höjd utbildningsnivå ..............................................................18

Ekologisk uthållighet ..............................................................19

Fler jobb .............................................................................................19

Utmärkelser ...................................................................................20

Finansiell analys ............................................................... 24

Ekonomisk redovisning ............................................ 32

Personalredovisning ....................................................49

Ortsindikatorer ...........................................................................50

Organisationsindikatorer ................................................... 52

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 ....... 54

Organisation 2015 ................................................................... 59

Revisionsberättelse .................................................................60

Mandatfördelning Kommunfullmäktige 2015-2018

Socialdemokraterna (S) ............................................ 27

Nya Moderaterna (M) ..................................................17

Centerpartiet (C) .................................................................3

Miljöpartiet de gröna (MP) ....................................... 6

Vänsterpartiet (V) ............................................................... 6

Folkpartiet (FP) ..................................................................... 4

Kristdemokraterna (KD) ...............................................2

Sverigedemokraterna (SD) .....................................13

Politiskt obunden ...............................................................1

Redaktion: Lena Sjöberg, Anders Rehnman, Karl Olsson

Grafisk form & produktion: Konsult och uppdrag, Kommunikation

Kontakt: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret 631 86 Eskilstuna

Tel 016-710 10 00 Webb arsredovisning.eskilstuna.se

Foto omslag: Orasis foto

Årsredovisning 2015 | 32 | Årsredovisning 2015

Inledning och måluppfyllelse

HÅLLBAR UTVECKLING EFFEKTIV ORGANISATION

Miljö och samhällsbyggnad

Samhällsskydd ochsäkerhetsarbete

Näringsliv och arbete

Kultur och berikande fritid

Vård och sociala tjänster

Utbildning

DemokratiPerspektiv

PROCESSKVALITET

PerspektivMEDARBETARE

PerspektivEKONOMI

Kommunen erbjuder en bred och omfattande verksamhet där vård, skola och omsorg är de största områdena. Varje dag ansvarar vi för runt 200 000 möten när exempelvis tjejer och killar möter lärare, när gamla får hjälp av hem-tjänsten och när föräldrar lämnar och hämtar sina barn i förskolan.

Det goda mötet mellan invånare och medarbetare är avgörande för att uppnå bra resultat och skapa värde för skattepengarna.

För tolfte året i rad redovisar Eskilstuna kommun ett över-skott. Årets resultat uppgår till 106 miljoner kronor för kommunen och 132 miljoner kronor för bolagskoncernen. I en sund kommunal ekonomi ska det finnas ett överskott som kan utgöra grunden för investeringar i infrastruktur, kommunika tioner, bostäder, äldreboenden, förskolor, arena och badhus. Med en stark ekonomi över tid kan vi fortsätta bygga en trygg och hållbar framtid.

Årets måluppfyllelseKommunkoncernen planerar, leder, följer upp och bedömer verksamheten utifrån de två perspektiven hållbar utveckling och effektiv organisation. Hållbar utveckling beskriver vad kommu-nen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Inom hållbar utveckling har vi sju övergripande processer (demokrati, utbildning, vård och sociala tjänster, kultur och berikande fritid, miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd och säkerhets-

arbete, näringsliv och arbete). Effektiv organisation beskriver hur de inre perspektiven (medarbetare, processkvalitet och ekonomi) utförs och med vilka resurser.

Styrkort för den samlade bedömningenVi använder styrkort för att visa den samlade bedömningen av de övergripande processerna inom hållbar utveckling och de inre perspektiven inom effektiv organisation. Bedömningen ut-går från de fyråriga processmålen som nämnderna och bolagen har fastställt och de indikatorer som fastställts av kommunfull-mäktige.

Strategiska målFör att säkra den långsiktiga styrningen beslutar kommunfull-mäktige om fyraåriga strategiska mål. Organisationsindikatorer är av stor vikt när vi bedömer hur målen nås.

Vår bedömda måluppfyllnad för 2015 visar att:

> Attraktiv stad är bättre än målet.

> Höjd utbildningsnivå är nära målet.

> Ekologisk uthållighet är bättre än målet.

> Fler jobb är nära målet.

Eskilstuna uppfyller kravet om god ekonomisk hushållningEnligt kommunallagen ska kommunen varje år bedöma om lagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. De ekono-miska resultaten når inte riktigt målen. Men den sammantagna måluppfyllelsen inom hållbar utveckling och effektiv organisa-tion gör att kommunen har en god ekonomisk hushållning.


Utmaningar i en växande stad

Kommunstyrelsens ordförande

2015 var ett år med stora utmaningar. Eskilstuna fortsatte att växa. Fler äldre behövde vård och omsorg. Fler barn behövde förskoleplats. Samtidigt fick vi hjälpas åt för att klara av att ta hand om alla de ensamkommande barn och ungdomar som kom till oss. 2015 var också ett år med många framgångar där vi tog flera viktiga steg för en fort-satt utveckling.

En god ekonomi är grunden för att fortsätta utveckla Eskilstuna och möta de utmaningar vi har inom vård, skola och omsorg. En kommun får inte gå med förlust. Därför var det oroande när prognosen pekade på minus 20 miljoner kronor i mitten av året. Tack vare ett hårt arbete av våra medarbetare lyckades vi bromsa kostnaderna och vända resultatet till ett plus. Vi kom-mer ha fortsatt stora utmaningar och det krävs ännu smartare arbetssätt och samarbete över gränserna för att omfördela resurser till vård, skola och omsorg.

Den här årsredovisningen ger en inblick i allt det fantastiska arbete våra medarbetare gör. Det är imponerande att se vad vi levererar till våra invånare, varje dag, året om. Det är stund-tals ett slitsamt arbete och det kan kännas tungt ibland. 2015 innebar dessutom en extra utmaning då vi fick ta emot många flyktingar. Framförallt tänker jag på det stora antalet ensam-kommande barn som behövde någonstans att bo och en skola att gå till. Det är en exceptionell insats som gjorts i ett jättetufft läge. Dessutom har många kommit hit för att söka trygghet hos anhöriga, släkt och vänner. Det är människor vi inte märker av på samma sätt ännu, men som också ska lära sig svenska, kunna

försörja sig och bli en del i samhället. Här krävs en insats där både näringslivet, föreningslivet och kommunen jobbar ihop för att människor i framtiden ska kunna bidra till vår välfärd. Jag tror också att vi måste bli mycket tydligare med att varje individ har ett eget ansvar. Integration handlar om att mötas.

Mitt i alla dessa utmaningar ser jag också framgångar. Ung-domsarbetslösheten sjunker rejält. Att ungdomar får en bra start i livet är oerhört viktigt. Vi ser också att många av de satsningar som planerats under flera år nu börjar landa. Vi satte spaden i jorden för ett nytt badhus och en nya arena vilket är viktiga framtidssatsningar för idrott och fritid. Att få igång bostads-byggandet har verkligen varit prioriterat både för att bygga bort trångboddheten och för att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Vi kan också glädjas åt att grunden lades för att bygga en ny högskola. Vill vi få ner arbetslösheten finns bara en medicin och det är utbildning.

För att Eskilstuna ska bli den plats där invånare kan känna sig trygga, trivas och må bra krävs att vi flyttar fram positionerna ännu mer i vårt jämställdhetsarbete. Vi är duktiga och kan känna oss stolta, men vi får inte tappa farten. Vilka är det som sprider oro, som utför våldsbrott och kriminella handlingar? Vilka är det som bråkar på krogen eller utöver våld i hemmet? Vi måste jobba för att tvätta bort machokulturen och se till att unga pojkar har goda förebilder. Jämställdhetsarbetet är därför priori-terat ända från förskolan och hela vägen upp i vuxenåldern.

Jimmy Jansson (S) kommunstyrelsens ordförande

Foto

: P

er

Gro

th


Kommundirektören

Foto: Per Groth

Ett år då vi behövts som mest

2015 var året då Eskilstuna kommun gjorde skillnad. Skillnad för hundratals ensamkommande, för barn och ungdomar som tog steg i att förverkliga sina livsdrömmar, för personer med funktionsnedsättningar som gavs möjlighet att leva ett värdigt liv, för äldre som gavs möjlighet till ett omvårdnadsboende på ålderns höst, för en familj som hittade tillbaka till sig själva efter år av social problematik. Men även skillnad genom byggnation av hundratals bostäder, färdigställande av mark för näringslivet, utbyggd kollektivtrafik och smarta energilösningar. Och något vi bara tar för givet - rent vatten, el och värme. Vi kunde också ta viktiga steg för en fortsatt utveckling av högskolan, nytt badhus, ny arena, försköning av centrum och bostadsområden samt framsteg inom besöks- och turistnäringen.

Den kommunala organisationen fortsätter att målmedvetet satsa på Modigt Ledarskap och Modigt Medarbetarskap och kunde för andra gången nomineras till Årets kvalitetskommun. Den har förmått att rekrytera hundratals nya medarbetare och har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är tillsam-mans med Eskilstuna- och Torshällaborna, tillsammans med invånarna, brukarna, kunderna, eleverna och de äldre som vi bygger staden.

Tack för ett riktigt bra verksamhetsår 2015, i en svår och ut-manande tid när vi behövts som bäst. Den här årsredovisningen är inget annat än ett kvitto på det.

Pär Eriksson kommundirektör

En kommun är starkt samman-länkad med sin stad och sina landsbygdsområden. De ut-maningar som invånare eller företagare ställs inför är ofta samma utmaningar som den kommunala organisationen har att hantera. På samma sätt kan invånares och företagares fram-gångar ha stor betydelse för den kommunala organisationen.

Det kan tyckas som en lek med ord men det är viktigt att reflektera över ansvar, skyldigheter och rättigheter och vad som förväntas av mig som Eskilstunabo, som medarbetare och som anställd i kommunen.

Vi lever onekligen i en utmanande tid. Krig, terror och stora flykting-strömmar påverkar inte bara världskartan utan också våra liv och våra städer. Arbetslöshet, utanför-skap samt behovet av mer resurser till skola, vård och omsorg under-stryker de utmaningar vi står inför.

Det är i det här sammanhanget vi behöver se oss som ansvars-fulla invånare. I en demokrati bär var och en av oss ett person-ligt ansvar att utveckla Eskilstuna - att bidra och prata väl om staden, bostadsområdet, grannar och de vi håller kära, utan att för den skull blunda för Eskilstunas utmaningar.

Samtidigt har kommunen, med sina tusentals medarbetare, sin organisation och sin politiska struktur, ett särskilt ansvar. Det är också det som är så magiskt - alla dessa möten mellan barn-skötaren och barnet, mellan läraren och eleven, fritidsledaren och ungdomen, socialsekreteraren och den i behov av stöd, sjuksköterskan och den äldre, kulturarbetaren och den vet-girige, räddningstjänsten och familjen, handläggaren och före-tagaren, fastighetsskötaren och hyresgästen eller mellan Parken Zoo-medarbetaren och turisten. Det är dessa hundratusentals dagliga möten som är en kommun, liksom de tusentals beslut som årligen fattas av folkvalda politiker eller tjänstemän. Det är en del av det demokratiska systemet att se till den kollektiva nyttan istället för att bara lyssna till de grupper eller individer som ropar högst. Allt detta är ovärderliga ingredienser i att ta Eskilstuna framåt. När vi förmår se helheten, det är då vi utveck-lar den här staden tillsammans.

Och det är precis det vi gjort under det år som gått. Mitt i den värsta humanitära flyktingkatastrofen i modern tid, mitt i ett läge med sociala spänningar, stora ekonomiska påfrestningar och en arbetslöshet som inte ger vika, har den kommunala verksamheten stått robust. Det har krävt hårt arbete och upp-offringar. Men kanske vi kommer att skriva historien om 2015 som ett av de viktigaste åren på länge.


Foto: Per Groth


Måluppfyllelse verksamhetsprocesser

0 25 50 75 100 %

Öka den upplevda tryggheten

Genomföra granskning och kontroll

Tillhandahålla stöd till förtroendevalda

Skapa möjlighet till insyn, dialog och inflytande

* K

älla

: K

om

mu

ne

ns

Kva

lite

t i K

ort

he

t, K

KiK

20

15

Oförändrat motföregående år

Nära målet

Måluppfyllelse

23%

Andel män som använderföräldrapenning

Antal medborgar-förslag som lämnats in

45Invånarnas nöjdhet med möjlighet till inflytande

Invånarnas upplevelseav trygghet

3842Index

Index

4038

Sämst Bäst

25 58

Eskilstuna

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet?

Medel

Index

*

Trygghet och möjligheten att påverka är viktiga frågor i demokratiarbetet. Trygghetsfrågorna har varit prioriterade under året och en kartläggning har gjorts av områden där upplevelsen av otrygghet är stor. Invånares möjligheter till insyn, dialog och inflytande utvecklas löpande men under-sökningar visar att eskilstunaborna fortfarande upplever att de har små möjligheter att påverka.

Sveriges Kommuner och Landstings kvalitetsmätning Kkik visar att det finns goda möjligheter till dialog och påverkan genom exempelvis medborgarförslag och barnhearingar. Däremot har invånarna inte samma upplevelse enligt SCB:s medborgar-undersökning. Den visar bland annat att invånarna upplever att de har små möjligheter att påverka och resultatet är under rikets medel. Därför pågår ett ständigt arbete med att öka del-aktighet och välkomna idéer och synpunkter. Till exempel finns nu alla handlingar till nämndernas sammanträden tillgängliga på eskilstuna.se. De viktigaste ärendena som ska beslutas av kommunfullmäktige sammanfattas och publiceras. Webbsidan har också gjorts om och innehållet är nu anpassat även för läsplattor och mobiltelefoner.

Fler förslag och synpunkterMedborgarförslag är ytterligare ett sätt att påverka och under året har 45 förslag kommit vilket är fler än någonsin. En ny e-tjänst för synpunktshantering lanserades. Fler invånare har lämnat synpunkter och ungefär två tredjedelar av synpunkterna kom via e-tjänsten. Eventet Vår stad 2030 hölls under våren där gymnasielever utmanade politiker och experter i hur vi skapar ett socialt och ekologiskt hållbart Eskilstuna år 2030. Eventet arrangerades ihop med Världsnaturfonden.

Genom medborgar dialog kan invånares synpunkter och förslag tas tillvara. Ett arbete för att utveckla Vilsta friluftsområde har gjorts och där har invånare särskilt uppmuntrats att lämna för-slag på för bättringar. Sommartorgen i Eskilstuna och Torshälla är exempel på forum där invånarnas synpunkter och idéer tagits tillvara. I Ung fritids demokratiprojekt har tjejer och killar till-sammans med handledare undersökt vad ungdomar tycker är viktigt inom kultur och idrott. Materialet har använts i processen att ta fram de nya kultur- och idrottspolitiska handlingspla-nerna. Ett landsbygdsråd samt ett minoritetsråd för samverkan mellan kommunen och nationella minoriteter har bildats.

Stort fokus på trygghetsfrågorInvånarnas upplevelse av trygghet är låg enligt medborgar-undersökningen. Polisens trygghetsmätningar visar liknande resultat och trygghetsfrågan är därför prioriterad. Genom inter-vjuer med boende, företagare och föreningsliv har en kartlägg-ning gjorts för att ta reda på vad som upplevs otryggt. Arbetet har skett i samarbete med organisationen Tryggare Sverige och Polisen.

LaRS, ett projekt för stadsutveckling i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby, avslutades. Projektet har bidragit till ökad trivsel och samarbete. Skiftinge fortsätter nu som ett nytt område inom ramarna för stadsutvecklingsarbetet. Inom integrations-arbetet har det framgångsrika projektet med flyktingguider fortsatt och modellen har blivit nationell förebild. Ungefär 500 personer är nu engagerade för att underlätta och stötta för lika många nyanlända.

Hållbar utveckling

Demokrati



0 25 50 75 100 %

Vuxenutbildning

Gymnasieskola

Grundskola

Förskola

Bättre änföregående år

Nära målet

Måluppfyllelse 4,4

Antal barn per pedagogisk personal

Andel elever i grundskolanmed betyg i alla ämnen

Betygspoäng på gymnasiet

Andel vuxenstuderande medminst betyget godkänt

75,5%

14,413,7

73%Yrkesprogram:

Högskole-förberedande program:

Sämst Medel Bäst

53 75 92

Eskilstuna

78

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8.

Procent

*

Betygsresultaten i grundskola och gymnasieskola ut-vecklas positivt och undersökningar visar att barn och elever är nöjda med sin utbildning. Behovet av legiti merad pedagogisk personal samt lokaler är stort inom förskola, skola och vuxenutbildning. Invånarantalet ökar genom nyanlända, inflyttade och fler födda barn vilket påverkar verksamheten.

Inom förskolan tillkom 170 nya platser under året och plane-ringen för att skapa fler platser pågår. Det är en utmaning att rekrytera förskollärare och det gjorde att andelen högskole-utbildad personal minskade från 60 till 55 procent. Ett arbete påbörjades för att göra förskollärarens pedagogiska uppdrag och ansvar tydligare och på så sätt säkerställa en god pedago-gisk kvalitet.

Barn- och föräldraenkäterna visar att barn och föräldrar är fort-satt mycket nöjda med förskolans verksamhet. Barnen känner sig trygga och tycker att det är roligt att vara på förskolan.

Bättre resultat i grundskolanBetygsresultaten i årskurs 9 förbättrades medan de försämrades något i årskurs 6. Andelen elever med betygen A och B ökade. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått lägst godkänt betyg i minst 16 ämnen ökade. Även meritvärdet ökade. En anledning till de förbättrade resultaten är ett medvetet och systematiskt arbete för att höja kvaliteten i grundskolan. Kvalitetsarbetet fortsätter med fokus på att stärka chef- och ledarskapet.

Välkomsten, som är en verksamhet för nyanlända, har fått ta emot ovanligt många barn och ungdomar och trycket har varit högt. Det har varit en utmaning att tillräckligt snabbt ordna plats för nyanlända elever i förskolor och skolor.

Läxhjälp och stöd utöver timplanen erbjuds idag på alla skolor. Ett digitalt frånvarohanteringssystem infördes som ger vård-nadshavare möjlighet att få sms när elever är frånvarande.

GymnasieskolanBetygspoängen i den kommunala gymnasieskolan ökade något. Andelen gymnasieelever som tog examen sjönk på de högskole förberedande programmen men ökade på yrkes-programmen.

Gymnasieskolan växer i snabbare takt än vad prognoserna visar och det beror både på ökad inflyttning och inpendling. Andelen sökande till yrkesprogrammen minskar. Trots det behöver

rela tionerna mellan arbetslivet och gymnasieskolan stärkas så att alla elever på yrkesprogrammen kan garanteras arbetsplats-förlagt lärande hos arbetsgivare i Eskilstuna.

VuxenutbildningEfterfrågan på vuxenutbildning är fortsatt hög med kö till flera utbildningar. Snabbspåret för akademiker är ett sätt för ny-anlända att ta steget till högre utbildning eller arbete. En första grupp genomförde snabbspåret med gott resultat. Arbetet med att säkerställa kvalitén hos externa utbildningsanordnare har prioriterats och en ny rutin för kvalitetsredovisning har införts. Genom projektmedel har specialpedagogiken inom vuxen-utbildningen kunnat utvecklas. NKI-mätningar visar att vuxen-studerande är nöjda med sin utbildning.

Hållbar utveckling

Utbildning

* K

älla

: K

om

mu

ne

ns

Kva

lite

t i K

ort

he

t, K

KiK

20

15



0 25 50 75 100 %

Ge stöd och vård till äldre

Ge stöd och vård till vuxna

Ge stöd och vård till barn och unga


Nära målet

Måluppfyllelse

Andel vuxna som inte återkommer till social-tjänsten, ett år efter avslutad behandling

Andel som är nöjda medsitt särskilda boende

Andel som är nöjda med hemtjänsten

12 268Antal vårddygn för barn placerade på institution

89%

76%

82%

Sämst Medel Bäst

46 83 97

Eskilstuna

82

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sittsärskilda boende.

Procent

*

Behoven av vård och omsorg ökar, såväl för barn och vuxna som äldre. Det oroliga läget i världen har på verkat Eskilstuna som tagit emot många ensamkommande flyktingbarn. Inom äldreomsorgen är behovet av boenden stort, men nya platser har tillkommit och köerna har minskat. Det ökade behovet av vård och sociala tjänster för både unga, vuxna och äldre gör att kostnaderna varit högre än budgeterat.

Allt fler barn och unga är i behov av stöd och vård. Det kan till exempel vara barn som har komplexa behov eller som lever i otrygga familjeförhållanden. Det pågår ett ständigt arbete för att upptäcka och förebygga problem i ett så tidigt skede som möjligt och att förbättra metoder och arbetssätt. Två projekt som startats under året är Fristadshuset och Team Samagera i syfte att förebygga sociala problem för barn och unga.

Under året har socialsekreterare anställts som resurs i skolan. Det är ett sätt att ytterligare se barnens behov, stötta dem att fullfölja skolan och bygga broar mellan föräldrar och skola. Vården på hemmaplan för utsatta familjer ger ett bra stöd, men det är fortfarande brist på familjehem och boenden.

Många ensamkommande barnKommunen har tagit emot många ensamkommande flykting-barn och arbetsbelastningen har varit mycket hög. Ett helt nytt verksamhetsområde med fyra enheter har skapats. Under året har sju boenden varit öppna. Yngre barn har i största möjliga mån fått bo i familjehem. Engagemanget från frivilligorganisa-tioner och samhället i övrigt har varit stort vilket har underlättat det tuffa och svåra arbetet. Ekonomin har inte belastats då kommunen kompenseras genom statliga medel.

Överförmyndarnämnderna i Eskilstuna och Strängnäs är nu sammanslagna till en nämnd. Det finns ett fortsatt behov av fler gode män och förvaltare, inte minst på grund av en stor tillströmning av ensamkommande barn och ungdomar.

Stöd till vuxnaEtt förbättringsarbete har påbörjats för att höja kvaliteten för vård och omsorg som ges till brukare med komplexa behov. Arbetet med att erbjuda arbete till personer med funktions-nedsättning har varit framgångsrikt. Bristen på boenden gör det svårt att verkställa boendestödsbeslut tillräckligt snabbt. Ett HVB-hem för personer med bakgrund inom missbruk och kriminalitet har öppnats i Vårdförbundets regi. Stödet till vålds-

utsatta kvinnor har utvecklats och boendeplatser har kunnat erbjudas.

Fler behöver hemtjänstFler äldre bor kvar hemma med stöd av vård och omsorg. Samtidigt minskar antalet platser på sjukhusen. Det ökar be hovet av hemtjänst och av platser i vård- och omsorgs-boenden. Ett arbete för att skapa fler boendeplatser pågår. Till exempel har det skapats fler platser genom kommunens boende på Djurgården och korttidsenhet i Torshälla. Som ett komplement har två trygghetsboenden öppnat.

Nya tekniker och arbetssättNya metoder och arbetssätt provas kontinuerligt för att höja kvaliteten och skapa bättre vård. Det framgångsrika Sambo-projektet har blivit permanent. Arbetsterapeut och sjukgym-nast involveras redan på sjukhuset för att planera den fortsatta vården hemma. Inom ramarna för välfärdsteknologi har flera projekt pågått, till exempel digital tillsyn om natten och teknik för att hjälpa personer med urininkontinens. I Torshälla provas nyckelfria lås inom hemtjänsten för ökad kvalitet, effektivitet och säkerhet. Aktiviteterna vid mötesplatserna utvecklas stän-digt utifrån besökarnas behov. Till exempel är ett antal mobila mötesplatser igång.

Hållbar utveckling


* K

älla

: K

om

mu

ne

ns

Kva

lite

t i K

ort

he

t, K

KiK

20

15



0 25 50 75 100 %

Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material

Skapa förutsättning för kultur och berikande fritid

* K

älla

: N

öjd

-Re

gio

n-I

nd

ex

från

SC

B m

ed

bo

rgar

un

de

rsö

knin

g.


Bättre än målet

Måluppfyllelse

64%

212 238

829 262Nöjd-medborgar-index, kultur

Nöjd-medborgar-index, idrott

Antal besökare på museer,mötesplatser, bibliotekoch större scener

Antal besökarepå Parken Zoo

59%

Sämst Medel Bäst

46 60 74

Eskilstuna

63

Invånarnas betyg om att kunna utöva fritidsintressen,till exempel sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv.

Index

*

Besöksrekord på stadsmuseet, succé för junior-EM i friidrott och ett folkfyllt Fristadstorg är ett axplock ur den breda kultur- och fritidsverksamheten. Öppen idrott, idrottsbibliotek och nya idrottsanläggningar är några av satsningarna under året.

Nya idrotts- och kulturpolitiska handlingsplaner håller på att arbetas fram. De stakar ut inriktningen för kommunkoncernens idrotts- och kulturpolitik fram till 2020. Föreningar, organisa-tioner, allmänhet och andra aktörer har deltagit i seminarier och workshops för att komma med synpunkter, förslag och idéer. En särskild dialogvecka hölls på flera platser under hösten. För att få med synpunkter från yngre målgrupper har ungdomar intervjuat andra ungdomar inom ramen för Ung Fritids demo-kratiprojekt.

Tummen upp för Lilla stadsmuseetEskilstuna stadsmuseum hade ett rekordår med hela 96 000 besökare, nästan dubbelt så många som året innan. Inte minst Lilla stadsmuseet, en stadshistorisk utställning för barn, var mycket välbesökt.

Fristadstorget som invigdes hösten 2014 har utvecklats till ett levande torg och en naturlig mötesplats. Torget nominera-des till det prestigefyllda Sienapriset i kategorin God utemiljö. Under sommaren fylldes torget med aktiviteter. Matmarknad, Springpride och en folkfest i samband med EM i friidrott för juniorer är några exempel.

I augusti arrangerades Eskilstuna Parkfestival för tredje året. Festivalen drog 19 000 besökare vilket är rekord. Seglarskola, loppis och street basket var några av kringaktiviteterna och många föreningar bidrog till ett lyckat arrangemang. Festivalen miljödiplomerades.

Kommunen strävar efter att alla invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag och det pågår ett ständigt arbete för att göra konsten mer tillgänglig. I Skogsgläntans ombyggda vård- och omsorgboende invigdes Livets gång av Backa Carin Ivarsdotter. I Torshälla skulpturpark invigdes Mantel av Ebba Bohlin. Ett dussintal nya konstprojekt påbörjades.

Lyckat EM-arrangemangUnder några dagar i mitten av juli arrangerades EM i friidrott för juniorer på Ekängens friidrottsarena. Arrangemanget blev en succé ur många aspekter. Totalt deltog 1 500 aktiva från 47 länder. Mästerskapet planerades och genomfördes av kom-munen, Svenska friidrottsförbundet och fyra lokala föreningar.

Det miljödiplomerade evenemanget utsågs senare till världens mest hållbara friidrottsevenemang.

I samband med junior-EM rustades Ekängen upp för att möta internationella krav. Skjulstahallen, med sina två fullstora hallar för bollsport, invigdes under hösten.

För att stärka kultur- och idrottslivet pågår dessutom satsningar på nytt badhus samt ny arena för idrott och konserter. Samtidigt planeras för en upprustning av Munktellarenan för att kunna ta emot fler föreningar i samband med att sporthallen ger plats åt nytt campus.

Möjligheter att prova idrottGenom Öppen idrott får tjejer och killar testa olika idrotter och fritidsaktiviteter. Det är ett sätt att öka delaktigheten och möjligheterna att ha roligt på fritiden. Ytterligare en satsning är idrottsbibliotek där det går att låna sport- och friluftsutrust-ning. Det första biblioteket öppnade under våren på Skiftinge-hus skola. Utvecklingen av Vilsta friluftsområde fortsätter där invånare ochoch föreningar deltagit i planeringen för att göra området tryggare och mer tillgängligt. Nya spårmarkeringar, bättre belysning, ny grillplats, hundlekpark och ett konstsnöspår är exempel på förbättringar som genomförts. I Årby har elever på Årbyskolan varit delaktiga i utformningen av en ny lekplats med rymdtema.

För första gången tog sig Eskilstuna in på tidningen Sport & Affärers lista över Sveriges 25 främsta idrottskommuner och i Naturvårdsverkets ranking över Sveriges friluftskommuner klätt-rade kommunen från plats 96 till 20.

En utredning kring försäljning av Parken Zoo påbörjades, med kravet att djurparken ska finnas kvar och fortsätta vara en turist-attraktion som ska utvecklas.

Hållbar utveckling



Bättreän målet

Måluppfyllelse

38555%

Befolknings-förändring

Antal nya påbörjade bostäder

Antal resande med buss i stadstrafiken

Andel återvunnet material av hushållsavfall

5 006 436+1142



Bättre än målet

Måluppfyllelse

64%

212 238

829 262Nöjd-medborgar-index, kultur

Nöjd-medborgar-index, idrott

Antal besökare på museer,mötesplatser, bibliotekoch större scener

Antal besökarepå Parken Zoo

59%


Bättreän målet

Måluppfyllelse

38555%

Befolknings-förändring

Antal nya påbörjade bostäder

Antal resande med buss i stadstrafiken

Andel återvunnet material av hushållsavfall

5 006 436+1142

Sämst Medel Bäst

17 39 74

Eskilstuna

55

Hur e�ektiv är kommunens hantering och återvinningav hushållsavfall?

Procent

*


0 25 50 75 100 %

Planering av markanvändning

Miljö- och naturvård

Tillhandahålla vatten och avlopp

Möjliggöra insamling och återvinning

Leverera energi och stadsnät

Tillhandahålla kollektivtrafik

Drift och underhåll av byggnader och stadsmiljö

Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö

Eskilstuna växte med 1 142 invånare under året och arbetet med att skapa förutsättningar för och bygga nya bostäder har fokus. Genom spadtag för badhus och arena har stora steg tagits för kommunens långsiktiga utveck-ling. Det viktiga miljöarbetet fortsatte med investeringar i bland annat vindkraft samt gång- och cykelvägar.

Det är brist på bostäder i Eskilstuna och att främja bostads-byggandet har hög prioritet. Det långsiktiga arbetet med att konkretisera strategin om 5 000 nya bostäder fram till år 2030 pågår. Det innebär bland annat att skapa en tätare och mer sammanhållen stad i enlighet med översiktsplanen. 385 bo-städer började byggas under året vilket var över målet. Av dessa stod det kommunala bostadsbolaget Kommunfastigheter för hälften. Ett arbete pågår för att attrahera byggintressenter. Två markanvisningstävlingar genomfördes och presenterades på Byggforum – en ny möteplats för aktörer som är intresserade av att satsa i Eskilstuna. Bland bostadsprojekt som färdigställdes under året kan nämnas Tunafors fabriker, Djursta och Holmen i Torshälla. Detaljplanen för kvarteret Nätet i stadsdelen Norr vann laga kraft. Den möjliggör att 1 000 nya bostäder kan byggas i etapper.

Högskola, bad och arenaFlera stora och viktiga projekt för Eskilstunas utveckling på-börjades under året. Planeringen av Mälardalens högskolas nya campus fortsatte. Detaljplanen vann laga kraft och högskolan genomförde en upphandling av hyresvärd och entreprenör. Det nya campuset beräknas stå klart 2018.

Spadtag togs för en ny arena och byggnationen av det nya Munktellbadet fortsatte. Badhuset blir det första i Sverige som får certifieringen Miljöbyggnad guld. Ett samverkansavtal med fastighetsägarna på Kungsgatan som också är med och finan-sierar projektet, banar väg för en ombyggnation av gågatan. Den första etappen från Smörtorget till Fristadstorget byggs under 2016.

I augusti invigdes Sveriges första återbruksgalleria Re Tuna. Butikerna i gallerian förädlar och reparerar begagnade saker. Konceptet har uppmärksammats nationellt.

Möjligheter till fler färdsättEn tätare och mer sammanväxt stad ställer högre krav på alternativa färdsätt och hållbart resande. Fler väljer att åka buss och ett nytt busskörfält byggdes. En ny gång- och cykelväg på den gamla järnvägsvallen mellan Ärla och Eskilstuna kunde

färdigställas. Spadtag togs för den nya Västerbron som ska öka tillgängligheten till och från Munktellstaden och parkerings-möjligheterna i området har setts över.

Hållbarhetsarbetet utvecklasKommunen investerade i fyra vindkraftverk i Sollefteå. Vind-kraftverken producerar el motsvarande hälften av kommun-koncernens förbrukning vilket ska bidra till målet att vara klimat neutral år 2020. Som ett led i att minska miljöpåverkan har medarbetare och förtroendevalda genomfört miljöutbild-ningen Uppdrag miljösmart. Det framgångsrika färgsorterings-systemet för avfall fortsätter att uppmärksammas och under året har Örebro och Strängnäs inlett samarbete med Eskilstuna Energi och Miljö för färgsortering.

För att långsiktigt säkra tillgången på rent dricksvatten har en ny vattenplan antagits. Den omfattar även kvalitetsf örbättringar i sjöar och vattendrag. Regionsamarbetet Fyra Mälarstäder intensifierades och en gemensam handlingsplan för att utveckla infrastruktur, bostadsbyggande och bevarande av Mälaren tagits fram för Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås.

Hållbar utveckling


* K

älla

: K

om

mu

ne

ns

Kva

lite

t i K

ort

he

t, K

KiK

20

15

* K

älla

: Ö

pp

na

jäm

före

lse

r: T

ryg

gh

et

oc

h s

äke

rhe

t, S

KL

20

15.


Bättreän målet

Måluppfyllelse

81%

84%

97%

6 800Antal utbildade i brand och säkerhet

Insatstid inom 10 minuter

Andel utförda livsmedels-tillsyner av planerade

Andel utförda miljötillsynerav planerade

Lägst Medel Högst

0,15 0,65 1,91

Eskilstuna

0,58

Antal bränder i byggnader per 1 000 invånare.

Antal

*


0 25 50 75 100 %

Upprätthålla krisberedskap

Bedriva tillsyn och kontroll

Förebygga och minska konsekvensen av olyckor

Antalet larm om olyckor och bränder ökade något men ligger konstant i förhållande till Eskilstunas ökande be-folkning. Räddningstjänsten klarar sina mål om inställelse-tid vid prioriterade larm. Det viktiga förebyggande arbetet utvecklas hela tiden och ett nytt koncept som provades var att utbilda barn i brandskydd genom teaterföreställ-ningar. Ett ökat intresse för exploateringar gör att miljö-kontoret får prioritera ärenden som rör förorenad mark.

Räddningstjänsten larmades till fler olyckor och bränder än tidigare år. En förklaring är att befolkningen ökar och sett till antalet invånare är olycksstatistiken i nivå med föregående år. En person omkom i samband med brand. Tack vare en regnig sommar inträffade inga allvarligare skogsbränder. Räddnings-tjänsten mål är att vara på plats inom tio minuter i 80 procent av de prioriterade larmen, det vill säga då det är fara för liv eller egendom. Resultatet var 84 procent vilket är högre än målet.

Teater som utbildningsmetodEtt av räddningstjänsten viktiga uppdrag är att förebygga och minska konsekvensen av olyckor. Alla barn i årskurs fyra och sju utbildades i förebyggande brandskydd. Under året har 2 130 barn gått utbildningen.

Sexåringar i förskoleklass fick kunskap i brandskydd genom en teaterföreställning där grundskoleelever på Årby skolan agerade skådespelare tillsammans med räddningstjänsten. Totalt 1 200 barn såg föreställningen under en tvåveckors period. Rädd-ningstjänsten har också genomfört utbildningsinsatser för invånare i samband med olika aktiviteter i bostadsområden och stadsdelar. Statistiken visar att fler invånare gör en första insats i samband med bränder vilket tyder på ökad kunskap. Även alla medarbetare i kommunen utbildas i brandskydd.

Genom ett samarbete med Mälardalens brand- och räddnings-förbund har en funktion som benämns ”första insatsperson” inrättats i Kvicksund. Fem personer som bor och arbetar i området har fått en specialanpassad utbildning och tillgång till ett mindre utryckningsfordon för att i händelse av brand eller olycka snabbt kunna göra ett ingripande.

Tillsyn och kontrollKommunen har ett viktigt uppdrag att genomföra tillsyn inom området hälsoskydd och av miljöfarliga verksamheter samt kontroller av livsmedelsanläggningar. Ett långsiktigt arbete pågår med att inventera enskilda avlopp då många av dessa inte

lever upp till de krav som ställs idag. Målet är att samtliga avlopp ska vara godkända till år 2021. Under året har 268 adresser med enskilt avlopp besökts och 183 ansökningar har gjorts om att åtgärda sin anläggning, vilket är i närheten av målet. Bostads-bristen gör att det är ett hårt tryck på exploatering av mark. Det innebär att miljökontoret fått prioritera nyinkomna ärenden som rör förorenad mark.

Ett systematiskt förbättringsarbete inom bemötande pågår, vilket har påverkat hur företagare upplever kontakten med miljökontoret. En högre grad av nöjdhet påvisades genom att nöjd-kund-index steg.

KrisberedskapEn strategi för trygghet, säkerhet och beredskap i Eskilstuna kommun 2015-2018 beslutades och arbetet har sedan på-börjats för att implementera planen. Tillsammans med Myndig heten för samhällsskydd och beredskap har ett utbild-ningsmaterial för krisberedskap tagits fram. En risk- och sårbar-hetsanalys samt en handlingsplan för krisberedskap har tagits för kommunkoncernen 2015-2018. I slutet av året genom-fördes en stor krisövning med Livs medelsverket där temat var dricksvatten.

Hållbar utveckling

Samhällsskydd och beredskap



Måluppfyllelse

Nära målet

13,1%

Andel av befolkningensom har arbete

Arbetslöshet

Antal skapade arbetstillfällengenom företags-etableringar

Antal hushåll medförsörjningsstöd

73% 2563 105

Sämst Medel Bäst

1,2 4,9 11,7

Eskilstuna

5,3

Hur många nya företag har startats per 1 000 invånarei kommunen?

Antal

*


0 25 50 75 100 %

Tillhandahålla försörjningsstöd

Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder

Tillhandahålla yrkesutbildningar

Främja befintliga företag och organisationer

Främja etableringar

Stimulera nyföretagande

Under året har handlingsplanen för näringsliv och arbete genomförts. Den bidrar till att skapa förutsättningar för Eskilstunas näringsliv att utvecklas vilket i förlängningen leder till fler jobb och fler i jobb. Att tillgodose närings-livets behov av kompetens är också viktigt och det görs bland annat genom att erbjuda egna utbildningar och stötta privata utbildningsanordnare.

Ungefär 200 företagsbesök gjordes under året för att kartlägga behov och lyssna in hur kommunen kan bidra till att utveckla näringslivet. Kartläggningen har gett kunskap för att kunna göra riktade aktiviteter i linje med handlingsplanen för näringsliv och arbete. I serviceundersökningen steg Nöjd-Kund-Index från 70 till 72 vilket visar att företagarna är mer nöjda med kommunens service.

Grunden för ett långsiktigt samarbete med näringslivet togs då avsiktsförklaringen Affärsplan Eskilstuna undertecknades mellan kommunen, Mälardalens högskola och 17 näringslivsaktörer. Ett nytt företagsnätverk startade där ett tjugotal företrädare för näringslivet träffats regelbundet. Vidare har aktiviteter inom ramarna för affärsutveckling genomförts som till exempel Till-växtmotorn och Boost your business.

Nyetableringar och nyföretagandeEtt kontinuerligt arbete pågår för att attrahera befintliga företag att etablera verksamhet i Eskilstuna. Utpekade branscher är logistik, besöksnäring, handel och industri. Antalet intresseför-frågningar kring etableringar ökade, även från internationellt håll, och samarbetet med Stockholm Business Region och Business Sweden hjälper till att knyta viktiga kontakter. Under 2015 etablerades 32 företag vilket skapade 256 nya jobb.

Munktell Science Park har fortsatt att utveckla sin verksamhet där nyföretagande är en viktig del. Samarbetet mellan olika nyföretagaraktörer har gjorts tydligare. Totalt registrerades 510 nya företag vilket är fler än förra året.

Utbildning för rätt kompetensHöjd utbildningsnivå och kompetensförsörjning är nycklar till ett starkt näringsliv. Kommunen har en viktig roll för att skapa förutsättningar för yrkes- och yrkeshögskoleutbildningar. Ett projekt har inletts för att skapa ett YH-center för att stötta före tagare i att formulera sina kompetensbehov och verka för att skapa utbildningar som leder till jobb. Ett antal utbildnings-mäklare har anställts för att kartlägga kompetensbehovet. Yrkes utbildningar har ordnats inom exempelvis områdena truck, omvårdnad, bygg, yrkesförare, storkök och industri.

ArbetsmarknadsåtgärderArbetslösheten ligger fortsatt på en hög nivå runt 14 procent, men ungdomsarbetslösheten sjönk något och trenden är liknande i hela landet. Det är även glädjande att behovet av försörjningsstöd minskat för tredje året i rad. Färre hushåll har erhållit försörjningsstöd och kostnaderna har minskat. En av anledningarna är kommunens traineesatsning som bidragit till att 282 kvinnor och män som haft försörjningsstöd nu har fått ett jobb inom någon av kommunens verksamheter. Det lyckade projektet som nu blir permanent har bidragit till att ungefär 400 fler barn har en förälder som går till ett dagligt arbete. Ökat självförtroende, ökad trygghet och personlig utveckling är posi-tiva effekter av projektet.

Förändra radikalt är ett exempel på utvecklingsarbete som gjorts där personer som ansöker om försörjningsstöd är mer delaktiga i att utforma verksamheten och sin handlingsplan för att nå sina mål och egen försörjning.

Tillsammans med Arbetsförmedlingen lades grunden för projektet Unga till arbete med syfte att sänka ungdomsarbets-lösheten.

Ytterligare en satsning som genomförts är att erbjuda arbete till personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Totalt anställdes 23 personer under året.

Hållbar utveckling


* K

älla

: K

om

mu

ne

ns

Kva

lite

t i K

ort

he

t, K

KiK

20

15


Arbetet med att öppna Eskilstuna direkt, ett center för kontakt med invånare, brukare och kunder satte igång. Platsvarumärket EskilstunaEvolution lanserades liksom en varumärkesplattform för kommunkoncernen. Den viktiga processtyrningen fortsätter att utvecklas för att skapa värde och höja kvaliteten. Eskilstuna kommun nominerades till årets kvalitetskommun.

De flesta processer har nu definierat syfte och mål vilket ger ett underlag till styrkort. Dessutom finns nu styrkort på förvalt-ningsnivå och ett arbete påbörjades för att införa styrkort även på enhetsnivå.

Innovationssatsningen Modiga idéer syftar till att ta till vara på innovationskraften bland medarbetare. 123 medarbetare har utbildats i satsningen Ledarskap för innovation. Medarbetare uppmuntras att komma med idéer och förbättringsförslag. Av 62 Modiga idéer har 3 förverkligats.

Eskilstuna nominerades som en av sex kommuner till ut-märkelsen Sveriges kvalitetskommun. Till grund för nomine-ringen ligger Sveriges Kommuner och Landstings utvärdering Kommunkompassen där kommunen fick 636 poäng vilket är ett av de bästa resultaten någonsin.

IndikatorTrendpil och

MåluppfyllelseMål

Utfall totalt

Invånarnas nöjdhet med hur verksamheten sköts: Nöjd-Medborgar-Index

56 52

Utvecklad e-tjänst

— 93

Andel som får svar på e-post inom 2 dagar

83 % 83 %

Andel som får telefonkontakt med handläggare inom två minuter

55 % 47 %

Andel som uppfattar ett gott bemötande vid telefon-kontakt

70 % 98 %

Andel som uppger att det är lätt att hitta på eskilstuna.se

90 % 89 %

Andel av verksamhets-processerna som har syfte och mål formulerade

100 % 100 %

Andel av verksamhets-processerna som har tydlig-gjord servicenivå

100 % 70 %

Flera insatser gjordes för att stärka Eskilstunas attraktivitet och varumärke. Platsvarumärket EskilstunaEvolution lanserades i början av året, och nominerades till priset Placebrander of the year. Arbetet har bedrivits med delaktighet från näringsliv, förenings liv och andra aktörer. Vidare antogs en varumärkes-plattform för kommunkoncernen. Plattformen är ett internt verktyg för att förmedla en samlad bild av organisationen och vad den erbjuder. En ny grafisk profil som ersätter tidigare profiler togs fram.

Ett nytt intranät som ska underlätta kommunikation och sam-arbete mellan verksamheter och medarbetare lanserades. De sociala funktionerna har lyfts fram. Arbetet med dokument-hantering och struktur för innehåll fortsätter att utvecklas under 2016.

Kommunkoncernens egen mässa Eskilstuna inspirerar besöktes av 7 100 medarbetare och invånare. Genom 60 montrar och lika många seminarier visades bredden av verksamheten för besökarna.

Satsning på tillgänglighet och serviceArbetet med att öppna ett center för kontakter med invånare, brukare och kunder satte igång. Centret som heter Eskilstuna direkt öppnar i april 2016. Alla förvaltningar har anslutit sig. Centret kommer hantera cirka 135 frågor och ärenden vid start och ansvarsområdet kommer successivt utvidgas med nya frågor och ärenden. Parallellt har riktlinjer för service och tillgänglighet tagits fram som ett internt verktyg för att säker-ställa gott bemötande och god kvalitet vad gäller till exempel svarstider i telefon, e-post och sociala medier.

Allt fler invånare uppger att de vill sköta sina ärenden via inter-net och arbetet för att anpassa eskilstuna.se till en mer service- och tjänstebaserad webbplats påbörjades. En ny design på webbplatsen underlättar att ta del av innehållet via mobiltele-foner och surfplattor. Alla e-tjänster flyttades till en ny plattform vilket möjliggör utveckling av nya e-tjänster inom regionsamar-betet Fyra Mälarstäder. Under året lanserades 19 nya e-tjänster och totalt finns nu 93 stycken.

Sociala medier blir en allt viktigare kanal för att ställa frågor, lämna synpunkter eller anmäla fel och brister och arbetet med att utveckla de sociala kanalerna pågår. Kommunens face-booksida har nu fler än 5 000 följare. Instagram var den kanal som växte snabbast under året.

Processtyrning för kvalitetProcessarbetet fortsätter att utvecklas med fokus att höja kvaliteten och skapa värde för invånare, brukare och kunder.


Processkvalitet

Nära målet

Måluppfyllelse



Arbetet med att stärka kommunens position som en attraktiv arbetsgivare fortsatte och som ett resultat har Eskilstuna kommun nominerats till Årets kommun inom Employer Branding. Satsningar på hälsa och arbetsmiljö har gjorts för att dämpa den ökande sjukfrånvaron. Rätten till önskad sysselsättningsgrad har erbjudits alla med-arbetare inom vård och omsorg.

läsningar och provade aktiviteter. Ett hälsoråd infördes för att ytterligare öka fokus på hälsofrämjande insatser.

Som ett led i att minska sjukfrånvaron träffades en överens-kommelse mellan kommunen och Försäkringskassan. Målet är att minska sjukfrånvaron och stötta medarbetare att komma tillbaka i arbete. Kommunhälsan fortsatte att vidga sitt hälso-främjande och förebyggande arbete.

Många valde ökad sysselsättningRätten till önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg infördes. Av 2 000 medarbetare valde 600 att ändra sin syssel-sättningsgrad, de allra flesta genom en ökning. Totalt innebar det en ökning i sysselsättning motsvarande 100 årsarbetare. Att kunna välja sin sysselsättningsgrad är ett led i jämställdhets-arbetet. Det kan ge större möjligheter att leva på sin lön och det höjer också kvaliteten för brukare.

IndikatorTrendpil och

MåluppfyllelseMål

Utfall totalt

Ledarskapsindex

—69,7 %

(kvinnor = 69,8 % män = 69,6 %)

Hållbar medarbetar-engagemang (HME)

—79

(kvinnor = 80 män = 79)

Uppleva god hälsa

94,0 %86,2 %

(kvinnor = 85,2 % män = 90,2 %)

Önskad sysselsättnings-grad

—86,7 %

(kvinnor = 86,2 % män = 89,0 %)

Antal medarbetare som är födda utanför Norden

9,5 %11,2 %

(kvinnor = 10,8 % män = 12,9 %)

Andel medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun

90 %81,1 %

(kvinnor = 81,5 % män = 79,7 %)

Total sjukfrånvaro, procent

—7,9 %

(kvinnor = 7,1 % män = 7,5 %)

*

*

*

*

* U

pp

gif

ter

från

se

nas

te e

nkä

ten

20

14.

Att säkra kompetensförsörjningen för framtiden och stärka positionen som en attraktiv arbetsgivare är ett av flera priori-terade områden. Tolv yrkesambassadörer rekryterades internt med uppdraget att besöka elever i årskurs åtta och årskurs två på gymnasiet samt delta i yrkes- och utbildningsmässor för att berätta om karriärmöjligheter. Lärare och socialsekreterare är exempel på yrkesgrupper där det finns ett stort rekryterings-behov.

Ett arbete startades för att identifiera de största ut maningarna inom arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Det har resulterat i en rad insatser och pilotprojekt i det som kallas Verktygslådan och som ska genomföras under 2016 och 2017.

Rätt kompetensRätt kompetens är ett projekt som pågått för att säkra servicen till invånare, brukare och kunder. Det är också ett verktyg för medarbetare att öka medvetenheten om sin kompetens. Orga-nisationen får en bättre bild av medarbetarnas kunskaper vilket underlättar planering av utbildningsbehov och rekryteringar. Över 3 000 medarbetare har registrerat sin kompetens vilket är något under målet.

Det finns en strävan att organisationen ska spegla invånarnas demografi. Andelen medarbetare födda utanför Norden ökade till elva procent vilket är bättre än målet.

Introduktionen för nyanställda chefer och medarbetare utveck-lades. Bland annat är utbildningen Modigt medarbetarskap, som syftar till att stärka mötet med invånare, brukare och kunder, nu en del av introduktionen.

En omfattande genomlysning har gjorts för att öka förståelsen för hur chefer upplever sin arbetssituation. Alla chefer har fått svara på en enkät om bland annat arbetsbelastning och arbets-miljö.

Eskilstuna kommun har nominerats till priset Årets kommun 2016 inom Employer Branding. Detta som en effekt av det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning och mål-sättningen att vara en attraktiv arbetsgivare. Priset delas ut av företaget Universum 2016.

Hälsa i fokusSjukfrånvaron är högre än i andra kommuner och den fort-sätter att öka. Trenden är liknande inom offentlig sektor i hela landet. Sjuktalen är högst bland kvinnor. Många insatser gjordes inom området hälsa och arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljö arbetet blir allt viktigare. Hälsoveckorna genom-fördes med stort engagemang där medarbetare erbjöds före-


Medarbetare

Måluppfyllelse

Oförändrat mot föregående år Nära målet


IndikatorTrendpil och Måluppfyllelse

Mål Utfall totalt

Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i genomsnitt under en 4-års period

2,5 % 2,1 %

Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans

9 nämnder och 6 bolag

6/9 nämnder och 5/6 bolag

Självfinansiering av investeringar

90 % 39 %

Lokaleffektivitet (kvm per årsarbetare)

82,4

Avtalstrohet

80 % 77 %

Ett mycket ansträngt ekonomiskt läge under 2015 för-anledde Eskilstuna kommun att besluta om ekonomiska åtstramningar, bland annat i form av inköpsstopp och ökad restriktivitet vid anställningar. Ett befarat underskott på 20 miljoner kronor kunde vändas till ett överskott på 106 miljoner. För tolfte året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat. Bolagskoncernen redovisar ett starkt överskott på 132 miljoner.

Fler invånareKommunen behåller högsta nivå, A-rating, i Svensk kommun-ratings lista, vilket betyder en ekonomi i balans samt en god finansiell hälsa. Soliditeten ökade med 1,1 procentenheter och uppgår till 3,9 procent.

Befolkningen ökade med 1 142 invånare och det innebär 62 miljoner kronor i ökade skatteintäkter per år. Kommunalskatten sänktes fem öre och uppgår till 32,85 kronor. Det kan jämföras med 32,10 för riket och 32,70 i Sörmland. Då medelskattesatsen i riket ökat innebär det att skillnaden på två år jämnades ut med 29 öre.

Investeringar i skola, omsorg och idrottKommunens totala investeringsvolym uppgick till 550 miljo-ner kronor och bolagens till 786 miljoner vilket är en ökning jämfört med föregående år. Bland de större investeringarna kan nämnas vindkraftverk i Sollefteå, renoveringar av Kjula skola och Djurgårdens förskola, utbyggnad av vård- och omsorgboendet Skogsgläntan samt en påbörjad upprustning av Järntorget i Nyfors. De påbörjade nybyggnationerna av badhus och arena belastar bolagens investeringsbudget mellan 2015 och 2017.

Kommunerna i Sverige har under 2015 haft en svår ekonomisk situation. Bidragande orsaker är en svagare konjunktur med lägre skatteintäkter än budgeterat och ökade kostnader inom vård och omsorg. Ett långsiktigt förebyggande arbete i kombination med vård på hemmaplan för att undvika dyra vård placeringar är exempel insatser som görs för att bromsa kostnadsutvecklingen. De kommande två mandatperioderna kommer innebära ett fortsatt ansträngt ekonomiskt läge med bland annat stora demografiska utmaningar inom skola och behov av att successivt bygga ut äldreomsorgen.

Ekonomiska åtstramningarPrognosen vid delår 1 visade ett underskott på 13 miljoner kronor för helåret och beslut togs om restriktivitet vid inköp och nyanställning. Dessutom fick varje nämnd individuella åtaganden om att stärka sitt resultat. Bolagens avkastnings-krav höjdes samtidigt med 10 miljoner. Trots åtstramningarna hade det befarade underskottet vuxit till 20 miljoner vid den andra delårsrapporten. Följden blev beslut om inköpsstopp och förstärkt restriktivitet vid anställningar. Inköpsstoppet brom-sade kostnadsutvecklingen med cirka 50 miljoner. Av de 106 miljonerna i överskott utgör 36 miljoner en åter betalning av tidigare inbetalda premier till AFA Försäkringar och 55 miljoner ett tillskott från regeringens extra ändringsbudget. Totalt har 205 miljoner betalats tillbaka från AFA sedan 2012.


Ekonomi


Måluppfyllelse

Nära målet

NyckeltalTrendpil och

MåluppfyllelseMål

Utfall totalt

Kommunens resultat, efter synnerliga skäl, mnkr

110 106

Kommun koncernens resultat, mnkr

208,7

Kommunens soliditet inklusive pensions-förbindelser, %

3,9 %

Kommun koncernens soliditet, %

27,5 %


1,41

4,89

6,12

1,40

6,20

0 15 30 45

Så användes 100 kronor av din kommunalskatt 2015


Samhällsskydd och beredskap




Utbildning

Demokrati

41,83

38,15

Kostnader

Lokalkostnader 10 %

Personalkostnader 59 %

Bidrag 7 %

Varor 4 %

Köp av huvudverksamhet 11 %

Kapitalkostnader 3 %

Övriga tjänster 6 %

Intäkter

Generella statsbidragoch utjämning 22 %

Skatteintäkter 59 %

Försäljning 3 %

Hyror och arrenden 5 %

Bidrag 9 %

Taxor och avgifter 2 %

Skattesats, kronor

TOTALT

32,85

Kommun 22,08

Landsting 10,77


Nuläge, strategiska mål 2012-2015

96000

97000

98000

99000

100000

101000

102000

103000

2015201420132012

102

06

5

99

72

9

98

76

5

100

92

3

25

30

35

40

45

2015201420132012

424

3

41

41

Befolkningstillväxt

Upplevd trygghet, index

Godkänt betyg i minst 16 ämnen (grundskolan)

Barnens upplevelse hur roligt det är i förskolan på en skala 1-3

70

75

80

85PojkarFlickor

Samtliga

2015201420132012

Mål 2015

80

74

77

0

1

2

3

4

2015201420132011

2,8

2,7 2,8

2,8

1. Attraktiv stad och landsbygd


Bättre än målet

> Befolkningen ökade med 1142 personer och uppgår till 102 065.

> Antalet bostäder som börjat byggas ökade från 105 till 385, vilket var bättre än målet på 350.

> Nya Fristadstorget har blivit en naturlig och uppskattad mötesplats med fler än 200 besökare om dagen under sommaren.

> Vilsta friluftsområde har utvecklats genom medborgardialog med invånarna.

> Första spadtaget har tagits för Eskilstunas nya arena, Skjulstahallen har invigts och arbetet med Munktellbadet har fortsatt.

> Besökarantalet på stadsmuseet har närapå fördubblats, inte minst tack vare den nya utställningen Lilla stadsmuseet.

> Junior-EM i friidrott genomfördes på Ekängens arena, ett mycket lyckat evenemang som gav internationell uppmärksamhet för sitt hållbarhetsarbete.

> Eskilstuna Parkfestival innehöll många uppskattade inslag för alla åldersgrupper och slog besöksrekord med 19 000 besökare.

2. Höjd utbildningsnivå


Nära målet

> Efterfrågan på förskoleplatser är fortfarande stor, trots att 170 nya platser tillkom under året.

> Barn- och föräldraenkäterna visar att barn och föräldrar är fortsatt nöjda med för-skolan. Barnen känner sig trygga och tycker att det är roligt att vara på förskolan.

> Antalet närvarande barn per personal i förskolan har minskat från 4,5 (2014) till 4,4.

> Andelen elever i årskurs 3 som når målen i de nationella proven har förbättrats från 60 procent till 68 procent. Andelen som når målen i årskurs 6 är oförändrat, 91 procent.

> Andelen elever i årskurs 9 med betyg i alla ämnen är 75,5 procent, inklusive fri-skolorna. Det är något bättre än föregående år och bättre än rikets 75,3 procent.

> Den genomsnittliga betygspoängen för elever som lämnar gymnasiet är 13,7 vilket är något sämre än föregående år och kan jämföras med 13,9 för riket. Resultaten i de yrkesförberedande programmen är bland de bättre i Sverige.

Måluppfyllelse strategiska mål

De fyraåriga strategiska målen visar de viktigaste förbättringarna som kommun-fullmäktige vill uppnå under mandatperioden. De är en konkretisering av vägen för att nå visionen. Indikatorer visar om målet är på väg att nås.


Antal jobb vid nyetableringar

Arbetslöshet procent

100

200

300

400

500

2015201420132012

416

35

0

25

6

310

0

4

8

12

16

20

2015201420132012

14,1

14,4

14,2

14,0

Mängd avfall till förbränning kg per invånare

Andel ekologiska livsmedel procent

200

210

220

230

240

250

2015201420132012

Mål 2015212

219

23

423

7

219

20

25

30

35

40

45

50

55

2015201420132012

34

30

47

52

Mål 201540

3. Ekologisk uthållighet


Bättre än målet

> Samtliga organisationsindikatorer har förbättrats från föregående år och tre av fyra uppnår målen.

> Eskilstuna är fortfarande en av de bättre miljökommunerna i landet enligt tidningen Miljöaktuellts utmärkelse Årets Miljökommun.

> Mängden avfall som gick till förbränning var 219 kilo per invånare vilket är oförändrat från föregående år. Resultatet är något sämre än målet på 212 kilo.

> Andelen miljöcertifierade förskolor och skolor (Grön Flagg) har ökat från 70 procent till 78 procent. Resultatet överträffar målet på 75 procent.

> Andelen ekologiska livsmedel ökade från 47 till 52 procent och överträffar målet på 40 procent.

> Kommunen investerade i fyra vindkraftverk i Sollefteå. Vindkraftverken producerar el motsvarande hälften av kommunkoncernens förbrukning vilket ska bidra till målet att vara klimatneutral år 2020.

> Sveriges första återbruksgalleria ReTuna invigdes. Butikerna i gallerian förädlar och reparerar begagnade saker. Konceptet har uppmärksammats nationellt.

4. Fler jobb


Nära målet

> 510 nya företag startade. Samtidigt har 32 företag etablerats vilket skapat 256 jobb.

> Traineesatsningen har gett 282 personer arbete.

> Under sommaren fick 598 personer feriepraktik i kommunens regi.

> Yrkesutbildningar har anordnats inom bland annat områdena truck, omvårdnad, bygg, yrkesförare, storkök och industri.

> Nöjd-Kund-Index bland företag som varit i kontakt med Eskilstuna kommun steg från 70 till 72.

> Arbetslösheten ökade från 14,0 procent till 14,4.


Mottagare av Eskilstuna kommuns priser 2015

DemokratiprisetSödermanlands Idrottförbund och projektet Idrott åt alla

HedersomnämnandeRabie Aldeeb, integrationssamordnare

FolkhälsoprisetIngela Hertze, ATSU

HedersomnämnandeEskilstuna kommuns förskolekök

JämställdhetsprisetEskilstuna United DFF

HedersomnämnandeLilla stadsmuseet

MiljöprisetUlla Johnsson och Fatmeh Kachache, Lagersberg

HedersomnämnandeIdrottsbiblioteket i Skiftingehus

MusikprisetMicke Byström

Mottagare av Eskilstuna kommuns förtjänstmedaljer 2015Sten Elmgart, för sin gärning inom kultur och musik

Jan Lundell, för sin gärning inom idrott och föreningsliv

Yvonne Ryding, för sin gärning som ambassadör för Eskilstuna och inom näringslivet

Katrin Säfström, för sin gärning inom media och samhälle

Eskilstuna kommuns

Demokratipris 2015

tilldelas

Södermanlands Idrottförbund och projektet Idrott åt alla

Priset får de för arbetet med att göra ledarledda idrottsaktiviteter tillgängliga för alla barn och unga, flickor och pojkar, i

Eskilstuna som inte har en naturlig koppling till föreningsdriven ledarledd idrott. Projektet genomförs i samverkan med ett femton tal föreningar och fram till idag har tusentals barn varit

med och aktiviteterna är mer än välbesökta varje gång.

Priset tilldelas en organisation, ett företag eller enskild person som genom sitt handlande bidragit till att på ett positivt sätt

utveckla demokratin i Eskilstuna kommun.

Jimmy Jansson (S)Kommunfullmäktiges ordförande

Motivering:

"Ingela Hertze i organisationen ATSU Eskilstuna tilldelas

folkhälsopriset för sitt engagemang och att hon gör ett mycket

viktigt arbete med att stötta och ge råd till sexuellt utnyttjade

och deras anhöriga. Att synliggöra och öka kunskapen

i samhället om sexuella övergrepp och dess konsekvenser

är en viktig förebyggande insats."

Vi önskar lycka till!

Eskilstuna kommuns

Folkhälsoprisför föredömliga insatser

inom folkhälsoområdet

har år 2015 tilldelats

Ingela Hertzei organisationen

ATSU Eskilstuna

Mona Kanaan

Kommunalråd

Eskilstuna kommuns

Jämställdhetspris 2015

tilldelas

Eskilstuna United DFF Med hårt arbete och målmedvetenhet har Eskilstuna United DFF på kort tid

tagit sig till den absoluta toppen i en av världens bästa fotbollsligor – i ett Sverige som fortfarande premierar och ser herrfotbollen som norm.

Styrelse och ledning arbetar med glöd, vilja och engagemang för att flickor och kvinnor ska växa och utvecklas som fotbollsspelare, oavsett vilken nivå de spelar på. De arbetar för jämställda villkor inom fotbollen och idrottsvärlden. Spelarna i Eskilstuna United DFF:s allsvenska lag är fantastiska

förebilder för flickor och pojkar med fotbollsdrömmar. De medverkar ofta och med glädje i aktiviteter för klubbens yngre spelare och engagerar sig i lokalsamhället. Eskilstuna United DFF har med kraft satt Eskilstuna på

fotbollskartan igen. Många flickor, pojkar, kvinnor och män gläds åt att se elitfotboll på ”vallen” igen. Eskilstuna United DFF visar att damfotbollen är

en viktig del av Eskilstunas historia, nutid och framtid.

Priset tilldelas en organisation, ett företag eller en enskild person som utmärkt sig på ett positivt sätt för en mer jämställd kommun.

Lisa Fribergordförande i Eskilstuna kommuns jämställdhetsberedning

Motivering:

" Ulla Johnsson och Fatmeh Kachache bor i Lagersberg och bedriver

sedan fyra år en bytesbod för kläder och prylar. De gör det på

eget initiativ och helt ideellt. Bytesboden finns i samlingslokalen

Träffpunkten och är öppen en kväll i veckan. Eskilstuna kommun

vill med miljöpriset uppmärksamma Fatmeh och Ulla som troget

bedriver en verksamhet som bidrar till ett hållbart samhälle ur

flera perspektiv med fokus på återbruk i vardagen."

Vi önskar lycka till!

Eskilstuna kommuns

Miljöprisför föredömliga insatser

inom miljöområdet har år 2015 tilldelats

Ulla Johnsson

och

Fatmeh Kachache

Arne Jonsson

Kommunalråd

Juryn för Eskilstuna kommuns Musikpris 2015-12-14

MUSIKPRIS

Micke Byström

Juryns motivering:”Han är en frontperson utan att själv alltid inta frontposition. Han är en del i flera innovativa och nyskapande projekt i Eskilstuna som gjort bestående avtryck och intryck. Med en sällsynt förmåga att bryta gamla konventioner, tänka nytt och vara modig skapar han vattenhål för både musiker och publik dit folk vill återvända för att söka samvaro och identifikation.

Han stöttar musikaliska ekvilibrister att villkorslöst få lira och ha roligt tillsam-mans samtidigt som han hävdar sin egen blygsamma plats i gänget. Han får jazzmusikerna att trovärdigt lira gamla Bee Gees-dängan ”To love some-body” till stor glädje för Eskilstunaborna.

Micke Byström är en sann entreprenör som fått gehör för utmanande och annorlunda idéer. Han är en profil som man aldrig vet var man har och vart han går och det tackar Eskilstuna alldeles särskilt för.”

Årets jury har bestått av Mona Kanaan, ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Anette Pallhed, kommunikationschef kultur- och fritidsförvaltningen,

Åsa Andersson biträdande rektor Musikskolan, Bosse Lundkvist kulturutvecklare samt Lena Sjöberg, kommunstrateg kommunledningskontoret

Eskilstuna kommuns

har år 2015 tilldelats

Utmärkelser


Namn Prestation Idrott Klubb

Nicklas Westerberg SM guld Bordtennis Idrott för alla Eskilstuna

Kenth Reinelius SM brons Bowling ränna Eskilstuna Handikapp IF

Jane Gyllhag SM silver jaktskytte Bågskytte Eskilstuna Bågskyttesällskap

Lisbeth Heydorn SM brons 3D Bågskytte Eskilstuna Bågskyttesällskap

Pierre Lundin VM guld Båtsport Team Ajo

Johan Österberg SM silver Båtsport Team Ajo

Linnea Adolfsson SM guld disco Dans Let’s Move

Lovisa Andersson SM guld disco Dans Let’s Move

Vilma Andersson SM guld disco Dans Let’s Move

Mattias Disman SM guld disco Dans Let’s Move

Ida Johnsson SM guld disco Dans Let’s Move

Fanny Kivistö SM guld disco Dans Let’s Move

Astrid Lidar SM guld disco Dans Let’s Move

Vilma Simonsson SM guld disco Dans Let’s Move

Alice Lundgren SM silver hip hop Dans Let’s Move

Nelly Norbäck SM silver hip hop Dans Let’s Move

Mikaela Söderqvist SM silver hip hop Dans Let’s Move

Malin Sturk SM guld i par Disc Golf Eskilstuna DGC

Emelie Almesjö SM silver Fotboll Eskilstuna United

Vaila Barsley SM silver Fotboll Eskilstuna United

Malin Diaz SM silver Fotboll Eskilstuna United

Gaelle Enganamouit SM silver Fotboll Eskilstuna United

Victoria Gustafsson SM silver Fotboll Eskilstuna United

Felicia Karlsson SM silver Fotboll Eskilstuna United

Petra Larsson SM silver Fotboll Eskilstuna United

Sara Linnakallio SM silver Fotboll Eskilstuna United

Emelie Lundberg SM silver Fotboll Eskilstuna United

Rebecka Mellqvist SM silver Fotboll Eskilstuna United

Sofie Persson SM silver Fotboll Eskilstuna United

Louise Quinn SM silver Fotboll Eskilstuna United

Elena Sadiku SM silver Fotboll Eskilstuna United

Olivia Schough SM silver Fotboll Eskilstuna United

Annica Svensson SM silver Fotboll Eskilstuna United

Sara Thunebro SM silver Fotboll Eskilstuna United

Elin Wahlström SM silver Fotboll Eskilstuna United

Glodis Viggôsdôttir SM silver Fotboll Eskilstuna United

Abraham Adhanom SM guld Friidrott Eskilstuna Friidrott

Mohammad Al-Joburi SM guld kula o diskus Friidrott Eskilstuna Friidrott

Nassir Dawoud SM silver landsväg Friidrott Eskilstuna Friidrott

Linn Peura JSM guld spjut Friidrott Råby Rekarne

Martin Stjernlöf SM guld lag terräng Friidrott Eskilstuna Friidrott

Johan Taleus JSM guld längdhopp Friidrott Eskilstuna Friidrott

Eskilstunas idrottsmedaljörer 2015



Lovisa Estberg SM guld fristående Gymnastik Eskilstuna GF

Kim Singmuang SM guld barr Gymnastik Eskilstuna GF

Ato Ibanez SM guld Gång Eskilstuna Friidrott

Pereus Karlström SM guld Gång Eskilstuna Friidrott

Niklas Molin SM guld lag Gång Eskilstuna Friidrott

Amanda Hoveklint SM guld ponny Hästsport Eskilstuna Ponnytravklubb

Axel Bihagen JSM guld Inlines KFUM Eskilstuna Skateboard

Linus Hansen SM silver Inlines KFUM Eskilstuna Skateboard

Patrik Johansson SM guld Inlines KFUM Eskilstuna Skateboard

Johannes Karlsson SM brons Inlines KFUM Eskilstuna Skateboard

Zanna Karvele SM guld Inlines KFUM Eskilstuna Skateboard

Daniel Barkelind SM guld Karate Eskilstuna Karateklubb

Ludvig Ingemansson NM guld Karate Eskilstuna Karateklubb

Khai Truong NM guld junior Karate Goju-kai Karate Do

Hannes Puman JEM guld Klättring Eskilstuna Klätterklubb

Ondrej Spiegl SM guld Konståkning Eskilstuna IK

Oscar Carlström Biller SM guld MMA Nova MMA

Robin Larsson VM brons sanda MMA Nova MMA

Nanna Lännenmäki SM brons Submission wrestling MMA Nova MMA

Henric Pedersen SM brons Sanda MMA Nova MMA

Bawan Said SM brons Sanda MMA Nova MMA

Lars Abrahamsson SM guld lag Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Andreas Johansson SM guld Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Gunnar Karlsson SM guld Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Erik Larsson SM brons Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Leif Lindström SM guld lag Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Conny Olsson SM guld lag Pistol Eskilstuna Handeldvapenförening

Kjell Andersson SM guld lag Pistol Eskilstuna Pistolskytteklubb

Christoffer Edqvist VM guld Pistol Eskilstuna Pistolskytteklubb

Ove Granberg SM guld lag Pistol Eskilstuna Pistolskytteklubb

Conny Svärd SM guld lag Pistol Eskilstuna Pistolskytteklubb

Lisa Boklund JSM guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb

Lovisa Enblom SM silver Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb

Kelly Eriksson SM brons Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb

Vignir Jônasson VM guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb

Jessica Rydin SM guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb

Dennis Barawe SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

David Damberg SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

August Eriksson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Joel Johansson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Göran Karlsson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Joakim Larsson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Johan Lindström SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Eskilstunas idrottsmedaljörer 2015



Robin Meng SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Peter Nilsson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Peter Ojala SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Johnny Pettersson SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Oskar Stenberg SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Daniel Sundström SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Kalle Toft SM silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikapp IF

Pekka Havbrandt NM brons Segelflyg Eskilstuna Flygklubb

Jan-Åke Abrahamsson SM guld lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb

Conny Andersson SM guld lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb

Rickard Berg SM brons lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb

Linus Lundkvist SM brons lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb

Weine Moberg SM guld lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb

Ellnor Axelsson-Vaughn SM silver funktionshindrad Skytte Eskilstuna Skytteförening

Marie Enqvist SM brons Skytte Eskilstuna Skytteförening

Philip Järpenby SM silver Skytte Eskilstuna Skytteförening

Karl Olsson SM guld Skytte Eskilstuna Skytteförening

Mikael Bjurshagen SM guld lag Skytte S:t Eskils skyttar

Thomas Edvardsson SM guld lag Skytte S:t Eskils skyttar

Stefan Eriksson SM guld lag Skytte S:t Eskils skyttar

Daniel Lindström SM guld lag Skytte S:t Eskils skyttar

Mathias Henricsson SM silver lag Skytte S:t Eskils skyttar

Fredrik Lindblad SM silver lag Skytte S:t Eskils skyttar

Jari Asu SM silver lag Skytte S:t Eskils skyttar

Henrik Springare SM silver lag Skytte S:t Eskils skyttar

Göran Hägg SM silver lag Skytte Bälgviken Skytteförening

Elin Åhlin SM guld Skytte Bälgviken Skytteförening

Göran Åhlin SM silver lag Skytte Bälgviken Skytteförening

Marcus Åhlin SM silver lag Skytte Bälgviken Skytteförening

Marcus Gran SM brons Styrkelyft Allmänna Sportklubben

Emil Gustafsson JSM guld Styrkelyft Allmänna Sportklubben

Tahvo Jauhojärvi SM brons Styrkelyft Allmänna Sportklubben

Katarina Ruus SM brons Styrkelyft Allmänna Sportklubben

Sofia Enocsson-Rito SM guld Tyngdlyftning Allmänna Sportklubben

Hampus Lithën SM silver Tyngdlyftning Allmänna Sportklubben

Cecilia Nilsson SM guld Tyngdlyftning Allmänna Sportklubben

Patricia Strenius SM silver Tyngdlyftning Allmänna Sportklubben

Carita Thorën SM guld Tyngdlyftning Allmänna Sportklubben


Finansiell analys

Eskilstuna kommuns resultat är positivt för tolfte året i rad och uppgår till 106 miljoner kronor. I resultatet finns inräknat AFA-pengar med 38,4 miljoner och pengar från regeringens ändringsbudget för flyktingsituationen med 55 miljoner. Kommunens resultat enligt balanskravet i förhållande till skatte intäkter och generella statsbidrag är 1,2 procent vilket är lägre än kommunens långsiktiga resultatmål på 2,5 procent. Kommunkoncernens resultat enligt den sammanställda redovisningen med bolagen är 209 miljoner.

premier var 110 miljoner. Utfallet för 2015 är 106 miljoner vilket är 4 miljoner sämre än det budgeterade resultatet.

Avvikelsen beror i huvudsak på högre kostnader inom vård och omsorg, lägre skatteintäkter och fler barn i skolan. Sex nämn-der av tio klarar sin budget och tillsammans gör nämnderna ett underskott på 14 miljoner. Lagstiftningen kräver att kommuner-nas ekonomi ska vara i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Eskilstuna uppfyller balanskravet för 2015.

Kommunens bolag visar ett starkt resultat med 132 miljoner kronor vilket är 17 miljoner bättre än budget. Fem av sex bolag har en budget i balans. Det sammanlagda resultatet för kom-munkoncernenen är 209 miljoner.

Balanskravet och jämförelsestörande poster

Årets resultat enligt resultaträkningen (mnkr) 96

Reducering av samtliga realisationsvinster -30

Årets resultat efter balanskravet 66

Synnerliga skäl: Användning av återbetalningar av AFA-premier 2012 och 2013 40

Årets resultat efter balanskravet och synnerliga skäl 106

Kostnads- och intäktsutvecklingen

Exklusive jämförelsestörande poster Genomsnittlig förändring senaste 4 åren

Förändring 2014-2015

Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,0 % 5,1 %

Verksamhetens nettokostnader 4,9 % 6,7 %

En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Under perioden 2012 till 2015 har skatte-intäkterna och de generella statsbidragen ökat med 4,0 procent per år vilket är 0,9 procentenheter lägre än nettokostnads-ökningen. Detta visar på en ökande obalans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader ökade med 6,7 procent mellan 2014 och 2015. Detta förklaras främst av att

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

2015201420132012

3,7 %3,9 %

2,7 %2,1 %

Utfall Mål

Resultatet i förhållande till skatteintäkter ochgenerella statsbidrag, 4 års rullande genomsnitt

Metod Grunden till den finansiella analysen är RK-modellen från Kommunforskning i Väst. Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en kommuns övergripande finansiella horisont; det ekono-miska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Genom att ana-lysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem vilket visar om kommunen har en god ekonomisk hushållning.

Analysen av resultatet visar om det finns obalanser i utveck-lingen av intäkter och kostnader för året och över tid. Möjlig-heter att möta finansiella svårigheter på lång sikt visas genom analys av kapaciteten. Analysen av risker visar om det finns faktorer som kan påverka kommunens resultat och kapacitet negativt. Vilken kontroll som kommunen har över den eko-nomiska utvecklingen avgörs genom att analysera budget-följsamheten.

Resultatet Kommunens resultat uppgick till 96 miljoner kronor för 2015. I det resultatet ingår reavinster med 29,5 miljoner för försälj-ningar av tomträtter. Resultatet enligt balanskravet blir därmed 66,5 miljoner. I budgeten för 2015 användes 40,5 miljoner från 2012 och 2013 års resultat, vilket avsåg återbetalningar av premier från AFA. Det budgeterade resultatet inklusive AFA-


kommunen växer. Personalkostnaderna ökade 6,8 procent och lokalkostnaderna ökade 3,2 procent.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella stats bidrag och finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som an-vänds i den löpande verksamheten. En rimlig nivå för att klara ekonomisk hushållning är cirka 97-98 procent.

Kommunstyrelsens resultaträkning visar ett överskott på 28,8 miljoner kronor varav konsult och uppdrag står för 9,3 miljoner och kommunledningskontoret för 19,5 miljoner.

Kommunledningskontorets överskott förklaras dels av restrik-tivitet med anställningar och inköpsstopp och dels av överskott för lässatsningen samt att projektet Fria vandringsleder för fiskar inte genomförts. Dessutom finns anslag för projekt som inte förbrukats under året och delar av dessa kommer att föras över till 2016 års budget.

Konsult och uppdrags överskott på 9,3 miljoner beror på restriktivitet för ny- och återanställningar, allmän återhållsam-het samt volymökningar för IT-verksamheten. Under året har fordonsenheten och tolkverksamheten överförts från arbets-marknad- och familjeförvaltningen. En ökad efterfrågan av olika tjänster har även påverkat resultatet positivt.

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott på 7 miljoner kronor. Huvuddelen av överskottet har genererats av vakanta tjänster inom AMA, effektivare arbete med försörjningsstöd samt Komvux kommunala yrkesutbild-ningar på grund av lägre antal beviljade platser från Skolverket. Vuxenutbildningen visar ett underskott på grund av högre kost-nader för teoretiska utbildningar som dock balanseras av ovan nämnda överskott.

Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 51,5 miljoner kronor. Ökningen av barn- och elevantalet, in-köpsstoppet och restriktionen i nyanställningar är förklaringar till överskottet. Förskolans resultat är 3,1 miljoner. Antalet barn ökade med 68 vilket är 35 fler än budgeterat. Resultatet för grundskolan är 15,6 miljoner. Elevantal ökade med 266 elever vilket är 126 fler än budgeterat. Gymnasieskolan resultat är 13,1 miljoner. Gymnasieskolan lockar många elever från grannkom-munerna. Elevantalet ökade med 121 stycken. Detta stärker gymnasieskolans ekonomi och nu har man betalat av tidigare års underskott. Omsorgsverksamhetens och särskolans resultat är -9,5 miljoner. En förklaring till underskottet är köp av externa elevplatser som har kostat mer än planerat.

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 2,8 mil-joner kronor vilket inkluderar ett i anspråktaget överskott från tidigare år på 0,6 miljoner kronor. Överskottet består främst av ökade försäljningsintäkter samt lägre personalkostnader då flertal vakanser inte tillsats. Enheterna har sammantaget en ekonomi i balans och en god budgetdisciplin. Enheten Arenor och föreningsstöd redovisar dock ett underskott på 3,4 miljoner vilket främst är kopplat till genomförande av JEM i friidrott under sommaren 2015.

Miljö- och räddningstjänstnämnden redovisar ett över-skott på 2,9 miljoner kronor. Miljökontorets överskott är 2,2 miljoner och beror på ökade intäkter avseende förorenade om råden samt lägre personalkostnader på grund av sjukdom och vakanshållning av tjänster. Räddningstjänsten redovisar ett överskott på nästan 0,8 miljoner. Intäkterna ökade på grund av obefogade automatlarm. Även personalkostnaderna minskade, vilket berodde på fler vakanta tjänster, sjukdom samt

80 %

85 %

90 %

95 %

100 %

20152014201320122011

96,4 %96,2 %97,5 %

98,2 %

94,9 %

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter,generella statsbidrag och finansnetto

Si�rorna är rensade från jämförelsestörande poster

Kontroll En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av kommunens budgetföljsamhet. Sex nämnder av tio har en budget i balans. Budgetavvikelsen för alla nämnder blev -14,1 miljoner kronor, vilket är en avvikelse på -0,3 procent. Den negativa av vikelsen inkluderar använt överskott från tidigare år på totalt 14,0 miljoner.

För finansnettot (räntekostnader minus ränteintäkter) redovisas ett överskott på 15 miljoner. Skillnaden förklaras främst av en högre utdelningsnivå från bolagskoncernen.

Nämndernas budgetföljsamhet

Budgetavvikelser per nämnd Utfall (mnkr)

Avvikelse (mnkr)

Avvikelse %

Kommunstyrelsen 301,1 28,8 8,7 %

Arbetsmarknads- och vuxen-utbildningsnämnden 362,4 7,1 1,9 %

Barn- och utbildningsnämnden 1829,1 51,5 2,7 %

Kultur- och fritidsnämnden 249,2 2,7 1,1 %

Miljö- och räddningstjänst-nämnden 69,4 2,9 4,0 %

Stadsbyggnadsnämnden 332,0 6,8 2,0 %

Socialnämnden 368,3 -31,2 -9,3 %

Torshälla stads nämnd 362,3 -20,0 -5,8 %

Vård- och omsorgsnämnden 1393,8 -62,7 -1,5 %

Överförmyndarnämnden 9,0 -0,3 -3,4 %

Summa budgetavvikelser rensat från reavinster 5276,3 -14,1 -0,3 %


att räddningstjänsten inte drabbades av stora kostnadskrävande insatser under sommaren. Däremot uppstod stora kostnader för reparationer av fordon.

Socialnämnden redovisar ett resultat om -31,3 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror på ökade kostnader för vård av barn, unga och vuxna. För barn och unga ligger underskottet på 28,8 miljoner. Medan antalet vårddygn på institutioner minskat med cirka 14 procent, har kostnaden per vårddygn ökat. Kostnads-ökningen för vård på institution har ökat med 11,4 miljoner jämfört med föregående år. Bristen på familjehem och det stora antalet ensamkommande barn har bidragit till svårigheter att omplacera från institution till familjehem. Kostnaderna för ensamkommande uppgår till 79,6 miljoner vilket kommer att kompenseras av Migrationsverket. Stöd och omsorg av vuxna visar ett underskott mot budget på 12,5 miljoner. Bristen på bo-städer innebär att antalet dyra placeringar på externt boende-stöd och kostnader för externa institutionsplaceringar ökar.

Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 6,8 miljoner kronor, vilket inkluderar ett ianspråktaget överskott från tidigare år på 1,6 miljoner. Anledningar till överskottet är effektiviseringar, nya faktureringsrutiner inom gatuavdelningen samt en generell restriktivitet inom nämnden vad gäller an-ställningar och inköp. Dessutom innebar den milda vintern en något minskad kostnad för vinterväghållning.

Torshälla stads nämnd redovisar ett underskott på totalt 20,0 miljoner kronor. De myndighetsutövande verksamheterna inom vård och sociala tjänster redovisar underskott på 30 miljoner kronor. Kostnaderna för missbruksvård och vård av barn och unga har fortsatt att öka och antalet vårddygn på institution och i familjehem ligger på en hög nivå. Inom äldreomsorgen har fler fått hjälp av hemtjänsten och antalet hemtjänsttimmar har ökat med 17 procent. Nya korttidsplatser har behövt startas upp för att möta behoven. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har minskat och färre hushåll har försörjningsstöd. Nivån är den lägsta på tio år.

Grundskola inklusive förskola visar ett överskott på 3,8 miljoner jämfört med budget varav grundskolan har ett överskott på 3,6 miljoner. Kultur och fritid samt miljö och samhällsbyggnad visar också överskott. Förskolorna har ett underskott på 1,8 miljoner medan grundskolan redovisar ett överskott på 4,9 miljoner.

Vård och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 62,7 miljoner kronor, vilket är en kraftig försämring jämfört med föregående års resultat på -18,5 miljoner, trots genomförda handlingsplaner och återhållsamhet. De ökande behoven inom äldreomsorgen har inneburit att antalet timmar i hemtjänsten ökat stort och verksamheten visar en avvikelse mot budget på -27 miljoner. Brist på vård- och omsorgsboenden för äldre leder till kostnader för betalningsansvar, 7 miljoner, och längre köer till boendeplatser. Personalkostnader inom vård- och om-sorgsboenden har ökat mer än budgeterat. Resultatet uppgår till -16,9 miljoner. Kostnader för hälso- och sjukvård ökar stort, liksom externt köpt personlig assistans. Upphandling har gjorts av 54 platser inom vård- och omsorgsboende och inflyttning sker i början av 2016. Upphandling av två nya vård- och om-

sorgsboende har påbörjats. Inför 2016 har beslut tagits om åtgärder vilka tillsammans med ramförstärkningar ska möjlig-göra en budget i balans.

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på 0,3 mil-joner kronor. Underskottet beror på ökat behov av arvoden till gode män. Det stora antalet ensamkommande barn har kraftigt ökat trycket på nämnden.

Övriga kommungemensamma nettokostnader redovisar sammantaget ett överskott på 13 miljoner kronor jämfört med budget.

Större avvikelser mot budget

> Fastighetsenhetens överskott på 12 miljoner beror på redo-visningsförändring av avskrivningarna i komponenter.

> Reavinsterna från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till 30 miljoner och består i huvudsak av försäljning av tomt-rätter.

> Skolpengen kostade 43 miljoner mer än budgeterat.

> Återbetalning av premier från AFA försäkring uppgick till 38 miljoner.

> Personalomkostnadspålägget visar ett underskott på 20 mil-joner. Åtta miljoner av dessa har finansierats genom generellt statsbidrag.

> Pensionsutbetalningarna blev 19 miljoner högre än bud-geterat. Det beror på ett för lågt PO-pålägg för pensions-kostnaderna.

> Några av kommunstyrelsens övriga budgetreserver hade ett överskott.

> Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, miljö- och räddningstjänstnämnden samt stadsbyggnadsnämnden valde att lyfta överskott från tidigare år med sammanlagt 14 miljoner, vilket har påverkat resultatet.

Kommunens helägda bolag

Resultat (mnkr) Budget helår

Bokslut Avvikelse mot budget

Kommunföretag AB -30 -25 5

Eskilstuna Energi och Miljö AB 140 140 0

Kommunfastigheter AB 27 42 15

Parken Zoo i Eskilstuna AB -15 -20 -5

Eskilstuna Jernmanufaktur AB -5 -4 1

Destination Eskilstuna AB -2 -1 1

Summa 115 132 17

Kommunens bolag redovisar sammantaget ett resultat på 132 miljoner kronor. Det är 17 miljoner högre än budget.

Resultatet för moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag AB är -25 miljoner kronor. Det är 5 miljoner lägre än budget.


Eskilstuna Energi och Miljö AB redovisar ett resultat på 140 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt för verk-samhetsåret 2015, vilket är i nivå med budget.

Vatten och avlopp visar ett överskott på 8,1 miljoner, medan Värme visar ett underskott på 10,5 miljoner.

Elnät har haft ett mycket bra år med ett överskott på 11,9 miljoner. Övriga verksamhetsgrenar, redovisar tillsammans ett underskott på 9,7 miljoner, där nedskrivningar i Samkraft ingår med 16,1 miljoner.

Eskilstuna Kommunfastigheter AB redovisar ett resultat efter finansnetto om 41,6 miljoner kronor jämfört med 35,4 miljoner föregående år. Bolagets resultat påverkas av att det tidigare dotterbolaget Torshälla Fastigheter AB och systerbolaget Eskils-tuna Bad AB har fusionerats med Eskilstuna Kommunfastigheter AB i slutet av året.

Såväl hyresintäkter som driftkostnader och kapitaltjänstkost-nader ökar något på grund av att 40 nya lägenheter i Djursta har tillkommit under året. Hyresintäkterna ökade till 1 145 miljoner jämfört med 1 018 miljoner före gående år. Hyrorna för bostäder höjdes med 1,2 procent från och med mars 2015. Under året har efterfrågan på lägenheter varit fortsatt mycket god. Uthyrningsgraden var oförändrad 99,6 procent (99,2) per 31 december 2015.

De totala driftskostnaderna har ökat något. Satsningar på moderniseringar och energisparåtgärder har fortsatt under året.

Finansiella kostnader ökar något. Lånevolymen har ökat samtidigt som den genomsnittliga räntenivån minskat från 3,4 procent till 2,9 procent. Vid utgången av året var den genomsnitt liga låneräntan 2,2 procent (3,1) och genomsnittlig räntebindning uppgick till 2,6 år vid årsskiftet jämfört med 3,0 föregående år.

Investeringarna uppgick till 428 miljoner, fördelat på nybyggna-tion 341 miljoner, moderniseringar och ombyggnation 66 mil-joner, fastighetsförvärv 15 miljoner samt inventarier 5 miljoner.

Byggnationen av Eskilstunas nya badhus Munktellbadet pågår. Projektet som är budgeterat till 340 miljoner beräknas vara färdigställt under andra kvartalet 2016.

En ny arena för idrott, konserter och mässor började byggas under året. Projektbudgeten uppgår till 361 miljoner. Projektet slutförs under 2017.

Byggnation av nya bostäder i kvarteret Nithammaren och kvarteret Holmen om 24 plus 20 lägenheter pågår. Lägen-heterna är klara för inflyttning i början av 2016.

Den synliga soliditeten uppgår vid årets slut till 19 procent (23). Om bedömt övervärde i fastigheterna räknas in uppgår den justerade soliditeten till 54 procent (59).

Parken Zoo i Eskilstuna AB redovisar en negativ budgetav-vikelse på 4,8 miljoner kronor vilket i allt väsentligt förklaras av att besöksnivåerna under sommaren ej uppgick till de för väntade. Detta beror dels på ett regnigt väder men även av en hårt konkurrensutsatt marknad. Jämfört med 2014 har

emeller tid resultatet efter finansiella poster förbättrats med 7,9 miljoner. Detta förklaras dels av att antalet besökande ökade med cirka 12 000 (6%) jämfört med 2014, dels att rörelsekost-naderna reducerats med 4,8 miljoner.

Under hösten startades Eco-friends vilket har mottagits väl och nästan samtliga dagar har varit uppbokade.

Destination Eskilstuna AB redovisar ett resultat på -1.5 miljoner kronor vilket är 0,3 miljoner bättre än budget och 0,5 miljoner bättre än prognos vid delårsrapport 2. Resultatförbättringen förklaras av att evenemang kunnat genomföras till lägre kostna-der än såväl budget som prognos samt att personalkostnaderna blivit lägre. Intäkterna är i nivå med prognosen. Jämfört med den ursprungliga budgeten så är emellertid intäkterna drygt 0,8 miljoner kronor lägre, vilket förklaras av att intäkterna från näringslivet i stor utsträckning uteblivit.

Genomförda evenemang och arbetet med platsvarumärket EskilstunaEvolution* har tagits emot väl. Besöksstatistiken både för Tourist Center samt eskilstuna.nu visar en positiv utveckling.

Eskilstuna Jernmanufaktur AB redovisar ett underskott på 3,7 miljoner kronor. Underskottet är 1,3 miljoner bättre än budge-terat. Differensen består framför allt av högre projektintäkter och lägre personalkostnader än budgeterat.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Kommunföretag Parken Zoo

KommunfastigheterEnergi och miljö

20152014201320122011

Bolagskoncernens investeringsutveckling 2011-2015 (mnkr)

Som framgår av diagrammet så har bolagens investeringar ökat kraftigt de senaste tre åren. Det beror framförallt på ökat bostadsbyggande inom Kommunfastigheter AB.

Kommunens investeringar Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 550 miljoner kronor, vilket var samma nivå som 2014. Den totala budgeten uppgick till 744 miljoner. Avskrivningarna under 2015 var 205 miljoner.

Av kommunens investeringar har 173 miljoner investerats i verk-samhetsfastigheter.


Inom barn- och utbildningsförvaltningen investerades 82 miljo-ner kronor. De största investeringarna gäller åtgärder i förskolan (sammanlagt cirka 50 miljoner), där de största posterna gäller tillbyggnad av Krongatans förskola och förskolan i Gillberga (17,5 miljoner respektive 9,9 miljoner). Andra stora projekt är tillbyggnationer vid Hållsta skola (10,4 miljoner), vid Kjula skola (7,2 miljoner) samt Rinmangymnasiet (7,6 miljoner).

Inom kultur- och fritidsförvaltningen investerades sammanlagt cirka 10 miljoner kronor av vilka den enskilt största investering-en gällde den nya entrén till Konserthallen (cirka 2,6 miljoner).

Inom kommunstyrelsens område investerades 28 miljoner kronor. Den största delen, 12 miljoner, har gått till energibe-sparingsåtgärder fördelade på cirka 80 olika projekt i 50 fastig-heter. Bland övriga investeringar kan nämnas ombyggnader i stadshuset (2,3 miljoner) samt arbetsmiljöåtgärder i Skiftingehus förskola (2,8 miljoner).

Inom vård- och omsorgsförvaltningen investerades totalt 42 miljoner kronor. Den enskilt största investeringen är om- och tillbyggnad av äldreboendet Skogsgläntan i Alberga (32 miljo-ner). Andra större ombyggnationer genomfördes på Skiftinge-gård (3,3 miljoner) och på Stäppen (1,8 miljoner).

Inom området miljö och räddning har brandstationen i Tors-hälla byggts om för sammanlagt cirka 8 miljoner kronor.

Investeringarna i gator, vägar, parker samt fritids- och friluftsan-läggningar har gjorts med 102 miljoner kronor. De största enskilda investeringarna är kopplade till olika åtgärder inom Munktellområdet, upprustning av Järntorget, nya gång- och cykelvägar, skapande av allaktivitetsytor, renovering av mo-tionsspår, utveckling av Vilsta friluftsområde samt ökad stan-dard och höjd servicenivå i Torshälla gästhamn.

Inom området affärsverksamhet uppgår investeringarna till 206 miljoner kronor, vilket är en ökning med 150 miljoner jämfört med 2014. Största delen av årets investeringsutgift avser bygg-nation av fyra vindkraftverk utanför Sollefteå.

Inköp av inventarier uppgår till 58 miljoner, vilket är lägre än 2014 (74 miljoner).

Större differenser i investeringsbudgetenTotalt sett uppgick investeringsbudgeten till 200 miljoner kronor mer än vad som verkligen investerades. Generellt sett kan sägas att ambitionerna är mycket höga. När sedan investeringarna ska förverkligas är inte alltid detaljplanerna helt klara, upphandlingarna drar ut på tiden eller saknas det personer som kan driva projekten.

Störst differens mellan budget och utfall finns inom området fastigheter där investeringsvolymen var 121 miljoner lägre än budgeterat. Nedan redovisas de största avvikelserna som upp-stått under året.

Budget (mnkr)

Utfall (mnkr)

Barn- och utbildningsnämnden

Ombyggnad Skiftingehus 14,0 0,0

Rinman 17,3 0,9

Kultur- och fritidsnämnden

Munktellarenan 8,0 0,0

Torshälla stads förvaltning

Upprustning förskolor 8,0 0,0

Nytt äldreboende 8,0 0,0

Vård- och omsorgsnämnden

Ekebo 30,0 0,0

Gruppboenden 15,0 0,0

Kommunledningskontoret

Sundbyholms slott 11,2 0,0

Energi- och miljöåtgärder 20,0 12,0

Självfinansieringsgrad av anläggningsinvesteringarnaEtt viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringarna är själv-finansieringsgraden. Till anläggningsinvesteringarna räknas fastigheter, gator och vägar, affärsverksamhet samt övriga anläggningar. När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och gene-rella bidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningsutrymmet). Detta benämns självfinansieringsgrad. 100 procent självfinansierings-grad innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga anläggningsinvesteringar som har genomförts under året. Om detta sker stärker kommunen sin långsiktiga betalnings-beredskap i form av förbättrad soliditet eftersom inga nya lån behöver tecknas. Självfinansieringsgraden var 39 procent under 2015 vilket är en ökning jämfört med 2014 då självfinansierings-graden var 28 procent. Självfinanseringen var också lägre än budgeterade 80 procent.

0

100

200

300

400

500

600

ÖvrigtA�ärsverksamhet

InventarierGator och vägarFastigheter

20152014201320122011

Självfinansieringsgrad

Kommunens investeringsutveckling 2011-2015 (mnkr)


MarkexploateringUtgifter för markexploateringar var 11 miljoner kronor vilket är lägre än budgeterade 68 miljoner. Utgifterna 2014 uppgick till 92 miljoner.

Under året har mark- och exploateringsverksamheten fokuserat på bostadsbyggande. Totalt startade byggnation av 385 nya bo-städer vilket är en ökning jämfört med året innan. Detaljplaner för kvarteret Nätet beslutades tillsammans med exploaterings-avtal med markägaren Lundbergs. Sanering samt projektering av vägar och infrastruktur i området påbörjades.

I Snopptorp sålde kommunen mark till Maison Forte AB för byggnation av bostadsrätter. I Slagsta såldes mark till Ellfolk Projektutveckling AB för byggnation av småhus. På Väster såldes fastigheterna Vikingen 7, 8, 9 och 16 till Infab AB för fortsatt utveckling av området.

I Eskilstuna logistikpark har fortsatt utbyggnad av infrastruktur, gator, vatten och avlopp genomförts.

Kapacitet

SoliditetSoliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings-beredskap. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Resterande del utgör kom-munens skulder till andra finansiärer. Ju högre soliditet desto starkare blir den långsiktiga finansiella kapaciteten. Kommunens soliditet uppgick till 49 procent för 2015 vilket är något lägre jämfört med föregående år.

Ansvarsförbindelsen för pensionerna finns inte med i balans-räkningen, vilket är i enlighet med rekommendationerna från rådet för kommunal redovisning. Det traditionella sättet att beräkna soliditeten är att inkludera ansvarsförbindelsen för

pensionerna eftersom den är tvingande för kommunen att betala. Som framgår av diagrammet är kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen positiv för 2015 och uppgår till 3,9 procent, vilket motsvarar en förbättring med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år.

Kommunkoncernens soliditet uppgår till 27,5 procent vilket är det femtonde året i rad som den ökar.

Kommunalskatt En viktig faktor för kapaciteten är potentialen för kommunen att höja skattesatsen. I tabellen nedan finns kommunalskatten inklusive landstingsskatten angiven för några av kommunerna inom Mälarregionen. Eskilstuna kommun har en skattesats som ligger högre än de flesta andra större kommuner i Mälardalen. Det innebär en begränsad möjlighet att stärka sina finanser genom att höja kommunalskatten.

Skillnaden mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun har minskat och är 35 öre. Den totala skillnaden i skatt mot Västerås har minskat och är 1,61 kronor. Den genomsnittliga skattesatsen för alla kommuner i landet har ökat med 13 öre mellan 2014 och 2015. Till 2015 sänkte Eskilstuna skatten med 5 öre.

Kommunalskatt 2015

Kommun Landsting Summa Förändring 2014-2015

Eskilstuna 22,08 10,77 32,85 -0,05

Södertälje 20,13 12,10 32,23 -

Strängnäs 21,73 10,77 32,50 -

Örebro 20,85 11,55 32,40 -

Enköping 21,34 11,16 32,50 +0,50

Västerås 20,36 10,88 31,24 -

Södermanland 21,93 10,77 32,70 -0,02

Riket 20,70 11,29 31,99 +0,13

Risk

Riskhantering Finansiell verksamhet är förknippad med risktagande, dels i form av finansiella risker, dels i form av operativa risker. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha till-gång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Kommunens kapitalförsörjning ska tryggas genom en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur, upplåningsformer, långivare och väl avvägda likviditets reserver. Högst 50 procent av låne- och kreditlöftesvolymen får för-falla under en enskild tolvmånadersperiod. Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna på-verkar kommunkoncernens finansnetto negativt. Kommunen och dess bolag har utifrån respektive verksamhets förutsätt-ningar utformat en strategi för räntebindning, där en förfallo-struktur för räntebindningen anges, samt utformat en strategi för kapitalbindningen. Riskmandaten anger tillåtna avvikelser.

-10

0

10

20

30

40

50

60

Kommunen inkl. ansvarsförbindelse (pensioner)KommunkoncernenKommunen exkl. ansvarsförbindelse

20152014201320122011

Soliditet – kapacitet lång sikt


Med operativa risker avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska begränsas inom kommunkoncernen genom god intern kontroll, uppföljning och rapportering.

SkulderKommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskat med vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden har ökat med 149,7 miljoner kronor mellan 2014 och 2015. Den budgeterade upplåningen var 250 miljoner för 2015. I nettolåneskulden ingår den utnyttjade checkräknings krediten.

Skulder (mnkr) 2014 2015 Förändring 2014-2015

Nettolåneskuld 1 355,5 1 505,2 149,7

FinansnettoKommunens finansnetto är -2,2 miljoner kronor. Det är bättre än budgeterat finansnetto på -19,8 miljoner. Under 2015 sänktes reporäntan från 0,00 till -0,35 procent, det vill säga en minskning med 0,35 procentenheter. Samtidigt minskade marknadsräntorna. Exempelvis sjönk marknadsräntan Stibor 3 månader från 0,264 procent till -0,294 procent. Marknads-räntan Stibor 3 månader är den ränta som främst påverkar kommunens upplåningskostnad. Kommunens genomsnittliga ränta var 2,40 procent under 2015. Det var en minskning med 0,57 procentenheter jämfört med 2014. Utdelningen var 20,0 miljoner kronor från Eskilstuna Kommunföretag AB.

Finansnetto (mnkr) 2014 2015

Finansiella intäkter (exklusive avkastningen från Kommunföretag AB) 88 81

Finansiella kostnader -110 -104

Utdelning från de kommunala bolagen 11 21

-11 -2

PensionsåtagandenKostnaderna för de befintliga pensionsåtagandena kommer att ta ett allt större utrymme i kommunens budget framöver.

Kostnaden för betalning av ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resul tatet. Under 2015 var kostnaden 104 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 miljoner jämfört med 2014. Värdet på ansvarsförbindelsen har minskat något till 2 018 miljoner under 2015 (-74 miljoner) vilket motsvarar cirka 4 procent. Föränd-ringen beror främst på att pensionsutbetalningar översteg årets indexeringar.

Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under 2000-talet gjort så kallad partiell inlösen med totalt cirka 280 miljoner kronor inklusive löneskatt för att minska ansvarsför-bindelsen för pensioner. Detta bidrar till lägre pensionskost-nader kommande år än vad som annars skulle ha varit fallet. Under 2015 användes cirka 27 miljoner kronor av kommunens överskott i KPA:s överskottsfond till ytterligare partiell inlösen. Fördelen med användande av överskottsmedel är att dessa inte belastas med löneskatt (24,26%).

Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (intjänad från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kostnaden bokförs löpande och var 171 miljoner kronor under 2015 vilket är en ökning med 19 miljoner jämfört med 2014.

Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen som långfristig skuld avser i huvudsak garantipensioner, särskild ålderspension, efterlevandepensioner, visstidspensioner till politiker samt intjänade politikerpensioner enligt OPF-KL som infördes den 1 januari 2015. Sammantaget är denna skuld 75 miljoner kronor vid utgången av 2015, vilket är en minskning med 3 miljoner jämfört med förra året.

De totala pensionsåtagandena var 2 207,5 miljoner kronor i bokslutet för 2015 vilket motsvarar en minskning med 3 procent jämfört med 2014.

Avsättningen för visstidspensioner berör sex personer. Ansvars-förbindelsen för förtroendevalda enligt PBF berör 24 personer och är villkorade till 70 procent av slutlön.

Pensionsåtagande inklusive löneskatt (mnkr) 2015 2014

Avsättningar – pensioner och likande förpliktelser 41,2 45,2

Avsättningar – särskild avtalspension, visstidspension med mera 33,3 36,4

Ansvarsförbindelse – intjänade före 1998 2 017,7 2 091,9

Ansvarsförbindelse – avtal för förtroendevalda 115,3 104,5

Summa pensionsåtagande 2 207,5 2 278,0

Finansiella pensionstillgångar 0,0 0,0

Återlånade medel 2 207,5 2 278,0

Ansvarsförbindelse – avtal för förtroendevalda 115,3 104,5

Summa pensionsåtagande 2 207,5 2 278,0

Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 203,7 miljoner kronor vid boksluts-tillfället. Det är en minskning med 441,7 miljoner jämfört med 2014. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör en risk är borgens-åtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 3,9 miljoner vid bokslutstillfället.


Avslutande kommentarer Eskilstuna kommuns ekonomiska resultat är positivt för tolfte året i rad. Resultatet för 2015 enligt balanskravet och synnerliga skäl uppgår till 106 miljoner kronor. Det är lägre än kommu-nens långsiktiga resultatmål som är på 2,5 procents överskott av skatteintäkterna och det är 4 miljoner sämre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens resultat inklusive bolagen upp-gick till 209 miljoner.

Nämndernas totala budgetavvikelser uppgår till minus 0,3 pro-cent av den totala budgeten. Det är bättre än förra året. Sex av tio nämnder samt fem av sex bolag hade en ekonomi i balans. En avgörande faktor för kommunens ekonomi framöver är en fortsatt bra ekonomistyrning och en god budgetdisciplin.

Kommunen har fortsatt hög investeringstakt och inverste-ringarna uppgick till 550 miljoner kronor. Soliditeten har förbättrats och uppgår till 3,9 procent inklusive ansvarsför-bindelsen för pensioner. Förbättrad soliditet ökar på längre sikt generellt kapaciteten att möta finansiella svårigheter. För kommun koncernen ökade soliditeten för 15 året i rad till 27,5 procent. Driftkonsekvenser av investeringar och pensions-kostnader beaktas fortlöpande i budget och prognoser.

Analysen av riskperspektivet visar att kommunen har en låne-skuld som utgör en risk vid framtida räntehöjningar. Risken är känd och hanteras löpande i prognos- och budgetarbetet. Bolagskoncernens resultat är starkt och uppgår till 132 miljoner

kronor. Sammanfattningsvis har kommunen och kommun-koncernen redovisat ett bra resultat för 2015. Investeringstakten är fortsatt hög och kommunens självfinansieringsgrad ligger på 65 procent i genomsnitt de fyra senaste åren vilket är lägre än det långsiktiga målet på 90 procent. Kommunen upp fyller inte resultatmålet och antalet nämnder och bolag som har en budget i balans är för låg. Även självfinansieringsgraden är lägre än det långsiktiga målet. Den sammantagna bedömningen av uppfyllelsen av de finansiella målen och verksamhetens mål är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. De ekono-miska resultaten når inte riktigt målen. Men den sammantagna måluppfyllelsen tillsammans med verksamhetsprocesserna gör att kommunen har en god ekonomisk hushållning.

Avgörande för att kunna svara upp mot såväl ett ökat demo-grafiskt tryck som invånare, brukare och kunders allt högre förväntningar är:

> Tydligt fokus på kundnytta.

> Fortsatt effektivisering av processer.

> God styrning av investeringar.

> God ekonomistyrning och en god budgetdisciplin för hela organisationen.


Ekonomisk redovisning

Redovisningsprinciper

Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommenda-tioner och uttalanden.

Sammanställd redovisningEskilstuna kommun upprättar sammanställd redovisning. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den samman-ställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent om de är av väsentlig betydelse.

Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell kon-solidering med undantag för Fibra AB som redovisas som ett intresseföretag. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotter-bolagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats och skillnader i redovisningsprinciper har justerats för. I enlighet med RKR 8.2 görs ingen justering för skillnader i redovisnings-principer avseende pensioner.

Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hän-förts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden redovisas under avsättningar.

AnläggningstillgångarSom investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktig-het på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett basbelopp. För investeringar i verksamhetsfastigheter och gator/vägar/parker redovisas de ingående komponenterna som separata enheter med separat avskrivningstid från och med 2014. Ingående värden 2014 för verksamhetsfastigheter redo-visas som komponenter från 2015. Ingående värden för gator/vägar/parker redovisas som komponenter från 2016 i de fall det bedöms få en väsentlig betydelse för redovisningen för lång tid framöver.

Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaff-ningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Investe-ringsinkomster redovisas som skuld och upplöses i samma takt som investeringen skrivs av.

Avskrivningsprinciper Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk.

Avskrivningar sker linjärt och baseras på ursprungliga anskaff-ningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivningstiden anpassas till den aktuella anläggningens eller komponentens speciella förutsättningar, till exempel verksamhetens art, ut-nyttjandet av tillgången etc.

Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Uppskrivningar är inte tillåtet för materiella anläggningstillgångar.

Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet:

Kommunen Koncernen

Immateriella anläggningstillgångar System/plattformsutveckling 3 år

Programvara 3-5 år

Systemlicenser Får ej överstiga kontraktstiden

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Kommunen Koncernen

Mark

Mark Obegränsad livslängd

Kommunala verksamhetsfastigheter och övrig mark, byggnader och tekniska anläggningar

För komponentuppdelade fastigheter används följande komponenter:

Markanläggning 60 år 10-60 år

Stomme och grund 100 år 50-100 år

Stomkompletteringar 50 år 50 år

Värme/sanitet 50 år 40-50 år

El 40 år 40 år

Fasad 50 år 40-50 år

Fönster/dörrar 40 år 40-50 år

Köksinredning 30 år 25-30 år

Yttertak 40 år 25-40 år

Ventilation, styr, övervakning 25 år 25 år

Transport (hiss mm) 25 år 25 år

Restpost/övrig byggnation 25-50 år

Sanitet 15 år

För icke-komponentuppdelade kommunala verksamhetsfastig heter och övrig mark, byggnader och tekniska anläggningar används följande avskrivningstider:

Exploateringsmark som ej ska avyttras Obegränsad livslängd

Civilförsvarsanläggningar 33 år 7-100 år

Bostadshus 50 år 7-100 år

Kajer, stenbryggor, broar, slussar 50 år 50 år

Stationsbyggnader, parkeringshus, industrispår 50 år 50 år

Hallar 33 år 33 år

Master, parkeringsplatser 20 år 20 år

Kommunala verksamhetsfastig heter, bättre kvalitet 50 år 50 år

Kommunala verksamhetsfastig heter, sämre kvalitet 30 år 30 år

Förbättringsutgifter på fastigheter ägda av annan (får inte överskrida avtalstiden) 5-10 år 5-33 år


Publika fastigheter

Komponentuppdelade publika fastigheter:

GCM-väg, villagata, färre än 1000 fordon/dygnGatukropp 100 år 100 år

Ytskikt exkl. topbeläggning (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) 30 år 30 år

Ytskikt, toppbeläggning (asfalt) 50 år 50 år

Belysning m m exkl. armaturer 40 år 40 år

Övrigt 30 år 30 år

Gata 1000-6000 fordon/dygn Gatukropp 80 år 80 år



Belysning mm exkl. armaturer 40 år 40 år


Gata fler än 6000 fordon/dygnGatukropp 50 år 50 år





Broar, kajer, torg och parker Byggnadsverk (bro, kaj, mur) 50 år 50 år




Övriga publika fastigheter:

Naturreservat, parkmark, kulturreservat Obegränsad livslängd

Trafikleder, belysning 33 år 33 år

Parkanläggningar, planteringar, dagvattendammar 10-33 år 10-33 år

Konstgräs 10 år 10 år

Maskiner och Inventarier

Kommunen Koncernen

Maskiner

Maskinstegar, slussportar, pråmar 33 år 33 år

Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för avfallshantering, mobilkranar, elektriska motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner för storkök, maskiner för verkstäder 10 år 10 år

Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, golvvårdsmaskiner, 5 år 5 år

Övriga maskiner och tekniska anläggningar 3-50 år 3-50 år

Inventarier

Möbler och inredningsartiklar med måttligt slitage Larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, klimatanläggning, datakommunikationsutrustning 5 år 5 år

Möbler och inredningsartiklar med större slitage Enklare vårdutrustning, äldre boendesängar 10 år 10 år

Kontorsmöbler, skolmöbler 10 år 5-10 år

Datorer, skrivare etc. 3 år 3 år

Övriga inventarier, verktyg och installationer 3-15 år 3-15 år

Levande djur 5 år

Bilar och andra transportmedel Mindre bussar, personbilar, släpvagnar 5 år 5 år

KonstTavlor, skulpturer Obegränsad livslängd

Övriga maskiner och inventarierPontoner, lekställningar, trafiksignaler 20 år 20 år

Övervakningssystem, parkeringsautomater 5-10 år 5-10 år

Finansiella tillgångarInnehav avsedda för stadigvarande bruk redovisas som an-läggningstillgång. Innehav ej avsedda för stadigvarande bruk redovisas som omsättningstillgång. Utlåning till kommunala bolag redovisas som anläggningstillgång. Den del som förfaller inom ett år redovisas som omsättningstillgång.

Finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde, som väsentligt överstiger bokfört värde får skrivas upp till högst detta värde. Beloppet får inte tas upp i resultaträkningen.

ExploateringsverksamhetUtgifter för exploatering redovisas som omsättningstillgång. Försäljning redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande (schablonkostnad enligt kalkyl) kostnader när ägande rätten övergår till köparen.

Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång.

ElcertifikatTilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redo-visas som lager. Produktionsmånaden redovisas posten som en upplupen intäkt. Värdering sker i första hand till kontrakterat försäljningspris. Köpta elcertifikat redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadspris på balansdagen.

Kostnad för kvotplikt för förbrukad el redovisas som en skuld.

AvsättningarAvsättningar redovisas när koncernen till följd av en inträffad händelse har en förpliktelse som härrör sig från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas samt att utgiften är oviss i storlek eller tidpunkt för utbetalning.

Finansiella skulderFinansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som långfristig skuld.


Löner, semesterlöneskuld och övriga löneförmånerSemesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semester löneskuld, okompenserad övertid samt därpå upp-lupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år de intjänas.

Lönekostnad för vikarier redovisas i huvudsak enligt kontant-metoden, det vill säga de kostnadsförs i samband med utbetalning.

PensionerKommunen: Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Vid beräk-ning av pensionsskulden används Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell (RIPS07). Utbetalning av pensions -förmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kost-nad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen.

Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensions-avtalet KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering.

Koncernföretagen: I koncernföretagen redovisas även pensioner intjänade före 1998 som en avsättning i balansräkningen.

SkatteintäkterInnevarande års preliminära skatteinbetalningar, den preliminära slutavräkningen för innevarande år samt korri-geringen av avräkningen avseende föregående år redovisas som intäkt innevarande år.

BidragPrestationsbaserade bidrag som relaterar till om vissa mål upp-nåtts eller handlingar genomförts periodiseras till den period prestationen har utförts.

Prestationsbaserade bidrag som avser ett tidsbestämt projekt där nedlagda kostnader utgör ersättningsunderlag matchas mot de kostnader kommunen lägger ned under den fastslagna tidsperioden.

Icke prestationsbaserade bidrag intäktsförs i den period bidraget avser. Bidraget intäktsförs i sin helhet även om ned-lagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek.

Bidrag som är hänförbar till en investering redovisas som en skuld och intäktsförs i en takt som återspeglar anlägg ningens nyttjande och förbrukning.

LeasingavtalInga hyresavtal kortare än 20 år redovisas som finansiell leasing. Anläggningstillgångar som omfattas av finansiell leasing har tagits upp till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av hela kontraktstidens leasingavgifter. Endast kapitaldelen av leasing-avgiften har använts vid beräkningen.


Kommunen KommunkoncernenBelopp i mnkr 2015 2014 2015 2014

Verksamhetens intäkter Not 1 1 246,4 1 169,0 2 672,8 2 568,3

Jämförelsestörande intäkter Not 2 114,1 69,0 114,1 61,2

Verksamhetens kostnader Not 3 -6 523,0 -6 114,5 -7 431,2 -7 015,8

Jämförelsestörande kostnader Not 4 -74,9 -125,8 -75,1 -125,8

Avskrivningar Not 5 -195,3 -178,3 -450,1 -421,2

Verksamhetens nettokostnader -5 432,7 -5 180,6 -5 169,5 -4 933,3

Skatteintäkter Not 6 4 008,6 3 814,5 4 008,6 3 814,5

Generella statsbidrag och utjämning Not 7 1 467,3 1 395,8 1 467,3 1 395,8

Jämförelsestörande statsbidrag och utjämning Not 7 55,0 55,0

Finansiella intäkter Not 8 102,0 98,7 1,2 4,1

Finansiella kostnader Not 9 -104,2 -110,3 -153,9 -160,3

Resultatet före extraordinära poster 96,0 18,1 208,7 120,8

Extraordinära intäkter — — — —

Extraordinära kostnader — — — —

Skatt — — -24,1 -22,5

Årets resultat Not 10 96,0 18,1 184,6 98,3

Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 1,8 74,9 145,6 162,9


Resultaträkning



ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar Not 11 8,9 10,3 25,5 17,5

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 12 4 069,9 3 777,1 9 385,1 8 599,9

Maskiner och inventarier Not 13 274,1 284,1 397,6 415,5

Finansiella anläggningstillgångar Not 14 3 005,6 1 999,4 132,2 53,0

Summa anläggningstillgångar 7 358,5 6 070,9 9 940,4 9 085,9

BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Not 15 108,4 113,3 108,4 113,3

Summa bidrag till statlig infrastruktur 108,4 113,3 108,4 113,3

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 16 168,5 132,3 416,0 379,6

Fordringar Not 17 1 413,7 1 323,5 676,3 652,7

Kortfristiga placeringar Not 18 2,5 2,5 2,5 2,5

Kassa och bank 9,6 10,3 27,5 94,1

Summa omsättningstillgångar 1 594,3 1 468,6 1 122,3 1 128,9

Summa tillgångar 9 061,2 7 652,8 11 171,1 10 328,1

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 2 443,9 2 396,0 2 841,6 2 781,8

Direkt mot eget kapital 49,7 29,8 49,7 -38,5

Årets resultat 96,0 18,1 184,7 98,3

Summa eget kapital Not 19 2 589,6 2 443,9 3 076,0 2 841,6

Avsättningar

Avsättningar för pensioner Not 20 74,7 79,7 86,0 92,4

Andra avsättningar Not 21 31,3 62,7 280,8 288,5

Summa avsättningar 106,0 142,4 366,8 380,9

Skulder

Långfristiga skulder Not 22 3 650,2 2 966,6 4 564,6 4 378,7

Kortfristiga skulder Not 23 2 715,4 2 099,9 3 163,7 2 726,9

Summa skulder 6 365,6 5 066,5 7 728,3 7 105,6

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 9 061,2 7 652,8 11 171,1 10 328,1

Ställda panter Not 24 — — 35,0 51,8

Ansvarsförbindelser Not 25 3 336,7 3 841,8 2 173,8 2 234,5

Leasingåtaganden 469,9 579,2 470,9 978,7


Balansräkning



DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 96,0 18,1 184,7 98,3

Justering för ej likvidpåverkande poster Not 26 232,3 127,7 Not 25 625,4 393,5

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 328,3 145,8 810,1 491,8

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -90,2 6,8 -23,6 -82,8

Ökning/minskning förråd mm -36,2 52,6 -36,4 1,1

Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 615,6 -38,3 436,8 257,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten 817,5 166,9 1 186,9 667,6

INVESTERINGSVERKSAMHET

Investering i immateriella anläggningstillgångar -1,3 -4,5 -2,7 -5,4

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar — — — —

Investering i materiella anläggningstillgångar -561,5 -545,5 -1 359,5 -1 162,7

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 199,0 25,6 46,4 15,5

Investering i finansiella anläggningstillgångar — -3,8 -91,6 -6,4

Investering i finansiell leasing -100 — — —

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamhet -463,8 -528,2 -1 407,4 -1 159,0

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Nyupptagna lån 683,7 944,0 185,9 517,6

Amortering av skuld — — —

Ökning långfristiga fordringar -1 006,2 -585,0 -0,1

Minskning av långfristiga fordringar — — — —

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -322,5 359,0 185,8 523,8

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -31,9 -0,3 -31,9 -0,3

-31,9 -0,3 -31,9 -0,3

Årets kassaflöde -0,7 -2,6 -66,6 32,1

Likvida medel vid årets början 10,3 12,9 94,1 62,0

Likvida medel vid årets slut 9,6 10,3 27,5 94,1

Förändring av likvida medel -0,7 -2,6 -66,6 32,1


Finansieringsanalys


Kommunen Kommunkoncernen

Not 1 Verksamhetens intäkter

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Försäljningsintäkter 232,5 209,3 252,4 207,8 Taxor och avgifter 151,7 155,2 1 206,3 1 186,4 Hyror och arrenden 312,1 300,1 664,1 669,7 Erhållna statsbidrag och andra bidrag 550,1 504,4 550,1 504,4

Summa 1 246,4 1 169,0 2 672,9 2 568,3

Not 2 Jämförelsestörande intäkter

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar 29,5 21,6 29,5 17,2Projekt, Fler i arbete 28,2 40,6 28,2 40,6Återbetalning Fora 38,4 — 38,4 —Reavinst försäljning SEVAB — — — —Exploateringsintäkter 18,0 6,8 18,0 3,4

Summa 114,1 69,0 114,1 61,2

Not 3 Verksamhetens kostnader

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Personalkostnader 3 823,7 3 612,1 4 323,5 4 064,0 Material och tjänster 1 441,3 1 330,7 1 866,5 1 807,3Köp av huvudverksamhet 757,7 689,9 748,5 684,9Lämnade bidrag 500,3 481,8 492,7 459,6

Summa 6 523,0 6 114,5 7 431,2 7 015,8

Not 4 Jämförelsestörande kostnader

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Exploateringskostnader 8,5 17,4 8,5 0,3Realisationsförlust/utrangering 3,3 0,3 3,3 17,4Retroaktiva pensionspremier (FÅP) Skandia — 8,0 — 8,0Försäljning av Eskilstuna Marknadsföring AB 0,2Projekt, Fler i arbete 63,1 100,1 63,1 100,1

Summa 74,9 125,8 75,1 125,8

Not 5 Avskrivningar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Avskrivningar enligt plan 195,3 177,3 450,1 420,3 - varav immateriella tillgångar 2,7 2,0 8,1 5,3 - varav fastighet och anläggningar 122,0 109,4 341,2 352,3 - varav inventarier 69,8 65,2 100,0 65,2 - leasade tillgångar 0,8 0,7 0,8 0,7Nedskrivning av fastighet och anläggningar — 1,0 1,0

Summa 195,3 178,3 450,1 421,3


Not 6 Skatteintäkter

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Kommunalskatt, preliminär skatteinbetalning 4 012,0 3 824,6 4 012,0 3 824,6Preliminär slutavräkning innevarande år 4,3 -10,8 4,3 -10,8Slutavräkningsdifferens föregående år -7,7 0,7 -7,7 0,7

Summa 4 008,6 3 814,5 4 008,6 3 814,5

Not 7 Generella statsbidrag och utjämningar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Inkomstutjämningsbidrag 1085,3 1049,0 1 085,3 1049,0Kostnadsutjämningsbidrag 186,3 149,9 186,3 149,9Strukturbidrag 10,5 10,4 10,5 10,4LSS-utjämning 25,4 10,7 25,4 10,7Regleringsavgift -3,9 23,1 -3,9 23,1Kommunal fastighetsavgift 155,9 152,7 155,9 152,7Generella bidrag från staten 7,8 — 7,8

Summa 1467,3 1395,8 1 467,3 1395,8

Tillfälligt stöd från staten för rådande flyktingsituation 55,0 — 55,0 —

Summa jämförelsestörande statsbidrag och utjämning 55,0 — 55,0 —

Kommunen har erhållit ett generellt bidrag från staten på 110,4 mnkr avseende 2015 och 2016 med anledning av flyktingsituationen. Bidraget har periodiserats med 55,2 mnkr per år. Bidraget redovisas som jämförelsestörande.

Not 8 Finansiella intäkter

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Räntor på lån till kommunala bolag 67,5 71,1 — —Räntor på Förlagsbevis Kommun- invest ekonomisk förening 0,3 0,4 0,3 0,4Övriga ränteintäkter 1,0 0,8 0,4 3,3Borgensavgifter och internbankspåslag — — —Utdelning från kommunala bolag 21,2 11,0 — —Aktieutdelning i börsnoterade bolag 0,5 0,4 0,5 0,4Övriga finansiella intäkter 11,5 15,0 — —

Summa 102,0 98,7 1,2 4,1

Not 9 Finansiella kostnader

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Räntor långfristiga lån* 101,8 105,0 137,3 155,2Avgår räntebidrag — — —Räntor kortfristiga lån 0,2 0,2 0,2 — Övriga finansiella kostnader 1,8 4,0 16,0 4,0

Summa 103,8 109,2 153,5 159,2

Ränta pensionsavsättning 0,4 1,1 0,4 1,1

Summa totalt 104,2 110,3 153,9 160,3

* varav räntekostnader för ränteswappar 27,1 mnkr


Noter



Not 10 Mot balanskravet redovisat resultat

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Årets resultat enligt resultat- räkningen 96,0 18,1 Reducering av samtliga realisationsvinster -29,5 -21,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 66,5 -15,4

Balanskravsresultat 66,5 -3,5

Synnerliga skäl: Kommunfullmäktige beslutade i november 2012 och november 2013 att använda återbetalningarna av AFA-premierna till särskilda projekt för åren 2013 - 2015 40,5 47,5

Årets resultat enligt balanskravsresultat och synnerliga skäl 107,0 44,0

Öronmärkta pengar För- Återstår För- Återstår ändring 31/12 ändring 31/12 2015 2015 2015 2015

Resultatbuffert 0,0 80,0 Utveckling av orten 0,0 37,5 Demografisk fond 14,6

Summa totalt 0,0 132,1 0,0 0,0

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Ingående anskaffningsvärde 12,9 8,5 56,7 51,3Ingående avskrivningar -2,6 -0,6 -37,0 -31,8Ingående nedskrivningar -2,2 -2,2Ingående bokfört värde 10,3 7,9 17,5 17,3Årets nyanskaffningar 1,3 4,4 2,7 5,4Årets avskrivningar -2,7 -2,0 -8,1 -5,2Årets utrangering av anskaffningsvärde -23,9 Årets utrangering av ackumulerade avskrivningar 20,9 Årets utrangering av avskrivningar 2,2 Årets omklassificering 14,2 Utgående anskaffningsvärde 14,2 12,9 49,7 56,7Utgående avskrivningar -5,3 -2,6 -24,2 -37,0Utgående nedskrivningar 0,0 -2,2

Utgående bokfört värde 8,9 10,3 25,5 17,5


Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Kommunal markreserv Ingående anskaffningsvärde 186,7 185,7 186,7 185,7Ingående avskrivningar -17,2 -14,6 -17,2 -14,6Ingående bokfört värde 169,5 171,1 169,5 171,1Årets nyanskaffningar 91,0 1,0 14,4 1,0Årets avskrivningar -2,4 -2,6 -2,4 -2,6Årets utrangering av anskaffningsvärde -13,0 0,0 -13,0 0,0Årets omklassificering -5,7 -5,7 Utgående anskaffningsvärde 259,0 186,7 182,4 186,7Utgående avskrivningar -19,6 -17,2 -19,6 -17,2


Kommunala verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde 3 731,9 3 589,7 3 735,9 3 589,7Ingående avskrivningar -1 630,2 -1 605,0 -1 630,2 -1 605,0Ingående bokfört värde 2 101,7 1 984,7 2 105,7 1 984,7Årets nyanskaffningar 135,7 193,4 135,7 193,4Årets utrangering av anskaffnignsvärde -51,2 -4,0 -47,2Årets utrangering av avskrivningar 47,1 47,1Årets avskrivningar -75,6 -72,3 -75,6 -72,3Utgående anskaffningsvärde 3 867,6 3 731,9 3 867,6 3 735,9Utgående avskrivningar -1 705,8 -1 630,2 -1 705,8 -1 630,2

Utgående bokfört värde 2 161,8 2 101,7 2 161,8 2 105,7

Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Ingående anskaffningsvärde 1 237,6 1 093,0 1 237,6 1 093,0Ingående avskrivningar -442,3 -414,0 -442,3 -414,0Ingående bokfört värde 795,3 679,0 795,3 679,0Årets nyanskaffningar 169,1 144,6 169,1 144,6Årets avskrivningar -33,0 -28,3 -33,0 -28,3Utgående anskaffningsvärde 1 406,7 1 237,6 1 406,7 1 237,6Utgående avskrivningar -475,3 -442,3 -475,3 -442,3


Övriga byggnader och tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 395,0 349,7 8 091,5 7 444,5Ingående avskrivningar -36,4 -29,4 -3 112,8 -2 897,7Ingående nedskrivningar -148,0 -148,0Ingående bokfört värde 358,6 320,3 4 830,7 4 398,8Årets nyanskaffningar 118,5 45,3 404,0 720,5Årets avskrivningar -11,8 -7,0 -231,0 -215,1Årets utrangering av anskaffningsvärde -0,3 0,0 -159,0 -5,2Årets utrangering av ack. avskrivningar 117,8 Årets omklassificering 255,5 Årets omklassificering av avskrivningar -1,3 Årets återläggning av nedskrivningar 2,9 Årets utrangering av nedskrivningar 28,7 Återläggning av tidigare uppskrivning i koncernen — -50,3Korrigering av övervärden vid koncerninterna bolagsförvärv — -18,0Utgående anskaffningsvärde 513,2 395,0 8 592,0 8 091,5Utgående avskrivningar -48,2 -36,4 -3 226,0 -3 112,8Utgående nedskrivningar -117,7 -148,0

Utgående bokfört värde 465,0 358,6 5 248,3 4 830,7

Finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 112 mnkr i kommunen och 105 mnkr i koncernen. Ingående anskaffningsvärde och ingående avskrivningar har justerats med 121,2 mnkr respektive -121,2 mnkr jämförelseåret.

Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående bokfört värde 352,0 289,2 698,7 736,9Omklassificering -7,6 -0,3 -393,0 -4,1Årets nyanskaffningar 86,5 64,1 575,1 -33,1Årets nedskrivning -1,0 -1,0


Utgående bokfört värde mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 228,5 3 777,1 9 385,1 8 599,9



Not 13 Maskiner och inventarier

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Maskiner Ingående anskaffningsvärde 10,6 8,6 10,6 8,6Ingående avskrivningar -2,7 -1,9 -2,7 -1,9Ingående bokfört värde 7,9 6,7 7,9 6,7Årets nyanskaffningar 0,9 2,0 0,9 2,0Årets avskrivningar -0,9 -0,8 -0,9 -0,8

Utgående anskaffningsvärde 11,5 10,6 11,5 10,6Utgående avskrivningar -3,6 -2,7 -3,6 -2,7


Inventarier Ingående anskaffningsvärde 845,4 749,7 1 302,6 1 167,9Ingående avskrivningar -575,3 -512,0 -885,9 -789,9Ingående nedskrivningar -15,2 -15,2Ingående bokfört värde 270,1 237,7 401,5 362,8Årets nyanskaffningar 64,5 97,1 79,2 136,3Årets avskrivningar -68,8 -64,5 -99,0 -96,0Årets utrangering av anskaffningsvärde -1,8 -1,4 -70,0 -1,6Årets utrangering av avskrivningar 1,0 1,2 52,4 Årets utrangering av nedskrivningar 0,0 15,0 —Årets omklassificering 10,0 Årets omklassificering av ack. nedskrivningar -0,6

Utgående anskaffningsvärde 908,1 845,4 1 321,8 1 302,6Utgående avskrivningar -643,1 -575,3 -933,1 -885,9Utgående nedskrivningar -0,2 -15,2


Pågående arbeten, maskiner och inventarierIngående bokfört värde 6,1 8,0 6,1 8,0Årets nyanskaffningar -4,9 -1,9 -4,9 -1,9


Utgående bokfört värde maskiner och inventarier 274,1 284,1 397,6 415,5


Not 14 Finansiella anläggningstillgångar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Aktier och andelar i kommunens koncernföretag Näshultagården AB 1,9 1,9 — — Eskilstuna Kommunföretag AB 31,0 31,0 — — Torshälla 700 AB 0,3 0,3 — — Eskilstuna Marknadsföring AB — 0,3 — — Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 1,3 1,3 — — Gröndal Stadion 1 KB 0,6 0,6 — — Ekängen Arena Fastighets- förvaltning KB 0,4 0,4 — — ELP4 0,1 0,1 — — Destination Eskilstuna AB — 0,5 — — Tuna Kross AB 0,1 0,1 — — Eskilstuna Vindkraft AB 3,0 3,0 — —

Summa 38,7 39,5 — —

Aktier och andelar i övriga företag Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 7,2 7,2 7,2 7,2 Kommuninvest ekonomisk förening 88,9 4,9 88,9 4,9 Gjutaren i Torshälla AB 3,3 3,3 3,3 3,3 Bostadsrätter 14,5 6,9 14,5 6,9 Stadsnät i Svealand — — — 0,9 Samkraft AB — — — 11,6 Övriga långfristiga värdepappersinnehav — — 1,0 0,8

Summa 113,9 22,3 114,9 35,6

Utlåning via internbank Eskilstuna Kommunfastigheter AB 1 546,0 822,0 — — Torshälla Fastighets AB 321,9 282,9 — — Parken Zoo AB — 83,6 — — Eskilstuna Energi & Miljö AB 1 503,5 1 253,5 — — Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 125,0 125,0 — — Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 26,8 29,2 — — Gröndal Stadion 1 KB 13,1 14,3 — — Ekängen Arena Fastighets- förvaltning KB 8,5 9,3 — — Eskilstuna Kommunföretag AB 10,4 10,4 — — Eskilstuna Vindkraft AB 165,0 — — —Amortering kommande år (kortfristig fordran) -884,6 -709,9 — —

Summa 2 835,7 1 920,3 — —

Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 17,3 17,3

Övriga långfristiga fordringar Gatukostnadslån 0,0 0,0 — — Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,1

Summa totalt 3 005,6 1 999,4 132,2 53,0



Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Ackumulerat bidrag 123,1 124,0 123,1 124,0Ackumulerad upplösning -9,8 -4,9 -9,8 -4,9Ingående bokfört värde 113,3 119,1 113,3 119,1Årets bidrag till statlig infrastruktur 0,3 0,3Årets indexuppräkning — —Indexuppräkning, rättning föregående år -1,2 -1,2Årets upplösning -4,9 -4,9 -4,9 -4,9

Summa 108,4 113,3 108,4 113,3

Bidraget avser i huvudsak Citybanan. Bidraget upplöses under 25 år med start 2013. 0,3 mnkr avser gång/cykelväg till Sundbyholm.

Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Förråd, lager 2,1 0,0 249,6 247,3

Exploateringsområden Ingående värde 132,3 141,9 132,3 141,9Årets utgifter 36,9 40,6 36,9 40,6Omklassificering 5,7 -33,4 5,7 -33,4Uttag exploateringsområden -8,5 -16,8 -8,5 -16,8

Summa 166,4 132,3 166,4 132,3

Summa total 168,5 132,3 416,0 379,6

Not 17 Fordringar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Kundfordringar 57,9 84,6 133,7 309,3Statsbidragsfordringar 56,2 71,2 56,2 71,2Skattefordringar 62,3 62,5 77,6 68,2Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter 350,4 280,2 358,1 177,1Kortfristig utlåning 884,6 799,8 — —Övriga kortfristiga fordringar 2,3 25,2 50,7 26,9

Summa 1 413,7 1 323,5 676,3 652,7

Not 18 Kortfristiga placeringar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Obligationer, räntebärande 0,2 0,2 0,2 0,2Aktier i marknadsnoterade företag 2,3 2,3 2,3 2,3

Summa 2,5 2,5 2,5 2,5

Marknadsvärde aktier 13,0 12,7 12,7


Not 19 Eget kapital

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Ingående balans 2 443,9 2 396,0 2 841,6 2 781,8 Återläggning av historisk uppskrivning i koncernen — -50,3Korrigering av återläggning av koncerninterna övervärden — -18,0Rättelse schablonbidrag Migrationsverket 29,8 29,8 Uppskrivning andelar kommuninvest 49,7 49,7 Årets resultat 96,0 18,1 184,6 98,3

Summa 2 589,6 2 443,9 3 075,9 2 841,6

Till följd av rättelse av schablonbidrag från migrationsverket har följande poster justerats; ingående eget kapital 2014 med 29,8 mnkr, årets resultat 2014 med 11,9 mnkr, kortfristiga fordringar 2014 med 7,1 mnkr samt kortfristiga skulder 2014 med -34,6 mnkr.

Not 20 Avsättningar för pensioner

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 41,3 43,2 52,6 56,0Avsättningar för särskild avtalspension, visstidspension m.m. 33,4 36,4 33,4 36,4

Summa 74,7 79,7 86,0 92,4

Antal visstidspension 2015 2014 2015 2014

Politiker 6 4 6 4Tjänstemän 0 0 0 0

Förändring av avsättning för pensioner 2015 2014

Ingående avsättning 79,7 78,7 Pensionsutbetalningar -5,9 -2,2 Nyintjänad pension 5,8 2,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning -6,0 0,3 Förändring av löneskatten -1,0 0,2 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 Övrigt 2,1 0,7 Utgående avsättning 74,7 79,7

Not 21 Andra avsättningar

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Avsättning avseende Citybanan Ingående bokfört värde 62,7 92,9 62,7 92,9Årets avsättning 0,6 1,5 0,6 1,5Årets upplösning -32,0 -31,7 -32,0 -31,7

Summa 31,3 62,7 31,3 62,7

Övriga avsättningar Uppskjuten skatt — — 238,4 224,0Övrigt — — 11,1 1,8

Summa 0,0 — 249,5 225,8

Summa totalt 31,3 62,7 280,8 288,5

Eskilstuna kommun är inblandade i nedanstående tvister. Inget utfall finns i domstol och de har därför inte redovisats som avsättningar. - Ägarna av fastigheten Rossvik har stämt Eskilstuna kommun för företagsskada. Stämningsbeloppet är 55 mnkr. - British Schools AB har i två olika mål stämt kommunen på totalt 4,3 mnkr.



Not 22 Långfristiga skulder

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Nordea koncernkonto 31,9 210,3 31,9 210,3Lån i banker och kreditinstitut 3 483,0 2 733,0 4 422,5 3 998,4Övriga långfristiga skulder — 89,8 162,3Kostnadsersättningar och investeringsbidrag 20,4 7,7 20,4 7,7Finansiell leasing 114,9 15,6 —

Summa 3 650,2 2 966,6 4 564,6 4 378,7

Beviljad checkkredit 400,0 400,0 400,0 400,0

Genomsnittlig ränta 2,40 % 2,97 % Genomsnittlig räntebindningstid 2,09 3,06 Lån som förfaller inom: 1 år 674 407 2-3 år 393 376 3-5 år 278 208 5< år 77 177 Eskilstuna kommun har upptagit en portfölj av lån med rörlig ränta och olika kapitalbindningstider. Till portföljen har ett antal swappar tecknats och syftet med dessa är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och istället har räntekostnaderna fixerats på olika löptider. Swapparna är säkringsinstrument och ingår i kreditportföljen. Syftet med swapparna är att innehas till förfall och inte att avyttras i förtid. Marknadsvärdet på innehavet av ränteswappar uppgick på balansdagen till -75,5 mnkr. Genomsnittlig upplåningsränta exklusive säkringar 1,49 % och genomsnittlig räntebindningstid exklusive säkringar 1,09 år.

Not 23 Kortfristiga skulder

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Kortfristiga skulder till kreditinstitut 1 659,0 1 155,0 1 859,3 1 359,7Leverantörsskulder 193,2 195,2 271,9 328,4Moms och punktskatter 8,0 3,8 8,3 7,0Personalens skatter, avgifter, löneavdrag 129,2 120,3 129,2 120,3Övriga kortfristiga skulder 41,8 -9,8 100,5 143,8Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 684,2 635,4 794,5 767,7

Summa 2 715,4 2 099,9 3 163,7 2 726,9

Not 24 Ställda panter

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Fastighetsinteckningar — — 4,8Tomträttsinteckningar — — 8,8Företagsinteckningar — — —Banktillgodohavanden som säker- het för fysisk elhandel på Nordpol — — 20,2Banktillgodohavanden som säkerhet för finansiell elhandel (Nasdaq) — — 18,0

Summa — — 0,0 51,8


Not 25 Ansvarsförbindelser

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande intjänade före 1998 1 623,8 1 683,5 1 623,8 1 683,5Löneskatt på pensionsåtagande intjänade före 1998 393,9 408,4 393,9 408,4Pensionsavtal för förtroendevalda (visstidspension) 92,8 84,1 92,8 84,1Löneskatt på pensionsavtal för förtroendevalda (visstidspension) 22,5 20,4 22,5 20,4

Summa 2 133,0 2 196,4 2 133,0 2 196,4

Förändring av Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 2015 2014 2015 2014

Ingående ansvarsförbindelse 2 091,9 2 115,3 2 091,9 2 115,3Pensionsutbetalningar -69,9 -24,3 -69,9 -24,3Nyintjänad pension 9,8 19,1 9,8 19,1Ränte- och basbeloppsuppräkning 2,9 -7,8 2,9 -7,8Förändring av löneskatten -14,5 -4,7 -14,5 -4,7Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 0,0Övrigt -2,5 -5,7 -2,5 -5,7Utgående ansvarsförbindelse 2 017,7 2 091,9 2 017,7 2 091,9

Antal visstidspension 2015 2014 2015 2014

Förtroendevalda 24 24 24 24

Borgensåtaganden Kommunala bolag 1 199,8 1 641,1 —Föreningar och kooperativ 2,3 2,3 2,3 2,3Egna hem (förlustansvar gentemot staten) 1,6 2,0 1,6 2,0

Summa 1 203,7 1 645,4 3,9 4,3

Eskilstuna Kommun har den 20 februari 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nu-varande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått lika lydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eskilstuna kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgenförpliktelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommun-invest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 7 006 622 650 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 6 882 156 745 kronor.

Övriga ansvarsförbindelser Skatteverket i Ludvika — — 4,9 4,9Bankgarantier för finansiell elhandel på Nasdaq — — 32,0 33,3

Summa — — 36,9 38,2

Summa totalt 3 336,7 3 841,8 2 173,8 2 238,9



Not 26 Justering för ej likvidpåverkande poster

Belopp i (mnkr) 2015 2014 2015 2014

Justering för realisationsvinster, materiella anläggningstillgångar -26,2 -21,3 -35,8 -8,7 Justering för realisationsvinster, finansiella anläggningstillgångar — Justering för av- och nedskrivningar 195,2 178,3 462,6 421,2 Justering för avsättningar -4,5 -35,8 17,8 -29,3 Justering för reavinst vid försäljning av SEVAB — Justering för indexering av Citybanan 1,3 1,3 Justering för upplösning av bidrag till infrastruktur 4,9 4,9 4,9 4,9 Justering för omklassificeringar finansiella anläggningstillgångar — Justering för omklassificeringar materiella anläggningstillgångar 13,3 0,3 126,2 4,1 Justering för återläggning av uppskrivning — 50,3 Justering för korrigering av övervärden vid koncerninterna bolagsförsäljningar — 18,0 Justering för bokning direkt mot eget kapital 49,6 — 49,7 -68,3

Summa 232,3 127,7 625,4 393,5

Övriga tilläggsupplysningar


Pensionsförpliktelser 2015 2014 2015 2014

Förmånsbaserad ålderspension (FÅP) tryggas genom försäkring hos KPA samt Skandia. Försäkringspremien för FÅP inkl löneskatt (mnkr) 28,6 29,0 28,6 29,0Överskottsfond hos KPA samt Skandia, utgående kapital (mnkr) 19,9 0,0 19,9 0,0Aktualiseringsgrad (%) 99 99 99 99

Leasingavgifter Leasingåtaganden 2015 2014 2015 2014

Nominella värden av framtida minimi-leasavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

Finansiell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 4,5 0,5 104,5 0,5Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 18,3 2,2 18,3 2,2Förfaller till betalning senare än fem år 92,1 12,9 92,1 12,9

Summa 114,9 15,6 214,9 15,6

Operationell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 82,1 84,7 82,1 313,0Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 155,3 179,6 155,3 296,1Förfaller till betalning senare än fem år 117,6 299,3 117,6 354,0

Summa 355,0 563,6 355,0 963,1

Summa totalt 469,9 579,2 569,9 978,7


NÄMND Kostnader Intäkter Netto- Budget Avvikelse Varav över-/Belopp i mnkr kostnader mot budget underskott

Kommunstyrelsen -629,1 328,0 -301,1 -329,9 28,8 1,6

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden -521,5 159,1 -362,4 -369,5 7,1

Socialnämnden -499,9 131,6 -368,3 -337,1 -31,2

Barn- och utbildningsnämnden -2 001,3 172,2 -1 829,1 -1 880,6 51,5 10,2

Kommunrevision -2,2 0,0 -2,2 -2,1 -0,1

Kultur- och fritidsnämnden -282,3 35,8 -246,5 -249,2 2,7 0,6

Miljö- och räddningstjänstnämnden -84,0 14,6 -69,4 -72,3 2,9

Stadsbyggnadsnämnden -472,1 140,1 -332,0 -338,8 6,8 1,6

Torshälla stads nämnd -403,3 41,0 -362,3 -342,3 -20,0

Valnämnden -0,2 0,0 -0,2 -0,6 0,4

Vård- och omsorgsnämnden -1 722,5 328,7 -1 393,8 -1 331,1 -62,7

Överförmyndarnämnden -16,9 7,9 -9,0 -8,7 -0,3

-6 635,3 1 359,0 -5 276,3 -5 262,2 -14,1 14,0

Övriga kommungemensamma kostnader Kostnader Intäkter Netto- Budget Avvikelse under kommunstyrelsen kostnader mot budget

Fastighetsenheten (KLK) -152,2 168,2 16,0 3,9 12,1

Mark- och fastighet (KLK) -86,4 89,6 3,2 -3,2 6,4

Exploatering av mark 0,0 0,0 0,0

Friskolor -378,4 21,2 -357,2 -342,8 -14,4

Riktade statsbidrag 75,7 75,7 52,7 23,0

Kommungemensam skolpeng -10,1 83,4 73,3 102,4 -29,1

Trainee -34,9 -34,9 -36,8 1,9

Återbetalning av AFA-pengar 38,4 38,4 0,0 38,4

Skaderegleringsutgifter 0,5 0,0 0,5 -2,0 2,5

Personalomkostnader (PO-pålägg) -14,8 0,0 -14,8 5,1 -19,9

Pensionsutbetalningar (netto) -109,7 0,0 -109,7 -91,0 -18,7

Inköps- och miljöavgifter 3,3 0,0 3,3 5,4 -2,1

Interna räntor 149,7 0,0 149,7 141,1 8,6

Finansiell leasing 0,8 0,0 0,8 0,0 0,8

Bostadssociala kostnader -2,0 -2,0 -2,0

Övriga tjänster -0,9 -0,9 -0,9

Externa finansiella kostnader 2,2 0,0 2,2 2,2

Användning av AFA-pengar från 2013 40,5

Budgetregleringsposter

Nytt löneavtal -4,9 4,9

KS, allmänt 0,0

Lägre elkostnader 0,0

Ekologisk utveckling 0,0

Orts-/Näringslivsutveckling 0,0

Reserv - oförutsett -15,0 15,0

Grön omställning 1,0

Fältarbetare ungdom 0,0

Användande av eget kapital 26,8 -26,8

Demografi för- och grundskola 0,0

Kapitalkostnader nya investeringar -9,9 9,9

Omlastningscentralen 0,0

Modern kommun 0,0

Justering av interna poster

Interna poster mellan nämnder 440,1 -440,1 0,0 0,0 0,0

Verksamhetens kostnader -6 793,2 1 360,5 -5 432,7 -5 390,9 -1,3


Driftredovisning för Eskilstuna kommun


Nämnd/Förvaltning Utgift Inkomst Nettoutgift Budget Avvikelse Belopp i mnkr mot budget

Kommunstyrelsen 309,8 -0,7 309,1 448,0 138,9

Kommunstyrelsen (exploatering) 105,8 -5,9 99,9 67,6 -32,3

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1,3 0,0 1,3 3,0 1,7

Socialnämnden 1,8 0,0 1,8 3,5 1,7

Barn- och utbildningsnämnden 15,3 0,0 15,3 16,0 0,7

Kultur- och fritidsnämnden 10,3 -0,1 10,2 24,2 14,0

Miljö- och räddningstjänstnämnden 4,4 0,0 4,4 5,7 1,3

Stadsbyggnadsnämnden 89,0 -6,7 82,3 114,4 32,1

Torshälla stads nämnd 13,5 0,0 13,5 45,1 31,6

Vård- och omsorgsnämnden 12,1 0,0 12,1 17,0 4,9

Överförmyndarnämnden 0,1 0,0 0,1 0,0 -0,1

Summa Nämnder 563,4 -13,4 550,0 744,5 194,5


Investeringsredovisning för Eskilstuna kommun



Driftredovisning fördelad på verksamhetsområde

Verksamhetsområde 2015 2015 2015 2015 Belopp i mnkr Kostnader Intäkter Netto Andel av netto

POLITISK VERKSAMHET 69,5 10,3 59,2 1,1 %

Kommunfullmäktige och nämnder 37,1 2,3 34,8 0,6 %

Partistöd 4,6 0,0 4,6 0,1 %

Revision 2,3 0,0 2,3 0,0 %

Övrigt 25,5 8,0 17,5 0,3 %

INFRASTRUKTUR SKYDD 385,0 92,6 292,4 5,3 %

Gator, vägar och parker 180,8 50,2 130,6 2,4 %

Stadsbyggnad 61,3 22,4 38,9 0,7 %

Miljö och Samhällsskydd 116,2 18,6 97,6 1,8 %

Näringsliv och turism 26,7 1,4 25,3 0,5 %

KULTUR OCH FRITID 304,1 36,4 267,7 4,9 %

Kultur 129,3 13,1 116,2 2,1 %

Fritid 174,8 23,3 151,5 2,8 %

PEDAGOGISK VERKSAMHET 2 679,4 368,0 2 311,4 42,3 %

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 890,9 128,9 762,0 13,9 %

Grundskola och förskoleklass 1 133,5 108,1 1 025,4 18,8 %

Särskola 76,5 9,3 67,2 1,2 %

Gymnasieskola 453,1 83,2 369,9 6,8 %

Vuxenundervisning 125,4 38,5 86,9 1,6 %

VÅRD OCH OMSORG 2 769,1 421,8 2 347,3 42,9 %

Äldre och funktionshindrade 2 024,9 352,5 1 672,4 30,6 %

Individ- och familjeomsorg 744,2 69,3 674,9 12,3 %

SÄRSKILT RIKTADE INSATSER 250,9 185,1 65,8 1,2 %

Flyktingmottagning 85,6 115,9 -30,3 -0,6 %

Arbetsmarknadsåtgärder 165,3 69,2 96,1 1,8 %

AFFÄRSVERKSAMHET 167,3 42,3 125,0 2,3 %

Näringsliv och bostäder 62,7 42,3 20,4 0,4 %

Kommunikationer 104,6 0,0 104,6 1,9 %

SUMMA DRIFTVERKSAMHET 6 625,3 1 156,5 5 468,8 100,0 %


Prognos Ack utfall

Arbetsområden/infrastruktur Inkomster Utgifter Investeringar Projekt- Inkomster Utgifter Investeringar Projekt- Belopp i mnkr (netto) resultat (netto) resultat

Gunnarskäl rangerbangård 0,1 6,8 -6,9 0,1 5,5 -5,6Munktellområdet 8,4 -8,4 8,4 -8,4Eskilstuna Logistikpark, Kjula 507,0 202,3 305,0 -0,3 16,4 161,8 226,2 -371,6Vilsta industriområde 11,0 3,0 0,2 7,8 3,8 2,9 0,2 0,7Valhalla 1:1, Bredäng, industritomter 4,0 13,0 1,3 -10,3 4,0 12,8 1,2 -10,0Svista 37,3 9,6 18,2 9,5 14,4 9,6 12,2 -7,4Källsta ind.område 27,8 5,1 22,7 9,0 5,1 3,9Västerledens industriområde 19,4 7,8 3,8 7,8 13,5 8,5 3,9 1,1Verkmästaren 6 och 7, högskola med mera 1,7 -1,7 1,5 -1,5Skiftinge 1:1 handelsområde 39,1 33,3 13,4 -7,6 12,8 -12,8Bostäder Hållsta 6:1 Tandlavägen bostäder 4,8 0,5 4,0 0,3 0,3 -0,3Borsöknatorp 2:1, småhus 5,3 1,6 3,7 5,3 1,6 3,7Torshälla 5:8 Granbacken bostäder 1,6 1,0 0,3 0,3 0,9 -0,9Gillet 1 bostäder 5,4 1,8 4,0 -0,4 1,8 -1,8Fristaden 1:10, Kanonhuset bostäder 8,2 6,9 0,5 0,8 1,1 -1,1Slagsta 1:13 1,5 0,6 0,9 0,6 -0,6Djursta bostäder 19,4 4,4 14,1 0,9 3,9 4,4 16,1 -16,6Odlaren Trumtorp 35,9 21,9 5,7 8,3 0,9 0,6 0,3Odlaren, gemensam infrastruktur och kostnader 5,7 14,8 -20,5 5,7 14,8 -20,5Vilsta 2:1, Thuleparken 2,8 1,9 1,0 -0,1 2,9 1,1 0,1 1,7Roxnäs/Stavstorp tomter 0,9 0,1 0,8 0,1 -0,1Skolmästaren, Tunafors skola, bostäder 0,6 0,1 0,5 0,6 0,1 0,5Slagsta 1:1, Orkestervägen, bostäder 1,8 0,2 0,6 1,0 1,8 0,2 1,6Torshälla 5:8, Bjällersta, bostäder 2,5 2,6 2,0 -2,1 2,1 2,0 -4,1Våghalsen, gamla brandstationen 2,5 3,2 -0,7 2,5 3,2 -0,7Mesta 3:34, bostäder 1,3 -1,3 2,1 -2,1Torlunda 1:270, Anneviksvägen, Hällby-Ökna 1:44 2,7 0,2 2,5 0,0Hällby-Ökna 1:220, Hagaholmsvägen 2,2 0,4 1,0 0,8 0,0Hällby 18:1, Vattentornet bostäder 3,9 0,5 2,6 0,8 0,1 -0,1Hällby-Ökna 1:220, Dalavägen bostäder 0,9 0,2 0,7 0,0Hällby 2:161, Lerdalen bostäder 3,2 0,3 2,2 0,7 0,0Torlunda 1:271, Skogvallen bostäder 3,6 0,9 2,4 0,3 0,4 -0,4Eskilshem 4:7, 4:8 bostäder 11,3 1,5 1,0 8,8 0,1 1,1 -1,0Projekt i förstudieskede Vilsta 2:1 Rosenhäll (kalkyl ej framtagen) 0,3 -0,3Valören 1, myntverket (kalkyl ej framtagen) 0,5 -0,5Valhalla 2:1, drivmedelstation Västerleden (kalkyl ej framtagen) 0,0Ospecificerat 1,0 0,7 Infrastrukturexploatering med extern exploatör Kvarteret Nätet (kalkyl ej framtagen) -0,4 0,4Fäktaren, bostäder (kalkyl ej framtagen) 0,1 -0,1Avslutade 2015 Vilsta 2:1, Stålforsen 1,8 1,5 0,3Vittnet 0,1 1,0 -1,1Lagersberg 1:1 PEAB 2,2 -2,2Torshälla 5:8 Eklunda 4,4 0,6 1,9 1,9Torshälla-Mälby 8:3 bergrum/tomter 1,5 1,1 0,4Vinkelhaken 7/Vörten 1 1,8 3,2 -5,0

Resultatförda poster 2015 Intäkter Kostnader

Odlaren Trumtorp 0,4 —Ospecificerat exploatering 1,0 0,3Torshälla 5:8 Eklunda 1,5 0,0Torshälla-Mälby 8:3 bergrum/tomter 0,4 0,3Borsöknatorp 2:1, småhus 0,6 0,1Valhalla 1:1, Bredäng, industritomter 4,0 4,1Vilsta 2:1, Stålforsen 1,8 1,5Vilsta 2:1, Thuleparken 2,9 1,8Svista 3,0 0,2Skolmästaren, Tunafors skola, bostäder 0,6 —Slagsta 1:1, Orkestervägen, bostäder 1,8 0,2Eskilshem 4:7,4:8 bostäder 0,1 —Vittnet — 0,1

Summa 18,0 8,6


Exploateringsredovisning


Kommunkoncernen 2015 2014 2013 2012 2011

Finansnetto mnkr -152,7 -156,2 -166,7 -175,3 -172,8

Resultat före extraordinära poster mnkr 208,7 108,9 260,9 331,2 188,8

Låneskuld långa lån mnkr 4 564,6 4 378,7 3 861,1 4 466,3 4 654,9

Låneskuld långa lån per invånare kr 44 803 43 418 38 730 45 294 47 805

Eget kapital mnkr 3 076,0 2 799,9 2 781,8 2 520,9 2 190,5

Eget kapital per invånare kr 30 192 27 763 27 904 25 565 22 496

Ansvarsförbindelser mnkr 2 173,8 2 234,5 2 342,5 0,0 2 366,2

Ansvarsförbindelser per invånare kr 21 336 22 157 23 497 24 496 24 300

Nettoinvesteringar mnkr 1 453,8 1 174,5 1 093,3 747,4 666,4

Soliditet % 27,5 % 27,1 % 27,0 % 27,3 % 25,1 %

Kommunen 2015 2014 2013 2012 2011

Resultat före extraordinära poster mnkr 96,0 18,1 173,4 209,5 175,8

Mot balanskravet redovisat resultat mnkr 66,5 -3,5 162,4 192,5 164,2

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag % 1,2 % -0,1 % 3,2 % 4,0 % 3,5 %

Finansnetto mnkr -2,2 -11,6 -15,3 -11,7 -6,3

Nettoinvesteringar mnkr 550,0 548,4 427,4 437,1 344,9

Självfinansieringsgrad % 39 % 28 % 87 % 109 % 97 %

Eget kapital mnkr 2 590 2 444 2 396 2 223 2 013

Eget kapital per invånare kr 25 418 24 233 24 034 22 540 20 669

Soliditet exkl. vidareutlåning % 49 % 50 % 52 % 52 % 51 %

Soliditet exkl. vidareutlåning och inkl. pensions- förpliktelser intjänade före 1998 % 3,9 % 2,8 % 2,0 % 1,7 % -3,0 %

Kassalikviditet % 67 % 82 % 79 % 64 % 98 %

Nettolåneskuld exkl. vidareutlåning till kommunala bolag mnkr 1 640,5 1 491,5 1 125,6 1 113,0 929,2

Nettolåneskuld exkl. vidareutlåning per invånare kr 16 102 14 789 11 291 11 287 9 542

Pensionsförpliktelser mnkr 2 133,0 2 196,4 2 303,9 2 149,7 2 132,8

Borgensåtagande mot tredje man mnkr 3,9 4,3 4,8 5,3 7,0

Borgensåtagnade mot kommunala bolag mnkr 1 199,8 1 641,1 2 177,5 2 439,3 2 396,0

Utdebitering kr 32,85 32,90 32,95 32,35 32,35

Utdebitering, rikssnitt kr 31,99 31,86 31,73 31,60 31,55

Medelskattekraft % 88,0 89,0 89,0 89,0 90,0

Antal invånare per 1/11 101 882 100 849 99 692 98 606 97 373

Definitioner

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag; resultat enligt balanskrav i förhållande till skatter och statsbidrag.

Mot balanskravet redovisat resultat; resultat före extraordi-nära kostnader och justerat med reavinster och reaförluster.

Nettoinvesteringar; investeringsutgifter minus investerings-inkomster.

Självfinansieringsgrad; mot balanskravet redovisat resultat plus avskrivningar på anläggningar (ej avskrivningar på inventarier och exploateringar) i förhållande till netto-investeringar i anläggningar (ej inventarier och exploate-ringar). Beskriver hur väl kommunen kan finansiera investeringar med egna medel.

Medelskattekraft: Eskilstuna kommuns genomsnittliga beskattningsunderlag per invånare i förhållande till snittet i riket.

Soliditet; eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver den långsiktiga betalningsberedskapen och det finansiella handlingsutrymmet.

Kassalikviditet; marknadsvärde på kortfristiga placeringar, kortfristiga fodringar, kassa/bank och outnyttjad check-kredit i förhållande till kortfristiga skulder. Beskriver kort siktig betalningsberedskap och finansiellt handlings utrymme.

Nettolåneskuld; korta och långa räntebärande skulder inklusive saldo på checkkredit.

Pensionsförpliktelser; pensionsåtagande intjänade före 1998 inklusive löneskatt plus individuella avtal. Framtida ut-betalningar som ej ännu finansierats.


Finansiella nyckeltal


Antal månadsanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring Förändring dec 2015 dec 2015 dec 2015 dec 2014 dec 2014 dec 2014 totalt antal i procent

Totalt antal anställda 6 617 1 662 8 279 6 434 1 591 8 025 254 3,2 %

Tillsvidareanställda, antal 5 811 1 395 7 206 5 554 1 357 6 911 295 4,3 %

Visstidsanställda, antal 828 270 1 098 910 242 1 152 - 54 - 4,7 %

Tillsvidareanställda, andel 87,8 % 83,9 % 87,0 % 86,3 % 85,3 % 86,1 % 0,9 %

Visstidsanställda, andel 12,5 % 16,2 % 13,3 % 14,1 % 15,2 % 14,4 % - 1,1 %

Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring dec 2015 dec 2015 dec 2015 dec 2014 dec 2014 dec 2014 totalt antal

Sysselsättningsgrad 95,2 % 97,1 % 95,6 % 93,8 % 97,0 % 94,4 % 1,2 %

Andel deltid 20,4 % 9,9 % 18,4 % 26,0 % 11,9 % 23,2 %

Andel heltid 79,6 % 90,1 % 81,6 % 74,0 % 88,1 % 76,8 %

Åldersstruktur, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring Förändring Antal per åldersgrupp dec 2015 dec 2015 dec 2015 dec 2014 dec 2014 dec 2014 totalt antal i procent

<=29 525 113 638 385 71 492 146 29,7 %

30-39 1 149 309 1 458 1 092 292 1 407 51 3,6 %

40-49 1 764 363 2 127 1 684 318 2 075 52 2,5 %

50-54 847 166 1 013 775 191 969 44 4,5 %

55-59 848 230 1 078 780 209 1 061 17 1,6 %

60-64 622 181 803 632 189 809 - 6 - 0,7 %

>=65 56 33 89 51 33 98 - 9 - 9,2 %

Genomsnittlig ålder 45,9 46,5 46,1 46,4 47,6 46,7 - 0,6 - 1,3 %

Personalomsättning, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring dec 2015 dec 2015 dec 2015 dec 2014 dec 2014 dec 2014 totalt antal

Personalomsättning 13,3 % 14,4 % 13,5 % 13,9 % 10,9 % 13,3 % 0,2 %

Sjukfrånvaro, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring dec 2015 dec 2015 dec 2015 dec 2014 dec 2014 dec 2014 totalt antal

Sjukfrånvaro, totalt 8,7 % 4,6 % 7,9 % 7,8 % 4,5 % 7,1 % 0,8 %

Sjukfrånvaro, 0–14 dagar 3,8 % 2,3 % 3,5 % 3,5 % 2,1 % 3,2 % 0,3 %

Sjukfrånvaro, 15–> dagar 4,9 % 2,4 % 4,4 % 4,3 % 2,4 % 3,9 % 0,5 %

Sjukfrånvaro ålder:

0-29 7,1 % 6,0 % 6,9 % 6,5 % 4,3 % 6,1 % 0,8 %

30-49 8,6 % 4,2 % 7,8 % 7,8 % 4,0 % 7,0 % 0,7 %

50-99 9,1 % 4,9 % 8,2 % 8,0 % 5,1 % 7,3 % 0,8 %

Personalredovisning


Ortsindikatorer – Strategisk inriktning 2012-2015

Mål-värde

Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall 2012

2015

Målupp-fyllelse

Trend

Attraktiv stad och landsbygdA. Index för invånare som är nöjda med

Eskilstuna som en ort att bo, leva och verka i.

Kvinnor 64 54 54 54 57

Män 64 48 48 51 50

Totalt 64 51 51 53 54

B. Index för invånare som är stolta över Eskilstuna som ort.

Kvinnor 61 62 65 59 64

Män 61 55 57 57 51

Totalt 61 58 61 58 57

C. Index för invånare som upplever trygghet. Kvinnor 44 41 40 40 42

Män 44 43 42 46 44

Totalt 44 42 41 43 43

D. Jämställdhetsutvecklingen i Eskilstuna:

Andel kvinnliga chefer i offentlig sektor. Eskilstuna 66 — — 63 64

Riket — — 66 65

Andel kvinnliga chefer i näringslivet.Eskilstuna 27 — — 26 25

Riket — — 29 28

Andel heltider av förvärvsarbetande, kvinnor/män.

Eskilstuna 66/88 — — — —

Riket — — — —

Andel nettodagar som män använder av föräldrapenning.

Eskilstuna 26 22 22 22 22

Riket — — 24,8 24,4

Andel nettodagar som män använder av tillfällig föräldrapenning.

Eskilstuna 37 37 37 36,7 36,6

Riket — — 37,2 36,2

E. Index för invånare som är nöjda med möjligheten till aktiv fritid på orten, exempelvis friluftsliv, idrott och kultur.

Kvinnor 70 67 66 66 67

Män 70 60 60 60 60

Totalt 70 63 63 63 64

F. Befolkningsförändring. Kvinnor 250 438 571 434 624

Män 250 704 623 530 545

Totalt 500 1142 1194 964 1169

Höjd utbildningsnivåG. Andel 25-30 åringar som har minst

eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.

Kvinnor 47 43 42 43

Män 30 26 27 27

Totalt 39 34 34 35


Mål-värde

Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall 2012

2015

Målupp-fyllelse

Trend

Ekologisk uthållighetH. Koldioxidutsläpp per invånare i kommunen,

kg per invånare. — — 1 875 1 941

I. Elförbrukning per invånare i kommunen, kwh per invånare. 9 800 — 7 000 7 353 7 881

J. Andel nybyggda lågenergibostäder, procent. — — — 4,3 1,6

K. Andel resor till skola och jobb till fots eller med cykel eller med kollektivtrafik.

— — — — 60

L. Mängd avfall till förbränning, kg per invånare. 212 219 219 234 246

M. Andel hektar ekologiskt brukad åkermark, procent. 11,5 — — 7,9 8

N. Andel miljöcertifierade skolor/förskolor, procent. 75 78 69,5 67 44,3

Fler jobbO. Förvärvsfrekvens, andel av nattbefolkningen

20-64 år som har arbete, procent.

Ett års eftersläpning på sifforna.

Kvinnor 72 71 71 71

Män 76 74 74 74Totalt 75 73 73 73

P. Arbetslöshet, andel av registerbaserade arbetskrafen 31/12, procent.

Kvinnor 5,5 13,2 12,7 13,5 13,3

Män 6,0 15,4 15,1 14,8 14,7

Totalt 5,7 14,4 14,0 14,2 14,0

Utrikesfödda. Kvinnor 24,4 36,1 33,6 31,6 29,2

Män 25,9 36,0 35,3 32,9 31,7

Totalt 26,2 36,1 34,6 32,3 30,6

Ungdomar 18-24 år. Kvinnor 8,2 17,4 19,1 24,8 26

Män 9,9 25,4 26,3 27 28,7

Totalt 9,0 21,7 21,5 26 27,4

Q. Lönesumma per sysselsatt i förhållande till riket, procent.

Kvinnor 98 — — 96,6

Män 95 — — 93,1

Totalt 96 — — 94,1

R. Andel ungdomar i årskurs tre på gymnasiet som under sin uppväxt haft ett sommarjobb (3 veckor sammanhängande).

— — — — —


Organisationsindikatorer – Strategiska mål

Mål-värde

Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall 2012

2015

Målupp-fyllelse

Trend

Attraktiv stad och landsbygd1. Index för invånare som är nöjda med

möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.

Kvinnor 45 42 39 35 40

Män 45 34 35 35 34

Totalt 45 38 37 35 37

2. Index för invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter.

Kvinnor 56 56 55 55 57

Män 56 50 49 57 51

Totalt 56 53 52 56 54

3. Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI, procent.

Kvinnor 56 — — 57 57

Män 56 — — 55 51

Totalt 56 — — 56 54

4. Andel av förvaltningars och bolags verksam-heter för invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv, procent.

80 — — — —

Höjd utbildningsnivå5a. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet

är i förskolan. (Not 1)

Flickor 3,7 3,7 —

Pojkar 3,7 3,7 —

Totalt 3,5 3,7 3,7 3,7 —

5b. Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan. (Not 1)

Flickor 3,5 —

Pojkar 3,5 —

Totalt 3,5 3,4 3,3 3,5 —

5c. Elevers upplevelse av trygghet i gymnasiet. (Not 1)

Flickor 3,3 3,4 —

Pojkar 3,5 3,5 —

Totalt 3,5 3,4 3,4 3,5 —

6. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. Skala 1-3.

Flickor 2,8 2,8 —

Pojkar 2,7 2,7 —

Totalt 2,8 2,7 2,7 2,8 2,7

7. Antalet barn per personal i förskolan. Riket 5,4 5,4

Eskilstuna 5,5 5,7 5,7

8a. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3.

Flickor 72 66 68 68

Pojkar 65 60 61 63

Totalt 68 60 61 62

8b. Andel elever som når målen/betygen i nationella proven i skolår 6.

Flickor 93 92 91 —

Pojkar 90 90 90 —

Totalt 91 91 90 —

9. Andel elever med betyg i alla ämnen, procent. Hela kommunen inklusive friskolor.

Flickor 80 78,3 78,1 76,2 79,6

Pojkar 74 72,3 72,1 71,8 74,0

Totalt 77 75,5 75,1 73,9 76,7

Riket 75,3 76,2 76,7 76,9

10. Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet. Hela kommunen inklusive friskolor.

Flickor 14,4 14,4 13,9 13,7

Pojkar 13,1 13,8 12,3 12,4

Totalt 13,7 13,9 13,8 13,8

Riket 13,9 13,9 13,8 13,8

11. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola, procent

— — 61 60


Mål-värde

Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall 2012

2015

Målupp-fyllelse

Trend

Ekologisk uthållighet12. Elförbruktning per årsarbetare i kommun-

koncernen, kilowatttimmar per årsarbetare. 10200 10202 10447 10594

13. Energiförbrukning för tjänsteresor med bil, kilowattimmar per årsarbetare. 925 694 745 750 703

14. Andel ekologiska livsmedel, procent. 40 52 47 34 30

15. Andel anställda i kommunkoncernen kommunkoncernen som bjobbar på en arbetsplats somär miljöcertifierad, procent.

75 20% 18 18

Fler jobb16a. Nivå för planlagd mark flerbostadshus,

kvadratmeter. 24000 — — 21360 21360

16b. Nivå för planlagd mark småhustomter, stycken. 300 — — 479 308

16c. Nivå för planlagd industrimark, hektar. 25 — — 345 195

16d. Nivå för planlagd handelsmark, hektar. 10 — — 8 7,6

17. Antal jobb vid nyetableringar.

400 256 310 416 350

18. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader under en 12-månadersperiod. 2325 3012 3105 3 325 3024

19a. Andel som genomgått arbetsmarknads-insatser och som har jobb efter 6 månader.

Kvinnor — — 41 —

Män — — 41 —

Totalt — 36 42 41 29

19b. Andel som genomgått yrkesutbildning och som har jobb efter 6 månader.

Kvinnor 65 — 55 87

Män 65 — 49 69

Totalt 65 53 58 52 76

Not 1) Ny typ av enkät från och med 2013. Målvärdet är omräknat från en 5- till en 4-gradig skala.


Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Demokrati

Sämst Medel Bäst

0 60 81

Eskilstuna

42

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?

Index

Sämst Medel Bäst

13 55 93

Eskilstuna

63

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta ikommunens utveckling?

Procent av maxpoäng

4038

Sämst Bäst

25 58

Eskilstuna

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet?

Medel

Index

Utbildning

Lägst Medel Högst

0 23 90

Eskilstuna

26

Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sittbarn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?

Dagar

Sämst Medel Bäst

13 65 100

Eskilstuna

47

Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskole-verksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum?

Procent

Lägst Medel Högst

3,0 4,3 5,9

Eskilstuna

4,4

Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?

Antal

Lägst Medel Högst

89388 131000 166012

Eskilstuna

134133

Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?

Kronor/barn

Förskola


Sämst Medel Bäst

77 93 100

Eskilstuna

91

Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven?

Procent

Sämst Medel Bäst

24 70 100

Eskilstuna

68

Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven?

Procent

Sämst Medel Bäst

54,0 85,2 97,7

Eskilstuna

83,9

Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet.

Procent

Sämst Medel Bäst

53 75 92

Eskilstuna

78

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8.

Procent

Lägst Medel Högst

258 375 554

Eskilstuna

386

Kostnad per betygspoäng.

Kronor

Sämst Medel Bäst

59,5 78,6 92,7

Eskilstuna

75,1

Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen.

Procent

Lägst Medel Högst

100000684078773

Eskilstuna

25519

Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram.

Kronor/elev

Grundskola

Gymnasieskola


Sämst Medel Bäst

28 78 100

Eskilstuna

88

Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efteravslutad insats/utredning.

Procent

Barn/unga


Lägst Medel Högst

4 57 178

Eskilstuna

83

Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ettäldreboende från ansökan till erbjudande om plats?

Dagar

Sämst Medel Bäst

37 66 89

Eskilstuna

63

Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende?

Procent av max

Lägst Medel Högst

7 15 23

Eskilstuna

18

Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod?

Antal

Lägst Medel Högst

484 1640 2341

Eskilstuna

784

Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende?

Tusental kronor

Sämst Medel Bäst

46 83 97

Eskilstuna

82

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sittsärskilda boende.

Procent

Sämst Medel Bäst

33 65 91

Eskilstuna

64

Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen?

Procent av max

Lägst Medel Högst

120 265 513

Eskilstuna

242

Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen?

Tusental kronor

Sämst Medel Bäst

70 91 100

Eskilstuna

89

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst.

Procent

Sämst Medel Bäst

46 82 100

Eskilstuna

86

Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende?

Procent av max

Vuxna

Äldre säbo


Äldre hemtjänst


Sämst Medel Bäst

42 60 78

Eskilstuna

51

Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att booch leva på?

Procent


Sämst Medel Bäst

4 50 127

Eskilstuna

71

Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden 8-17 på vardagar?

Timmar/vecka


Sämst Medel Bäst

17 39 74

Eskilstuna

55

Hur e�ektiv är kommunens hantering och återvinningav hushållsavfall?

Procent


Lägst Medel Högst

0,6 4,2 10,3

Eskilstuna

10,3

Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd?

Procent

Sämst Medel Bäst

64,4 78,5 87,5

Eskilstuna

72,6

Andelen förvärvsarbetare i kommunen.

Procent

Sämst Medel Bäst

1,2 4,9 11,7

Eskilstuna

5,3

Hur många nya företag har startats per 1 000 invånarei kommunen?

Antal

Sämst Medel Bäst

50 68 84

Eskilstuna

72

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme omkommunens service för företagen?

Index

Lägst Medel Högst

15,610,04,4

Eskilstuna

9,3

Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare?

Dagar


Processkvalitet

Sämst Medel Bäst

57 84 100

Eskilstuna

78

Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Procent

Sämst Medel Bäst

66 94 100

Eskilstuna

98

Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gottbemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen?

Procent

Sämst Medel Bäst

19 46 79

Eskilstuna

34

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga?

Procent

Sämst Medel Bäst

56 80 96

Eskilstuna

89

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?

Procent av max

Sämst Medel Bäst

2 33 81

Eskilstuna

72

Hur stor andel av kommunorganisationens totala antal bilar är miljöbilar?

Procent

Sämst Medel Bäst

1 25 56

Eskilstuna

47

Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel?

Procent


Organisation 2015

Kommunfullmäktige

Konsult och uppdrag

Kommunrevision

Kommunstyrelsen

Stadsbyggnads- förvaltningen

Stadsbyggnadsnämnden

Arbetsmarknads- och vuxen- utbildningsförvaltningen

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsnämnden

Torshälla stads förvaltning

Torshälla stads nämnd

Kultur- och fritidsförvaltningen

Kultur- och fritidsnämnden

Valnämnden

Miljö- och räddningstjänstförvaltningen

Miljö- och räddningstjänstnämnden

Kommunledningskontor

Eskilstuna Kommunföretag AB

Eskilstuna Energi och Miljö AB

Eskilstuna Kommunfastigheter AB

Parken Zoo AB

Destination Eskilstuna AB

Eskilstuna Jernmanufaktur AB

Socialförvaltningen

Överförmyndarnämnden

Socialnämnden

Vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsnämnden


Revisionsberättelse för år 2015

InledningVi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksam-het som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigebered-ningar och genom utsedda lekmanna revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag.

Uppdrag och ansvarStyrelse, nämnder och bered ningar ansvarar för att verksam-heten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksam-heten samt för återredovisning till fullmäktige.

Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksam heten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och före-skrifter som gäller för verksamheten.

Revisionens omfattning och inriktningGranskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisions-sed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsregle-mente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.

Vi har tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningens protokoll. Vi har också under året vid två tillfällen träffat nämndernas presidier och förvaltnings-ledningar för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor.

Löpande under året har vi delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört.

För ansvarsprövningen viktiga iakttagelser och bedömningarVi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verk-samhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upp rättad enligt god redovisningssed.

Årets resultat uppgår till 96 mnkr vilket är 77,9 mnkr bättre än föregående år men 14 mnkr sämre än budget. Från årets resultat avgår reavinster för sålda anläggningstillgångar med 30 mnkr. Årets resultat efter balanskravs-justeringar tillika årets balanskravsresultat uppgår till 66 mnkr. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som tillfredsställande. Detta trots att ingen av indikatorerna uppfyllts. Två av indikatorerna är nära målet, medan två är sämre än målet. För en av indikatorerna saknas målbild. Vår bedömning grundar sig på en samlad analys samt på en viktad bedömning av indikatorerna.

Kommunstyrelsen gör bedömningen att kommunen uppfyller lagens krav på god ekonomisk hushållning genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt genom att ha en hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling.

Eskilstuna kommun har en utvecklad men samtidigt komplex styrmodell med ett antal olika mål och indikatorer för att be-döma och utvärdera sina verksamheter samt om god eko-nomisk hushållning uppnåtts. Den uppföljning av mål och indika torer som återfinns i årsredovisningen är översiktlig, vilket gör att det är svårt att värdera både enskilda delar och hur dessa närmare relaterar till och påverkar den helhets-bedömning som görs. Vår uppfattning är att detta är ett område som kan utvecklas och därmed förbättra informationen i års-redovisningen.

Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och bered-ningar i Eskilstuna kommun i allt väsentligt har bedrivit verk-samheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande

Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig.

Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2015.


Revisorernas uttalande i ansvarsfråganÅrets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd eller någon enskild ledamot i dessa organ.

Vi tillstyrker att:

• Kommunstyrelsen och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Barn- och utbildningsnämnden och dess enskilda för troendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Kultur- och fritidsnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Miljö- och räddningstjänstnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Socialnämnden och dess enskilda förtroende valda beviljas ansvarsfrihet.

• Stadsbyggnadsnämnden och dess enskilda förtroende valda beviljas ansvarsfrihet.

• Torshälla stads nämnd och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Vård- och omsorgsnämnden och dess enskilda förtroende-valda beviljas ansvarsfrihet.

• Valnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Överförmyndarnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet.

• Gemensam nämnd för vård-, omsorg och hjälpmedel samt Gemensamma patientnämnden och dess enskilda förtroende valda beviljas ansvarsfrihet.

Eskilstuna 2016-04-12

Documents

Årsredovisning 2015 · 2016-11-02 · insyn, dialog och inflytande utvecklas löpande men under-sökningar visar att eskilstunaborna fortfarande upplever att de har små möjligheter