2013Samhällsvetenskapliga fakultetens årsmagasin

Nytt ämne:Samhällsvetenskapliga miljöstudier

Fokus på det som fungerar i arbetet mot kriminella gäng

Dagens journalister alltmer professionella

Fakulteten och samhällsutmaningarna

Genom Vision 2020 har universitetet, fakulteten och dess institutioner fått ett nytt instrument för att utveckla, genomföra och följa upp strategier för forskning och utbildning. Redan under 2013 avsatte visionsarbetet tydliga resultat i form av en gemensam samling kring några tydliga mål. Vi har nu en samlad strategi som bygger på att vi mera systematiskt än tidigare ska arbeta över ämnes- och fakultetsgränser för att åstadkomma viktiga bidrag till samhällsutvecklingen. Ett exempel på detta är det samarbete som under år 2013 etablerades mellan Samhällsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin för att komma vidare inom forskningen om den allt större andelen äldre i befolkningen. En av våra viktigaste samhällsutmaningar är att möjlig-göra att välfärdsstaten kan fortsätta utvecklas positivt och samtidigt skapa förutsättningar för de allt �er äldre att leva ett gott liv. Att förbättra

arbetsmarknadens funktionssätt och att ta hand om de äldres kompetens är viktiga delar i det arbetet. Genom en ny centrumbildning (AGE-CAP) ges möjligheter att bidra till lösningar på dessa och relaterade frågor.

Under åren framöver kommer vi att få se många liknande fakultetsöverskridande initiativ där huvudsy�et just är att bidra till lösningen på de stora samhällsutmaningarna. Ju �er som aktivt engagerar sig i det arbetet desto större möjlighet har vi att lämna väsentliga bidrag till samhällsutvecklingen. För den sakens skull skall vi inte glömma bort grundforskningen som i sig skapar basen för våra möjligheter att lämna sådana bidrag. Och inte heller skall vi glömma utbildningen som förmedlar de kunskaper sam-hället behöver för att lösningarna skall kunna realiseras.

Hur har samhällsvetenskapliga fakulteten under året som gått bidragit till att lösa de stora samhällsutmaningarna? Svaret är givet.

Under 2013 – liksom alla tidigare år – har både forskningen och utbildningen ytterst syftat till att skapa ett bättre samhälle. Inför 2013 hade vi för första gången en universitetsgemensam plan för det arbetet – Vision 2020.

3

Birger Simonson, professor, dekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten

4

Innehåll

Fakulteten och samhällsutmaningarna 3

Dags att synliggöra våra sopor 6

Öl och vin har blivit det nya kaffet 8

Fokus på det som fungerar behövs i arbetet mot kriminella gäng 10

Värderingar viktiga för vår uppfattning om trängselskatt 12

Idealen allt viktigare för dagens journalister 14

Att folk förflyttar sig vet vi. Frågan är hur 16

Hela livet bör vara vårdens perspektiv vid ADHD 18

Ny världsbild med nytt sätt att mäta demokrati 20

Personlig kontakt och verkligt intresse är nyckeln till god alumnverksamhet 23

Hennes engagemang för blivande socionomer gav pris 24

Samlar styrkorna för samhälleliga miljöstudier 26

Europeisk arbetsmarknad i den ekonomiska krisens spår 27

Ledning 29

Prefektråd 29

Organisation 29

Personal 29

Ekonomi 30

Disputationer under året 31

Nyutnämningar 32

Doktorander och forskarutbildningsämnen 32

Utbildningsuppdrag 32

5

å 1960- och -70-talen började vi inse att det inte var hållbart att bygga �er soptippar. Istället var det återanvändning eller åter vinning som gällde.

– Men när vi nu har lärt oss att slänga vår Cocacola-burk på rätt ställe för återvinning måste vi lära om igen. Nu ska vi avfallsminimera och inte ens köpa burken, säger Patrik Zapata, docent vid förvaltningshögskolan och forskare inom det Formas�nasierade projektet ”Från avfallshante-ring till avfallsförebyggande”.

Från att ha varit en logistisk och teknisk fråga, som mest handlat om vilken metod som skulle användas, är avfall nu en i allra högsta grad samhällsvetenskaplig fråga som handlar om attityder – och pengar. För det �nns mycket pengar i avfall.– Sverige exporterar avfalls-know-how. I Göteborg är vi bra på att bränna sopor och få ut maximalt med energi och minimalt med toxiska utsläpp. Vi importerar till och med sopor. Eller med andra ord ”exporterar grön energi”. Men diskussionen om det överhuvudtaget är bra att bränna so-por �nns inte. Hade det inte varit bättre att inte ha avfallet från början?

Det kanske kunde tyckas mest logiskt att lägga ansvaret för avfallsminimering på producenter av varor och på förpackningsindustrin. Men av historiska skäl ligger det på kommunerna. Avfallet som alstras i staden har alltid varit stadens egen sak att ta hand om. Vilka utmaningar kommunerna ställs inför och hur de ska arbeta med andra aktörer för att lyckas med avfallsminimering är vad fors-karna vid Göteborgs och Lunds universitet ska ägna sig åt under projektets fyra år.

Nyckeln till det hela är att synliggöra soporna igen, tror Patrik Zapata. Ett led i detta, som i det närmaste är helt genomförd i Göteborg, är att införa viktbaserad soptaxa.– Vi har en hel del att lära oss av andra länder. I fattigare delar av världen har man inte råd att konsumera så mycket och då blir det mindre avfall. Dessutom får de ta hand om sitt skräp själva. Vi måste tänka om när det gäller konsum-tion. Kanske kan vi acceptera att diskarna i livsmedels-a�ären inte är fyllda till brädden en söndag e�ermiddag, av varor som måste slängas dagen e�er för att bytas ut mot fräscha. Och kanske kunde a�ärerna sälja förra veckans frukt för halva priset istället för att slänga den.

Vi i Sverige är bra på att hantera avfall. Så bra att vi inte ser våra sopor längre. Så fort luckan till sopnedkastet är stängd är skräpet borta och vi har ingen aning om hur mycket vi slänger. Nu ska det dock bli ändring på det. Sedan 2010 finns en lag om avfallsminimering.

Dags att synliggöra våra sopor

P

Patrik Zapata, docent vid förvaltningshögskolan

6

NOTISERFÖRORT KAN GE SKJUTS ÅT KLASSRESAAtt komma från en förort kan ge en ung person en social stämpel som kan försvåra för klassresa. Mats Widigson visar dock i sin avhandling från institutionen för socialt arbete, att förorten också kan ge �era fördelar när det gäller att gå vidare till högre studier. En framgångsfaktor är det värdefulla kultu-rella kapital som känslan av att vara inkluderad i den lokala kulturen i förorten ger. Känslan av inkludering gäller även förortens skolor. Hand-lingskra�en för de studieintresserade stärks ytterligare av att ungdomarna själva här skapar grupper som är positiva för studier. En annan framgångsfaktor för dem som gått vidare från förort till högskola är enskilda lärares engage-mang i sina elever och deras lärande, liksom föräldrarnas inställning. – Vi vet att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers framgångar i svensk skola. Men jag har sett att föräldrar utan högre utbildning också kan spela stor roll som förebilder vad gäller egenskaper som uthållighet och arbetsmoral, säger Mats Widigson.

CHEFEN VIKTIG FÖR INNOVATIONChefen är viktig när det gäller att stimulera medarbetarnas vilja och driv att skapa innova-tiva produkter. Men chefen kan också sabotera detta driv. En stöttande arbetsrelation mellan ledare och medarbetare är positivt relaterad till initiativförmågan hos medarbetarna. Och individer med hög initiativförmåga producerar �er innovationer. Detta visar Leif Denti i sin avhandling från psykologiska institutionen, om hur ledarskap påverkar innovationsförmågan i forsknings- och utvecklingsgrupper i svensk industri. Men inte bara goda relationer mellan chefen och medarbetaren spelar roll. Hur orga-nisationen stödjer innovation påverkar troligen också ledarens förmåga att locka fram gnistan hos sina medarbetare. Leif Denti har kunnat se att ledarskap och stödjande organisationer förstärker varandra.

7

idigare var alkoholforskningen inriktad framförallt på personer med allvarligt missbruk, o�a män med ogynnsam bakgrund och o�a med psykisk ohälsa, det vill säga så kallade A-lagare. Nyare forskning fokuserar mer på den mycket större grupp där bru-

ket av alkohol också är för stort men inte märks lika tydligt. Personerna i denna grupp har alltifrån ett riskbruk till ett beroende, samtidigt som de ändå har ett stabilt socialt nätverk, arbete, familj och bostad. I denna grupp �nns både �er kvinnor och äldre än tidigare.– Att man har ett arbete kan både stjälpa och hjälpa. Arbetet kan vidmakthålla beroendet. Man har en lön och en fasad utåt. Men när beroendet väl uppmärksammats �nns det o�ast en väldigt stark drivkra� att göra något åt saken, e�ersom man är otroligt mån om att behålla jobbet,

säger Claudia Fahlke, föreståndare för Centrum för forsk-ning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA), och professor vid psykologiska institutionen.

Hon e�erlyser mer preventivt arbete. Vad som också behövs är behandlingsformer som passar dessa personer. Problemet är att deras alkoholkonsumtion inte märks så tydligt e�ersom de ännu inte kräver några större sjukvårds-insatser. Det kan dock se helt annorlunda ut i framtiden. Då kan det bli riktigt dyrt e�ersom gruppen är så stor. I en studie som gjordes på personer som ansåg sig dricka för mycket, men som hade både arbete och bostad, visade det sig att alkoholproblemen hade varat så länge som tio år i genomsnitt. Trots det hade bara två av tio sökt hjälp för sitt missbruk.

Öl och vin har blivit det nya kaffet

Det är dags att erkänna att en stor andel av befolkningen faktiskt dricker för mycket. Sedan EU-inträdet har alkoholkonsumtionen ändrats och numera finns alkohol i en mängd sammanhang på ett helt annat sätt än tidigare. Vi bjuder inte längre på kaffe. Nu är det öl eller vin som gäller.

Claudia Fahlke, föreståndare för Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende, CERA, och professor vid psykologiska institutionen

T

8

NYTT CENTRUM FÖR FORSKNING KRING MISSBRUKDen 27 september 2013 invigdes CERA (Center for Education and Research of Addiction). Det är en tvärvetenskaplig och partsammansatt centrumbildning vid Göteborgs universitet som arbetar för att stärka och utveckla forskning och utbildning inom områdena riskbruk, missbruk och beroende. I fokus står frågor om vilka bio-psyko-sociala faktorer som spelar roll för utveckling av missbruk, samt vilka följder detta får för den missbrukande personen själv och för personens omgivning. Ett stort intresse �nns också för folkhälsa, särskilt preventiva insatser som kan minska risken för utveckling av missbruksproblem och psykisk ohälsa.

Parterna i CERA är:– Göteborgs universitet (Sahlgrenska akademin och Samhällsvetenskapliga fakulteten) – Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset– FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund– FoUU i primärvården, Västra Götaland– Länsstyrelsen Västra Götalands län– Kriminalvården, Region väst

Mer information om CERA �nns på: www.cera.gu.se

4 frågor till

Håkan Thörn, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

1. Du har fått ett forskningsanslag tillsammans med Carl Casse gård, Åsa Wettergren och Linda Soneryd. Vad ska ni göra?

– Vi följer miljöorganisationer i Japan, Danmark och Sverige under tre klimattoppmöten; COP 19 som hölls i Warszawa i höstas, COP 20 i Peru i år och COP21 i Paris nästa år.

2. Klimatfrågan har hamnat något i skymundan efter topp-mötet i Köpenhamn. Vad hände?

– Köpenhamnsmötet 2009 var ett stort bakslag för miljörörelsen. Folk på stora organisationer sade upp sig i besvikelse över uteblivna politiska beslut. Många organisationer vände tillbaka till nationell nivå; satsade på strategier för ökad hållbarhet lokalt och nationellt.

3. Vad ser ni för trender idag?

– Vi tror att det globala perspektivet kommer tillbaka. Fast med lär-domen från Köpenhamn att kampanjstrategier måste vara grundade lokalt och nationellt. Nu �nns också nya kra�er som utmanar de gamla miljöorganisationerna. Omställningsrörelsen och Push till exempel. Dessa ifrågasätter den konsensus som tidigare rått mellan miljöorganisationer och regeringar.

4. Varför väljer ni att följa miljörörelser i just Sverige, Danmark och Japan?

– I Japan har debatten ställts på ända e�er Fukushima-haveriet. Där handlar debatten nu mer om energislag än klimat. Från Danmark och Sverige har vi forskning sedan 1970-talet att bygga på, vilket är lite unikt. Det �nns tydliga skillnader mellan länderna. Danmark har genom åren satsat mer på alternativa energikällor än Sverige. Miljö-rörelsen där är också mer samlad än i Sverige.

4 frågor till

9

– Man vet inte vart man ska vända sig. Man vill inte blanda in socialtjänsten och tycker kanske att man inte riktigt passar in i beroendevården heller. Man ser sig som rätt frisk och tänker att ”jag fungerar ju”. Dessutom ligger det mycket skuld och skam i problemet.

Claudia Fahlke tycker att vi bör se alkoholkonsumtionen som en del av vår livsstil på samma sätt som rökning, motion och kost, och tror att problemet borde kunna minska på samma sätt som vi har lyckats inom andra områden. Anti-rökkampan-jen till exempel, har varit väldigt framgångsrik.– Vi måste inse att vi dricker för mycket, uppmärksamma alkoholens skadliga e�ekter på lång sikt och se solidariskt på problemet. Det är inte så enkelt att det är vars och ens ensak att göra som den vill. Vi måste våga se att en del människor blir lidande. Det har till exempel talats om att ha söndagsöppet på systemet, men varför skulle vi ha det?

Som tvärvetenskapligt centrum har CERA alla möjligheter att ta sig an det multifaktoriella problem som missbruk är. Claudia Fahlke skulle önska att Göteborgs universitet utnyttja-de centret som kunskapsresurs lite mer, så som man redan gör inom kriminalvård, socialtjänst och sjukvård. Universitetet är en stor arbetsgivare och dessutom �nns där en stor grupp stu-denter i åldern 20 till 25, det vill säga den grupp som dricker mest. Här �nns möjlighet att göra preventiva åtgärder.

ven om problemet med skjut-ningar inte är exklusivt för Göteborg, är det förhållandevis vanligt här; ett femtiotal gånger

under 2013. Enligt Torbjörn Forkby, docent vid institutionen för socialt arbete, är proble-

met komplext och har sin grund framför allt i stora ekonomiska skillnader mellan grupper som är territoriellt särhållna. I Göteborg �nns socialt utsatta områden med tydligt margi-naliserade grupper och detta bidrar till den jordmån där de kriminella gängen utvecklas.

– De som hamnar i gäng är inte annorlunda än de som inte gör det. Det handlar om att få sina grundläggande behov uppfyllda, att bli respekterad, att få status eller att helt enkelt bli Någon. Om man inte känner att man har en plats i samhället utan uppfattar att det tillhör

Fokus på det som fungerar behövs i arbetet mot kriminella gäng Det gängrelaterade våldet med skjutvapen inblandade har det senaste decenniet ökat i Göteborg. I samband med den första skjutningen på allmän plats, den på Näset 2001, började en bild av Göteborg som gangsterstad tona fram. För att vända utvecklingen finns saker att göra. Och saker att absolut inte göra.

Ä10

”de andra” kan en gängtillhörighet ligga nära till hands. Där �nner man gemenskap och får identitet o�a genom kriminalitet och förtätad maskulinitet, en hypermaskulinitet, säger han. För att komma tillrätta med problemen behöver olika saker göras. Åtgärder som förebygger sociala problem behövs, likväl som åtgärder som stärker det som fungerar. När det är fråga om akuta situationer som skottlossning handlar det om rent polisiära insatser och att lagföra skyldiga. Det viktiga, menar Torbjörn Forkby och Susanne Lilje-holm Hansson doktorand vid institutionen för socialt arbete, är dock att socialtjänst, skola och andra samhällsinstitutioner agerar genom att stödja ungdomar och familjer innan det gått så långt.– Att dra ner på resurser till skolan i problem-tyngda stadsdelar är det sämsta vi kan göra. Skolan är A och O. Forskning om risk- och skyddsfaktorer har visat att riktningen på vårt fortsatta liv i stor utsträckning bestäms av betyget i nian. Slutsatsen av det är att vi måste hjälpa ungdomar att klara skolan, oavsett orsaken till deras problem, säger Susanne Liljeholm Hansson.

I förorten �nns många problem som inte får lika stora rubriker som skjutningar. Arbetslöshet, språkproblem, föräldrar som känner sig maktlösa.– Skjutningar är i sammanhanget ett avgränsat problem, men det blir allvarligt e�ersom många påverkas liksom känslan av trygghet. Att svåra händelser klaras upp är viktigt, annars utvecklas en otrygghet som skapar berättelser som kan ses som ett fortlöpande trauma, säger Torbjörn Forkby.

Susanne Liljeholm Hanssons avhandlings-arbete handlar bland annat om förortens berättelser. – Hur man ser på saker påverkar vilket handlingssätt man väljer. Även för dem som

arbetar med förortens problem är det viktigt att syna sina egna förklaringsmodeller och att vara beredd at ta in andras tolkningar, säger hon.

När det är lugnt är det viktigt att man byg-ger upp ett förtroende och ett bra samarbete mellan människor i förorten och samhällets aktörer såsom polis, skola och socialtjänst. – I akuta lägen är benägenheten att ta in andras tolkningar o�ast inte så stor, och det blir en kamp om vem som ska ha tolkningsfö-reträde. Det gäller alltså till exempel att polis och socialtjänst �nns på plats både innan och e�er, säger Torbjörn Forkby.

Susanne Liljeholm Hansson ger exempel på ett bra samarbete där en grupp somaliska mammor i Hjällbo varit viktiga. Tillsammans med socialtjänsten tog de reda på var deras barn höll hus och vad de gjorde.

– När initiativ som detta fungerar �nns o�a en kra� från invånarna själva, en egen mo-tivation att engagera sig. Ingen förälder kan lösa problemen själv och ingen myndighet heller. Men ett samarbete som det här sprider ringar på vattnet och stärker de positiva kra�erna.

Problemet med kriminella gäng är dock inget man löser på en ka�erast. Utvecklingen av gängen och upptrappningen av våldet har skett under lång tid.– Det är en följd både av individens utveck-ling och utvecklingen i samhället. Det har tagit lång tid att hamna där vi är nu, och det kommer att ta lång tid att vända det hela, säger Torbjörn Forkby.

Torbjörn Forkby, docent vid institutionen för socialt arbete

Susanne Liljeholm Hansson, doktorand vid institutionen för socialt arbete

11

ohan Martinsson, lektor vid statsveten-skapliga institutionen, och Cecilia Bergstad Jakobsson, lektor vid psykologiska insti-tutionen, undersöker hur attityderna till trängselskatten förändras över tid och varför

man tycker som man tycker. Under föreläsningen presenterade de preliminära data från det treåriga projekt där attityder undersökts med hjälp av enkäter. En första enkät skickades ut ett drygt halvår innan skatten infördes i Göteborg, en andra precis innan och en tredje ett knappt halvår e�er det att trängsel-skatten införts.

Precis som i andra städer där man infört betalsystem för biltra�k har attityden till trängselskatt i Göteborg blivit mer positiv med tiden. Förändringen är dock inte lika tydlig här som på andra platser. – Före införandet var 59 procent av befolkningen i Storgöteborg negativa till skatten och 32 procent po-sitiva. Fem månader e�er införandet var 53 procent negativa till skatten och 37 procent positiva. Andelen osäkra hade inte ändrats nämnvärt. Det är alltså inte svårt att hitta människor som är positiva eller osäkra, så bilden som media ger av ett kompakt motstånd stämmer inte.

Trängselskatt var ämnet för den första av höstens lunchföreläsningar. Att det är ett ämne som engagerar göteborgarna bekräftades av det stora antalet åhörare och av frågorna som ställdes. Men hur kommer det sig då att det är ett ämne som väcker så mycket känslor?

Värderingar viktiga för vår uppfattning om trängselskatt

Cecilia Bergstad Jakobsson, lektor vid psykologiska institutionen och Johan Martinsson, lektor vid statsvetenskapliga institutionen

J

12

Projektets sy�e var egentligen inte att uppskatta om det �nns en majoritet eller ej för trängselskatt, utan att titta bakom si�rorna och förstå vad som avgör vem som blir negativ eller positiv. Enligt Cecilia Bergstad Jakobsson är våra personliga värderingar viktiga för hur vi ställer oss till trängselskatten. – Om man av princip är för eller emot denna typ av åtgärder spelar stor roll, likaså om man upplever systemet som rättvist eller ej. Det �nns �era aspekter av rättvisa. Dels handlar det om hur systemet är konstruerat och hur det slår mot olika grupper, och vilka som har ekonomisk möjlighet att röra sig med bil. Dels handlar det om rättvisa mot framtida generationer och om att hjälpas åt att åstadkomma en bättre miljö.

Andra faktorer som påverkar för vad man tycker är individuella aspekter, det vill säga om det blir bättre eller sämre för en själv. Om man ser kollektivtra�ken som ett fungerande alternativ och hur ens ekonomi och livskvalitet påverkas. I områden där man kör mycket bil är man generellt sett mer negativ vilket kanske inte är så konstigt. Miljöe�ekter och stadens ekonomi ses som mindre viktiga.

Fem månader e�er det att trängselskatten infördes hade människors uppfattning ändrats ungefär som forskarna väntat sig. – Vi har svårt att bedöma hur vi ska känna för något som ska ske i framtiden. Vi ogillar förändring och tenderar att vara mer negativa innan något händer.

E�eråt tyckte folk att det mesta blivit bättre. Det blev inte så krångligt som man hade befarat, dess-utom hade trängsel, avgaser och köer minskat och det hade blivit lättare att hitta parkering, säger Cecilia Bergstad Jakobsson.– Alla grupper, både geogra�ska och demogra�ska, har blivit mellan tre och sex procentenheter mer positiva, säger Johan Martinsson.

Attitydförändringen i positiv riktning är inte lika stor i Göteborg som i Stockholm och en anledning till det kan vara sättet som trängselskatten infördes. – I Stockholm planerade man och kommunicerade förändringen i förväg mer än i Göteborg och det var också klart från början att det skulle bli en folk-omröstning om frågan. Men möjligen är det i större utsträckning människors förtroende för politiker som påverkas snarare än själva uppfattningen om trängsel skatten, säger Johan Martinsson och får medhåll av Cecilia Bergstad Jakobsson.– I ett stort reportage i Göteborgs-Posten som handlade om hur det ska gå i nästa kommunalval klumpades mutskandalerna ihop med trängsel-skatten, så visst är det klart att det politiska ledar-skapet är viktigt i frågor som denna, säger hon.

Projektet om trängselskatt leds av Andreas Nilsson, lektor vid psykologiska institutionen.

13

ndersökningarna görs i samarbete med Journalistförbundet som orga-niserar en stor del av journalisterna. Det gör urvalet riksrepresentativt och dessutom är svarsfrekvensen

hög, 60 procent vid senaste tillfället. – Det är i allmänhet svårt att få folk att svara på enkäter så det är väldigt högt. Detta i kom-bination med undersökningsseriens längd gör den unik. Ur vetenskaplig synpunkt är det viktigt med den här tyngden, säger Kent Asp, professor vid JMG och projektansvarig för undersökningen.

När forskarna vid JMG nu har hunnit få ett par års försprång till materialet, är resultaten från senaste undersökningen 2011 nu tillgängliga för andra genom Svensk Nationell Datatjänst. Princi-pen att materialet ska lämnas ut är bra, tycker Kent Asp, även om det kan vara ett dilemma att lämna ut vissa data om det skrivs en avhand-ling på just den delen.

Parallellt med denna undersökning gör SOM-institutet en enkät med i stora delar liknande frågor till allmänheten, och institu-tionen för statsvetenskap gör en med frågor till riksdagsmännen. Det gör att journalist-undersökningen kan sättas in i ett samhälls-perspektiv vilket gör den än mer värdefull för forskning.

De senaste decennierna har medielandskapet förändrats radikalt. Etermediemonopolet har avska�ats, kommersiell radio och TV har växt fram liksom de sociala medierna.

Den senaste undersökningen bekrä�ade det Kent Asp hade på känn med tanke på dessa förändringar; det �nns nu en tydlig vilja hos journalisterna att anpassa sig till publiken. Samtidigt har de grundläggande idealen om granskning och självständighet ökat, vilket skulle kunna innebära en kamp, menar

Kent Asp, e�ersom idealen och verkligheten skiljer sig åt. En annan förändring när det gäller dessa ideal är att det nu inte längre �nns någon skillnad mellan dem med borgerliga- respektive vänstersympatier vilket visar på en professionalisering av journalistyrket. – Om jag ska spekulera så var gransknings-idealet kanske tidigare mer tydligt för dem med vänstersympatier. Nu är det knutet till

yrket och har inte så mycket med partisym-patier att göra. Kåren har helt enkelt blivit mer homogen, på gott och ont. Det är ju det journalister o�a kritiseras för, att vara stöpta i samma form och att tänka lika.

Miljöpartiet var kra�igt överrepresenterat med 41 procent av sympatierna i den senaste undersökningen. Trots att detta skiljer sig rejält från si�ran för allmänheten, menar Kent Asp att det inte behöver ha så stor betydelse för journalistiken. – Nyhetsbedömning handlar om professio-nell bedömning och en moderat gör det på samma sätt som en vänsterpartist. Att följa rutiner och att använda sin hantverkskunskap gör arbetet så mycket enklare än att krångla till det med politik. Dessutom är objektivitet ett starkt ideal. Där det möjligen skulle kunna spela roll är i den tunga politiska bevakning-en, men gruppen av journalister som sköter den är mer lika allmänheten i sin politiska uppfattning.

Ett resultat som Kent Asp tycker är förvånan-de är att journalister i stora drag fann sig väl tillrätta i det nya medielandskapet. Journa-listerna kände sig inte mer styrda än tidigare och kände inte av någon ökande konkurrens på arbetsplatsen.– Men man måste tänka på att redaktionerna är extremt slimmade idag och kanske har de som inte mår bra lämnat yrket.

Professionalismen i den svenska journalistkåren har ökat. Det visar undersökningen Journalist ’11 gjord av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Svenska journalisters syn på sin yrkesroll undersöktes för första gången 1989 och sedan dess har undersökningen upprepats ungefär var femte år.

Idealen allt viktigare för dagens journalister

U

”Nyhetsbedömning handlar om professionell bedömning

och en moderat gör det på samma sätt som

en vänsterpartist.”

14

NOTISERMAN SKA INTE TRO SINA ÖRONEller i alla fall inte lita på dem helt och hållet. Det visar Lisa Öhman i sin avhandling från psy-kologiska institutionen. Hon har undersökt hur bra vi är på att minnas och identi�era tidigare okända röster. Nära 1000 personer, både barn och vuxna, testades och resultaten visade att de var rätt dåliga på att känna igen en röst. Trots att försökspersonerna var optimistiska beträ�ande sin förmåga var resultatet inte ens särskilt bra när de testades omedelbart e�er att de hört rösten. Resultaten kan få konsekvenser för hur öronvittnen hanteras och bedöms i brottsutred-ningar.

LÄNK MELLAN ÖVERGREPP I BARNDOMEN OCH ALKOHOLISMAtt en person börjar missbruka alkohol kan ha många olika orsaker. Forskare vid psykologiska institutionen har nu funnit ett samband mellan miljön i uppväxten och hjärnans serotonin-system vilket kan ha betydelse för missbruk. Serotonin reglerar bland annat välbe�nnande och sinnesstämning, och en del personer med missbruksproblem har sämre fungerande sero-toninsystem än andra. I studien fann forskarna att av de missbru-kande männen, hade de som utsatts för psykiska övergrepp i barndomen kra�igt försämrad serotoninfunktion. Forskarna tolkar sina resul-tat så att den psykosociala uppväxtmiljön kan modulera serotoninsystemet som i sin tur gör individen mer benägen att utveckla beroende. Resultaten är publicerade i den amerikanska tidskri�en Alcoholism: Clinical & Experimental Research.

FAKULTETEN I SAMHÄLLS-DEBATTEN Hur blir framtidens migration? Det var temat på den första i en serie hearingar som fakul te-ten arrangerade våren 2013. Tillsammans med Humanistiska fakulteten kommer man att turas om att hålla i sådana arrangemang en gång per termin, som ett sätt att delta i den allmänna samhällsdebatten.

Kent Asp, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation

15

en 25 april hölls vid Samhällsvetenskap-liga fakulteten en hearing om framtidens migration. Lisa Åkesson som var en av deltagarna i panelen, har på senare tid sett nya mönster i Europas migration. En

vanlig uppfattning är att det står horder av människor utanför Europas gränser som inget hellre vill än att komma in, men det går folkströmmar åt andra hållet också, inte minst i den ekonomiska krisens spår.

Det är stor arbetslöshet i �era länder och numera migrerar folk åt annat håll än vi är vana vid. Ett land som de senaste årtiondena sett sig som ett land man migrerar till är Portugal. Under lång tid har det fun-nits en invandring från Afrika till Portugal, men nu är det precis tvärtom. Nu går strömmen av migranter

från den ekonomiska krisens Portugal till den forna kolonin Angola. Där är tillväxten stark och oljeindu-strin blomstrar. Av Portugals nio miljoner invånare har 200 000 emigrerat till Angola, det vill säga en inte obetydlig andel av befolkningen. – Jag gick nyligen förbi angolanska ambassaden i Lissabon och utanför ringlade en lång kö med folk som ville ha visum. Detta är något helt nytt. Så brukar det annars se ut kring europeiska konsulat i Afrika.

Att det är svårt, eller till och med omöjligt, att förutspå hur folk ska för�ytta sig i framtiden visar rapporten Framtidens migration från 2012. Den är skriven av Eskil Wadensjö, professor i national-ekonomi vid Stockholms universitet, och är under-

Att folk förflyttar sig vet vi Frågan är hur

Att säga något om hur migrationen i Europa kommer att se ut i framtiden är i det närmaste omöjligt. Alla prognoser som hittills gjorts har slagit fel. – Det enda vi vet är att människor rör på sig. Under slutet av 1800-talet utvand-rade folk från Sverige och det tror vi kanske inte kan hända igen, men vi vet faktiskt inte hur det blir, säger Lisa Åkesson, docent vid institutionen för globala studier.

D

”Skälen människor har för att byta land är flera, men det de har gemensamt är att det handlar om förhoppningen om en bättre framtid”.

16

lagsrapport till regeringens framtidskommission. Under hearingen presenterade Eskil Wadensjö si�ror ur sin rapport där han går igenom hur invandringen till Sverige sett ut i tioårsperioder med början 1912 och fram till idag. Under varje period har det skett händelser som inte gått att förutse; ekonomiska kri-ser, väpnade kon�ikter med mera, och prognoserna har alltid slagit fel.

Att kunna förutsäga hur migrationsströmmarna i Europa ska se ut i framtiden och konsekvenserna för Sverige, är viktigt inte minst för den svenska arbetsmarknaden. Befolkningen här blir allt äldre och antalet människor i arbetsför ålder minskar. Problemet är att det inte är lätt att förutsäga hur många som vill �ytta hit, hur många som vill �ytta

tillbaka till sina ursprungsländer och hur många utlandssvenskar som vill �ytta hem igen. Och även om vi tänker på senare delen av 1800-talet som den stora utvandringen, var det faktiskt �er personer som �yttade från Sverige 2011 än 1877, vilket var det år då utvandringen till USA kulminerade. – Hur folk rör sig är en komplex fråga som beror på många olika saker. Sociala, politiska och ekonomiska faktorer spelar in, och så förstås kon�ikter och natur-katastrofer av olika slag. Skälen människor har för att byta land är �era, men det gemensamma är förhopp-ningen om en bättre framtid, säger Lisa Åkesson.

17

Lisa Åkesson, docent vid institutionen för globala studier

Antalet barn med diagnosticerad ADHD har ökat markant de senaste decennierna. Med rätt be-handling hoppas Taina Guldberg-Kjär, som nyligen disputerat på en avhandling om ADHD hos äldre, att dessa barn ska ha goda chanser att få ett bra liv. De som idag är äldre och har samma problem, men som aldrig fått någon diagnos och därför ingen adekvat hjälp, har haft det betydligt tuffare.

Hela livet bör vara vårdens perspektiv vid ADHD

NOTISERHELHETEN VIKTIG NÄR BISTÅND GESKatastro�iståndet till Sri Lanka e�er tsunamin 2004 hjälpte till att bygga upp den fysiska miljön och människors försörjningsmöjligheter. Men biståndet undergrävde och påverkade samtidigt lokala sociala nätverk och traditionella rituella och religiösa praktiker som är viktiga för ett långsiktigt återuppbyggande. Det visar Carolina Holgersson Ivarsson i sin avhandling från insti-tutionen för globala studier. Förutom gåvorna följdes tsunamin också av en mängd människor från andra länder som agerade utifrån sina nor-mer och kulturella värderingar och inte alltid hade kunskap om den lokala kontexten och återuppbyggnadsarbete. Vad många missade i sin iver att få hjälpa till var att se samhällena som helheter. Vid återuppbyggandet av ett kata-strofdrabbat samhälle går det inte att bortse från samspelet mellan samhällets moraliska, sociala och materiella dimensioner. Man kan inte bryta ut en av dessa och enbart koncentrera sig på till exempel den fysiska miljön.

YTLIGT OM JÄMSTÄLLDHET INOM EUInom EU �nns ambitionen att policydokument ska genomsyras av ett jämställdhetsperspek-tiv. Men Dolores Calvo visar i sin avhandling från institutionen för socialt arbete, att denna ambition håller sig på det ytliga planet. Hon har analyserat generella policydokument inom EU men också speci�kt sådana som gäller för inter-nationellt utvecklingssamarbete och migration. Dolores Calvo konstaterar att fokus i dokumen-ten är stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt snarare än en djupare analys av struk-turella orsaker till dålig jämställdhet. På det sättet missar man mer djupt liggande strukturer som är de verkliga hindren för jämställdhet och policydokumenten är därmed dränerade på verklig förändringspotential, menar hon.

NYSTART FÖR POPULÄR FÖRELÄSNINGSSERIEE�er ett uppehåll medan universitetets om-organisation satte sig, återupptog fakulteten serien med lunchföreläsningar under hösten 2013. Först ut: ett välbesökt föredrag om väst-svenskarnas syn på trängselskatten före, under och e�er införandet.18

nder sitt avhandlingsarbete vid psykologiska institutionen, har Taina Guldberg-Kjär, leg psykolog och specialist i neuropsykologi, också arbetat kliniskt på halvtid

vid en äldrepsykiatrisk mottagning. Dit kom-mer de �esta för demensutredning och ibland visar det sig att det istället handlar om en tidigare oupptäckt ADHD. – I kombination med de naturliga föränd-ringar som sker när man blir äldre, kan pro-blemen förknippade med ADHD bli tydligare. Av tio äldre som �ck ADHD-diagnos hade åtta kommit för demensutredning.

Av alla barn sägs mellan tre och fem procent ha ADHD. Taina Guldberg-Kjärs forskning visar att en stor del har kvar ADHD även som vuxna och äldre. Att relativt få vuxna fått diagnosen tror hon delvis beror på att samhällets krav inte var lika höga förr.– Tempot idag är högt. Bara kravet att ständigt vara tillgänglig räcker nästan för att framkalla ADHD-symtom hos vem som helst! Det som tidigare var hanterbara problem kan idag vara signi�kanta funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att även vuxna och äldre med ADHD diagnosticeras e�ersom de o�a har en rad andra problem också. I genomsnitt har dessa personer tre ytterligare diagnoser. Van-ligt är depression, ångest, missbruk, bipolär sjukdom, personlighetsstörningar, utbränd-het, värk och kroniskt trötthetssyndrom. Inte sällan är grundorsaken till dessa problem den underliggande ADHDn.– Många har en tung ryggsäck av misslyckan-den att bära på. Dessa personer kan ha blivit uppsagda och bytt jobb många gånger, ha �era äktenskap bakom sig och kanske person-liga konkurser.

En riktig diagnos kan ge dem en bättre tillvaro och de kan också fungera bättre som stöd för sina barn. Det kan behövas, e�ersom det �nns en mycket tydlig är�lighet. Taina Guldberg-Kjär berättar om en av sina patien-ter, som när hennes barnbarn �ck diagnos, ville lära sig mer. Redan tidigare hade hennes dotter fått samma diagnos. Ju mer hon läste desto mer funderade hon över om inte symto-men stämde in på henne själv också. – Och det gjorde de verkligen. I denna familj �nns nu ADHD diagnostiserad i tre gene-

rationer. Att familjer som denna får hjälp är oerhört viktigt. Det är o�a kaos hemma hos dem. Och här blir det ju inte bättre av att mormor rycker in!

Taina Guldberg-Kjär fortsätter nu sin forsk-ning som post-doc vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet. I den kliniska verksam-heten inom vuxenpsykiatrin i Kristianstad ska hon starta ett projekt där hela familjer med ADHD ska få behandling på samma ställe. Som det nu är hänvisas man till olika vårdinstanser beroende på sin ålder, vilket gör att kontinuiteten blir lidande. – Jag skulle önska att man kunde se ADHD i ett livsloppsperspektiv så att man kan arbeta proaktivt och förutse och förebygga problem under livets olika faser. Uppföljning av både barn och vuxna är oerhört viktigt. Äldre som får en ADHD-diagnos drabbas inte sällan av depression. Man börjar fundera över hur livet kunde tett sig om man hade fått hjälp tidigare och vilka misslyckanden som i så fall hade kunnat undvikas. Då är det viktigt att det �nns folk runt omkring som förstår och kan väcka hopp inför framtiden. Många kanske ändå har 20 till 30 år kvar av sina liv.

Taina Guldberg-Kjär, filosofie doktor i psykologi

”Jag skulle önska att man kunde se ADHD i ett livsloppsperspektiv så att man kan arbeta proaktivt och förutse och förebygga problem under livets olika faser. Uppföljning av både barn och vuxna är oerhört viktigt.”

U

19

olity IV är ett trubbigt instrument för att avgöra hur demokratiskt ett land är. Det baseras uteslutande på valdemokrati; �nns det mer än ett parti att rösta på, någon begränsning av maktutövningen

och har mer än 40 procent av befolkningen rösträtt? Men demokrati är mycket mer än så.

Därför skapas nu en ny databas som på allvar ska ta upp kampen om att bli världens mest ansedda och mest användbara verktyg för att mäta demokrati. Projektet Varieties of Democracy, V-Dem, drivs av Göteborgs universitet och Kellog Institute, University of Notre Dame, USA. – Våra demokratimått är bättre och mer nyanserade. V-Dem kommer helt säkert att ändra vår världsbild,

säger Sta�an I Lindberg, professor, statsvetenskapliga institutionen.

V-Dem engagerar över 3000 forskare världen över vilket gör det till ett av de största samhällsvetenskap-liga projekten någonsin. När databasen är färdig ska den innehålla 22,5 miljoner data, att jämföra med världens nu största databas, Polity IV, med 250 000 data. Freedom House är ett annat liknande index som också används �itigt. Den stora skillnaden mellan den och Polity IV å ena sidan och V-Dem å den andra, är att V-Dem tar hänsyn till sju olika aspekter av demokrati, där valdemokrati bara är en. Deltagar- och jämlikhetsdemokrati är andra exempel. De sju demokratiaspekterna graderas utifrån 329 indikatorer.

Sverige blev en perfekt demokrati 1917 och sedan dess har ingenting hänt på demokratifronten. Detta åtminstone enligt Polity IV, en av världens mest använda databaser för mätning av demokrati. I ett internationellt samarbete utvecklas nu ett mer nyanserat sätt att mäta.

Ny världsbild med nytt sätt att mäta demokrati

Staffan I Lindberg, professor vid statsvetenskapliga institutionen

P

20

Några av alla dem som arbetar med forskningsprojektet V-dem.

Det Sta�an I Lindberg tror kommer att tilltala både forskare och beslutsfattare är möjligheten att borra sig ner i datamängden och se vad som ligger bakom si�rorna.– Om ett land förändras åt något håll kan man härleda förändringen genom att se vilka av de 329 indikatorerna som ändrats. Dessutom är det en stor fördel för legitimiteten att projektet är helt oberoende av politiska aktörer och styrt av etablerade professorer.

V-Dem kommer att vara färdig 2014 men släpps inte fri för användning förrän året däre�er. Det ger forskarna som byggt upp databasen ett litet försprång i sin forskning. En fråga som Sta�an I Lindberg vill titta närmare på är orsakssamband i demokratiut-veckling.– Det läggs otroligt stora pengar på att stödja demokratisering. Det ges stöd till frivilligorgani-sationer, mänskliga rättigheter, valprocesser och politiska partier. Ändå är det ingen som vet riktigt vad som fungerar och vad man borde satsa på först. Ta Egypten till exempel. Ska man satsa på medierna, rättssystemet eller de politiska partierna? V-Dem kan ge svar på vilka sekvenser av händelser som leder till något bra och vilka som inte gör det. Vi kommer att kunna säga att i Egypten ska man satsa på X men att satsa på Y vore att slänga pengar i sjön.

4 frågor till

Thomas Hammarberg, Europa rådets kommissionär för mänskliga rättig heter 2006 – 2012. Hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

1. Du blev hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet i oktober 2013. Vad betyder den utnämningen för dig?

– Det kändes hedersamt förstås, särskilt som utnämningen beslutats av universitet i Göteborg som spelar en viktig roll i svensk sam-hällsdebatt.

2. På vilka sätt vill du bidra i samhällsvetenskapliga fakul tetens verksamhet? – Utnämningen var inte kopplad till några speci�ka krav, men jag besöker gärna universitet i mån av tid för att bidra med de erfaren-heter jag gjort i det konkreta arbetet för mänskliga rättigheter. Det kanske kan injicera en viss verklighetsanknytning till de relevanta kurserna.

3. Vilken fråga anser du vara viktigast för stabiliteten i Europa framöver?– Ett hot mot stabiliteten har varit de åtgärder som satts in under den ekonomiska krisen. Den extrema åtstramningspolitiken har fått sociala och politiska konsekvenser som rivit upp djupa sår i sam-hällskroppen och gett utrymme för extremister och populister som i sin tur ytterligare förvärrar krisen genom extremnationalistisk hatpropaganda mot migranter och minoriteter. Vad som behövs är en ekonomisk politik präglad av social rättvisa och en strävan mot ökad jämlikhet.

4. Ser du att det finns någon lösning inom räckhåll på romernas utsatta situation?– Inte inom en snar framtid. Den rasistiska anti-ziganismen i Europa har skapat en djup förtroendekly�a mellan romerna och majoritetssamhället. Romerna är i alla avseenden marginaliserade och lever nästan överallt i utanförskap. Fattigdomen och misären är i många fall skriande. Allt detta kan inte lösas i en handvändning men understryker förstås vikten av betydligt e�ektivare insatser mot fördomarna och deras konsekvenser.

21

”Våra demokratimått är bättre och mer nyanserade. V-Dem kommer helt säkert att ändra vår världsbild.”

22

Karin Andersson, praktik- och alumnsamordnare

nder hösten besökte Karin Andersson Dalhousie university, Halifax i Kanada, och Rockefeller College, University at Albany i USA, för att bland annat se hur de arbetar med sina alumner.

– Det �nns skillnader mellan deras sätt att se på alumnverksamheten och vårt. I USA och Kanada är kanske fundraising det främsta sy�et med alumn-verksamhet. Hos oss är tanken snarare att bemöta e�erfrågan från studenter om att få in arbetslivsper-spektivet i utbildningarna. Att låta alumner visa vad man faktiskt kan göra med sin utbildning är det bästa sättet, säger hon.

Universiteten hon besökte är väldigt bra på att eta-blera kontakt med studenterna tidigt, berättar Karin Andersson. De lägger stor vikt vid aktiviteter vid utbildningsstarten då studenterna trä�ar all perso-nal inklusive alumnsamordnaren. De får då också en lärare som mentor. Dessutom ser en person med ansvar för praktikplatser till att ha ett personligt möte med varje student. På så vis skapar de personlig kon-takt med varenda student vilket gör nätverket mellan studenter, lärare och alumnansvariga starkare. Det gör det nog mer naturligt för studenterna att hålla kontakten med sitt lärosäte när de blivit alumner, tror Karin Andersson.

– Att man visar verkligt intresse och förmedlar att man faktiskt vill veta vart studenterna tar vägen e�er examen, tror jag är viktigt.

Universiteten arbetar också aktivt för att behålla kontakten när studenterna tagit sin examen och blivit alumner.– De satsar mycket pengar på utskick av tryckt ma-terial, magasin till exempel, och de gör naturligtvis också elektroniska utskick i form av e-nyhetsbrev. Dessutom blev jag imponerad över hur brett de arbetar, med många aktiviteter. De anordnar aktivite-ter av väldigt olika slag så att alla ska hitta något som passar. Det kan vara alltifrån stora alumntill-ställningar i andra städer till små ”quiz nights” på hemmaplan. De ordnar också så kallade ”home-comings” som är hela helger med späckat program för alumnerna och deras familjer. Hur Karin Andersson låter sina intryck färga den statsvetenskapliga alumnverksamheten på hemmaplan återstår att se. Det är ännu inte helt klart vad som ska hända under året inom ramen för alumnverksamheten här, men förhoppningsvis blir det någon sorts evenemang i samband med valen, både till Europaparlamentet och till riksdagen.

Sedan drygt ett år tillbaka tar statsvetenskapliga institutionen ett samlat strategiskt grepp kring sin alumnverksamhet. Tidigare bjöds alumnerna in till vissa allmänna seminarier vid institutionen, men intresset var begränsat enligt Karin Andersson, institutionens praktik- och alumnsamordnare.– Alumnverksamheten har blivit allt viktigare på institutionen och nu fokuserar vi på vad som kan intressera alumnerna. Att höra om ny forskning och vad som har hänt på insti-tutionen sedan man själv läste där till exempel, och naturligtvis att nätverka med andra

alumner.

Personlig kontakt och verkligt intresse är nyckeln till god alumnverksamhet

U

23

Enligt motiveringen för Göta Studentkårs samhällsvetarsektions pedagogiska pris trollbinder Marie Törnbom sin publik genom att berätta historier från sitt yrkes-verksamma liv. Det har hon tillbringat

som kurator inom sjukvården i 33 år och av dessa har 28 varit inom kvinnosjukvården. Av Lars Hamberger, då professor vid Kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, drogs hon in i forskningen, och 1999 disputerade hon på en avhandling om psyko-sociala faktorer i samband med valet av abort. E�er disputationen började hon undervisa på socionom-utbildningen. – Som den första kuratorn att disputera vid medi-cinsk fakultet var jag en udda fågel och mina möj-

ligheter att fortsätta forska var rätt små. Att komma tillbaka till min moderinstitution och trä�a unga, förväntansfulla studenter blev väldigt roligt. Jag �ck då också möjlighet att utvidga min kompetens inom socialt arbete som är ett väldigt brett ämne.

Under två år kombinerade hon undervisning och kliniskt arbete men tyckte att det var rätt jobbigt. När hon �ck erbjudande om att bli kursansvarig för kursen ”Handlingsstrategier och etik i socialt arbete” tillsammans med Siv Hansson, adjunkt vid institu-tionen för socialt arbete, lade hon därför kliniken på hyllan. Sin långa erfarenhet använder hon dock i undervisningen i allra högsta grad.

Att ha gedigen erfarenhet från kliniskt arbete är en stor fördel när teori ska kopplas till undervisningens praktiska delar. Just den kopplingen är en av hennes styrkor, tycker hon själv. Studenterna håller med och gav 2013 pedagogiskt pris till Marie Törnbom, lektor vid institutionen för socialt arbete.

Hennes engagemang för blivande socionomer gav pris

U

24

Marie Törnbom, lektor vid institutionen för socialt arbete

– Att jag har tillgång till mina minnen är en stor fördel. Med ett gott fäste i fältmyllan kan man göra teorin begriplig. För på en professionsutbildning som socionomutbildningen är det väldigt viktigt att teori och praktik integreras.

För att få de praktiska momenten att kännas realistiska blandar Marie Törnbom in bitar av verkliga ärenden. Av etiska skäl använder hon sig inte av autentiska fall helt och hållet e�ersom frågorna det handlar om o�a är känsliga och hon vill försäkra sig om att inga personer ska gå att identi�era. – Det är viktigt att få studenterna att förstå vad yrket innebär. Som socialarbetare utsätter man sig för utsatta människors utsatthet. Och det kan vara både svårt och tungt. Jag vill få studenterna att tidigt inse vad de ger sig in på och ge dem verktyg att hantera det. Det handlar både om teoretiska kunskaper och att utveckla sin egen personlighet. Att vara en bra socialarbetare handlar inte om att ha lång livserfarenhet själv. Det handlar mer om personlighet och att kunna ta in vad människor tror och tänker, säger hon.

Marie Törnbom brinner för socionomyrket och vad man kan uträtta som kurator. Studier gjorda på institutionen visar att det är relationer som är det viktiga för det sociala arbetets praktik. Om behandlingsrelationen bär, kan det leda till stora positiva föränd-ringar för personen man möter, menar hon.

Marie Törnbom arbetar idag deltid för att bli klar med det hon vill hinna färdigt med innan hon går i pension om ett år. Nu fors-kar hon om funktionshinder vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi med målet att bli docent.

NOTISERÄLDRE I CENTRUMEtt nytt centrum för forskning om den åldrande människan ur ett helhetsperspektiv inrättades under 2013. Centret leds från Sahlgrenska akademin. Björn Halleröd på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap är en av de involverade.– Förutom att vi nu får en långsiktighet får vi sociologer också möjlighet att utveckla nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt tillsam-mans med exempelvis forskare från medicin och kognitionsvetenskap, säger han.

BRÄNNPUNKT EUROPATurkiets utrikesminister, EU-kommissionär Cecilia Malmström, förre FN-rådgivaren i mänskliga rättigheter �omas Hammarberg, Tysklands och Frankrikes ambassadörer. Alla har de gästat studentorganisationen Bränn-punkt Europas serie öppna föreläsningar och aktuella Europafrågor. Brännpunkt Europa är en studentförening knuten till Europastudier vid Göteborgs universitet.

KOMMUNAL REVISION SYNASKommunala revisorers opartiskhet i förhål-lande till dem de granskar var en hett debatterad fråga under året. Ett något mindre diskuterat perspektiv presenterade förvaltningshögskolan i en av sina rapporter under året. I ”Politiska granskare” tittar författarna Angelica Börjes-son och Marcus Starcke på dels hur revisorerna hanterar situationer där fullmäktige inte följer deras rekommendationer och dels i vilken grad partipolitiska överväganden kan förklara fullmäktiges beslut i ansvarsfrågan.

EN REGION FÖR ALLA?Västra Götalandsregionen vill skapa en region för alla. Men utvecklingen går snarare åt motsatt håll. Med kly�or som ökar och skillnader som blir allt större. Det gäller inte bara mellan olika grupper i samhället, utan lika mycket mellan väljarna och de folkvalda. Detta visade SOM-institutet i rapporten En region för alla? som kom i september 2013. Rapporten går att �nna på SOM-institutets hemsida: www.som.gu.se

”Med ett gott fäste i fältmyllan kan man göra teorin begriplig.”

25

umanekologi, som handlar om människans förhållningssätt till sin omvärld, kan inbegripa väl-digt mycket och blev därigenom svårt att hantera inom forskar-

utbildningen, menar Merritt Polk. Sy�et nu är att skapa ett mer konsoliderat ämne, där kunskaper inom olika delar av framförallt samhällsvetenskapen förenas med humaniora och naturvetenskap för att forska på de frågor som är aktuella idag. Frågor där det �nns en koppling mellan miljö och samhälle. – När det gäller klimatfrågan till exempel, behöver vi framför allt mer kunskap om hur problemet ska hanteras. Samhällsvetenskapen är vår utgångspunkt och i fokus är policies, individens beteende och förmågan att kritiskt värdera miljötillståndet samt hur det ska hanteras både lokalt och globalt, säger Merritt Polk.

E�ersom dessa frågor inbegriper många olika ämnesområden, är ledningsgruppen brett sammansatt. Där ingår nu representanter förutom från SGS också från institutionerna för psykologi, sociologi, geologi och miljö-vetenskap, samt från Göteborgs miljöveten-

skapliga centrum. Merritt Polks förhoppning är att den breda förankringen ska leda till fördjupade kontakter och ökat samarbete över hela Samhällsvetenskapliga fakulteten vilket hon tror skulle öka möjligheterna att konkur-rera om de stora anslagen.– Nivån på våra forskare räcker helt klart för att sätta Göteborgs universitet på kartan när det gäller samhällsvetenskaplig miljöforskning och för att ta hem betydande forskningsme-del. Jag hoppas att vi kan bli en styrka för hela universitetet.

Hittills har ett antal forskarutbildningskurser getts i det nya ämnet. Intresset har varit stort, även från studenter från andra universitet. De doktorander som nu är mitt inne i sin forskarutbildning får välja om de vill disputera i humanekologi eller i samhällsvetenskap-liga miljöstudier. Möjligen läggs den första avhandlingen fram inom det nya ämnet under 2014. Dessutom har Andrea Nightingale, koordinator, sökt befordran som professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier och har alltså chans att bli ämnets första.

I juli 2013 inrättades ett nytt interdisciplinärt forskarut-bildningsämne: samhälls-vetenskapliga miljöstudier. En koordinator för ämnet är nu tillsatt, Andrea Nightingale, och ramarna för verksam heten är klara. Ämnet tar vid efter humanekologi som lades ner 2012.– Vi vill att styrkorna från humanekologin ska tas tillvara samtidigt som vi skapar ett ämne som är tydligare och mer fokuserat, säger Merritt Polk, docent och prefekt vid institu-tionen för globala studier (SGS) som är ämnets hemvist.

Samlar styrkorna för samhälleliga miljöstudier

H

Merritt Polk, docent och prefekt vid institutionen för globala studier, SGS

26

rojektet ChangingEmployment är ett så kallat Marie Curie Initial Training Network och stöds genom EUs sjunde ramprogram. Det internationella perspektivet är i fokus och kravet är att

projektets tolv doktorander kommer från ett annat land än där de anställs. Internationella trä�ar och utbildningar med jämna mellan-rum gör att de får chans att bygga upp sitt eget internationella nätverk. Inom projektet �nns också 16 seniora forskare vars främsta uppgi� är att handleda doktoranderna inom projektet.– Också de mer erfarna forskarna kan för-djupa och utvidga sina nätverk e�ersom vi får möjlighet att trä�as regelbundet. Detta gagnar både forskning och utbildning, säger Tommy Isidorsson, docent vid institutionen för so-ciologi och arbetsvetenskap, och ansvarig för projektets svenska del.

Han handleder doktoranden Pille Strauss-Raats som arbetar inom det av projektets tre teman som handlar om e�ekter för arbets-tagare när kraven på �exibilitet ökar. Hon ska fördjupa en tidigare undersökning gjord av Tommy Isidorsson och Kristina Håkans-son, docent vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, om arbetsvillkoren för bemanningsanställda i Västsverige. Hon kom-mer att genomföra samma undersökningar i Polen och Belgien.

– Det �nns krav på en �exibel arbetsstyrka där så mycket som 30 procent kan vara inhyrd personal. Det får e�ekter både för den som är inhyrd och för ordinarie personal. E�ersom den inhyrda personalen snabbt ska komma in i arbetet kanske de bara får en arbetsupp-gi� och det �nns risk att det blir de sämre uppgi�erna. Den fast anställda personalen har o�a ett mer utvecklande arbete, men det kan också vara så att deras möjligheter att rotera mellan arbetsuppgi�er minskar, säger Tommy Isidorsson.

Tidigare resultat från Västsverige visar att det dock kan fungera ganska bra, både för inhyrd och ordinarie personal.– Det ska bli spännande att se om det ser annorlunda ut i de andra länderna. E�ersom det är samma företag och likartad verksamhet, kan vi se betydelsen av den nationella kontex-ten, säger han.

Projektets två andra teman handlar om in kludering och exkludering på arbetsmark-naden, framförallt migranters situation, samt förhållandet mellan ledning och arbetstagare och eventuellt förändrade maktförhållanden. Frågorna studeras i ett jämförande perspek-tiv för att se hur olika länder skiljer sig åt. ChangingEmployment löper mellan 2013 och 2015.

I den ekonomiska krisens spår är risken att ett B-lag utvecklas på den europeiska arbets-marknaden. I ett stort projekt med nio deltagande länder ska den förändrade situationen för

arbetstagare undersökas.

Europeisk arbetsmarknad i den ekonomiska krisens spår

P

Tommy Isidorsson, docent vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

27

28

Ledning Fakultetens ledning består av ledningsgrupp samt fakultetsstyrelsen. Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse är fakultetens högsta beslu-tande organ.

LEDNINGSGRUPPBirger Simonson, dekanMarie Demker, prodekanKarin Fogelberg, vicedekan (t o m 2013-09-30)Sylva Frisk, vicedekan (fr o m 2013-10-15)Eva Idmark-Andersson, kanslichef (t o m 2013-05-31)Kerstin Henningson (fr o m 2013-06-01)

FAKULTETSSTYRELSE Birger Simonson, professor och dekan, ordförandeMarie Demker, professor och prodekan, vice ordförandePeter Arkevåg, administrativ chefAnnika Bergström, universitetslektorMalin Broberg, universitetslektorPeter Dellgran, professorYlva Donning, universitetsadjunktPeter Johansson, universitetslektor

STUDENTER ORDINARIEJohanna Sjöström, Göta studentkårPer Karlsson, Göta studentkårAnders Carlander, SDR

Prefektråd Prefektrådet behandlar bland annat underlagen inför fakultetsstyrelsens beslut. Rådet ska enligt universitetets arbetsordning bestå av de tre deka-nerna, fakultetens prefekter och en studeranderepresentant.

LEDAMÖTERBirger Simonson, ordförande, dekanMarie Demker, prodekanKarin Fogelberg, vicedekan (t o m 2013-09-30)Sylva Frisk, vicedekan (fr o m 2013-10-01)

PREFEKTER Anders Biel, psykologiska instMerrit Polk, inst för globala studierJan Carle, inst för sociologi och arbetsvetenskapMona Franséhn, inst för socialt arbeteFredrika Lagergren Wahlin, statsvetenskapliga instBjörn Rombach, förvaltningshögskolanUlla Sätereie, inst för journalistik, medier och kommunikation

STUDENTREPRESENTANTJohanna Sjöström, Göta studentkår

Organisation(Institutioner och fakultetsgemensamma organ)

Vid fakulteten fanns följande institutioner under 2013:

• Förvaltningshögskolan• Institutionenförjournalistik,medierochkommunikation• Psykologiskainstitutionen• Institutionenförsocialtarbete• Institutionenförsociologiocharbetsvetenskap• Statsvetenskapligainstitutionen• Institutionenförglobalastudier

Övriga enheter/avdelningar:

• CERGU:CentrumförEuropaforskning• SOM-institutet:Samhälle–Opinion–Media• QoG-institutet• CERA:Centrumförforskningochutbildningkringriskbruk, missbruk och beroende• Samhällsvetenskapligafakultetskansliet

Personal– Totalt antal anställda, 698 personer varav 394 kvinnor och 304 män.– Antal professorer, inklusive gästprofessorer, 65 varav 20 kvinnor och 45 män.

– Totalt övrig undervisande personal, 81 varav 39 kvinnor och 42 män.– Totalt antal teknisk samt administrativ personal, 115 varav 91 kvinnor och 24 män.

29

EkonomiResultaträkning år 2013 och 2012, Mkr

2013 2012

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Anslag 450 442

Uppdragsinkomster 19 17

Försäljningsinkomster 20 20

Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag 39 41

Bidragsinkomster 174 167

Finansiella intäkter 0 0

Periodisering bidrag/uppdrag -9 -20

Summa intäkter 693 666

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Personalkostnader -349 -342

Doktorander/Utbildningsbidrag -45 -42

Övriga dri�kostnader -76 -67

Indirekta kostnader och interna bidrag -128 -123

Lokalkostnader -70 -73

Finansiella kostnader 0 0

Avskrivningar -6 -6

Summa kostnader -674 -652

TRANSFERERINGAR

Erhållna medel 15 11

Lämnade bidrag -15 -11

Summa transfereringar 0 0

Årets kapitalförändring 19 14

Intäkter från uppdragsutbildningar, Mkr

År 2009 2010 2011 2012 2013

Belopp 7,9 6,4 5,9 7,5 6,9

30

Disputationer under året Caring (in) Diaspora: Aging and Caring Experiencees of Older Turkish Migrants in a Swedish ContextÖncel Naldemirci, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

I try to think about something elseChildren’s understanding of their situation and well-being when havaing expericenced intimate partner violenceAnna Georgsson Staf, psykologiska institu-tionen

Contextualizing managerial work in local government organizationsLisa Björk, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Does education cause participation in politics?Mikael Persson, statsvetenskapliga institutionen

True and false intentions: Mental images of the futureMelanie Knieps, psykologiska institutionen

What’s the Use of a Free Media? �e role of media in curbing corruption and promoting quality of governmentMathias Färdigh, institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Body image in adolescence– through the lens of culture, gender and posi-tive psychologyKristina Holmqvist Gattario, psykologiska institutionen

To blend in or stand out?Hospital social workers’ jurisdictional work in Sweden and GermanyManuela Sjöström, institutionen för socialt arbete

Visuospatial neglegt and processing speed: importance of lateralized and non-lateralized symptoms as predictors of functional outcome a�er strokeJo Inge Viken, psykologiska institutionen

�e Give and Take of Disaster Aid: Social and Moral Transformation in the Wake of the Tsunami in Sri LankaCarolina Holgersson Ivarsson, institutionen för globala studier

Institutional Impediments and Reluctant Actors– the limited role of democracy aid in democratic developmentAgnes Cornell, statsvetenskapliga institutionen

Who brings the water?Negotiating state responsibility in water sector reform in NigerStina Hansson, institutionen för globala studier

ADHD in Old Age:Self-rated symptoms and clinical information from a population-based Swedish sample Aged 65 to 80Taina Guldberg Kjär, psykologiska institutionen

Självskapelseetik bortom Foucault: En rättviseteori för ett mångkulturellt, liberalt och demokratiskt samhälleJohan Hyrén, statsvetenskapliga institutionen

Leadership and Innovation in R&D TeamsLeif Denti, psykologiska institutionen

Meta-metacognition�e regulation of con�dence realism in episodic and semantic memorySandra Buratti, psykologiska institutionen

Educational choices of the futureA sociological inquiry into micro-politics in educationGoran Puaca, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Från miljonprogram till högskoleprogram – plats, agentskap och villkorad valfrihetMats Widigson, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Mindfulness: Relations to attention regulation, decentering and psychological well-beingTorbjörn Josefsson, psykologiska institutionen

Detecting lies about past and future actions: �e strategic Use of Evidence (SUE) technique and suspects’ strategiesFranziska Clemens, psykologiska institutionen Technocracy within Representative DemocracyTechnocratic Reasoning and Justi�cation among Bureaucrats and Politicians

Christina Ribbhagen, statsvetenskapliga insti-tutionen

User involvment in designing a web-based support system for young carers – inspiring views and systemic barriersMikael Elf, psykologiska institutionen

Civil society regionalization in Southern Africa – the cases of trade and HIV/AIDSAndréas Godsäter, institutionen för globala studier

�at’s How People Grow Up: identity formation in emerging adulthoodMaria Wängqvist, psykologiska institutionen

Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identi�cation and supportPamela Massoudi, psykologiska institutionen Kontroll av beroendeSubstitutionsbehandlingens logik, praktik och semantikFrida Petersson, institutionen för socialt arbete

All Ears: Adults’ and Children’s Earwitness TestimonyLisa Öhman, psykologiska institutionen

What is the problem of gender?Mainstreaming gender in migration and development policies in the European Union. Dolores Calvo, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

National Institutions – International MigrationWelfare States and Immigration PolicyFrida Boräng, statsvetenskapliga institutionen

Negotiating reprodution;family size and fertility regulation among shuar people of the Ecuadorian AmazonCharlotte Peterson, institutionen för globala studier

�e Personalistion of Swedish PoliticsParty leaders in the election coverage 1979-2010Johannes Bjerling, institutionen för journalistik, medier och kommunikation

31

NyutnämningarProfessorer 2013NAMN ÄMNE INSTITUTION TITELRobert Aschberg Praktisk journalistik JMG Gästprofessor /Familjen Hjörnes gästprofessurMalin Broberg Psykologi Psykologi ProfessorAnn-Marie Ekengren Statsvetenskap Statsvetenskap ProfessorMark Elam Sociologi Sociologi och arbetsvetenskap ProfessorSverker Jagers Statsvetenskap Statsvetenskap ProfessorSta�an I Lindberg Statsvetenskap Statsvetenskap ProfessorUta Sailer Psykologi Psykologi ProfessorTomas Tjus Psykologi Psykologi ProfessorOrla Vigsö Retorik JMG Gästprofessor

Antagna docenter 2013NAMN ÄMNEMonica Bauhr StatsvetenskapKristina Berglund PsykologiNiklas Fransson PsykologiMagnus Fredriksson Medie- och kommunikationsvetenskapMarcia Grimes StatsvetenskapJesper Lundgren PsykologiOscar Westlund Journalistik, medier och kommunikationÅsa Wettergren Sociologi

32

UtbildningsuppdragFakulteten hade för 2013 i uppdrag att ge 5 088 helårsstudieplatser. I verkligheten bereddes plats för något �er: 5 201 helårsstudieplatser. Fakulteten står därmed för drygt en femtedel av universitetets utbild-ningsuppdrag, vilket också är det största fakultetsuppdraget inom hela Göteborgs universitet.

Prestationsgraden, det vill säga graden av fullföljda studier, av dessa var 4 584, eller 88%.

E�ersom helårsstudieplatser beräknas på heltidsstudier, och en del av utbildningsutbudet sker på halvtid eller kortare, var antalet faktiska studenter �er, uppskattningsvis mellan 7 000 och 8 000 personer.

Doktorander och forskarutbildningsämnenTotalt antal doktorander, 114 varav 73 kvinnor och 41 män.

ÄMNE•Arbetsvetenskap•Freds-ochutvecklingsforskning•Samhällsvetenskapligamiljöstudier•Journalistik,medierochkommunikation

•Offentligförvaltning•Psykologi•Samhällsvetenskapmedutbildningsvetenskapliginriktning•Socialantropologi•Socialtarbete•Sociologi•Statsvetenskap

33

Göteborg, februari 2014

Projektledning och texter Annika Söderpalm, Vera marknadskommunikationGra�sk form Lena Svanteson, CloutFoto Annika Söderpalm, Vera marknadskommunikation, Göteborgs universitets bildbank, iStockphoto, Naturbild, Johnér bildbyrå, sid 10 Niklas Maupoix och sid 23 privataAnsvarig utgivare Birger Simonson, samhällsvetenskapliga faktulteten

Tryck Billes tryckeriPapper Omslag 200g Multidesign smooth white Inlaga 130g Multidesign smooth white

Samhällsvetenskapliga fakultetskanslietBox 720, 405 30 Göteborg

Besöksadress: Sprängkullsgatan 21, GöteborgTel (vxl): 031-786 00 00

www.samfak.gu.se