NationalekonomiGlobalisering & Utveckling

TET-uppsatsEkonomisk landanalys

Lettland

Marcus Cehlin 921004-4633Pontus Olausson 911007-2036Ida Strandqvist 881107-5988

Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

InnehållSammanfattning..........................................................................................................................31. Inledning.................................................................................................................................3

1.1. Syfte.................................................................................................................................31.2. Frågeställningar................................................................................................................3

2. Teori........................................................................................................................................42.1. Historia.............................................................................................................................4

2.1.1. Krig och uppror 1800 - talet......................................................................................42.1.3. Depressionen 1930 - talet..........................................................................................42.1.4. Andra världskriget 1940 - talet.................................................................................42.1.5. Sovjetiska ockupationen 1940 - talet........................................................................42.1.6. Självständigheten 1990 - talet...................................................................................5

2.2. 2000 - talet.......................................................................................................................52.2.1. EU och NATO..........................................................................................................5

2.3. Sociala förhållanden.........................................................................................................72.3.1. Sociala fakta..............................................................................................................72.3.2. Korruption.................................................................................................................9

2.4. Utrikeshandel.................................................................................................................102.4.1. Export......................................................................................................................102.4.2. Import......................................................................................................................112.4.3. Trade Freedom........................................................................................................112.4.4. Direktinvesteringar och Valuta...............................................................................12

3. Resultat/Analys.....................................................................................................................143.1. Har landet varit öppet för internationell handel............................................................143.2. Inom vilka branscher har landet en komparativ fördel..................................................143.3. Präglas landet av korruption, vilken effekt har det på ekonomin..................................143.4. Tillåts, alternativt uppmuntras, utländska direktinvesteringar.......................................143.5. Hur är befolkningstillväxten..........................................................................................143.6. Finns det stora Inkomstskillnader, kan det vara tillväxthämmande...............................153.7. Finns etniska konflikter..................................................................................................15

4. Slutsats..................................................................................................................................165. Källförteckning.....................................................................................................................17

5.1. Internetsidor...................................................................................................................175.2. Bilder..............................................................................................................................17

SammanfattningVi har använt våra kunskaper inom global ekonomi för att analyser vår baltiska granne Lettland. Vi har tittat närmare på följande faktorer: Historia, sociala förhållanden och utrikeshandel. Vår excellenta studiegrupp har kommit fram till att Lettland, är ett land med komparativa fördelar inom skogsindustrin. Vi har fått information om att konsekvenser ifrån sovjettiden, har påverkan än idag till följd av korruption och ansträngd relation till ryssar. Lettland exporterar för cirka en tredjedel av landets BNP. I Lettland är inkomstskillnaderna stora, sett till resten av Europa. Vi anser att Lettland kommer att få det bättre med tiden till följd av bearbetning av korruptionen, dels ger det bättre anseende och mer utländska direktinvesteringar.

1. InledningVi har som uppgift att med våra nyförvärvade kunskaper i ämnet Globalisering och utveckling undersöka faktorer till varför Lettland är rikt alternativt fattigt. Vi kommer att dra kopplingar mellan historia händelser och ekonomisk utveckling. Vi kommer att med hjälp av grafer och diagram att analysera och diskutera kring Lettlands utveckling i olika aspekter.

1.1. SyfteSyftet med TET-uppgiften är att vi skall tillämpa vår nationalekonomiska kunskap i en praktisk analys.

1.2. FrågeställningarFör att undersöka faktorer till varför Lettland är rikt alternativt fattigt, så har vi valt att besvara följande frågeställningar:

Har landet varit öppet för internationell handel? Hur har landets terms of trade utvecklats? I vilka branscher har landet en komparativ fördel? Präglas landet av korruption? Vilken effekt kan det ha på det ekonomiska välståndet?

Förekommer politiska oroligheter? Tillåts, alternativ uppmuntras, utländska direktinvesteringar? Hur är befolkningstillväxten? Finns stora inkomstskillnader? Kan stora inkomstskillnader vara tillväxthämmande? Finns etniska konflikter?

3

2. Teori

2.1. Historia

2.1.1. Krig och uppror 1800 - taletLettland har genom många århundraden genomlidit mycket krig och varit ockuperat av länder som Sverige, Tyskland och Ryssland. På 1860-talet vaknade en nationell rörelse upp i Lettland, den möttes av en medveten förryskningspolitik där lettiska förbjöds som undervisningsspråk i folkskolan. Letterna gjorde uppror 1905 både mot den tyska lantadeln och mot det ryska förtrycket. Resningen slogs ner brutalt och hundratals människor dödades i straffexpeditioner och avrättningar.

2.1.2. Första världskriget 1920 - taletFörsta världskriget drabbade Lettland hårt, i synnerhet åren 1915-1917 där Lettland var en krigsskådeplats och landet lamslogs. Vid freden i Riga 1920 så lovade Sovjetryssland ”för evig tid” respektera den lettiska självständigheten. Ett par år senare antog Lettland en demokratisk författning. Landet förlorade ungefär en fjärdedel av sin befolkning och huvuddelen av industrin under kriget, trots detta så började ekonomin att blomstra och i slutet av 1920-talet hade Lettland nått västeuropeisk levnadsstandard.

2.1.3. Depressionen 1930 - taletDe viktigaste partierna var det Socialdemokratiska arbetarpartiet och det konservativa Bondeförbundet, som hade premiärministerposten i tolv av arton regeringar. De genomförde framgångsrika jordreformer som gav mark till över 140 000 jordlösa småbönder och Lettland började exportera livsmedel. Demokratin klarade inte av påfrestningarna under den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet. Den dåvarande president Karlis Ulmanis, Bondeförbundets ledare, genomförde en oblodig statskupp där han upplöste parlamentet, förbjöd politiska partier och upprättade diktatur.

2.1.4. Andra världskriget 1940 - taletI juni 1940 var de dags igen, Lettland ockuperades av Sovjet. Ockupationsmakten genomförde val som regisserades av kommunisterna, det nya parlamentet ”ansökte” sedan om inträde i Sovjetunionen. Det inleddes regelrätt terror, president Ulmanis deporterades och över tusen människor dödades på mindre än ett år. Sovjet styret upphörde dock samma sommar då tyskarna ockuperade Lettland, nära hundratusen lettiska judar dödades.

2.1.5. Sovjetiska ockupationen 1940 - taletSovjet återkom och när den tyska armén drevs tillbaka 1944 och kapitulerade 1945 flydde över hundratusen letter till väst.1 Ockupationsmyndigheterna kopplade greppet om Lettland 1949 när de deporterade ungefär 50 000 människor, främst småbrukare. På så vis underlättades omvandlingen av jordbruket till ett kollektivjordbruk. Detta resulterade till en kraftig nedgång i jordbruksproduktionen. Det genomfördes även en kraftig satsning på industrier där man importerade arbetskraft från Sovjetunionen. Dessa människor hade inga krav på att varken lära sig det lettiska språket eller den lettiska historien. De enda tillåtna minoritetsskolorna var också just de ryska skolorna. I skolorna undervisades främst Sovjetunionens historia.2

1 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aldre-Historia2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Lettlands_historia

4

2.1.6. Självständigheten 1990 - taletSjälvständigheten kom 1991 genom folkfrontens återtagande av parlamentet från den sovjetiska regimen.3 Man gick från planekonomi till marknadsekonomi och idag dominerar tjänstesektorn. En planekonomi är mycket stelare än en marknadsekonomi, alla beslut gällande vad som ska produceras, hur det ska produceras och hur produktionsresultaten skall fördelas bestäms av staten. Konkurrensen begränsas och till följd av detta uteblir produktions- och produktutvecklingar samt prissänkningar.4 Övergången till marknadsekonomin öppnade upp marknaden för privatisering av företag, frihet för producenter och konsumenter att agera fritt som säljare och köpare.5 Med marknadsekonomin kom också den ökande arbetslösheten samt en extrem ökning av inflationen till följd av fri prissättning. Den Lettiska valutan lats introducerades i mars 1993, de första demokratiska valen hölls i juni samma år. Rysslands president Boris Jeltsin undertecknade 1994 ett avtal om tillbakadragande av de ryska trupperna.

2.2. 2000 - talet

2.2.1. EU och NATOÅr 2004 blev ett av de stora mål man hade, att bli medlem i Nato och EU verklighet. Vid inträdet i EU hade Lettland det lägsta BNP per invånare, med 45 % av snittet. Man har alltid fört en proamerikansk utrikespolitik i Lettland, men förhållandet till Ryssland är, trots förbättring fortfarande ansträngt.6

2.2.2. FinanskrisenFram till finanskrisen 2008 var Lettland det land i EU med högst ekonomisk tillväxt, 10-11% per år.7 Tillväxten bestod av en låne- och fastighetsbubbla, med finanskrisen som ett faktum gick Lettland in i EU:s värsta recession och tvingades vända sig till IMF för stödlån.8 IMF, Norden, EU m fl. Långivare beviljade ett stödlån om totalt 7,5 miljarder kronor med utbetalningar under tre år.9 . Ekonomiska krisen späddes även på av svenska Swedbank, SEB och Nordea som hade de baltiska filialerna som kassakor. De gick tillslut ut med lovord om att stötta sina dotterbolag genom krisen. Swedbank och SEB besitter idag 40 % av den Lettiska utlåningsmarknaden.10

Nationaliseringen av Lettlands största bank Parex gjorde att BNP sjönk med hela 18 % år 2009 och man har än idag inte lyckats återfå de höga nivåer man hade innan krisen, trots en stark tillväxt.11 Kraven som ställdes på Lettland genom stödlånet var att regeringen behövde upprätta en stabiliseringsplan för att återfå balans i sin statsbudget, den finansiella sektorn och öka sin konkurrenskraft. Detta skulle komma att bli problematiskt, de höga lönerna hade medfört en urholkning av konkurrenskraften. En av de lösningar som diskuterades var devalvering av valutan, dock valde man att göra en intern devalvering (löne- och kostnadssänkningar) mycket p.g.a. att ca 80 % av befolkningen hade sina lån i Euro. Trots dessa svårigheter genomförde man programmet och kunde avsluta det år 2011. 12

3 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html4 http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/planned-economy/5 http://www.ne.se/marknadsekonomi6 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikespolitik-Forsvar7 http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/8 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomi9 http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/10 http://www.dn.se/ekonomi/staten-riskerar-mer--an-bankerna?rm=print11 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html12 http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/

5

Här är en graf som visar Lettlands BNP 1990 – 2011 gentemot omvärlden.13

Framtidstankarna från president Dombrovskis mot en övergång till Euron fick vänta ytterligare några år. 14 Lettlands tillväxt bygger nu på produktion och handel, tjänstesektorn svarar för tre fjärdedelar av BNP och industrin för en fjärdedel. Skogs- och trävaror är de viktigaste exportvarorna, eftersom Lettland består till 53,8 % av skog.15 Till följd av den hårda åtstramningen som gjorts är en tredjedel av Lettlands invånare materiellt blottställda, man har bland de högsta inkomstskillnaderna i EU och en stor utvandring av arbetskraft har skett.16 Efter att arbetslösheten skjutit i höjden 2010 på nära 21 % är den nu nere under 14 %.17

13 http://kushnirs.org/macroeconomics/gdp/gdp_latvia.html14 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politik15 http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/mdg16 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomi17 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Arbetsmarknad

6

18

2012 kunde befolkningen se en ljusare framtid med sänkt inkomstskatt, regeringen tog även beslutet om att klubba igenom den nya lagen som reglerar Lettlands övergång till Euron. I Mars skickades ansökan om anslutning år 2014 till Eurozonen in.19 Lettland är idag en liten öppen marknadsekonomi med sin dominans inom tjänstesektorn.20

2.3. Sociala förhållanden

2.3.1. Sociala faktaLettland har fått en betydlig minskning i barnadödligheten, trots dessa framsteg har befolkningen kraftigt minskat. Med så mycket som en sjundedel under 2000-talet, detta dels p.g.a. utvandringen av arbetskraft, men även för att man har ett underskott i födslar kontra dödstal.

18 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html19 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politik20 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html

7

21

(Antal per 1000 levande födda)

Lettland har även problem med HIV-spridningen, de är de näst värst drabbade landet i EU där 0,7 % av befolkningen registrerades som HIV positiva 2009. Regeringen har dessutom haft problem med att få budgeten att räcka till för att hjälpa de smittade med bronsmedicin. Nedan visas ett diagram över HIV spridningen i Lettland kontra Sverige mellan åldern 15-49 år:

22

En fjärdedel av befolkningen är pensionärer och Eurostats (EU:s statistikorgan) prognos visar att Lettlands invånare år 2060 kan bestå av upp till två tredjedelar pensionärer. Regeringen har som ett led i att bromsa detta beslutat om att höja pensionsåldern från, den idag låga 62 år till 21 http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/121/(country2)/22 http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/584/(country2)/

8

målet 65 år, men detta kommer inte vara helt genomfört förrän 2025. Migrationen av arbetskraft har slagit hårt bl.a. inom hälsovården där låga löner är ett starkt incitament att söka jobb i övriga världen, framförallt bland dagens ungdomar som inte har några minnen från sovjettiden och välkomnar det öppna samhället samt tar det för givet. Trots en öppenhet från den yngre generationen förekommer diskriminering delvis på grund av den påtvingade jämställdheten under det sovjetiska styret. Kvinnan i Lettland upplever en diskriminering både yrkesmässigt och ekonomiskt, även det homosexuella samhället är långt ifrån accepterat.23 Andelen Letter i landet har ökat till 62 % från dryga 50 %. Man har fortfarande en befolkning av rysktalande på 35 %, 14 % utav dessa saknar Lettiskt medborgarskap och därmed rösträtt. Såren från det sovjetiska styret påverkade lagstiftningen kring medborgarskapsrättigheter i Lettland, de som kom till Lettland under denna tid och deras ättlingar var med sin ansökan tvungna att uppfylla speciella villkor för att få medborgarskapet godkänt. Man släppte på dessa villkor genom påtryckning från EU, Nato m fl. Dock finns testen i det lettiska språket, historia, lag och rätt kvar som krav för den som nu ansöker om medborgarskap.24

2.3.2. Korruption

Efter finanskrisen väntade skandalerna med oligarkin, ett styrande genom ärvd titel eller tillgång på kapital. 2010 tog den sittande presidenten Valdis Zatlers initiativ till att upplösa parlamentet, detta genomfördes efter en folkomröstning. Initiativet från presidenten grundade sig i motståndet parlamentet uppvisat då KNAB (antikorruptionsbyrån) ville genomföra en husrannsakan mot en korruptionsmisstänkt ledamot.25 Trots ingripande från presidenten och befolkningens ställningstagande kring korruptionen har Lettland en lång väg att gå för att få kontroll över de tre stora oligarkernas indirekta styrande.

Här ser vi Sveriges (gröna linjen) kontra Lettlands (röda linjen) och världsgenomsnittets (svarta linjen) index gällande landets frihet från korruption.26

23 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Sociala-Forhallanden24http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/~/link.aspx?_id=35D5C18F215E49C98FCA03AD0007F366 &_z=z25 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/stoppa-oligarkernas-ran-av-vart-land_6244720.svd26 http://www.heritage.org/index/country/latvia

9

2.4. Utrikeshandel

2.4.1. ExportUngefär 70 % av exporten går till övriga EU-länder.27 Rangordningen över exporten är som följer: Ryssland 15.7%28 ( Under sovjettiden gick 97 % av Lettlands export till övriga sovjet29), Litauen 14.9%, Estland 11.2%, Tyskland 6.9%, Sverige 5.2%, Polen 4.9%. Totalt så exporterade Lettland varor för 12 490 000 000$. (2012) 30

Lettland är en liten, öppen ekonomi. Exporten bidrar till nästan en tredjedel av Lettlands totala BNP (2012).31 Lettlands huvudsakliga exportvaror är timmer och träprodukter, samt fisk och fiskprodukter.32 Man exporterar även matprodukter, metaller, textilier, maskiner och tillbehör.33

34

Grafen visa Exportens % av BNP. Som vi kan urskilja i grafen så har lettland haft större Export % av BNP än Sverige mellan 1990 – 2010. Varför linjen hoppar upp till 80 % år 1991 kommer vi att försöka analysera och förklara bättre i analysdelen.

2.4.2. ImportÅr 2012 så importerade Lettland varor för 15 920 000 000$.35 Detta ger Lettland en handelbalans på -3 430 000 000$ (12 490 000 000$ – 15 920 000 000$). Lettland har ett kraftigt underskott i utrikeshandeln, importen av olja och gas spelar till stor del in på det.36

27 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel28 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html29 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel30 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html31 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html32 http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1106666.stm33 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html34 http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/58635 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html36 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel

10

Länderna som Lettland importerar ifrån är följande: Lettland 16.6 %, Tyskland 11 %, Ryssland 7.7 %, Polen 7.2 %, Estland 6.8 %, Italien 4.2 %, Finland 4.1 %. (2011)

Det man till största del importerar i Lettland är: Maskineri och utrusning, konsumentprodukter, kemikalier, bränsle och fordon. 37

TOT - Terms of trade definieras som landets summa exporter relativt till landets summa importer.38 Lettland hade därför år 2011 ett värde för TOT på 0,7845 (12 490 000 000/15 920 000 000).

2.4.3. Trade FreedomTrade Freedom defineras som föjer: “Trade freedom is a composite measure of the absence of tariff and non-tariff barriers that affect imports and exports of goods and services. The trade freedom score is based on two inputs: The trade-weighted average tariff rate and Non-tariff barriers (NTBs)”.39 En svensk översättning blir: Handelsfrihet är ett sammansatt mått av frånvaron av avgifter och icke-avgifter på handel som påverkar export och import av varor och tjänster. Handelsfriheten baserar på två ingångar: Handelsviktade genomsnittliga tullsatsen och icke-avgiftsbarriärer.Av följande ekvation får vi fram trade freedom: Trade Freedomi = (((Tariffmax–Tariffi )/(Tariffmax–Tariffmin )) * 100) – NTBi.

Vi får fram ett diagram:

40

Som vi kan tyda ifrån bilden så har Letland gått från most unfree (1996) till Free (2008 ). Just nu är det alltså väldigt fritt att kunna handla med andra länder.

37 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html38 http://www.investopedia.com/terms/t/terms-of-trade.asp39 http://www.heritage.org/index/trade-freedom40 http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/586

11

2.4.4. Direktinvesteringar och ValutaKapitalstocken av utländska direktinvesteringar uppgick år 2012 till 13 360 000 000$, en ökning med 1 250 000 000 från 2011. Korruptionen har länge varit ett hinder när det kommer till att attrahera utländska direktinvesteringar.41

Valutan har stärkts de senaste åren och förändringen ser ut så här: Lati (LVL) per US dollar 0.55 (2012)0.5 (2011)0.53 (2010) 0.51 (2009)0.47 (2008) 42 43

IMF, EU och andra internationella givare har gett betydande ekonomiskt stöd till Lettland som en del av en överenskommelse om att försvara valutans koppling till euron i utbyte mot regeringens åtagande om att ha stränga åtstramningsåtgärder44

41 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html42 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html43 http://sv.wikipedia.org/wiki/Lats44 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html

12

3. Resultat/AnalysHär kommer vi att besvara de frågeställningar vi beskrev i början av rapporten, samt analysera utfallen ur makroekonomisk synvinkel.

3.1. Har landet varit öppet för internationell handelFram till 1991 var Lettland en sluten planekonomi. Staten ägde alla företag och bestämde hur företagen skulle agera. 97 % av exporten gick till övriga länder i sovjetunionen, ingen Trade Freedom. 1991 blev Lettland självständigt och övergick till marknadsekonomiskt system, vilket ledde till ökad handel med resten av världen, främst Europa. En bieffekt av marknadsekonomi var ökad arbetslöshet och klasskillnader.

Som vi ser på diagrammet på sidan nio så ökar exportens % av BNP till 80 %. Vi drar slutsatsen att det har med självständigheten att göra p. g. a. frihandeln, nu kunde man exportera mer varor. Att grafen visar en kraftig nedgång till 1993 tänker vi beror på två faktorer. Exporten ökar och BNP minskar.45 Att BNP minskar anser vi beror på ökad arbetslöshet, mindre folk som jobbar leder till färre inkomster vilket leder till minskad BNP.

3.2. Inom vilka branscher har landet en komparativ fördelVi hänvisar till Ho-teorin.46 Eftersom Lettlands huvudsakliga exportprodukter är timmer- och träprodukter så antar vi att dem har komparativa fördelar i dessa produkter. Vi styrker denna teori med att Lettland består till 53,8 % skog. Tillverkningen av skog är relativt arbetskraftsintensiv.47

3.3. Präglas landet av korruption, vilken effekt har det på ekonominJa, det präglas av korruption även om det har blivit bättre på senare år. Det har varit oroligheter, uppror och protester gentemot ledamöter som varit altför påverkade av oligarki. Även präglats av synsätt från sovjettiden. Vi vill dra paralleller gentemot Afrika för att förklara baksidan av korruption: Om inte styret har bra anseende i omvärlden är det inte så lätt att få bistånd och Investeringar. Det är inte lätt att styra ett land där inte folket litar på regeringen. De känner att deras skattepengar kommer att användas till något som inte gynnar dem själva.

3.4. Tillåts, alternativt uppmuntras, utländska direktinvesteringarJa, vi anser att det uppmuntras! Vi ser en ökning av utländska direktinvesteringar med 1 250 000 000$ från år 2011 till 2012 och låg då totalt på 13 360 000 000$. Korruptionen i Lettland har länge varit ett problem för att lock utländska direktinvesteringar, men i och med det nya ”icke korrupta” styret så får Lettland ett bättre anseende utomlands och vi anser att direktinvesteringarna kommer att fortsätta öka med åren.

3.5. Hur är befolkningstillväxtenBefolkningstillväxten är negativ just nu. Fler dör än vad som föds, trots att barnadödligheten har minskat. Arbetskraft emigrerar till följd av dåliga löner, bl. a inom sjukvården som drabbats värst. Lettland har som plan att höja pensionsåldern från 62 år till 65 år. Vi tänker att lönen kommer att gå upp med tiden med tanke på att Lettland anseende blir bättre. Bättre

45 http://kushnirs.org/macroeconomics/export/export_latvia.html46 http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/hecksher-ohlin-theorem/47 sp.marksgymnasieskola.se/amnen/internationell_ekonomi/kap2.pdfkomparativa fördelar

anseende leder till mer direktinvesteringar vilket skapar jobb vilket leder till större efterfrågan på arbetskraft vilket gör att lönen går upp och folk stannar i Lettland.

3.6. Finns det stora Inkomstskillnader, kan det vara tillväxthämmandeJa det finns relativt stora inkomstskillnader. Som vi ser på Gini-bilden på sidan sex så är Lettland bland de sämsta i Europa, men inte i närheten av att vara bland de sämsta i världen.

Vi anser att stora inkomstskillnader inte behöver vara tillväxthämmande. Vi tänker främst på Kina som har haft en fantastisk tillväxt dem senaste åren, som har högre Gini-koefficient än vad Lettland har.

48

Företagen anställer arbetskraft till låga löner, använder vinsten till att bygga ut och köpa fler maskiner, man anställer fler till låg lön och så håller det på tills det att efterfrågan på arbetskraft är större än utbudet på arbetskraft och lönerna börjar gå upp. Det är detta som har skett i Kina och bilden förklarar detta. Skillnad mellan Lettland och Kina är att Kina hade ett överutbud på arbetskraft vilket inte Lettland har, snarare underskott.

3.7. Finns etniska konflikter

Med bakgrund till den sovjetiska tiden så är inte ryssar speciellt omtyckta av letterna i Lettland detta har lett till diskriminering mot främst ryssarna. Lettland har även gjort det mycket svårt för främst ryssar att få ett medborgarskap, EU och Nato har dock förbättrat situationen i Lettland genom att ha tryckt på Lettlands lagstiftning angående medborgarskap. Nu krävs det språk-, historia, och lagtest godkända för ett giltigt medborgarskap. Vi anser att det är dumt att Lettland än idag försvårar nya medborgarskap för de som vill bosätta sig i Lettland och bidra till en bättre tillväxt när de är i behov av mer arbetskraft.

48 Lewis dualekonomi modell, Arne Bigstens powerpoint

4. Slutsats

Lettland har vart ett ”offer” för krig och ockupation genom många århundraden, folket i Lettland har levt under förtryck och har inte kunnat föra sin egen talan. Förutsättningarna i Lettland har ändrats markant de senaste tjugo åren där de har både gått ifrån att tillhöra sovjetunionen till att bli självständigt, samt blivit en demokrati. Något som har levt kvar i Lettland sen den sovjetiska tiden är korruptionen men även den har under de senaste åren blivit mer och mer bortarbetad. Detta har en ökad positiv effekt på utländska direktinvesteringar med säkrare instutitioner för utländska aktörer. Letterna exporterar främst timmer och träprodukter de importerar främst olja och gas. Exportorten bidrar till ungefär en tredjedel av Lettlands BNP. Så trä är en mycket viktig vara i Lettland och deras land består av ungefär 53 % skog. Man har låga handelshinder som gynnar handeln med omvärlden och gör att Lettland har möjlighet att få tag i ny teknik och spillovers som utvecklar industrin. Behovet av olja och gas gentemot Ryssland gör att priserna hålls uppe, Lettland borde se mer till övriga världen, alternativt sig själva och försöka bli mer självförsörjande inom detta område. Vi har kommit fram till att Lettland är ett land som är i behov av mer arbetskraft då de har en sjunkande befolkningstillväxt. Vi tycker att de ska släppa lite på reglerna vad gäller medborgarskap och helt enkelt underlätta för de som vill bosätta sig i Lettland och inte det motsatta hållet. Framförallt den billiga arbetskraften och även den stora tillgång på naturresurser inom b.l.a. skogsindustrin gynnar de utländska direktinvesteringarna, därav den stora tillväxt som skett inom skogsindustrin. När Lettland frigjorde sig från sovjet och gick över från planekonomin till marknadsekonomin blev handel med omvärlden mer koncentrerad till färre industrier i väst. Lettland är på god väg att närma sig marknadsekonomierna i väst, med ökad utländsk handel och mer självständighet. Fortsatt billig arbetskraft kommer öka Lettlands fördelar inom handeln med omvärlden, fler företag kommer direktinvestera i Lettland och öka dess tillväxt. Den eftersatthet av teknologi från brytningen med sovjet minskar med fler utländska aktörer på marknaden och Lettland kan därmed också få ett mer effektivt jordbruk för vilket man har (som övriga EU) höga handelshinder för. Självförsörjningen kommer att öka och effektiviteten vid produktionen likaså. I framtiden kommer levnadsstandarden att kunna öka för den Lettiska befolkningen, mer integrering med västvärlden och ökad inombranschhandelbjuder på teknologisk kunskap, tillväxt och ett större utbud på marknaden, lönerna kan så småningom bli högre, priser pressas nedåt och man kan erbjuda en bättre levnadsstandard till sin befolkning.

5. Källförteckning

5.1. Internetsidorhttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aldre-Historiahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Lettlands_historiahttps://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.htmlhttp://www.aktiesite.se/sv-SE/article/planned-economy/http://www.ne.se/marknadsekonomihttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikespolitik-Forsvarhttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomihttp://www.dn.se/ekonomi/staten-riskerar-mer--an-bankerna?rm=printhttp://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politikhttp://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/mdghttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Arbetsmarknadhttps://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.htmlhttps://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.htmlhttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Sociala-Forhallandenhttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/~/link.aspx?_id=35D5C18F215E49C98FCA03AD0007F366 &_z=zhttp://www.svd.se/nyheter/utrikes/stoppa-oligarkernas-ran-av-vart-land_6244720.svdhttp://www.heritage.org/index/country/latviahttp://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandelhttp://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1106666.stmhttp://www.investopedia.com/terms/t/terms-of-trade.asphttp://www.heritage.org/index/trade-freedomhttp://kushnirs.org/macroeconomics/export/export_latvia.htmlhttp://www.aktiesite.se/sv-SE/article/hecksher-ohlin-theorem/sp.marksgymnasieskola.se/amnen/internationell_ekonomi/kap2.pdfkomparativa fördelar5.2. Bilderhttps://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.htmlhttp://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/121/(country2)/http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/584/(country2)/http://www.heritage.org/index/country/latviahttp://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/586http://sv.wikipedia.org/wiki/LatsLewis dualekonomi modell, Arne Bigstens PowerPointhttp://kushnirs.org/macroeconomics/gdp/gdp_latvia.html