Ledningsstaben – Enheten för forskning och utvecklingwww.regionostergotland.se

Sammanställning av FoU 2015

2

Region Östergötland har som vision och mål att vara en forskningsintensiv organi sation som planerar för och upprätthåller hög forskningsaktivitet och bedriver ständigt utvecklingsarbete. Forskning och utveckling är en förutsättning för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård. Region Östergötland bedriver och medverkar i forskning inom ett brett spektrum av områden inom både grundforskning och tillämpad forskning.

Sammanställningen ger inspel till strategisk styrning av såväl sjukvårds produktion, forskning såväl som viktig kompetens-försörjning. Region Östergötland har sedan 2008 genomfört återkommande kartlägg-ning kring forskning och utveckling (FoU).

Inledning 3

4

Material till FoU-sammanställning 2015 har dels tagits fram via register och dels via en enkät, utskickad till verksamhetschefer inom Region Östergötland. Beroende på vilken uppgift som redovisas i samman-ställningen, innehåller uppgifterna resultat från hela Region Östergötland, en del centrum eller enbart enheter.

Region Östergötland har valt att organisera sina enheter (=kliniker, vårdcentraler eller motsvarande) i övergripande centrum-struktur. Definitionen av ”enhet” togs fram 2012 i ett samarbete mellan Enheten för forskning och utveckling samt dåvarande FoU-samordnarna. En ”enhet” är en verk-samhet med eget kostnadsställe (PEVE-nr) och som har egen verksamhetschef. På de enheter med mer än en verksamhetschef har en av verksamhetscheferna valts ut som respondent, då enkäten distribueras som personlig länk via e-post. I de fall där en medarbetare har flera verksamhetschefs-uppdrag (och därmed ansvar för flera enheter) har medarbetaren fått besvara enkäten för varje enhet. Undantag är Folktandvården (FTV) som lämnar in

Metod och materialett samlat svar för hela centrumet via Folktandvårdens FoU-samordnare.

Enkäten har tagits fram av Enheten för forskning och utveckling i samarbete med Skill AB, enkätverktyget EasyResearch har använts. För statistiska beräkningar och illustrationer av material har SPSS version 20 och Excel använts. Enkäten för 2015 skickades ut till 127 enheter och besvarades av 122 enheter, vilket ger en svarsfrekvens på 96 procent, se bilaga 1.

Material som har tagits fram via register kommer från Region Östergötland av Enheten för forskning och utveckling, HR-gruppen, AT- och ST-kanslierna, VFU-kanslierna och från Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (Medicinska Fakulteten, LiU).

I denna FoU-sammanställning redovisas endast uppgifter från verksamheter inom Region Östergötland. Privata vårdgivare, med eller utan avtal med regionen, är inte inkluderade i sammanställningen.

5

Enligt Avtalet om Läkarutbildning och Forskning (ALF) mellan vissa regioner/ landsting och Svenska Staten får Region Östergötland ersättning för att verksam-heten har läkarutbildning och forskning.

För 2015 har 130 miljoner kronor av ALF-medlen (60 %) använts till forskning och 85 miljoner kronor (40 %) använts till undervisning (källa: RALF-redovisning 2015). De 130 miljoner kronor som gått till forskning har används till infrastruktur, strategiska satsningar och till sökbara medel inom Region Östergötland.

De sökbara medlen är i sin tur uppdelade på flera kategorier, där den största delen fördelats till kliniker och utgör så kallade Klinik ALF-medel. Klinik-ALF fördelas efter tidigare forskningsprestation och undervisning. Aktuella ansökningar och projekt tilldelas medel efter vetenskaplig prövning.

Klinik ALF tillsammans med sökbara projektmedel inom konceptet ”Från student till docent” utgör de ALF-medel

Pengar till forskningsom förbrukas inom de sjukvårdande centrumen men en liten del förbrukas inom övriga delar av Region Östergötland. En mindre del av de sökbara forsknings-medlen, så kallade Centrala ALF-medel, hanteras efter beslut från Samverkans-beredningen mellan Medicinska Fakul-teten och Region Östergötland. Strate-giska satsningar och medfinansiering av centrala ALF-ansökningar är exempel på forsknings aktiviteter i samverkan med Medicinska Fakulteten.

Både enligt ALF-avtalet och på eget initiativ finansierar Region Östergötland också forskning. På central nivå inom Region Östergötland avsätts FoU-medel från Regionstyrelsen (RS) samt Hälso- och Sjukvårdsnämnden (HSN). Dessa medel till FoU (Centrala LFoU-medel) används dels inom de sjukvårdande centrumen men Central LFoU används även till övriga FoU-verksamheter inom Region Östergöt-land så som Primärvårdens FoU-enhet, Clinicum, Katastrofmedicinskt centrum och Folktandvårdens FoU. Slutligen an-vänds också Central LFoU till finansiering

6

i samverkan med annan huvudman bland annat till Cellbiologen (Medicinska Fakul-teten), Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), Core Facility, akademiska tjäns-ter och strategiska satsningar.

De sjukvårdande centrumen bidrar också själva med pengar till forskningen, via så kallade Lokala FoU-medel (LFoU). Inom Region Östergötland görs årligen en kartläggning över summan pengar som centrumen avsätter. I tabell 1 redovisas forskningsmedlen inom de sjukvårdande centrumen.

7

Statliga ALF-medel85 mkr Undervisning (40%)130 mkr Forskning (60%)

Medel centralt från Region Östergötland via RS och HSN

127,8 mkr

48,8 mkr till forskningsprojekt på sjukvårdande

centrum

39,2 mkr till sjuk vårdande

centrum1. Ex Forsknings projekt,

Från Student till Docent28,4 mkr Finansiering

i samverkan med Medicinska fakulteten. Ex Centrala ALF-medel/Strategimedel och Från

Student till Docent

57,4 mkr Finansiering i samverkan med

Medicinska Fakulteten och andra Landsting/Regioner. Ex FORSS,

Core Facility och strategiska satsningar

ALF Forskning, till forskningens

infra struktur 50,1 mkr

2,7 mkr övrigt Region Östergötland.

Ex Centrala ALF-medel/strategimedel,

forskningsprojekt på ”stödcentrum”

31,2 mkr övrigt Region Östergötland.

Ex Primärvårdens FoU-enhet, Clinicum, Katastrofmedicinskt

centrum och Folktandvårdens FoU

ALF Forskning, till projekt 79,9 mkr

Figur 1A och 1B. Övergripande ALF- och centrala LFoU-medel (mkr) inom Region Östergötland, uppgift från Enheten för forskning och utveckling

1 Sjukvårdande centrum utgörs av: BKC, CKOC, DC, HMC, NiF, NSC, NSV, NSÖ och SC.

Sammanfattande punkter:• Under perioden 2010–2015 har de tillgängliga ekonomiska resurserna för

forskningssatsningar på kliniknivå hållit en stabil nivå runt 200 miljoner kronor (redovisas övergripande på centrumnivå).

• Centrumen avsätter själva totalt 139 miljoner kronor av egna medel till forskning utöver tilldelade ALF-medel.

Tabell 1. Summa i forskningssatsningar (mkr) som disponeras inom den sjukvårdande verksamheten, uppgift från FORSS-kansli och Enheten för forskning och utveckling, Region Östergötland1

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Lokala LFoU-medel2 111,7 107,8 107,8 119,6 119,6 139

Centrala LFoU-medel3 31,2 35,5 34,3 38,1 39,1 39,2

ALF4 (Sökbara medel) 53,0 52,8 51,8 55,9 50,4 48,8

Summa 195,9 196,1 193,9 213,6 209,1 227

FORSS5 10,5 (47%) 11,0 (50%) 8,2 (45%) 8,7 (47%) 10,7 (50%) 10,5 (47%) 1 I tabell 1 redovisas centrumen; BKC, DC, CKOC, HMC, NiF, NSC, NSV, NSÖ och SC. 2 Kostnader hos centrum för egeninitierade forskningsinsatser (tex forskningssjuksköterskor, forskningstid, sökbara medel, konferenser).

Kartläggning av kostnaderna sker vartannat år. 3 CentralLFoU:CentraltfinansieradeFoU-medelsomförbrukaspåcentrumnivåinomRegionÖstergötland,ersättningutgårefteruppkommenkostnad,

beslutas av LS/HSN. Delar av Central LFoU består av bokförda kostnader för FORSS-projekt. 4 ALF-medlen utgörs av: Klinik-ALF, Centrala ALF/Strategimedel och sökbara ALF-medel inom konceptet från Student till docent. 5 Medel beviljat för ansökningar per verksamhetsår till projektledare inom Region Östergötland. Obs! 24 mån dispositionstid för beviljad ansökan.

Siffror inom parentes anger Region Östergötlands andel av totalsumman för ansökningsåret.

8

Inom Region Östergötland är forskning en viktig del av det dagliga arbetet. Genom FoU-sammanställningen kartläggs hur många enheter som bedriver forskning som publiceras. Dessutom är det viktigt att kunna följa enheternas forsknings - sam verkan med andra aktörer.

Ett mått på den vetenskapliga produktionen inom Region Östergötland fås genom antalet vetenskapliga publikationer. De kliniker som ingår i ALF-avtalet som upplåten enhet tilldelas Östgötapoäng. Östgötapoäng base-ras på medelvärdet av impact för de senaste tre åren tillsammans med forskarexamina. Nytt från och med 2014 är att författarna på varje artikel (och därmed berörda kliniker) tilldelas poäng efter viktad fraktionalisering. I fördelningsmodellen med viktad fraktio-nalisering får förste och siste författare på en vetenskaplig publikation högre poäng än medförfattarna listade i mitten. Syftet är att ge poäng efter insats. På vetenskapliga publikationer speglas insatsen i författar-ordningen.

Forskningssamverkan och Publikationer

Forskning bedrivs och vetenskapliga artiklar publiceras även utan ALF-ersättning (det vill säga icke ALF-poänggrundande), till exempel inom Folktandvården.

Antal externa uppdrag utförda av med-arbetare utgör ett indirekt mått på den externa efterfrågan av Region Östergötlands kompetens. Efterfrågan av sido- och efter-utbildningar för läkare indikerar såväl attraktivitet som efterfrågan av en region/landstings kompetenser.

Antalet anordnade kliniska Specialist-kompetenskurser (SK-kurser) inom ett landsting/region kan användas som ett mått på nationell konkurrenskraft. SK- kurser är avsedda för läkare som är under vidareutbildning i Sverige men som ännu inte uppnått specialistkompetens eller som vill vidareutbilda sig. Även läkare som redan innehar specialistkompetens och som är under utbildning för att dubbel- eller trippel-specialisera sig kan få ta del av kursutbudet.

9

Tabell 2. Antal artiklar med koppling till Region Östergötland registrerade i DiVA2 för åren 2010 till 20143

2010 2011 2012 2013 2014

Antal ALF-poänggrundande artiklar3 469 531 481 551 598

Antal ej ALF-poänggrundande artiklar 10 6 9 5 21 1 Linköpings universitets portal för Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) 2 Obs! Ett års eftersläpning av redovisningstekniska skäl.3 ALF-poänggrundande verksamhet bedrivs i centrumen; BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NiF, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt

CHV. Dessa enheter ingår i ALF-avtalet som ”upplåten enhet”. Även enheter utan ALF-poänggrundande verksamhet kan bedriva forskning och publicera vetenskapliga artiklar, exempelvis Folktandvården.

Figur 2. ALF; antal forskningspoäng (Östgötapoäng) mellan 2010–20141, uppgift från Enheten för forskning och utveckling, Region Östergötland

1 Ingående verksamheter är BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NiF, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt CHV.

2010 2011 2012 2013 20140

500

1 000

1 500

2 000

2 500

10

Figur 3A. Andel (%) enheter som bedriver forskning, n=117 (enkät)

Figur 3B. Andel (%) sjukvårdande enheter som bedriver forskning, n=106 (enkät)

Ja 71%

Nej 29%

Ja 72%

Nej 28%

Figur 4. Enheter som har forskningssamverkan med andra aktörer, n=82 (enkät)1,2

1 Siffror i liggande stapel redovisar antal enheter.2 Redovisade data bygger på följdfråga till de enheter som svarat att de bedriver forskning.

Sjukvårdsenheter/-verksamheterinom Region Östergötland

Externa sjukvårdsenheter/-verksamheter

Privata vårdgivare

Medicinska Fakulteten

Annan fakultet än MedicinskaFakulteten vid LiU

Andra universitet/högskolor

Kommunen

Läkemedelsföretag

Andra företag

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Ja Nej

54 28

44 38

7 75

69 13

49 33

60 22

9 73

29 53

19 63

11

Tabell 3. Antal uppdrag som enheter ansvarat för (enkät)

Antal

Antal uppdrag där medarbetare ingår i styrgrupp av nationella kvalitetsregister 107

Sjukhusexterna uppdrag inom nationella kvalitetsregister 85

Sjukhusexterna FoU-uppdrag relaterade till nationella forskningsråd eller stiftelser 68

Antal genomförda regionala sido- och efterutbildningsmånader 192

För läkare, ange antal SK-kurser eller liknande med klinisk inriktning 59

Regionala eller nationellt genomförda utbildningar. Utbildningen ska ha hållits i minst heldagsformat och ej ha varit SK-kurs eller liknande 179

Sammanfattande punkter:• 72 procent av de sjukvårdande enheterna bedriver forskning.• Forskningssamverkan sker främst med Medicinska Fakulteten, andra universitet/

högskolor och sjukvårdsenheter inom Region Östergötland.• Antalet publicerade vetenskapliga artiklar håller en relativt stabil och hög nivå.• Medarbetarna är engagerade i forskning och relaterade aktiviteteter, vilket syns i

antalet uppdrag och det höga antalet ”Östgötapoäng”.

12

Forskningskompetensen redovisas genom antalet doktorander, licentiater, disputerade, lektorer, docenter, biträdande professorer och professorer. Doktorander, det vill säga medarbetare under forskarutbildning, har inkluderats i materialet eftersom med ar - bet aren bedriver forskning och är en viktig målgrupp att behålla inom organisationen. Varje medarbetare är inkluderad för sin högst uppnådda forskningskompetens. Nytt för år 2015 är lektor och junior lektor.

Dessutom redovisas antalet disputerade verksamhets- och vårdenhetschefer. Inom Folktandvården motsvaras verk-samhetschef av klinikchef/centrumchef, vidare motsvaras vårdenhetschef av kliniksamordnare.

Forskningskompetens13

Figur 5. Antal nya forskarexamina och docenturer per år, basuppgifterna centralt från Medicinska Fakulteten1

1 Antal nya forskarexamina och nyantagna docenter innefattar ej de som forskarutbildar sig/disputerar vid annan fakultet eller lärosäte. Enheten för FoU har sorterat fram regionanställda från en sammanställningslista från Medicinska Fakulteten.

2010 2011 2012 2013 2014 20150

5

10

15

20

25

Antal uttagna licentiatexamina

Antal uttagna doktorsexamina

Antal nyantagna docenter

14

Tabell 4. Antal medarbetare med forskningskompetens (enkät)

Antal

Professor 78 Biträdande professor 4 Docent 116 Lektor 22 Junior lektor 0 Disputerad 334 Licentiat 20 Doktorand 183

Totalt 757

Tabell 5. Medianålder för medarbetare med forskningskompetens (enkät)

Median (intervall)

Professor, n=73 60 (41–75) Biträdande professor, n=4 51 (38–65) Docent, n=110 58 (37–84) Lektor, n=21 54 (38–62) Disputerad, n=317 50 (30–77) Licentiat, n=19 49 (33–63) Doktorand, n=169 41 (23–64)

Figur 6. Medarbetare med forskningskompetens kön (enkät)

Professor Biträdande Docent Lektor Disputerad Licentiat Doktorand n=76 professor n=111 n=21 n=330 n=20 n=180 n=4

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Man

Kvinna57

19

2

2

78

33

8171

13 159

9

11

68

112

15

Tabell 6. Antal medarbetare med forskningskompetens per yrkeskategori (enkät)

Biträdande Yrke Professor professor Docent Lektor Disputerad Licentiat Doktorand

Apotekare/Receptarie 1 0 0 0 2 0 0Arbetsterapeut 0 1 3 0 2 1 1Audionom 0 0 0 0 1 1 1Barnmorska 0 0 0 0 0 0 1Beteendevetare 1 0 0 0 0 0 0Biolog 0 0 0 0 18 4 2Biomedicinsk analytiker 2 0 0 0 11 1 2Distrikssköterska 0 0 0 0 0 0 1Folkhälsovetare 0 0 0 0 2 0 0Fysioterapeut 0 0 0 1 7 1 7Kemist 0 0 3 0 5 0 1Läkare 65 3 97 15 228 7 117Medicinsk informatik 0 0 1 0 0 0 0MR-fysiker 1 0 0 0 1 0 0Nutrionist 0 0 0 0 0 0 1Psykolog 0 0 0 0 6 0 9Radiofysiker/Radiokemist 0 0 1 0 1 0 0Röntgensjuksköterska 0 0 0 0 0 0 5Sjukhusfysiker 1 0 3 0 7 0 1Sjuksköterska 2 0 4 2 13 3 14Tandläkare 0 0 1 3 10 0 4Verksamhetsutvecklare/Vårdutvecklare 0 0 0 0 1 0 1Yrkeshygieniker 0 0 0 0 1 0 1Annat yrke 4 0 1 1 15 2 4

Totalt 77 4 114 22 331 20 173

16

Tabell 7. Andel medarbetare1 med forskningskompetens, (enkät och HR-datalager, Region Östergötland)

Andel (%)

Professor 0,75 Biträdande professor 0,04 Docent 1,11 Lektor 0,21 Junior lektor 0,00 Disputerad 3,20 Licentiat 0,19 Doktorand 1,75 Totalt 7,26

1 Antal medarbetare med forskningskompetens har delats med antal anställda (i helhetsmått) på svarande centrum

17

Tabell 8. Andel läkare och sjuksköterskor1 med forskningskompetens

(enkät och HR-datalager, Region Östergötland)

Andel (%) Läkare Andel (%) Sjuksköterskor

Professor 4,31 0,06 Biträdande professor 0,20 0,00 Docent 6,44 0,12 Lektor 1,00 0,06 Junior lektor 0,00 0,00 Disputerad 15,14 0,38 Licentiat 0,46 0,09 Doktorand 7,77 0,40

Totalt 35,32 1,10 1 Antal läkare och sjuksköterskor med forskningskompetens har delats med antal anställda läkare och sjuksköterskor

(i helhetsmått) på svarande centrum.

Figur 7. Andel disputerade verksamhets- och vårdenhetschefer1 (enkät)

1 Andel disputerade chefer har delats med antal chefer inom respektive kategori. Inom Folktandvården motsvaras klinikchef/centrumchef av verksamhetschef, vidare motsvaras kliniksamordnare av vårdenhetschef.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Verksamhetschefer Vårdenhetschefer

27,9%

2,6%

Sammanfattande punkter:• Antalet medarbetare med uttagen licentiatexamen per år håller en relativt jämn nivå över tid. • Antalet medarbetare med uttagen doktorsexamina per år har ökat för 2015, medan antalet

nyantagna docenter har minskat.• 7 procent av medarbetarna inom Region Östergötland har forskningskompetens. • 35 procent av alla läkare och 1 procent av sjuksköterskorna har forskningskompetens.• Åtta av tio professorer är män.• Var fjärde verksamhetschef och 2,6 procent av vårdenhetscheferna är disputerade.

18

19

Inom Region Östergötland mäter man via medarbetaruppföljningen årligen bland annat FoU-klimatet. Generellt för hela med arbetar uppföljningen kan sägas att svarsvärden mellan 50 och 69 indikerar områden som kan förbättras. Värden över 70 indikerar områden som fungerar bra medan värden under 50 ska tas tag i direkt, maxvärdet är 100.

Ny kunskap genom forskning förväntas också kunna leda till effektivare behand-lingar och till innovationer. I samman-ställningen efterfrågas förbättringar som genomförts på den egna enheten till följd av forskningsresultat och annat utveck-lingsarbete.

FoU-klimat och förbättringar19

Figur 8. Medarbetaruppföljning 2011–2015 (HR, Region Östergötland)1

1 Hela Region Östergötland ingår i Medarbetaruppföljningen vilket inkluderar alla centrum, Ledningsstaben samt Lunnevads fölkhögskola och Naturbruksgymnasierna.

2 Frågan ändrades 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2011

2012

2013

2014

2015

Index

6164

67 67 69

6164 65 64 67

71 73 74 74 7277

RegionÖstergötland

har ett positivt forsknings- och

utvecklingsklimat

På min arbets-plats* används

forskningsresultat för att utveckla verksamheten

På min enhet/avdelning

har vi goda möjligheter att

medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete

Min närmaste chef skapar

förutsättningar för förbättrings- och

utvecklingsarbete2

På min arbetsplats arbetar vi

med ständiga förbättringar2

20

Figur 9. Andel enheter som gjort förbättringar till följd av forskning eller utvecklingsarbete, n=117 (enkät)

Andel enheter som Andel enheter som Andel enheter som infört förbättringar baserat infört förbättringar baserat infört förbättringar baserat på egna forskningsresultat på externa forskningsresultat på annat utvecklingsarbete

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

44,4

60,7

81,2

21

Tabell 9. Förbättringar som gjorts inom den egna enheten till följd av forskning och utvecklingsarbete1 (enkät)

Förbättringar som gjorts till följd Förbättringar som gjorts till Förbättringar som gjorts till följd av att tillämpa enhetens egna följd av att tillämpa externa av annat utvecklings- forskningsresultat har lett till: forskningsresultat har lett till: arbete har lett till:

n=52 n=70 n=91

Bättre behandlingsresultat 48,1 60,0 29,7

Bättre diagnostik 44,2 50,0 27,5

Kortare behandlingstid 26,9 34,3 25,3

Bättre stöd till patienter 51,9 52,9 52,7

Bättre stöd till närstående 21,2 25,7 28,6

Nya processer/riktlinjer 76,9 90,0 83,5

Utfasning av icke adekvata metoder/behandlingar 25,0 38,6 14,3

Annan förbättring 23,1 8,6 22,0 1 Redovisade data bygger på följdfråga till de enheter som svarat att de infört förbättringsarbete baserat på forskning och utvecklingsarbete.

Sammanfattande punkter:• Medarbetarna tycker att cheferna är bra på att skapa förutsättningar för förbättrings- och

utvecklingsarbete.• Medarbetarna tycker att man arbetar med ständiga förbättringar på arbetsplatsen.• Mer än hälften av enheterna har gjort förbättringar inom den egna enheten till följd forskning. • 81 procent av enheterna har gjort förbättringar inom den egna enheten till följd av utvecklingsarbete.• De vanligaste förbättringarna till följd av forskning och utvecklingsarbete är nya processer/riktlinjer.

22

Kliniska prövningar kan göras för att studera effekten av läkemedel eller medicin -teknisk utrustning. En läkemedelsprövning ska ha godkänd etisk prövning och läke-medelverkets godkännande. Kliniska prövningarna kan vara initierade av med-arbetare från Region Östergötland och kan drivas med eller utan ersättning från företag. Alternativt är prövningarna initierade och finansierade av företag.

Kliniska prövningar23

Sammanfattande punkter:• Under 2015 genomfördes 111 läkemedelsprövningar varav 77 procent var

industriinitierad.• Under 2015 genomfördes 35 medicintekniska prövningar varav 69 procent var

egeninitierad.

Figur 10. Antal kliniska prövningar genomförda inom Region Östergötland (enkät)

Läkemedelsprövning, Medicinteknisk prövning, n=135 n=41

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Egeninitierad med ersättning från företag

Egeninitierad utan ersättning från företag

Industriinitierad med ersättning från företag

Antal

14

23

98

7

23

11

24

Region Östergötlands engagemang i läkarnas grundutbildning följs upp med hjälp av så kallade ALF-undervisningspoäng. Sum-mering av klinikernas och primärvårdens undervisningspoäng ger den totala bilden av Region Östergötlands undervisningsinsats. Under visningspoängen tillsammans med forskningspoängen utgör i sin tur underlag för fördelning av Klinik-ALF-medel.

Studenter, främst från Medicinska Fakul-teten, har praktik inom Region Östergötland via verksamhetsförlagda utbildningsveckor (VFU). VFU-placeringarna utvärderas årli-gen och studenterna från samtliga VFU- utbildningar gav totalbetyget 4, 0 respektive 3,9 av 5 möjliga för läsåren 2014 och 2015. Antalet VFU-veckor som efterfrågas inom Region Östergötland sammanställs årligen.

UndervisningBaserat på ansökan kan läkare under sin All-mäntjänstgöring (AT) och Specialist utbildning (ST) erhålla forskningstid. Det finns möjlighet för en individ att få AT-tjänst med forsknings-inriktning. Då ingår 12 veckors forskning som grundblock i den totalt 21 månader långa all-mäntjänstgöringen. Det finns också möjlighet att förlänga AT-perioden med ytterligare 3 månaders forskning. Under specialisttjänst-göringen kan en individ söka och få beviljat forsknings månader för att kunna förlänga sin specialistutbildning på grund av forsknings-aktivitet.

Medarbetare från Region Östergötland del-tar också i forskarutbildningen och antalet handledaruppdrag redovisas i tabell 11.

25

2011 2012 2013 2014 2015

11 500

12 000

12 500

13 000

13 500

14 000

Figur 12. ALF: Primärvårdens undervisningspoäng1 mellan 2011–2015, uppgift från Enheten för forskning och utveckling2

2010 2011 2012 2013 2014 201515 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

Figur 11. ALF: Klinikernas undervisningspoäng mellan 2010–2015, uppgift från Enheten för forskning och utveckling1

1 Figuren visar de ALF-undervisningspoäng som genererats inom de sjukvårdande klinikerna inom Region Östergötland, det vill säga centrumen BKC, CKOC, DC, HMC, KMC, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ och SC samt verksamheten Enheten för Hälsoanalys inom CHV

1 Primärvårdens poängberäkningssystem togs i bruk 20112 FIfigurenvisasensummeringavprimärvårdensALF-undervisningspoängförNSC,NSÖ

(inklusive NiF) och NSV

26

Figur 13. Antal individer med beviljad forskningstid under Allmäntjänstgöring för läkare, uppgift från AT-kanslier

2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

4

8

12

16

20

5

6

6

7

5

4

4

5

6

9

8

8

Antal nyanställda på grundblock Antal förlängningar

Figur 14. Beviljade forskningsmånader under Specialisttjänstgöring för läkare, uppgift från ST-kansli1

2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

54

71 73

82

62 61

Beviljade FoU-månader för ST-läkare

1 Extra satsning under 2013

27

Tabell 10. Antal beställda1 VFU-veckor för studenter med placering inom Region Östergötland under 2011–2015, uppgift från VFU-kanslier, Region Östergötland

Utbildning Antal veckor

2011 2012 2013 2014 2015

Läkare 4 642 4 864 5 198 4 927 5 281

Sjuksköterskor (inkl specialistutbildning)2 7 535 7 299 6 975,5 7 930,5 8 078

Biomedicinsk analytiker3 114 330,5 584 716 629

Logoped 165 160 203 196 144

Arbetsterapeut 766,5 860,5 1 090,5 835 898

Psykolog 264 264 240 335 397

Fysioterapeut 666,5 751 815 956 977

Audionom – – 18 6,5 0

Vårdadministratör4 593 314 392 775 883

Vård- och omsorgsprogram5 – – 2 057 2 325 2 871

Övriga – – 1 8 1

Totalt 14 746 14 843 17 574 19 010 20 159

1 För läkarstudenterna redovisas antal genomförda VFU-veckor 2 Av sjuksköterskornas VFU var 1139 veckor specialistutbildning för 2011, 1300 veckor för 2012, 1278,5 veckor för 2013 och 1685,5 veckor för 2014 3 Av VFU för biomedicinska analytiker var 10 veckor kompletteringsutbildning för 2011, respektive 148,5 veckor för 2012, 182 veckor för 2013 och 260 veckor

för 20144 Uppgifter avser vårdadministratörsutbildning eller motsvarande 5 UppgifternaavserVård-ochomsorgsprogram,utbildningtillKvalificeradskötareellerLärlingsutbildningpåV/O-college

28

Sammanfattande punkter:• Undervisningsinsatsen på läkarprogrammet, mätt i ALF-undervisningspoäng,

fortsätter att öka.• Möjligheten att forska under AT- och ST-utbildning fortsätter att utnyttjas.• Antalet beställda VFU-veckor ökar kontinuerligt, både från Medicinska fakulteten,

men även från externa parter. • Medarbetare från Region Östergötland är engagerade som bi- och huvudhand-

ledare på forskarutbildningsnivå.

Tabell 11. Antal forskarutbildningsuppdrag (enkät)

Antal

Bi- och huvudhandledaruppdrag (licentiat) 20

Bi- och huvudhandledaruppdrag (doktorand) 480

29

För 2015 är forskningssatsningen i kronor något högre än tidigare från centralt håll inom Region Östergötland. Centrumens egna medel för forskningsprojekt kartläggs och sammanställningen visar att även där är summan som går till forskning något högre jämfört med föregående år.

En klar majoritet av de tillfrågade enheterna bedriver under 2015 forskning med avsikt att publicera resultaten i vetenskaplig tidskrift. Den ambitionen märks också på antalet vetenskapliga publikationer som för 2014 har ökat jämfört med 2013, värt att notera här är att antal artiklar mäts med ett års eftersläpning. Antalet publikationer och deras impact utgör en grund för tilldelningen av ALF-forskningspoäng till klinikerna och artiklarna är även viktiga på den nationella arenan i konkurrensavseende enligt det nationella ALF-avtalet. Antalet artiklar utgör också ett visst mått på internationell spridning, då den forskning som bedrivs inom Region Östergötland sprids genom publi-cerade artiklar i internationella tidskrifter.

Sammanfattande reflektionerSammanställningen visar att forsknings-samverkan pågår och då i huvudsak mellan Region Östergötland och Medicinska Fakul-teten, mellan enheter inom regionen och med andra universitet/högskolor.

Att bevaka antalet medarbetare med forsk-ningskompetens ingår i strategisk kompetens-planering för att säkerställa att aktiva juniora och seniora forskare finns i verksamheterna. Under 2015 tog 25 medarbetare ut sin doktorsexamen och det är det högsta antalet uttagna doktorsexamina/år sedan 2010.

I sammanställningen mäts även antal/andel doktorander. De har visserligen inte uppnått formell forskningskompetens, men är en viktig målgrupp att behålla inom organisa-tionen efter disputation. Medianåldern bland medarbetare med etablerad forsknings-kompetens är hög och det skulle vara önskvärt med tidigare uppnådd forsknings-kompetens. Fortfarande är könsfördelningen ojämn på de högre akademiska nivåerna som professor och docent där kvinnor är under-representerade. Vad gäller forskarstuderan-de är det idag fler kvinnor, vilket i förläng-

ningen borde påverka könsfördelningen på de högre akademiska nivåerna.

På de högre akademiska befattningarna såsom på professor- och docentnivå är främst läkare representerade, men allt fler professioner i vården ägnar sig åt forskning. Inom Region Östergötland är detta önskvärt. Region Östergötland har som mål att skapa tvärprofessionella forskningsgrupper.

Viktiga aktörer för att möjliggöra för forsk-nings- och utvecklingsarbeten är verksam-hetschefer och vårdenhetschefer. 27,9 procent av verksamhetscheferna och 2,6 procent av vårdenhetscheferna är disputera-de. Resultat från medarbetaruppföljningen visar också att många av medarbetarna anser att chefen skapar goda förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete. Resulta-tet från medarbetaruppföljningen visar även att medarbetare inom Region Östergötland tycker att det finns ett positivt forsknings-klimat och att forskningsresultat används på arbetsplatsen. Många anger även att de arbetar med ständiga förbättringar på arbetsplatsen.

30

Spridning och implementering av forskning är en förutsättning för att den senaste och den bästa vården ska nå patienten. Det är dock inte en självklarhet att forskningsresultat sprids, för detta krävs ett aktivt arbete av flera aktörer i organisationen. Inom Region Öster-götland uppger 44,4 procent av enheterna att de gjort förbättringar till följd av egna forsk-ningsresultat. Fler enheter (60,7 procent) uppger att de tagit in resultat från extern forskning för att förbättra för patienten och sin verksamhet. 81,2 procent av enheterna har gjort förbättringar till följd av utvecklings-arbeten vilket indikerar att arbetet med ständiga förbättringar uppfattas som viktigt.

Inom Region Östergötland ges undervisning både inom läkarprogrammet, vilket mäts i undervisningspoäng, men även inom andra utbildningar. Allt fler vårdrelaterade utbild-ningar är intresserade av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) hos Region Östergötland, samtidigt som antalet VFU-veckor ökar. En förklaring kan vara en mer detaljerad redo-visning, men framför allt att det faktiska behovet ökar över tid för exempelvis sjuk-sköterskor, arbetsterapeuter och fysiotera-

peuter. I och med utbyggnaden av läkarpro-grammet på Medicinska Fakulteten kommer även behovet av VFU-veckor för blivande läkare att öka.

För FoU-sammanställningen 2015 var svars-frekvensen för enkäten 96 procent. För 2014 och 2013 var svarsfrekvensen 91 procent. För 2012 var svarsfrekvensen 95 procent. Note-ras bör att det under åren kan variera vilka enheter som svarar. Det finns enheter som valt att bara svara ett år och andra som varit med under alla år. Dessutom tillkommer det enheter, enheter som slås ihop och enheter som byter centrum. Det finns även enheter som försvinner.

31

32

BilagaTabell Svarsfrekvens på enkät 2015

Centrum Antal ingående enheter Svarsfrekvens (antal) Svarsfrekvens (andel)

Centrum Antal ingående enheter Svarsfrekvens – Antal Svarsfrekvens – %

Barn- och kvinnocentrum 4 4 100%

Centrum för Hälso- och vårdutveckling 10 10 100%

Centrum för kirurgi, cancervård och ortopedi 11 11 100%

Diagnostikcentrum 9 9 100%

Folktandvården 1 1 100%

Hjärt- och medicincentrum 13 13 100%

Katastrofmedicinskt centrum 1 1 100%

Närsjukvården i centrala 26 26 100%

Närsjukvården i Finspång 4 4 100%

Närsjukvården i väster 17 13 76%

Närsjukvården i öster 18 17 94%

Sinnescentrum 13 13 100%

Totalt 127 122 96%

33

Anteckningar34

35

För mer information

Enheten för forskning och utveckling Ledningsstaben Petra Dannapfel, Yvonne Jonsson och AnneLie Johansson

16-3

39