Sammanträdesdatum: 2020-06-17 Tid: 14:00 Ordförande: Carl ...€¦ · 4. FN 2020/00077 Fastighetsnämndens ställningstagande till detaljplan för del av Halmstad 10:10 m.fl. Folkparken

Kallelse

Sida

Fastighetsnämnd 2020-06-17 1(2) Box 153 301 05 Halmstad 035-13 70 00

Plats: Nymansgatan 23, sammanträdesrum Galgberget

Sammanträdesdatum: 2020-06-17

Tid: 14:00

Ordförande: Carl-Johan Berthilsson

Sekreterare: Erik Härlin

Kallade: Carl-Johan Berthilsson (M), Ordförande Carin Söderberg (S), 1:e vice ordförande Ola Johnsson (M) Kent Gustafsson (S) Torbjörn Johansson (C) Krister Karlsson (SD) Peter Vencel (S) Sven Palmkvist (M) Sawsan Salih (S) Magnus Hedman (KD) Rasmus Eliasson (S)

Föredragningslista

Sida

Fastighetsnämnd 2020-06-17 2(2)

Ärenden

1. FN 16390Val av protokollsjusterare

2. FN 2020/00060Fastighetsnämndens svar till revisorerna angående granskningav bisysslorUlrika Ståhl

3. FN 2019/00125Överföring av objektet Norre katts förskola till kommunlednings-förvaltningenPeter Wallenius

4. FN 2020/00077Fastighetsnämndens ställningstagande till detaljplan för del avHalmstad 10:10 m.fl. FolkparkenKerstin Lorick

5. FN 2020/00004Redovisning av delegationsbeslut

6. FN 2020/00022Anmälningsärenden

7. FN 2020/00005Information

- Fastighetskontorets resultat från medarbetarundersökningen 2020

- DeDU-rapport, felanmälningar och förebyggande underhåll

- Projektredovisning

8. FN 2020/00024Övriga tillkommande frågor på mötet

Tjänsteskrivelse Fastighetskontoret 2020-05-13 FN 2020/00060

Halmstads kommun, fastighetskontoret, Box 153, 301 05 Halmstad

035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se Sida 1(2)

Fastighetsnämndens svar till revisorerna med anledning av granskning av bisysslor

Fastighetskontorets förslag till beslut

Fastighetsnämnden lämnar svar enligt bilaga daterad den 28 maj 2020.

Sammanfattning av ärendet

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en granskning av bisysslor. Efter genomgång av samtliga kontrollmål gör PwC den samlade bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna inte säkerställt en tillräcklig intern kontroll avseende hantering av bisysslor. Kommunstyrelsen och nämnderna rekommenderas att göra vissa åtgärder för att förbättra processen. Kommunrevisionen önskar ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen och nämnderna tänker vidta. Svarstiden har förlängts till september 2020. Kommunstyrelsen och nämnderna rekommenderas att vidta följande åtgärder:

- Kommunstyrelsen bör göra en översyn av nuvarande riktlinjer, anvisningar och blankett avseende bisysslor samt mallen för medarbetarsamtal.

- Kommunstyrelsen och nämnderna bör tillse att frågan om bisysslor tas upp vid medarbetarsamtal i enlighet med riktlinjerna, samt att information ges vid andra tillfällen som t.ex. rekrytering, vid anställningens start och APT.

- Kommunstyrelsen och nämnderna bör inom ramen för sitt interna kontrollarbete göra kontroller av att riktlinjer och rutiner avseende bisysslor efterföljs samt kontrollera om otillbörliga inköp sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska intressen.

- Kommunstyrelsen bör införa en digital praktisk hantering av anställdas bisysslor, vilket kan bidra till en enhetligare, säkrare och effektivare hantering.

- Kommunstyrelsen bör säkerställa hur uppföljning av avslagna bisysslor ska ske så att anställda i organisationen inte har otillåtna bisysslor, vilket med fördel kan förtydligas i riktlinjerna.

- Kommunstyrelsen bör (för hela kommunens räkning) undersöka och överväga möjligheten att göra kontroller av anställdas engagemang i handels-, förenings- och aktiebolagsregister. Detta utifrån att det kan finnas ett mörkertal av bisysslor och merparten av de engagemang som framkommer vid sådana matchningar enligt vår erfarenhet brukar vara bisysslor.

Fastighetsnämnden lämnar svar i bilaga, daterad den 28 maj 2020.

Ärendets beredning

Svaret har beretts av fastighetskontorets stab. Ärendet faller inte inom ramen för MBL.

Ärende FN 2020/00060 Beslutsinstans: Fastighetsnämnden Ärendets ursprung: Fastighetskontoret




Beskrivning av ärendet

Bakgrund

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en granskning av bisysslor.

Analys och förslag

Fastighetsnämndens svar lämnas i bilaga, daterat den 28 maj 2020.

Konsekvenser av förslaget

-

Ärendets beslutsgång

-

Beslutsunderlag

1. Förslag till yttrande. 2. Revisionsrapport från PwC, granskning av bisysslor. 3. Missivskrivelse från kommunrevisionen.

Information om beslutet

Kommunrevisionen

Fastighetskontoret Bo Lindmark, t.f. förvaltningschef Handläggare, Ulrika Ståhl, HR-ansvarig

Yttrande Fastighetskontoret 2020-05-28 FN 2020/00060

Halmstads kommun, fastighetskontoret, Box 153, 301 05 Halmstad Sida 1(2) 035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se

Fastighetsnämndens svar med anledning av revision, granskning av bisysslor

Kommunrevisionens rekommendationer Fastighetsnämndens svar

Kommunstyrelsen bör göra en översyn av nuvarande riktlinjer, anvisningar och blankett avseende bisysslor samt mallen för medarbetarsamtal.

Kommunledningsförvaltningen gör en översyn av kommunövergripande riktlinjer och anvisningar. Blanketten för bisyssla kommer att avskaffas i och med införandet av bisysslor i Heroma. Medarbetaren ansöker i självservice och chef godkänner/godkänner inte, direkt i Heroma. Förvaltningarna gör en översyn av interna mallar kopplade till medarbetarsamtalet. Detta är nu justerat i fastighetskontorets mall.

Kommunstyrelsen och nämnderna bör tillse att frågan om bisysslor tas upp vid medarbetarsamtal i enlighet med riktlinjerna, samt att information ges vid andra tillfällen som t.ex. rekrytering, vid anställningens start och APT.

Detta är justerat i fastighetskontorets mall för medarbetarsamtal, checklista för introduktion samt dagordning för arbetsplatsträff.

Kommunstyrelsen och nämnderna bör inom ramen för sitt interna kontrollarbete göra kontroller av att riktlinjer och rutiner avseende bisysslor efterföljs samt kontrollera om otillbörliga inköp sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska intressen.

Fastighetsnämnden tar med bisyssla som en kontrollpunkt i internkontrollen och kommer att göra stickprov.

Kommunstyrelsen bör införa en digital praktisk hantering av anställdas bisysslor, vilket kan bidra till en enhetligare, säkrare och effektivare hantering.

Digital hantering och uppföljning kommer att ske i Heroma. Medarbetare anmäler i Heroma och chef godkänner/godkänner ej. Kommungemensam rutin för diarieföring av bisyssla ska tas fram.

Kommunstyrelsen bör säkerställa hur uppföljning av avslagna bisysslor ska ske så att anställda i organisationen inte har otillåtna bisysslor, vilket med fördel kan förtydligas i riktlinjerna.

Chefen kan få ett bevakningsmail, förslagsvis sex månader efter att bisysslan har blivit avslagen för att bli påmind om uppföljningen. Rutin på hur uppföljningen ska göras tas fram. Uppföljning görs även i medarbetarsamtalet där bisyssla finns med som en punkt.

Kommunstyrelsen bör (för hela kommunens räkning) undersöka och överväga möjligheten att göra kontroller av anställdas engagemang i

Kommunledningsförvaltningen avvaktar svar från kommunjuristen över hur man ställer sig till detta.



handels-, förenings- och aktiebolagsregister. Detta utifrån att det kan finnas ett mörkertal av bisysslor och merparten av de engagemang som framkommer vid sådana matchningar enligt vår erfarenhet brukar vara bisysslor.

Fastighetskontoret

Carl-Johan Berthilsson, (M) fastighetsnämndens ordförande Bo Lindmark, fastighetskontorets t.f. förvaltningschef

Revisionsrapport

Granskning av bisysslor Halmstads kommun

Mars 2020

Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor

Emma Ekstén, Revisionskonsult

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

1. Inledning 4

1.1 Bakgrund 4

1.2 Syfte 5

1.3 Revisionskriterier 5

1.4 Kontrollmål 5

1.5 Avgränsning 5

1.6 Metod 6

2. Lagar och bestämmelser 7

2.1 Lagen om offentlig anställning 7

2.2 Allmänna bestämmelser 7

2.3 Lojalitetsplikten 7

3. Iakttagelser och bedömningar 8

3.1 Rutiner och riktlinjer 8

3.2 Kännedom och kontroll om omfattningen av bisysslor 16

3.3 Engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern 20

4. Revisionell bedömning 22

4.1 Bedömningar mot kontrollmål 22

4.2 Rekommendationer 23

Bilaga 1 - Offentliga utredningar om bisysslor 25

2

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har vi genomfört en

granskning av bisysslor. Efter genomgång av samtliga kontrollmål gör vi den samlade

bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna inte säkerställt en tillräcklig intern

kontroll avseende hantering av bisysslor.

Vi grundar vår bedömning på att det finns riktlinjer men att dessa behöver uppdateras

och revideras avseende bland annat omprövning, uppföljning och kontroller av

anställdas bisysslor.

Vi grundar även vår bedömning på att det inte finns något systematiskt samlat sätt att

dokumentera anställdas bisysslor och det finns inte uppgifter om hur många bisysslor

som de anställda inom Halmstads kommun har totalt eller inom de granskade

nämnderna. Det utförs inte heller tillräckliga kontroller inom det systematiska

internkontrollarbetet avseende bisysslor.

Vidare grundar vi vår bedömning på avsaknad av kännedom och kontroller kring i vilken

utsträckning det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som

bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern.

Vi bedömer sammantaget att den interna kontrollen avseende anställdas bisysslor kan

stärkas.

Det finns ändamålsenliga rutiner och riktlinjer för att identifiera och följa upp

anställdas bisysslor och dessa efterlevs.

Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt.

Kommunstyrelsen och nämnder har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning

som bisysslor förekommer bland de anställda.

Kontrollmålet bedöms som ej uppfyllt.

Kommunstyrelsen och nämnder har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning

det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som


Kontrollmålet bedöms som ej uppfyllt.

Rekommendationer

Vi rekommenderar kommunstyrelsen och nämnderna att vidta följande åtgärder:

● Kommunstyrelsen bör göra en översyn av nuvarande riktlinjer, anvisningar och

blankett avseende bisysslor samt mallen för medarbetarsamtal.

● Kommunstyrelsen och nämnderna bör tillse att frågan om bisysslor tas upp vid

medarbetarsamtal i enlighet med riktlinjerna, samt att information ges vid andra

tillfällen som t.ex. rekrytering, vid anställningens start och APT.

● Kommunstyrelsen och nämnderna bör inom ramen för sitt interna kontrollarbete göra

kontroller av att riktlinjer och rutiner avseende bisysslor efterföljs samt kontrollera om

3

otillbörliga inköp sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska

intressen.

● Kommunstyrelsen bör införa en digital praktisk hantering av anställdas bisysslor,

vilket kan bidra till en enhetligare, säkrare och effektivare hantering.

● Kommunstyrelsen och nämnderna bör säkerställa hur uppföljning av avslagna

bisysslor ska ske så att anställda i organisationen inte har otillåtna bisysslor, vilket

med fördel kan förtydligas i riktlinjerna.

● Kommunstyrelsen bör (för hela kommunens räkning) undersöka och överväga

möjligheten att göra kontroller av anställdas engagemang i handels-, förenings- och

aktiebolagsregister. Detta utifrån att det kan finnas ett mörkertal av bisysslor och

merparten av de engagemang som framkommer vid sådana matchningar enligt vår

erfarenhet brukar vara bisysslor.

4

1. Inledning 1.1 Bakgrund Med bisyssla avses varje syssla, tillfällig eller permanent, som utövas vid sidan av

arbetet och som inte kan hänföras till privatlivet. De bisysslor som kan klassas som

otillåtna bisysslor kan delas in i tre kategorier, förtroendeskadliga, arbetshindrande och

konkurrerande bisysslor.

I lagen om offentlig anställning (LOA) framgår bland annat att en arbetstagare inte får ha

någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba

förtroendet för hans/hennes eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet.

I Allmänna bestämmelser (AB 17) 3 kap. § 8 anges bl.a. att arbetstagare som har en

bisyssla ska anmäla denna och lämna de uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för

bedömningen av bisysslan. Det framgår också att arbetsgivaren får förbjuda bisysslan

om arbetsgivaren finner att bisysslan kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna eller

innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.

Halmstads kommun har beslutat (KF 2008-01-31, § 7) om riktlinjer för bisyssla. Enligt

riktlinjerna ska bisysslor förbjudas om det finns risk för påverkan på medarbetares

arbetsinsats, förtroendeskadlig bisyssla eller om bisysslan konkurrerar med

arbetsgivarens verksamhet. Vidare anges att förekomsten av bisysslor ska vara känd av

arbetsgivaren och inhämtas vid anställningstillfället och i det årliga medarbetarsamtalet.

Reglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner

finns i kommunallagen (6 kap. 28-32 §§, samt 7 kap. 4 §). Reglerna talar om när en

anställd ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet

kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som

på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett

ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende.

Revisionen genomförde år 2016 en granskning inom området där det framkom att

kommunens riktlinjer inte alltid följs. Resultatet av granskningen presenteras nedan.

Utifrån genomförd riskanalys önskar revisorerna genomföra en granskning av bisysslor.

1.1.1 Granskning av bisysslor och jäv från år 2016 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun och

lekmannarevisorerna i Halmstads Fastighets AB samt Destination Halmstad AB

genomförde PwC år 2016 en granskning av bisysslor och jäv. Granskningen var

avgränsad till nämnda bolag samt barn-.och ungdomsnämnden och räddningsnämnden.

Den sammanfattande bedömningen var att barn- och ungdomsnämnden delvis hade

ändamålsenliga system och rutiner för att säkra att anställda inte utför bisysslor som kan

leda till skada för kommunen. Efterlevnaden av dessa var dock bristfällig.

Räddningsnämnden samt bolagsstyrelserna för Halmstads Fastighets AB och

Destination Halmstad AB hade i huvudsak ändamålsenliga system och rutiner, för att

säkra att anställda inte utför bisysslor som kan leda till skada för kommunen.

Regelverket för anställdas bisysslor efterlevdes endast delvis.

5

Sammantaget byggdes bedömningarna på:

● Att det fanns av fullmäktige antagna riktlinjer med tillhörande blankett för bisysslor.

Riktlinjerna fastställdes år 2008, och dessa borde enligt revisionsrapporten revideras

och kompletteras gällande hur anmälningar av bisysslor ska sammanställas,

vidareförmedlas och följas upp i organisationen.

● Att blanketten Redogörelse för bisyssla inte följts upp i samtliga fall i de stickprov

som genomfördes.

● Att frågan om bisyssla togs upp vid nyanställning och rutinen i huvudsak var

förankrad. Däremot fördes det inte alltid en dialog med den anställde vid

medarbetarsamtal. I revisionsrapporten förordades att frågan om eventuell bisyssla

aktualiserades vid samtliga medarbetarsamtal.

● Att inga återkommande inventeringar av bisysslor genomfördes inom de bolag och

förvaltningar som varit föremål för granskningen.

● Det rekommenderades även att riktlinjer avseende jäv för förtroendevalda politiker

togs fram.

● För att säkerställa den interna kontrollen föreslogs att nämnder och styrelser

löpande genomför kontroller mot leverantörsregistret inom dess verksamhet i syfte

att säkerställa att de inköp som görs från företag/organisationer där anställda och

politiker är verksamma följer ingångna och upphandlade avtal/ramavtal.

1.2 Syfte Syftet är att granska ifall kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig

intern kontroll avseende hantering av bisysslor.

1.3 Revisionskriterier ● Lagen om offentlig anställning (LOA)

● Allmänna bestämmelser (AB 17)

● Halmstads kommuns egna riktlinjer/styrdokument

● Kommunallagen (KL)

● Förvaltningslagen (FL)

● SOU 2000:80

● Ekonomisk debatt, 3/2013 – Kommunernas brister i hantering av anställdas bisysslor

1.4 Kontrollmål ● Det finns ändamålsenliga rutiner och riktlinjer för att identifiera och följa upp

anställdas bisysslor och dessa efterlevs.

● Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning

som bisysslor förekommer bland de anställda.

● Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning

det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver

affärer med Halmstads kommunkoncern.

1.5 Avgränsning Granskningen avgränsas till fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden,

utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, byggnadsnämnden samt teknik- och

fritidsnämnden. Kommunstyrelsen har ingått i granskningen utifrån att de antagit

anvisningarna till gällande riktlinjer avseende bisysslor, att HR-avdelningen finns under

kommunstyrelsen och kan anses äga frågan om bisysslor övergripande.

6

1.6 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med:

● Kommunens HR direktör

● Förvaltningschef och HR-ansvarig på teknik- och fritidsförvaltningen

● Förvaltningschef, verksamhetsutvecklare och controller på bygg- och

miljöförvaltningen

● Förvaltningschef och HR-utvecklare på utbildnings- och

arbetsmarknadsförvaltningen

● Tf förvaltningschef på fastighetskontoret

● Avdelningschef HR på barn- och ungdomsförvaltningen

Frågor har även ställts till HR-strateg, upphandlingschef och redovisningschef.

En webbenkät har skickats ut till samtliga chefer inom kommunstyrelsens och

nämndernas verksamheter. Enkäten skickades ut till 204 chefer inom berörda

verksamheter samt kommunledningskontoret och svarsfrekvensen uppgick till 81 %

motsvarande 166 chefer som slutförde enkäten och 12 som påbörjade den utan att

slutföra. 26 chefer svarade inte alls på enkäten.

Vi har även samlat in och granskat relevanta styrdokument. Exempel på styrdokument

som har granskats är Riktlinjer för bisyssla i Halmstads kommun, Anvisningar för

bisyssla, mallar för medarbetarsamtal, blanketter för dokumentering av bisysslor och

intern kontrollplaner.

Stickprovsgranskning har genomförts i den mån det varit möjligt utifrån om anställdas

bisysslor dokumenterats på ett samlat och spårbart sätt. För följande nämnder har

stickprovsgranskning i någon mån varit möjligt; barn- och ungdomsnämnden,

fastighetsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Rapporten har varit föremål för sakgranskning av de intervjuade.

7

2. Lagar och bestämmelser 2.1 Lagen om offentlig anställning Enligt Lagen om offentlig anställning (LOA) § 7 framgår följande: En arbetstagare får inte ha

någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba

förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan

skada myndighetens anseende. Arbetsgivaren ska på lämpligt sätt informera arbetstagarna

om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten. Vidare framgår att en

arbetstagare på arbetsgivarens begäran ska lämna de uppgifter som behövs för att

arbetsgivaren ska kunna bedöma arbetstagarens bisysslor.

En arbetsgivare ska besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla

som inte är förenlig med första stycket ska upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet

ska vara skriftligt och innehålla en motivering.

2.2 Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser (AB 17) är en del av huvudöverenskommelsen (HÖK) som

innehåller allmänna anställningsvillkor för anställda inom kommuner och regioner. Enligt AB 3

kap. § 8 ska en arbetstagare som har en bisyssla anmäla denna och lämna de uppgifter som

arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan1. Arbetsgivaren ska också

medvetandegöra arbetstagaren om skyldigheten att anmäla bisysslan och lämna uppgifter.

Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan:

a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,

b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.

För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, region eller kommunalförbund

gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan:

c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren.

Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som

bisyssla enligt AB.

2.3 Lojalitetsplikten Genom anställningsavtalet förbinder sig alla arbetstagare att vara lojal mot sin arbetsgivare

under anställningen. Lojalitetsplikten innebär i korthet att arbetstagare inte får vidta åtgärder

som är ägnade att skada arbetsgivarens verksamhet. Arbetstagaren är skyldighet att sätta

arbetsgivarens intressen framför sitt eget. Förbudet mot att konkurrera med arbetsgivaren är

en viktig aspekt av lojalitetsplikten. I lojalitetsplikten ingår även arbetstagarens

upplysningsplikt gentemot arbetsgivaren. Den innebär att arbetstagaren är skyldig att lämna

arbetsgivaren alla upplysningar som arbetsgivaren behöver för att tillvarata sina intressen.

Brott mot lojalitetsplikten kan ytterst innebära att den anställde skiljs från sin anställning”.

1 Avseende Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd gäller fortfarande AB 14 där det anges att Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som arbetsgivare anser behövs för bedömning av bisysslan.

8

3. Iakttagelser och bedömningar

3.1 Rutiner och riktlinjer Kontrollmål 1: Det finns ändamålsenliga rutiner och riktlinjer för att identifiera och följa

upp anställdas bisysslor och dessa efterlevs.

3.1.1 Iakttagelser

3.1.1.1 Rutiner och riktlinjer

Riktlinjer för bisyssla

I Halmstads kommun finns Riktlinjer för bisyssla (KF 2008-01-31, § 7). Riktlinjen

beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning för att förebygga att det inte uppstår några

tveksamheter mellan medarbetare och arbetsgivare när det gäller bisyssla.

Enligt riktlinjerna är tillåtna bisysslor sådana som inte är förtroendeskadliga,

arbetshindrande eller innebär konkurrens med Halmstads kommuns egen verksamhet.

Förekomsten av bisysslor ska vara känd av arbetsgivaren och uppgifter om bisysslor

ska inhämtas som en naturlig del vid anställningstillfället och i medarbetarsamtalet.

Chefer har ett särskilt ansvar för att informera sina medarbetare om synen på bisyssla

och vad som kan göra en bisyssla otillåten. Frågan ska tas upp på arbetsplatsträffar, i

medarbetarsamtal och inför anställning av ny medarbetare.

Enligt riktlinjerna ska en viss försiktighet iakttas beträffande uppdrag i ideell organisation

som har samröre med Halmstads kommun, om medarbetaren har till uppgift att bedöma

bidrag eller andra resurser.

Frekvent arbete hos annan arbetsgivare eller i egen firma utöver anställningen hos

arbetsgivaren kan enligt riktlinjerna vara exempel på en arbetshindrande bisyssla. En

heltidsanställd kan normalt inte ha en bisyssla fortlöpande i mer än ringa omfattning.

Gällande arbetstidsreglering och semesterbestämmelser förutsätter att tiden utöver

heltidsmått, övertid, jour och beredskap, används för vila och rekreation. (Se även AD-

dom 1997/18).

Medarbetaren är skyldig att lämna de uppgifter om bisysslan som behövs – omfattning

och förläggning, innehåll samt organisatoriska och verksamhetsmässiga kopplingar – för

att arbetsgivaren ska kunna bedöma om bisysslan är tillåten eller inte.

Omprövning av tidigare godkända bisysslor ska ske regelbundet. Vid bedömningen ska

inte bara den egna verksamheten utan hela Halmstads kommuns intressen beaktas.

Arbetsgivaren kan ensidigt bestämma om bisysslan är tillåten eller inte. Underlag för

bedömning om en bisyssla är tillåten eller ej inhämtas och bedöms av närmaste chef.

Innan beslut rörande bisyssla fattas skall en dialog föras med medarbetaren, där

arbetsgivaren kontrollerar att uppgifterna är riktiga samt förklarar sitt motiv till ett

kommande beslut.

9

Förvaltningschef fattar beslut om att tillåta/förbjuda bisyssla. Beslutet ska vara skriftligt

och diarieföras på förvaltningen. Skriftliga överenskommelser om att tillåta bisysslor ska

också diarieföras.

Vid förbud mot bisyssla bör skälig tid för avveckling ges. Hur lång tid som krävs, avgörs

från fall till fall, dock högst sex månader. Om det t.ex. efter påpekande från

arbetsgivaren står klart att medarbetaren upphört med eller inte kommer att åta sig en

otillåten bisyssla, behöver arbetsgivaren inte fatta något formellt beslut.

Om medarbetaren brister i sina skyldigheter genom att inte lämna uppgifter om

bisysslan eller inte följer beslut om förbud mot bisyssla kan detta leda till sedvanliga

arbetsrättsliga påföljder såsom disciplinpåföljd (skriftlig varning) eller uppsägning av

personliga skäl. Bisyssla som innebär att medarbetaren missbrukar ett givet förtroende

för egen vinning, kan enligt riktlinjerna leda till avsked.

Anvisningar Utöver ovan nämnda riktlinje finns även ett dokument benämnt Anvisning för bisyssla i

Halmstads kommun, antagen i kommunstyrelsen 2014-10-21 § 294. Enligt uppgift har

det skett smärre justeringar i anvisningarna under åren. Anvisningarna innehåller till

delar samma innehåll som riktlinjerna ovan. Anvisningen beskriver bland annat

handläggningen för bisyssla där det framgår att det är viktigt att chefer/arbetsledare

informerar medarbetarna om bisyssla och vad som kan göra en bisyssla otillåten.

Frågan ska tas upp på arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal och vid anställning av en

ny medarbetare. Vidare beskriver även anvisningen vad som avses med

förtroendeskadlig, arbetshindrande och konkurrerande bisyssla. Utöver det finns det

angivet i anvisningen att delegation av beslutanderätt kring bisysslor åligger

förvaltningschefen som har möjlighet att vidaredelegera. Kommunchef fattar beslut om

bisyssla för förvaltningschefer. Rätt att pröva beslut om bisyssla för kommunchef har

kommunstyrelsens ordförande. Beslutet skall vara skriftligt och diarieföras på

förvaltningen. Skriftliga överenskommelser om tillåtna bisysslor skall också diarieföras.

Beslut om förtroendeskadlig bisyssla förhandlas inte. I anvisningarna anges även att

omprövning av tidigare godkända bisysslor skall ske regelbundet. Vid bedömningen ska

inte bara den egna verksamheten utan hela Halmstads kommuns intressen beaktas.

Checklista

Som bilaga till riktlinjerna finns Checklista för bedömning av bisysslors

förtroendeskadlighet2. Syftet med checklistan är att den ska kunna vara ett stöd för

arbetsgivare och arbetstagare när de skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig.

Det framgår av checklistan att tanken inte är att den med automatik ska kunna leda fram

till rätta svaret på frågan om förtroendeskadlig bisyssla förekommer. Checklistan

innehåller ett antal frågor som chefen bör beakta vid bedömning av bisyssla.

Blanketter

Underlag för bedömning av bisyssla ska enligt både riktlinjerna och anvisningarna

lämnas på blanketten Redogörelse över bisysslor för anställd/inför anställning inom

Halmstads kommun. På blanketten ska grundläggande uppgifter om den anställde

anges, bisysslan ska beskrivas, omfattning, uppdragsgivare och bisysslans varaktighet

2 Checklistan finns med som en bilaga till bisyssleutredningen SOU 2000:80. Mer information om utredningen finns i

bilaga 1 till denna rapport.

10

ska anges samt att blanketten ska dateras och undertecknas. Det finns även en ruta för

medarbetaren att bekräfta att denne tagit del av kommunens anvisning för bisysslor.

Beslutande chef ska kryssa i om bisysslan är att betrakta som tillåten eller ej.

Mall för medarbetarsamtal

Det finns en kommunövergripande mall för medarbetarsamtal. Själva mallen innehåller

inte några frågor om bisysslor. På kommunens intranät finns ett frågebatteri att använda

till medarbetarsamtal där följande fråga finns avseende bisysslor: Har du numera en

bisyssla som ev. kan vara arbetshindrande, förtroendeskadlig eller konkurrerande?

3.1.1.2 Efterlevnaden av rutiner och riktlinjer

Fastighetskontoret

Företrädare för fastighetskontoret anger att de kommunövergripande riktlinjerna för

bisysslor används och att det inte finns några egna. Av intervjusvar framgår att de

kommungemensamma riktlinjerna upplevs som tydliga och tillämpbara. Det svåra

uppges vara om det skulle hamna i ett gränsläge när beslut ska fattas.

Vid intervju uppges att avdelningscheferna har rätt att besluta om bisysslor, vilket inte

framgår av gällande delegationsordning. Bisysslor finns inte med i

delegationsordningen. De tre cheferna på fastighetskontoret som svarat på enkäten

anger olika svar på vem som har behörighet att besluta om bisysslor. En anger

förvaltningschef, en avdelningschef och en enhetschef.

Inom förvaltningen dokumenteras de anställdas bisysslor på den kommungemensamma

blanketten och upprättade blanketter förvaras sedan i personalakterna och diarieförs,

vilket också bekräftas av enkätsvaren.

Alla tre chefer som svarat på enkäten uppger att frågan om bisysslor tas upp vid

arbetsplatsträffar, två anger att frågan även tas upp vid anställningens start och en

anger att det även sker vid medarbetarsamtal. Enligt intervjusvar har de inom

förvaltningen inte medvetandegjort arbetstagarna om skyldigheten att anmäla bisysslor

och lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att kunna bedöma dessa. Det

uppges även att flera av medarbetarna har arbetat länge inom förvaltningen och är väl

förtrogna med att de ska anmäla sina bisysslor. Bisysslor tas upp vid anställningen och

kanske någon gång vid medarbetarsamtal. Bisysslor kan även tas upp i samband med

rekrytering. Fastighetskontoret har upprättat en egen mall för medarbetarsamtal. I

mallen finns inte någon punkt avseende bisysslor.

Riktlinjerna anger att omprövning av bisysslor ska ske regelbundet. Av intervju framgår

att bisysslor inte omprövas som någon rutin utan det sker i så fall vid behov. Två av

cheferna anger i enkäten att bisysslor omprövas och att detta görs årligen.

I samband med vår granskning har tf förvaltningschef gjort en sammanställning av de

anställdas bisysslor. Av den framgår att det är fyra anställda som har en bisyssla och en

anställd som har två bisysslor. Bisysslorna består bl.a. av konsultuppdrag och

styrelseuppdrag. Vi har tagit stickprov på två anställdas bisysslor/blanketter.

Blanketterna är upprättade år 2017 samt år 2018, vilket tyder på att bisysslorna inte

omprövats formellt sedan dess. Blanketterna är undertecknade och daterade av både

chef och medarbetare. Det finns dock inte något namnförtydligande varför det är svårt

11

att avgöra vem som har undertecknat blanketterna. För en av blanketterna saknas ett

kryss som påvisar om bisysslan är godkänd eller ej.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Av intervju med företrädare för barn- och ungdomsförvaltningen framgår att de

kommunövergripande riktlinjerna för bisysslor används inom förvaltningen och att det

inte finns några egna. Riktlinjerna upplevs som tydliga och tillämpbara. Det uppges att

det vore önskvärt om det hade förtydligats vad bisysslor kan vara särskilt kopplat till

styrelseuppdrag och föreningar. Det lyfts även att det vore önskvärt med en digital

hantering av anställdas bisysslor. Enkätsvaren visar att cheferna huvudsakligen anser

att riktlinjerna är kända och att de tillämpas. Dock anger 3 % av cheferna att riktlinjerna

inte är välkända samt att de ej tillämpas.

Enligt intervjusvar har förvaltningschefen delegerat beslut om bisyssla till berörd chef

som är rektor eller annan chef. Av delegationsordningen framgår att vidaredelegering

skett till respektive chef. Om bisysslan ej beviljas ska ärendet behandlas i nämnden som

ett anmälningsärende.

Inom förvaltningen rekommenderas att de kommungemensamma blanketterna fylls i om

det finns en bisyssla. Blanketterna diarieförs och läggs i personalakterna. 19

respondenter motsvarande 20 % av de svarande anger att bisysslorna inte

dokumenteras, övriga 80 % anger att de dokumenteras på angiven blankett. Av dessa

anger 88 % att dessa förvaras i personalakten, 11 % anger att de förvaras digitalt, 5 %

anger i en central sammanställning på förvaltningen och 4 % anger att de förvaras på

annat sätt3.

I samband med nyanställning erhåller den anställde ett informationsbrev benämnt Till

dig som nyanställd inom barn och ungdomsförvaltningen. I brevet finns ett stycke

avseende bisyssla. Där anges bl.a. att i samband med att du anställs har du en

skyldighet att informera arbetsgivaren om de bisysslor du eventuellt har. Det anges

även att blanketten Redogörelse över bisyssla ska fyllas i och undertecknas av den

anställde, både som nyanställd och om den anställde under pågående anställning

påbörjar en bisyssla. Nyanställda chefer får även en genomgång med HR-utvecklare

och HR-assistent där bl.a. bisysslor tas upp. Utöver informationsbrevet är det upp till

varje chef att medvetandegöra den anställde om skyldigheten att anmäla bisysslor.

Bisysslor ska tas upp vid medarbetarsamtal och det kan även ske att det tas upp vid

APT. Förvaltningen använder också kommunens frågebatteri tillhörande mallen för

medarbetarsamtal. Enkätsvaren visar att 18 % av cheferna inte har medvetandegjort

sina anställda om skyldigheten att anmäla bisysslor. Av resterande 82 % som har gjort

det anger 63 % att det sker i samband med arbetsplatsträffar, 48 % i samband med

medarbetarsamtal, 45 % vid anställningens start och 16 % vid rekrytering. För frågan

har det varit möjligt att välja flera svarsalternativ.

Riktlinjerna anger att omprövning av bisysslor ska ske regelbundet. Av intervjusvar

framgår att bisysslan ska stämmas av årligen i samband med medarbetarsamtal, men

att de inte formellt dokumenterar och omprövar bisysslorna igen om ingen förändring

skett. I enkätsvaren anger 47 % att bisysslor omprövas, varav 70 % av dessa anger att

3 Det var möjligt att välja mer än ett svarsalternativ till enkätfrågan varvid summering överstiger 100%.

12

det sker en gång om året, 25 % anger att det sker mer sällan än så medan 5 % anger

att det sker oftare än en gång om året.

Det finns inte någon sammanställning över anställdas bisysslor inom förvaltningen. Vi

har tagit del av blanketter för fem anställda. En av de anställda har två bisysslor och en

har tre bisysslor. De fem stickproven rör bisysslor i form av styrelseuppdrag, servitör och

hjälpledare i idrottsförening. Fyra av dessa har bedömts som tillåtna. För en av

blanketterna saknas ett kryss som påvisar om bisysslan bedömts som tillåten eller

otillåten. Blanketterna är undertecknade och daterade av både chef och medarbetare.

Det finns dock inte något namnförtydligande för chefen. Två av blanketterna är

upprättade under år 2018, vilket tyder på att de inte är formellt omprövade sedan dess.

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen

Företrädare för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anger att de

kommunövergripande riktlinjerna för bisysslor används inom förvaltningen och att det

inte finns några egna. Förvaltningen använder också kommunens frågebatteri

tillhörande mallen för medarbetarsamtal. Av intervjuer framgår att de

kommungemensamma riktlinjer som finns upplevs vara tydliga, vilket också till stora

delar bekräftas av enkätsvaren. Det framförs dock att blanketten hade kunnat

förtydligats något genom att ha en tydligare fråga om där medarbetarna får fylla i att de

inte har någon bisyssla. Det framförs även att det vore önskvärt om det fanns en fråga

som berörde Har företaget, föreningen, organisationen eller liknande som du är verksam

i något samarbete eller relation med Halmstads kommun? Vidare anges även att det i

kommunens HR- och lönesystem Heroma finns en möjlighet att lägga till en modul om

just bisysslor, vilket hade kunnat underlätta hanteringen.

Inom förvaltningen ska närmaste chef godkänna eller förbjuda bisysslan, vilket också

framgår av gällande delegationsordning. I enkätsvaren anger en chef att

kommundirektören har behörighet att godkänna/förbjuda bisyssla, 16 anger

förvaltningschefen, två anger avdelningschefen, tio anger enhetschefen, fem anger HR

och en anger annan person.

Inom förvaltningen fylls de kommungemensamma blanketterna i, oaktat om det finns

bisyssla eller ej. Enkätsvaren bekräftar att den kommungemensamma blanketten

används. Om det ej finns någon bisyssla kryssar medarbetaren i rutan för att denne har

tagit del av anvisningarna för bisyssla. Blanketterna förvaras i personalakterna och

besluten diarieförs.

Alla chefer utom en anger i enkäten att de har medvetandegjort sina anställda om

skyldigheten att anmäla bisyssla. 43 % av cheferna anger att de själva fått frågan av sin

chef om de har bisyssla. Av intervjuer framgår att bisysslor ska tas upp i samband med

arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal, vilket till stor del bekräftas av enkätsvaren

gällande arbetsplatsträffar. Det är enligt enkätsvaren enbart runt hälften av cheferna

som tar upp frågan i samband med medarbetarsamtal.

När en chef rekryterar så finns det en checklista inom förvaltningen för denne att gå

igenom, en av punkterna innefattar att underteckna viktiga dokument med en länk till

kommunens intranät. Denna länk leder till flera dokument där bland annat blanketten för

bisyssla finns att hämta och underteckna. Det är enbart 44 % av cheferna som i enkäten

13

anger att frågan tas upp i samband med anställningens start och 19 % anger att frågan

tas upp i samband med rekrytering4.

Riktlinjerna anger att omprövning av bisysslor ska ske regelbundet. Av intervjuer

framgår att bisysslan ska stämmas av årligen i samband med medarbetarsamtal. Om

bisysslan har förändrats i omfattning eller innehåll så ska en ny blankett undertecknas.

Hälften av cheferna anger att bisysslorna omprövas och 72 % av dessa anger att det

sker en gång om året.

Vi har tagit del av fem stickprov som förvaltningen valt ut där besluten om bisyssla

hämtats från diariet och sedan har blanketterna hämtats i personalakterna och scannats

in till oss. De fem stickproven rör bisysslor i form av bland annat föreningsengagemang,

uppdrag som förtroendevald och enskild firma som konsult. Fyra av dessa är godkända.

För en av blanketterna saknas ett kryss som påvisar om bisysslan är godkänd eller ej.

Blanketterna är undertecknade och daterade av både chef och medarbetare. Det finns

dock inte något namnförtydligande för chefen varför det är svårt att avgöra vem som har

undertecknat blanketterna.

Bygg- och miljöförvaltningen

Av intervju med företrädare för bygg- och miljöförvaltningen framgår att de

kommunövergripande riktlinjerna för bisysslor tillämpas inom förvaltningen.

Förvaltningen har inga egna riktlinjer. Enkätsvaren bekräftar att det enbart finns

kommunövergripande riktlinjer. Det uppges under intervjuer och i enkätsvaren att de

kommunövergripande riktlinjerna till stora delar är tydliga och tillämpbara, dock upplevs

något av en otydlighet vad gäller ideella föreningar kring om det ska ses som en

bisyssla eller ej. Inom förvaltningen ska närmaste chef godkänna eller förbjuda

bisysslan, vilket också framgår av gällande delegationsordning. I enkätsvaren anger två

chefer att det är förvaltningschefen och tre anger att det är enhetschefen som har rätt att

godkänna/förbjuda bisyssla. Inom förvaltningen fylls de kommungemensamma

blanketterna i, oaktat om det finns bisyssla eller ej. Enkätsvaren bekräftar att den

kommungemensamma blanketten används. Om det ej finns någon bisyssla kryssar

medarbetaren i rutan för att denne har tagit del av anvisningarna för bisyssla.Tanken är

att dessa ska förvaras i personalakterna men då förvaltningen nyligen bytt lokaler och

förvaltningen för närvarande är utan HR-specialist finns inte blanketterna i

personalakterna. Dessa kommer enligt uppgift att samlas in och läggas i akterna så

snart en HR-specialist är på plats. Enligt riktlinjerna ska även beslut om bisyssla

diarieföras, vilket idag inte sker.

Av intervjuer framgår att bisysslor ska tas upp i samband med arbetsplatsträffar och

medarbetarsamtal. Förvaltningen använder inte kommunens frågebatteri tillhörande

mallen för medarbetarsamtal. Samtliga chefer anger i enkäten att de har

medvetandegjort sina anställda om skyldigheten att anmäla bisyssla. Ingen anger att det

sker vid medarbetarsamtal utan uppger att det sker vid rekrytering, anställningstillfället,

arbetsplatsträffar samt vid annat tillfälle. Tre av fem chefer anger att de själva fått frågan

av sin chef om de har bisyssla.

4 Frågan hade flervalsalternativ varvid en chef kan ha svarat både vid anställningens start och i samband med

rekrytering.

14


framgår att bisysslan ska omprövas årligen i samband med medarbetarsamtal och att

nya blanketter ska skrivas under. Fyra av cheferna anger i enkäten att bisysslor

omprövas regelbundet. Av dessa anger tre att det sker mer sällan än en gång om året.

För förvaltningen har vi inte kunnat genomföra några stickprov då besluten inte finns

diarieförda och då blanketterna för närvarande inte finns placerade i personalakterna.

Teknik- och fritidsförvaltningen

I intervju med företrädare för teknik- och fritidsförvaltningen framgår att de

kommunövergripande riktlinjerna för bisysslor tillämpas inom förvaltningen.

Förvaltningen har inga egna riktlinjer. Enkätsvaren bekräftar att det enbart finns

kommunövergripande riktlinjer. Det uppges under intervjuer och i enkätsvaren att de

kommunövergripande riktlinjerna till stora delar är tydliga och tillämpbara. Inom

förvaltningen ska närmaste chef godkänna bisysslan, vilket också framgår av gällande

delegationsordning. Det upplevs dock en oklarhet i vem som har rätt att förbjuda en

bisyssla och det pågår en dialog inom förvaltningen gällande hur detta ska hanteras. Vid

granskningstillfället är det avdelningschefen som också förbjuder bisysslan. I

enkätsvaren anger 33 % av cheferna att det är förvaltningschefen och 44 % att det är

enhetschefen som har rätt att godkänna/förbjuda bisyssla. Endast en anger

avdelningschef medan fem anger att det är HR som fattar beslutet.

Inom förvaltningen fylls de kommungemensamma blanketterna i om det finns en

bisyssla. Enkätsvaren bekräftar att den kommungemensamma blanketten används.

Blanketterna ska förvaras i personalakterna. Enligt riktlinjerna ska även beslut om

bisyssla diarieföras och detta görs ej på förvaltningen.

Av intervjuer framgår att bisysslor ska tas upp i samband med anställning,

arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Förvaltningen använder inte kommunens

frågebatteri tillhörande mallen för medarbetarsamtal. Alla chefer utom två anger i

enkäten att de har medvetandegjort sina anställda om skyldigheten att anmäla bisyssla.

Enbart två av cheferna anger att frågan tas upp i samband med medarbetarsamtal och

enbart en vid rekrytering, medan majoriteten menar att det tas upp i samband med

arbetsplatsträffar. Åtta av femton chefer anger att de själva fått frågan av sin chef om de

har bisyssla. Av intervjuer framgår att förvaltningen håller på att se över mallen för

medarbetarsamtal där bisysslor framöver ska vara en tydligare fråga.


framgår att bisysslan inte formellt omprövas årligen. Det sker dialoger om bisysslorna

men det sker inte några omprövningar. Tio av 15 chefer anger i enkäten att bisysslor

inte omprövas regelbundet. Tre av cheferna anger att det sker mer sällan än en gång

om året.

För förvaltningen har vi inte kunnat genomföra några stickprov då besluten inte finns

diarieförda och eftersom att det inte finns någon sammanställning på förvaltningen över

de anställdas bisysslor.

3.1.2 Bedömning Vi bedömer att det delvis finns ändamålsenliga rutiner och riktlinjer för att identifiera och

följa upp anställdas bisysslor och att dessa delvis efterlevs.

15

Det finns upprättade riktlinjer avseende bisysslor från år 2008 antagna av

kommunfullmäktige. Det har även upprättats tillhörande anvisningar år 2014 samt att det

finns en blankett för att dokumentera bisysslor. Vi bedömer att upprättade dokument bör

ses över och revideras avseende ett antal punkter.

● I likhet med vår bedömning i granskningen år 2016 berör inte riktlinjerna hur

anmälningar av bisysslor ska sammanställas och följas upp i organisationen.

Riktlinjerna berör inte heller rutiner för uppföljning av bisysslor som har förbjudits.

● Då revideringar av anvisningarna skett sedan de upprättades utan att ny version

daterats anser vi att det är en brist då det kan skapa otydlighet kring vilken version

som är gällande.

● Riktlinjerna och anvisningarna bör harmoniseras avseende vem som har rätt att fatta

beslut om bisysslor och detta bör också framgå av gällande delegationsordningar. I

riktlinjerna anges att underlag för bedömning om en bisyssla är tillåten eller ej

inhämtas och bedöms av närmaste chef samt att förvaltningschefen fattar beslut om

bisysslor. I anvisningarna anges även att förvaltningschefen kan delegera

beslutsrätten samt att kommunchefen fattar beslut för förvaltningschefer och

kommunstyrelsens ordförande prövar beslut om bisyssla för kommunchef.

● Vidare bedömer vi att det är en brist att det finns otydligheter kring vem som har rätt

att fatta beslut kring bisysslor. Såväl intervjusvar som enkätsvar visar på att det inte

finns kunskap om vem som har rätt att fatta beslut. Rätten att fatta beslut har heller

inte alltid vidaredelegerats i nämndens delegationsordning även om delegation har

skett i praktiken, vilket inte är i enlighet med kommunallagen. Då det i

fastighetsnämndens delegationsordning saknas delegering av beslutanderätt

avseende bisysslor är det nämnden som har beslutanderätten, dock hanteras inte

beslut om bisysslor i praktiken av nämnden. Vi bedömer att nämnden bör fatta

beslut om delegering av beslutanderätten avseende bisysslor.

● Vår granskning visar på en ej enhetlig hantering av omprövning av bisysslor inom de

granskade nämnderna både avseende om de omprövas och hur ofta. Skrivningen

omprövning av tidigare godkända bisysslor ska ske regelbundet i riktlinjerna bör

förtydligas kring hur omprövning ska ske och dokumenteras, samt vad regelbundet

innebär.

● Det är en brist att det inte framgår namnförtydligande för chef på blanketten för

anmälan av bisyssla. Genomförd stickprovsgranskning visar att chefer i några fall

inte kryssats i om bisysslan är tillåten eller ej på blanketten. Vi ser också i vår

granskning att rutinen avseende upprättande av blankett sker på olika sätt. Inom

vissa nämnder fyller alla medarbetare i blanketten oaktat om de har bisyssla eller ej

och inom vissa nämnder fyller medarbetare som har en bisyssla i blanketten. Likaså

visar vår granskning att samtliga bisysslor inte dokumenteras. Dokumenteringen av

anställdas bisysslor bör därför ses över.

● Att det i riktlinjerna anges att om det t.ex. efter påpekande från arbetsgivaren står

klart att medarbetaren upphört med eller inte kommer att åta sig en otillåten bisyssla,

behöver arbetsgivaren inte fatta något formellt beslut, bedömer vi som olämpligt

utifrån att gjorda överenskommelser då inte är spårbara.

Vi grundar även vår bedömning på att vi ser brister kring efterföljsamhet mot

kommunens riktlinjer och rutiner. Såväl intervjusvar som enkätsvar visar att frågan om

bisysslor inte alltid tas upp vid medarbetarsamtal, vilket ska ske enligt riktlinjerna.

Revisionsrapporten från år 2016 påvisade samma brister. Det är anmärkningsvärt att

16

rutinen inte förbättrats. Det är även en brist att frågebatteriet till

medarbetarsamtalsmallen inte alltid används eller är känt. Vi bedömer att frågebatteriet

bör ingå i medarbetarsamtalsmallen och att nuvarande frågeställning bör kompletteras

med en fråga om medarbetaren har en bisyssla överhuvudtaget. Granskningen påvisar

också att arbetsgivaren inte alltid medvetandegjort arbetstagaren om skyldigheten att

anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som krävs för att bedöma bisysslan i enlighet

med Allmänna bestämmelser och riktlinjerna, samt att alla medarbetare inte får frågan

om bisysslor. Det finns en variation inom nämnderna när bisysslor tas upp och

diskuteras. Det är även en brist att byggnadsnämnden inte tillsett att upprättade

blanketter avseende bisysslor förvaras i personalakterna i enlighet med riktlinjerna.

Utifrån ovanstående bedömer vi att det finns brister i kontroll och uppföljning kring att

alla medarbetare och chefer får frågan och information. Vi bedömer att

kommunstyrelsen och samtliga nämnder bör tillse att informationen om skyldigheten att

anmäla bisyssla lämnas vid rekrytering och anställningens början, vid medarbetarsamtal

samt vid utvalda sammankomster i verksamheten för att tillse att informationen når

samtliga medarbetare.

3.2 Kännedom och kontroll om omfattningen av bisysslor Kontrollmål 2: Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken

utsträckning som bisysslor förekommer bland de anställda.

3.2.1 Iakttagelser Kommunövergripande

Det finns ingen sammanställning centralt inom kommunen över anställdas bisysslor. Det

finns inte heller någon bild av det totala antalet bisysslor som förekommer hos anställda

i Halmstads kommun.

Hanteringen av anställdas bisysslor är manuell och det finns inget system för att

registrera anställdas bisysslor mer än på pappersblanketter. I kommunens personal-

och löneadministrativa system Heroma finns det en flik avseende bisysslor. Enligt

intervjusvar pågår det ett arbete med att se över om det är möjligt att använda Heroma

för registrering av anställdas bisysslor. Aspekter som beaktas är bl.a. om registreringen i

Heroma är tillräcklig för att ta bort pappersblanketterna och arkiveringsregler. Det är

tänkt att registrering i Heroma ska testas under våren 2020.

Av intervjusvar framgår även att det anses svårt att göra en central inventering av


Bisysslor finns inte med som en del i kommunstyrelsens internkontrollplaner för åren

2018 och 2019. I tillhörande riskbedömning för år 2019 finns det med två punkter kring

bisyssla.

● Felaktig bisyssla

● Ej tillåtna bisysslor ST

Det finns ingen förklaring till vad punkterna innebär och det framgår inte av

riskbedömning hur de har bedömts avseende sannolikhet och konsekvens. Det finns

heller inget risktal.

17

Fastighetskontoret

I samband med vår granskning har det tagits fram en sammanställning inom

förvaltningen över det totala antalet bisysslor. Det är totalt 5 anställda som har bisysslor,

varav en anställd har två bisysslor. Förvaltningen genomför inte några egna kontroller

mot handels-, förenings- och aktiebolagsregister för att identifiera anställdas bisysslor av

näringskaraktär.

De chefer som besvarat enkäten anger att de i huvudsak anser sig väl förtrogna med att

hantera otillåtna bisysslor, men ingen av cheferna har uppmärksammat några sådana.

Bisysslor finns inte med som en del i nämndens internkontrollplan år 2019 och enligt

uppgift har det heller inte varit med under de senaste åren. Nämnden har inte någon

dokumenterad riskbedömning till internkontrollplanen.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Det finns inte någon sammanställning inom förvaltningen över det totala antalet

bisysslor. Då bisysslorna diarieförs på förvaltningen går det att se hur många som

kommit in under året. Det går inte att ta fram en sammanställning över det totala antalet

aktiva bisysslor. Intervjupersonen uppskattar att omkring 15 % av de anställda har

bisysslor. Förvaltningen genomför inte några egna kontroller mot handels-, förenings-

och aktiebolagsregister för att identifiera anställdas bisysslor av näringskaraktär.

I enkätsvaren framkommer att 10 % av cheferna har uppmärksammat otillåtna bisysslor.

Det framkommer även att 14 % av cheferna inte känner sig väl förtrogna med att

hantera otillåtna bisysslor. Enligt intervjusvar är det ovanligt att bisysslor förbjuds och i

de fall en chef förbjuder en bisyssla är det dennes ansvar att säkerställa att bisysslan

upphör. Det genomförs inga kontroller för att säkerställa att bisysslan har upphört efter

förbud.

Bisysslor finns inte med som en del i nämndens internkontrollplan år 2019 och har inte

heller funnits med i riskbedömningen för framtagandet av denna. Enligt uppgift har det

heller inte varit med under de senaste åren.

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen


bisysslor. Då bisysslorna diarieförs på förvaltningen går det att se hur många som

kommit in under året. Det går inte att ta fram en sammanställning över det totala antalet

aktiva bisysslor. Förvaltningen uppskattar att ungefär 15 personer årligen inkommer

med anmälan om bisyssla. Förvaltningen genomför inte några egna kontroller mot

handels-, förenings- och aktiebolagsregister för att identifiera bisysslor av

näringskaraktär.

Av 36 chefer har två uppmärksammat otillåtna bisysslor. Tre av cheferna anger i

enkätsvaren att de inte känner sig väl förtrogna med att hantera otillåtna bisysslor. Det

genomförs inga kontroller för att säkerställa att bisysslan har upphört efter förbud. Både

i intervjuer och i enkäten framhålls att det sker en dialog med medarbetaren om

huruvida denna avslutat sin bisyssla.


heller funnits med i riskbedömningen för framtagandet av denna.

18

Bygg- och miljöförvaltningen


bisysslor. Då bisysslorna inte diarieförs på förvaltningen går det inte heller att se hur

många som kommit in under året. Dock ska nya blanketter undertecknas årligen inom

förvaltningen. Förvaltningen uppskattar att ungefär en handfull personer innehar en

bisyssla. Förvaltningen genomför inte några egna kontroller mot handels-, förenings-

och aktiebolagsregister för att identifiera bisysslor av näringskaraktär.

Inga av cheferna har uppmärksammat otillåtna bisysslor. De anger även att de i

huvudsak känner sig väl förtrogna med att hantera otillåtna bisysslor om sådan skulle

uppkomma. Det genomförs inga kontroller för att säkerställa att bisysslan har upphört

efter förbud. Både i intervjuer och i enkäten framhålls att det sker en dialog med

medarbetaren om huruvida denna avslutat sin bisyssla.



Teknik- och fritidsförvaltningen


bisysslor. Då bisysslorna inte diarieförs på förvaltningen går det inte heller att se hur

många som kommit in under året. Förvaltningen uppskattar att ungefär en handfull

personer innehar en bisyssla. Förvaltningen genomför inte några egna kontroller mot

handels-, förenings- och aktiebolagsregister för att identifiera bisysslor av

näringskaraktär.

Inga av cheferna har uppmärksammat otillåtna bisysslor. De anger även att de känner

sig väl förtrogna med att hantera otillåtna bisysslor om sådan skulle uppkomma. Det

genomförs inga kontroller för att säkerställa att bisysslan har upphört efter förbud. Både

i intervjuer och i enkäten framhålls att det sker en dialog med medarbetaren om

huruvida denna avslutat sin bisyssla.



Förekomst av bisysslor

Som tidigare nämnts finns det ingen bild över antalet anställda med bisysslor inom

kommunen. Skulle antagandet, enligt bisyssleutredningen5 och debattartikeln i bilaga 1,

användas på de anställda som finns inom de granskade nämnderna och kommunen

som helhet skulle det förhålla sig enligt nedan tabell.

5 SOU 2000:80

19

Förvaltningens egen bedömning

av bisyssla, antal

Antal

anställda

Antal bisysslor % Antagande utifrån

SOU (12,5 % - 20 %)

Barn och

ungdomsförvaltningen

3 177 ca 477 medarbetare 15 % 397–636

Bygg- och

miljöförvaltningen

110 ca 5 medarbetare 4,5 % 14–22

Fastighetskontoret 49 ca 5 medarbetare 10,2 % 6–10

Teknik- och

fritidsförvaltningen

168 ca 5 medarbetare 3 % 21–34

Utbildning- och

arbetsmarknads-

förvaltningen

869 Ingen uppgift6 Ingen

uppgift

109–174

Halmstads kommun

totalt

8 417

Ingen uppgift Ingen

uppgift

1052-1684

Siffrorna i kolumnerna Antal anställda och Med bisyssla är hämtade från intervjuer eller

personalredovisning för år 2018. Siffrorna i kolumnen Antagande utifrån SOU är baserade på

vad som framgår av den utredning som återfinns i bilaga 1.

3.2.2 Bedömning

Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna inte har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning som bisysslor förekommer bland de anställda.

Utifrån ett internkontrollperspektiv bedömer vi att det är en brist att det inte finns en bild av den totala förekomsten av bisysslor i kommunen. Det finns ingen samlad spårbar dokumentation över de anställdas bisysslor. Vår granskning tyder även på att det finns chefer som inte känner sig väl förtrogna med att hantera otillåtna bisysslor.

Vår granskning av kontroller och uppföljning avseende anställdas bisysslor under kontrollmål 17 och 2 visar att det inom ramen för intern kontroll inte görs tillräckliga kontroller av bisysslor av kommunstyrelsen och inom granskade nämnder, varken samlat för hela kommunen eller på nämnds-/förvaltningsnivå. Vår granskning visar även

6 Under intervjuer framhålls att det inkommer ca 15 bisysslor per år men förvaltningen vet inte om det är nya personer

som anmäler bisyssla eller förändringar av redan befintliga bisysslor. Förvaltningen saknar en bild över om hur många personer det totalt är som har en bisyssla inom förvaltningen. 7 Se iakttagelser och bedömningar under avsnitt 3.1.

20

att det inte heller görs några övriga kontroller av anställdas bisysslor mer än vid tillvägagångssätt som bygger på vad den anställde själv uppger, d.v.s. det bygger på en informell kontroll. Avsaknaden av kontroller bedömer vi är en brist.

Utifrån avsaknad av kontroller samt bisyssleutredning och artikel som nämns i iakttagelserna kan det inte uteslutas att det finns ett mörkertal och att det bland dessa kan finnas otillåtna bisysslor. Det kan inte heller uteslutas att anställda fortsätter att utöva en otillåten/förbjuden bisyssla då det finns avsaknad av formella riktlinjer kring hur kommunstyrelsen och nämnderna ska kontrollera och säkerställa att dessa bisysslor verkligen avslutas. Vi bedömer att uppföljning vid nästkommande medarbetarsamtal inte är tillräckligt då det enbart bygger på vad den anställde uppger samt att det kan gå flera månader mellan det att bisysslan förbjuds tills dess att nästa medarbetarsamtal äger rum.

Vi ser det som positivt att bisysslor är med i kommunstyrelsens riskbedömning inom ramen för det systematiska internkontrollarbetet år 2019. Avsaknad av förklaring, bedömning kring sannolikhet och konsekvens samt risktal gör att vi inte kan utläsa hur risken bedömts. Det är även en brist att det under de senaste åren inte funnits några kontrollmoment avseende bisysslor i nämndernas internkontrollplaner eller som ett led i riskbedömningen.

Vi ser även positivt på att det inletts ett arbete med att se över och implementera digitalisering av den praktiska hanteringen av anställdas bisysslor. En digital hantering kan bidra till att stärka den interna kontrollen inom området.

3.3 Engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern Kontrollmål 3: Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken



3.3.1 Iakttagelser

Revisionsobjekten har i huvudsak inte någon direkt kännedom om de anställda med bisysslor har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern. Detta bekräftas till stora delar av såväl intervjuer som av enkäten. Det finns inga rutiner för att kontrollera om huruvida anställda har bisysslor som har något samröre med Halmstads kommunkoncern. Det sker heller inga kontroller av om anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern eller görs matchningar mot kommunens leverantörsregister för att identifiera eventuella inköp.

Tre chefer inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anger i enkäten att det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern. Två chefer har svarat att det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med den egna förvaltningen. För övriga förvaltningar uppges det i enkäten att det inte finns någon kännedom om huruvida det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern eller den egna förvaltningen.

I granskningen år 2016 föreslogs att nämnder och styrelser löpande gör kontroller mot leverantörsregistret inom dess verksamhet i syfte att säkerställa att de inköp som görs från företag/organisationer där anställda och politiker är verksamma följer ingångna och upphandlade avtal/ramavtal. Detta har ännu inte genomförts.

21

3.3.2 Bedömning

Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna inte har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern.

Vi grundar vår bedömning på att det inte finns tillräcklig kännedom kring ovanstående varken centralt eller ute i förvaltningarna. Det saknas även rutiner för att kontrollera att otillbörliga inköp inte sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska intressen och det görs inte heller några kontroller.

22

4. Revisionell bedömning Efter genomgång av samtliga kontrollmål gör vi den samlade bedömningen att

kommunstyrelsen och nämnderna inte säkerställt en tillräcklig intern kontroll avseende

hantering av bisysslor.

Vi grundar vår bedömning på att det finns riktlinjer men att dessa behöver uppdateras

och revideras avseende bland annat omprövning, uppföljning och kontroller av


Vi grundar även vår bedömning på att det inte finns något systematiskt samlat sätt att

dokumentera anställdas bisysslor och det finns inte uppgifter om hur många bisysslor

som de anställda inom Halmstads kommun har totalt eller inom de granskade

nämnderna. Det utförs inte heller tillräckliga kontroller inom det systematiska

internkontrollarbetet avseende bisysslor.

Vidare grundar vi vår bedömning på avsaknad av kännedom och kontroller kring i vilken



Vi bedömer sammantaget att den interna kontrollen avseende anställdas bisysslor kan

stärkas.

4.1 Bedömningar mot kontrollmål

Kontrollmål Kommentar

Kontrollmål 1: Det finns ändamålsenliga rutiner och riktlinjer för att identifiera och följa upp anställdas bisysslor och dessa efterlevs.

Delvis uppfyllt Det finns kommunövergripande riktlinjer för bisysslor. Dessa behöver uppdateras och revideras bl.a. avseende omprövning, uppföljning och kontroller av anställdas bisysslor.

Det finns brister avseende rutinerna kring anställdas bisysslor. Bl.a. tas inte alltid frågan om bisysslor upp vid medarbetarsamtal och alla medarbetare får inte frågan om bisysslor, samt att arbetsgivaren inte alltid medvetandegjort arbetstagaren om skyldigheten att anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som krävs för att bedöma bisysslan i enlighet med Allmänna bestämmelser och riktlinjerna.

23

Kontrollmål 2: Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning som bisysslor förekommer bland de anställda.

Ej uppfyllt Det är en brist att det inte finns en bild av den totala förekomsten av bisysslor i kommunen. Det finns ingen samlad spårbar dokumentation över de anställdas bisysslor. Vår granskning tyder även på att det finns chefer som inte känner sig väl förtrogna med att hantera otillåtna bisysslor. Inom ramen för intern kontroll görs inte tillräckliga kontroller av bisysslor av kommunstyrelsen och inom granskade nämnder, varken samlat för hela kommunen eller på nämnds-/förvaltningsnivå. Vår granskning visar även att det inte heller görs några övriga kontroller av anställdas bisysslor mer än vid tillvägagångssätt som bygger på vad den anställde själv uppger, d.v.s. det bygger på en informell kontroll. Avsaknaden av kontroller bedömer vi är en brist.

Kontrollmål 3: Kommunstyrelsen och nämnderna har kännedom/kontroll om i vilken utsträckning det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern.

Ej uppfyllt Det finns inte tillräcklig kännedom kring i vilken utsträckning det förekommer att anställda har engagemang i näringsverksamheter som bedriver affärer med Halmstads kommunkoncern, varken centralt eller ute i verksamheterna. Det saknas även rutiner för att kontrollera att otillbörliga inköp inte sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska intressen och det görs inte heller några kontroller.

4.2 Rekommendationer

Vi rekommenderar kommunstyrelsen och nämnderna att vidta följande åtgärder:

● Kommunstyrelsen bör göra en översyn av nuvarande riktlinjer, anvisningar och

blankett avseende bisysslor samt mallen för medarbetarsamtal.

24

● Kommunstyrelsen och nämnderna bör tillse att frågan om bisysslor tas upp vid

medarbetarsamtal i enlighet med riktlinjerna, samt att information ges vid andra

tillfällen som t.ex. rekrytering, vid anställningens start och APT.

● Kommunstyrelsen och nämnderna bör inom ramen för sitt interna kontrollarbete göra

kontroller av att riktlinjer och rutiner avseende bisysslor efterföljs samt kontrollera om

otillbörliga inköp sker av näringsverksamheter där anställda kan ha ekonomiska

intressen.

● Kommunstyrelsen bör införa en digital praktisk hantering av anställdas bisysslor,

vilket kan bidra till en enhetligare, säkrare och effektivare hantering.

● Kommunstyrelsen bör säkerställa hur uppföljning av avslagna bisysslor ska ske så

att anställda i organisationen inte har otillåtna bisysslor, vilket med fördel kan

förtydligas i riktlinjerna.

● Kommunstyrelsen bör (för hela kommunens räkning) undersöka och överväga

möjligheten att göra kontroller av anställdas engagemang i handels-, förenings- och

aktiebolagsregister. Detta utifrån att det kan finnas ett mörkertal av bisysslor och

merparten av de engagemang som framkommer vid sådana matchningar enligt vår

erfarenhet brukar vara bisysslor.

25

Bilagor Bilaga 1 - Offentliga utredningar om bisysslor Under år 1998 beslutade dåvarande regering att tillsätta en särskild utredning8 med

uppdrag att genomföra en översyn av bisyssleregleringen inom den offentliga sektorn.

Det ingick bland annat att genomföra en kartläggning av omfattningen och

beskaffenheten av de offentligt anställdas bisyssleinnehav. I avsikt att få underlag till

nämnd kartläggning genomfördes en enkätundersökning via Statistiska centralbyrån

(SCB) bland ca 15 000 offentligt anställda som ett underlag till utredningen. I enkäten

ställdes frågor om bl.a. innehav av, motiv till, tidsåtgång för och information om

bisysslor. Enligt undersökningen har 21 % av de offentligt anställda en eller flera

bisysslor. Andelen är ungefär densamma inom staten, kommunerna och landstingen.

I ekonomisk debatt9 görs hänvisningar till Bisyssleutredningen (SOU 2000:80) där det

konstateras att ungefär var femte anställd har någon bisyssla, men att det saknas

aktuell statistik över exakt hur vanligt det är med bisysslor bland kommunanställda.

Enligt debattartikeln använde utredningen en relativt vid definition av bisysslor, som bl.a

inkluderade förtroendeuppdrag i politiska organisationer, fackföreningar, andra

föreningar och ideella organisationer. Men även när definitionen snävas av tycks

bisysslor inte alls vara ovanliga. Granskningar genomförda av revisionsbyråer visar att

drygt var åttonde anställd har en bisyssla i betydelsen egna företag, styrelseposter eller

ledningsposter i olika verksamheter med näringsverksamhet eller motsvarande. Av

författarna genomfördes en enkätstudie där det framgår att det finns betydande brister i

kommuner och landstings hantering av anställdas bisysslor.

8 SOU 2000:80 9 3/2013 – Kommunernas brister i hantering av anställdas bisysslor; Gissur Ó Erlingsson och Richard Öhrvall.

26

2020-03-18 Carl-Magnus Stenehav

Anna Hilmarsson

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Halmstads kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 25 oktober 2019. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.




Överföring av objektet Norre katts förskola till kommunledningsförvaltningen


Fastighetsnämnden beslutar att från den 1 juli 2020 överföra objekt 29107 Norre Katts öppna förskola från verksamhet 209 till 299, vilket innebär att ansvaret förs över till kommunledningsförvaltningen.


Fastighetsnämndens uppdrag är att förvalta fastigheter som främst hyrs ut till kommunala verksamheter. Barn- och ungdomsförvaltningen har sagt upp avtalen för objekt 29107, Norre Katts öppna förskola. Det bedrivs ingen kommunal verksamhet där så därför flyttas dessa över till kommunledningsförvaltningen.

Ärendets beredning

Ärendet är berett inom fastighetsavdelningen på fastighetskontoret. Ärendet faller inte inom ramen för MBL.


Bakgrund

Barn- och ungdomsförvaltningen har sagt upp hyresavtalet och objektet 29107, Norre Katts öppna förskola, och lokalen står nu tom.

Analys och förslag

Fastighetskontoret föreslår att fastighetsnämnden beslutar att från den 1 juli 2020 överföra objektet 29107, Norre Katts öppna förskola, från verksamhet 209 till 299, vilket innebär att ansvaret förs över till kommunledningsförvaltningen.


-


-

Beslutsunderlag

1. Kartbild Norre katts förskola

Ärende FN 2019/00125 Beslutsinstans: Fastighetsnämnden Ärendets ursprung: Fastighetskontoret





Ekonomiavdelningen på samhällsbyggnadskontoret.

Fastighetskontoret Bo Lindmark, t.f. förvaltningschef Kerstin Lorick, fastighetschef Handläggare, Peter Wallenius, fastighetsförvaltare




Fastighetsnämndens ställningstagande till detaljplan för del av Halmstad 10:10 m.fl. Folkparken, Halmstad


Fastighetsnämnden har inget att invända mot detaljplanen för Halmstad 10:10 m.fl., Folkparken.


Samhällsbyggnadskontoret fick den 21 november 2017, KSU § 231, i uppdrag att i detaljplan pröva skola/förskola, bostäder och park på del av Halmstad 10:10 m.fl. fastigheter, enligt samhällsbyggnadskontorets förstudie. Förslaget till detaljplan har godkänts för samråd av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 28 april 2020 och fastighetsnämnden har fått ärendet som en remiss med sista svarsdatum den 15 juli 2020. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en omvandling av Folkparken som innebär en förtätning med bostäder, en möjlig utveckling av befintlig förskola och flexibel markanvändning för framtida behov. Vidare är syftet även att skydda och bevara kulturmiljön inom parkområdet samt att säkerställa parkens gröna värden och områdets tillgänglighet för allmänheten. Planområdet planläggs som park i den södra och västra delen. Inom område för park kan lekplats och en av två boulebanor kvarstå, den andra boulebanan flytta så att den ligger längre in i parken. Det finns även möjligheter att utveckla parkområdet ytterligare med ytor för lek och rekreation samt boule. En damm för fördröjning av dagvatten tillåts i parkens nordöstra del. Område för park minskar jämfört med dagsläget med cirka 7 % vid ett genomförande av planen. Polketten, chefsbostaden, tegelfontänen och portalen skyddas i planen med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud. Nuvarande Kulturhus kan med detaljplanens nuvarande regleringar både kvarstå och rivas. På mark som är hårdgjord idag tillåter planen bostadsbebyggelse i form av fem punkthus i 5-8 våningar om kulturhuset rivs, tre punkthus i 7-8 våningar om kulturhuset kvarstår. Radhus i två våningar tillåts till viss del på redan hårdgjorda ytor, men närmast Furuvägen tas del av befintlig parkmark i anspråk. Förskolan tillåts utvecklas på befintlig parkmark och kan uppföras i tre våningar. Området för förskola är flexibelt och kan i framtiden även användas för skola eller vårdverksamhet. Fastighetskontoret har inga invändningar mot förslaget och föreslår att fastighetsnämnden lämnar detta som ett remissvar.

Ärende FN 2020/00077 Beslutsinstans: Fastighetsnämnden Ärendets ursprung: Kommunledningsförvaltningen




Ärendets beredning

Remissvaret har beretts inom fastighetsavdelningen på fastighetskontoret. Ärendet faller inte inom ramen för MBL.


Bakgrund

Samhällsbyggnadskontoret fick den 21 november 2017, KSU § 231, i uppdrag att i detaljplan pröva skola/förskola, bostäder och park på del av Halmstad 10:10 m.fl. fastigheter, enligt samhällsbyggnadskontorets förstudie.

Analys och förslag

Fastighetskontoret har inga invändningar mot förslaget och föreslår att fastighetsnämnden lämnar detta som ett remissvar.


-


Remissvaret sänds till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Detaljplanen antas slutligen i kommunfullmäktige.

Beslutsunderlag

1. Förslag till fastighetsnämndens yttrande 2. Illustrationskarta 3. Miljökonsekvensbeskrivning 4. Planbeskrivning 5. Plankarta 6. Remissbrev 7. Sändlista 8. Undersökning av betydande miljöpåverkan


Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott.

Fastighetskontoret Bo Lindmark, t.f. förvaltningschef Kerstin Lorick, fastighetschef



Fastighetsnämndens yttrande över detaljplan för del av Halmstad 10:10 m.fl. Folkparken Fastighetsnämnden har inget att invända mot detaljplanen för del av Halmstad 10:10 m fl., Folkparken.

Fastighetskontoret

Carl-Johan Berthilsson (M), fastighetsnämndens ordförande Bo Lindmark, t.f. förvaltningschef

Miljökonsekvensbeskrivning

Halmstads kommun

Detaljplan för Folkparken 1-3, del

av Halmstad 10:10, Halmstad

Samrådshandling

Göteborg 2020-04-29

Ramboll Sweden AB

Box 5343, Vädursgatan 6

402 27 Göteborg

Telefon 010-615 60 00


Detaljplan för Folkparken 1–3, del av

Halmstad 10:10, Halmstad

Samrådshandling

Datum 2020-04-29

Uppdragsnummer 1320041380

Utgåva/Status Samrådshandling

Håkan Lindved Peter Wirdenäs/Stina Andersson Helena Irenesson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

i


Detaljplan för Folkparken 1-3, del av Halmstad 10:10, Halmstad

Unr 1320041380

Sammanfattning

Halmstads kommun planerar för ny detaljplan för Folkparken 1–3, del av Halmstad

10:10. Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten för bostäder, skola och

förskola inom området för Folkparken samt att skydda och bevara befintliga

byggnader inom parkområdet och möjliggöra en flytt av polketten till parkmiljön.

Detaljplanen syftar vidare till att förstärka parkens gröna värden och naturvärden.

Förutsättningarna i området vad avser riksintressen för friluftslivet och

totalförsvaret, kulturhistorisk miljö (Folkparken), naturvärden, landskapsbild,

trafik och risker förknippade med skred/översvämning har vid behovsbedömning

ansetts vara av en dignitet att en miljöbedömning med

miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras.

Genom planförslaget ges möjlighet att bygga ut området med bostäder och

komplettera befintlig skol- och förskoleverksamhet samt bevara delar av den

kulturhistoriska folkparksmiljön.

Konsekvenser

Genomförandet av detaljplanen bedöms främst ge upphov till påverkan på

naturmiljö på land och i vatten, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö samt

befolkning och människors hälsa. Vidare påverkas landskapsbild och risker har

bedömts

Bedömningen sammanställs i tabellen nedan. Konsekvenserna av förändrad

landskapsbild har bedömts, men inte värderats enligt skalan då upplevelsen av

förändrad landskapsbild är personberoende.

Aspekt Konsekvens Kommentar

Naturmiljö på land Genom skyddsåtgärder bedöms

konsekvenserna av avverkning reduceras.

Naturvärdena som berörs bedöms vara av

lokalt intresse men ej stor betydelse.

Naturmiljö i vatten Dagvatten från området fördröjs vilket

medför reducerade utsläpp av de flesta

föroreningar. Ingen förändring av betydelse

förutses i Nissan

Kulturmiljö Ett regionalt viktigt kulturvärde kan förloras

permanent eftersom Kulturhuset tillåts rivas.

Folkparkens park och byggnader bedöms

vara av stort allmänintresse.

Befolkning och

människors hälsa

Både halter av luftföroreningar och

bullernivåer bedöms var under aktuella

riktvärden.

ii


Detaljplan för Folkparken 1-3, del av Halmstad 10:10, Halmstad

Unr 1320041380

Mycket stor negativ konsekvens

Stor negativ konsekvens

Måttlig negativ konsekvens

Liten eller försumbar negativ konsekvens

Positiv konsekvens

Landskapsbilden

Byggnadshöjder sträcker sig en bit över befintliga trädtoppar i en parkmiljö med

strandnära läge intill Nissan. En stor byggnad med symbolvärde och med

identitetsskapande betydelse, Kulturhuset, tillåts rivas. Planförslaget tillåter

uppförande av flerbostadsbyggnader i flera våningar, upp till 46,5 m i nockhöjd,

och övriga byggnader knutna till skol- och vårdverksamhet samt

serviceverksamhet. Ett genomförande av planförslaget förändrar befintlig

landskapsbild inom planområdet avsevärt.

Risker

Beräkningar visar att stabiliteten i slänten mot Nissan är tillfredställande för

nyexploatering/planläggning men att lokal instabilitet kan förekomma för delar av

slänten. Bedömningen förutsätter att planerade flervåningshus pålgrundläggs

samt att uppfyllnad inte utförs över nuvarande marknivå.

Byggnation sker på nivåer i området där ingen framtida öve

Documents

Sammanträdesdatum: 2020-06-17 Tid: 14:00 Ordförande: Carl ...€¦ · 4. FN 2020/00077 Fastighetsnämndens ställningstagande till detaljplan för del av Halmstad 10:10 m.fl. Folkparken