Samordningsförbundet MittSkåne | Finsam MittSkåne€¦ · Web viewDet handlar bland annat om den ideella sektorn, föreningslivet och det privata näringslivet. Behovsgrupper

Årsbokslut 20142014-01-01 – 2014-12-31

förSamordningsförbundet Eslöv, Höör

och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne

Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby Organisationsnummer: 222000-2915

Södergatan 29, 24130 Eslöv, mobil 072-7004838 Bankgiro: 747-6286

Hemsida: www.finsammittskane.se E-post: [email protected]

2

Godkänd av förbundsstyrelsen 2015-03-05.

Innehållsförteckning

sid

Samordningsförbundets uppdrag 3

Förvaltningsberättelse 4

StyrelsenArbetsutskottFörbundssamordnarenBeredningsgruppen

Verksamhetsberättelse 6

Inriktning 2013 Behovsgrupper MålMåluppfyllelse- Samverkan- Insatserna- Forskningen- Mötesplatser och kunskapsöverföring- Verksamhetsresultat

Resultaträkning 17



Hemsida: www.finsammittskane.se E-post: [email protected] 2023-05-22

3

Balansräkning 18

Noter 19

Samordningsförbundets uppdrag

Samordningsförbundet finansierar, stödjer och utvecklar tvärsektoriella insatser inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby.Vi arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots olika livssituationer, arbetshandikapp och livsöden.

Ett samordningsförbund ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt stödja samverkan mellan medlemmarna. Förbundet ska inom ramen för den finansiella samordningen finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder inom de samverkande medlemmarnas ansvarsområde. Förbundet svarar också för lokal uppföljning och utvärdering. Däremot får samordningsförbundet inte ägna sig åt myndighetsutövning gentemot enskilda personer. Förbundet ansvarar därför inte för rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder i enskilda fall.

Enligt lagstiftningen (2003:1210) och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet.




4

FörvaltningsberättelseSamordningsförbundets medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby.

Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för förbundets utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen och ledamöterna utses av medlemmarna. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från kommunerna Eslöv, Höör och Hörby och Region Skåne. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av högre tjänstemän. Varje medlem har en ordinarie och en ersättare.I vårt samordningsförbund finns det därför sex ordinarie ledamöter och sex ersättare.

Ordinarie ledamöterKrister Göransson, ordförande, Eslövs kommunKarin Axelsson, vice ordförande, Region SkåneMaria Danielsson, Hörby kommunJessica Ashworth, Höör kommunChristel Dahl, Försäkringskassan Lund John Nilsson, Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby

ErsättareLena Wöhlecke, Eslövs kommun Ellinor Dahlgren, Region SkåneTommy Hall, Hörby kommunAnders Magnhagen, Höör kommunKerstin Andersson, Försäkringskassan LundAnn Dahlin, Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby




5

RevisorerJohan Rasmusson, Deloitte, Försäkringskassan och ArbetsförmedlingenLars-Olof Olsson, Region SkåneHåkan Elleström, för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby

Samordningsförbundets styrelse har under året haft fem sammanträden förlagda till den 6/3, 24/4, 20/5, 25/9 och 18/12.

Arbetsutskottet har en förberedande uppgift inför varje styrelsesammanträdeOrdförande, vice ordförande och verkställande tjänsteman ingår i arbetsutskottet.

Arbetsutskott har haft sju möten som förlagts den 21/1, 20/2, 27/3, 29/4, 23/7, 1/9 och 13/11.

Förbundssamordnaren är den verkställande tjänsteman som utarbetar underlag till beslut för styrelsen, verkställer dessa samt är föredragande i styrelsen. Förbundssamordnaren ansvarar också för uppföljning, utvärdering, kommunikation internt och externt angående förbundets verksamhet, mål och riktlinjer. Samordnaren är anställd direkt av samordningsförbundet och tjänstgör på sjuttiofem procent sedan 2011-08-08. PwC Sverige hanterar den löpande ekonomin på uppdrag av förbundet.

Beredningsgruppen har en viktig roll att fungera som länk mellan uppkomna behov, styrelsebeslut och daglig drift i respektive medlemsorganisation. Beredningsgruppen består av ansvariga chefer från medlemsorganisationerna och är den grupp som verkställande tjänsteman arbetar regelbundet med. Det finns ständigt behov av att kommunicera med gruppen om utvecklingsarbete rörande samverkan, inventering, beredning av insatsförslag, förankring, behovsgrupper, implementering och mycket mer.

Beredningsgruppen hade en lunch till lunch konferens i slutet av januari där flera gemensamma beslut togs för att förbättre och fördjupa vår samverkan framöver. Projektledarna från insatserna Oden och Mithra deltog också vilket bidrar till djupare förankring för insatserna ute i verksamheterna. Beredningsgruppen representation förändrades också under hösten till att omfatta fyra verksamhetschefer för vårdcentralerna i Höör, Hörby och två i Eslöv, tre socialchefer, en representant vardera från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, en rektor från gymnasiet och vuxenutbildningen i Eslöv och en rektor från vuxenutbildningen i Höör samt chefen för psykiatrin i Eslöv, Höör




6

och Hörby. Under året har beredningsgruppen träffats utöver vanliga möten också i flera större sammanhang, främst kring planeringen av insatser för personer med psykisk ohälsa.

Styrelsen och beredningsgruppen har dessutom haft gemensamma utbildningsdagar den 24/4 och den 25/9.

VerksamhetsberättelseMänniskor med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknads-relaterade problem har ofta många olika samhällskontakter. En uppskattning är att cirka 300 000 personer i Sverige har dessa behov i dag. Det kan i värsta fall leda till en rundgång mellan skola, socialtjänst, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan med kortsiktiga och ineffektiva insatser som följd. Samverkan och samordning är därför ett viktigt medel för att motverka att människor hamnar i ett utanförskap.

Styrelsen i samordningsförbundet MittSkåne arbetar målinriktat med att medlems-organisationerna ska kunna testa nya arbetssätt, metodik eller processer som inte har eller kan prövas i befintlig verksamhet. Vi behöver bättre och ny kunskap om såväl individers behov som hur aktörer kan samverka effektivt på alla nivåer för att nå bästa resultat. Att tidigt involvera och integrera de myndighetsgemensamma organisationerna är viktigt men också att knyta forskningsvärlden till sig. Grunden till en bra plattform att utgå från, är att ge samordningsförbundets medlemmar en finansiell möjlighet att göra exempelvis en kartläggning där alla variabler undersöks. Detta ger en bättre och fördjupad kunskap om den berörda målgruppen och deras behov. På det här sättet är det lättare att förbereda och få en bättre planering inför varje längre insats där implementeringen också blir en självklarhet.

Samordningsförbundet arbetar också aktivt med att öka den strukturella samverkan. För att nå goda och framförallt varaktiga resultat krävs det en förändring eller förändrat arbetssätt i medlemmarnas organisationer.

För att få hållbara lösningar är det viktigt att vi breddar kompetensen genom att bjuda in nya aktörer när insatser och aktiviteter ska planeras. Det handlar bland annat om den ideella sektorn, föreningslivet och det privata näringslivet.




7

Behovsgrupper.Samordningsförbundets uppdrag omfattar och berör medlemskommunernas invånare i ålder, 16-64 år och som är i behov av någon rehabiliteringsinsats. Många människor idag utgör en oanvänd arbetskraftsresurs men skulle genom djupare samverkan mellan myndigheterna kunna få bättre förutsättningar att bli en del av arbetslivet.

Detta kan gälla;

Personer med någon form av funktionsnedsättning. Personer som varit utsatta för våld i nära relationer Personer som uppbär försörjningsstöd sedan mycket lång tid tillbaka utan att kunna

komma vidare. Ungdomar som är utan arbete eller studier. Personer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och eller långtidssjukskrivning.

Mål för verksamhetsåret 2014. Genom att samordna ekonomiska resurser, ges bättre förutsättningar för att utveckla en helhetssyn utifrån individens behov, där myndigheterna tar ett samlat ansvar för insatserna. Samordningsförbundet ska arbeta för att koordineringen av arbetsrelaterat rehabiliteringsområde mellan medlemsorganisationerna förbättras och utvecklas. Vårt mål är att maximera nyttan både ur ett individ- och samhällsperspektiv genom att;

1. ge stöd och uppmuntran till idéer som kan formas till insatser och processer, där livsvillkoren för individen förbättras och där samverkan mellan myndigheter fördjupas.

2. genom att knyta forskningsvärlden till oss på ett naturligt sätt, ta vara på kunskaper och erfarenheter samt absorbera goda exempel, metoder och arbetssätt in i de ordinarie verksamheterna.

3. vi skapar arenor och mötesplatser, som gynnar kunskapsöverföring och möjliggör nya konstellationer att kunna samverka i.

Måluppfyllelse.Verksamhetsresultat på strukturnivå.




8

SamverkansutvecklingMånga nya dörrar har öppnats under året och den breda samverkansformen har utvecklats. Drivande chefer och handläggare har fått ökad kunskap och förståelse för hur gynnsamt ett samarbete med en eller flera myndigheter kan vara. Arbetet med att få till insatsen kring personer med psykisk ohälsa är ett bra bevis för detta. Komplexiteten hos de personer som finns i förbundets prioriterade behovsgrupper har vid kartläggning och utvärderingar under året visat sig kräva ett mer långtgående samarbete. Detta eftersom samhällets välfärdssystem inte är organiserat för personer som behöver stöd från flera myndigheter samtidigt.Förbundet har arbetat hårt hela tiden för att skapa rätt förutsättningar så att medlems-organisationerna kan utforma och utveckla samverkan.

Insatserna.Under de senaste två åren som gått har det skett en utveckling från insatser som är smala och har få aktörer, till bredare och mer förankrade insatser. Medlemsorganisationerna lever också upp till viljeinriktningen om att varje insats ska förläggas ute i verksamheterna och att det är deras anställda personal som ska arbeta med dessa. På det sättet möjliggör vi att insatserna blir en del av den ordinarie verksamheten och att bra modeller och arbetssätt kan absorberas med en naturlig självklarhet.Kunskap om utvärdering och uppföljning har stärkts betydligt under året för personalen.

Forskningen.Styrelsen i MittSkåne beslutade sig tidigt för att de ville se exempelvis kartläggningar som ett beslutsunderlag inför nya satsningar. Detta gör att vi under 2014 har kunnat undvika att starta upp insatser med fel ingångsvärden som i så fall kunde kostat oss både tid och pengar. Kartläggningens funktion är att bättre kunna matcha de faktiska behoven.Utvärdering med forskningsanknytning är numera en självklarhet för varje insats som startas och finansieras av Finsam MittSkåne. Styrelsen och verksamheterna upplever att användningen av utvärdering/följeforskning hittills fungerat väldigt väl. Som ett gott exempel kan insatsen Utvägen lyftas fram.

Verksamhetsresultat för förbundets insatser.

Insats Utvägen. Insats Utvägen med Höörs kommun som ägare har pågått under tre år. För 2012 och 2013




9

var en heltidstjänst finansierad av Finsam MittSkåne liksom följeforskningen. Under 2014 finansierade vi enbart forskningen. Målet med insatsen är att bryta långvarigt biståndsberoende, att hitta egna styrkor, att ta kontroll över sin situation, att bli sedd, att bryta utanförskap, att hitta en plats i samhället vilket leder till en känsla av sammanhang och att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Primärvården bidra till att deltagaren blir anställningsbar och en arbetsmarknadsresurs.

Det handlar om människor som står så långt ifrån arbetsmarknaden att varje steg de närmar sig ett arbete eller studier ska ses som en framgång för alla. Socialtjänsten i Höörs kommun genomförde efter ett politiskt beslut en omorganisation/förändring från januari 2014. Detta innebar att mer resurser tillsattes att arbeta med denna behovsgrupp. Den innebar också att de erfarenheter, arbetsmodeller och arbetssätt som kom fram i Utvägen används idag i den ordinarie verksamheten. forskning) är den som följt insatsens deltagare, projektledning och samarbetspartners väldigt nära under tre år. Margareta presenterar en slutrapport för styrelsen och beredningsgruppen vid ett gemensamt möte i april både muntligt och skriftligt.

Fil.Dr Margareta Rämgård, Malmö högskola CTA (Centrum för tillämpad arbetslivsforskning) är den som följt insatsens deltagare, projektledning och samarbetspartners väldigt nära under tre år. Margareta presenterar en slutrapport för styrelsen och beredningsgruppen vid ett gemensamt möte i april både muntligt och skriftligt.

Kartläggning om psykisk ohälsa i MittSkåne.Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning i yrkesverksam ålder lider av måttlig eller allvarlig psykisk ohälsa. Även om de flesta i gruppen uppger att de vill arbeta är det endast 8 procent som är ute i arbetslivet. Psykisk ohälsa är också den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige.

Samordningsförbundet MittSkåne beslutade med anledning av detta att genomföra en kartläggning i området Eslöv, Höör och Hörby om personer med psykisk ohälsa.

Beredningsgruppen visade på att det finns ett stort behov av bättre och djupare samverkan mellan myndigheterna i MittSkåne kring personer med psykisk hälsa – detta inbegriper också primärvården och specialistvården. Varje myndighet har sitt eget uppdrag kring behovsgruppen men det blir allt svårare för respektive verksamhet att hitta lösningar för de personer som har psykisk ohälsa. Det finns risk att individer ”kommer i kläm” och ”hamnar mellan stolarna” när verksamheterna själva anser att de har arbetat färdigt med personen och tycker att någon annan ska ta över. Vi vet inte heller hur många människor med psykisk




10

ohälsa det finns i vårt område. Kartläggningen gjordes med hjälp av fokusgrupper där chefer, handläggare och brukare deltog samt insamling av befintliga styrdokument. Kartläggning med åtgärdsförslag var klar i december och presenterades då för representanter från myndigheterna och samordningsförbundets styrelse.

Ur kartläggningens resultat och åtgärdsförslag som visade på vad som behöver göras bildades en arbetsgrupp som gav ramar och innehåll åt en ny insats, Samverkan för bättre hälsa. Denna insats startade upp vid årsskiftet.

Insats Social Lots . Eslövs kommun är via Arbete och Försörjning projektägare till en tvåårig (2013-2014) utvecklingsinsats som kallas ”Social Lots”. Insatsen är organiserad inom kommunens Budget- och Skuldrådgivning och syftar till att stärka personer som deltar i olika typer av arbetsmarknadsåtgärder och därigenom förbättra effekten av insatserna.

Projektledaren för Social Lots sammanfattar;Under det gångna året har vi haft kurser i privatekonomi för deltagare i andra projekt och insatser. Vi har även haft gruppinformationer för nyanställda företrädesvis inom Jobb föder Jobb men även personer som beviljats andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har deltagit. . Vid informationstillfällena berördes både rättigheter och skyldigheter vid anställning och privatekonomiska frågor. Den här gruppen har det varit svårast att samla. Dels har vi haft svårt att få uppgifter om vilka som anställts dels har inte informationen prioriterats även om det av kallelsen framgått att närvaro var obligatorisk och ingick i arbetsuppgifterna.

Eftersom många deltagare har begränsade språkkunskaper hölls informationerna för mindre grupper och tolk har använts. Informationen har varit både praktisk och teoretisk och studiematerialet har fått anpassas till målgruppen. Från insats Oden är det unga vuxna som deltagit vid informationerna. Flera saknade arbetslivserfarenhet och endast haft låga eller inga inkomster. Många av deltagarna saknade också insikt om vad det i verkligheten kostade att leva. Vid informationsträffarna ingick vardagsekonomi men även en del samhällsinformation, allt från hyresregler till sambolagen. Sammanlagt har det varit 20 informationstillfällen och 32 personer som deltagit.

Varje vecka har vi haft öppen mottagning utan tidsbokning. I början var det trögt med få




11

besök men de ökade efter hand. Det var vanligt att samma besökare återkom flera gånger men med olika frågor/problem. Merparten besökare var kvinnor och ett stort antal hade begränsade kunskaper i svenska språket.Besökarna har i de flesta fall inte varit överskuldsatta men t.ex. hade svårighet att få bankkort eller privatgiro p.g.a. betalningsanmärkningar. Annat som efterfrågats var hjälp att tolka och överklaga myndighetsbeslut, hjälp i kontakter med Kronofogde, A-kassa, lönekontor eller hjälp med ansökningar om t.ex. bostadsbidrag eller a-kassa. Några var efter med hyresinbetalningarna och fick hjälp att komma överens med hyresvärden om en avbetalningsplan. Ofta har det funnits behov av information om hur samhället fungerar och vilka regler som gäller. Sammanlagt har vi haft 51 besök av 16 personer

”En dag kom det en besökare till ”Öppen mottagning”, det var en kille i 30-årsåldern. Han berättade att han bodde kvar hemma hos föräldrarna men gärna skulle vilja ha en egen lägenhet. Han hade tidigare haft korta visstidsanställningar men hade nu fått en längre anställning. Äntligen hade han råd att flytta till en egen bostads som han så gärna ville. Då dök ett annat hinder upp, han visste att han hade skulder och därmed betalningsanmärkningar, då blir det inte lätt utan i stort sett omöjligt att få en bostad. Därför ville han ha rådgivning och hjälp med att ta tag i sin ekonomi och reda upp sina skulder. Han fick hjälp med förfrågningar till Kronofogden och olika inkassobolag där han tidigare fått krav ifrån. När svaren kom tillbaka visade det sig att han var skuldfri. Förklaringen kan vara att någon skuld har blivit preskriberad, något kan ha blivit betalt genom utmätning när han haft inkomst. Han visste även att hans far hade hjälpt honombetala någon enstaka skuld. Det senaste samtalet med ”30-åringen” var i december 2014, det var ett trevligt samtal och framför allt glädjande att kunna gratulera honom till hans nya lägenhet som han fått kontrakt på”.

Våra reflektioner: Systemen är dåligt synkroniserade vilket drabbar den enskilde när det blir inkomstglapp mellan lön – a-kassa – aktivitetsersättning. Ansökningsblanketterna är inte heller helt lätta när man inte förstår systemen. Reglerna för bostadsbidrag kan också bli en skuldfälla när inkomsterna varierar. Av de som kom till den öppna mottagningen var övervägande utlandsfödda och det framkom att flera fick hjälp av sina barn med att betala räkningar men även med annat som rörde ekonomin. Tyvärr var det inte alltid barnen hade tolkat situationen rätt.

Insats MithraHörby kommun är ägare av insats Mithra som startade i slutet av 2013. Insatsens mål är att personer som utsatts för våld i nära relationer och därigenom förlorat försörjning skall få




12

hjälp att komma tillbaka. Den drabbade är oftast dubbelt utsatt genom arbetslöshet, missbruk, funktionsnedsättning, sjukskrivning och ett markant utanförskap som ger få eller inga möjligheter till livskvalitet eller till att vara en delaktig medborgare i samhället genom egen försörjning. Samverkande aktörer i insatsen MITHRA är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Eslövs kommun, primärvården och lärcenter samt olika verksamheter inom socialtjänsten i Hörby. Effektiva arbetsmodeller och arbetssätt som framkommer i samverkan med andra aktörer ska fasas in i den ordinarie verksamheten under tiden som insatsen pågår.MITHRA har använt sig av samma grundinställning och metod som användes av insats Utvägen. Även forskaren från Malmö högskola är densamma för att bäst ta vara på tidigare resultat och utveckla dessa vidare. Malmö högskola och fakulteten hälsa och samhälle visar ett stort intresse för de båda behovsgrupperna. Genom att använda evidensbaserade grundmetoder i båda insatserna får utvärderingarna större trovärdighet.

Projektledaren från Mithra sammanfattar;Den första deltagaren blev inskriven i Mithra den 14 februari 2014. Sammanlagt har vi under året haft tio deltagare varav en blivit utskriven. Under 2014 har processledaren använts sig av motiverande samtal (MI), lösningsfokus och ett salutogent förhållningssätt som arbetsmetoder i Mithra. Under året har också processledaren tillsammans med deltagarna arbetat med fokus på deltagarnas emotioner och på deras hälsotillstånd. Detta då deltagarna varit i sämre skick än vad som förväntades. Arbetet har resulterat i att deltagarna kunnat knyta lämpliga kontakter, börjat upparbeta rutiner för vardagen och förbättrat sin hälsa. Deltagarna börjar nu bli mer redo att rikta blicken mot sysselsättning vilket innebär att fokus för arbetet under 2015 kommer att riktas mot arbetsmarknad, självförsörjning och att bryta deltagarnas isolering.

Under 2014 har processledaren arbetat fram ett samarbete med Hörby Rehabcenter för att deltagarna ska kunna erbjudas regelbunden träning och medicinsk yoga. Tanken är att deltagarna ska få en möjlighet att förbättra sin fysiska hälsa och träna upp sin sociala förmåga i mötet med personal och andra deltagare.

Under året har projektledare och processledare presenterat Mithra genom föreläsningar för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Vårdcentralen, Vuxenutbildningen, politikerna i Hörby och för olika verksamheter inom socialförvaltningen. Deltagarna bjöds också under året in till en föreläsning via Mithra med Lasse Gustavsson som föreläsare. Lasse föreläser kring olika strategier för att hantera omvälvande livshändelser.

Ärendeteamet har under året börjat finna sin form och dessutom har en fast kontakt från Arbetsförmedlingen knutits till Mithra.. Processledare har även genomfört en Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby Organisationsnummer: 222000-2915



13

resursinventering över ärendeteamet och ärendeteamets olika funktioner. Teamet har träffats en gång i månaden under året. Remissgruppen har träffats en gång i månaden vid behov.

Projektledare och processledare har under 2014 haft ett flertal planeringsdagar och utvecklingsdagar. Projektledare och processledare har även haft handledning, genomgått MI-utbildning och deltagit i SUS-utbildning.

Samverkansresurs – Lunds Arbetsmarknadsområde.

Syftet med verksamheten Samverkansresurs är att identifiera samverkansytor och utvecklingsområden gällande individer som är aktuella inom båda vården och Arbetsförmedlingen, alternativt vården/Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan. Samverkansresurs arbetar inom kommunerna Arlöv, Staffanstorp, Lund, Eslöv, Höör, Hörby, Kävlinge och Lomma. Insatsen är beräknad att pågå i tre år varav 2014 utgör andra året.

Projektledaren för gemensam samverkansresurs sammanfattar;Under 2014 har arbetet fortsatt med att vara ute i primärvården och öppenvårds-psykiatrin, för att informera och diskutera om hur vi idag arbetar och hur vi kan arbeta effektivt kring en individ som är aktuell hos båda aktörerna. Inom ramen för Samverkansresurs har vi också varit med på ett flertal utbildningstillfällen för AT- och ST-läkare inom allmänmedicin och psykiatri. Dessa samtal och informationer har gett både arbetsförmedlare och personal inom vården möjligheter och tillfällen att se nyttan av att samarbeta runt individer i en rehabiliteringssituation/arbetssituation för att förkorta ledtiderna inom vården respektive arbetsförmedlingen. I flera fall har kontakt tagits direkt för att få hjälp att komma vidare mot arbete. Vi har också i flera fall blivit direkt kontaktade av vårdcentraler för att man vill att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer ut (igen) för att fylla på med information och diskussion.

Vi arbetar vidare för att komma fram till rutiner för snabbare möten och informationsöverföring. Individen ska uppleva att samarbetet fungerar mellan vården och Arbetsförmedlingen och det ska inte bli onödiga väntetider och stopp i handläggningen från endera parten. Vi har kommit en bit på vägen, men har mer att arbeta med.

Samarbetet med öppenvårdspsykiatrin har fått ordentlig fart under 2014, främst beroende på stor öppenhet hos båda parterna, samt insikt om den hjälp man kan få av varandra. Vi har arbetat med konkreta insatser som konsultationsforum, medverkan vid gruppträffar, informationer och planering av gemensamma insatser.




14

Den 4 november 2014 arrangerade Finsamförbunden; Lund, Lomma-Kävlinge, Staffanstorp-Burlöv och MittSkåne tillsammans med Arbetsförmedlingen en konferens med tema - Se kompetensen och vinsterna med mångfald. Över 200 privata och offentliga arbetsgivare deltog.Syftet med konferensen var att förmedla kunskap om och påverka attityder till att anställa personer med funktionsnedsättning. Men också att fånga upp rekryteringsbehov och erbjuda Arbetsförmedlingens rekryteringstjänster.

Vi diskuterar framtiden i form av gemensamma kompetenshöjande insatser, lokala överenskommelser mellan arbetsförmedlingar och vårdcentraler/öppenvårds-psykiatrin för att formalisera framtida samverkan, hur vi tillsammans kan hjälpa vid psykisk ohälsa och fokusera på återgång till arbetslivet. Strukturella hinder ses över med en ambition att göra bästa möjliga för att hjälpa individer vidare till arbete.

Insats Oden- en kraftfull ungdomssatsning i MittSkåne.Det finns i dag en grupp ungdomar i Eslöv, Höör och Hörby som befinner sig utanför arbete eller studier. Syftet med insats Oden i sin helhet är att finna nya vägar att nå ungdomarna genom uppsökande verksamhet och att med starkt jobbfokus förankra dem på arbetsmarknaden. Det handlar också om att hitta rätt åtgärder åt rätt ungdom som ska sättas in så snart som möjligt då varje dag utan erbjudande om stöd är en dag för mycket i en ung människas liv.

Det finns gemensamma drag i de behov av insatser som de unga har. De handlar om strukturerade vardagsaktiviteter med ett utbildnings- eller arbetsliknande innehåll. Det är inte en målgrupp som har lätt för att navigera i det stora utbudet av verksamheter och i ett komplicerat regelverk. Att vara i ett socialt sammanhang med andra unga i samma situation har lyfts fram som viktigt liksom att vara i en verksamhet som är fysiskt skild från den traditionella skolan. År av motgångar och misslyckanden tar tid att bearbeta.

Det långsiktiga målet är att bryta ungdomars sociala utanförskap och inaktivitet. Att förbereda dem för arbetsmarknaden genom att erbjuda dem åtgärder och aktiviteter som leder till nya eller fortsatta studier eller arbete.

Insatsen utgår från tre byggstenar som är; uppsökande verksamhet, samverkan och individuella hållbara lösningar.

Insatsen ägs av Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby men är djupt förankrad hos samtliga verksamheter inom Finsam MittSkånes upptagningsområde. Insatsen startade i oktober 2013 och har inget slutdatum. Två heltidstjänster arbetar med ungdomarna och de finansieras helt av Finsam MittSkåne. En forskare från Malmö högskola följer insatsen och gör regelbundna utvärderingar.




15

Projektledaren för ungdomssatsningen Oden sammanfattar;Vid årets ingång var 20 ungdomar inskrivna i projektet och i december 50 ungdomar. Under året har ca 70-80 ungdomar strömmat igenom insatsen. Under året har 8 stycken fått arbete. Samtliga med lönestöd. 4 stycken har gått till studier.

20 ungdomar har deltagit i Odens aktivitetssatsning(OAS). För ca hälften av dessa har satsningen varit framgångsrik det vill säga man har kommit in i rutiner, hälsan har förbättrats och man har gått vidare till andra aktiviteter så som praktik, utbildning eller arbete. Den andra halvan har inte tyckt aktiviteten varit meningsfull, närvaron har varit bristfällig samt vissa av dessa saknar fortfarande sysselsättning.

Insatsen har under året mött många ungdomar med missbruksproblem. Dessa har inte rymts inom projektets ramar vilket har varit olyckligt då detta är en stor bidragande orsak till utanförskapet. Under 2015 kommer projektet att kunna arbeta även med dessa ungdomar. Samtal och behandlingsinsatser kommer att kunna erbjudas.

Arbetssättet för att lyckas har en tydlig planering för alla parter. Först skrivs ungdomen in i insatsen och en kartläggning genomförs under 2 veckor. Därefter följer en utredning om funktionsnedsättning föreligger vilket kan ta upp till 4 veckor. Sedan fastställs den aktivitet som deltagaren har behov av vilket tar ca 1 vecka. Det kan vara att påbörja kursen OAS och fullföljer i så fall detta i 12 veckor. Om det fungerar och deltagaren sköter sig erbjuds praktik alternativt arbetsplatsförlagd utbildning under 12-20 veckor. Om vi har lyckats är det sedan ett hållbart arbete eller reguljära studier som ungdomen går ut till och blir samtidigt egenförsörjare.

”I februari månad kommer Oden genom uppsökande verksamhet i kontakt med Jens 19 år. Jens har varit utan sysselsättning sedan våren-08 då hans frånvaro från skolan låg på 96 %. Mobbing och koncentrationsproblem är enligt Jens själv orsaken till att han slutade skolan (trots skolplikt). Jens isolerade sig i hemmet (bor med sin mamma) och datorn blev hans liv.Under alla dessa år i utanförskap har Jens utvecklat ett spelmissbruk samt en rättshaverists syn på förvärvsarbete och samhället i stort. Han anser att han inte behöver pengar(blir försörjd av sin mamma som arbetar) och skulle inte kunna tänka sig ett arbete där man ”slavar för någon annan”. Han rör sig mellan sängen och datorn och hans vänner är dem han träffar på internet.Så småningom får vi igång regelbundna motiverande samtal som Jens av någon anledning alltid dyker upp på. Vi får dock alltid anpassa tid och plats så att Jens slipper stöta på andra människor så mycket som möjligt. I fyra månader har vi enbart motiverande samtal 1 gång per vecka. När vi föreslår olika aktiviteter är det blankt nej från Jens. I maj börjar vi ge upp. Då har Jens med Odens hjälp varit i kontakt med psykiatrin. Dessvärre får vi ett




16

läkarutlåtande med en bedömning att det inte går att behandla Jens på grund av att han saknar motivation och är inte villig att samarbeta.Vid ett av våra ganska meningslösa samtal (så kändes det) ställer jag en ganska uppgiven fråga (hade ställt den förr), ”finns det inte någonting du skulle kunna tänka dig att göra förutom att ligga i sängen och surfa?” Jens överaskande svar; ”Skulle kunna tänka mig att åka med i en sopbil”Detta svar var ett stort genombrott i vår kontakt. I juni månad började Jens praktisera på en sopbilsfirma, 3 timmar per dag och tre dagar i veckan. Han började med att åka med i sopbilen, pratade inte med sin handledare men kom punktligt precis som han alltid gjort vid våra möten. Efter några veckor har Jens börjat hjälpa till vid sophämtningen, pratar lite smått och tar själv initiativ till att utöka arbetstiden till 4 timmar.En engagerad, tålmodig och juste handledare är framgångsfaktorn här. Nu jobbar vi på att Jens på sikt ska får en lönesubventionerad anställning men först behöver Jens en viss utbildning för att kunna bli anställningsbar”.

Verksamhetsresultat för planerade aktiviteter.

Samarbete kring personer med funktionsnedsättning.Tillsammans med Handikappsorganisationerna (HSO) och projektet Redskapsboden har vi under året 2014 fortsatt det arbete som påbörjades 2013. Förbundet har under året bidragit med att mycket kompetent personal från våra olika verksamheter har deltagit vid ett antal tillfällen där olika teman varit givna. Träffarnas upplägg har varit öppna samtal och utgått från olika artiklar från FN-konventionen om personer med funktionsnedsättningar. Samordningsförbundet har finansierat mötesomkostnaderna.

Frukostmöten. Vi har genomfört sex frukostmöten under året varav tre på våren och tre på hösten. mars, april och maj. Det första i mars handlade om att leda och arbeta i projekt, det andra i april beskrev hur det är att leva med ADHD och det tredje i maj om hur man får ihop sitt livspussel. Höstens första frukostmöte var i mitten av september och handlade om att möjliggöra studier för elever med psykisk funktionsnedsättning. Den siste oktober var det åttiofem frukostdeltagare som vill lyssna på Richard Bernce föreläsning om du vill vara patient eller agent i ditt eget liv. I början på december handlade föredraget om

”Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt Individual Enabling and Support (IES) för personer med depression eller bipolär sjukdom”. Frukostmötena är efterfrågade och mycket uppskattade. Beredningsgruppen är numera med och planerar dem och delaktigheten resulterar i att de tar ansvar för lokaler och andra praktiska frågor.Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby Organisationsnummer: 222000-2915



17

Chefsträffar.Under året har vi haft tre chefsträffar med olika innehåll. I februari var Tommy Magnusson, konsult från tillväxtkonsult föreläsare på temat ”att skapa bättre resultat och sänka kostnaderna samtidigt”. I maj kom Peter Asplind och föreläste om hur det är ”att leda arbetsgrupper i förändring”. Den sista träffen var i oktober med Per Revstedt som var föreläsare och han talade om ”Motivationsarbete på alla nivåer”. Träffarna uppskattas då cheferna i MittSkåne vill mötas och diskutera hur ledarskapet påverkas och påverkar samverkan. Ett nätverk på mellanchefsnivå är på gång.

Konferenser.Ordförande och verkställande tjänsteman har i början av april deltagit i den nationella konferens som hölls i Uppsala. Konferensen är för alla samordningsförbund i Sverige och syftet är att mötas, få nya kunskaper och erfarenheter av varandra. I slutet av oktober var verkställande tjänsteman på en Förbundschefsdag i Stockholm som Nationella rådet var arrangör av. I Hässleholm gavs en konferens om Migration och hälsa som vi deltog på. Verkställande tjänsteman har även deltagit i andra mindre konferenser som förbundet har haft intresse av.

Regionala nätverket.Det regionala nätverket som verkställande tjänsteman ingår i har under våren haft möten i januari, mars, lunch till lunch möte i slutet av april, juni, september, oktober december. Utbildning i januari för nya ledamöter i styrelser och beredningsgrupper tillhörande samordningsförbunden i Skåne har genomförts liksom SUS grundutbildning för tjänstemän.

Sp ridning av information och kunskap om Finsam. Samordningsförbundets hemsida är välbesökt. Här finns protokoll, blanketter, pågående verksamhet och mycket annat med stort informationsvärde. Verkställande tjänsteman tillsammans med insats Oden deltog i Karriär och Jobbmässan i slutet av mars på Medborgarhuset i Eslöv. Ett föredrag om Finsam för revisorskollegiet i Höör genomfördes i februari. I december bjöds verkställande tjänsteman in till Yrkeshögskolan och till de studenter som just då läste socialpsykiatri att berätta om Finsams uppdrag, verksamhet och behovsgrupper. Dessa studenter kommer framöver att finnas i kommunernas socialtjänst, vård och omsorg eller liknande och Finsams uppdrag är då redan känt för dem.

Motiverande samtal (MI) utbildning.




18

Vi har i förbundet under våren samordnat och genomfört en utbildning i Motiverande samtal för ett trettiotal personal från olika verksamheter inom Finsam MittSkåne. Samordningen, parternas lokaler, korta avstånd och ingen övernattning bidrar till en låg totalkostnad för utbildningen vilket skapat möjlighet för cheferna att anmäla flera anställda samtidigt.

Uppföljning och utvärdering. Varje insats som hel eller till del finansieras av Finsam MittSkåne har en utvärderare eller följeforskare som knyter samman processer och resultat i både muntliga och skriftliga rapporter. Verkställande tjänsteman har behörighet att inrapportera och ta ut relevant statistik i SUS, som betyder ”Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet”. Försäkringskassan är systemägare men ansvaret är myndighetsgemensamt.

Resultaträkning Resultaträkning Not 2014 2013

Samverkansmedel 2 2 600 000 3 000 000Övriga intäkter 63 391 -

2 663 391 3 000 000

Verksamhetens kostnaderSamverkansinsatser 3 -4 200 224 -1 930 181Övriga externa kostnader -364 972 -412 384Personalkostnader 4 -610 957 -611 341Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar - -2 332Summa verksamhetens kostnader -5 176 153 -2 956 238

Verksamhetens resultat -2 512 762 43 762

Resultat från finansiella posterÖvriga ränteintäkter och liknande resultatposter 45 937 220Summa resultat från finansiella poster 45 937 220

Årets resultat -2 466 825 43 982




19

BalansräkningBalansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarInventarier, verktyg och installationer 5 - -Summa anläggningstillgångar 0 0

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringarÖvriga kortfristiga fordringar 200 663 84 079Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41 733 -

242 396 84 079

Kassa och bank 3 185 373 5 349 836Summa omsättningstillgångar 3 427 769 5 433 915Summa tillgångar 3 427 769 5 433 915

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Fritt eget kapitalBalanserat resultat 4 381 919 4 337 937Årets resultat -2 466 825 43 982

1 915 094 4 381 919Summa eget kapital 1 915 094 4 381 919Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 1 263 047 820Övriga kortfristiga skulder 21 900 44 328Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 227 728 1 006 848Summa kortfristiga skulder 1 512 675 1 051 996Summa eget kapital och skulder 3 427 769 5 433 915

Ställda säkerheter Inga Inga




20

Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Finansieringsanalys 2014 2013

Den löpande verksamhetenResultat före finansiella poster -2 512 762 43 762Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm - 2 332

Erhållen ränta 45 937 220-2 466 825 46 314

Ökning/minskning kundfordringar - 60 853Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -158 316 51 023Ökning/minskning leverantörsskulder 1 262 227 -21 105Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder -801 549 879 110Kassaflöde från den löpande verksamheten -2 164 463 1 016 195

Årets kassaflöde -2 164 463 1 016 195Likvida medel vid årets början 5 349 836 4 333 641Likvida medel vid årets slut 3 185 373 5 349 836 Förbundet har ingen kassa utan sköter all transförening via bank och fakturor. Åtagande mot bank och leverantörer med fakturor i rätt tid är väl skött och föranleder därför inga anmärkningar. Vidare har förbundet planerat sin verksamhet väl efter de tillgångar på kapital (och budget) som finns och som en god finansiering kräver.

NoterNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt Kommunallagen, Lag om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

SamverkansmedelMedlemsavgifter från de sex medlemmarna har intäktsförts i den period de avser.




21

SamverkansinsatserUnder perioden nedlagda kostnader redovisas i resultaträkningen.

FordringarFordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

FinansieringsanalysFinansieringsanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas tillgångens restvärde. Följande avskrivningstider tillämpas:

Antal år

Inventarier, verktyg och installationer 3

Not 2 Samverkansmedel Not 2 Samverkansmedel

2014 2013

Försäkringskassan 650 000 750 000Arbetsförmedlingen 650 000 750 000Region Skåne 650 000 750 000Eslövs kommun 332 150 383 250Höörs kommun 160 550 185 250Hörby kommun 157 300 181 500

2 600 000 3 000 000




22

Not 3 Samverkansinsatser

2014 2013

Utvägen - 500 000Utvägen, uppföljning 350 000 400 000Social Lots 300 000 250 000Social Lots, uppföljning - 50 000Kartläggning ungdomar 16-24 - 150 000Samverkansresurs AF 150 291 131 979Utvärdering av Finsam - 100 000MithraMithra, uppföljning

849 050100 000

215 000-

Psykisk Ohälsa, kartläggning 150 000 -Oden, uppföljning 100 000 -Oden 2 200 883 133 202

4 200 224 1 930 181

Not 4 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inkl pensionskostnader

2014 2013

Medelantalet anställdaKvinnor 1 1Totalt 1 1

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnaderLöner och andra ersättningar 361 756 365 372Styrelsearvoden 61 803 71 500Sociala kostnader 139 389 142 474Pensionskostnader 15 704 20 074Totalt 578 652 599 420

Not 5 Inventarier, verktyg och installationer

2014-12-31 2013-12-31

Ingående anskaffningsvärden 6 990 6 990Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 990 6 990

Ingående avskrivningar -6 990 -4 658Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby Organisationsnummer: 222000-2915



23

2014-12-31 2013-12-31

-Avskrivningar - -2 332Utgående ackumulerade avskrivningar -6 990 -6 990

Utgående restvärde enligt plan 0 0




24




25




26




Documents

Samordningsförbundet MittSkåne | Finsam MittSkåne€¦ · Web viewDet handlar bland annat om den ideella sektorn, föreningslivet och det privata näringslivet. Behovsgrupper