Sanningen Om Crack-Kokain

8/8/2019 Sanningen Om Crack-Kokain

1/24


2/24

VARFCR DETT A HAFTEPRODUCERADESD et talas mycket om droger ivarlden - pelgatorna, iskoTa~,pelinternetoch iTV. Endel ar sant, en del inte. Mycket av vad man h~r om droger kommer faktiskt frelnde som saljerdemoOmvdndn droglangare har medgett att de skulie ha sagt vad somheist bara for att felandra att kopa droger.Leltdig inte luras. Man behover fakta for att undvika att bli beroende avdroger och hjalpa sina vdnner att helliasig borta frelndemoDet ar dartor vihar producerat detta hafte - for dig. Ditt gensvar ar viktigt for 055, Selviser fram e~..9t att hora ifrelndig.bukan besokc 055 pelndtet peldrugfreeworla.org och skicka e-post till055 [email protected]: - - \
mailto:[email protected]:


3/24

V a d a r,. rack-kokain ar kristallformen av kokoln,"som normalt kommer i pulverform*. Detkommer i solida stycken eller kristaller i olikafarger. fran gult till blekrosa eller vitt.Crack vdrrns upp och roks, Den kallas safor att den ger ifran sig ett kndppcnde ellersmcllonde Ijud ndr den vdrrns upp.Crack. som ar den starkaste formen av kokcin,ar ocksd den mest riskabla. Den ar 75-100 %ren, langt starkare an vanligt kokain.Om man roker ett amne nar det hjcrnonsnabbare och ger ddrfor en intensiv ochomedelbar - men mycket kortvarig - kicksom varar omkring 15minuter. Och eftersommissbruk kommer att utvecklas annusnabbare om drogen roks, jdmfort med om

den snortas(dras ingenomnoson),kan man bliberoenderedan efteratt ha prover crack for forsto gangen.Pa grund av kokainets hog a pris har detlange ansetts som en "rikemansdrog". Crackddremot saljs till sa laga priser att till och medtondrinqor har rad ott kopo det - till ott borjamed. Sanningen ar ott ndr en person val drberoende, rusar kostnaden i hojden i direktproportion till den okonde rndnqden sombehovs for att tlllfredsstollo hans missbruk.

For mer information om kokain i dess pulverform. se hCiftet Sanningen om kokain i denna serie. 3


4/24


5/24


6/24

I n t e r n a t i ( l n e l l a s t a t i s t i ~ e rUSAs federala domstolar under 2007 befanns5477 personer skyldiga till crack-relaterad

brottslighet. Over 95%av dessa lagbrytarehade varit inblandade i crack-kokainlangning.Situationen or annorlunda i Europa. EuropeanMonitoring Centre on Drugs and Drug Addictionrapporterar att crack-missbruk i cllrncnhetor beqrcnsot till minoritetsgrupper i storrestdders slumomrdden med hog orbetsloshet,Ar 2006 rapporterade 20 europeiska ldnderatt crack-kokainmissbrukare utgjorde endast2%av alia drogmissbrukare som paborjaderehabiliteringsbehandling, och de fiestarapporterades av Storbritannien.

Undersokningen ar 2007 av USAs NationalSurvey on Drug Use and Health visade att8,6 miljoner amerikaner fran 12 ars alder ochuppdt, uppgav att de hade onvnnt crack. Av depersoner mellan 18och 25 ar som tillfragades,svarade 6,9%att de hade cnvdnt crack underdet gangna aret. Enundersokninq som gjordes2007 i USA fann ott bland high school-eleverhade 3,2 %av dem i arskurs 12 cnvdnt crack-kokain vid nagot tillfclle.IUSA var crack-kokain den vanligaste drogensom missbrukades bland de 178 475personer som togs in for behandlingar 2006.


7/24

C r a c i o c h. , b r o t t s l i g h e t


8/24

C rack-kokain ar enav de starkasteiIIegala drogerna nar det galler ott skapapsykologiskt beroende. Det stimulerarcentrala njutningscentrer i hjdrmmoch orsakar extremt forhojt Iyckorus.Tvcmgsmassigt bruk av crack skapas strax

efter det ott personen borjcr ta det, ddrforott det roks och kommer in i blodet snabbt.Eftersom tillvanjning utvecklas snabbt kanmissbrukaren snart inte uppnd samma kicksom han fick fran samma rndnqd crack-kokain tidigare.


9/24


10/24

VILKA AR VERKNINGARNA pA KORT SIKTAV CRACK-KOKAIN?K Okainet ger en kortvarig, intensiv kicksom omedelbart foljs av det motsatta- intensiv depression, retlighet, och ettbeqdr efter mer av drogen. Folk som oftacnvdnder det ater och sover inte ordentligt.De kan uppleva starkt okcd hjdrtverkscrnhet,muskelryckningar och konvulsioner. Drogenkan fa mdnniskor att kdnno sig paranoida*,arga, fientliga och oroliga - till och med narde or hoqo,Oavsett hur mycket av drogen som cnvcndseller hur ofta, okor kokain sannolikheten attonvdndoren drabbas av en hjartattack, stroke,ett epileptiskt anfall eller and nod, vilka vartoch ett kan resultera i plotslig dod. paranoid: rnlsstdnksam mot, misstror eller er rddd far

andre mdnniskor,


11/24

Att rokc crack lnnebdr ytterligare hdlsorisker,Crack blandas ofta med andra dmnen somger ifran sig giftiga angor nor de brinner.Eftersom crockrok inte behaller sin styrka saldnqe, or crackpipor norma It mycket korta.Detta ger ofta spruckna ldppor och bldsor,sa kallade "crcck-lcppor", pa grund avattcnvdndcrno cnvdnder en mycket varm pipasom pressas mot lepporno.


12/24

Lcmgvarigt bruk av crack-kokain kan geallvarliga skador pa hjarta,lever och njurar.Anvandare har lattare for ott dra pa siginfektionssjukdomar.Lang tids daglig anvandning kan orsakasomnproblem och aptitloshet, vilket kan leda tillundernaring. Att roka crack kan aven leda till ottpersonen blir aggressiv och paranoid.Eftersom crack-kokain hindrar hjarnans satt ottbearbeta kemikalier, behover man mer och merav drogen enbart for ott kanna sig "normal".Manniskor som blir beroende av crack-kokain(precis som nar det galler de fiesta andra droger)forlorar intresset for andra omrdden av livet.Nar ruset avtar ger det svara depressioner, vilkablir djupare och djupare for varje gang. Dettakan bli sa allvarligt ott personen gor vad somheist for ott fa tag pa drogen - till och med begamord. Och om missbrukaren inte kan fa tag pacrack-kokain kan han bli sa deprimerad ott handrivs till sjalvmord.


13/24

- K r o p p s l i g a o f ; h I n e l l t a l a v e r t n i n g a rVERKNINGAR pA KORT SIKTEftersom det roks blir effektenav crack-kokain mer omedelbaroch mer intensiv an fran kokainsom kommer i pulverform. Aptitloshet Okad hjartverksamhet,hogre blodtryck ochkroppstemperatur Sammandragning avblodkarl Okad andhamtning Vidgade pupiller Somnstorningar lIIamaendeOverstimulering Besynnerligt, oberakneligtoch ibland vllldsamtbeteende Hallucinationer,hypernervositet,lattretlighet Kanselhallucinationer att

insekter kralar under huden Intensivt Iyckorus Oro och paranoia Depression Intensivt drogbegar Panik och psykos Konvulsioner, anfall ochplotslig dod vid hoga doser(t.o.m. bara en gang)VERKNINGARpA LANGSIKTObotliga skador pa blodkarli hjarta och hjarnaj hOgtblodtryck som kan led_atillhjartattacker, stroke ochdodenSkador pa lever, njurar ochlungor -svara br6stsmartorAndnodInfektionssjukdomar ochvarbolder vid injiceringUndernaring, viktf6rlustAllvarl!g tan~rota

Horsel- ochkanselhallucinationer Sexuella problem, skador pafortplantningsorganen ochsterilitet (galler bade manoch kvinnor) Desorientering, apati,forvirring och utmattning

Retlighet ochhumorsvangningar Okad fOrekomst av riskabeltbeteende D_eliriumeller psykos Allvarlig depression Tillvanjning och beroende(t.o.m. efter att ha tagit detbara en gang)


14/24

B a r i l : D e a l l r ao s t y l d i g a s t e o f f r e l lf o r c r a f ; t - t o t a i l l

D e oskyldigaste offren for crack-.. kokain or barn som fods avrnodrcr som cnvdnder drogen undergraviditeten. "March of Dimes", enideell organisation for graviditetoch spddbcrnshdlsq, rapporteraratt cnvdndondet av kokain ienderapulver eller crack-form under graviditetkan paverka en kvinna och hennesofodd a barn pa manga sctt, Under de

forsto manaderna av graviditeten kandet oko risken for missfall. Det kanocksd resultera i att ett ofott barn farhjdrnblodninq, permanent hjornskadaeller hjnrtcttcck,National Institute for Drug Abuseuppger att om modern onvdnt crack-kokain under graviditeten kan det ledatill betydande problem for vissa barn.


15/24


16/24

..A yen om onvcndondet av kokablad somfjberusningsmedel har en tretusendriq historik,sa utvecklades crack-kokain, en kristalliserad formav kokain, under 1970-talets kokainboom, och pamitten av 1980-talet spreds dess anvondning.Enligt US Drug Enforcement Agency sasmugglades det i slutet av 1970-talet in ettoverflod av kokainpulvertill USA Detta gjordeott priset pa drogen sjonk med sa mycket som80 %. Nor langarna insag ott deras iIIegalaprodukt sjunkit i pris, sa omvandlade de pulvrettill "crack", en solid form av kokain som kunderokos,Uppdelat i sma bitar, eller "rocks", kunde dennaform av kokain s


17/24

Det var billigt, enkelt attproducera, enkelt att cnvdndooch mycket lonsornt for langarna.Rapporter om crackmissbrukborjcde dyka upp i Los Angeles,San Diego, Houston och Karibienso tidigt som 1980.Den storsto uppgangen ionvdndondet av drogen skeddeunder "crack-epidemin" mellan19840ch 1990, nor drogen spredsfran stad till stad i Amerika.Crack-epidemin okode dramatisktantalet kokainberoende Iamerikaner. Antalet personer som___,-'t]medgav att de cnvdnde kokainregelbundet okode 1985 fran4,2 till 5,8 miljoner.Vid slutet av 1986 var cracktillgongligt j 28 stater och iDistrict of Columbia (dor


18/24

huvud stad Washingto n lig ge r) .A r 1987rappo rte rade s c ra ck va ra tillg ang lig t i a lia USAss ta te r u tom fy ra . Sedan des s ha r anvandande ta v d ro ge n fo rtsa tt a tt s prid as o ve r N ord - o chSydame rik a o ch i Eu ro pa o ch r es te n ovvdrlden,S torb rita nn ien u pp levde sin eg en"cra ckep idemi" 2 00 2, och a nta letcrackberoende som sokte h ja lp steg m edn dston 5 0 % det e re t. S to rb ritannienrapporterade en okn inq m ed 74 %avb esla gen a v cra ck-koka in vid ra zzio r m ella n2000 och 2006.Ma jo rite ten av eu ropeis ka c rack-koka inmissbrukare F Innsi t re s tader-Hambu rg , London o ch Pa ris .Men m is sb ru kav c rack- koka in ha r ocksOrappo rte ra ts somett bety da nd e p ro blem i tre fra ns ka la nd er iK arib ie n - Guad elo up e, fra ns ka Gu ya na o chMa rtin iq ue - o ch i n eg ra s orn hclle n i H olla nd .


19/24

V a d l a n g a r e t O l n m e r a t t s a g a t i l l d i gar tonaringar tillfragades vcrfor de borjode onvendcdroger. svarade 55 %ott det var pa grund avtryck fran vcnner, De ville vara "coola" och populdrn.

Langarna vet detta.De kommer fram till dig som en van och erbjuder sigatt "hjdlpo dig" med "nagot som gor dig glad". Drogenkommer att "hjdlpo dig att passa in" eller "gora dig cool".Langare motiveras av pengo rna de tjdnor och kommeratt saga vad som heist for att fa dig att kopo derasdroger. De kommer ott saga: "Bara prova det en gangsa kommer alit att bll okej; det kommer ott kdnnosjattebra."De bryr sig inte om ifall drogerna forstor ditt liv, bara defar sino pengar. Alit de bryr sig om ar pengar. Tidigarelangare her medgivit att de sag pa sina kunder sam"bonder i ett schackspel".Skaffa dig fakta om droger. Fatta dina egna beslut.


20/24

Droger iir i gru nden gifter. V erkningarna b eror p a hu rm ycket m an tar.E n l iten m iin gd ge r stim u lan s (o ko r ak tiv iteten ). E nnagot storre m iingd verkar som ett lu gnande m edel(u nd ertry ck er a ktiv ite te n) . E n i in nu n ag ot sto rre m iin gdverkar som ett gift och ken dodo,D etta giiller alia droger. D et iir b oro m iingden m anb ehover for ntt u pp nd effekten som skiljer sig .M en m anga droger her en annan negativ asp ekt:D e p av erk ar sin ne t direk t. D e ke n forv nn sk cd rog an viin da ren s p erc ep tion er o v d et som h iind erom kring honom . E tt resu ltat ov detta iir ott p ersonens

2 0

h an dlin ga r k en ty ck as e ge nd om lig a, irra tio ne lla ,op assan de o ch till o ch m ed d estru ktiv a.D ro ge r b lo ck era r a lia fo rn lm rn else r, b ad e o ns kv ord coc h oonskcde, S a iiv en o m d e g er tillfiillig h jiilp g en omott lindra sm iirta , slar de u t form aga och vakenhet ochg ru m la r e ns tiin ka nd e.M edicin iir droger som iir avsedda ott p askynda ellersokto ner eller forondrc nagonting m ed hu r din krop pfu nge rar, eller forsok o fa d en o tt fu nge ra b iittre . Ib la ndiir de nodviindiga. M en de iir fortfarande droger: dev erk ar so m stim u leran de elle r lu gn and e m ed el, o ch o lltfo rm ycket ken dodo en. Sa om m an inte a nviinder m edicinersa som det iir m eningen ott de sko anviindas, ken de vorolik e f ar lig a s om iI Ie ga la d ro ge r.


21/24


22/24

VARFCR TAR MANNISKOR DROGER?Folk tar droger for att de viII forcndro nagotisittliv.Hdr dr nagra skol som unga mCinniskor getttill att de tar droger: For att passa in For att fly bort eller slappna av De Ciruttrdkode Det fOr dem att verka vuxna For att gora uppror For att experimentera

De tror droger Ciren losninq. Men till slut Cirdet drogerna som blir problemet.Aven om det kan vara svart att ta tag i sinaproblem, Cirfoljderna av drogmissbruk alltidvCirreCindet problem som man forsokerlose genom att ta demo Den verkligalosninqen Ciratt skaffa sig fakta och attaldrig bor]o ta droger.

22


23/24

RE FERENSMA TER IA LEuropean Monitoring Centrefor Drugs and Drug Addiction,State of the Drug Problem inEurope, 2008U.S. Drug Enforcement AgencyFact Sheet on CocaineNational Institute of DrugAbuse: NIDA Info Facts: Crackand Cocaine, April 2008United Nations Office on Drugand Crime, World Drug Report2008

"Creek Facts&Figures,Officeof National Drug ControlPolicy, 2008llIicit Drug Use DuringPregnancy,' March of Dimes"ReseorchReport Series-Cocaine Abuse and Addiction,"National Institute on DrugAbuse (NIDA)"Druq and Alcohol UseandRelated Matters AmongArrestees 2003, ZhiweiZhang, Ph.D.,National OpinionResearchCenter

" Co ca in e u se amon g y ou ngreachesshocking levels:thisislondon.co.uk"Monitoring the Future,Overview of Key Findings2007,"NIDAUN Office on Drugs and CrimeAnnual Report 2008DEA History Book, 1985-1990"Crock 'epidemic' fuels riseinviolent crime," The Observer,17 Feb2002PHOTO CREDITS:Cover: DEAldrugs; IFC:Corbis;Page5 and 8: DEAldrugs; page12:Courtesy Infolmagination.org.

Miljoner hnften som detta har delats uttill mdnniskor over hela vdrlden pa 22sprdk. Efterhand som man finner nyadroger pa gatorna och mer informationom deras verkningar blir kdndo, kommerdessa hdften att uppdateras och nyaskapas.Haftena publiceras av Stiftelsen for endrogfri vorld, en ideell, ollmonnyttlqorganisation med huvudkontor i LosAngeles i Kalifornien.Stiftelsen tillhcndchdllerundervisningsmaterial, radgivning ochsamordning for dess internationelladrogforebyggande ndtverk, Detarbetar med ungdomar, fordldror,utbildare, frivilligorganisationeroch myndighetsorgan - alia som arintresserade av att hjdlpo rndnniskor tillett liv utan drogmissbruk.

23


24/24

FAKTAMAN MAsTE KANNA TILLDetta hofte ingar i en serie publikationer som ger fakta om marijuana, hasch, alkohol,ecstasy, kokain, crack-kokain, crystal meth och metamfetamin, inhalationsmedel, heroin,LSD och missbruk av receptbelagda medel. Rustade med denna information kan ldsorenfatta ett beslut att leva ett liv utan droger.

For mer information eller for att skaffa fler exemplar avdetta eller andra haften i denna serie, kontakta:

Foundation for a Drug-Free World1626 N. Wilcox Avenue, #1297LosAngeles, CA 90028 USAPhone: [email protected]

sag Nej till droger, sagJatililivetManskarsvagen 10A14175 Kungens KurvaTel: [email protected]

2009 Foundation for a Drug-Free World. Alia rdttiqheter forbehdllnc. Stiftelsens logo ar ett vorumcrke som innehas avFoundation for a Drug-Free World. Item #20841-9-SWE
mailto:[email protected]://www.nejtilldroger.org/mailto:[email protected]

Documents

Sanningen Om Crack-Kokain