EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 4JUNI

2012

KLIMATsMART BIo- BRÄNsLE ERsÄTTER oLjA

NYHETER SID 5

"Det öppnade dörren för mig," säger Emma Persson om LKAB-gymnasiet. Foto: FREDRIC ALM

LArs-Eric AAro: Vi måstebåde gasa och bromsa VD-KoMMENTAR SID 2

nya lägenheter byggs till hösten på Granbacka i Gällivare. Totalt blir det fem hus med sex

lägenheter vardera.NYHETER siD 10

30Lappmalmen nästa gruva!Prospekteringen av Lappmalmen visar att den fyndigheten i storlek motsvarar alla tre gruvprojekten i svappavaara. och i Malmfälten finns en lång rad andra fyndig-heter som nu kartläggs. Framtid har kartan som avslöjar de dolda miljarderna. NYHETER siD 8–9

Flytten till nytt blev ett lyftChristina och Bo olofsson berät-tar om flytten från Ullspiran och sitt nya hem. – Nu när vi väl flyttat hit så stortrivs vi. Det är liv och rörelse här säger Christina olofsson.

NYHETER siD 4

Emma Persson är en av de "förädlade råvaror" som LKAB-gymnasiet levererat till industrin. Hon är nu fastanställd på LKAB som så många av utbildningens elever. – Det bästa med mitt jobb är att det är fritt och att jag får ta mycket ansvar, säger hon idag.Lars Gavelin, skolkontaktansvarig på LKAB, är mycket nöjd över resultatet: – Jag törs säga att ingen går arbetslös.

NYHETER siD 6–7

Stor succé för LKAB-

gymnasiet

SATSNING PÅ UTBILDNING

chatta med Per-Erik Lindvall

om LKAB:s prospek- tering

Den 19 juni kl 14.00-15.00 www.lkab.com/chat

2 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 3LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

28 procent av alla nyanställda med tillsvida-reanställning på LKAB 2011 var kvinnor. För vikarier var andelen kvinnor 38 procent.

VD LARS-ERIC AARO

Konsten att bromsa och gasa

I vår omvärld rasar debatten om den ekonomiska politiken. Ska regeringar och centralbanker gasa eller bromsa

Europa ur konjunktursvackan? I vår bransch tittar vi framförallt på vad

som händer i Kina, Europa är viktigt för LKAB men Kina avgör vår framtid. Därför är det oroande att vi börja ana en tydlig inbromsning i Kina. LKAB säljer fortfaran-de allt vi kan leverera. LKAB:s expansions-planer ligger fast, men vi måste ännu hårdare arbeta med att snabbare nå vårt kostnadsmål för att säkerställa att vi är konkurrenskraftiga den dagen alla kon-staterar överskott på järnmalm och priset sjunker. Det är då vi skall var förberedda och kunna leverera mervärde i vårpellets till en konkurrenskraftig kostnad.

Samtidigt tvingas vi konstatera att signalerna på den globala järnmalms-marknaden inte är odelat positiva längre. Kinas ekonomi bromsar, och Europa går

dåligt med undantag för Tyskland. Ny järn-malmskapacitet kom-mer ut på marknaden i en ökande takt.

Sammantaget betyder det att konkurrensen är på väg att hårdna. De ledande gruvbolagens aktiekurser har sjunkit med 20 procent det senaste året. För oss på

LKAB innebär den förändrade bilden att vi måste förbereda oss för att klara att både bromsa och gasa samtidigt. Gasa för att hinna etablera ökad leveranskapacitet på marknaden innan alla andra kommit ut med ökade volymer. Bromsa för att inte våra kostnader ska rusa iväg och äventyra jobb och investeringar den dag priserna faller till följd av ökat utbud.

Därför jobbar vi nu med både expan-sion och kostnadsbesparingar på en gång. Det finns ingen motsättning i det. Ett långsiktigt perspektiv säkrar byggandet av ett större, starkare och konkurrens-kraftigt LKAB.

Goda nyheter

Tony Järlström,vd, Progressum,

Kiruna

KIRUNA. Landstingsfullmäktige väntas i juni besluta om att intensivsjukvården, IVA, och narkosen i Kiruna blir kvar.Den kirurgiska bakjouren säkras under 2012 under tiden som frågan utreds.

– Vi har haft en positiv dialog och fått besked om de viktigas-te inriktningarna, säger Tony Järlström, vd i näringslivsbola-

get Progressum och samman-kallande i Samrådsgruppen.

Samrådsgruppen i Kiruna har träffat landstingsledningen för en dialog om utvecklingen av sjukvården i Kiruna. Från landstinget medverkade Gun-nar Persson, landstingsdirek-tör, Ylva Sundqvist, chef för di-vision Medicinska specialiteter och Caj Skoglund, ansvarig för närsjukvårdsutredningen, som

ska beslutas vid landstingsfull-mäktige i Kiruna i juni.

Närsjukvårdsutredningen har tagit hänsyn till Kirunas geografiska förhållanden och förutsättningar för att säkra ett tryggt akut omhändertagande. I den politiska beredningen inför beslutet finns därför rikt-linjer om att intensivvård och narkos ska finnas på Kiruna sjukhus in på 2020-talet och

framåt och att den kirurgiska bakjouren ska finnas kvar under 2012. Till dess ska lands-tinget utreda om bakjouren ska ersättas med andra resur-ser eller blir kvar.

– Vi har haft en utvecklande och bra dialog och ska träffas igen efter sommaren för att diskutera hur vi ska arbeta vidare för att utveckla sjukvår-den, säger Gunnar Persson.

Positiv dialog om akutsjukvården i Kiruna

Målet är världens grönaste stålprodukterLULEÅ. Nästa år förändrar EU systemet för utsläppsrätter för koldioxid. Då anpassas miljöavgifterna för stora utsläppare av koldioxid, medan CO2-snål produktion skall gynnas.

– SSAB kan då få ett genom-slag för marknadens grönaste stålprodukter, säger Stefan Enbom, platschef vid SSAB i Luleå.

SSAB:s masugnar matas med LKAB olivinpellets till 100 procent. De kallas LKAB Green Pellets och minskar utsläppen av koldioxid från masugnar. SSAB är dessutom energisnå-last i branschen:

– Masugn 3 i Luleå är för-modligen Europas och värl-dens energisnålaste masugn med lägst utsläpp av koldiox-

id. Det är bra om miljöavgif-terna i världen anpassas så att de bästa ståltillverkarna gyn-nas, säger Stefan Enbom.

Det korta avståndet mellan LKAB i Malmberget och stål-verket i Luleå, 214 kilometer, är ytterligare en stor fördel för SSAB i Luleå, liksom den trans-porteffektiva Malmbanan.

– Finns det någonstans i världen där grön stålproduk-tion är ett faktum så är det i Norrbotten. Vi kan inte nog betona hur viktigt samban-det mellan Malmfälten och stålproduktionen i Luleå är. Även för SSAB i Oxelösund är LKAB:s olivinpellets en stor klimatfördel, säger Stefan En-bom.

SSAB:s stålproduktion byg-ger på tillgång till jämn, hög

kvalitet på pellets, litet malm-lager och snabb omsättning. LKAB:s kvalitet får toppbetyg.

– LKAB:s leveranser och ser-vice är också mycket bra. Med låga buffertlager är systemet mycket känsligt. Hittills har vi aldrig behövt bromsa pro-duktionen på grund av pel-letsbrist, säger Stefan Enbom.

SSAB är till stor del speciali-serat på höghållfasta stål som ofta ger dubbel hållfasthet till halva vikten. Fordonsindu-strin är ett mycket viktigt om-råde. Nu gör SSAB dessutom stora satsningar på markna-den för gruvindustri:

– Gruvindustrin i norra Sverige är en stor marknad för höghållfasta stål i fordon, maskiner och anläggningar, säger Stefan Enbom.

SSAB gör dessutom en sats-ning på gruvmarknaden i Syd-amerika.

– Brasilien, Peru och Chile är intressanta för våra hög-presterande stål. SSAB kan bidra till en grönare och kli-matsmartare gruvproduktion även där, säger Stefan Enbom.

– Europa kommer att ha en begränsad tillväxt de när-maste åren. Därför hoppas vi på ett genomslag för export till Sydamerika. Långsiktigt fortsätter SSAB den inslagna vägen mot höghållfasta stål och nischprodukter för gruv- fordons- och verkstadsindu-stri med klimatsmarta och specialiserade produkter. År 2015 skall hälften av vår pro-duktion vara nischprodukter, säger Stefan Enbom.

MAUrItz MAgNUSSON

stefan Enbom, ssAB Luleå vid varmapparaten till Masugn 3: "ssAB producerar förmodigen världens grönaste stål. Miljöpolitiken måste gynna det." Foto: VIVECA ÖsTERMAN/ssAB

Världens grönaste stål?• Masugn 3 har nu Europas lägsta fuel rate, förbrukning av reduktionsmedel per ton råjärn.• Råvaran är olivinpellets av magnetit från LKAB, världens Co2-snålaste järnmalmsprodukt.• Närheten till LKAB:s gruvor i Malmfäl-ten är en stor fördel. • De nya IoRE-loken ger energisnåla malmtransporter – när tågen motor-bromsar genererar motorn energi. I gynnsamma fall kan loken producera lika mycket energi som de förbrukar.• LKAB använder ssAB:s höghållfasta stål i malmvagnarna. starkare stål till lägre vikt gör att varje vagn väger min-dre och kan lasta mer. För fordonsin-dustrin betyder det lägre vikt, minskad bränsleförbrukning, större lastförmåga och minskade koldioxidutsläpp.

MALMBERGET. Samarbetsavta-let mellan LKAB och gälliva-re har inte vunnit laga kraft. Avtalet har överklagats och då blir processen fördröjd. Därför kan LKAB inte gå vidare med fastighetsköp i de områden som omfattas av avtalet.

– Först när avtalet är giltigt kan vi skapa processer för hur avvecklingen ska hanteras, sä-ger Anders Furbeck, direktör för samhällsomvandlingar vid LKAB.

Utgångspunkten för omvand-lingen kommer att vara den etappindelning som upprät-tades i avtalet. Malmbergets centrala delar kommer att av-vecklas i fyra etapper mellan 2012 och 2032. Samarbetsav-talet reglerar endast uppgö-relsen mellan Gällivare kom-mun och LKAB och utgör en form av ramavtal.

– Det är viktigt att proces-

Överklaganden fördröjer fastighetsköpen i Malmberget

sen sker med långsiktighet och på ett betryggande sätt för alla inblandade. Avtalet inne-bär att vi kan skapa ett att-raktivt samhälle tillsammans med Gällivare kommun med gemensamma riktlinjer, säger Anders Furbeck.

Vartefter varje område blir aktuellt kommer olika så kall-lade genomförandeavtal att upprättas. Därutöver förhand-las enskilda avtal mellan LKAB och fastighetsägaren vid varje köptillfälle.

Samarbetsavtalet har satts upp för att ingen ska behöva bo granne med industrista-ketet. Mellan industriområde och bebyggelse kommer en så kallad miljözon att skapas. Ett parkliknande område med stora grönytor där människor kan vistas. Elevhemsområdet där 159 villor har stått och som nu rivs blir den första miljözonen med både pulk-backe och skateboardpark.

Malmberget avvecklas etappvis de kommande 20 åren. Etapp 1: 2012-2022. Etapp 2: 2014-2024. Etapp 3: 2016-2026. Etapp 4: 2022-2032. Foto: FREDRIC ALM. Fotoskiss: sVENsKA GRAFIKBYRÅN

totalkostnaden för avveck-lingen av Malmberget beräk-nas till 3 miljarder kronor, som LKAB har avsatt till sam-hällsomvandlingen. 430 miljo-ner kronor av den summan är ersättning för den kommuna-la infrastrukturen som LKAB köper och därefter ansvarar för så länge den är i drift.

Både kommunen och LKAB behöver den här tiden på sig, 20 år som avtalet gäller, för att ha möjlighet att hinna med ar-betet med de stora förändring-arna och omflyttningarna.

Östra Malmberget berörs inte av gruvdriften under överskådlig tid. Därför satsas extra resurser på att göra om-rådet attraktivt.

– Om vi inte lyckas skapa ett attraktivt Östra Malmberget så kommer LKAB med ett er-bjudande till fastighetsägarna om köp av husen, 2022, förkla-rar Anders Furbeck.

MArIthA MOSSBErg

Det är viktigt att processen sker med

lång- siktighet

Anders Furbeck.

Fakta

staket

Eller vet du vem som äger detta garage som ligger på Ön? I så fall vill LKAB komma i kontakt med dig. Kontakta LKAB: Tony Nordqvist, projektledare, tele-fon 0980-748 48 eller tony.nordqvist@lkab.com

Äger du garaget?

Konkur-rensen är

på väg att hårdna

Det är samtidigt glädjande att konstatera att vissa av de statligt ägda bolagen redan har tagit initiativ för att etablera relevanta hållbarhetsmål. LKAB:s målmedvetna arbete med att sänka sin elkonsumtion (som utgör 1,5 procent av sveriges totala elkonsumtion) är ett av flera exempel.FINANsMARKNADsMINIsTER PETER NoRMAN oM sTATLIGA BoLAGs ETIsKA KoMPAss PÅ DN DEBATT.

LKAB. En strejk inom den offentliga sektorn i Norge har drabbat LKAB hårt. Sedan tågledare och lot-sar tagits ut i konflikten lamslogs både järnvägs-trafiken till Narvik och hanteringen av fartyg i LKAB:s hamn.Jernbaneverkets tågledare på trafikledningscentralen i Narvik och lotsarna på

Lödingen lotsstation togs ut i strejken, vilket lam-slog LKAB:s hela logistik-kedja till Narvik. Leveranserna till kund påverkades kraftigt och 65 procent av produktionen läggs på lager så länge strejken pågår. Därför lämnade LKAB den 29 maj in en ansökan om att un-danta LKAB från strejken.

– En strejk på Ofotbanen och för de berörda lot-sarna har förhållandevis liten påverkan på norska intressen och LKAB är den aktör som tar nästintill hela konsekvensen. LKAB har full respekt för den lagliga möjligheten att strejka och tar inte ställ-ning i konflikten. Vi ser dock stora och allvarliga

konsekvenser av strejken för LKAB, säger Markus Petäjäniemi, logistik- och marknadsdirektör.

ANDErS LINDBErg

strejk i Norge slår hårt mot LKAB:s leveranser

Läs mer på www.lkab.com.

Läs mer om utvecklingen och konse- kvenserna av strejken på www.lkab.com

4 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 5LKAB FRAMTID NR 4 • 2012NYHETER

Fakta LKAB:s uppvärmning i Malmberget:

Bo och Christina trivs i ”Lilla Ullspiran”

”Jag skulle aldrig flytta tillbaka”

christina och Bo olofsson vid köksbordet i den nya bostaden. Bo är pensionerad från arbetet på LKAB där han bland annat varit lastare. christina, som arbetar på Posten Fri-märken, var glad över att flytta närmare jobbet. Nu när Posten lägger ner verksamheten i Kiruna söker hon nytt arbete. ”Jag är positiv. Jag tror att det ordnar sig”, säger hon. Foto: FREDRIC ALM

KIRUNA. I trettio år bodde Bo och Christina Olofsson på Ullspiran. Där växte döttrarna upp och där fanns en trygghet och en god grannsämja. I oktober tog den eran slut när paret packade ihop sina pinaler och flyttade.

Ullspiran i Kiruna är det första bostadsområde som påverkas av markdeformationerna från gru-van och de allra flesta har redan flyttat från gård 2 där Bo och Christina hyrde sin fyrarummare.

– Vi bodde på nedre plan och hade egen uteplats med altan. Det var fint. Nästan som att bo i ett radhus. Det var ett lugnt och fint område – nära till allt och flick-

orna hade massor av kompisar, säger Bo och berättar att det är många år sedan de första gången hörde talas om att de skulle tving-as lämna hemmet på Ullspiran.

– I början kändes det jobbigt. Vi trivdes så bra, men tiden gick och granne efter granne flyttade. Till slut blev det så tyst och ensamt på gården. Då började vi längta bort, säger Bo.

Innan flytten fick alla på Ullspi-ran lämna önskemål om det nya boendet. Bo och Christina visste redan vad de ville ha – en lägen-het i ett gammalt trähus längre bort på samma gata, Bromsgatan. I höstas fick de flytta in.

– Vi tittade på en del lägenhe-ter innan vi bestämde oss för den här. Det var skönt att vi fick känna efter och inte tvingades ta första bästa lägenhet, säger Chris-tina och fortsätter:

– Nu när vi väl har flyttat hit så stortrivs vi. Det är liv och rörelse här och lägenheten är ljus och fin, säger Christina om den ”nya” tre-rummaren från 1930-talet.

500 meter skiljer det nya boen-det från det gamla. Skillnaden är inte särskilt stor, enligt paret. Till och med grannarna från Ullspiran har hängt med.

– De flesta har flyttat hit. Gran-nen som bodde snett ovanför oss

på Ullspiran bor ovanför oss nu också. Vi håller ihop och kallar det här för Lilla Ullspiran, skrat-tar Bo.

Christina berättar om de vuxna döttrarnas reaktion på föräldrar-nas flytt.

– Först tyckte de att det var ve-modigt. De har ju vuxit upp på Ullspiran. Men nyligen när jag frå-gade äldsta flickan om hon saknar Ullspiran så sa hon: Nej, ni har ju det så fint här. Och jag håller med. Jag skulle aldrig flytta tillbaka. Nu hoppas jag att vi får vara kvar här ända tills vi är maskrosor.

ÅSA POrOMAA

Nu när vi väl har

flyttat hit så stor-trivs vi

Med biobränsle i pannan kan oljan fasas ut

Undersökning: Attraktivt boende byggs bäst med varierande hustyper och stark arkitektur

Det finns möjlig-heter att skapa ett mycket attraktivt samhälle

MALMBERGET. Med spillvärme och biobränsle kan stora energi-mängder sparas, oljan fasas ut och utsläppen av koldioxid minskas hos LKAB i Malmber-get. Det visar en idéstudie som tagits fram av LKAB i samarbe-te med Prisma vid Sterea Mefos i Luleå.

Idéstudien är en del i en ny för-studie. Där utreds en ny, central biopanna.

– Först måste vi bygga ett fjärr-värmesystem inom LKAB:s indu-striområde som knyter ihop de olika anläggningarna. Förstudien beräknas vara klar i augusti, säger Mikael Isaksson, chef för värme, vatten och ventilation vid LKAB i Malmberget.

Prisma är ett forskningssamar-bete inom stålindustrin för att med ett helhetstänkande bidra till effektivare processer. Prisma står för processintegration inom ståltillverkning, och LKAB är en av initiativtagarna.

Idéstudien visar att grön energi och egen fjärrvärme kan minska utsläppen av koldioxid med 5 pro-cent i Malmberget.

– Det är ett stort kliv, säger Mi-kael Larsson vid Prisma i Luleå.

LKAB använder stora mängder energi för uppvärmning. I Malm-berget finns ett 40-tal olika pan-nor för att värma fastigheter, varmvatten och friskluft till gru-vans ventilationssystem.

Värmesystemet står inför en re-investering, då flera av pannorna skall bytas ut. I studien föreslår Prisma en vidareutveckling på tre olika punkter.

En större panna för biobränslen bör ersätta gammal utrustning. Med biobränslen minskar oljean-

vändningen. Med en förnybar en-ergiråvara av skogsrester minskar LKAB:s klimatpåverkan.

Avgaspannan vid pelletsverket MK3 föreslås få en större roll för värmeförsörjningen. Idag an-vänds den för produktion av het-vatten. Idéstudien föreslår en ny kulvert så att överskottsvärme från processen kan utnyttjas av flera användare, till exempel upp-värmning av friskluft till gruvan eller uppvärmning av fastigheter.

– Det gäller att knyta ihop syste-men – då kan man utveckla grön energi, säger Mikael Larsson och Johan Riesbeck vid Prisma i Luleå. Studien har tagits fram i samar-bete med LKAB FoU.

I praktisk tillämpning undersö-ker man i den nya förstudien hur idéerna kan genomföras.

– Med en stor ny biopanna finns möjlighet att helt fasa ut vår olje-eldning för uppvärmning. Det blir ett stort kliv i riktning mot grön energi, säger Mikael Isaksson.

– Nästa steg blir att undersöka hur vi kan ansluta spillvärme från pelletsverken samt hur vi dessutom kan återvinna energi ur frånluft från gruvans ventila-tion och värme från gruvvattnet som pumpas upp. Med spillvärme kan stora energimängder sparas i framtiden.

– I en framtida vision finns möj-lighet att ansluta LKAB:s fjärrvär-menät till Gällivare energiverk. Då kan även vårt värmeöverskott sommartid utnyttjas, säger Mika-el Isaksson.

– Det är stora energimängder som går åt för att driva en gruva, säger Emelie Karlsson, energiin-genjör, på LKAB.

MAUrItz MAgNUSSON

Idéstudie kan leda till nytt fjärrvärmesystem på LKAB:

"Det finns stora energimängder att spara med egen fjärrvärme, inte minst vid gruvfläktarnas panncentraler", säger Emelie Karlsson, LKAB, energi-ingenjör. Foto: MAURITZ MAGNUssoN

Fakta

KIRUNA. Varierad bebyg-gelse med god kvalitet, närhet till naturen, söder-läge och utsikt över fjäll och vatten. Det är faktorer som bidrar till ett attrak-tivt Kiruna, enligt en ny undersökning.

idéskiss på terasshus. skiss: BIG ARKITEKTER

Undersökningen Attraktivt boende i Kiruna visar att nuvarande Kirunabor och eventuella blivande Kiruna-bor har en negativ bild av stora områden med lika-dana hus. Sådana områden uppfattas som avstötande och misslyckade. I stället

vill de tillfrågade se stor variation i bebyggelsen. Studenterna efterfrågar dessutom en stark arkitek-tur.

– Det här är intressant och något vi ska ta med oss i vår planering för det framtida Kiruna. Samtidigt

är det här inget nytt för oss. Titta bara på Bolagsområ-det. Där är byggnationen mycket varierande, säger Göran Olovsson, LKAB:s verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Kiruna.

Utsikt mot fjällvärlden,

så gjordes undersökningen:100 personer deltog i undersökningen som gjordes av Maestro management AB på uppdrag av LKAB. Deltagare är Kirunabor och studenter vid LTU i Luleå och KTH i stockholm. Tillfrågade Kirunabor består av två grupper – gymnasieele-ver och vuxna. Undersökningarna gjordes i form av workshops. Då de flesta studenterna saknar koppling till Kiruna bjöds de in till en diskus-sion om livsstil, framtida boende och attraktiva samhällen generellt. Först i ett andra skede fick de veta att LKAB var uppdragsgivare.

sjöar, söderläge och mikro-klimat står högt på önske-listan både bland ungdomar och vuxna som alla vill ta vara naturen på många sätt. Närhet betyder tillgänglig-het och drömmen är att kunna åka skidor, skoter, springa eller promenera direkt från huset.

God kvalitet är viktigt för de tillfrågade som har en stark aversion mot ”upp-smällda, billiga hus”. I stäl-

let värnar man om omsorg i detaljer, material och utförande och uppmuntrar satsningar på nya, unika och fantastiska idéer, pla-

ner och hus. Värt att notera är att ingen av de vuxna har tagit upp låga boendekost-nader som en viktig faktor.

Vikten av goda kom-munikationer poängteras också. Grupperna önskar sig trevligare och tryggare gång- och cykelvägar och en väl fungerande kollektivtra-fik. En täthet i bebyggelsen skapar trygghet genom att fler människor rör sig i området, samtidigt som det

förenklar kommunikatio-nerna.

– En tydlig slutsats som vi kan dra av undersök-ningen är att kvaliteten på bebyggelsen och boendet i Kiruna behöver lyftas ett rejält snäpp och öppna för nytänkande, men också att det finns möjligheter att skapa ett mycket attrak-tivt samhälle, säger Göran Olovsson.

ÅSA POrOMAA

LKAB:s anläggningar i Malmberget och Vitåfors kräver stora energi- mängder. Med biopanna och fjärrvärme kan all oljeeldning för uppvärm-ning tas bort. Foto: MAURITZ MAGNUssoN

"Biobränsle vid LKAB i Malm-berget kan ersätta 1 500 ton tjockolja per år", säger Mikael Larsson.

i en fram-tida vision finns möj-lighet att

ansluta LKAB:s

fjärrvär-menät till Gällivare

energiverk.

Värmebehov tot: 65 GWh, miljoner kilowattimmar. Varav gruvventilation: 37 GWh, miljoner kilowattimmar. oljeanvändning: 2 378 kubikmeter per år.oljereducering: 1 700 kubikmeter tjockolja (Eo5) per år. co2 reducering: 5 000 ton per år.El-reducering: Från 33 GWh till 2 GWh per år (GWh = miljoner kilowattimmar).Minskad panneffekt: 15 MW beräknat. Pelletsbehov: Cirka 6 000 ton trä pellets per år.

FAKtA oM PrisMA:Namn: Process Integration in steelmaking. säte: Mefos, Luleå. startår: 2006.Antal forskare: 13 vid swerea Mefos.

FiNANsiEriNG: 2009-2012: LKAB, Industriföretag, Vinnova, KK-stiftelsen och ssF stiftelsen för strategisk forskning. 2013-2016: LKAB och industriföretag.

LKAB Berg & Betong satsar på digital kanalKIrUNA. Ny profil och nytt namn följer LKAB Berg & Betong upp med ny webbsida. Lanseringen är en del av namnbytet och ska öka servi-cen för företagets kunder och andra intressenter. Även LKAB Berg & Betongs dotterbolag LKAB Kimit och LKAB Mekaniska kommer att lansera nya webbplatser inom kort.

KAJSA LINDMArK

6 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 7LKAB FRAMTID NR 4 • 2012NYHETER

Besök gärna www.lkabberg-

betong.se

EU-projekt knyter ihop säckengÄLLIVArE. Ett 30-tal företag i Gällivare har det senaste året samarbetat för att öka utbudet av kompetensutvecklings-möjligheter för sina anställda. Projektet är EU-finansierat och kallas LiSA (Lärande i samverkan). 1 juni summerades året som gått.

– Målen för projektet har uppnåtts re-dan under april månad. Resultaten talar för sig själva, både vi och deltagarna är mycket nöjda, säger Pär Ömalm, projekt-ledare Gellivare Kompetens.

KAJSA LINDMArK

Säkraste vägen till ett fast jobb

sedan 2006 har 40 elever tagit studen-ten från LKAB-gym-nasiet på Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna. 14 av dessa är tjejer, 26 är killar. Av dessa 40 elever arbetar 80-90 procent inom LKAB idag.sedan 2005 har 44 elever tagit studenten från LKAB-gymnasiet på Välkommaskolan i Malmberget. 14 av dessa är tjejer, 30 är killar. Av dessa 44 elever arbetar cirka 60 procent inom LKAB idag.

Fakta

MALMFÄLTEN. Varje år är sök-trycket stort. LKAB-gymna-siet har blivit ett populärt yrkesprogram i Malmfälten. – Det är en skön skola med både teori och praktik, säger Emma Persson, före detta elev och numera fastan-ställd på LKAB i Kiruna.

Under åren 2005-2006 såg LKAB ett behov av att anställa en hel del folk de kommande åren. Då mer än hälften av de anställda kommer direkt från yrkesprogram föddes en idé om att finnas på plats bland gymnasieeleverna och förstär-ka kommunal skola. Idén slog igenom och idag är söktrycket stort till LKAB-gymnasiet.

– Våra elever har gjort succé och många arbetsledare har velat anställa dem trots att de fortfarande går skola. Det ska eleverna ha en eloge för, säger Lars Gavelin, skolkontaktan-svarig på LKAB.

Av de som har tagit studenten på LKAB-gymnasiet i Kiruna arbetar idag cirka 80-90 pro-cent inom LKAB, resterande inom privata företag.

– Jag törs säga att ingen går arbetslös. Yrkesprogrammen är många gånger de svåraste utbildningarna. Man ska vara praktisk och teoretiskt lagd men även social. Vårt mål är att få eleverna att fungera i arbetslivet och om det går, ja då är det succé, säger Lars Ga-velin.

Emma Persson, 22 år, är före detta elev på LKAB-gymnasiet i Kiruna och numera fastan-ställd på LKAB. Hon tog stu-denten 2009 och fick arbete inom företaget direkt efter avslutad utbildning. Emma ar-betar på underhållsmek.

– Då jag skulle söka in till gymnasiet var det mycket snack och reklam om just LKAB-gymnasiet. Det skulle vara så bra, säger Emma Pers-son.

Emma hade redan erfaren-het av LKAB då hon arbetat extra inom företaget sedan 15 års ålder.

– Det öppnade dörren för

mig och jag tyckte att det var en himla trevlig plats att ar-beta på, säger Emma Persson.

Hon sökte LKAB-gymnasiet som sitt förstahandsval och kom in.

– Vi blev lovade tre sommar-jobb och på de tre somrarna fick vi veta att vi skulle tjäna otroligt bra med pengar. Det såg ut att bli en häftig klass och det kändes bra att veta att vi hade jobb, säger Emma Persson.

LKAB-gymnasiet är ingen gruvutbildning som många kan tro. Linjen är baserad på industriprogrammet och de kurser som tillkommer är hy-draulik, underhåll, tribologi (läran om smörjmedel) plus praktik på LKAB i omgångar.

– Vi lär inte eleverna någon-ting de inte kan göra i Skåne. Tvärtom. De kan söka jobb vart som helst, världen över, med sin utbildning. De flesta vill däremot arbeta hos oss, säger Lars Gavelin.

Under skoltiden får eleverna testa på olika praktikplatser både ovan och under jord. Ge-nom att lära känna verksam-heten och knyta kontakter finns det stora möjligheter till jobb efter avslutad utbildning.

– Vi fick en bättre start än vad vi hade kunnat drömma om. Det är svårt att locka ni-ondeklassare, speciellt tjejer, till yrkesprogrammen. Vi har fått in mer tjejer än något yr-kesprogram lyckats med nå-gonsin. Det är kul, säger Lars Gavelin.

Emma Persson är nöjd med sitt gymnasieval och rekom-menderar fler tjejer att söka utbildningen.

– Det är en skön skola med både teori och praktik. Man får otrolig nytta av praktik-platserna och sommarjobben, säger Emma Persson.

Hon ser ljust på framtiden och har funnit sin yrkesroll i livet.

– Det bästa med mitt jobb är att det är fritt och att jag får ta mycket ansvar. Jag kommer att stanna kvar inom LKAB.

JOhANNA FOgMAN

Vi fick en bättre start än vad vi hade kunnat drömma om

Emma Persson, före detta elev och numera fastanställd på LKAB i Kiruna.

"LKAB är en himla trevlig plats att arbeta på," säger Emma Persson.

Foto: FREDRIC ALM

trafikverket använder helikopterperspektiv för att utreda NikkaluoktavägenKIRUNA. Under några minu-ter svävade projektgrup-pen i luften över Kiruna för att studera terrängen, förslag till väglinjer och deformationen. Maria Furmark, projektledare på trafikverket för Kiruna-

projektet – nya vägar, poängterar vikten av att ha fågelperspektiv när nya vägar planeras:

– Det blir en så mycket tyd-ligare bild över problemen och lösningarna när man

kommer upp en bit ovanför marken, säger hon.

Under det här året och nästkommande år kom-mer Trafikverket att ta fram arbetsplaner för både Nikkaluoktavägen (väg 870) och E10 i anslutning till Ki-

runa stad. En arbetsplan är en slags detaljritning över hur vägen ska se ut och var linjen ska gå.

Många gånger är intres-sen motstridiga men då är det Trafikverkets uppgift Maria Furmark.

att återigen ha helikopter-perspektiv och hitta den lösning som fungerar bäst för alla.

– Med alla menar vi barn, vuxna, näringsliv och myndigheter. Trafikverket är en myndighet med upp-drag att bygga en väg som fungerar för alla och därför måste vi ta hänsyn till alla som kan påverkas av en ny vägdragning, säger Maria Furmark. En allmän väg

måste planeras utifrån allas förutsättningar.

Nu kan trafikverket alltså presentera ett förslag till ny väglinje för väg 870. Genom att lämna in synpunkter på väglinjen, och de problem och lösningar som den medför, så kan vem som helst vara med och påverka. Det görs i det som kallas samråd och för Nikkaluok-tavägen kan man samråda

mellan 28 maj och 17 juni i år.

Under tiden det nya stationsläget utreds så kom-mer sannolikt den gamla stationen inom de när-maste åren att tas ur drift, därför studeras även var ett tillfälligt stationsläge ska placeras och utformas så att Kirunaborna alltid har till-gång till järnvägsresande.

CECILIA LIND " titta, kan man inte dra vägen där då?"

Terminallok i ny LKAB-design KIrUNA. Efter ombyggnad hos Euromaint i Notviken anlände T46-3 till Kiruna förra veckan. LKAB:s T46 terminallok genom-går en omfattande modernisering i Euro-maints Notviksverkstad i Luleå.

Målet med ombyggnaden är ökad pre-standa, bättre arbetsmiljö, mindre bräns-leförbrukning och utsläpp samt minskat underhållsbehov. Nu har även det tredje loket färdigställts och kommit till Kiruna. Det är samtidigt LKAB:s första lok med dekor enligt den nya varumärkesprofilen.

KAJSA LINDMArK

300 hockeyungdomar gjorde upp i StålbucklanStOCKhOLM. Vinnare under årets turne-ring blev Team Uddeholm (Stockholm/Linköping) efter att ha besegrat Team Kuusakoski (Ångermanland) med 4-0. Även Norrbotten fanns representerade med Team LKAB Luleå HF. Laget place-rade sig på en tolfte plats. Stålbucklan är en turnering för tjejer i åldrarna 14-16 år. Cupen sponsras av den svenska stålindu- strin genom branschorganisationen Jern-kontoret. KAJSA LINDMArK

Lokets nya kläder. Foto: CHRIsToPH DoMAY

8 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 9LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

PÅ GÅNG 40 000 skogsplantor planterades av LKAB vid Koskullskulle under sommaren 2011 för att motverka damning.

Lappmalmen – LKAB:s nästa stora gruva

Flera hundra miljarder kronor ligger och ruvar i markerna runt om i Malmfälten. Vetskapen om

fyndigheterna har funnits i de-cennier men inte förrän nu med dagens malmpris på 1 300 kronor per ton och dagens teknik är det lönsamt att ta upp malmen.

Prospekteringsavdelningen på LKAB arbetar sedan en tid tillbaka systematiskt med mellan 20 och 30 prospekteringsobjekt där cirka tio är högintressanta.

Överst på listan ligger Lappmal-men, djupmalmen som tillsam-mans med de ytnära malmerna

Konsuln, sigrid och Viktorsödra delen av Kiirunavaara gås igenom för att se om man kan få ekonomi på de delar av malmen som lämnades vid den tidigare brytningen. En slutlig samman-ställning av befintligt material planeras under 2012.LappmalmenHär genomförs nu kartering och sammanställning av geokemis-ka analyser och de geofysiska mätningarna i borrhålen. Kom-plettering av mise-á-la-masse-

VietnamTuolluvaara

LuossavaaraLuossavaara

Henry

Konsuln,Sigrid, Viktor

Rektorn

HaukivaaraHaukivaara

Lappmalmen

Kirunavaara

Nukutus

Undersökningstillstånd

Bearbetningskoncessioner

Malmer

KI I

RU

NA

VA

AR

A

KI I

RU

NA

VA

AR

A

500 m

LOMBOLO

NORRMALM

DAGENSCENTRUM

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Luossajärvi

Ala-Lombolo

Ylipääsnjaska

Fjällåsen

Painirova

Mertainen

Leveäniemi

Gruvbergetmagnetit

Gruvbergethematit

Kuosanen

Vietnam

Tuolluvaara

Per GeijermalmernaLoussavaara

Konsuln,Sigrid, Vikten

Kirunavaara

Tjeikastuottar

TalvatisvaaraKuortesape

Sikträsk

Dundret Västra

Undersökningstillstånd

Bearbetningskoncessioner

Malmer

Svappavaara

Jukkasjärvi

Kiruna

Puoltikasvaara

Skaulo

Malmberget

Gällivare

E10

E10

E45

E4510 km

MORÄN

BERG

Geofysiska mätningarGer information om berggrundes fysikaliska egenskaper, som elektrisk ledningsförmåga och magnetism. Mätningar kan göras med �yg, manuellt på marken och med sonder via borrhål. Datan bearbetas och tolkas av en geofysiker.

Geologisk fältkarteringDokumenterar berghällars struktur och malmmineral, uppgifterna samlas i databaser för tolkning och analys.

BorrningAnvänds för att slutgiltigt kartlägga berggrunden, dess geologi och malmhalter. En cylindrisk borrkärna skärs ut ur berggrunden och kartläggs av en geolog.

BlockletningUndersökning av block som i samband med inlandsisens rörelse rycks loss från bergrunden, utgör nu en del av moränlagret.

Geokemisk provtagningAnalyserar moränen för att spåra metallhalter.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Fakta Pågående arbeten vid prospekteringsobjekten

Rektorn, Haukivaara, Henry och Nukutus kallas Per Geijermal-merna.

– Det är ett mycket intressant objekt. Vi kan se att det handlar om en sammanhängande malm-skiva som sträcker sig norrut och stupar mot öster. Med största san-nolikhet hänger Lappmalmen ihop med de gamla dagbrotten, Haukivaara, Nukutus, Henry och Rektorn som finns i området, sä-ger Kirsten Holme, geolog och ex-pert inom prospektering.

Lappmalmen börjar cirka 400 meter under markytan och malm-skivans överyta ligger djupare ju

mätningen väntar för att ge svar på om malmzonen kan följas ytterligare mot norr.rektorn, Haukivaara, Henry, NukutusHär planeras dataläggning av befintligt material samt provtagning och nya analyser. Allt ska sedan sammanställas i 3D format.tuolluvaara, VietnammalmenBefintliga gravimeter- och mag-nemetermätningar har komplet-

terats i området kring Tuol-lujärvi. Alla data har använts i tolkningen, som indikerade en möjlig järnmineralisering i en komplicerad veckstruktur över Tuollujärvi. Alla data skall där-efter digitaliseras och ett antal borrkärnor från Tuolluvaara ska karteras om. Ett borrprogram över Vietnammalmen skall utar-betas tillsammans med ett eller flera borrhål vid Tuollujärvi.KuosanenI Kuosanen pågår fältarbete

samt kartering av gamla dia-mantborrhål.MertainenI Mertainen genomförs fältar-bete med geofysikmätningar och diamantborrning. Det pågår även undersökningar för att hitta platser för placering av gråbergstippar.Gruvberget magnetit, svappavaaraHär pågår gruvnära undersök-ningar.

Gruvberget hematit, svappavaaraFältarbete genomförs och det pågår ytterligare diamantborr-ning i området.Leveäniemi 2011:I Leveäniemi pågår kartering av djuphål. Ett borrprogram finns framtaget och borrningarna inleds i maj 2012.Painirovasammanställning och tolkning av data påbörjas inom kort.

YlipääsnjaskaMycket intressanta geofysiska anomalier har återfunnits på den flyggeofysiska kartan. Här ingår flera delprojekt och det pågår fältarbete, sammanställ-ningar och geofysikmätningar. Nästa vinter kommer ett borr-program att genomföras.FjällåsenBefintliga geofysikdata har köpts in från sGU. sammanställ-ning, bearbetning och tolkning pågår för närvarande.

tjeikastuottarobjektet framkom vid TEM-mätningarna från helikopter som genomfördes 2008. Anomalin har vissa likheter med den vid Talvatisvaara. Fältarbete gjordes 2009. En slingrammät-ning med efterföljande borrpro-gram kommer att genomföras under 2012.talvatisvaaraHär har fältarbete och diamantborrning genomförts. Borrkärnorna kommer att

karteras och analyseras och då kommer också prover att tas ut för petrofysiska analyser för att se om de vittrade partierna kan vara orsak till anomalierna. Bergartens lermineral kommer också att analyseras.KuortesapeFältarbete och gravimetermät-ningars har gjort. Detta fortsät-ter även i riktning norrut.sikträsksammanställning av befint-ligt material, nytolkning av

geofysik och fältarbete. Nya geofysikmätningar har gjorts och diamantborrning skall nu planeras.Dundret västraHär pågår sammanställning av befintligt material, nytolkning av geofysik och fältarbete.

ULrIKA WEStErBErg

längre norrut man kommer. Mot liggväggen finns magnetit och mot hängväggen hematit.

– Det i sin tur skulle innebära att vi får börja träna på att ta hand om hematiten och det är nyttigt, säger Kirsten Holme.

En gruva i Lappmalmen kan bli verkligenhet inom en överskåd-lig framtid. Genom att driva en ort från KUJ, Kiruna underjords-gruva, vilket tar mellan två och tre år, kan produktionen komma igång inom tio år och enligt Per-Olov Fjällborg skulle en brytning i Lappmalmen generera ”dubbel vinst”.

– Genom att ta ut Lappmalmen skulle vi kunna vinna tid för att utveckla tekniken i KUJ där vi går allt djupare, säger han.

Näst överst på listan är den gam-la Tuolluvaaragruvan med den intilliggande malmkroppen Viet-nam som enligt gamla undersök-ningar uppskattas ligga cirka 100 meter under markytan.

– Även det här är ett högintres-

sant objekt i och med det centrala läget och eftersom fyndigheten är så pass ytnära. Inom två år ska vi kunna börja borra för att ta reda på mer om kvalitén på malmen, säger Kirsten Holme

Det är redan känt att fyndigheten Konsuln som lades i träda 1990 tas i bruk till hösten. Konsuln, som tillsammans med Sigrid och Vik-tor ligger i den södra delen av KUJ, väntas bli ett mycket välkommet tillskott till produktionen.

– Det känns riktigt bra att kon-kret kunna visa på en ny gruv-brytning inom kort i centrala Kiruna. Samtidigt ska man lägga på minnet att det är långt ifrån alla prospekteringar som leder till gruvbrytning. Så länge som malmpriset ligger fyra till fem gånger högre än för bara några år sedan kan vi vara förväntansfulla.

– Men att vi bor i en malmpro-vins råder ingen tvekan om och jag tror att det här är Kirunas framtid, säger Kirsten Holme.

ULrIKA WEStErBErg

Det känns riktigt bra

att kon-kret kunna visa på en

ny gruv-brytning

inom kort i centrala

Kiruna

KIrUNA. Överst på listan över intressanta gruvfyndig-heter ligger Lappmalmen i Kiruna. Undersökningar visar att volymen av Lappmalmen kan jämföras med Svappavaaras tre gruvor tillsammans. – Gasar vi på för fullt nu så kan vi räkna med gruv-brytning i Lappmalmen inom tio år, säger Per-Olov Fjällborg, prospekteringschef.

P-o Fjällborg och Kirsten Holme i LKAB:s kärnarkiv, där borrproven sparas. Foto: G. RúNAR GUDMUNDssoN

chatta med Per-Erik Lindvall

om LKAB:s prospek- tering

Den 19 juni kl 14.00-15.00 kan du chatta med Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärs-utveckling, om LKAB:s prospektering på www.lkab.com/chat

MALMBERGET. Bygget av den nya vägför-bindelsen från och till Östra Malmber-get har startat.Nordöstra länken utgår från Koskullskul-levägen nära Malmbergets kyrkogård och ansluter till Mellanvägen som förbinder Koskullskulle med Parkgatsleden.

Koskullskullevägen kommer att stängas under hösten och samtidigt öppnas Nord-östra länken.

MArIthA MOSSBErg

Ny förbindelse för Östra Malmberget

134 miljoner kronor satsade LKAB under 2011 i sin sponsringsverksamhet som stödjer utbildning, kultur och idrott i norra sverige och Norge.

Ny väg på gång. Foto: FREDRIC ALM

10 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 11LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

VEM: Isak Klein, 16 år och alpin skidåkare. Har åkt skidor så länge han kunnat stå på egna ben och trivs lika bra i slalompisten som off-pist i Riksgränsen i Kiruna kommun.HAr: I fjol vann Isak Klein uttagningarna till Team Future och representerade sverige vid de internationella ungdomstävlingarna Trofeo Topolini i Italien. samma säsong vann han UsM i storslalom och var bästa svensk vid en av Europas största ungdoms-tävlingar, Mr Lindvallen, i sälen. Denna vinter vann han en meriterande fjärdeplats i storslalom på Yngre jsM och i slalom är han högst rankad i sverige i sin ålder.FrAMtiDEN: Till hösten är det Gällivare Alpina riksskidgymnasium som gäller för Isak Klein som har som målsättning att till säsongen 2013-2014 ta en plats i junior-landslaget. Foto: FREDRIC ALM tExt: MoA sTRÅLBERG

Isak KleinBILDEN

NYHETER

Skicka in din bästa bild av Malmfälten!stina.andersson@lkab.com

30 nya lägenheter byggs på GranbackaGÄLLIVARE. till hösten startar bygget av 30 lägenheter på granbacka i gällivare. – Det kommer att bli fem tvåvåningshus byggda i trä som är inflyttningsklara under nästkommande sommar, säger tomas Lindgren, projektchef, på LKAB Fastigheter.

I oktober 2011 köpte LKAB bo-stadsområdet Granbacka, belä-get mitt emellan Gällivare och Malmberget, av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB. Köpet omfattade 93 lägenheter och fem byggrätter på området. De nya husen ska placeras där det tidigare stått hus. Dessa hus revs för tretton år sedan av det kommunala bostadsbolaget när antalet bostäder var för stort i tätorterna. Nu är det brist på bo-städer och det beror delvis på den pågående samhällsomvandlingen i Malmberget orsakad av gruvans utvidgning.

– Nu bygger vi främst för att kla-ra omflyttningarna från vårt eget bostadsområde, Bolagsområdet, i Malmberget, förklarar Tomas Lindgren.

De fem husen kommer att inne-hålla sex lägenheter vardera. För-delat på tjugo trerumslägenheter och tio fyrarummare. Byggstart planeras till september och då kan bostäderna vara inflyttnings-klara till sommaren 2013.

– Vi försöker hitta en gestalt-ning av fasaderna så det blir skillnad från de äldre husen. Samtidigt ska de nybyggda fastig-heterna smälta in i miljön, säger Tomas Lindgren.

granbacka är beläget invid ett skogsområde. Naturen utgörs mest av barrskog och det insla-get finns även på gårdarna. Nuva-rande bostadsbebyggelse är två-vånings trähus där varje lägenhet har egen ingång från markplan.

Hela bostadsområdet kommer att få en rejäl ansiktslyftning. Ute-miljöerna fräschas upp och snyg-gas till. En landskapsarkitekt är anlitad för arbetet. Ambitionen är att upprustningen av omgivning-arna är klara i oktober 2013.

– Det kommer att ske en för-ändring av lekparker, belysning och gårdsmiljön, säger Tomas Lindgren.

Just nu pågår en översyn av ven-tilationssystemet i de befintliga lägenheterna. Ett tiotal bostäder kommer att renoveras invändigt i en första etapp.

Elena Ström, projektledare, tycker det är glädjande att projekt-avdelningen fått bygguppdraget.

– Det är roligt när det byggs bostäder i Gällivare och speciellt på Granbacka där bostadshus tidi-gare har rivits. Vi börjar med för-projektering som innebär att an-budsförfrågan på bygget skickas ut, säger hon.

LKAB äger totalt cirka 700 bo-städer i Malmberget, Koskullskul-le och Gällivare. Bolagets senaste bygge är 28 lägenheter på områ-det Bäckåsen där hyresgästerna flyttade in sommaren 2011. Yt-terligare 200 lägenheter planeras i Gällivare när mark har anvisats av Gällivare kommun.

MArIthA MOSSBErg

De gulmarkerade rutorna anger var de fem bostadshusen ska byggas. Foto: FREDRIC ALM

tina Helin rytiniemi, projektko-ordinator LKAB, Elena ström, projektledare LKAB och Mikael Gustavsson, GMG Bygg AB. Foto: MARITHA MossBERG

Det är roligt när det byggs bostäder

i Gällivare och spe-ciellt på

Granbacka

KIRUNA. I mitten av maj kom fårhuset på plats i gruvstads-parken. Nu är det strax dags för fåren att göra sig hemma-stadda i det nya huset.

Det är elever vid Hjalmar Lundbohmsskolans byggpro-gram som har arbetat med bygget av fårhuset. John Smedqvist går i årskurs 2. Han

tycker att det är roligt när skolan får beställningar på byggen.

– Då blir man mer engage-rad. I ettan gjorde vi grejer som vi sedan rev. Då bryr man sig inte lika mycket, säger han.

Fårhuset är på 17,5 kvadrat och byggt i vildmarkspanel med plåttak och tanken är att

det ska målas med svart slam-färg, berättar läraren Roger Pettersson.

Nu är alltså fårhuset på plats i parken. I mitten av juni är det dags för fåren att göra entré. De kommer sedan att finnas i parken fram till mit-ten av september.

ÅSA POrOMAA

Gruvstadsparkens fårhus på plats

i maj lyftes fårhuset upp på en lastbil och kördes till Gruvstads-parken. Men först fick elever och lärare vid Hjalmar Lund-bohmsskolans byggprogram posera framför bygget.

12 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 13LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

Hur har du det med dina kärlekspro-blem och krångliga relationer? Är du kärlekskrank eller på väg att skiljas? Har din partner slutat lyssna på dig? Känner du att dina barn är på väg bort? Har du ett komplicerat förhål-

lande till dina föräldrar? Sörjer du någons död? Är du trött på att vara singel? Har du blivit förälskad i din chef?

Vi tror på operans helande kraft och att opera kan hjälpa dig.

Om du bokar en privat konsultation med någon av våra sångare besöker de dig i ditt hem, bildar sig en uppfattning om ditt problem och ordinerar sedan en operarepertoar som syftar till att lindra just dina bekymmer. De kommer dels att presentera musik som du kan lyssna på hemma, dels att uppträda live för dig medan du sitter bekvämt tillbakalutad i din favoritfåtölj eller till och med ligger till sängs.

Du kanske tror att det här är ett skämt, men vi me-nar varje ord. Varför inte prova Operahjälpen?

Detta damp ner i min mailbox för några dagar sedan från Folkoperan, vilken strålande idé, varför har inte någon kommit på detta tidigare kan man fråga sig? ALLA vet ju att musiken har en helande, läkande kraft och är en källa till välbefinnande. ALLA vet ju att man blir glad av musik, att man kan dansa till musik, att man kan sova till musik, att man kan älska till musik och att man kan städa till musik…det blir i alla fall mycket roligare att städa.

ALLA vet att det är legitimt att gråta till musik, känner du behov av att gråta, se en romantisk film med sorglig musik och låt tårarna flöda. En film

operahjälpen kan lindra bekymmerutan musik finns för övrigt knappt att få tag i, musiken förstärker och förhöjer alla de andra ut-trycken. Musiken får oss att minnas äldre tider när

namnen på alla vi kände har fallit i glömska. Barn som lyssnar på och utövar musik

presterar bättre i skolan. Musiken är som ett känslornas fitness center. I salongen eller hemma i favoritsoffan så kan man bara slappna av och ta in, låta sig förföras, begeistras, låta sig svepas med och bara vara en stund, utan krav på

motprestation.

Detta är en viktig aspekt i vårt stressade och drivna samhälle där man ska ha ett bra jobb, en

aktiv fritid, ett noga planerat socialt umgänge och gärna ett samhälleligt engagemang. Tack vare att kulturskolan finns, tack vare alla körer och körle-dare som finns så har vi väldigt många musiker och sångare på en hög nivå i Sverige. Musik är en av våra största exporter i Sverige och vi får hoppas att Kulturskolan få leva kvar och ger alla barn en möj-lighet att komma i kontakt med musik som barn och ungdom, för det som introduceras i den tidiga barndomen följer sen en hela livet. Musiken bär också våra språk och våra traditioner och lär oss något om oss själva, vårt ursprung och säger något om vem vi är. Musiken kan också vara tystnad, det är i pauserna musiken skapas, och om du emellan-åt bara stänger av allt yttre brus och söker dig till tystnaden så kanske du har tid att lyssna inåt, och lyssnar du lite till kanske du hör din inre röst.

ALLA vet ju att man blir glad

av musik

Carina Henrikssonsångfågeln från Lainio som prövat sina vingar på världens operascener innan hon valde att flytta hem igen. Idag är hon ägare till gamla Filadelfiakyrkan i Vittangi där hon i framtiden (efter renovering) vill kunna ge konserter/föreställningar i mindre format.

GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

gillar: Mitt arbete, ledig tid och mina barn.

gillar inte: Missunnsamhet.

LOGIKBilden vi söker är inte rosa. Den ärinte kvadratisk och den är placeradhögt upp. Den finns bredvid en rödoch gul, men närmast en brun.Kan du se den?

LÖSNINGAR:

MAYA-LABYRINTEN: Kan du hjälpaFarbror Joakim att hitta Maya-skatten?

HULLEROMBULLER: 9 kockmössor, LOGIK: bild L

PRICK TILL PRICKVem kan denna kamikaze-skidåkare vara? För att fåreda på det så dra streckfrån prick till prick mellansiffrorna 1 till 59, 60 till 76och sedan mellanbokstävernaA till W.

Hur mångakockmössorkan duräkna?

HULLER OMBULLER

©Disney/Distributed by Bulls

©Bulls 443.

LÄS MER PÅ VÅR NYA WEBB WWW.LKAB.COM

14 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012 15LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

JUST NU

forntid Första kvinnliga chauffören – 1962

framtid Detta händer i Malmfälten under juni-augusti

Inköpsdagar lockade näringslivetMiljardinvesteringarna i nya huvudnivåer och nya attraktiva samhällen lockar allt fler leverantörer till Malmfälten. På LKAB:s inköpsdagar i Kiruna och Malmberget knöts affärskontakter för framtiden.

12 vindkraftverk planerar LKAB att bygga på gruvberget Kiirunavaara i Kiruna. De kan vara i drift 2015.

"Värnar vi inte våra hemmagruvor, så kommer ryssland omedelbart att ta över mineralförsörjningen." LANDsHÖVDING PER-oLA ERIKssoN, INTERVjUAD I KIRUNATIDNINGEN.

14/6: Invigning av Ny Entré Malmberget. 15-16/6: Midnight Sun Meet – nostalgihelg för motorin-tresserade. Nunisparken i Gällivare.16/6: Niliterrängen med Lapplands Långlopp. Löpar-fest i Niilivaara nordost om Gällivare.18/6: 100-grupp i Kiruna.

19/6: Midnight Sun Shop-ping. Kvällsöppna butiker i Gällvliare. Kl 15:30-23:00.20/6: Besök av Gustav Frido-lin.21-24/6: Midsommarfirande i Riksgränsen. Bland annat pjäxdans runt midsommar-stången.22/6: Midsommarfirande vid myggpaviljongen i Björkli-

den. Kl 14. Deltagarna bjuds på kaffe och tårta.25-26/6: Styrelsemöte och besök av styrelsen i Narvik.26-27/6: Koncernlednings-möte i Narvik.28/6-1/7: Kirunafestivalen. Musik, mat och tivoli i cen-trala Kiruna. 28-29/6: Midnattsolsträffen 2012 i Gällivare.

29/6-1/7: Gällivare sommar-marknad.10/8: Fjällräven Classic. En folkfest tillika 110 kilometer lång utmaning i de lappländ-ska fjällen.17-18/8: BAMM – Björkliden Arctic Mountain Marathon. Två dagars fjällorientering för tvåmannalag.

Tävla & vinn en ryggsäck!I detta nummer konstaterar vi att biobränsle, inte minst ur miljösynpunkt, är framtiden och att en central biogaspanna planeras i Malmberget. Gästkrönikör är sångfågeln från Lainio, Carina Henriksson, som lanserar sina tankar kring varför musik är helande och renande. Vi berättar också om Bo och Christina olofsson som efter 30 år på Ullspiran packade ihop sina pinaler – och flyttade.

Rätt svar från förra numret var: X, 1, 1, 2, och 2. Vi grattar Gerhard strande i Vettasjärvi som vinner LKAB- ryggsäcken.

svarar gör du på www.lkab.com/

tavling Monika Mäki, Joakim Johansson, Jan Pilflykt och terttu Kult, inköpare på LKAB, står redo för leverantörernas frågor.

Björn Määttä, inköpare LKAB, tage Lundin, inköpschef LKAB och Kjell-Åke Johansson, Expandum. "Det var intressant att få höra allt och få det sammanfattat på så kort tid," säger Kjell–Åke Johansson, Expandum.

Jan Ekström, Kiruna kom-mun, var på plats för att få veta hur inköpsorganisa-tionen fungerar på LKAB.

På sweco är vi väl insatta i vad som är på gång inom LKAB, säger Helena skog-lund, sweco.

LKAB:s inköpsdag i Folkets Hus, Kiruna

"Jag är intresserad av samhällsomvandlingen och det var bra att få ta del av vad som är på gång. Det är svårt att greppa efter-som det är så stort," säger Mikael thorgren, Lindbäcks bygg.

Leif Lageholm, rota Elmek och Anders Muotka, JK:s kök och golv. "Vi vill undersöka om även en liten firma kan bli leverantör till LKAB," säger Anders Muotka.

Leif Boström, ekonomidi-rektör LKAB. "Det är full fart framåt. Med en total inköpsvolym på över 10 miljarder per år behövs fler leverantörer till Malmfälten. På inköps-dagarna berättar vi vilka investeringar vi ser framför oss och vilka behov vi har," säger Leif Boström.

Urban ruong.

Jörgen Karlsson, Yit och Mats Aidanpää, Yit. "Det var jättebra information och särskilt det om jordartsmetaller var intressant att höra om."

Lars Andersson och Bengt Engström, BDx. "Det här med jordartsme-taller var nytt för mig," säger Lars Andersson.

Foto: FREDRIC ALM & G. RúNAR GUDMUNDssoN.

”Så har alltså Kirunaförvaltningen fått sin första kvinnliga chaufför, Terttu Immonen heter hon, är 20 år gammal och trivs fint med sitt nya jobb. Kalevi Korpimäki tog bilden av den prydligt uniformerade premiärtösen när hon tittade ut från sin Volvo Duett i väntan på passagerare.”

Ur LKAB:s personaltidning SKIP, maj 1962

KIRUNA. Närmare 15 miljoner kronor väntas LKAB Aka-demi utbetala till grund- och gymnasieskolorna i Malm-fälten och Narvik i år.

– Det känns fantastiskt roligt att kunna dela med sig av kun-skap, vilket faktiskt är det vi gör, säger Johanna Nordin, ut-bildningschef på LKAB.

Våren 2011 tog LKAB beslutet att starta LKAB Akademi. 75 miljoner donerades till aka-demin med målet att bidra med pengar till att höja kom-petensnivån inom skolorna i Malmfälten och Narvik.

– Inom skolan finns idag inte så stort ekonomiskt ut-rymme för utveckling. Vi vill vara med och skapa det utrym-met, säger Johanna Nordin.

För att få söka pengar genom akademin måste den sökande vara en elev, lärare eller rek-tor vid en skola i Malmfälten eller Narvik.

Därefter kan ändamålet för pengarna handla om allt mel-lan studiebesök och studiere-

LKAB Akademi hjälper skolan att utvecklas

Klass 6 o på tuolluvaaraskolan i Kiruna är en av klasserna i Malmfälten och Narvik som har fått pengar genom LKAB-akademin. Bakre raden från vänster: Anton Eriksson, Filip Myrsell, Andreas Björnström, sebastian Alamattila, rasmus Berggren, Ellinor Eriksson Eneslätt och Barbro Johansson. Mittenraden från vänster: olivia Krigsman, sofia stålnacke-Johansson, Erika Häggroth, Lisa Enback, Emilia tellebo, Fanny Poromaa och Jessica strömberg. sittande från vänster: isac Ek och tobias stridsman. Foto: ULRIKA WEsTERBERG

tobias strids-man och Ellinor Eriksson Ene-slätt i klass 6 o på tuolluvaara-skolan i Kiruna tycker att det har varit roligt att lära sig mer om tidningspro-duktion.

sor till föredrag och vidareut-bildningar.

– Tänk utveckling. Finns det någonting ni vill göra för att utveckla er utbildning, för att höja lärarnas kompetens eller elevernas möjlighet för att få den bästa utbildningen.

– När skolor har ett bra ini-tiativ till att utveckla utbild-ningen då ska vi kunna ge pengar till att i första hand delfinansiera projektet, säger Johanna Nordin.

tuollavaaraskolans årskurs 6 O i Kiruna är en av klas-serna som sökt och beviljats pengar – för att lära sig mer om hur man producerar en skoltidning. Det var genom klassens engagemang i LFF, en elevfackförening som elev-erna själva startat, som idén till skoltidningen ”Unga åsik-ter” växte fram.

– Vi tyckte att det skulle vara roligt att höra andra elevers åsikter och tankar om olika saker, säger eleven Elli-nor Eriksson Eneslätt.

– Men sen är det ju också kul att få åka ut till andra sko-

lor och intervjua och fotogra-fera, säger eleven Lisa Enback.

Med pengarna från LKAB Akademi fick klassen möjlig-het att åka på en studieresa till ett tidningstryckeri, träffa en skrivande reporter som de-lat med sig av tips och idéer samt köpa en kamera för att kunna ta bilder. Tidningen som bland annat ska delas ut till skolornas bibliotek ska handla om bland annat kul-tur, nyheter och sport.

– Det här har varit lärorikt och roligt för alla. Nu ska vi skriva klart och hinna trycka skoltidningen innan det är dags för sommarlov, säger lä-raren Barbro Johansson.

Ansökningarna till LKAB Aka-demi kan lämnas in under hela året och hittills har det kommit in ansökningar från alla årskullar. Däremot har långt ifrån alla berörda skolor sett möjligheten.

– Det är synd, det är ju peng-ar som är öronmärkta för sko-lan och vi vet att det finns hål-rum att fylla, säger Johanna Nordin. ULrIKA WEStErBErg

Det här har varit lärorikt

och roligt för alla

Mer om LKAB Akademi finns att läs på

www.lkab.com.

NArVIK. Narviks Ishockeyklubb har skrivit nationell hockeyhistoria sedan klubbens A-lag, som första nordnorska hockeylag, tagit sig upp i division 1.

Tills för bara ett och ett halvt år sedan tränade spelarna i Narviks Ishockeyklubb, NIK, på uterink. Förra säsongen debuterade klubbens A-lag i division 3 och efter att ha avslutat säsongen som seriesegrare har de som första nordnorska lag kvalificerat sig till spel i division 1.

– Det känns overkligt men fantastiskt bra, säger Harald Kuraas, styrelseordförande i Narviks Ishockeyklubb.

Utöver spelarnas insatser så hyllar Harald Kuraas speciellt tränaren Mathias Björkteg från Kiruna som tränat laget sedan i höstas.

– Det är till stor del hans förtjänst. Han har tillfört hela föreningen ishockeykom-petens och fått samtliga spelare i A-laget att spela på en högre nivå, säger Harald Kuraas.

Att ta klivet till division 1 kräver inte bara tuffare tag i rinken utan också en större budget. För att få ner kostnaderna kommer laget bland annat att spela flera bortamat-cher vid en och samma resa.

– Vi har många lojala och trofasta samar-betspartners sedan tidigare som vi pratar med just nu. En av dem är LKAB, som vi också vill rikta ett speciellt tack till. Utan den stöttning vi har fått hade vi aldrig kom-mit så långt som föreningen har gjort idag, säger Harald Kuraas.

I och med uppflyttningen får norsk ishockey en landstäckande division 1. Hem-mamatcherna spelas i Nordkraft Arena.

ULrIKA WEStErBErg

Narviks Ishockeyklubb skriver hockeyhistoria

Kommande säsong spelar Narviks ishockey-klubb i division 1. Det är första gången som norsk hockey har en landstäckande division 1. Foto: KRIsToFFER KLEM BERGERsEN

1 LKAB bygger nya lägenheter på granbacka i gällivare. hur många nya lägenheter blir det?

1. 30X. 502. 100

2 Biobränsle i gruvan i Malm- berget. hur mycket tjockolja ersätter den per år?

1. 1 500 tonX. 2 000 ton2. 2 500 ton

3 Första underjordsloket är på plats i Kiruna. Vad väger loket?

1. 50 tonX. 83 ton2. 108 ton

4 Vad är Stålbucklan?1. En ishockeyturneringX. En fotbollsturnering2. En innebandyturnering

5 Pelletsverket KK4 har stått stilla. hur stort blev tappet av pellets under stilleståndet?

1. 350 000 tonX. 425 000 ton2. 530 000 ton

Foto: ATELjÈ GRoDAN

16 LKAB FRAMTID NR 4 • 2012

Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 14 september

Hur ser du på att USA kan vara en intressant marknad för LKAB? Så här går det för LKAB

MArKUs PEtÄJÄNiEMi, marknads- och logistikdirektör, LKAB, kommenterar: – störningar i produktionen och leveranserna är differensen mellan leveranserna 2011 och 2012. Vi hade ett skeppslasthaveri i Narvik i mars 2011 då våra leveranser påverkades rejält negativt, vilket är den stora skillnaden mellan åren. I år har LKAB:s leveranser påverkats negativt av stoppet i KK4, pelletsverket i Kiruna, under sena april och början av maj månad. Det var när det upptäcktes sprickor i bärringen till den rote-rande ugnen i KK4 som produktionen fick stoppas. Vi har haft och har en fortsatt stor efterfrågan på LKAB:s produkter. LKAB har så här långt fyllda orderböcker trots osäkerheten på marknaden.

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

TILL SIST

Johan Heyden, LKAB:s mark-nadschef i norra Europa.

– Det betyder en riskspridning för LKAB till ett område som är mer politiskt stabilt än till ex-empel Nordafrika. I UsA råder brist på skrot för att tillverka stål. Finns inte skrot så måste det fyllas på med järnmalm. sänkta gaspriser i UsA ger LKAB en möjlighet att ge oss in på den amerikanska mark-naden. UsA är en DR-marknad som använder naturgas för att tillverka stål och det här är vi duktiga på.

Mats Hallin, LKAB:s produktchef för järnmalms-produkter.

– Det är intressant beroende på den geografiska närheten till UsA. Fraktkostnaderna är inte lika höga som till Kina. Vi kan konkurrera på ett bättre sätt. I UsA finns tillgång till naturgas och nya projekt sär-skilt på DR-sidan. LKAB:s höga kvalitet med hög järnhalt är en stor fördel. UsA:s inhemska leverantörer har inte så hög järnhalt i sina produkter som det behövs. Det är en intres-sant marknad beroende på att UsA går ekonomiskt bra idag.

Göran ottosson, LKAB:s försäljningschef i Essen, tyskland.

– UsA har ett överskott på naturgas vilket gör att det byggs ny ståltillverkning där. Det är en bra applikation för vår DR-pellets. Ur geografisk synpunkt ligger UsA bra till. Fraktpriserna är obetydligt högre dit än till Mellanöstern. UsA är i ett tillväxtskede med höga stålpriser. Det betyder många infrastrukturprojekt i stål som är lämpligt för våra naturgastillverkade produkter. Här finns en attraktiv marknad att vara med på.

KVALitEt K-värde för leveranser. Ack 2012 98,0%. Ack 2011 97,4%.

98,0%

LEVErANsErMiljoner ton

Ack 2012

ArBEtsMiLJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2011 ■ 2012

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

10,1

Totalt2011

Ack2011

9,5

25,7

ANsVAriG UtGiVArE Lotta Fogde rEDAKtioN Anders Lindberg, Åsa Poromaa, johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Tina Benson tELEFoN Växel 0771-76 00 00 PostADrEss LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KoNcErNEN www.lkab.com ProDUKtioN Vinter: info@vintermail.se trYcKEri Tryck i Norrbotten AB UPPLAGA 20 000 exemplar

LKAB nådde 100 procent pro-duktkvalitet i april. hur är det

möjligt att bli så perfekt?– Det ligger mycket arbete bakom det goda resultatet från produktionens sida. För att uppnå 100 procent i produktkvalitet är det väldigt viktigt att ha en jämn produktion, något

vi lyckats med i april.

Är det första gången LKAB uppnått 100 procent kvalitet?

– År 2000 började vi att mäta det generella kravet som våra kunder har på våra produkter, vi kallar det k-värdet. Vi uppnådde 100 procent av k-värdet, produkt-kvalitén, första gången år 2002 och återigen år 2009. Vi har nu blivit bättre och bättre och den senaste tiden har vi nått målet en till två gånger per år.

Hallå där, joNAs WoXBERG,produktingenjör vid marknadsavdelningen:

Vad måste LKAB göra för att alltid ligga på topp och är det möjligt?

– Det är möjligt genom jämna produktioner och med en ständig strävan mot att vilja utvecklas. För att ligga på topp är det vik-tigt att vi aldrig stannar av, utan ständigt arbetar vidare med att bli ännu bättre.

När LKAB uppnått perfekt kvali-tet – är det slut på utvecklingen då? Vad kan LKAB göra för att bli ännu bättre?

– Vi är aldrig helt nöjda och det går ständigt att utvecklas. Kun-derna ställer högre krav allt ef-tersom och det är alltid en kapp-tävling med konkurrenterna. Om vi tar det lugnt och tror att vi är bäst då blir vi omsprungna och det tänker vi inte bli, vi vill alltid ligga på topp! MOA StrÅLBErg

Vi vill alltid ligga på topp