Särskild arbetsförmedling för gruvnäringen startad, sid 8

w w w.lkabframtid.comN r 9D e c e m b e r2 011

LKAB-dagen slog rekord i antal medverkande Sid 11

”Länet behöver fler starka lag”

GästkrönikörThor Stöckel

SID 6

Investeringarna stärker Norrbottens självkänsla

Årets Nobelpristagare hyllar LKAB AkademiÅrets Nobelpristagare i kemi, Dan Shechtman från Israel, bjöds in till Malmberget och Kiruna av LKAB Akademi och föreläste för gymnasieelever. En satsning som pristagaren tycker imponerar:

Miljarderna som investeras i Malmfälten föränd-rar Norrbotten. Glöm bidragsberoendet, i dag är vi en het tillväxtregion. Länet är i en särställning tillsammans med Stockholm i landet.

– Förhoppningsvis kan jag inspirera fler att satsa på innovation och forskning. Vem vet, en av elev-erna jag föreläste för kanske en dag får motta ett Nobelpris, säger Shechtman. Sid 2

– Jag vill påstå att vi än så länge har för dåligt själv- förtroende i förhållande till vad vi levererar, säger Lars-Olov Söderström, vd på Norrlandsfonden. Sid 8-9

– Vilken otroligt spännande föreläsning, sade Linette Nilsson när hon fick möta årets nobelpristagare Dan Shechtman hemma i Malmberget. Foto: Fredric Alm

Lars-Eric Aaro firar jul med James Bond Sid 12

Noll energiDärför är det möjligt att köra 8 500 ton malmtåg från Kiruna till Luleå med noll i energiförbrukning. Sid 6-7

Så påverk aS Svappava ara:

Carina Lundholm är en av dem som får flytta Sid 4-5

Tyska turister ska lockas till gruvan Sid 10

Djup jakt eftermera malm Sid 3

God jul

2 | LKAB f ramt id December 2011 December 2011 LKAB f ramt id | 3

LKAB Nu finns aktuell och uppda-terad information om malmkrop-pen Fabian på webben. Ovanför Fabian i Malmberget finns ett välkänt hålrum där en långsam process mot uppblockning pågår. LKAB mäter och scannar hålrum-met och takskivan löpande. Den långsamma uppblockning-en av takskivan och hålrummet ovanför malmkroppen Fabian fortsätter enligt det scenario som

Fabian fick en egen knapp

De senaste mätningarna av takskivan till Fabianhålrum-met visar att den långsamma takten i uppblockningen fortsätter. Illustration: Gunvor Ekström, Mediagrafik.

LKAB presenterade för ett år se-dan. Under det senaste halvåret har utvecklingen av uppblockningen avstannat. Takskivans tjocklek har i november 2011 uppmätts till 55 meter. Det är samma tjock-lek som uppmättes vid mätningar i maj 2011. Vid tidigare mätningar av tak-skivans tjocklek noterades 75 me-ter i december 2010 samt 62 me-

ter i april 2011. Sedan i maj har utvecklingen tillfälligt avstannat. Den tunnaste delen av hålrum-mets väggar vetter mot den be-fintliga Kaptensgropen. Där är tjockleken nu 27 meter på det tun-naste stället. När uppblockningen sker kommer Fabians hålrum att förenas med Kaptensgropen. LKAB återkommer med infor-mation efter regelbundet åter-kommande nya mätningar och

scanningar eller vid större för-ändringar. På nätsidan hittar du själv den senaste informationen med ett enkelt klick: Nätadressen till Fabian är: http://www.lkabframtid.com/Malmberget/Varfor/Malmkrop-pen-Fabian/

vaD är DiN åSikt om hiStorieNS förSta NobelföreläSNiNg i malmberget? var Det Svårt att häNga meD?

IDA ÅSen, Lapplands gymnasium:– Jätteintressant! Trodde inte att det var sant att vi fått en Nobelpristagare hit till oss.

Arkitekterna föreslår hur området kan disponeras. 1. Entré nordväst. 2. Stenhög. 3. Skogsdunge. 4. Kulle. 5. Kulle. 6. Buskar. 7. Sandlandskap. 8. Gräskulle. 9. Kulle. 10. Blommor. 11. Träddunge. 12. Skate. 13. Entré sydost. 14. Grus/isbana. 15. Labyrint. 16. Solur. 17. Entré nordost. Skiss: ALMA arkitekter AB

1 2

3

4

56

7

89

10

11

12

13

14

15

1617

LKAB provborrar nära Varggropen i Kiruna. Från vänster: Lars-Olov Olofsson, Håkan Selldén som arbetar med malmbasutveckling, Kirsten Holme, geolog, samt P-O Fjällborg, prospekteringschef. Foto: G. Rúnar Gudmundsson

Malmjakten går vidarekirUNaför att säkra tillgången på råvara håller en ny prospekteringsav-delning på att byggas upp inom lkab. avdelningen har till uppgift att identifiera och kartlägga nya fyndigheter.

– Vår uppgift är att hitta ny malm. Det hänger på oss hur framtiden skall bli, säger Per-Olov Fjällborg, prospekteringschef.

Stålkonsumtionen i världen ökar. För att LKAB även i framti-den ska vara en långsiktig och be-tydande leverantör av järnmalm, är det viktigt att företaget växer tillsammans med sina kunder. Under de kommande åren plane-rar LKAB att kraftigt öka leveran-serna av järnmalmsprodukter till 35-40 miljoner ton per år.

– Vi blir en viktig avdelning för LKAB. Vi ska stå för tillväxt och öka en viktig resurstillgång för framtiden, säger Per-Olov Fjäll-borg.

gamla rapporterPå prospekteringsavdelningen ar-betar idag Kirsten Holme, geolog och expert inom prospektering, Håkan Selldén, malmbasutveck-ling, samt Per-Olov Fjällborg. De sitter i Kiruna.

– Vi kommer även att rekrytera folk till Malmberget, säger Per-Olov Fjällborg.

Prospekteringsavdelningen är ingen ny funktion inom LKAB. Avdelningen har funnits inom företagets väggar redan i början av 80-talet, men lades senare ned. Nu byggs den åter upp.

– Vi letar efter tidigare malm-fyndigheter. Vi tittar i vårt arkiv där allt internt material finns samlat och utgår ifrån gamla rap-porter och kartor. Vi tar efter där folk en gång har gett upp, säger Kirsten Holme.

Dagens malmbas räcker inte för LKAB:s framtida mål. För att kunna öka malmintaget behövs

fler ställen att hämta malm från och för det krävs tillstånd. – LKAB har idag 24 exklusiva un-dersökningstillstånd. Det innebär att ingen annan kan leta där. Inom gruvområdena Kiruna och Malm-berget finns vardera fem tillstånd och i Svappavaara ett. Sedan finns 13 tillstånd utanför dagens gruv-område och där ingår Mertainen, säger Håkan Selldén.

Intressanta områden just nu är Lappmalmen, en järnmalmsfyn-dighet norr om Kiruna centrum. Där hittade LKAB rik malm redan under 60-talet, men tvingades ge upp på grund av pengabrist.

SamSpel– Vi har nu försökt att mäta och få struktur över området. Vi har borrat tre hål, 1 200-1 300 meter ner i marken. Vi har kommit in i malmzoner och resultaten ser lovande ut. Det har visat sig vara en mycket stor malmkropp som fortsätter norrut. Exakta beräk-ningar går inte att utföra men det finns gruvpotential, säger Kirsten Holme.

Ett annat område som under-söks är östra sidan om Tuollu-vaara.

– Vi kommer att genomföra ett borrprogram under 2012. Chan-sen att hitta mer malm är störst i miljöer där malm redan finns. Detta eftersom det är rätt miljö för malmbildning, säger Kirsten Holme.

I Malmberget pågår nya projekt nordväst om samhället.

– Vi håller på med mätningar som ser intressanta ut, men det är ännu på ett tidigt stadium, säger Kirsten Holme.

Prospekteringsavdelningens arbete handlar till stor del om samspel och att hitta lösningar.

– Vi måste även hitta ett sätt att samsas om våra marker och na-turtillgångar. Det finns plats för oss alla, säger Per-Olov Fjällborg. JOHANNA FOGMAN

Elevhemsparken i Malmberget tar formmalmbergetelevhemsparken föreslås bli malmbergets första så kallade gruvstadspark – en mjuk över-gång mellan lkab:s industriom-råde och samhället.

– När husen är rivna ska området återställas och snyggas upp till ett parkliknande utseende, bekräf-tar Elena Ström, projektledare vid LKAB i Malmberget.

Under nästa år kommer de 126 villorna på Elevhemsområ-det att vara rivna. Tanken är att återanvända en del av materialet från husen till att bygga delar av parken. Återvunnet tegel, buskar, jord och sten med mera, formar grönområdet.

För att parken ska vara ett le-vande rekreationsområde föreslås bland annat en skateboardpark och pulkbacke. Grönområdets två entréer smyckas med sittplatser och belysning. Tidigast hösten 2012 beräknas Elevhemsparken vara klar.

– Den gamla strukturen efter bebyggelsen ska inte längre sy-nas. Området ska upplevas som prydligt och snyggt, säger Karl Wikström, LKAB:s verksamhets-chef för samhällsomvandlingen i Malmberget.

flyttbartElevhemsparken blir ett föränder-ligt område. Redan under 2013 ska norra delen stängas och in-förlivas i industriområdet. Enligt prognoserna kommer hela områ-det att tas i anspråk för gruvdrif-ten år 2017.

– Men även efter 2017 är det viktigt att området ser vårdat ut, säger Elena Ström.

– Här ska snyggas upp när husen är borta, säger Karl Wikström, LKAB:s verk-samhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget och Elena Ström, projekt-ledare LKAB. Foto: Maritha Mossberg

Så länge det är möjligt att be-träda platsen på ett säkert sätt ska Elevhemsparken skötas om.

Skateboardbanan och andra konstruktioner som är föreslagna byggs så att de går att flytta till an-dra områden när parken stängs.

– Vår ambition är att skapa ett område som det är trevligt att vis-tas i och passera, säger Karl Wik-ström.

Vår ambition är att skapa ett område som det är trevligt att vistas i och passera

Den första etappen med att riva 35 villor på Elevhemsområdet har påbörjats.

Anledningen till att villorna rivs är att industriområdet utö-kas eftersom LKAB inte bedriver någon gruvverksamhet under områden där människor bor eller vistas.

MARITHA MOSSBERG

Nobelpris till Malmfälten en rivstart för LKAB Akademimalmberget– äntligen!

Så sade rektorn på välkomma-skolan när årets Nobelpristagare i kemi, Dan Shechtman, kom till malmberget. han höll historiens första Nobelföreläsning för gym-nasieelever i malmfälten.

– lkab akademi gjorde det möj-ligt. vilken otrolig chans vi fick, säger ingela blomstam, rektor vid välkommaskolan.

Inte mindre än 250 elever från Lapplands Gymnasium, Sveri-ges till ytan största, fyllde salen till Nobelföreläsningen. På plats fanns elever från Välkommasko-lan i Malmberget och Hjalmar Lundbomskolan i Kiruna. Dessut-om var gymnasierna i Pajala och Jokkmokk uppkopplade i en live-sändning. Hela föreläsningen och frågestunden på engelska leddes av två elever vid Välkommasko-lan, Johan Björnström och Victor Norberg. Som konferencierer ver-kade de aldrig ha gjort annat.

Initiativtagare till Nobelpris-tagarens föreläsning var den nya stiftelsen LKAB Akademi. LKAB utnyttjade sitt internationella

kontaktnät för att få årets Nobel-pristagare till Malmfälten.

– LKAB Akademi är en otro-ligt viktig satsning. Ni intresserar unga elever för teknisk utbildning på hög nivå. Ni stöder framtidstro, teknisk utveckling och tro på in-

”Våga bli expert! Idag har du tillgång till all information på ditt starkaste intresseområde”, sade Nobelpristagaren i kemi, Dan Shechtman på sin Nobelföreläsning för Lapplands gymnasium i Malmberget. Foto: Fredric Alm

dustrin som framtidsbyggare. Det är viktigare för Sverige än ni anar. Jag tackade ja direkt till LKAB:s inbjudan, säger Dan Shechtman.

I sin föreläsning förklarade Dan Shechtman upptäckten av kvasikristaller och beskrev det långvariga motstånd som hans upptäckt mötte. Det ledde i sin tur till pristagarens intresse och engagemang för att utveckla inn-ovationer och tekniskt entrepre-nörskap.

Därför hade han en uppmaning till eleverna:

– Ni har idag tillgång till all in-formation. Leta fram ditt eget in-tresseområde och våga bli expert. Ta reda på allt om det området. Som utforskare av ditt expertom-råde hittar du frågor som ingen kan ge svar på. Det kan leda dig hela vägen till ett Nobelpris, sade han.

– Bli en teknisk entreprenör. Sverige och Norrbotten behöver fler sådana. Det är sådana som tar utvecklingen framåt, sade Dan Shechtman.

MAURITz MAGNUSSON

”Vilken rivstart vi fått för LKAB Akademi!” säger Grete Solvang Stoltz, stiftelsens ordförande.

”Stå upp för dina kunskaper. Våga bliexpert och teknisk entreprenör på dittintresseområde”, råder årets Nobel-pristagare i kemi, Dan Shechtman.

VIcTor norBerG, Lapplands Gymnasium, konferencier:– Otroligt hedrande att ha fått vara konferencier för en Nobelpristagare. Jag ramlade av stolen när rektorn ringde och frågade. Vi förberedde oss med många frågor. Hop-pas många elever inspirerats för att söka vidare inom teknik.

JohAn BJörnSTröm, Lapplands Gymnasium, konferencier:– Väldigt stort att få hit No-belpristagaren och få lyssna till honom. Han var enkel att förstå. Nu skall jag lyda hans råd och leta mig ett eget expertområde.

Anne JohAnSSon, Lapplands Gymnasium:– Bra att vi fått en Nobel-pristagare hit. Det var in-tressant, och nu vill jag veta mera om teknikutbildningar.

AnnA JohAnSSon, Lapplands Gymnasium:– Så stort att få hit Nobel-pristagaren i kemi. Fräckt av LKAB! Föreläsningen var intressant och han förkla-rade vetenskapen på ett enkelt sätt.

4 | LKAB f ramt id December 2011 December 2011 LKAB f ramt id | 5

vaD tycker DU är Det allra viktigaSte för Svappavaara jUSt NU?

mArIA STÅLnAcKe, Svappavaara:– Bostäder! Annars har vi ju allt, vi har skola, affär, biblio-tek och badhus, till exempel.

LKAB:s vd Lars-Eric Aaro berättar om företagets planer att starta ett informa-tionskontor i Svappavaara. Foto: Anders Lindberg

Svappavaarapå en informationsträff i Svappa-vaara berättade lkab:s vd lars-eric aaro att företaget öppnar ett tredje informationskontor. Nu i Svappavaara.

– Det händer så otroligt mycket här, och mer ska det bli. Då måste vi finnas på plats för att svara på frågor och för att lyssna, sa han. Det var i början på december som LKAB bjöd in till en infor-mationsträff i Svapppavaara. Upp-slutningen var stor när Lars-Eric Aaro berättade om LKAB:s till-

lkab öppnar informationskontor i Svappavaaraväxtplaner för Svappavaarafältet. Han började dock med att levere-ra nyheten om informationskon-toret, vilket mottogs med glädje av de närvarande. – Det här är helt rätt, bra för byn och riktigt kul om det kunde bli i en lokal i skolan, sa Stefan Savonen från Plattform Svappa-vaara. Mötet avslutades med att de närvarande kunde lämna tips på vad informationskontoret borde innehålla och vilka öppettider som skulle passa bäst. ANDERS LINDBERG

Carina får lämn a sitt hemSvappavaaraDecembermörkret ger högst mot-villigt vika över vargbacksvägen i Svappavaara. här, med en fan-tastisk utsikt över byn, bor carina lundholm och hennes familj. Det kommer de inte att fortsätta med.

I Svappavaara förverkligas just nu Europas största järnmalmsprojekt när LKAB öppnar dagbrottsgru-vorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Det är den sistnämn-da gruvan som påverkar Carinas familj. I september, under ett möte med LKAB, fick de veta att gru-vans skyddszon måste utvidgas – och de boende flytta. – Det var ingen överraskning. Jag har anat det här hela livet, sä-ger Carina Lundholm som sedan 1985 äger huset som mormor och morfar en gång byggde. – LKAB har skött det här bra. Jag är inte orolig på det sättet. Men under mötet bad de oss att börja fundera på var vi vill bo och jag tycker att det är svårt innan värderingen är klar. De säger att jag ska få ett likvärdigt boende. Men jag vet inte hur det ska gå till – var de ska hitta en sådan här plats, säger Carina.

fiN SyDSlUttNiNgHon tittar ut genom fönstret på den 15 000 kvadratmeter stora tomten som ligger så avskilt att hunden springer fritt där ute och älgar och rådjur brukar strosa förbi. – Det finns bara en plats som jag kan tänka mig – och det är i skolskogen bakom Ormen Långe. Där finns en fin sydsluttning och området är planerat för boende för länge sedan.

tråkigt för allaMorbror Bror Stålnacke är ordfö-rande för Svappavaara byasamfäl-lighet. Han föddes på köksgolvet,

– Högst upp på vår önskelista står nya platser för nya bostäder – och det måste tas fram snarast, säger Bror Stålnacke, ordförande för Svappavaara bysamfällighet.

LKAB:s satsningar i Svappavaara skapar runt 500 nya jobb. Men det innebär också att boende på Vargbacken måste flytta när Leveäniemis skyddszon blir större. Carina Lundholm är en av dem som påverkas. Bakom henne syns sonen Fredrik och sambon Roger.Foto: Åsa Poromaa

precis intill köksbordet där kaffet nu är uppdukat. Också han kän-ner en sorg inför det som väntar. – Det är tråkigt för oss alla att en fin del av byn försvinner, men de flesta anser att det är nödvän-digt om gruvan och byn ska kun-na utvecklas, säger han.

grUvaN ger jobbCarina Lundholm säger att hon förstår allt det där. Hon arbetar själv på LKAB:s kulsinterverk medan sambon Roger Holster och sonen Fredrik Lundholm arbetar åt Cliffton som utför mark- och transportarbeten åt LKAB. – Gruvan ger jobb som är vik-tiga för Svappavaaras framtid. Jag förstår det, men för mig person-ligen är priset för högt. Jag förlo-rar mer än jag får, säger hon och fortsätter: – Jag har inte gråtit än, men jag kommer att lämna det här huset med tårar i ögonen. Roger säger att jag får åka utomlands när det är dags – och inte komma tillba-ka förrän allt är flyttat och klart, säger Carina Lundholm och ler tacksamt mot sambon.

ÅSA POROMAA

Jag har inte gråtit än, men jag kommer att lämna det här huset med tårar i ögonen

Den privatägda mark som berörs av LKAB:s satsningar i Svappavaara utgörs främst av:

•Cirka70skogsfastigheter,ellerdelar avskogsfastigheter,

•11fastighetermedsmåhusför permanentboende,

•11fastighetermedfritidshus,

•4kommersiellafastighetermed rörelseinågonform.

FAKTA:

GuDrun LAGehoLm, Svappavaara:– Man vill ha hit människor som bor här så vi får fler barn till skolan, inte bara nya industrier.

mATTIAS WIKmAn, Kalix:– Det finns inte så många unga i byn. Vore bra med ett matställe dit man kunde gå på kvällarna efter skiftet, och en mack som har öppet till tolv på kvällen.

AnnA-GreTA SVAnhem, Svappavaara:– Jag tycker nog det kunde damma mindre, jag får städa balkongen så ofta. Det vore bra med en signal före sprängningarna också, som det var förr, då hinner man förbereda sig själv och hun-den innan det smäller.

InGeLA STenBerG, Svappavaara:– Bostäder är det viktigaste, det finns ju ingenstans att bo för dem som vill komma hit. Alldeles nyss var det några här i butiken som frå-gade om jag kände till något ledigt boende.

Svappavaarahöga järnmalmspriser gör det lön-samt att bryta mindre fyndigheter som gruvberget, mertainen och leveäniemi. men den viktigaste orsaken till lkab:s satsningar i Svappavaara är företagets utveckling. – I Svappavaara ser vi en fantas-tisk möjlighet att utveckla före-taget och den region vi är verk-samma i. Och det på lång sikt. För vi tror att den starka efterfrågan som finns på våra produkter kommer att vara uthållig, säger Jan-Ivan Johansson, ansvarig för LKAB:s tillväxtprojekt och fort-sätter:

Starkare i lågkoNjUNktUr– Det här är också avgörande för hela LKAB:s framtid. Efterfrågan på järnmalm ökar och för att vi ska kunna behålla våra kunder krävs att vi levererar de produkter och den mängd de vill ha, annars är risken stor att de vänder sig till en annan leverantör och att vi på sikt förlorar dem. Vi vill vara betydande leverantör till våra kunder. Det blir vi bara genom att leverera sådana kvantiteter att de kan se skillnad på våra produkter och våra konkurrenters. Det gör oss starkare inför nästa lågkon-junktur.

Planen är att de tre gruvorna ska vara igång 2015 och att Svap-pavaara är en viktig framtids-satsning för LKAB märks på de investeringar som gjorts, och kommer att göras, i området. I hela Svappavaarafältet handlar det om investeringar för miljar-der.

500 Nya jobb– Våra tillväxtplaner påverkar Svappavaaraborna och vi tycker att det är tråkigt om enskilda kommer i kläm, men vi ska lösa de problem som uppstår efter bästa förmåga. Vi får inte glömma bort att satsningarna också tillför 500 nya arbetstillfällen till byn och ger en fantastisk möjlighet för Svappavaara som ett samhälle med fungerande service, säger Jan-Ivan Johansson. ÅSA POROMAA

Därför satsar LKAB stort i Svappavaara

Jan-Ivan Johansson, ansvarig för LKAB:s tillväxtprojekt, vid Mertainen där man provbryter 380 000 ton järnmalm.

Avgörande för hela LKAB:s framtid

SVAPPAVAARA Så här kan de se ut. Kedjehusen med upp till 16 nya 1-4-rumslägenheter i Långbacka och Solbacka som LKAB och Kiruna kommun detaljplanelägger. Nyligen beslutade kommunens miljö- och byggnämnd att planen ska ut på samråd. Går allt enligt plan kan LKAB påbörja byggnationen un-der hösten 2012 och de första hyres-gästerna flytta in sommaren 2013. LKAB är villigt att själva utföra och bekosta detaljplaneändrings-arbetet enligt Kiruna kommuns an-visningar. ÅSA POROMAA

Planerna för nya boenden tar form

Så här kan Skogsbacken komma att se ut.

lkab besökte riksdagen

Intresserade riksdagsmän lyssnade när Lars-Eric Aaro höll seminarium om förutsättningarna för en växande gruvnäring. På bordet: LKAB Framtid.

Stockholmför första gången i företagets his-toria besökte delar av lkab:s led-ning riksdagen den 23 november.

Vd Lars-Eric Aaro berättade om bolaget och branschen och de fantastiska förutsättningarna för en expanderande gruvnäring i norra Sverige. Redan idag står gruvbranschen för 40 procent av den svenska nettoexporten, och mer kan det bli. – Vi har en unik geologi, vi har människorna, infrastrukturen och den nödvändiga forskningen, framhöll Lars-Eric Aaro. Intresset från riksdagsledamö-terna var stort och till lunchsemi-nariet fick extra stolar bäras in i lokalen. Bland deltagarna fanns

även delar av norrbottensbänken: Sven-Erik Bucht, Karin Åström och Tomas Nilsson (s), Peter Eriks- son (mp) och Johan Johansson (m). Även kommunalråden Kristi-na zakrisson, Kiruna, och Tommy Nyström, Gällivare, medverkade. LOTTA FOGDE

Jag började min hockeykarriär på syrrans konståkningsskridskor med en spark som stöd på gatan. Jag var väl kanske fem år gam-mal då. Sedan fortsatte det med att jag fick en träklubba av pappa, en Jofa Winner, utan hook. Den klubban var min käraste ägodel och jag sprang runt och spelade med den på gårdsplanen oavsett årstid. Det blev ett ständigt kämpande med kvartershockeyn där på Hjortvägen och på Tallbackaskolan. Det vimlade av barn i området och all ledig tid spenderade vi på isrinken. Och när pappa tog med mig på en AIF-träning var jag fast i hockeyn.

Och vilken fantastisk – och fanatisk – hockeystad Kiruna var. Det var en helt osannolik stäm-ning i derbyna mellan AIF och IFK. Hela stan kokade inför de matcherna och hem var nära att slitas sönder om en dotter blev ihop med en kille från ”fel lag”. Det engagemanget fostrade många stora spelare. Jag har själv en gulnad bild på mig själv och en viss Börje Salming.

I dag är verkligheten en annan. Det gäller inte bara i Kiruna, det gäller i länet i stort. I dag har vi Luleå Hockey i Elitserien, men inte ett enda lag i Allsvenskan. Nej, övriga lag ligger längre ner i seriesystemen och det är självklart inte en utveckling som gynnar min nuvarande arbetsgivare heller. Det finns i dag en stor risk att hockeyn förlorar matchen om de unga talangerna, att det inte längre är självklart att det är klubban och isrinken som gäller på all ledig tid för grabbar och tjejer i länet.

Den utvecklingen vill vi självklart vända. Länet behöver fler starka lag som utmanar och satsar. Därför fördjupar Luleå Hockey nu samarbetet och utbytet med länets klubbar och söker nya möjligheter att stärka utvecklingen av framtidens länshockey. Det är oerhört viktigt för oss att ha en kärna av norrbottniska spelare som kulturbärare.

Vi har bestämt oss för att långsiktigt arbeta för att vi ska utmana dom bästa, låt vara med mindre resurser, men vi ska göra mer av mindre. Och vi har nu vänt trenden och börjat bygga ett allt mer stabilt elitlag. Vi har fått ordning på ekonomin, byggt en ny arena och rekryterat en stark sportslig ledning med en genuint förank-rad tränarkvartett i Rönnqvist, Berglund, Åkerström och Henriks-son.

Tack vare ett lojalt stöd från hela länets näringsliv har vi också fått bättre förutsättningar för att tävla med de bästa i Sverige, men även att utmana Europas bästa via European Trophy.

Självklart har Malmfälten stor del i våra framgångar och det stöd vi får från Kiruna och Gällivare är ovärderligt. Som gammal AIF:are vet jag självklart att gamla traditioner sitter kvar, men i dag inser nog alla att ska vi ha ett elitlag i länet så måste vi sam-verka, inte motverka.

Och förhoppningsvis ska de framgångar vi nu har inspirera fler att välja klubban och isrinken. Så att fler frusna näsor ska virvla runt på gårdsplan och isrink i Malmfälten och generera fler ta-langer som kan stärka Kirunas och Gällivares klubblag.

thor Stöckel Född i Kiruna den 3 februari 1960, uppvuxen med Kiruna AIF, vann TV-pucken 1976, spelade tre säsonger med Kiruna AIF innan det blev Frölunda och Västerås IK, blev 2008 vice klubbdirektör i Luleå Hockey med ansvar för sporten.

GÄSTKRÖNIKAN

Det var en helt osannolik

stämning i derbyna

6 | LKAB f ramt id December 2011 December 2011 LKAB f ramt id | 7

ALLVARLIGT TALAT!

Är LKAB en brutal och hård-för beställare? – Nej – vi gör regelbundna anonyma enkätundersökning-ar gjorda av ett oberoende fö-retag, som visar på motsatsen. I undersökningen uppfattas vi som en beställare som både betalar fakturor och håller in-gångna avtal. Däremot kan vi upplevas som tuffa och hårda för att vi ställer tydliga krav på bland annat arbetsmiljö med bland annat målet med noll olycksfall. Vi har extra hårda krav under jord på säkerhet och fordon. LKAB har även en nolltolerans mot att ta emot gåvor från våra leverantörer.

har du fått några reaktioner efter skriverierna? – Jag har fått ett flertal mejl och telefonsamtal efter tid-ningsartiklarna från leveran-törer som betonar att LKAB är en rak, tydlig och rättvis beställare.

hur många entreprenörer arbetar LKAB med? – Investeringar för 30 mil-jarder under 2000-talet inne-bär att LKAB arbetar med 3 000 aktiva entreprenörer.

Finns det något LKAB ska förbättra? – Vi jobbar för att leverantö-rerna ska få mer tid att räkna på våra förfrågningsunderlag. Beslutsprocesserna tar tid, vi påbörjar inte förrän alla tillstånd finns – exempelvis miljötillstånd. Det skapar en tidspress. MARITHA MOSSBERG

tage lundin, lkab:s inköpschef

en av Norrbottens dags-tidningar menar att lkab är en alltför hård-hänt beställare och på-står att entreprenörerna är rädda för lkab.

LKAB:s Tage Lundin är Årets inköpschefDet var i hård konkurrens från inköpschefer vid företagen Astra Tech, SKF och Gunnebo, som Tage Lundin och LKAB nyligen vann utmärkelsen Supply chain profes-sional of the year, eller Årets in-köpschef. De fyra nominerade hade valts ut bland Sveriges 100 största bo-lag. Avgörande för att få priset var ett inköps- och logistikperspektiv som har förbättrats under året. Tage Lundin vinner en statyett och en prissumma på 10 000 kro-nor. Priset är instiftat av Silf, Sveri-ges Inköps- och Logistikförbund. ÅSA POROMAA

Fakta IORE

4,0 m

2,7 m2 x 22,9 m

IORE – det klimatsmarta loket!

Tillverkare: BombardierMaxhastighet: 80 km/hDragkraft: 1200 000 Newton.

Återmatande elbroms på IORE-loken har inneburit en årlig energibesparing på cirka 15 miljoner kronor per år.

Dubbla energimätare, mäter förbrukad och återmatad el.

När CATO (Computer Aided Train Operation) är i full drift kan systemet ge en ytterligare reducering av energikostnaden på 20 procent.

Det går att i gynnsamma fall ett tåg på 8 500 ton från Malmberget till Luleå med nära noll i energiförbrukning. IORE-loket från Bombardier är lika råstarkt som klimatsmart.

IORE-loket och 100 tons malmvagnar gör det möjligt att köra längre tågset på totalt 8 500 ton. IORE-loken med sin högre energie�ektivitet och de nya vagnarna med lägre rullmotstånd ger en energibesparing på 15 procent.

Elkostnad för tågdriften för LKAB uppgår till cirka 60 miljoner kr per år. *

Totalt sett har övergången till nya tåg med modern teknik och en fortsatt satsning på ny teknik reducerat energikostnaden för malm-transporterna med cirka 36 miljoner kronor per år. *

Narvik Riksgränsen

Kiruna

Malmberget

Luleå

100 km

FOTO: Bombardier, bilden är ett montage SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Ett fullastat tågset som kör sträckan Malmberget–Luleå utan stopp kan nå nära noll i energiförbrukning.

Riksgränsen–Narvik är energikostnaden noll på norsk sida, den energi vi vinner dit kan ta oss upp tillbaka till Riksgränsen med tomma tåg.

*Transportarbete och elpriser enligt 2010 års volymer och energipriser.

Energisnål ecodriving

– Det går att köra LKAB:s malmtåg med nära noll i energiförbrukning under optimala förhållanden. Lokets elmotorer genererar elström när vi motorbromsar, säger Ebbe Strömbäck, lokförare.

malmbaNaNär det möjligt att köra ett tåg som väger 8 500 ton från lkab i vitåfors till luleå utan att för-bruka någon energi!?

jo, faktiskt, tack vare en ny teknikinvestering som bygger på gammal erfarenhet.

– jag har själv lyckats ligga nära noll under goda förhål-landen, säger ebbe Strömbäck, lokförare.

Med en mjukare körning av malmtågen minskar energian-vändningen samtidigt som slitage på bromsar, hjul och räls minskar. Malmtågens IORE-lok har teknik för energiåtervinning. När tågen motorbromsar fungerar moto-rerna som generatorer. Det är särskilt värdefullt i den kraftiga utförslutningen på sträckan Riks-gränsen–Narvik. Även på sträck-an Malmberget–Luleå finns stora energivinster att hämta. Bespa-ringspotentialen är närmare 12 miljoner kronor per år. Nu införs dessutom ett nytt stödsystem, Cato, för lokaförarna som underlättar ecodriving med malmtågen.

– Det går att köra malmtågen till Luleå med nära noll i energi-förbrukning. Jag har själv lyckats ligga nära nollförbrukning under goda förhållanden. Det nya syste-met hjälper yngre och nya förare att köra mer energieffektivt, sä-ger Ebbe Strömbäck, lokförare på LKAB:s malmtåg.

eNergiSNåltHan får medhåll av sin kollega, Klas Beyron, lokförare: – Att vi kan köra så energisnålt beror på att lokets elmotorer ge-nererar ström när vi motorbrom-sar. Vi som känner banan väl kan utnyttja det fullt ut. Systemet har banförhållandena inprogramme-rade och blir en hjälp till lokfö-rarna, att köra energisnålt, säger Klas Beyron. Det nya systemet ökar även punktligheten i malmtågens tra-fik vilket minskar störningarna på Malmbanan. Därmed kan ka-paciteten för malmtrafiken ut-nyttjas bättre. Cato, Computer Added Train Operation, är ett datorbaserat sys-tem som ger lokförarna informa-

tion om tågrörelser, hastighet och inbromsning av tåg för att åstad-komma optimal körning inom angiven tågtidtabell. Systemet tar hänsyn till möten med andra tåg, tidtabeller med mera.

UtveckliNgCato-systemet består av en dator och en display som installeras i lokhytten på varje tåg och en cen-traldator som kan kommunicera med Trafikverkets system för sig-nalgivning, tågföring och kommu-nikationsutrustning. Trafikverket installerar ett motsvarande sys-tem, som även kommer att vara öppet för andra operatörer. Systemutvecklingen av Cato inleddes år 2000 och har bedri-vits i samarbete med Transrail AB och Trafikverket. Provdrift av Cato har gjorts med ett av LKAB:s IORE-lok på Malmbanan. För att nå LKAB:s tillväxtmål måste kapaciteten på Malmbanan i ett första steg öka till 40 miljo-ner ton år 2015. Införandet av Cato är en pusselbit för att nå dit.

MAURITz MAGNUSSON

Foto: Mauritz Magnusson

8 | LKAB f ramt id December 2011 December 2011 LKAB f ramt id | 9

miljövänligt stålverk – ny lkab-kundI början av december avgick en båt med nära 170 000 ton pellets från Narvik till LKAB:s nya kund Emirates Steel i Abu Dhabi. Stålverket är kanske världens mest miljövänliga. Emirates Steel startade produktionen 2009 och har byggt upp en modern produktions-anläggning. Företaget är först i världen med avskiljning och lagring av koldioxid. Gasen injiceras ner i olje- och gasfälten. Affären är en del av LKAB:s strategiska resa med ökad flexibilitet i fokus. Den nya kunden är ett steg på vägen att bredda kundbasen i Mellanöstern.

lkab anställde nära 1 400 personer6 000 personer har sökt arbete vid LKAB under 2011. 400 av dem nyanställdes på fasta jobb. Dessutom har 950 personer fått vikariat vid LKAB under året. Totalt innebär siff-rorna att närmare 1 400 personer anställdes vid LKAB 2011. Antalet kvinnor som har anställts vid LKAB har fyrdubblats sedan år 2000. Bland de nyanställda är 29 procent kvinnor och bland vikarierna är andelen kvinnor ännu högre – 38 procent. I dag är andelen kvinnor inom LKAB:s moderbolag 15 procent.

Så många hektar produktiv skogsmark äger lkab i malmberget och Svappavaara.

och det är från malmbergsområdet som man hämtar de julgranar som sedan

lyser upp vid lkab:s anläggningar i kiruna, vitåfors och Svappavaara.

1 100

Uppgradering styrsystem och processanläggningar 250 MSEK

Nytt laboratorium 200 MSEK

Kapacitetshöjande åtgärder KK4 100 MSEK

Lagerbyggnader för kol 50 MSEK

Ny järnväg 1,85 MDRSEK

Anläggande av dammar 650 MSEK

Jvg anslutning av terminalspår 350 MSEK

Ny infart och vägar 100 MSEK

Gruvmaskiner 400 MSEK

Infrastruktur under jord 450 MSEK

Ny huvudnivå i Kirunavaaragruvan 12,5 MDRSEK

50 nya lägenheter Jägarskolan 100 M SEK

Ombyggnad kaserner 24 nya lägenheter Jägarskolan 50 MSEK

Ny damm Luossajärvi 300 MSEK

150 nya bostäder Luossavaara 250 MSEK

4 nya lok och 5 nya vagnsätt 1,2 MDRSEK

Uppgradering terminallok 100 MSEK

Effektivare tågföring 50 MSEK

Nytt utskov Luossajärvi 20 MSEK

19 miljarder skä l till framtidstro

lUleåmiljardinvesteringarna i malm-fälten har i grunden förändrat Norrbotten.

lars-olov Söderström, vd på Norrlandsfonden, menar att den största vinsten är psykologisk:

– Det skapar framtidstro.

Bilden över alla investeringar i Kiruna – hela 19 miljarder – är en hisnande illustration över till-

växtmotorn Malmfälten. Lägg till de 7 miljarder som är aktuella för Gällivare-Malmberget så växer bilden ytterligare till hela 26 mil-jarder.

Och det faktum att LKAB lö-pande fullföljer enorma investe-ringsprogram har en direkt effekt på övrigt företagande i länet:

– Det betyder att en stor mängd mindre och medelstora företag får beställningar kopplade till

de här investeringarna. Den ef-fekten sträcker sig från Skellef-teå och norrut. En annan effekt som är minst lika viktig, kanske viktigare, är den framtidstro som skapas. De här investeringarna lägger grunden till att Norrbotten bedöms som en intressant region för lång tid framåt. För framtida jobb, både för leverantörer och för personer som söker anställ-ning. Och det är en betydande

psykologisk effekt, slår Lars-Olov Söderström, fast.

De här starka effekterna har om man så vill förändrat Norrbotten. Bilden av det bidragsberoende lä-net som fortfarande klingar kvar stämmer inte.

Söderström:Tittar du på bruttonationalpro-

dukten på regional nivå, BRP, så är det två län i Sverige som lig-ger över riksgenomsnittet: Stock-

holm och Norrbotten. Där spelar LKAB:s stora investeringar och produktion en stor roll. Och vat-tenkraften också förstås. Ett av problemen är väl att vi själva inte insett den här nya bilden. Det byg-ger självförtroendet hos oss, men jag vill påstå att vi än så länge har för svagt självförtroende i förhål-lande till vad vi levererar. Genom fakta kan vi lyfta oss. Vi måste bli bättre på att berätta om våra posi-

tiva omständigheter och få media, särskilt de regionala, att återge dessa berättelser.

Stämmer det att norrbotten klarade finanskrisen 2008–09 bättre på grund av detta?

– Ja, i vår konjunkturbarometer kan man se att Norrbotten lycka-des vända ur krisen 2008-2009 snabbare. Och vi la oss i topp bland Norrlandslänen i exportvo-lymer 2010.

Jörgen Eriksson, på Invest in Norrbotten jobbar med att sälja det nya Norrbotten nationellt och internationellt:

– Nationellt tycker jag att rätt kännedom börjar närma sig ett genombrott. Internationellt är vi fortfarande okända, men när vi börjar berätta om investeringarna blir intresset enormt. Det är vik-tigt att vi inser värdet av basindu-strin, att LKAB är ett av de mest

kreativa företag vi har. När vi re-gionala invest in-organisationer träffas tillsammans under Invest in Sweden-flagg så är alla andra regioner i Sverige avundsjuka på oss. Vi har beslutade investe-ringar på över 200 miljarder de kommande tio åren här. Det har norrbottningarna svårt att ta till sig. Att vi är på topp.

RONNY OLOVSSON

En bild säger mer än tusen ord. Här syns inte mindre än 19 miljarder i pågående och beslutade investeringar på en flygbild över Kiruna. I Gällivare-Malmberget till-kommer ytterligare 7 miljarder. Investeringar som lyfter Norrbotten. Foto: Fredric Alm

IORE på Ofotbanen. Foto: Roar G. Nilsson

kirUNaSvensk gruvnäring formligen skriker efter arbetskraft. här är gänget som ska hjälpa den att hitta medarbetare.

Svensk gruvnäring växer och krä-ver fler medarbetare och det har Arbetsförmedlingen uppmärk-sammat. I januari startar man därför en ny avdelning med ar-betsnamnet Arbetsförmedlingen gruva.

Servar hela laNDetAvdelningen har sitt säte i Kiruna, men ska serva hela landets gruv-industri. Syftet är att förse gruv-näringen och dess underentrepre-nörer med kompetent arbetskraft. Och hjälpen med rekryteringarna kan ske lokalt, nationellt eller internationellt i samarbete med EURES, Arbetsförmedlingens ut-landsförmedling. – Vi ska ha en övergripande roll genom att stötta de lokala Arbets-förmedlingarna med kompetens och rådgivning, säger Anette Ai-danpää som tillsammans med Tommy Pålsson och Liz Asplund utgör avdelningen.

gratiS aNNoNSeriNgArbetsförmedlingen gruva ska också synliggöra industrin ge-nom exempelvis rekryterings-mässor. Ett annat uppdrag är att skaffa kunskap om gruvindustrin för att kartlägga var och när be-hovet av arbetskraft uppstår för att exempelvis veta hur olika ut-bildningsinsatser ska riktas. – Vi blir en länk mellan arbets-sökande och branschen och kan hitta etablerad arbetskraft i Sve-rige och utomlands med några knapptryck. I stället för att annon-sera i pressen kan man alltså an-nonsera på Platsbanken hos oss helt gratis, säger Tommy Pålsson. Tanken är att arbetsförmed-lingen gruva så småningom ska utökas med ytterligare två med-arbetare. ÅSA POROMAA

De ska hitta medarbetaretill gruvorna

Möt Anette Aidanpää, Tommy Pålsson och Liz Asplund – Kirunagänget som ska förse gruvindustrin med arbetskraft. Foto: Åsa Poromaa

5-kilosöringen simmar lugntKIRUNA Visst finns det fisk i Lu-ossajärvi. Det vet Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening som på grund av LKAB:s dammbygge över sjön har fått uppdraget att flytta över fisk från den del av sjön som torr-läggs – till den del där vattnet blir kvar. Från juli till mitten av oktober fångade man totalt 1 220 fiskar, varav 878 var abborrar, 27 öring-ar, 314 sikar och en harr. Den största öringen var 80 centimeter lång och vägde 4 940 gram. Det är något att sikta på till Kiruna-hugget som 2012 avgörs i norra ändan av sjön.

”ett snyggare malmberget” i vinterskrudmalmbergetmalmbergarnas egna förslag är grunden till arbetet med att snygga upp i malmberget.

– Det är så roligt för vi får direkt respons på det vi gör, utbrister elisabeth kurthsDotter från lkab:s fastighetsbolag, fab.

Engagerade malmbergsbor och besökare lämnade 222 förslag i somras och dessa ligger till grund för arbetena som görs. Fokus är på skötsel av grönområden, blomsterplanteringar, utsmyck-ningar och aktiviteter. Under den mörka årstiden tas vinterns möj-ligheter tillvara. Järnvägsgatan, renen på Tippsta och Svanparken har dekorerats med ljusslingor – sommaroasen blir ett vinterland med skridskobana i fågeldammen och pulkbacke vid sidan om.

Projektet ”Ett snyggare Malm-berget” jobbar i hela Malmberget. Häromdagen pågick ett febrilt sö-kande efter ett eluttag på Malm-staområdet. Humlans förskola fick slutligen en julgran med be-lysning.

– Alla barnen, personalen och föräldrarna blev så glada och stod samlade runt granen när vi tände belysningen. Det är fantastiskt med det här gensvaret. Dagligen kommer folk fram till oss och sä-ger att vi har gjort det så fint, sä-ger Elisabeth KurthsDotter.

kaN agera SNabbtTack vare den långa hösten har arbetet med slyröjning kunnat pågå nästan ända fram till jul. Platser som tidigare varit igen-växta har röjts och öppnats upp.

– Projektet som pågått i tre år är en del i ett ökat samhällsansvar för Malmberget från LKAB:s sida och är organiserat tillsammans med fler aktörer. Förutom LKAB och LKAB:s fastighetsbolag FAB är Gällivare kommun, TOP-bostä-der, Riksbyggen och Folkets Hus i Malmberget med. Arbetet sker i samverkan med många aktörer som har en bra kommunikation och det gör att vi i de flesta fall kan agera snabbt och genomföra saker som malmbergarna vill ha, säger Mats Pettersson, utveck-lingschef för samhällsomvand-lingen vid LKAB. MARITHA MOSSBERG

Annika Keisu Lampinen, enhetschef för gata/park Gällivare kommun, Mats Pettersson, utvecklingschef för samhällsomvandlingen vid LKAB, och Elisabeth KurthsDotter, FAB. Foto: Fredric Alm

KIRUNA Jernbarneverket i Norge har i en rapport tittat på faktorer som är viktiga för nordområdets utveckling. En av faktorerna som lyfts fram är behovet av dubbel-spår längs Ofotbanen/Malmba-nan, skriver Nordland fylke på sin hemsida.

Arne Knutsen, fylkesråd för näring inom Nordland fylke, ser positivt på rapporten och menar att det finns två anledningar till att verkställa förslaget om dubbel-spår. Dels för att kunna möta den

Jernbarneverket kräver utredning om dubbelspår

förväntade ökningen av antalet malmtransporter och transporter av fisk, containergods och person-tåg. Men också för att Ofotbanen/Malmbanan måste vidareutveck-las för att så snart som möjligt bli tillgänglig för fjärrstyrda tåg.

Arne Knutsen menar vidare att dubbelspår är en viktig fråga som regeringen och stortinget i Norge måste ta med i arbetet med den kommande nationella transport-planen.

ULRIKA WESTERBERG

Foto

: An

der

s A

lm

1972 ”Opera i Gruvan” är rubriken till en bildnotis i tidningen SKIP från 29 december 1972. ”Massor av välljud strömmade ut i Kiirunavaaragruvan i slutet på november. Då uppträdde nämligen två operasångare och fem blåsare ur Kungliga hovkapellet i matsalen på 540-metersnivån. Solveig Faringer sjöng några folkvi-sor från Dalarna och Hovkapellet spelade bl a Flick-orna i Småland.– Här var det fin akustik, tyckte Hans Johansson och klämde i med Land, du välsignade, så att det måste ha hörts i stora delar av gruvan. På bilden har just Hans Johansson kommit i tagen i en Evert Taube-imitation, som också blev livligt uppskattad.” ANDERS LINDBERG

VINN

EN LAVIN-

SPADE!

Nästan 1 900 personer deltog på lkab-dagen den 3:e december. Så då förstår du vilken storlek det var på julbordet på coop Norrbotten arena i luleå. Det årliga arrangemanget har vuxit för varje år och vd lars-eric aaro är glad över att så många deltar i aktiviteten som involverar anställda och deras familjer:

Uthämtning av biljetter.

Mats, Elma, Rasmus och Sofia Mag-nusson samtalar med Luleå Hockeys Hans Huczkowski, tv.

Lena Lövgren, Lars-Eric Aaro och Hans Lövgren på plats i LKAB:s monter.

LKAB:s monter.

Kevin, Ella, Nelli och Anna Schroderus från Kiruna.

Daniel Lindmark och Virpi Vähä från Svappavaara gissar hur många pellets som finns i burken.

Stina Åkemalm, Anna Lilliebjelke, Gällivare och Ulf Sipuri, Kiruna, förser sig av den goda maten.

Matservering.

Erik Westervall, Malmberget, kramar om Isidor.

Ulrika och Albert Selberg

från Kiruna ser fram emot en spännande hockeymatch.

Mats Hurtig och Henrik Blom från Kiruna inspekterar sin biljetter.

Evelisa och Johan Furbeck, Kiruna, köper en Luleå Hockey-flagga inför matchen.

– vi träffas under glada omständigheter i luleå, under en trevlig period på året då vi alla börjat förbereda oss inför kommande jul- och nyårsfirande, och så ser vi ishockey eller teater tillsammans. arrangemanget har ökat för varje år, vilket jag tar som ett tecken på att vår personal uppskattar detta. matchen? jodå, luleå hockey klarade en poäng efter nervdaller.

10 | LKAB f ramt id December 2011 December 2011 LKAB f ramt id | 11

gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

rätt rad förra numret var X, 1, 1, 2 och 1. vi säger god jul och grattis till Doris krekula i kiruna som får en fin lavinspade att skotta snögrottor med.

I detta nummer konstaterar vi att Malmfälten har fått ett nobelt besök av Nobelpristagaren i kemi, Dan Shechtman. Gästkrönikan skrivs av Luleå Hockeys vice klubbdirektör Thor Stöckel som skriver om den lång-siktiga satsningen på ungdomar. Och så får vi veta hur man eco-kör ett fullastat malmtåg.

fråga 1. jUlgraNarNa Som pryDer lkab:S aNläggNiNgar i kirUNa, vitåforS och Svappavaara hämtaS fråN DeN egNa SkogeN. hUr måNga hektar SkogSmark äger lkab i malmberget och Svappavaara?1: 1 100 X: 11 000 2: 1 200

fråga 2. ytterligare ett iNformatioNSkoNtor Ska öppNaS, DeNNa gåNg i Svappavaara. hUr måNga iNformatioNSkoNtor fiNNS SeDaN tiDigare?1: 3 X: 2 2: 1

fråga 3. fråN vilket laND kommer NobelpriStagareN DaN ShechtmaN?1: Tyskland X: Nederländerna 2: Israel

fråga 4. lUleå hockeyS vice klUbbDirektör thor Stöckel har varit meD och vUNNit tv-pUckeN. vilket år?1: 1974 X: 1975 2: 1976

fråga 5. DeN återmataNDe elbromSeN på iore-lokeN Sparar maSSor av eNergi. hUr mycket motSvarar Det i peNgar varje år?1: Cirka 15 Mkr X: Cirka 25 Mkr 2: Cirka 35 Mkr

hUr Ska er reSebyrå Sälja iN kirUNa och lkab:s beSökSgrUva till De tySka reSeNärerNa?

Magnetitgruvan har nu blivit en turistmagnetkirUNaintresset för lkab:s gruvverk-samheter ökar. hittills i år har drygt 25 000 besökare registre-rats, vilket är drygt 1 500 fler än förra året. och fler väntas nu när 600 tyska researrangörer ska sälja in kiruna och gruvbesöken på den tyska marknaden.

Varje år söker sig ett stort antal nyfikna turister till LKAB:s be-söksgruva i Kiruna. Turisterna bokar sina resor genom Kiruna Lappland Turistbyrå som har hand om LKAB:s gruvturer. Ut-över turister så besöks företaget av medier, skolelever, anhöriga, entreprenörer, leverantörer och ett antal VIP-gäster.

– Turister som vill besöka LKAB:s besöksgruva har möjlig-het att göra bokningen via Kiruna Lappland i princip samma dag, i mån av plats. När det gäller övriga besök, i gruvan eller i verken, för-söker vi att ha en månads fram-förhållning eftersom vi måste hinna planera besöken och boka

guider för det specifika ändamå-let, berättar Britt-Louise Larsson, administratör LKAB:s besöks-funktion.

En bidragande anledning till ökningen i årets besöksstatistik är bland annat de 600 tyska rese-säljarna från reseagenturen Der-tour som i år, för första gången, valde att förlägga resesäljarnas årliga akademi, Dertour Academy, i Sverige och Kiruna. Tidigare värdar för akademin har varit storstäder som bland annat Las Vegas, Toronto och Peking.

SUccé trotS SNöbriStI två omgångar, en vecka vardera, har tyska resesäljare vallats i och runtom Kiruna för att lära sig mer om staden. Och fastän akademin genomfördes under århundradets mest snöfattiga novemberdagar, lyckades turistföretagen i Kiruna genomföra arrangemang i form av bland annat hundspannsturer och skoterkörning samt besök på Icehotel.

En av de mest uppskattade ak-

tiviteterna var deltagarnas besök i LKAB:s besöksgruva på 540- metersnivån där besökarna bland annat fick ta del av LKAB:s histo-ria, malmutvinningen och föräd-lingsprocessen.

– Ja, det är fantastiskt! Jag kun-de aldrig föreställa mig att det var så här stort här nere, att man till och med åker ner med buss, sade en överväldigad Kristina Tiessen, resesäljare för Nonstop Reisen i Frankfurt.

ökNiNg väNtaS– Det här är absolut ett besök som jag kommer att rekommendera mina kunder.

På LKAB:s besöksavdelning kan man nu vänta sig fler nyfikna tyskar. Enligt tidigare prognoser brukar Dertour Academys ar-rangemang i gengäld generera en 40-procentig ökning av antalet turistnätter sett under en tvåårs-period.

– Visst blir det roligt om det får den effekten. Då får vi visa upp vår verksamhet för många fler

och sprida bilden av LKAB som ett högteknologiskt gruvföretag ut i världen, säger Britt-Louise Larsson.

ULRIKA WESTERBERG

Intresset för teknik är generellt stort i Tyskland, och besökarna uppskattade inte minst LKAB:s gruvmuseum. Foto: G. Rúnar Gudmundsson

Resesäljarna fick goda upplevelser trots snöbristen ovan jord.

KrISTInA TIeSSen, resesäljare, nonstop reisen i Frankfurt:– Vi kommer att paketera gruvturen tillsammans med andra aktiviteter så att vi kan erbjuda kunden en 2-3-dagarstripp.

STeFhAn BAchhuBer, resesäljare, ATcTourISTIc i Augsburg:– Det blir något av en paket-resa med olika upplevelser. Kiruna har fördelen med de många årstiderna som alla har sin tjusning.

ThomAS WInTer, resesäl-jare, First reisebüro i Köln:– Jag kommer att sälja Kiruna och gruvbesöket tillsammans med fler upple-velser i området.

hAnneLore SchrAmm, resesäljare Travel Agency Klipper, Köln:– Jag kommer att sälja det som ett upplevelsepaket och tänker då främst på mörk-ret, snön och renarna. Sen så har ni ju faktiskt världens största underjordsgruva för järnmalm i Kiruna och den måste man bara besöka.

vill DU Uppleva värlDeNS

StörSta UNDer- jorDSgrUva?

Boka ett besök i LKAB:s besöksgruva iKiruna.Biljetten köperduviawww.kirunalapland.se ellerhosKirunaLapplandTuristbyrå iFolketsHus.

i förra numret av lkab framtid bad vi er läsare tipsa oss om ämnen att skriva om. kurt edin lyfte luren och ringde upp redaktionen.

– Hallå där, LKAB! Jag tycker att ni ska skriva om dam-ningen i Kiruna. Om vad ni gör åt den i dag – och i framtiden. Så lät det när Kurt Edin ringde upp oss. Och natur-ligtvis ska han få ett svar. LKAB:s chef för yttre miljö, Anders Lundkvist, har ordet: – Dammet från LKAB:s industriområde kommer från upplag, krossanläggningar, vägar och lossningen av tåg med tillsatsmedel. Allra mest kommer från upplaget där vi krossar defekt pellets och material som ska användas till betong och som tillsats-medel för pellets, och gråberg till bland annat väg- och järnvägsbyggen.

har damningen ökat? – Ja, och det beror på att vi under senare år har haft en mängd stora projekt igång. Bygget av ett antal vägar på LKAB:s område, Kirunas nya järnväg och dammbyg-get över Luossajärvi ökar behovet av gråberg – och då krossar vi mer.

Är dammet farligt? – Nej, den här typen av damning, så kallad diffus damning, orsakar normalt inga hälsoeffekter eftersom partiklarna är stora. Däremot smutsar det ner och det är beklagligt. Därför har vi utfört en rad åtgärder för att minska damningen. Vi fuktar bland annat materialet vid krossanläggningarna och har också asfalterat flera trans-portvägar inne på industri-området.

hur bekämpas dammet på lång sikt? – På lite längre sikt kom-mer LKAB att flytta flera av de dammalstrande verk-samheterna till baksidan av Kiirunavaara, vilket minskar konsekvenserna av damning-en i Kiruna. Vi arbetar också med program för damm-bekämpning under tiden. Utöver detta minskar anlägg-ningsprojekten i omfattning, vilket leder till en totalt sett minskad belastning. I november chattade också LKAB:s kommunikations-direktör Lotta Fogde med läsarna. Frågan hon ställde var: Hur kan vi göra LKAB Framtid ännu bättre? Vill du läsa chatten så finns den på www.lkabframtid.com. ÅSA POROMAA

HALLÅ DÄR LKAB...

5SNABBA

FAKTA:

namn: Lars-Eric AaroYrke: Vd för LKABett måste på julbordet: Min hustru Siws Jansons frestelse och inlagd sill.omistlig jul-tv: Inget spe-ciellt. Följer sällan tv.Det bästa med snön: Att åka skate på väl prepare-rat skidspår.Favoritpryl: Morgontid-ningar. Läser 5 tidningar varje morgon, de dagar jag vaknar upp hemma.Läser just nu: Finans-fursten av Ulf Olsson. Man får en bra bild av stämningsläget i Sverige i samband med LKAB:s bildande.

1. NämN ett Starkt miNNe fråN lkab-året 2011.– Det finns så många minnen, men mötet med alla våra pensionärer på LKAB:s pensionärsfester i februari-mars var starkt. Stort att möta de som byggt upp LKAB, och stort att få möjlighet att visa dem och deras respektive LKAB:s uppskattning för det som de har åstadkommit. Det var många starka möten med människor som idag är viktiga ambassadörer för LKAB.

2. vaD är DU Själv riktigt NöjD meD fråN Ditt arbete UNDer året?– Det finns många saker som kan bli bättre, men ska jag plocka ut en sak så är det att vi fick resultat av allt arbete som många utfört för Malmbanan så att Trafikverket fick in fyra mötesplatser i budgeten för 2012. Därmed kan Malmbanan ta emot volymerna för att genomföra tillväxtsats-ningen LKAB37! Nästa sak att jobba för är miljötillstånden för våra nya gruvor.

3. vaD blir lkab:S StörSta UtmaNiNg NäSta år?– Vi går emot sämre konjunktur, så utma-ningen blir att alla vi anställda på LKAB frågar oss själva. ”Har jag gjort allt jag kan, i mitt arbetslag och i mitt jobb, för att våra kunder skall komma med sina båtar till

lars-eric aaro, verkställande direktör för lkab-koncernen

våra hamnar för att hämta pellets?” LKAB är mer beroende av höga leveranser än av järnmalmspriset. Vi har ett bra läge idag, men LKAB är inget ”självspelande piano”. Vi krigar varje dag på marknaden med att vinna över våra konkurrenter. Att hålla hög service till våra kunder är A och O. Vi själva avgör vår framtid. Om vi agerar som våra kunder önskar, då hämtar de våra volymer.

4. har DU Något perSoNligt mål för 2012?– Jag har en Volvo Duett, årsmodell 1962, i garaget. Den skall jag slutföra renoveringen på som min svärfar påbörjade.

5. öNSkar DU eN hårD eller mjUk klapp UNDer graNeN?– En mjuk julklapp. Vi blir som vanligt tre generationer hemma hos oss till jul. Jag ser bland annat fram emot att en tidig kall för-middag under juldagarna sätta på en gam-mal James Bond-film och se den med mina söner och andra som är hemma hos oss till jul. Jag har alla filmerna i ett bibliotek. Vi har sett dem allihop, men vi skrattar ändå tillsammans på samma ställen och njuter av samvaron. Det är jul för mig.

www.lkabframtid.com

aNSvarig Utgivare: Lotta Fogde reDaktioN: Anders Lindberg, Åsa Poromaa, Johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg telefoN: Växel 0980-710 00 poStaDreSS: LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna koNcerNeN lkab: www.lkab.com proDUktioN: Vinter: info@vintermail.se tryckeri: Tryck i Norrbotten AB. Upplaga 20 000 exemplar.

24,1

leveraNSeri miljoner ton

24,526

Jan-nov 2011 Jan-nov 2010 Totalt 2010

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

96,7% kvalitet k-värde ack tom november: 2010 = 94,7% och för 2011 = 96,7%

”Vi är mer beroende av höga leveranser än av järnmalmspriset”

Söker:

Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär

hittar du på www.lkab.com

maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

arbetSmiljöantal olycksfall med frånvaro

Jan

12

10

8

6

4

2

0

2010 2011Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Foto: Fredric Alm

12 | LKAB f ramt id December 2011

Produktionsledare, Kiruna

Planerare/beredare Automation

Semestervikarier till MTAB

Projektledare till Logistiksektionen

Teknisk ritare till KGS Mekaniska

Konstruktör till KGS Mekaniska

Löneadministratör, Kiruna