Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter

Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, Olle Eriksson, Anders Genell, Annika Jägerbrand

Problem: Hög hastighet vid vägarbetsplatser

Foto: VTI/Hejdlösa bilder

Projektets syfte och genomförande

Syfte

Hitta metoder som i realtid varnar med hjälp av ljud och som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden.

Genomförande

Kartläggning av litteratur om ljudvarningar och dess effekter.

Praktisk utvärdering i VTI:s simulator av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser.

Resultat från kartläggning

Ljudvarningar och röstmeddelanden:• Syftet är att förstå när och hur man ska agera.• Meningsfulla ljudvarningar relaterade till en

kritisk situation kan förbättra säkerheten.• Ljud med högre brådskande karaktär leder till

en hög aktivering (kortare reaktionstider), men kan också verka frånstötande och irriterande.

• Viktigt att beakta tillvänjning.

Utformning av ljudvarningar

• Kvinnoröst• Direkt och informativ, inte allmänt hållen• Samverkan mellan semantik och akustik• Ökande i intensitet• Nedtoning av andra ljuddistraktioner  

Praktisk utvärdering i simulator

Foto: VTI/Hejdlösa bilder

Försöksdesign

25 km motorväg, hastighetsgräns 110 km/h

Två vägarbeten om 200 m i höger vägren

Stillastående grävmaskin, inga vägarbetare

Ljudvarning aktiverades 700 m före vägarbetet

GPS-pling + kvinnoröst som sa:

Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!

22 personbilsförare 24-48 år, varav 6 kvinnor

Hälften fick en ljudvarning före det första vägarbetet

Hälften fick en ljudvarning före det andra vägarbetet

Resultat från simulatorstudien

Sträcka 1 Sträcka 2

Före Ljud Genom Efter Före Ljud Genom Efter Alla

Grupp 1 110,4 109,9 86,6 110,4 111,1 114,2 96,8 112,8 106,5

Grupp 2 108,1 108,3 103,5 110,5 110,0 113,5 88,6 109,2 106,5

Alla 109,2 109,1 95,0 110,4 110,6 113,8 92,7 111,0 106,5

Medelhastighet på referenssträckor före vägarbeten: knappt 110 km/h.

Medelhastighet var i genomsnitt ungefär 100 km/h genom vägarbetet utan ljudvarning och ungefär 88 km/h genom vägarbetet med ljudvarning.

Medelhastighet på referenssträckor efter vägarbeten: drygt 110 km/h.

Positiva huvudeffekter av ljudvarningen i jämförelse med vägarbete utan ljudvarning

8,9-16,2 km/h lägre medelhastighet genom vägarbeten.

0,5-3,3 km/h lägre medelhastighet på referenssträckan efter vägarbetet.

9,1-17,1 km/h större hastighetssänkning mellan referenssträckorna före vägarbetet och vägarbetessträckorna.

Intervjuer med försökspersoner

Säger att man sänkte hastigheten vid vägarbetena och oftast mer när man fick ljudvarningen. Hade en hög uppmärksamhet när man sett vägarbetena. Ibland valde man att byta körfält istället för att sänka hastigheten.

När jag blev uppmanad att sakta ner, då gjorde jag ju det, då var det i fokus. När jag fick upptäcka vägarbetet själv, kunde jag välja hur jag ville göra, så då tittade jag i backspeglarna och gick ut till vänster och behöll hastigheten.

Anser det bäst att få ljudvarningen innan man ser vägarbetet. Tyckte ljudvarningen var informativ, men några ansåg den väl överdriven för just detta vägarbete. Några saknade rekommenderad hastighet.

Ljudvarningen var lagom allvarlig men frågan är hur det är när man har hört den 1000 gånger.

Slutsatser från studien

En ljudvarning inför ett vägarbete ger en markant större sänkning av medelhastigheten från referenshastigheten jämfört med om ingen ljudvarning förekommer. Sänkningen är 9–17 km/h större med ljudvarning än utan.

Det finns en liten hastighetsdämpande effekt kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet.

Ljudvarning vid vägarbetsplatser kan ha en stor trafiksäkerhetspotential som kan komma såväl vägarbetare som trafikanter till godo.

Frågeställningar för fortsatt forskning

• Hur är förhållandet mellan sänkning av hastighet och sidoförflyttning?

• Kvarstår den sänkta hastigheten genom hela vägarbetet eller börjar man höja hastigheten innan vägarbetet upphört?

• Vilken betydelse har det inledande ”plinget” jämfört med informationen i röstmeddelandet?

• Vilken koppling kan göras mellan den information som försökspersonen angett i intervjun och dennes specifika körning?

• Hur utformar man system som bara når dem som kör för fort?• Vilket system ska väljas för att ge en ljudvarning av det aktuella

slaget in i bilen?

Ytterligare information

Projektet genomfördes inom branschprogrammet BVFF, Bana Väg för Framtiden.

Finansiär: Trafikverket

VTI rapport 805 – kommer inom kort

www.vti.se

Kontakt:

Susanne Gustafsson

013-204132

susanne.gustafsson@vti.se