KLÄDREGLERViktiga att följa.SIDORNA 8-9

Ny tobakspolicy – så berörs du.SIDAN 4

Post

tidni

ng B

TEMA:

FRISKVÅRD OCH HÄLSA

September 2017, årgång 36

Tebladstårtan går till Margita Milton. SIDAN 10

Tebladet personal delas ut sex gånger om året.

Tebladet nummer 7, 20172

Adress: Tebladet, Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35, Texttelefon: 019-670 25 77, E-post: tebladet@regionorebrolan.se

Tebladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV.

Vi frågar regionens politiker

Karin Sundin, Socialdemokraterna:

– För folkhälsan är det av avgörande betydelse att barn och ungdomar klarar sin skolgång. Regionen måste fånga upp utsatta barn och barn med inlärningssvå-righeter så tidigt som möjligt, via barnavårds- och familjecentralerna och i annan hälso- och sjukvård. Vi behöver utveckla vårt samarbete med förskolor, skolor och kommunerna.Sedan måste vi fortsätta analysera hälsoläget ur klass- och könsper-spektiv och göra riktade insatser för att komma tillrätta med skillnader vi ser.

Mbuche LameckModeraterna:

Anna Ågerfalk, Liberalerna:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Behcet Barsom, Kristdemokraterna:

Maria Rönnbäck,Centerpartiet:

Pia Frohman,Miljöpartiet:

Vad kan Region Örebro län göra för att förbättra folkhälsan i länet ytterligare?

Elin Jensen, Sverigedemokraterna:

– En god hälsa kräver ett långsiktigt och aktivt arbete. Politiska beslut påverkar våra medborgarares hälsa, direkt eller indirekt.Vi behöver minska riskerna och bygga upp människors mot-ståndskraft. Regionen kan förbättra informa-tionen om vad man själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Regionen måste korta de alltför långa köerna till vård och behand-ling. Det är nedbry-tande att behöva vänta länge på behandling vid till exempel en can-cerdiagnos.

– Vi behöver stärka pri-märvården, där bättre läkarkontinuitet, högre psykiatrisk kompetens och bättre tillgänglig-het är nyckelfrågor. Vi måste se till att klara av hembesöken inom BVC, en mycket viktig åtgärd för tidiga insatser. Civilsamhället är ytterligare en viktig grundbult i folkhälso-arbetet, inte minst för att motverka ensamhet bland äldre och minska risken att drabbas av psykisk ohälsa. Folkhäl-soarbete vilar hos med-borgaren, det är först när patienten känner sig motiverad och trygg arbetet ger resultat.

– En viktig utgångs-punkt för allt folkhäl-soarbete är att minska sociala skillnader i hälsa. För att genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs ännu bredare samverkan mellan regi-on, kommuner, myndig-heter och civilsamhälle. Vi behöver engagera oss mer med förebyggande insatser för att nå de grupper och individer som löper störst risk att drabbas av ohälsa till exempel barn- och ungdomar med psykisk ohälsa, våldsutsatta kvinnor, äldre och per-soner med funktions-nedsättning samt fysiskt inaktiva människor.

– Att ha en god hälsa är en jämlikhetsfråga. Så är det tyvärr inte idag. Hälsoklyftan finns. För ett gott folkhälsoarbete är samarbete mellan region, kommuner och civilsamhället en förutsättning. Aktö-rernas roller/ansvar ska vara tydliga för framgång i arbetet. Forskning visar att utbildning av god kva-litet för alla också är viktig för hälsan. Det hälsofrämjande arbe-tet måste finnas med i beslutshandlingar där målen för hälsa kan följas upp i till exem-pel bokslut.

– Den samlade folk-hälsan är svaret på tidigare politiskt tagna beslut. Och så är det oavsett om den är god eller motsatsen. Det är i samhällsbygget, med en genuin tro på män-niskors inneboende kraft, som livsvillkor formas och dröm-mar förverkligas. God folkhälsa växer fram i jämlikhetens och demokratins namn. På samma sätt som avsak-naden av medbestäm-mande och egenmakt avspeglas i en svag folkhälsa. Insiktsfulla beslut klubbade av insiktsfulla politiker ger god folkhälsa.

– Folkhälsa är en av våra viktigaste frågor för framtiden. Miljöpartiet anser att samarbetet med andra aktörer är av yttersta vikt, exempelvis utveckling av folkhäl-soavtalen tillsammans med kommuner och civilsamhälle.Vi ser att många männ-iskor mår dåligt, fysiskt och psykiskt. En del upplever vägen till rätt hjälp som lång och svår. För att möta människor där de är vill vi utveckla vårdcentralerna och bredda professionerna i närsjukvården. En verklig friskfaktor.

– Vad gäller mat, motion, tobak- och alkoholvanor är upplysning bra. Till syvende och sist har man ett egenansvar. Det är mer socker och tillsatser i maten nu. Godis- och chipsför-packningar har blivit större och dricka har blivit som godis. Vad gäller den psykiska delen är vi uppkoppla-de och tillgängliga för det mesta. Vi behöver tystnad och lugn ibland för att må bra. Det ökade hotet om våld i samhället gör sitt till för att den psykiska folkhälsan försämras. Detta måste åtgärdas.

Redaktionen

Tebladets utgivning och manusstopp 2017 (preliminär):(P - personaltidning, L - länstidning)

Friskvård, hälsa och arbetsglädje

Inledare

I det här numret av Tebladet grottar vi ner oss lite extra i det här med hälsofrämjande arbete och folkhälsa. Vad krävs egentligen för att man ska orka med vardagen och inte landa hemma i sof-fan som en urvriden disktrasa efter jobbet? Du får bland annat hänga med till Regionhälsan och Hälsocenter – två arbetsplatser där man är proffs på hälsofrämjande arbete. Vi har också hälsat på hos Centrum för hjälpmedel där friskvård och hälsa går som en röd tråd genom verksamheten. Arbets-platsens hälsoinspiratörer hittar ofta på olika aktiviteter som ska hjälpa kollegorna att göra hälsosamma val, trivas och må bättre. Läs mer om poängjakten, D-vitaminkampen och andra roliga akti-viteter som ordnas där.

Svenska akademiens ordlista förkla-rar ordet ”främja” med att ”under-stödja” eller ”hjälpa fram”. Ett hälsofrämjande arbete ska alltså vara ett arbete som understödjer

eller hjälper fram hälsa. Det är inga små ord, men ändå rätt så begripligt att tänka på vad det skulle kunna innebära. Det är så klart ironiskt och framförallt sorg-ligt om arbetsplatser inom Region Örebro län, vars själva huvudsyfte är att göra invå-narna i Örebro län friska, gör de som arbetar där sjuka. Men målet för oss kan inte bara vara att undvika sjukdom och skada bland vår personal. Målet är alltid att anställda ska trivas så på sin arbetsplats och att man fak-tiskt mår bra av att vara där. Temat på det här numret av Tebladet är hälso-främjande arbete och folkhälsa. Det är breda begrepp, och givetvis inte enbart arbetsgiva-rens ansvar. Vi har alla ett eget ansvar för vår egen folkhälsa. Vad vi stoppar i oss, vad vi gör för att röra på oss och må bra. Men med tanke på att vi spenderar så mycket tid på våra arbetsplatser är arbetsmiljön, den fysiska och den psykosociala, central.

För många kan det handla om möjligheten till att kunna stå och arbeta en stund varje dag. För andra kan det motsatta – möjligheten att få sitta en stund – vara viktig. Samti-digt vet vi att stressrelate-rade problem är ett större problem på framförallt kvinnodo-minerade arbetsplatser. Därför hand-lar ett häl-sofrämjande arbete på arbetsplatser också om sådant som inte går att skapa med den fysiska arbetsmil-jön. När det gäller möjligheten att själv göra

det man kan för att må bra är ändå vårt län sällsynt rikt på möjligheter. En vandring på någon av de mer fysiskt tillgängliga stråken längs Bergslagsleden, Tiveden eller Oset, en kulturupplevelse eller varför inte en insats utifrån vad man stoppar i sig – vi har många fantastiska restauranger och matproducenter i länet – är att rekommendera. En del i arbetet att understödja och hjälpa fram hälsa är också att avstå från sådant som faktiskt skapar ohälsa. I numret kan du läsa om Region Örebro läns nya tobakspolicy som syftar till att understödja det hälsofrämjande arbetet och stärka regionens aktiva arbete mot tobaksanvändning. Det handlar också om att se till att vårdkvaliteten blir bättre när patien-ter inte utsätts för tobaksnyttjande i lika hög utsträckning. Avslutningsvis – i skrivande stund ligger fil-men ”Super Swede” på svenska Biotoppen. Filmen om Ronnie Pettersson, kanske Örebro läns genom alla tider mest kända person ute i världen, har regionen varit med och delfinan-sierat. Jag rekommenderar filmen varmt, nu när höstmörkret och ruskvädret närmar sig.

Vi arbetar hälsofrämjande!”Vi har alla ett eget ansvar för vår egen folkhäl-sa. Vad vi stoppar i oss, vad vi gör för att röra på oss och må bra. Men med tanke på att vi spenderar så mycket tid på våra arbetsplatser är arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala, cen-tral.”

Aktuellt

Marjetta Leijonhufvudansvarig utgivare019-602 63 44E-post:marjetta.leijonhufvud@regionorebrolan.se

Victoria Rydergårdredaktör019-602 73 57E-post: victoria.rydergard@regionorebrolan.se

Nr 8 1-3 okt (12 sep) PNr 9 31 okt (10 okt) P

Nr 10 26-28 nov (7 nov) LNr 11 20 dec 5 dec) P

Markbladet tryckeri AB

Kristin Lundströmredaktör019-602 75 47E-post: kristin.lundstrom@regionorebrolan.se

ANdREAS SVAHNregionstyrelsens

ordförande

Tebladet nummer 7, 2017 3Aktuellt

Hur har sommaren varit för Region Örebro läns verksam-heter?– I termer av ”sommarverksam-het” så är den faktiskt inte riktigt avslutad än. Så här långt kan vi konstatera att det varit ett stort tryck och att många medarbetare och chefer gjort ett fantastiskt jobb. Därför kan jag också sum-mera så här långt att vår verksam-het som helhet fungerat bra. Vad blir den viktigaste åtgärden i den nya tobakspolicyn för att få våra medarbetare att sluta med tobak? – Användande av tobak är en av de

största riskfaktorerna för att få häl-soproblem. Det är av största vikt att vi verkar för ett minskat användan-de av tobak i samhället i stort och hos oss som arbetsgivare. Jag tror sam-tidigt att vår personal kan utgöra före-bilder och ”gå före”. Därför vill vi verka för att på olika sätt erbjuda stöd för vår personal att minska och förhoppningsvis

helt upphöra med användningen av tobak. Som vanligt så blir det svå-raste att leva som man lär. Jag tror

ingen ifrågasätter tobakens negativa hälsoeffekter.Region Örebro län är en aktör för folkhälsan. Idrottsrörelsen, Länsstyrelsen och kommuner-na är andra aktö-rer. Hur samver-

kar vi för bättre folkhälsa?– Ingen enskild aktör ”äger” hela folkhälsoområdet. Andra aktörer

som också är viktiga är till exem-pel Örebro läns bildningsförbund, Örebro universitet med flera. Samverkan sker främst genom ett antal gemensamma arbeten till exempel regional utveck-lingsstrategi, folkhälsoavtal och kommissionsarbete. Samtidigt måste också framhållas alla dag-liga samarbeten som sker mel-lan regionens olika verksamheter och andra aktörer. Det är på den operativa nivån som vi på riktigt kan göra skillnad i människors vardag.

... till Rickard Simonsson,regiondirektör.

Tre frågor ...

I oktober och november startar två kurser i cancerrehabi-litering. Kurserna omfattar fyra tillfällen vardera och riktar sig till den som har, eller har haft en cancersjukdom, och till de som är närstående.

Cancer-rehab 1: Kursen ger en inblick i cancersjukdom och behandling. Syftet är att delta-garna ska få ökade kunskaper, för att lättare hantera en förändrad livssituation. Vid kursens föreläs-ningar ges möjligheter att fråga och diskutera. Kursstart onsdag 4 oktober 2017.

Cancer-rehab 2: Kursen ger stöd i livssituationen. Att få prata

med andra som har liknande erfa-renheter kan minska upplevelsen av oro och rädsla. En förändrad livssituation medför anpassning. Här kan deltagarna få tips och råd om hur de stärker sin handlings-beredskap. Kursen innehåller för-utom föreläsningar, gruppsamtal med fysioterapeut och en övning i att använda färg för att uttrycka upplevelser. Kursstart onsdag 15 november.

Att delta i kurserna kostar van-lig patientavgift. Högkostnads-skydd gäller. Ingen avgift tas ut för närstående.

På www.regionorebrolan.se/uso/cancerrehab kan du läsa mer.

Kurser för cancerpatienter och deras närstående

”Det är av största vikt att vi verkar för ett minskat använ-dande av tobak i stort och hos oss som arbetsgivare. ”

Ny operationsavdelning och sterilcentral invigd på Karlskoga lasarett

Den 30 augusti invigdes Karlskoga lasaretts nya operationsavdelning och sterilcentral av region-styrelsens ordförande Andreas Svahn.

– Vi ska ha en god och jämlik vård för alla invånare i Örebro län, och där spelar våra tre akutsjukhus

betydande roller. Invigningen av den nya operationsavdelningen på Karlskoga lasarett är en viktig del i utvecklingen av sjukhusvården i den västra länsdelen, och det känns bra att lokalerna nu är redo att börja användas, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande.

Karlskoga lasarett har under en tioårsperiod byggts om i tre steg

för att, med patienten i fokus, ska-pa nya och bättre anpassade loka-ler för att vara ett väl fungerande akutsjukhus också i framtiden. Ombyggnationen av operations-avdelningen och sterilcentralen är det tredje och sista steget. Det första steget innebar ombyggnad av avdelning Q som omfattar för-lossning, BB och gynekologisk

vård, vilken invigdes 2012. I det andra steget byggdes akutmottag-ning och tillhörande ambulansin-tag om, vilka togs i bruk 2014.

Omfattande arbete

– Idag är det verkligen en gläd-jens dag inom vår region. Redan 2007 genomfördes det första pla-neringsmötet för ombyggnatio-nen av operationslokalerna här på Karlskoga lasarett. Det ger ett perspektiv på vilket omfattan-de arbete stora ombyggnationer innebär, säger Lena Adolfsson, områdeschef närsjukvård väster.

De tidigare operationsloka-lerna byggdes 1972 och behovet att anpassa dem utifrån nya nor-mer och krav var stort. Den nya operationsavdelningen innehåller sju toppmoderna operationssalar utrustade med den senaste tekni-ken för att möta framtidens utma-ningar. Samtliga operationssalar är större än de gamla och även ytan för dagkirurgi har utökats. Operationsavdelningen har fått ett nytt och bättre ventilationssystem samt ett nytt elsystem. Den nya sterilcentralen har fått en större

yta och ny modern utrustning med större kapacitet.

Fortsätta utvecklingen

Det pågår en stark utveckling i hela landet mot att koncentrera vårdverksamheter för att uppnå bästa möjliga kvalitet samt för att kunna behålla kompetens inom den egna organisationen. Region Örebro län är också en del av denna utveckling.

– Tack vare de nya operations-salarna på Karlskoga lasarett kan vi fortsätta utvecklingen av hela länets opererande verksam-het, säger Jennie Liling Ståhl, områdeschef för Område opere-rande och onkologi. Sedan en tid utförs alla länets behandlingar av åderbråck samt bråckkirurgi i Karlskoga. Nu kan vi utöka ope-rationerna i Karlskoga vad gäller kirurgi, kvinnosjukvård och för-lossning, ortopedi och urologi. Det kommer att vara till nytta för alla patienter i vårt län.

text och foto:viKtoria cassersteN

Regionstyrelsens ordförande Andreas Svahn inviger Karl-skoga lasaretts nya operationsavdelning och sterilcentral genom att klippa det blågula bandet. Till vänster ser vi Stefan Eldholm, biträdande verk-samhetschef på kirurgiska kliniken, Marianne Einefors, avdelningschef anestesiavdelningen Karlskoga lasarett, och Lena Jangen-torp, avdelningschef på operationsavdel-ningen, Karlskoga lasarett.

Den 25 september anord-nas en konferens om fysisk aktivitet och hälsa.

Där kan du lyssna till aktuell forskning och få goda exempel på hur man kan skapa förutsätt-ningar för ökad fysisk aktivitet.

Målgruppen för konferensen är beslutsfattare och tjänsteperso-ner inom samhällsplanering, HR, folkhälsa, välfärd, hälso- och sjukvård med flera. Konferensen arrangeras av Örebro läns idrotts-förbund i samverkan med länets kommuner, Region Örebro län,

Handelskammaren Mälardalen, Örebro universitet samt Örebro läns bildningsförbund.

Tid: klockan 08:00 – 17:00 den 25 september. Plats: Conventum Club 700, Örebro.

Anmäl dig på www.olif.se.

Konferens om hälsa och fysisk aktivitet

Tebladet nummer 7, 20174

Nu ska Region Örebro län bli helt tobaksfritt. En rökfri zon införs kring sjukhusen och regionens övriga lokaler.

– Inga mer rökkurer ska finnas nära våra sjukhus, ingen mer tobak ska säljas i våra lokaler och nya skyltar som välkomnar besökarna till ett tobaksfritt sjuk-hus ska sättas upp, säger Anette Danesjö Gustafsson, Hälso- och sjukvårdsstrateg på staben för Hållbar utveckling.

Beslutet om tobakspolicyn togs i regionfullmäktige innan somma-ren och regionråd Jihad Menhem, (V), tycker att policyn är bra.

Region Örebro län är sedan tidigare med i ”Tobacco End-game – Rökfritt Sverige 2025”. Målet är att förbättra folkhälsan eftersom tobak orsakar många sjukdomar.

– Vi har också infört att patien-ter ska vara rökfria inför en opera-tion, säger Jihad Menhem.

Den reviderade tobakspolicyn är ett steg till i arbetet med att patienter, personal och besökare

ska få en trygg och säker miljö där de slip-per tobaks-rök.

Rökfri arbetstid

En del i policyn är därför att personalen inte får röka på arbetstid utan bara på den längre lunchrasten och bara i pri-vata kläder. Patientmöten ska vara tobaksfria, vilket också innebär att man inte får använda snus när man möter en patient.

– Vi ska stötta de anställda som vill sluta med tobak. De kan få upp till 1 500 kronor till tobaks-avvänjning och läkemedel, säger Jihad Menhem.

Tobaksfria zoner

Region Östergötland och Sahl-grenska sjukhuset i Göteborg är några av förebilderna när det gäl-ler tobaksfria zoner.

– De har redan infört rökfritt sjukhus på Sahlgrenska med lyck-

at resultat, säger Anette Danesjö Gustafsson.

Rökfria zoner gör att alla som arbetar i Region Öre-bro län är med och tar ansvar för att det ska vara tobaksfritt.

– Vi kommer inte att ha några vakter som kollar ifall personalen följer reglerna men forskningen visar att fler följer dem när de ser att de går in i en rökfri zon, säger

Anette Danesjö Gustafsson.– Vi är istället tydliga med att

det finns stöd till de anställda som vill sluta. Det handlar om att förebygga sjukdomar och arbeta hälsofrämjande, säger Jihad Men-hem.

Vad har det kommit för reaktioner från personalen på Tobakspolicyn?

– Det har varit både och. Mest positiva men också en del nega-tiva reaktioner, säger Jihad Men-hem.

– Det är delade meningar kring det här och det förstår jag. Men nu får alla anpassa sig till den policy som gäller, säger Anette Danesjö Gustafsson.

Ska följas upp

Policyn kommer att följas upp för att se om man behöver göra ytter-ligare förändringar om några år och för att se om den haft någon effekt.

På intra.orebroll.se/tobaksfritt kan du läsa mer.

TexT och foTo:KrisTin LundsTröm

Den nya tobakspolicyn innebär exempelvis att: Alla regionens inomhusmil-jöer ska vara helt rökfria. rökfria zoner införs runt våra hälso- och sjukvårdsanläggningar och lokaler, successivt fram till 2019. Patientmöten ska vara tobaksfria. Vilket innebär att du inte får använda snus vid patient-möten.för dig som medarbetare innebär det att: du ska känna till policyn och beslutet. du får bara röka i privata klä-der och utanför arbetstid. det vill säga före och efter arbetstidens slut och under din lunchrast. rökkurerna kommer att tas bort successivt fram till 2019. en rökfri zon med tydlig skyltning kommer att finnas i anslutning till våra lokaler.

Tobaksfria zoner – snart en verklighet

Jihad MenhemAnette Danesjö Gus-tafsson

Erik Stenberg, läkare vid kirurgiska klinikerna i Örebro och Lindesberg, har fått ta emot pris för bästa avhandling 2016.

Svensk Kirurgisk Förening utser årligen den bästa avhandlingen inom kirurgi i Sverige. Vinnaren för bästa avhandling år 2016 blev kirurg Erik Stenbergs avhandling om överviktsoperationer.

– Det är roligt och mycket hedrande att få detta pris, säger Erik Stenberg.

Motiveringen lyder: ”För en kirurgisk avhandling av synner-ligen hög vetenskaplig kvalitet och med resultat som kan förvän-tas få stor betydelse för klinisk handläggning av patienter som genomgår bariatrisk kirurgi”. (Bariatrisk kirurgi är ingrepp i magtarmkanalen som utförs med

syfte att reducera kroppsvikten hos patienter med sjuklig fetma.)

Priset delades ut i samband med invigningsceremonin på årets kirurgvecka i Jönköping.

Tebladet nummer 7, 2017 5

Kost- och vätskeregistre-ring – del av den grund-läggande vården

När en patient över 65 år kommer till sjukhuset bedöms om det förelig-ger risk för undernäring eller inte. Finns risk för undernäring utförs kost- och vätskeregistrering. Senaste året har det arbetet tagit ett rejält kliv framåt på Lindesbergs lasarett.

– Vi är inte i hamn än, men har blivit mycket bättre på att utföra registreringarna, säger dietist Mikael Karlsson.

I början av 2016 startade en utbildningsinsats för att öka per-sonalens kunskap.

Registreringen innebär att man noterar vad patienten serveras och hur mycket av det som äts eller dricks upp. Visar det sig att patienten får i sig för lite fortsät-ter registreringen ytterligare två

dagar. Genom att registrera och hålla koll kan man lättare sätta in de åtgärder som behövs.

– Ibland ser vi att anledningen till att en patient inte får i sig tillräckligt är att den har problem att svälja eller något annat. Då får man sätta in åtgärder utifrån det,

säger Mikael Karlsson.En positiv effekt av att sjukhu-

set blivit bättre på att utföra kost- och vätskeregistreringar är att även riskbedömningarna när det gäller undernäring har förbättrats

TexT och foTo:Maria andreasson

Mikael Karls-son, dietist, ser att sjukhusets personal blivit bättre på att utföra både riskbedömning-ar för under-näring, och på att genomföra kost- och väts-keregistreringar efter fjolårets satsning på de områdena.

Åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning kan feltolkas som demensÅldersrelaterad syn- och hörselnedsättning drab-bar många i åldersgrup-pen 65+. De som drabbas kan bli isolerade, verka förvirrade och glömska – något som felaktigt kan tolkas som demens.

– Vet man vad man ska leta efter och känner till vilka frågor man kan ställa för att hitta de här personerna finns det mycket man kan göra för att förbättra deras livskvalitet, säger Kerstin Möller, stödjande medlem i Föreningen Sveriges dövblinda i Örebro län och Värmlands län.

Personer med åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning kan dyka upp var som helst inom vården.

– Ser man i journalen eller mär-ker när man träffar en person att den har hör- och synhjälpmedel så måste man tänka efter hur man ska kommunicera på bästa sätt, säger Karin Skoglund, audionom på audiologiska mottagningen i Örebro.

Blir snabbare trött

En person som har både syn och hörselnedsättning får nämligen anstränga sig mycket, mycket mer för att klara av vardagliga saker och för att kommunicera. Det gör att hjärnan snabbare blir trött.

– Det måste man ta hänsyn till. Därför är det viktigt att sitta på lagom avstånd när man ska prata, att man undviker bakgrundsbuller och talar tydligt. Kolla också av belysningen så att personen inte sitter med solen rakt i ögonen och att det finns kontraster, säger Karin Skoglund och demonstrerar hur hon har ett mörkt underlägg

på skrivbordet när hon ska visa hörapparater för sina patienter. Det mörka underlägget skapar kontrast mot den ljusa hörappa-raten till skillnad om hon hade lagt hörapparaten direkt på det ljusa skrivbordet.

– En sådan liten detalj gör att patienten sparar energi och blir mindre trött, konstaterar Karin Skoglund.

Som personal finns det en hel del kontrollfrågor man kan ställa för att upptäcka patienter med åldersrelaterad syn- och hörsel-nedsättning.

– Du kan exempelvis fråga: Känner du igen folk på håll? Måste du sitta nära teven för att kunna se? Kan du se vad klockan är? Hör du vad jag säger om jag är en bit bort eller om vi är flera som pratar? Har du fått några hjälpmedel för nedsatt syn- eller hörsel? Ja, det är några exempel på frågor man kan ställa, berättar Kerstin Möller.

Många patienter kanske har kompenserat en synnedsättning med hjälp av hörseln, men så blir man äldre och även hörseln försäm-ras. Det innebär en kritisk punkt.

– Plötsligt kanske man inte kan avgöra varken med hörsel eller med syn vem det är som kommer in i rummet. Man hör inte tillräck-ligt bra för att känna igen rösten och man ser inte tillräckligt bra för att känna igen personen till utseen-det, berättar Karin Skoglund.

– Då är det värdefullt om man säger: ”Hej, det är Kerstin”. Det är en så liten grej, men kan betyda så mycket, konstaterar Kerstin Möller.

– Det är också viktigt att fråga om personen har möjlighet att få hjälp om det behövs. Om du både

ser och hör dåligt och exempelvis ska byta batteri i din hörapparat är det lätt hänt att du tappar bat-teriet och inte hittar det, eller att du sätter det upp och ner. Fråga om personen har någon anhörig som kan hjälpa till eller om det finns någon på äldreboendet som kan stötta, säger Karin Skoglund.

Ställ kontrollfrågor

När man träffar patienter med både syn- och hörselnedsättning är det viktigt att inte säga något i förbifarten.

– Många vågar inte fråga om ifall de inte har hört. Ta därför inte ett ja för ett ja, utan kolla av att patienten verkligen har hört och förstått. Fråga: ”Vad kom vi över-

ens om?”, säger Kerstin Möller.Enligt henne är människor med

åldersrelaterad syn- och hörselned-sättning en lite bortglömd grupp.

– Vi pratar mycket om äldre och äldrefrågor och vi pratar om demens, men människor med åldersrelaterad syn- och hörsel-nedsättning är en grupp som lider

i tysthet. De räknar med att det ska vara så här att bli gammal. Men i själva verket kan man hjäl-pa den här gruppen med relativt små medel, förutsatt att man har kunskaperna, konstaterar Kerstin Möller.

TexT och foTo:vicToria rydergÅrd

Kerstin Möller och Karin Skoglund har många tips på hur man kan underlätta för patienter med åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning. Bland annat är det viktigt att jobba med kontraster. Exempelvis ett mörkt underlägg under den ljusa hörapparaten som här på bilden.

den 24 oktober bjuder habilitering och hjälpmedel in till en föreläs-ning i samarbete med föreningen sveriges dövblinda i Örebro län och värmlands län. föreläser gör claes Möller, professor audiologiskt forskningscentrum, region Örebro län och Po edberg, hörselpedagog,

projektledare och tidigare konsulent för nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. På http://intra.orebroll.se/service--stod/information-och-kommunika-tion/nyheter-och-kalender/nyheter/aldersrelaterad-syn--och-horselned-sattning/ kan du läsa mer.

Vill du lära dig mer om åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning?

Bättre på att bedöma undernäringPrisas för avhandling

Erik Stenbergs avhandling om överviktsoperationer har av Svensk Kirurgisk Förening utsetts till bästa avhandling inom kirurgi 2016.

Tebladet nummer 7, 20176

Hälsofrämjande arbete grunden – Hälsofrämjande arbete är något som man måste jobba med hela tiden på en arbetsplats. Det finns ingen ”quick fix”, säger Ebba Nordrup, beteende-vetare på Regionhälsan.

När man pratar om hälsofrämjande arbete finns det olika målnivåer.

– Arbetsplatsens mål kan vara att ha låg sjukfrånvaro, eller så kan det vara att medarbetarna ska orka med vardagen på job-bet. Ett annat mål kan vara att medarbetarna ska känna välbe-finnande och arbetsglädje, säger Ebba Nordrup.

Att medarbetarna ska orka med

vardagen är viktigt och det ställer krav på arbetsgivaren.

– Det måste finnas möjlighet till paus och återhämtning. Kra-ven får inte bli övermäktiga. Det ska finnas tydlig och rak kom-munikation och ett tydligt ledar-skap. Som medarbetare ska man veta vad som förväntas av en, säger Rebecka Brantmark, före-tagssjukgymnast och ergonom på Regionhälsan.

Må bra och känna glädje

Att sänka sjukfrånvaron är det man vanligen förknippar med häl-sofrämjande arbete.

– Att öka andelen långtidsfriska och se till att medarbetarna orkar

vara kvar på jobbet är ett mer proaktivt förhållningssätt. Man brukar också prata om att bevara och förbättra arbetsplatsens pro-duktivitet. Forskning visar att när medarbetarna mår bra och känner arbetsglädje så ökar produktivite-ten, säger Ebba Nordrup.

Vad är det som utmärker en arbetsplats som är hälsofräm-jande?

– Det är att man har ett väl fung-erande systematiskt arbetsmiljöar-bete. Tillåter man det systematiska arbetsmiljöarbetet att vara en del i det vardagliga så kommer man få jättemycket hälsofrämjande insatser helt gratis, säger Rebecka Brantmark.

– När det fungerar så har man ju tittat på alla komponenter som är viktiga för den psykoso-ciala- och organisatoriska delen av arbetsmiljön, men också på det som gäller den rent fysiska arbetsmiljön. Man har kollat så att medarbetarna flyttar patienter eller saker på rätt sätt, att de har rätt utrustning för att göra arbetet och att utrustningen är anpassad efter individen, konstaterar hon.

Viktigt med variation

Att ha ett varierande och rörligt arbete är viktiga hälsofaktorer. Variationen gäller både arbets-uppgifter och arbetsställningar.

– Är man flera som ska dela

på ett skrivbord måste det kunna anpassas så att det passar alla och inte bara en person, säger Rebecka Brantmark.

Anpassad utrustning

Arbetsgivaren ska se till att perso-nalen har möjlighet att få indivi-danpassad utrustning.

– Man måste också ge arbets-tagarna kunskap om hur de ska använda utrustningen och det måste finnas tid för att ställa in utrustningen rätt, tillägger hon.

Många likställer hälsofrämjan-de arbete med friskvård.

– Men det är bara en pytteliten del i vad hälsofrämjande insatser på en arbetsplats kan och bör

Hälsocenter vill motivera till hälsosamma levnadsvalEn hälsofrämjande arbetsplats där medar-betarna trivs och mår bra – det vill Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vara. Via Hälsocenter kan personalen få hjälp med alltifrån friskvårdsakti-viteter till hur man kan jobba med psykosocial hälsa på arbetet.

– Utgångspunkten för vårt arbete är att skapa ett brett utbud av föredrag och aktiviteter, berättar Elin Björklund, hälsoutvecklare på Hälsocenter.

– Vi har en katalog där vi har sammanställt de aktiviteter, utbildningar och föreläsningar vi erbjuder. Under 2017 kommer vi att prioritera aktiviteter som foku-serar på stresshantering och ökad ork, berättar Carolina Gustavs-son, friskvårdare på Hälsocenter.

Kostar inget

Alla föredrag, seminarier och aktiviteter som Hälsocenter ord-nar är kostnadsfria.

– Vi försöker i den mån vi kan skräddarsy våra insatser utifrån de önskemål som finns, säger Anna-Karin Julin, friskvårdare på Hälsocenter.

Till sin hjälp har Elin, Anna-Karin och Carolina lite drygt hundra hälsoinspiratörer.

– De är vår förlängda arm ute i verksamheten. Hälsoinspiratörer-na kan vara en undersköterska, en sjuksköterska, eller vilken yrkes-kategori som helst som har en ordinarie tjänst men gör lite extra kring att peppa sina kollegor att göra bra, hälsosamma val och ska-pa en hälsofrämjande arbetsplats, berättar Carolina Gustavsson.

– Hälsoinspiratörerna informe-rar om vilka träningsmöjligheter i nära anslutning till arbetsplatsen som vi erbjuder och hur man gör för att få hjälp med gymin-

troduktion. De bokar också in hälsosatsningar på arbetsplatsen tillsammans med sin chef, säger Elin Björklund.

Alla kan vara med

Många chefer är intresserade och inspirerar personalen att börja träna.

– Vi försöker främst nå ut till dem som aldrig har tränat, eller inte gillar att träna i stora grupper som exempelvis på Friskis. Här blir det lite mer intimt och alla kommer som de är. Vi anpassar våra pass efter gruppen, så man kan vara med oavsett om man

är otränad eller vältränad, säger Anna-Karin Julin.

– För många kan det vara ett jättesteg att börja träna, speciellt på gym. Men så kommer de hit och ser att det inte behöver vara så komplicerat. Vi försöker avdra-matisera, säger Elin Björklund.

– De vi verkligen vill nå är de som säger att ”Jag är så himla trött. Jag vill bygga upp min ork, eller jag vill börja träna för att jag börjar få ont i ryggen”. Får vi igång dem kan vi kanske spara in en sjukskrivning. Är man fysiskt aktiv kommer man både att orka med arbetet och fritiden bättre.

Och blir man piggare, så blir man gladare och då blir stämningen på arbetsplatsen bättre, tillägger hon.

Motiverar och vägleder

Hälsocenter har fått önskemål om att ta fram ett koncept för hållbara chefer.

– Syftet är att stötta chefer att välja hälsosamma levnadsvanor. Vi kommer att starta en kurs nu till hösten för ett gäng förstalinjens chefer där det handlar om att dis-kutera sin egen hälsa i relation till arbetet, berättar Elin Björklund.

Hon och hennes kollegor är över-tygade om att alla har kunskaper

om hur man ska leva hälsosamt.– De flesta vet att det är bra för

hälsan att röra på sig, att äta sunt, att undvika tobak och att inte stres-sa för mycket. Det svåra kan vara att få till det i sin vardag. Här vill vi motivera och vägleda medarbe-tare så att de kan göra hälsosamma och långsiktiga levnadsval, säger Carolina Gustavsson.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

Elin Björklund, Anna-Karin Julin och Carolina Gustavsson jobbar på Hälsocenter. Via dem kan personal inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen få hjälp med alltifrån friskvårdsaktiviteter till hur man kan arbeta med psykosocial hälsa på arbetet. Under 2017 kommer aktiviteter som fokuserar på stresshantering och ökad ork att prioriteras.

Tebladet nummer 7, 2017 7

för en välmående arbetsplatsvara, säger Rebecka Brantmark.

Att personalen känner delaktig-het är viktigt.

– Man måste känna att man kan vara med och påverka. Det skapar i sin tur motivation och energi, säger Ebba Nordrup.

Stäng av jobbet hemma

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi.

– Antonovsky lyfte upp det här med vikten av att känna sig del-aktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Man måste kunna se sin del i ett större sammanhang, säger Ebba Nordrup.

Enligt henne är det viktigt att man kan stänga av jobbet när man kommer hem. Det är också viktigt att man känner meningsfullhet och motivation.

– Det måste finnas visioner och mål, man måste känna att man har en rimlig lön och att det finns förmåner på arbetsplatsen, berät-tar Ebba Nordrup.

Ta hand om chefen

Att man delar arbetsplatsens grundvärderingar är också viktigt.

– Om man är på en arbets-plats som helt strider mot ens egna värderingar är det svårt att jobba där. Det måste också fin-nas rättvisa, vi är väldigt känsliga

mot orättvisor. Relationerna med arbetskamrater och chefer måste vara bra. Det ska vara en trevlig miljö på arbetsplatsen och det ska finnas plats för humor och trivsel-aktiviteter, säger Ebba Nordrup.

Hälsofrämjande ledarskap är en annan faktor som är viktig på en arbetsplats.

– Om chefen inte mår bra mår medarbetarna inte heller bra. Så att ta hand om våra chefer är en viktig friskfaktor, säger Ebba Nordrup.

text och foto:victoria rydergård

Enligt Rebecka Brantmark och Ebba Nordrup på Regionhälsan måste man kontinuerligt jobba med hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. Och det finns många olika faktorer som måste vägas in.

centrum för hjälpmedel storsatsar på friskvård– Jag är övertygad om att våra frisktal påverkas positivt av alla hälso-främjande aktiviteter vi gör tillsammans, säger Cri Sirsjö, enhetschef på Centrum för hjälpmedel.

Centrum för hjälpmedel är en arbetsplats där friskvård och hälsa går som en röd tråd genom verk-samheten. Anna-Mia Svensson, Charlotte Carling och Ann-Chris-tin Elfström, tre av fem hälsoin-spiratörer på arbetsplatsen, hittar på nya aktiviteter som ska hjälpa kollegorna att göra hälsosamma val, trivas och må bättre.

Något för alla

– Det var vår förra chef Eva Sund som drog igång arbetet. Hon är en bidragande orsak till att Centrum för hjälpmedel satsar så mycket på hälsa och friskvård för

oss i personalen, säger Anna-Mia Svensson.

– Tanken med de aktiviteter vi ordnar är att det ska finnas något för alla, berättar Charlotte Carling.

Poängjakt

En återkommande aktivitet har varit något man kallar för poängjakten.

– Den går ut på att man på sin fritid ska göra olika aktiviteter i minst 30 minuter och så får man olika poäng beroende på vilken aktivitet man gör. En promenad ger två poäng, en joggingtur ger tre poäng och så vidare, berättar Anna-Mia Svensson.

– Man kan även få poäng för att man har städat eller skottat snö, tillägger Cri Sirsjö.

Medarbetarna tävlar enskilt och samlar poäng, men man tävlar även om vilken enhet som samlar ihop mest poäng.

– En av våra kollegor har skapat

ett dataprogram som vi har laddat ner i våra telefoner. Alla har fått ett användarnamn och lösenord. Sedan loggar man in i program-met och registrerar vilka aktivite-ter man har genomfört. Man kan även komma med önskemål om nya aktiviteter som kan ge poäng, berättar Charlotte Carling.

– Förstapriset för den medarbe-tare som samlat mest poäng var vid senaste omgången av poäng-jakten en lunch för två. Och den enhet som hade samlat mest poäng tillsammans fick en finfrukost, säger Ann-Christin Elfström.

Massage på jobbet

Filmkvällar, yoga och massage är andra aktiviteter som är stadigt återkommande.

– Vi har ordnat en lokal här på jobbet dit det kommer en massör. Man får stämpla ut och gå på massagen på sin fritid, men i och med att massören kommer hit så tar det inte så lång tid i anspråk som om man hade varit tvungen att åka iväg någonstans. Dess-utom passar många på att utnyttja sina friskvårdscheckar till det här, säger Anna-Mia Svensson.

Grillkvällar, geocaching (skatt-jakt med mobilen), pingisturne-ring och pulkaåkning är andra aktiviteter som har genomförts. Dessutom springer man Blodom-loppet och Vårruset tillsammans.

– Vi har också gjort ett hälsotest där vi fick veta vilken nivå vi befann oss på. Sedan följde vi upp testet för att se om vi hade förbätt-rat oss, berättar Charlotte Carling.

– Vi har även lagt en liten slant var och köpt en bioimpedansvåg. Med den kan vi bland annat kolla vikt, BMI och fettmassa, säger Anna-Mia Svensson.

– Vågen talar även om vilken metabolisk ålder man har, det vill säga vilken ”ålder” ens kropp har. ”Hur gammal är du”, var det

stora samtalsämnet när vi fick hit vågen. Vid första mätningen blev jag 72 år gammal. Nu när jag kommit igång och rört på mig mer är jag i 60-årsåldern, säger Ann-Christin Elfström.

D-vitaminkampen

Centrum för hjälpmedel har även haft en konsulent från Viktväktar-na som har kommit till arbetsplat-sen för att inspirera medarbetarna att äta rätt.

– Vi var ett tiotal personer som peppade varandra att gå ner i vikt och äta hälsosammare, berättar Cri Sirsjö.

Man har också delat in sig i matlag om fyra.

– Då lagar vi mat och tar med hit och bjuder de andra varsin dag. Ibland har vi haft ett tema, exempelvis soppor, och ibland har den som lagar maten fått välja fritt, berättar Anna-Mia Svensson.

– Vi har också haft hälsofrukos-tar då Regionhälsan har kommit hit och berättat om hur man ska äta, om stress eller hur man gör pausgympa, säger Cri Sirsjö.

Under den mörka tiden på året har Centrum för hjälpmedels per-sonal kört något som de kallar för

D-vitaminkampen.– Den går ut på att man ska vara

ute i dagsljus en kvart om dagen och röra på sig. Vi har tagit 15 minuter av lunchen och så har de som vill promenerat tillsammans. Det är jättebra med aktiviteter av den här typen. Eftermiddagen blir lite mer lättjobbad. Vi peppar varandra och ser till att man orkar dra på sig ytterkläderna och gå den där promenaden. Det behövs verkligen på vintern när det är mörkt när man kommer till jobbet och mörkt när man kommer hem, konstaterar Charlotte Carling.

Att hitta på aktiviteter tillsam-mans har stärkt sammanhållning-en på jobbet.

– Vi är 70 personer som job-bar här och alla jobbar med olika saker. Men tack vare aktiviteterna har vi börjat prata och samarbeta mera över enhetsgränserna, berät-tar Anna-Mia Svensson.

– Aktiviteterna tar heller inte mycket tid i anspråk och den stora vinsten är att alla har blivit pig-gare och gladare, säger Cri Sirsjö.

text :victoria rydergård

foto:kristin lundström

Anna-Mia Svensson visar den bioimpe-dansvåg som man köpt in på Centrum för hjälpmedel. Med hjälp av den kan de som vill kolla vikt, BMI och fettmassa.

Ann-Christin Elfström, Anna-Mia Svensson, Cri Sirsjö och Charlotte Carling (ligger på massagebänken) har ordnat en lokal på Centrum för hjälpmedel dit det kommer en massör. Många passar på att använda sina friskvårds-checkar till massagen.

Örjan Friberg, har varit och före-läst utomlands och sett många sjukhus i Europa.

– Det är slående vilken skill-nad det är i vilket intryck man får. Vissa sjukhus är kliniskt rena, blänkande rostfritt stål och skinande kakel. På andra är det skabbigt med dammtussar under möbler och välta kaffekoppar. Det är ju inte så att kaffekoppen i sig ger mulitresistenta bakterier, men den välta koppen visar på den allmänna disciplinen, säger han.

Representerar trygg vård

Vårdkläder skapar trygghet och igenkänning och är därför viktiga för hur vården och tandvården uppfattas av patienter.

– Inom privata företag skulle ingen komma på tanken att bryta mot klädkoden. Det är lite tråkigt att vi inte kan vara minst lika bra hos oss, säger Örjan Friberg.

– Man kan ibland höra argu-mentet mot vissa klädregler – till

exempel uppsatt hår – att det inte finns några studier som tydligt visar att de minskar vårdrelate-rade infektioner. Men reglerna handlar både om varumärke, pro-fessionalitet och hygien. Det är knappast orimliga regler och det behövs inte studier på varje del för att vi ska klä oss enligt de riktlinjer som finns, säger Örjan Friberg.

De flesta regler följs nume-ra bra, men han reagerar på att många fortfarande går omkring i gröna operationskläder utanför operationsavdelningarna.

– När jag går ut från operation så tar jag på mig vita kläder, säger Örjan Friberg.

För honom är det lika självklart som att inte ha vita kläder inne på operationsavdelningarna.

Men många går med gröna klä-der på andra avdelningar, till och med intensivvårdavdelningen, trots att det är fel.

– Argumentet som många

använder är att de byter om till rena gröna kläder när de går till-baka till operation. Men det är omöjligt att kontrollera och det enda säkra sättet att förhindra att några personer går tillbaka in i samma kläder är faktiskt att det blir lika förbjudet att vistas utanför i gröna kläder som det är att vara inne på operationsavdel-ningen med vita, säger han.

Anledningen till slarvet tror Örjan Friberg är att många tycker det är bökigt att byta om. Han förstår det, och till exempel vissa tider på dygnet kanske man måste få göra undantag, men han påpe-kar också att det är själva syftet med reglerna.

– En operationsavdelning ska ju ligga avskilt och vara lite krånglig att komma in på. De flesta gånger finns det trots allt tid att byta om, säger Örjan Friberg.

Kristin Lundström

Tebladet nummer 7, 20178

Hygiensjuksköterskorna Ann-Sofi Mattsson och Maria Ekelöf hör ofta personal som ifrågasät-ter klädriktlinjerna eller struntar i att följa dem.

– De som jobbar inom den privata sektorn måste följa de klädriktlin-jer som företaget bestämt, säger Ann-Sofi Mattsson.

– Men hos oss inom vården finns det en del som ifrågasätter vissa delar av dem, säger Maria Ekelöf.

En del av arbetet som hygien-sjuksköterskor handlar om att få fler att följa de hygienriktlinjer som finns. Det är viktigt för att

förebygga och minska infektioner som patienter får inom vården.

– Grunden i klädriktlinjerna är att de ska underlätta för vår personal att följa hygienreglerna, till exempel att man ska ha kort-ärmat i patientnära vård. Sedan finns det delar som har att göra med hur vi ska se ut när vi har arbetsdräkten på oss oavsett om vi jobbar patientnära eller inte. Folk kan fråga ”Vad spelar det för roll att jag har klocka i mat-salen?”. Ingenting, men det är policy att inte ha den tillsammans med arbetsdräkten, säger Ann-Sofi Mattsson.

Kristin Lundström

Att klä sig rätt handlar om att vara professionell. tyvärr händer det att medarbetare bryter mot både hygienregler och klädriktlinjer.– Vi ska vara hela, rena och rätt klädda. det handlar om förtroende, säger örjan Friberg, överläkare på Kärl-thoraxkliniken.

Kirurg i vita kläder. Det är så man ska vara klädd utanför kirurgavdelningen. Gröna kläder ska undvikas utanför så långt som möjligt.– På natten när man har jour och det händer något akut kan jag förstå om man inte alltid hinner byta om. Men på dagtid går det i princip alltid, säger Örjan Friberg som är överläkare på Kärl-Thoraxkliniken.

– När det gäller klädrikt-linjer är det viktigt att alla vet sitt ansvar och sin skyldighet att följa dem.

Det säger Inger Nordin Olsson, som är förvaltningsövergripande chefläkare och Jennie Liling Ståhl, områdeschef opererande onkologi.Det finns ett ledningsbeslut att klädriktlinjerna ska följas.

– Riktlinjerna innehåller två delar. Den ena följer gällande hygienföreskrift och då handlar det om patientsäkerhet. Vi har god efterlevnad men kan bli ännu bättre. Den andra handlar om att vi har en klädkod/policy om vilka

kläder som ska användas var, hur och när, mest tydligt är det inom opererande verksamheter, säger Inger Nordin Olsson.

– En del kanske tycker att det är krångligt att följa, men tänker man på patienternas bästa är det inte så krångligt, säger Jennie Liling Ståhl.

– Jag tror tyvärr att det är en kulturfråga att en del inte följer de regler som finns och då måste vi arbeta med uppföljning säger Inger Nordin Olsson.

Hon tycker att det är allvarligt att Region Örebro län inte når de uppsatta målen, trots arbetet som hygienombud och Vårdhygien gör.

Får det konsekvenser om man inte följer riktlinjerna?

– Vi i ledningen måste hålla i frågan. Verksamhetschefen har sitt ansvar och ska ta stöd av HR. Kanske kan positiv feedback utmana fler att följa, säger de.

Åsa Thor Gustafsson, personal-chef inom hälso- och sjukvården uttrycker det så här:

– I anställningen ingår att följa de ordningsregler som gäller och det är förstås viktigt att de är tyd-liggjorda på arbetsplatsen. Om de inte följs så sker ett samtal med närmaste chef. Om det trots upprepade tillsägelser inte sker följsamhet till ordningsreglerna kan det leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Kristin Lundström

FOtO: LArs-GörAn JAnssOn

”Tråkigt att vi inte kan vara minst lika bra”

FOtO: Kristin Lundström

rätt kläder – mer hygien Klädkod ger tydlighet inför patienterna

Hygiensjuksköterskorna Marie Ekelöf och Ann-Sofi Mattsson.

FOtO: Kristin Lundström Inger Nordin Olsson, förvaltningsövergripande chefläkare och Jennie Liling Ståhl, områdeschef, opererande onkologi och Åsa Thor Gustafsson, personalchef, Hälso- och sjukvårdsförvaltning.

Tebladet nummer 7, 2017 9

Ska du välja tårtbiten eller kycklingfiléerna? – Stenåldersmänniskan i dig skriker efter kolhy-draterna och om du inte gör ett aktivt val så väl-jer hjärnan tårtan åt dig.

Mari Jakobsson, distriktssköter-ska på Odensbackens vårdcentral, vet vad det innebär att kämpa med vikten.

Hon leder grupper i ”Steg för steg” – där deltagarna ska få hjälp att stabilisera sin vikt och förhopp-ningsvis också lyckas gå ner i vikt.

– Jag har egen erfarenhet av att kämpa med vikten och vet att man får kämpa resten av livet.

Deltagarna har ofta provat allt för att gå ner i vikt.

– Alla som är tjocka vet att de är det. Här jobbar vi utan pekpinnar och utan att skuldbelägga.

Vårdcentralens viktgrupper är ingen mirakelkur.

– Vi är inget ”Biggest looser” utan arbetar med små steg i rätt riktning.

I bästa fall handlar det om att gruppdeltagarna får en hälsosam-mare övervikt och blir viktstabila. Det innebär att man slutar gå upp i vikt år efter år.

– Kan man få en stabil vikt blir det lättare att kunna plocka bort något för att sedan tappa lite i vikt, säger Mari Jakobsson.

Ändra livsstil

Tanken med kursen är att de som är med ska få kunskap och verktyg.

– Man måste ändra livsstil och det fortsätter hela livet, säger Mari Jakobsson.

Under kursen jobbar de med mat, motion och tar blodprov samt väger sig vid inskrivning och utskrivning.

Deltagarna för också matdag-bok för att upptäcka hur de själva reagerar på maten de äter.

– Vi jobbar också med att han-tera bakslag. Det är naturligt att det kommer ett bakslag och då kan man se tillbaka på det och lära sig något av det.

På Odensbackens vårdcentral

är de inne på den tredje gruppen med ”Steg för steg”.

Innan Mari Jakobsson startade grupperna gick hon utbildningen hos Överviktsenheten för att kun-na hålla i grupperna.

– Jag tycker att det är jättevik-tigt att vi kan erbjuda de här grup-perna på vårdcentralen. De ger deltagarna ökat välbefinnande och bidrar till livsstilsförändring-ar hos personerna som är med.

En bonus är att det är väldigt roligt att leda grupperna, tycker hon.

– Deltagarna lär känna varan-dra och gruppdynamiken är det som gör det så effektivt. Vi har också väldigt roligt och det blir mycket skratt, säger hon.

Mari Jakobsson tror att det kommer att behövas fler liknande insatser i framtiden. Övervikt är ett stort problem i samhället.

– Vi är verkligen stenålders-människor och vår kropp är inte byggd för det här överflödet, säger hon.

KRISTIN LUNDSTRÖM

Anders Sjöberg, polisområdeskom-munikatör för polis-område Örebro län:

– Polisens klädsel regleras av Polisens föreskrifter. Något större problem med att följa de regler som gäller finns inte. Skillnaden i klädsel är att de som arbetar i yttre tjänst har en anpassad mer funk-tionell klädsel jämfört med de poliser som har sitt arbete i en kontorsmiljö. Kläderna visar vilken grad, funktion och titel individen har. Ibland kan särskilt beslut fattas om att frångå regler-na exempelvis för att få tillåtelse att bära uniform på fritid, som vid Prideparaden, eller att slippa

beväpning vid yttre tjänst.Grunden i polisens klädsel är

att vi är en speciell verksamhet där vi representerar Polisen och då representerar kläderna oss. Vi ska se lika ut. Det tar alla för givet, säger Anders Sjöberg.

Hur följer man klädreglerna på din arbetsplats?

Hur ser det egentligen ut på andra arbets-platser där man har klädkod, klädregler eller klädföreskrifter? Tebladet har kollat läget hos Polisen, Capio Läkargruppen och Ikea.

Anders Sjöberg

Ann-Mari Gustafs-son, verksamhets-chef Capio Läkar-gruppen:

– Jag har arbetat inom Region Örebro län och kommunen tidigare och sett olika verksamheter. När det gäller klädregler skul-le jag säga att man sköter sig väldigt bra här på Capio Läkar-gruppen. Både vad gäller hygienregler och klädregler. Även vi adminis-tratörer har arbetskläder. Vi har 100 procents följsamhet till basa-la hygienrutiner på operationsav-delningen. Vi har inte riktigt nått dit på mottagningen men har det som mål, bland annat behöver vi förbättra att sprita händerna före och efter patientmötet. Vi gör mätningar precis som inom

Region Örebro län och de följs upp på arbetsplatsträffarna. Att vi följer klädreglerna så noga tror jag beror på att det finns en stor medvetenhet och att det även ingår i vårt varumärke och som en del i vårt bemötande. Det är en patientsäkerhetsfråga som vi pratar mycket om.

Ann-Mari Gustafsson

Hur ska man välja bort tårtan?– viktgrupper är ett steg i rätt riktning

Mari Jakobsson, distriktssköterska på Odensbackens vårdcentral. FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM

Marcus Lindner, HR-chef Ikea Öre-bro:

– Vi har en uniform som vi använder och det har vi haft sedan vi startade. Unifor-men är en naturlig del av arbetet och vi har den av två anled-ningar. Den ena är för kundernas skull så de lätt kan hitta någon att få hjälp av. Den andra anledningen är att den bygger gemenskap för oss som jobbar här. Vi är tydliga här på Ikea med att alla bär uniform. Chefer också för vi är alla lika och det finns ingen anledning att göra skillnad.

Att ta på sig uniformen ligger lite i vår kultur och vi som jobbar här är bra på att ha på oss uniformen. Vi påminner varandra, om någon till exempel har glömt en namn-skylt.

Marcus Lindner

10

• Ronny Carlsson, medicinsk teknik, av Hans-Inge Rosengren.

• Elisabeth Burén, Regionservice transport och logistik, av vårdenheten hud, plastik och öron.

• Georgios Karapatakis, distriktsläkare

på Kumla vårdcentral, av Lisa Bichis.

• Peter Persson och hans kollegor på regionarkivet, av Linda, Louise, Gun-britt och Kristina.

• Personalen på Skinnarbacken, Lin-desbergs lasarett, av personalen på

IVA, Lindesbergs lasarett.

• Kjerstin Blomkvist, operationssjuk-sköterska på kirurgisk operationsav-delning Universitetssjukhuset Örebro, av Emma, Caroline och Camilla.

• Anna-Karin Lilja, verksamhetschef

på Odensbackens vårdcentral, av per-sonalen på Odensbackens vårdcentral.

• Brith Persson, IT-samordnare när-sjukvård väster, ledningsstöd, av Ker-stin Axelsson.

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

Tebladstårtan delas ut till en anställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma. Föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet. Förutom den goda tårtan får vin-naren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 3:e oktober till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro eller via internpos-ten eller www.regionorebrolan.se. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk brevet, mejlet med ”Teblads-tårtan”. Tänk på att motiveringen är betydelsefull för juryns val!Nomineringarna publiceras även på intranätet och på www.face-book.com/regionorebrolan

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Margita Milton, ekonomiassistent på Regionservice, lurades till ett påhittat säkerhetsmöte. På mötet dök istället Tebladets redaktörer upp för att dela ut Tebladstårta och diplom.– Jag älskar tårta, så det här passar verkligen bra, säger Margita Milton.

Lurades till fejkat säkerhetsmöteMargita Milton på Regionservice fick månadens Tebladstårta

Tillgänglig, lösningsfo-kuserad, lugn, metodisk och framförallt väldigt, väldigt glad och trevlig - så beskrivs Margita Mil-ton, mottagare av måna-dens Tebladstårta.

Margita, som jobbar som ekonomi-assistent på Regionservice, nomi-nerades av Caroline Balkstedt, Beatrica Puska och Verdi Oktay på tolk- och översättarservice.

– Margita har under många års tid visat prov på att hon är god service personifierad. När man stöter på problem är det en enorm trygghet att Margita finns. Ringer du till henne så får du alltid hjälp och blir bra bemött, berättar Caro-line Balkstedt.

Enligt henne spelar det ingen roll om problemet är litet eller stort.

– Margita hjälper dig till dess att problemet är löst. Hon brinner verkligen för sitt arbete och för att hjälpa andra, konstaterar Caroline Balkstedt och tillägger:

– Utan att dra uppmärksamhet till sig jobbar Margita på i det tysta. Det är personer som hon som får Region Örebro län att gå runt genom att alltid lyssna, erbjuda lösningar och underlätta för regionens anställda.

Har själv fått tårtan

Caroline Balkstedt har själv fått ta emot månadens Tebladstårta.

– Jag blev verkligen jätteglad och överraskad när jag fick den. Därför känns det kul att få göra samma sak för någon annan, säger hon.

När tårtan skulle delas ut lura-des Margita Milton till ett påhittat säkerhetsmöte. Hon hade dagen

till ära dessutom fått ansvar för att ta hand om porttelefonen. Det gjorde att hon blev extra stressad när dörren in till lokalen där säker-hetsmötet hölls plötsligt öppnades och Tebladets redaktörer dök upp tillsammans med Caroline Balk-stedt och Verdi Oktay.

– Min första tanke var att jag på något sätt hade lyckats krångla till det med porttelefonen och lyckats släppa in några i huset, utan att kolla vilka de var och vem de sökte. Jag kände att det blev extra pinsamt eftersom vi dessutom hade säkerhetsmöte. Jag tog min uppgift på största allvar och und-rade först vilka det var som hade lyckats smita in i huset, säger Margita Milton och skrattar glatt.

Hur kollegorna lyckats hem-lighålla allt och dessutom lyckats lura henne till ett påhittat möte

kunde hon inte förstå.

Borde anat något

– Tänk att de har smugit med det här. Jag borde ju ha anat oråd när vi blev kallade till det här mötet. Vi har ju inte haft några säkerhetsmöten tidigare, men nu var det jätteviktigt att alla kom på mötet, berättar Margita Milton.

I vanliga fall hörs Margita Mil-ton, Caroline Balkstedt, Beatrica Puska och Verdi Oktay på telefon.

– Därför var det extra kul att få ses så här. Den här dagen kommer jag att minnas länge. Det känns speciellt att få sådan uppskatt-ning, säger Margita Milton.

TExT:VICTORIA RyDERGåRD

FOTO:KRISTIN LUNDSTRÖM

Tebladet nummer 7, 2017Tårtan

11

På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Region Örebro län. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@regionorebrolan.se och berätta.

PÅ JOBBET

Nya förordnanden

Per Marcus-son är ny nämndse-kreterare på region-kansliet. Han tillträdde den 14 augusti. Per har tidi-gare arbetat på Kumla kommun som nämndsekreterare.

Åsa Tagesson har fått ett för-ordnande som verksamhetschef vid Brickebackens vårdcentral. Förordnandet gäller i fyra år från och med 1 juli.

Eva-Britt Jansson har fått för-ordnande som verksamhetschef vid Varberga vårdcentral. Förord-nandet gäller i fyra år från och med 1 juli.

Katrina Semb har fått förlängt förordnande som verksamhets-chef vid Mikaeli vårdcentral. Förordnandet gäller i fyra år från och med 1 september.

Ann-Christin Granander har fått förlängt förordnande på två år som verksamhetschef vid Karla

vårdcentral. Förordnandet gäller från och med 1 september.

Michael Söderlind är ny verk-samhetschef på Centrum för hjälpmedel. Han tillträdde den 1 juli. Förordnandet gäller i fyra år.

Mats Eriksson har fått förlängt förordnande som områdeschef för habilitering och hjälpmedel. Hans förordnande sträcker sig fram till 31 maj 2021.

Jens Windeborg har fått för-längt förordnande som utveck-lingschef. Hans förordnande sträcker sig fram till 31 augusti 2021.

Hans Thörn har fått förlängt förordnande som enhetschef för vuxenhabiliteringen. Förordnan-det sträcker sig till 20 maj 2020.

Jenny Geffen har fått förlängt förordnande som enhetschef för barn- och ungdomshabilite-ringen. Förordnandet sträcker sig till 31 augusti 2020.

Karin Haster är ny områdeschef för psykiatrin. Hon tillträdde 7 augusti.

Åsa Andersson är ny IT-chef i

Region Örebro län.Åsa kommer närmast från Transportsty-relsen och har under sina drygt nio år på Trans-portstyrelsen arbetat som chef, projektledare och verksam-hetsutvecklare. Åsa tillträdde sin tjänst som områdeschef IT inom Regionservice den 14 augusti.

Maria Gun-narsson har i sommar tagit över rollen som utvecklings-chef i område närsjukvård norr efter Eva Carlsson som valt att trappa ned. Maria Gunnarsson har tidigare arbetat som biträdande utvecklingschef sedan 2011. Eva Carlsson fortsät-ter som verksamhetsutvecklare inom närsjukvårdsområdet och kommer dessutom ägna sig åt fortsatt forskningsarbete.

Per Marcusson

”Inga rökpoliser väntar – bara hjälp”Många som läser detta har nog liksom mig växt upp i en tobaksbolmande omgivning. Mina första minnen av cigarettrök var när jag stod mellan sätena i min pappas PV. Uppe i biltaket bredde manetliknande rökringar ut sig, ingrodda rökminnen som för alltid skulle förknippas med den bilen. Jag har för mig att det ibland öppnades ett litet fönster så det kom in lite luft medan pappa sjöng ”All shook up” med Elvis och hur han med darr på rösten och med ett leende blåste ut ännu mer rök. Ja det röktes överallt, under hela barndomen, hela tonårs-tiden och ända in i vuxenåldern. Som tonåring blev jag dock så småningom något av en självutnämnd Cigarettpolis. Jag minns en julafton då jag upptäckte att varken min mamma, pappa eller mormor synts till på ett tag. De enda spåren av dem var en tveklös rökdoft som svävade runt i lägenheten som ett otvivelaktigt bevis – någonstans i närheten fanns de. Rökarna. Jag vädrade, spejade och nosade som en ivrig spårhund efter dem. Tuggandes på den griljerade julskinkan öppnade jag dörr efter dörr. Så stod jag framför den stora klädgarderoben och nu var röklukten än mer påtaglig och dämpade röster hördes inifrån. Jag öppnade dörren försiktigt och i mörkret därinne kunde jag urskilja dem, Rökarna. ”Vad gör ni? Röker ni inne i garderoben?” bannade jag och blängde strängt på de vuxna. De harklade sig, glöd glimmade och någon gömde handen bakom ryggen;” Ja men du blir ju så arg när vi röker…” utbrast de och försökte besvärade ta sig ur garderoben där jag stoppade vägen likt en betongsugga. ”Ni får väl gå ut på bal-kongen!” härjade jag och följde de skamsna rökarna i hälarna. Min häxjakt på dem var nog inte helt besvärsfri. Mormor flydde ofta in på toaletten där hon både rökte och tog sig en stärkande kopp kaffe. Hon började röka som tonåring men slu-tade när hon flyttade in på ett äldreboende. Det blev helt enkelt för krångligt att röka då hon skulle vara tvungen att ta sig ut varje gång. Så när hon var i 85-årsåldern blev hon rökfri! Mor-mor som så länge jag kunde minnas alltid hostade upp slem, alltid var lite grå i ansiktet och som konstaterades ha KOL fick helt plötsligt en annan livskvalité. Snart framträdde en piggare och rosigare mormor som knappt hostade.

Det är aldrig för sent att förändra något i sitt liv. I psykiatrin kan jag ibland få höra ”Låt dem röka! Det är väl det enda roliga de har!” Men har inte våra patienter lika stor rätt som andra att kunna få ett hälsosammare liv? Det är så att oftast minskar till exempel ångest och depressivitet hos dessa patienter vid ett rökstopp. Den inre stressen minskar och sömnen blir bättre. Tidigare i psykiatrin, har jag fått berättat av mina kol-legor, höll man ibland rapport i rökrummet och det satt piprökande doktorer på kontoren. Idag arbetar man med tobaksavvänjning för våra patienter i psykiatrin. Vare sig du har kontakt med psykiatrin, vårdcentral eller om du vill ha experthjälp på Tobaks-preventiva enheten, så våga kli-va ur den rökiga garderoben! Ingen rökpolis väntar på dig - däremot stöd och hjälp att få.

KRÖNIKAN MADELEINE HOLM

Madeleine Holm arbetar som skötare i psykia-trin. Hon gillar ljudet av stepp-dans, men före-drar människor i strumplästen.

Tebladet nummer 7, 2017 Gott och blandat

Åsa Andersson

Maria Gunnarsson

Blodomloppet – årets viktigaste lopp

Matthew Ford och Henrik Ståhlberg, Regionservice, sprang både för gemenskap med arbetskamrater och för att de tycker att blodgivning är viktigt. – Jag är blodgivare, säger Matthew Ford.

Från Regional utveckling var de 45 personer som sprang Blodomloppet.– Vi gör det för att må bra och göra något tillsammans, säger förvaltningschef Petter Arneback.

Hedvig Pettersson har nyligen flyttat till Öre-bro län från Göteborg och passade på att bli blodgivare innan Blod-omloppet. – Jag ser det som en självklarhet att ge blod, säger hon.Hedvig är tandläkare på Folktandvården i Halls-berg och hon sprang Blodomloppet med sina kollegor.

FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM

Tebladet nummer 7, 201712

Johannes Prescher, tand-läkare Folktandvården Adolfsberg/Odensbacken:– Ja. Det typiska är efter som-maren när man glömt sitt lösenord. Då skyller man på datorn fast man vet att det är ens eget fel.

Tom Landberg, folkhögsko-lelärare, Kävesta folkhög-skola:– Nej, jag brukar inte bli arg på min dator. Vi har fått ett nytt datasystem och det tar lite tid att lära sig. Det kan vara lite frustrerande, men arg blir jag inte. Jag inser ju att övning ger färdighet.

Marie Ahlin, assistent, receptionen, Kumla vård-central:– Ja, det händer ibland. Det är frustrerande när man har fullt i kön och datorn låser sig. Då måste man stänga ner allt och starta om. Det är inte kul när väntrummet är fullt. Då kan det bli lite rabalder.

Hans Eisengarten, ambu-lanssjuksköterska, USÖ:– Ja, det händer faktiskt hygg-ligt ofta. Vi har ett patient-hanteringsprogram som är från 1998. Det är skitdåligt och går inte att jobba med. För övrigt är det inga pro-blem. Vi har en bra it-support och kommer få ett nytt patienthanteringsprogram.

Amanda Nilsson, underskö-terska på akuten, USÖ:– Ja, det har nog hänt. När det är stressigt på jobbet och datorn hänger sig blir man irriterad.

Har du blivit arg på din dator någon gång?

apropå

Krångel vid lösenordsby-ten, möss och tangent-bord som inte fungerar, sladdar som inte sitter som de ska, program som måste installeras eller saknas – listan över olika problem som Ser-vicecenter får hjälpa till med kan göras lång.

– Vi får in mellan 11- 12 000 sam-tal i månaden till Servicecenter. Ungefär 3 000 av dem handlar om olika datorproblem, berättar Mar-tin Christiansen, gruppchef för it- och systemsupport i Servicecenter.

Många problem kan lösas med en omstart av datorn, men inte alla.

– Det vanligaste man ringer oss om är lösenordsbyten, eller så känner man frustration över att datorn är allmänt seg, säger Peter Ögren, it-tekniker.

Blir arga på datorn

Enligt sajten suntarbetsliv.se har nära hälften av alla datoranvän-dare blivit arga på sin dator någon gång. Mer än var fjärde person har problem med sin dator varje vecka. 70 procent har svurit över datorn och 30 procent har angri-pit sin dator fysiskt med sparkar eller lösa datordelar. Om de här siffrorna passar in även bland Region Örebro läns medarbetare är svårt att svara på, men Servi-cecenters personal får ta emot många samtal från frustrerade regionanställda.

– Om man är stressad, datorn krånglar och man inte vet vad man ska göra är det inte så kon-stigt om man blir frustrerad. Men

oftast är det man kanske har suttit och svurit över inte en så stor sak för oss på Servicecenter att fixa. Vi jobbar ju med det här hela tiden, säger Peter Ögren.

Enligt honom är det bäst att ringa Servicecenter innan man blir för frustrerad.

– Vissa har verkligen provat allt innan de ringer hit, men behöver man hjälp så behöver man hjälp. Tveka inte att ringa. Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa till. Det mesta kan vi lösa över telefonen, säger Peter Ögren.

– Och i de fall vi inte kan hjälpa till via telefonen skickar vi antingen ut någon, eller så kan man komma hit till Servicecenter och få hjälp, säger Martin Christiansen.

Bäst att ringa själv

Ett utmaning Servicecenters per-sonal upplever är att en del perso-ner inte ringer själva när det stru-lar. Istället ber de någon annan att ringa, oftast någon kollega som har mer tid.

– Det gör det svårare för oss. Då ska vi ställa frågor till någon som inte själv har upplevt proble-met, berättar Martin Christiansen.

– Det händer att sekreterare ringer från ett annat våningsplan än det där datorn med problem finns, och när vi ska koppla upp oss mot datorn måste de först springa dit. Det är enklare om man ringer själv direkt när proble-met uppstår. Då kan vi ge bättre hjälp, säger Peter Ögren.

När det gäller lösenordsbyten kan du ringa till Servicecenter och få hjälp. Om du glömt lösen-

ordet som används för att logga in i datorn, webbmejlen och Heroma självservice kan du även ändra själv, med hjälp av eTjänstekortet.

– I den första inloggningsrutan när man startar datorn finns det en ikon där det står växla använ-dare som man ser när man tryckt ctrl, alt, delete. Där kan du sedan ändra lösenordet genom att sätta i eTjänstekortet. Det gäller bara att du kommer ihåg pinkoden till kor-tet, berättar Martin Christiansen.

Händer det att folk ringer hit och är arga?

– Det händer nog, men jag skulle nog snarare säga att de kan vara frustrerade. Men allt beror ju på stress och tidsbrist, så det får man förstå, och när de får hjälp blir de ju glada igen, säger Peter Ögren.

Det är väldigt sällan datorn i sig är själva problemet.

– Oftast beror problemen på

att det är olika system som pratar med massa andra system och där någonstans kan det krocka och så slutar programmen att svara och hänger sig. Då vet man inte hur man ska komma vidare och så stänger man av datorn och sätter igång den igen, säger Peter Ögren.

Avsluta program

– Det bästa i de här lägena är att bara stänga av de program som slutat fungera med hjälp av akti-vitetshantereraren. Den kommer man åt genom att trycka ner ctrl, alt, delete och sedan välja starta aktivitetshanteraren. Sedan kan du avsluta det program eller den process som har slutat fungera, tipsar Martin Christiansen.

text och Foto:Victoria ryDergårD

På http://intra.orebroll.se/bytalosenord kan du läsa mer om hur man byter lösenord.

Datorstöd – eller datorstörd?Servicecenters personal ger dig hjälp när datorn krånglar

Enligt sajten suntarbetsliv.se har nära hälften av alla datoranvändare blivit arga på sin dator någon gång och så många som 30 procent har angripit sin dator fysiskt.

Peter Ögren, it-tekniker, och Martin Christiansen, gruppchef för it- och sys-temsupport i Servicecenter, jobbar dagligen med att ge Region Örebro läns medarbetare support med datorer och system som krånglar.

Foto: KriStiN LuNDStröm