SirenenRäddningsverkets tidning

nr 12004

sid 20-23

2 Sirenen Nr 1 • 2004

Begreppet skydd mot olyckor, som lan-serades i slutet av 1990-talet, håller påatt få allt fastare konturer, mycket tack

vare att lagen om skydd mot olyckor trädde ikraft vid årsskiftet.

För Räddningsverkets del har detta lettfram till dagens inriktning om säkerhet ochtrygghet i en vidare bemärkelse. Vi har un-der 2003 genomfört stora omställningar.Minskade ekonomiska resurser i kombina-tion med tillkommande uppgifter har tving-at oss att minska antalet anställda med om-kring 140 personer.

Utbudet vid våra skolor omfattar sedandrygt ett halvår också den tvååriga utbild-ningen i skydd mot olyckor. För att klara dennya utbildningen parallellt med den gamlahar vi förändrat vårt arbetssätt. Vid centralaförvaltningen har vi sedan årsskiftet en nyorganisation, som ska ge oss bättre förut-sättningar att fullgöra våra uppdrag.

Många nya uppgifterRäddningstjänstmyndigheten är en god bitpå väg att bli den säkerhetsmyndighet somvi satt som mål att vara 2006.

En insändarskribent i detta nummer av Si-renen tycks osäker över var Räddningsverketår 2004 står att finna. Det kan därför varaskäl att påminna om de nya uppgifter, somvåra uppdragsgivare har gett Räddningsver-ket.

■ Vi fick för några år sedan ta över frågorsom rör brandfarliga och explosiva varor,uppgifter som tidigare hanterats av Spräng-ämnesinspektionen.

■ 2002 gav regeringen oss i uppdrag attbygga upp ett nationellt centrum för erfa-renhetsåterföring från olyckor, NCO.

■ Ungefär samtidigt övertog Räddnings-verket från Folkhälsoinstitutet ansvaret fördet nationella skadeförebyggande program-met.

■ Under 2004 ska vi utreda hur det samla-de ansvaret för barnsäkerhetsarbetet kan in-

ordnas i verket.

Till detta ska också läggas det nya utbudetinom centrum för risk- och säkerhetsutbild-ning, CRS. Den tvååriga utbildningen är ennaturlig följd av ambitionen att arbeta övergränserna med skydd mot olyckor.

Innehåll och omfattning av studierna harkommunerna haft stort inflytande över ochutbildningen ligger helt i linje med intentio-nerna i den nya lagen. Vi ska dessutom vidvåra skolor kunna erbjuda myndigheter, or-ganisationer och företag utbildning i risk-och säkerhet.

Vi ska också utgöra en del i de åtgärder po-litikerna vill åstadkomma inom krishante-ringsområdet.

Fört samman likartade frågorDet är mot denna bakgrund som den nya or-ganisationen ska ses. Vi har fört samman frå-gor av likartad karaktär. All tillsynsverksam-het samlas under ett paraply oavsett om till-synen görs utifrån lagen om skydd motolyckor, lagen om brandfarliga och explosi-va varor eller Sevesolagen.

Resurserna för olycks- och skadeföre-byggande åtgärder koncentreras i en av-delning. Det är vår stora förhoppning atten samling av resurserna på det sättethöjer kvaliteten i alla avseenden.

Mer lyhördaVi måste i en tid av successivtkrympande resurser höja vår ef-fektivitet. Systematisk omvärlds-analys ska göra oss mera lyhör-da för förändringar och behovhos våra intressenter.

Vi vet att det statsfinansiellaläget inte tillåter någon ex-pansion, samtidigt som vårverksamhet har breddats.Konsekvensen blir tydligareprioriteringar inom utveckling-en av räddningstjänst. Vi går mot

en helhetssyn på säkerhet med ett tvärsekto-riellt arbetssätt. Ett brett säkerhetstänkandeska bli dominerande i vårt arbete.

Räddningstjänst har varit vårt huvudämneoch kommer alldeles självklart att finnasmed i det framtida arbetet med trygghet ochsäkerhet.

Färdiga koncept får ni inteRäddningsverket kommer att ha en fortsattmycket viktig roll när det gäller att stödjakommunerna med kunskap och metoder.Men i enlighet med syftet med lagen omskydd mot olyckor kommer vi inte att pre-sentera några färdiga koncept.

Verkligheten lämpar sig bättre för indivi-duella, efter de lokala förhållandena, anpas-sade lösningar. Flexibilitet är ett ofta åter-kommande begrepp i förarbetena till nya la-gen och det måste prägla också Räddnings-verkets aktiviteter.

Vi ska stimulera till en högre förändrings-benägenhet och jag tror att vi kommer attha stor hjälp av de elever som med start vid

halvårsskiftet 2005 utexamineras från dentvååriga utbildningen inom skydd motolyckor.

Räddningsverkets roll ska bland an-nat vara att sprida erfarenheter från de

goda exempel som finns runt om ilandet. Vår interna ambition attriva gränser och våga diskuterahoppas vi ska smitta av sig ute ikommunerna. Det är där vårkunskap ska vara efterfrågadäven i fortsättningen.

Christina SalomonsonGeneraldirektör,Räddningsverket

På god väg mot säkerhetsmyndigheten

NyheterSota själv – kommunen avgör ……………………4

Sirenen öppnar frågelåda …………………………5

Klippte av taket på ny polisbil ……………………6

Räddningstjänsten för snabb att klippa? ………6

Brandmän hjälpte rockstjärna ……………………7

Kommunal ambulans olaglig ……………………8

Tung politiker: Skrota totalförsvaret ……………9

Därför avstod Räddningsverket insats i Bam …10

Viktigt finnas kvar när massmedia åkt hem ……11

Färre dog i bostadsbränder ………………………12

Nacka – en tryggare kommun ……………………13

Porträttet: Anders Höglund, brandman ……14-15

UtbildningSkolorna måste sälja mer utbildning ………16-17

Sotarna vädrar morgonluft ………………………18

Sotarutbildningen öppnas för alla………………19

ReportageLivet i skolbänken – framtidens brandmän 20-23

Martin – svensk brandman i England ………26-27

Sirenens räddningsskolaJuridik …………………………………………24-25

ErfarenheterBränder på äldreboenden ……………………28-29

Ordet frittLagstöd för nödvändig sprinkling saknas ……30

Lagens egenkontroll ger försämring ……………31

”Illa till mods när jag läser om Öckerö”…………32

Välkommen ut i verkligheten Räddningsverket 33

Näst sistaNytt om namn, kolumn …………………………39

Sista sidanBrandman basar i båset …………………………40

OmslagsbildenFoto: THOMAS HARRYSSONAndra terminen har börjat.Studenterna på tvåårigautbildningen Skydd motolyckor i Skövde har ett isikte, de ska bli brandmän.Det är det som lockat demtill linjen, och nu längtar deefter praktik på övningsfäl-tet.

Innehåll

InledarenInledaren

Sirenen Nr 1 • 2004 3DebattDebatt

Tänk, det tog drygt tio år innanRäddningsverket vågade stickaut hakan och påstå att det är

skäligt att kräva brandvarnare i bo-städer. Det var heller inte verketsegen idé utan man red på den vågsom Malmö Brandkår skapat ochjobbat för. Räddningstjänstlagenkom 1986 och jag tycker det är märk-ligt att det kan ta tio år att anse, ellersnarare inse, att det är skäligt att in-stallera en brandvarnare som kanrädda oersättligt liv och egendom.

Kommer det att ta lika lång tid förRäddningsverket att våga tolka dennya lagen? Att sticka ut hakan ochdärigenom stödja kommunerna?Har vi verkligen tid och råd att in-vänta Räddningsverket? Fast närman läser föreskriften som Rädd-ningsverket just givit ut om skriftligredogörelse för brandskyddet kan-ske det är lika bra att Räddningsver-ket fortsätter att avvakta kraftfullt.

Statistiken visar tydligt att olyckor-na oftast sker i hemmiljön. Hur speg-las detta i den nya lagen och före-skrifterna? Var ställs till exempelkrav på stora fastighetsägare ombrandskydd i bostäder, annat än iplan- och bygglagen? Andra risk-grupper är äldre, missbrukare ochensamstående män. Hur tar manhänsyn till statistiken som finns ochsom Räddningsverket i vissa fall själ-va har tagit fram? Vi har kunskapenom var insatserna behövs i vårt sam-hälle och borde använda denna bätt-re på central nivå, till exempel i lag-stiftning eller föreskrifter.

Systematiskt säkerhetsarbeteFöreskriften om skriftlig redogörelseställer krav på viss verksamhet att re-dogöra för det egna brandskyddet.Redogörelsen ska vara en kort sam-manfattning av hur det systematiskabrandskyddsarbetet bedrivs. Denborde beröras i Räddningsverketsbefintliga allmänna råd (SRVFS2001:2, inom kort reviderat) angå-ende just systematiskt brandskydds-arbete, i stället för i en egen före-skrift. Det är ju bara en sammanfatt-ning av arbetet.

Men helst skulle jag vilja prata omsystematiskt säkerhetsarbete. Lagenhandlar om skydd mot olyckor ochman trycker på en helhetssyn ochsen kräver man i nästa andetag enredogörelse för skydd mot brand.Det rimmar illa.

Enligt Räddningsverkets hemsidaberäknas ett allmänt råd om utform-ningen av brandskyddsredogörelsen

komma den 1/1 2004, vilket inte harskett. I och för sig är jag tacksamöver att det tidigare remitterade rå-det inte fastslogs. Vi har dock redanfått in den första skriftliga redogö-relsen och processen är igång. Jagser därför fram emot stöd angåendehur Räddningsverket ser på utform-ningen, vilket också platsar bäst i detreviderade rådet angående systema-tiskt brandskyddsarbete.

Jag ser fram emot kommande före-skrifter och råd och hoppas attRäddningsverket tar tillvara på möj-ligheten att stödja kommuner ochenskilda på lämpligt sätt. Jag hoppasatt Räddningsverket följer intentio-nerna i lagen och endast lägger uppramar för oss i kommunerna, intedetaljstyr såsom det har varit hittills.

Realistisk tidsplanVad det gäller handlingsprogram-met så började vi räkna baklänges ien av våra kommuner. Den kommu-nala processen med beredningar,möten, utskott och kommunfull-mäktige etcetera kommer att ta cir-ka ett halvår om handlingsprogram-

met går rakt igenom processen. Handlingsprogrammet ska vara

fastställt före 1/1 2005, vilket inne-bär att det måste vara färdigt att läg-ga fram före sommaren. Med dentidsaspekten känns det olyckligt omRäddningsverket inte snabbar på sinprocess med att ge kommuner ochenskilda stöd.

Visst, det var inte så länge sedanlagen klubbades, men å andra sidanvar det nog ingen överraskning attden var på väg. Tyvärr får vi kanskeacceptera att det blir dålig kvalité påhandlingsprogrammen den 1/12005 eller kanske till och med attdet inte kommer att finnas några.

Tanken är att integrera arbetetmed handlingsprogram enligt LSOmed risk- och sårbarhetsanalys. Stö-det från Krisberedskapsmyndighe-ten känns också försenat. Dessutommåste de båda myndigheterna sam-ordna sitt arbete bättre, exempelvisnär det gäller begrepp och uttryck.

Stick ut hakan!Avslutningsvis tycker jag att Rädd-ningsverket i stället ska vara före-gångaren i detta nya arbete medskydd mot olyckor, liksom Krisbe-redskapsmyndigheten ska vara före-gångaren inom sitt område. De skafungera samordnande och drivandeför att öka säkerheten i vårt samhäl-le.

Våga ta ställning, sätt ner foten -och gör det nu! Tåget har börjat rul-la, men ni kan fortfarande hinnamed sista vagnen, om ni skyndarer…

Sandra Danielsson

Välkommen att delta i ”Debatt”!Inläggen på denna sida mås-te vara undertecknade mednamn. Kontakta redaktio-nen innan du skriver. Telefon 054 - 13 51 04.Textlängd: Cirka 4 000 teck-en (inklusive mellanslag).Adress: ”Debatt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.e-post: sirenen@srv.se

Uppmaning till centrala myndigheterna:

Samordna och driv på – vågasätta ner foten och ta ställning!

Namn: Sandra Daniels-sonÅlder: 28Yrkesbakgrund: Brand-ingenjör, civilingenjörriskhantering, Rädd-ningsverkets skolor (niomånader), Fire SafetyDesign AB (deltid 2 år),Södertörns brandför-svarsförbund sedanjanuari 2003.Hobby: Träffa vänner,fotografera, resa, träna.

En av idéskrifterna Räddningsverket gett ut i anslutning till nya lagen. SandraDanielsson hoppas på mer stöd, men mest med inriktningen att verket lägger ra-marna och inte som tidigare detaljstyr.

Sirenen Nr 1 • 2004Nyheter4

Vissa eldstäder behöver intesotas lika ofta som tidigare.Det föreslår Räddningsver-ket i ett kommande allmäntråd.

Men det är kommunernasom fastställer sotningsfris-terna.

Kommunerna bestämmerockså om privatpersoner fårsota själva.

I december fattade Räddnings-verket beslut om bindande fö-reskrifter för sotning ochbrandskyddskontroll. Underförsta halvan av februari fattasbeslut om allmänna råd påsamma område.

Rekommendationerna ver-kar efterlängtade på fältet, hoskommuner och skorstensfejar-mästare.

Fristerna har förlängtsUlf Lindén, ansvarig för sot-ningsfrågor vid Räddningsver-kets olycksförebyggande av-delning, har senaste månadenhaft kontakt med många kom-muner och bidragit med lag-tolkningar – utan att föregripadet allmänna rådet.

– Fristerna har undan för un-dan förlängts, säger Ulf Lindén,och vi anser oss ha stöd för denlinjen av både statistik och ex-periment. Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP, hargjort försök för att få veta hurmycket sot som bildas i olikaslags anläggningar och vilkabrandrisker det innebär.

Uppskattas inte av alla– Vi har förstått att alla inteuppskattar en glesare sotning,men vår syn bygger på att vi börha ett system som tar hänsyntill var fastigheten ligger ochhur klimatet är. En villaägare iArvidsjaur eldar mera än villaä-garen i Vellinge och därför bördet sotas oftare i Norrland.

– Förslaget med differentiera-de frister uppfattas olika. Bran-schen vill inte förlora arbetstill-fällen och förespråkar kortafrister. Fastighetsägarna tyckerprecis tvärtom. Vi anser att vårtförslag är en rimlig vägledningför kommunerna, som kanväga in de lokala aspekterna in-nan de slutligen bestämmervilka sotningsfrister som skagälla.

Rutiner saknasÄven i fortsättningen är detkommunen som har ansvar försotningen, men lagen omskydd mot olyckor ger kommu-

nen större möjlighet att orga-nisera den efter eget önskemål.Och det saknar många kom-muner rutiner för.

Inget om sotningsdistriktNya lagen säger inget om indel-ning i sotningsdistrikt, somleds av skorstensfejarmästare.Den registrering av sotnings-objekten som hittills gjorts avskorstensfejarmästaren måstekommunen fortfarande ta an-svaret för.

Hur det i praktiken sker villRäddningsverket inte ha någrasynpunkter på.

– Det är självklart att någonform av ”kontrollbok” måstefinnas. Hur ska kommunen an-nars kunna se till att brand-skyddskontroll och sotninggörs och vilka frister som gällerför de olika objekten? undrarUlf Lindén.

Den kanske mest omdiskute-rade frågan i samband med dereviderade sotningsbestäm-melserna är den om egen sot-ning. I lagen sägs att kommu-nen kan låta en fastighetsägaresota själv eller låta någon an-nan göra det. Grundförutsätt-ningen är att arbetet inte för-sämrar brandskyddet.

Ansöker hos kommunenPraktiskt går det till så att denfastighetsägare som vill sotasjälv, ansöker hos kommunenom tillstånd. Kommunen kaninte utfärda något generellttillstånd.

I Räddningsverkets kom-mande allmänna råd sägs attkommunen när den prövar enansökan, ska ta hänsyn till hurkomplicerad förbränningsan-ordningen är, vilka risker somfinns och vilka kunskaper fas-

tighetsägaren har om sotningoch brandskydd.

Det bör enligt verket inteställas några krav på formell yr-kesutbildning för att sota sinegen anläggning.

– Skulle en fastighetsägarevilja ha sotat av någon annanän den som kommunen träffatavtal med, rekommenderarverket att den personen harsamma kompetens som de per-soner, som sotar för kommu-nens räkning.

– Det är också viktigt, betonarUlf Lindén, att detta tillståndinte gäller för all framtid. Av-slöjar brandskyddskontrollenbrister i egen sotning kan till-ståndet dras in.

Imkanaler omfattas ejLagen om skydd mot olyckorslår fast att imkanaler i vanligabostäder inte längre ska ingå i

sotningen. Detta krav restes med jämna

mellanrum under 1990-taletoch 2000 lämnade Räddnings-verket till regeringen ett för-slag om att undanta imkana-lerna från den obligatoriskasotningen.

Orsakar inte bränderVerket stödde sig på en forsk-

ningsrapport av professor Fol-ke Peterson vid KTH. Han häv-dade att det inte finns någrabrandskyddsmässiga skäl attrengöra imkanalerna. Däremotförbättrades ventilationseffek-ten påtagligt. Det finns statis-tiskt heller inget stöd för attorensade imkanaler från bo-stadskök skulle orsaka brän-der.

MATS OSCARSSON

Sota själv? – detbestämmer kommunen

Redskap för fastighetsägare? Den kanske mest omdiskuterade frågan i samband med de reviderade sotningsbestämmelserna är den omegen sotning. I lagen sägs att kommunen kan låta en fastighetsägare sota själv eller låta någon annan göra det. Grundförutsättningen äratt arbetet inte försämrar brandskyddet.

Sirenen Nr 1 • 2004 Nyheter 5

I en ny idéhandbok frånRäddningsverket – Att be-ställa och utforma rädd-ningsinsatser – ges inspira-tion vid framtagandet avhandlingsprogram enligt la-gen om skydd mot olyckor.

– När kommunerna skriver sinahandlingsprogram är det vik-tigt att titta på hela kedjan,från det att olyckan upptäckstill dess att insatsen är avslu-tad. Det hinner hända mycketinnan vi kommer in i bilden, deviktigaste minuterna passerarinnan vi kommer fram. Därförhar vi tagit upp hur denna tidkan utnyttjas på bästa sätt ochhur larmhanteringen kan blimer effektiv, säger Göran Me-lin, brandingenjör i Jönköping.

Tillsammans med brandin-genjör Fredrik Björnberg i Vag-geryd har han författat idé-handboken som i korthet gårut på hur man kan optimeraden operativa verksamheten.

Index för vägledningFörfattarna har idéer om hurden drabbade eller den personsom ringer in kan vägledas och

få råd från larmoperatören ef-ter ett särskilt ”räddnings-tjänstindex” under pågåendeolycka. Vinsten blir att maninte längre får något glappmellan de åtgärder som sätts infrån den tidpunkt då första ut-alarmeringen sker och de somsätts in när styrkan har kommitfram till platsen.

Enligt lagen ska de kommu-nala handlingsprogrammenredovisa vilken förmåga kom-munen har och avser att skaffaför att genomföra räddnings-insats.

– Detta ska kopplas till kom-munens övergripande mål ochriskbild. Utifrån det utformasresurser i form av bemanning,kompetens, fordon och utrust-ning. Det är främst två skydds-faktorer som är viktiga att fåmed, täckning och insatsför-måga. Det vill säga, hur fortkommer vi till platsen och vadhar vi när vi kommer fram?,menar Melin.

Mindre enheterMånga av idéerna i boken ärnya.

Författarna föreslår hur man

i framtiden kan utforma taktis-ka enheter. Den nuvarandestrukturen med brandstatio-ner och räddningsstyrkor skul-le ersättas av mindre enheter.På det sättet blir insatsernamer flexibla och personal kanenklare användas för både fö-rebyggande och operativauppgifter.

Tanken är att använda nuva-rande personal men på ett an-nat sätt, så att någon eller nå-gra kan åka direkt till olycks-platsen utan att först passerabrandstationen. Styrkan byggsdärefter upp successivt beroen-de på olyckans omfattning.

KATARINA SELLIUS

FOTNOT: Idéhandboken Attbeställa och utforma olyckorkan beställas från Räddnings-verket, beställningsnummerU30-630/03. Boken bygger påden av Räddningsverket tidiga-re utgivna Målstyrning av skyddmot olyckor på lokal nivå (be-ställningsnummer U30-627/03).

I Dalarnas län har samtligafemton kommuner valt attinte vänta på allmänt rådfrån Räddningsverket.

De har kört igång på egenhand.

Åtta timmars utbildningska ge certifikat för sotning iegen regi.

– Vi drog igång direkt när nyalagen beslöts i riksdagen, sägerKrister Ejeros, räddningschef iLeksand. Vi tyckte inte att vi be-hövde några rekommendatio-ner. Vi kan efter hand finjuste-ra de eventuella skönhetsfelsom uppstår.

Redan den 9 december fatta-de räddningsnämnden i Lek-sand beslut om att en endags-utbildning bör ge kvalitet nogför egensotning.

I månadsskiftet februari–mars kommer utbildningen attstarta med Dalarnas Brandför-svarsförening som arrangör.

Endagsutbildningen delasupp i två moment. Fyra timmarägnas åt systematiskt brand-skyddsarbete och leds av en fö-reträdare för räddningstjän-sten. Sotningen får också fyratimmar, för instruktionen sva-

rar en skorstensfejaringenjör,tekniker eller mästare.

– Det känns mycket bra att vikan erbjuda utbildning på sys-tematiskt brandskyddsarbete.Fastighetsägarna har fått ettextra tryck på sig från försäk-ringsbranschen, som kräver attbåde små och stora fastighetsä-gare måste höja kvaliteten påbrandskyddet för att hållasjälvrisken på en acceptabelnivå.

– Båda avsnitten kommer attha praktiska och teoretiskamoment. Efter utbildningen

kommer fastighetsägaren attfå ett certifikat, som bekräftaratt han eller hon har den kom-petens som krävs. Om brand-skyddskontrollen visar att fas-tighetsägaren slarvat dras till-ståndet in, säger Krister Ejeros.

– Vi har redan 40 anmälning-ar i vår kommun och kan inteta mer än 20 deltagare vid varjetillfälle. Kostnaden för utbild-ningen ligger i nivå med vad enfastighetsägare årligen brukarbetala för sotningen i kommu-nal regi, slutar Krister Ejeros.

MATS OSCARSSON

Frågorna kring lagen om skydd motolyckor är många. Därför öppnar Sire-nen en ”Frågelåda” om nya lagen.

I varje nummer framöver kommer viatt publicera en eller flera vanligt före-kommande frågor. De besvaras av be-rörd handläggare på Räddningsverket.En fråga har redan nått redaktionen.Den och svaret finns här nedan.

”Frågelådan” förutsätter att Sirenen-redaktionen får in frågor från er läsare.Skicka dem senast 27 februari på e-post: sirenen@srv.se eller i brev: ”Frå-gelådan”, Sirenen, L 257, 651 80Karlstad.

Bifoga telefonnummer eller adress i fall vi behöver kontaktadig. Välkomna med frågor!

Kan kommunen bedriva brandsyn nu?Svar: I lag om skydd mot olyckor (LSO) finns inte begreppet

brandsyn. Ett nytt tillsynssystem som i större utsträckning be-tonar den enskildes ansvar ersätter brandsynen. Vissa objektär skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyd-det, som ett led i egenkontrollen av brandskyddet och somunderlag för kommunens tillsynsverksamhet. Enligt över-gångsbestämmelser till LSO ska de som är skyldiga att lämnain en skriftlig redogörelse för brandskyddet göra det senast 1januari 2005. Fram tills att en sådan redogörelse lämnats in tillkommunen gäller reglerna om brandsyn, vilket innebär attkommunen ska bedriva regelbunden brandsyn på objektet.

Linda Ahlrot Siljedahl verksjurist, personuppgiftsombud

Viktigt ha med olyckskedjan i handlingsprogram

Rätt att sota efter åttatimmars utbildning

Räddningsverket och Konsumentverket samarbetarKonsumentverket och Räddningsverket har enats om att för-stärka samarbetet om konsument- och produktsäkerhet samtom skydd mot olyckor.

Syftet är att stärka insatserna för att nå ett säkrare samhälleoch på flera områden verkar Konsumentverket och Räddnings-verket i samma riktning. Säkerhetsmålet inom konsumentpoliti-ken innebär att konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyd-das. Konsumentverkets arbete inom säkerhetsområdet innebärbland annat insatser inom skaderegistrering, forskning, mark-nadskontroll och information. I samarbetet med Räddningsver-ket kommer frågor rörande olyckor i hem- och fritidsmiljöersamt säkerhetsarbetet med fokus på barn och äldre särskiltuppmärksammas.

Sotning på turné Behovet av information och diskussion kring förändringarna i

sotningsverksamheten är stort. Räddningsverkets sotningsansvariga åker därför på informa-

tionsturné genom landet. Start i Luleå den 18 februari och mål i Rosersberg den 9 mars.Däremellan passeras Sandö den 19 februari, Skövde den 24 fe-bruari och Revinge den 26 februari. Mer information och anmälan på www.nylag.srv.se

Lagfrågor får svar på turné Vad ska en skriftlig redogörelse för brandskyddet innehålla? Hurbrett grepp kan vi egentligen ta om de olycks- och skadeföre-byggande arbetet med stöd av lagen om skydd mot olyckor?

Den nya lagstiftningen väcker frågor som kräver svar. Rädd-ningsverkets jurister och experter på brandförebyggande verk-samhet åker därför under mars månad på en gemensam infor-mationsturné genom landet för att i möjligaste mån bringaklarhet bland paragrafer och begrepp.

Seminarierna har fokus på förändringarna vid övergången frånbrandsyn till tillsyn och den skriftliga redogörelsen för brand-skyddet men ger också en översikt över förändringarna i lagen isin helhet. Turnén startar i Skövde 16 mars och avslutas i Sandö31 mars. Däremellan passeras Revinge 17 mars, Rosersberg 25mars och Luleå 30 mars.

Mer information och anmälan på www.nylag.srv.se

FrågelådanDalarna tidigt ute

Foto: KATARINA SELLIUSKrister Ejeros konstaterar att intresset för att skaffa certifikat attsota själv är stort.

Sirenen Nr 1 • 2004Nyheter6

Är räddningstjänsterna braeller dåliga på att klippa i bi-lar?

Klipper de för ofta ellerför sällan?

Rolf Möller på Folksamhar synpunkter:

– Vi vill inte att brand-männen ska sluta klippa,men en del fall verkar onö-diga, säger han.Losstagning är en fråga somengagerar.

Det blev debatt i Skåne närräddningstjänsten klippte avtaket på en ny polisbil där detplacerats en skadad person.

Rolf Möller, upphandlings-ansvarig på Folksam i Malmö,tycker att räddningstjänsten istan varit lite väl het på att klip-pa i bilar.

– Det verkade vara en trendförra året, kanske berodde denpå ny utrustning och ny utbild-ning.

Han tycker sig ibland saknaen förståelse mellan den medi-cinskt ansvarige, som är densom tar beslut om bilen skaklippas, och räddningstjän-sten.

– Det vi anser oss ha märkt äratt den som kommer i ambu-lans inte riktigt vet på vilka oli-ka sätt man kan klippa. Frågarbrandmännen om de ska klip-pa taket, då svarar ambulans-

personalen ja. De får inget al-ternativ att välja på. Och klip-per man taket, då är bilen iprincip förstörd.

Det blir alltså dyrt för för-säkringsbolaget?

– Det är svårt att säga vad somkostar. Ibland sparar manpengar på att klippa. Men detär inte det saken handlar om,utan att det i vissa fall kan fin-nas andra och snabbare vägaratt få ut patienten än att ta avtaket. Och det är bra att få endialog om det.

Slentrianmässigt?Enligt Möller handlar det alltsåibland om ett något slentrian-mässigt beteende. Han tar somexempel att brandmännen kanöppna dörren på bilen innande börjar klippa.

– En enkel åtgärd. Det räddardörren, blir mindre att klippa ioch arbetet går snabbare.

Möller säger sig inte ifråga-sätta att patienten går i förstahand, men tycker man kundevara lite mer rädd om bilarna.

– Man kan till exempel klippaupp ett större hål bak och ta utpatienten den vägen, eller klip-pa sidostolparna för att få ettrejält hål på sidan. Vårt förslaghandlar också om brandmän-nens säkerhet. Det kan finnaskablar i stolparna och outlöstakrockkuddar som gör det riska-

belt att ta bort taket.Möllers synpunkter köptes

inte av räddningstjänsten.– Det är ju i alla sammanhang

alltid lätt att vara efterklok, ochvi har säkert klippt något takför mycket. Men vi blev rätt be-störta över debatten. Vi jobbarefter PHTLS och har mycket in-tern utbildning tillsammansmed medicinsk personal. Detär viktigt att agera rätt och vihar utvecklat metoder för arbe-te på trafikolycksplats, sägerräddningschefen Ken Hen-ningson.

PHTLS (prehospital traumalife support) är ett arbetssättsom undersöker den skadade i

fem steg. Ulf Wahlström, somär ansvarig för utbildning avlosstagning vid räddningstjän-sten, konstaterar att det harklippts fler tak sedan man bör-jade jobba enligt PHTLS.

– All personal har större in-sikt om nackskador och detkan göra att man blivit försikti-gare.

Utbildning tillsammansHan anser dock inte att detfinns någon konflikt mellankunskaperna hos ambulans-sjukvårdarna och brandmän-nen.

– Vi har genomfört ett stortprojekt där brandmän och

sjukvårdspersonal fått sammautbildning, även om de i prak-tiska övningar höll sig till sinroll. Utbildningen har genom-förts enligt PHTLS och den in-riktning som finns på rädd-ningsskolan i Revinge.

Wahlström poängterar ocksåatt man i utbildningen sett påmånga möjligheter att få utskadade ur bilar. Inte bara ge-nom att klippa taket.

– Men sedan dess har en delnya sjuksköterskor anställts,och där är utbildningen kanskeinte ikapp.

Händelsen med polisbilenutlöste debatten, konstaterarWahlström, och han tycker dis-

Räddningstjänsten i Malmö klippteav taket på en ny polisbil.

Skälet var att man inte på annatsätt vågade ta ut en skadad mansom själv satt sig i bilen.

– Först trodde jag det var ettskämt. När jag fick se bilen förstodjag att det inte var det, säger HansPalmblad, fordonsansvarig vid poli-sen i Malmö.

Två personbilar krockade i en korsning icentrala Malmö. En polisbil blev inblan-dad i smällen och fick en liten törn.

En av de krockade bilarna börjaderyka och poliserna lät föraren ta plats ipolisbilens baksäte.

När räddningstjänst och ambulansanlände undersöktes mannen av ensjukvårdare. Det bedömdes att man intekunde ta mannen ur bilen på annat sättän att taket klipptes av.

De något häpna poliserna fick sebrandmännen klippa taket av deras nyabil, en Saab 9-5 för 460 000 kronor somvarit i drift några veckor och rullat 90mil.

– Takbågen och lite elektronik gick att

rädda. I övrigt blev bilen förstörd. Livgår före material, det får man köpa. Såjag lägger mig inte i detta. Men i fort-sättningen låter vi folk sitta på trottoa-ren, säger Palmblad.

Var det nödvändigt?Händelsen utlöste debatt om losstag-

ning i Skåne. Var det nödvändigt attklippa sönder polisbilen. Mannen hadeju själv satt sig i den, kunde han inteockså gått ur själv?

– Patienten visade såna symtom attden sjukvårdsansvarige inte vågade an-

nat. Man måste bedöma utifrån symtomoch vården kan inte chansa. Svetsadegaller och burar i bilen gjorde också attbilen inte kunde klippas på annat sätt,säger Ulf Wahlström, utbildningsansva-rig i losstagning vid räddningstjänsten.

Robert Badics, tidigare lärare vidRäddningsverkets skola i Revinge, är ex-pert på losstagning. Han säger:

– Enligt vad jag hört hade personentydliga symtom, bland annat domning-ar. Det är bättre att göra ett säkert jobboch konstatera senare att det var onö-digt.

Brandmän klippte av taket

– En del fallverkaronödiga

Skadad satte sig i baksätet

Kritik mot snabba klipp

Sirenen Nr 1 • 2004 Nyheter 7

13 brandmän ägnade nästan en helarbetsdag åt att flytta rockstjär-nans utrustning.

Var det räddningsinsats?– Nej, den avblåste vi tämligen

omgående. Det blev en form avrestvärdesarbete, säger RogerJansson, räddningschef i Årjäng.

Den något udda händelsen inträffade ivästra Värmland, dagarna innan jul.

En av fyra långtradare som transpor-terade rockstjärnan Marilyn Mansonsutrustning körde av E18, på väg frånOslo till en konsert samma kväll iStockholm.

Räddningstjänsten i Årjäng larma-des halv fem på morgonen till trafik-olycka, och fann en stor långtradarecirka 25 meter från vägen.

– Chauffören fördes i ambulans tillsjukhus. Eftersom det inte fanns flerpersonskador eller risk för miljöska-dor så avblåste vi räddningsinsatsen.

Men i långtradaren, som stod djuptnersjunken i marken, fanns 30 ton ut-rustning som snabbt skulle vidare tillStockholm.

Över kommungränsenEftersom olyckan inträffat i Säfflekommun, räddningstjänsten hadepasserat kommungränsen med endryg kilometer, låg ansvaret på kolle-gorna i Säffle.

– Vi kontaktade dem så fort vi passe-rat kommungränsen. Efter samråd påplats enades vi om att hjälpas åt medöverflyttning av utrustningen till denlastbil som beställts. Vi accepteradedet med förbehåll för eventuellt larm.

Räddningstjänsten i Säffle hadekontakt med försäkringsbolaget i Eng-land. När man fått skadenumret ochförsäkringsbolaget gett klartecken attstå för kostnaderna påbörjades arbe-tet med att flytta utrustning till en tomlångtradare. 13 brandmän från Årjängoch Svanskog deltog i arbetet.

Den avåkta långtradaren stod paral-lellt med E18. Med hjälp av en kranbiloch brandmännens handkraft flytta-des utrustning. Det tog cirka sju tim-mar.

– En i resesällskapet ställde upp sombas för omlastningen, vi visste ju intevad det var för material.

Vid lunchtid var utrustningen bär-gad och räddningstjänsten lämnadeplatsen. Senare skickades några mantillbaka för att spola ren långtradarensom då bärgats.

– Det var för att inte få upp en massalera på vägen.

Det var aldrig någon tvekan om attgöra arbetet?

– Nej, vi brukar ju göra restvärdesar-bete efter bränder, bära ut grejer, spi-ka igen fönster och dylikt.

Räddningstjänsten i Årjäng debite-rar 350 kronor i timmen per brand-man. Personalkostnaderna för rädd-ningsinsatsen hamnade på drygt 30000 kronor. Dessutom tillkommer endel kostnader för fordon och annanutrustning. Försäkringsbolaget fårockså räkningar från privata företagsom engagerades i arbetet.

Vaktade inte åt polisenEn annan insats som aktualiserade frå-gan om ersättning inträffade nyligen.Det brann i ett affärshus i centrala År-jäng. Grannar gjorde en snabb insatsoch släckte, räddningstjänsten efter-släckte. När polisen kom till platsenspärrades området av.

– Polisen ville att vi skulle sköta be-vakningen. Eftersom polisen spärratav ansåg vi att bevakningen var derasansvar. Hade området inte varit av-spärrat kunde vi skött bevakningenoch fastighetsägaren eller innehava-ren fått ta kostnaderna. Nu fick ettvaktbolag hyras in och polisen betaladem.

PER LARSSON

– Det heter medicinsk losstagning. Det ärden medicinskt ansvarige som talar om hurmycket man ska klippa upp en bil. Kan manta ut en patient på ett enklare sätt så skaman göra det.

Det säger Tom Thörn, Räddningsverketssakkunnige på losstagning.

Men det händer att räddningstjänsten börjarklippa upp bilar innan ambulansen är på plats,för att vinna tid.

– Ja, det gör det, i och med att det ser ut somdet gör med ambulansens tillgänglighet. Då ärdet räddningsledaren som bestämmer. Klipperman för mycket då kan det vara förlåtligt, medtanke på att räddningsledaren inte har sammakunskaper i sjukvård. Det är bättre att klippa engång för mycket än en gång för lite.

Har du någon generell uppfattning om detklipps för mycket eller för lite?

– Nej, vi följer inte upp olyckor i detalj på detviset. Vi gjorde ett försök att utveckla statistikenmed hjälp av räddningstjänsterna, men det visa-de sig inte genomförbart.

Ska man ta hänsyn till synpunkter från för-säkringsbolagen?

– Det tycker jag man ska göra i vissa fall. Dethar exempelvis hänt när räddningstjänst städatvägbanan att man hällt skräpet i den krockadebilen och orsakat mer skador. Men i det här sam-manhanget undrar jag om Rolf Möller någonsinvarit på en skadeplats.

Det har också framkommit synpunkter frånandra håll att räddningstjänsten inte klarar attklippa i moderna bilar.

– Det är nog både och. Det finns räddnings-tjänster som använder teknik från 80-talet, ochdå såg bilarna annorlunda ut. De som utbildas idag får ny utbildning. Sen vet vi ju hur svårt detkan vara för de nyutbildade att få igenom nya ar-betssätt hemma på stationen, ”så här gör vi förså har vi alltid gjort”, kan svaret bli. Men för-hoppningsvis har en del av det nya trängt ner.

kussionen blivit lite absurd.– Det är risk att debatten

drivs så långt att vi får värdetpå bilar att gå före patienten.Bedöms det att en patient be-höver nackkrage, då jobbarman fullt ut efter det. Vi har juinte röntgen på skadeplatsen.

PER LARSSON

Badics tror också att två tidigareolyckor som inträffade med kort mel-lanrum gjort ambulanssjukvårdarnaförsiktigare.

– Det första var en våldsam avåkningpå motorväg, en skadad låg utanför bi-len och klagade över nacksmärtor. In-satspersonal vidtog alla försiktighetsåt-gärder. Röntgen visade inga skador.Kort därefter krockade en tjej med enlyktstolpe. Hon gick själv och satte sig ien annan bil i väntan på ambulans.Räddningstjänsten klippte aldrig bilen,klarade att få henne ur bilen enligt alla

försiktighetsåtgärder och utan att vridakroppen. Men röntgen senare visade påtvå frakturer i nacken.

Med det vill Badics poängtera att inteallt är vad det synes vara, den som stårpå benen kan vara allvarligt skadad.

– Kroppen skyddar sig själv, parerarden skada som skett. Det är vanligt attfolk står upp. Men efterhand slappnarkroppen av, den orkar inte stå emotlängre, och då kommer smärtorna.

PER LARSSON

på ny polisbil

Foto: PETER BÄCKER, VFDet kan man kalla roadies? 13 brandmän slet i sju timmar med att bärga rock-stjärnan Marilyn Mansons utrustning.

Brandmän fickbärga rockstjärnansutrustning– Det är bättre

att klippa engång för mycket

Foto: ROBERT BADICSÄr räddningstjänsten försnabb att klippa av taket på bi-lar när det kan finnas, andraalternativ? Kritiken har fram-förts i Skåne.

Sirenen Nr 1 • 2004Nyheter8

Kommuner ska inte bedrivaambulansverksamhet. Detslår regeringsrätten fast i endom.

Konsekvensen är att pågå-ende verksamhet är olaglig.

– Domslutet är solklart,det ger ingen öppning förtolkningar, säger Åke Jacobs-son, räddningschef i Göte-borg.

Kommuner och Kommun-förbundet laddar nu för attkräva en lagändring.Räddningstjänsten i Göteborghar bedrivit ambulansverk-samhet i 103 år, verksamhetenhar 120 årsarbetare och omsät-ter runt 80 miljoner kronor.

I Malmö har räddningstjän-sten 102 anställda för ambu-lansverksamheten som funnitsdär i 100 år.

Men 19 december slog rege-ringsrätten fast i en dom att detinte är verksamhet kommunerska ägna sig åt.

”Att delta i upphandling aven tjänst för vilken landstingetsvarar, utgör inte en sådan an-gelägenhet av allmänt intressesom kommunen har rätt att en-gagera sig i” står det bland an-nat i domen.

Domen har skakat om två avlandets största räddningstjän-ster, Göteborg och Malmö.Verksamheten är plötsligtolaglig

– Vi befinner oss i upphand-ling av verksamheten. Den av-bröts när vi fick besked om do-men, men politikerna sa till ossatt fortsätta. Juridiskt är vi justnu på tunn is. Men vi jobbar påuppdrag av politikerna, så vikör på, säger räddningschefenKen Henningson.

DomstolstrotsBeslutet att fortsätta upphand-lingen har medfört att Malmöanmälts till Justitieombuds-mannen (JO) för domstolstrots.

– Malmö ägnar sig åt flagrantdomstolstrots. Det är oaccepta-belt att kommunen inte följeren dom från landets på områ-det högsta rättsinstans, sägerPär Cronhult, jurist på Konkur-renskommissionen som drevärendet i domstol

Bakgrunden till regeringsrät-tens dom är att en person, medstöd av Konkurrenskommissio-nen, anmälde att Malmö kom-mun bedrev ambulansverk-samhet i annan kommun. Ett

brott mot den så kallade lokali-seringsprincipen som innebäratt en kommun inte ska haverksamhet i annan kommun.

– När länsrätten tog upp frå-gan så kom det att handla omrätten att utöva verksamhetenöverhuvudtaget, säger KenHenningson.

Malmö överklagade Länsrät-tens dom både till Kammarrät-ten och regeringsrätten, menfick avslag i båda instanser.

Beskedet är därför att kom-muner inte ska bedriva ambu-

lansverksamhet. Domen beröräven Helsingborg, Södertörnsräddningstjänstförbund, Em-maboda och Arvika.

– För oss har det helt plötsligtblivit olagligt att utföra sjuk-transporter. Det kan ju vara ettproblem, säger Lars-GöranUddholm i Södertörn någotironiskt.

Kräver lagändringKommunerna börjar dock inteavveckla verksamheten, de tän-ker gå till motangrepp.

– Vi kommer att uppvakta re-geringen för att få en ändring ilagstiftningen, säger Åke Ja-cobsson.

Göteborg har tre år kvar pådet nuvarande kontraktet. Meni Södertörn och Malmö är upp-handlingar på gång.

Räddningstjänsten i Malmöhar för avsikt att lägga anbudpå ambulansverksamhet i fyrakommuner: Malmö, Vellinge,Svedala och Trelleborg. Det är ide kommuner Malmö i dag harkontrakt.

För att undgå lokaliserings-principen har man beslutat bil-da en speciellt nämnd för verk-samheten i de fyra kommuner-na. Skånes regionstyrelse harmöte i mars, då ska anbudenvara inlämnade

– Det kan ju bli så att de integodtar anbud från oss, medhänvisning till domen i rege-ringsrätten, säger Ken Hen-ningson.

Strider mot intentionerRepresentanter för räddnings-tjänsten tycker dock att domenstrider mot intentioner i blandannat nya lagen Skydd motolyckor, som talar om ökadsamverkan.

Kommunförbundet har rea-gerat och anser som kommu-nerna att en lagändring måstetill.

– Vi pratar om bra samverk-ansformer och bättre trygghet.Då blir det olagligt. Det är etträttsläge vi inte kan ha, sägerThord Eriksson på Kommun-förbundet.

Han ser större faror än attambulanserna försvinner frånde aktuella räddningstjänster-na.

– Ta IVPA, det är ju grönt. Menså fort det går från IVPA tillsjukvård, så blir det olagligt.Och då blir det ett nationelltproblem.

Lars-Göran Uddholm hållermed:

– I förlängningen kan vi inteha defibrillatorer på brandbi-lar, däremot går det bra i polis-bilar, på hotell och flygplatser.

Regeringskansliet har upp-märksammat reaktionerna påregeringsrättens dom. HelenaLinde, jurist på finansdeparte-mentet, har fått uppdrag attbelysa konsekvenserna.

– Vi har konstaterat att en heldel verksamhet som pågår intelängre är laglig. Ärendet är un-der beredning. Och det är bråt-tom eftersom det är en het frå-ga. Mer kan jag inte säga i dag.

PER LARSSON

FOTNOT: Konkurrenskommis-sionen är en grupp inom denopinionsbildande stiftelsen Dennya välfärden. I kommissioneningår bland annat Sigvard Berg-löf, tidigare domare i regerings-rätten.

Dom i regeringsrätten

Olagligt medkommunal ambulans

Foto: MICKE SÖRENSENAmbulanser kan vara landstingets egna eller privata – dock inte kommunala. Det har regeringsrättenslagit fast i en dom. Kommunerna som drabbas av domen och Kommunförbundet slåss nu för en lagän-dring. Och under tiden rullar verksamheten på, olagligt.

– Ersätt totalförsvaret medett samhällsförsvar som haromedelbar krishanterings-förmåga.

Det budskapet sände för-svarsberedningens ordfö-rande Håkan Juholt (s) ut påFolk och Försvars konferensi Sälen.Juholts utspel ruskade om enhel del av de cirka 250 konfe-rensdeltagarna. De fick ocksåett uttalande av statsministerGöran Persson uppläst för sigom att tre miljarder kronor be-höver flyttas över från försvarettill rättväsende och polis.

Det blåste alltså iskalla vindaröver militärerna som kommittill Sälen.

Medan statsministern talarom att i försvarsbeslutet i de-cember flytta miljarder från för-svaret till ”inre hot” säger Juholt:

– Försvaret av Sverige behöverkosta mer i morgon än i dag,men det har inte med militärahot mot Sverige att göra. De haraldrig varit mindre än nu.

För Sirenen utvecklar HåkanJuholt det han sa i Sälen om attdet är hög tid att skrota total-försvaret.

– Länge har totalförsvaret for-mats av en enda hotbild och enenda fiende, alltså ett sovjetisktangrepp på Sverige. Det hotetfinns inte längre, däremotmånga andra i form av terro-rism, sabotage, naturkatastro-fer, epidemier och annat.

– Det finns myndigheter somvar för sig ska hantera sådanahot, men hur förberedda är de,vilken spetskomptens har de?Och framför allt, hur samord-nade är de för att klara en ome-delbar och kraftfull insats? Sek-torindelningen i Sverige är väl-digt stark, det jag saknar är denintegrerade beredskapen.

Omfördelning av pengarI dagens totalförsvar ska det ci-vila försvaret vara ett stöd förmilitären. Efter näs-ta försvarsbeslut blirdet tvärtom, om Ju-holt får som han vill.Militära försvaretblir en resurs som ci-vila försvaret kallarin vid behov.

– Vi behöver även iframtiden ha ett mi-litärt försvar, menhotbilden kräver enomfördelning avden ekonomiska ra-men. Militära pengar måste setttill de uppgifter försvarsmaktenhar i dag flyttas över till de somhar att hantera aktuella hotbil-

der. Ett frågetecken i samman-hanget är dock nivån på försvar-smaktens internationella insat-ser, den har vi ännu inte tagitställning till, säger Juholt.

Han efterlyser en mycketbättre samordning på den civi-la sidan.

– Det känns ibland som omdet är lättare att ena 349 leda-

möter i riksdagen änfem verkschefer i ci-vila försvaret.

Juholt tycker attnya lagen om skyddmot olyckor liggerhelt i fas med hanssyn på det framtidasamhällsförsvaret.

– Räddningstjän-sten blir även i fram-tiden navet kring vil-ket säkerhetsfrågor-na i kommunen kret-

sar. Men det krävs ett nytänkan-de som kan sätta stopp för deförlamande sektorgränsdrag-ningarna. De finns inte bara i

kommunerna utan lika mycketpå regional och central nivå.

Juholt kan tänka sig att flyttaöver statliga pengar för att geräddningstjänstens personalmöjligheter till fortbildning.

– Men det där måste jag stu-dera närmare våren 2005 införförsvarsbeslut del två.

Räddningsmännen då, de300 som utbildas av Rädd-ningsverket varje år för rädd-ningstjänsten i krig, men somockså är en resurs som omedel-bart kan sättas in vid fredstidanödlägen? Dessutom enda al-ternativet till vapenfri tjänst itotalförsvaret.

– Uppgifterna för kriget be-hövs inte eftersom vi inte läng-re har något militärt hot. Menom räddningsmännen kan varaen viktig tillgång i det nya sam-hällsförsvar vi ska bygga upp ärde intressanta. Jag vill veta merinnan jag ger ett svar.

STIG DAHLÉN

Sirenen Nr 1 • 2004 Nyheter 9

Försvarsberedningens ordförande:

– Dags att skrotatotalförsvaret

Samverkan kring NCO ett måsteRegeringen har gett 40 myndigheter i uppdrag att redovisa påvilket sätt de kan bidra till verksamheten vid Nationellt centrumför erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som är under upp-byggnad i Karlskoga.

För närvarande drivs NCO som ett projekt under Räddnings-verket, men tanken är att forma ett oberoende kompetenscen-trum, organiserat av ett stort antal myndigheter.

– Ska vi arbeta för att minska antalet olyckor måste vi ständigtbli bättre på att lära av det som inträffat. Och i det arbetet krävsett ökat samarbete mellan olika myndigheter, säger Räddnings-verkets Thomas Gell.

– Vi vill i en dialog med myndigheterna utveckla samarbetsfor-merna och på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen av ett ge-mensamt kompetenscentrum. Detta kan exempelvis ske genomatt initiera, delta eller driva gemensamma projekt, lägga upp-drag till NCO, delta i arbetet inom olika uppdrag med personal,finansiera projekt och ta en aktiv roll i råd och styrgrupper.

Myndigheterna ska senast 12 mars redovisa hur de tänkerstödja NCO.

KBM ser inget framtida behov av räddningsmänI slutet av januari skickade Krisberedskapsmyndigheten (KBM)sitt förslag till slutrapport inför 2004 års försvarsbeslut på re-miss till bland annat Räddningsverket.

I förslaget skriver KBM bland annat att de inte ser något fram-tida behov av att utbilda civilpliktiga, mot bakgrund av den tioår långa anpassningsperioden inom det civila försvaret.

Stefan Lundqvist, chef för Centrum för risk- och säkerhetsut-bildning, CRS, är av motsatt uppfattning:

– I dag utbildar CRS 300 räddningsmän med olika inriktningarpå räddningsskolorna i Sandö och Skövde. Vårt tidigare synsätthar varit att det finns behov av att utbilda räddningsmän, ur mittperspektiv kommer den uppfattningen att gälla även framöver.

Räddningsverket kommer den 10 februari att yttra sig omKBM:s förslag. I detta yttrande kommer Räddningsverket attutgå från sina tidigare underlag och rapporter på området.

KBM tar hand om RakelKBM (Krisberedskapsmyndigheten) har fått ansvar för det nyaradiokommunikationssystemet Rakel.

Rakel var tidigare en utredning under näringsdepartementet.Det fanns diskussioner att en egen myndighet skulle bildas.Men i stället blir alltså Rakel en enhet hos KBM.

Var det någon gång aktuellt att Rakel skulle hamna underRäddningsverket?

– Man ville ha en neutral myndighet. Vi har en nära kopplingtill räddningstjänsten. Rikspolisstyrelsen med flera ansågs hellerinte neutrala, säger Hans Berged chef på enheten för teknisktledningsstöd på Räddningsverket.

Ramavtal för mobilstationerRäddningsverkets uppgiftFMV håller på med upphandlingen av operatör och infrastruk-tur för det nya radiokommunikationssystemet.

Räddningsverket har fått uppdraget att ta fram ramavtal förmobilstationer.

– Det gäller alltså den utrustning som ska finnas i fordon ochbäras av personal. Inte bara räddningstjänsten, utan alla somomfattas av systemet. Om vi också ska förvalta avtalen är ännuinte klart, säger Hans Berged.

Det nya radiokommunikationssystemet kommer att krävaomfattande utbildning. Centrum för risk- och säkerhetsutbild-ning (räddningsskolan) i Revinge har visat intresse att ta handom utbildningen.

– Revinge har representanter med i utredningen kring utbild-ningen. Jag kan tänka mig att handledare får central utbildning,därefter utbildar varje organisation sin personal lokalt.

Revinge kan förefalla lämpligt som utbildningsplats eftersomutbyggnaden ska börja i Skåne.

När utbyggnaden börjar är inte klart, först måste FMV slutföraupphandlingen av systemet, vilket enligt planerna ska ske inomden närmaste tiden.

SM i losstagning inställtI förra numret skrev vi att det ska genomföras SM i losstagning iSkövde 8-9 maj. Det blir inte så. Juridiska problem tillstötte närmyndigheten Räddningsverket skulle arrangera ihop med priva-ta företag. Troligen blir det inget SM alls i år, men redan nu job-bas det på ett mästerskap under andra former 2005.

Fint besök när verket visade internationella verksamhetenRäddningsverket deltog aktivt i konferensen i Sälen, mest med fokuspå den internationella verksamheten. Generaldirektör Christina Sa-lomonson redovisade inför konferensdeltagarna varför verket kanvara så effektivt utomlands – snabbhet, flexibilitet och ett gott rykte.

Utanför högfjällshotellet i Sälen hade Räddningsverket satt upptre 18-meterstält med stationer om sök- och räddningsstyrkor, min-röjning och annat. Eftersom vädret inte inbjöd konferensdeltagarnatill långa skidturer besökte många i stället tälten. Bland de mestfrågvisa gästerna var utrikesminister Laila Freivalds (som på bildenovan informeras av Räddningsverkets Per-Anders Berthlin) och för-svarsminister Leni Björklund.

Foto: HENRIK ENARSSON

Håkan Juholt

Sirenen Nr 1 • 2004Nyheter10

Räddningsverkets beslut attinte skicka en sök- och rädd-ningsstyrka till jordbäv-ningsdrabbade Iran fick kri-tik i massmedia. Inget av detsom efteråt framkommit omförhållandena i Bam har fåttRäddningsverket att omvär-dera beslutet.

– Enligt de uppgifter jagfått har ingen av de nordiskastyrkor som åkte räddat nå-gra liv, säger Kjell Larsson,Räddningsverket.

När Kjell Larsson vid 06-tidenlarmades om en stor jordbäv-ning i Iran sattes de sedvanligaförberedelserna igång för attsnabbt kunna skicka en styrka.

Det visade sig vara svårt atthitta ett plan under julhel-gerna och försvaret kunde haen Hercules startklar tidigastpå tisdag, fyra dagar senare.

Efterhand som det kom inuppgifter om förhållandena påplats växte beslutet fram attinte skicka en sök- och rädd-ningsstyrka, en så kallad Sar-styrka (Search and rescue).

För långt bort– Det är för långt bort och vi be-dömde att vi inte skulle kunnagenomföra en bra insats. Vitrodde inte vi skulle ha möjlig-het att rädda liv. Huskonstruk-tionerna gjorde att det inteskapas luftfickor för att män-niskor ska kunna överleva. Vivisste också att styrkan intekunde flyga direkt till Bamutan skulle få landa i Kermanvilket innebär en fördröjning,säger Kjell Larsson.

Beslutet fattades i samför-stånd med Sida. I stället be-stämde man sig för att skickatält och filtar.

Sedan Räddningsverket gjor-de sin första internationella in-sats vid jordbävningen i Arme-nien 1988 har det skett en kraf-tig höjning av den internatio-nella beredskapen och allt flerländer skickar hjälpstyrkor.

Blev en väckarklockaJordbävningen i Algeriet i majförra året blev något av en väck-arklocka för FN och andra.Många räddningsstyrkor ärinte bara en hjälp utan kräverockså resurser av en redan an-strängd organisation i detdrabbade landet.

Händelserna i Algeriet väcktediskussion såväl inom FN somdet svenska utrikesdeparte-mentet och Sida; ska Sverigeverkligen ”blint” skicka Sar-team till alla katastrofer?

Beslutet att inte skicka enstyrka till Iran den här gångengrundade sig till stor del på er-farenheterna från jordbäv-ningen i Algeriet.

– Då kom det väldigt mångainternationella team och FNförmådde inte sysselsätta alla.Hjälparbetarna var för mångaoch det är inte bra när de står ivägen för varandra.

Frågan kan då ställas om detär någon idé att Sverige, somligger ganska långt bort frånjordbävningszoner, ska hållaberedskap med Sar-styrkor. Be-redskapen kostar ett par miljo-ner per år.

– Självklart ska vi ha en be-redskap. Beslutet att inte åkatill Iran har ingen betydelse förfortsättningen. Det ska ses somett enstaka beslut baserat på deförutsättningar som rådde.

Avståndet bara en faktorBam i sydöstra Iran var förlångt bort den här gången,men avståndet är bara en fak-tor.

– Algeriet och Turkiet liggerinte för långt bort och jag vill

inte dra någon geografiskgräns. Det beror på situatio-nen. Vi måste tro att vi kan göraen bra insats. Det handlar omskattepengar och vi måste setill att de kommer till bästa an-vändning.

Uppfyller inte standarden1991 bildades organisationenInsarag för att samordna FNsinternationella insatser. Insa-rags ordförande är Kjell Lars-son och han kommer nu att taupp med FN hur organisatio-nen kan förbättras.

– Alla team uppfyller inte In-sarag-standard och kanske kanman ha ett antal godkändastyrkor som har beredskap tvåmånader per år. Genom detkan vi höja beredskapen och fåen mycket kortare anspän-ningstid. Då vet FN att man haren kompetent styrka somsnabbt kan vara på plats.

En förbättrad organisationinnebär bland annat samför-stånd mellan hjälpare och mot-tagare. Därför har det frånsvensk sida tagits initiativ tillett seminarium i Armenien för

FN-personal och lokala myn-digheter.

– Vad behöver vi veta för attkunna göra en optimal insats?Tanken är att bland annat fåfram en checklista, säger KjellLarsson.

GUNNO IVANSSON

FotnotOcha: Office for the Coordina-tion of Humanitarian Affairs

Insarag: International SearchAnd Rescue Advisory Group

Sar: Search and Rescue (sök-och räddningsstyrka)

Ytterligare en död kropp dras fram ur rasmassorna i den jordbävningsdrabbade staden Bam i sydöstra Iran. Dödsiffrorna närmar sig50 000 och en massiv internationell räddningsinsats kunde inte göra mycket. 1600 räddningsarbetare från 44 länder lyckades rädda 22 liv.Allt fler ifrågasätter om det är ett optimalt utnyttjande av resurser att satsa så mycket på det akuta skedet efter en katastrof.

–Vi måste tro vi kangöra en bra insats

Foto: GUNNO IVANSSONSjälvklart ska Sverige ha en beredskap för att skicka livrädd-ningsstyrkor till katastrofområden. – Beslutet att inte åka till Iranhar ingen betydelse för fortsättningen, säger Kjell Larsson, Rädd-ningsverket

Foto

: MAR

TIN

BU

REAU

/Pre

ssen

s Bild

Sirenen Nr 1 • 2004 Nyheter 11

Våra nordiska grannländerDanmark, Finland och Norgeåkte alla med en sökstyrkatill Bam. Ingen av dem räd-dade något liv men anserändå att de gjorde nytta.

– Största nyttan gjorde vigenom att hjälpa FN att re-kognosera hjälpbehovet i dekringliggande byarna, sägerHarry Frelander på finska in-rikesministeriet.Liksom Räddningsverket hadeden danska Beredskapssty-relsen svårigheter att hitta ettflygplan för sin styrka. Efter attha fått tag på plan från Azer-bajdzjan var de på plats försttre dygn efter jordbävningen.Fem dygn senare återvändestyrkan med sex sökhundaroch hade då påträffat åttadöda.

Ingen räddningsstyrkaFinland skickade fem man medbland annat avlyssningsutrust-ning. Den finska styrkanhyrdein ett ett ukrainskt plan ochtrots problem med tillstånd attflyga över polskt luftrum komman i väg på eftermiddagen 27december.

– Det var inte aktuellt attskicka en Sar-styrka. Dels har viinte tillräckligt tränade hundaroch dels kände vi på förhandtill huskonstruktionerna och

att det troligtvis inte skulle hit-tas några överlevande, sägerHarry Frelander.

I likhet med Räddningsver-ket hade man vissa fundering-ar kring avståndet men vägdein fler faktorer.

– Visst fördes en diskussionom avståndet och om vi skullehinna fram i tid, men vi beslötsnabbt att vi skulle åka. En an-ledning var att vi inte gjort nå-gon internationell insats pålänge. Det var ett bra tillfälle atttesta utrustning och utlarm-ning av killarna och hålla demmotiverade.

Under rådande förhållandenvar inte avlyssningsutrustning-en till någon större hjälp.

– Största nyttan gjorde vigenom att hjälpa Ocha att re-kognosera hjälpbehovet i dekringliggande byarna. Detfanns ännu inga lokala myn-digheter på plats och killarnatycker att det är den bästa in-sats de har gjort.

Norska styrkan störstNorge skickade den störstanordiska styrkan med 29 manoch nio hundar. De hade ingaproblem med flyg utan kundeanvända ett av försvarets Her-cules-plan.

Varken Finland eller Norgedeltog vid jordbävningen i Al-geriet och i Norge bestämde

man sig snabbt för att åka.– Ett ganska enkelt beslut,

när Iran via Ocha begärde hjälpåkte vi. Det förekom ingen dis-kussion om vi skulle åka ellerinte, säger insatsledaren OveSyslak.

Den norska styrkan reste pålördagen och kom fram till Ker-man tidigt söndag morgon, tvådygn efter jordbävningen. Därrådde kaos och först efter ettantal timmar kunde de fortsät-ta till Bam.

För sent för att rädda livDe kom för sent för att rädda livmen hittade många döda. Hantycker ändå att de gjorde enviktig insats.

– Största nyttan gjorde vi somkoordinatörer. Vi upptäcktetill exempel att flera interna-tionella team sökte i sammaområde. Den stora utmaning-en är att organisera hjälparbe-tet.

Liksom RäddningsverketsKjell Larsson anser han att or-ganisationen måste förbättras.

– Jag slogs av att det är väldigtfå av de på plats som man servid Insarag-mötena. Styrkornakan inte de internationella sys-temen tillräckligt bra och därhar vi en utmaning att förbätt-ra den internationella koordi-nationen.

GUNNO IVANSSON

Sida stöder Räddningsver-kets beslut att inte skicka ensök- och räddningsstyrka tillIran.

– Jag har stor respekt förRäddningsverkets erfaren-heter, de vet hur det ser utpå en katastrofplats, sägerJohan Schaar, enhetschef påSida.

Erfarenheten säger att man skavara på plats inom 48 timmarför att kunna göra en menings-full livräddande insats.

– Det är ytterst få som överle-ver efter det. De har förekom-mit några extrema fall i Bammen det ändrar inte grundför-utsättningen. Räddningsverketkunde ha åkt i alla fall menskulle då bidragit till att försvå-ra en redan oerhört komplex

samordningssituation.Beslutet att inte skicka en

styrka kritiserades i massme-dia: Varför skickar inte Sverigeen styrka när alla andra gördet?

Men kanske kan frågan vän-das på: Varför åker alla? Ävende som rimligtvis inte hinnerfram i tid?

Alla vill rädda livVid jordbävningen i Algerietförra våren fick styrkor åter-vända utan ha gjort en insats.Och när iranska myndigheteravblåste eftersökningarna medräddningsstyrkor den 28 de-cember hade en del styrkorännu inte nått fram.

Johan Schaar tror att det del-vis handlar om enkel psykolo-gi, alla vill vara den som gör en

avgörande insats och räddarliv. Men inte bara det.

– Beslutsfattare sätts underoerhörd press av massmediaoch politiker som trycker påmed förväntningar om att deska göra något. Man ska haklart för sig att det här försig-går framför all världens kame-ror. Det kräver is i magen att av-stå.

Sida ska ge ytterligare stödtill Röda korset och FN för att tahand om de överlevande ochpåbörja återuppbyggnaden avstaden Bam. Totalt handlar detom cirka 17 miljoner kronor.

– Det viktiga är att finnas kvarefter det att massmedia har för-svunnit och uppmärksamhe-ten har lagt sig.

GUNNO IVANSSON

Sida

Viktigt finnas kvar ävennär massmedia åkt hem

Danmark, Finland och Norge på plats

Räddade inga liv men gjorde nytta

Leif Wall, Räddningsverket,är kommunikationsexpertoch medlem i FN:s Undac-styrka som reste till Bam ijordbävningsdrabbade Iranför att organisera sök- ochräddningsinsatsen.

– Jag har varit på jordbävning-ar förut, i Algeriet förra som-maren och i indiska Bhuj, mendet här var värre. Det var väl-digt förstört, tegelstenarnamaldes sönder och det blevsom sand alltihop. De som be-fann sig under husresternakvävdes omedelbart, säger LeifWall.

Två dygn efteråtNär han och övriga fyra perso-ner i Undac-teamet anlände tillBam i Iran, nästan två dygn ef-ter den kraftiga jordbävningen26 december 2003 , fanns re-dan hjälpstyrkor på plats.Under de följande timmarnaoch dagarna kom räddningste-am från världens alla hörn.

Leif Walls uppgift var attupprätta en kommunikations-

central med datorer och satel-littelefon i ett militärläger mitti stan. All telekommunikation iområdet hade brutit samman.

– Undacs jobb var att organi-sera hjälpinsatsen. Registreraalla team som strömmade in,skaffa kartor och dela ut områ-den för genomsökning.

Fanns inte sysselsättningTotalt arbetade runt 1 600hjälparbetare från 44 länder-med att försöka hitta överle-vande bland rasmassorna. Delyckades gräva fram 22 överle-vande.

– Det blev problematiskt närså enormt många styrkor sam-tidigt befann sig i Bam. Detfanns till slut inte sysselsätt-ning till alla. Dessutom kräv-des det mirakel för att hitta nå-gra överlevande efter ett pardagar. Samtidigt kan vi intesäga att hjälpteamen inte skakomma hit och hjälpa till, sä-ger Wall.

KATARINA SELLIUS

”Det blev somsand alltihop”

Leif Wall, kommunikationsexpert vid Räddningsverket, upprät-tade under FN:s ledning kommunikationscentralen i Bam.

Sirenen Nr 1 • 2004Nyheter12

Dödsbränder 2003:

Färre dog i bostads-bränder134 personer dog i bränder iSverige förra året. Det är enminskning med tre jämförtmed 2001 och 2002, menfortfarande en ovanligt högsiffra.

Äldre personer är kraftigtöverrepresenterade i stati-stiken.

Det positiva i siffrorna för 2003är en klar minskning i antaletpersoner som omkommit i bo-stadsbränder, 109 mot 123 detvå föregående åren.

År 2000 dog 92 personer i bo-stadsbränder. Det var också åretdå Räddningsverket satte uppmålet om en minskning av an-talet döda i bostadsbrändermed tio procent under åren2002-2004. Det betyder att mål-sättningen kommit ordentligtpå skam, i snitt 116 döda i bo-stadsbränder eller 33 fler änmålet.

58 av de totalt 134 som dog ibränder 2003 var 65 år och äld-re, 38 var i åldern 45-64 år. I ål-dersgruppen under 25 år om-kom endast åtta personer.

– I kategorin unga människorligger vi i Sverige bra till vid en

internationell jämförelse. I USAtill exempel är 20-25 procent avde som dör i bränder under 25år, säger Räddningsverkets UlfErlandsson, ansvarig för sam-manställningen av dödsbrän-der.

Statistiken för de senaste femåren ser ut så här:

år bränder döda1999 100 1102000 103 1092001 121 1372002 126 1372003 117 134

Från ord till handling58 av de omkomna förra åretvar män från 44 år och uppåt.

– I denna kategori finns en heldel som har missbruksproblemoch som även är rökare. Dessasaknar ofta brandvarnare ochhar ett lågt säkerhetstänkande.De är också svåra att nå med in-formation, säger Ulf Erlands-son.

Elva av de som omkom 2003fanns i servicehus eller annanvårdform.

– Här har vi i flera år diskute-rat åtgärder som ökad utbild-

ning av personal, bättre larmoch sprinkler. Det handlar allt-så om tidig upptäckt, snabb in-sats och helautomatisk släck-ning. Det är nu hög tid att vi gårfrån ord till handling för attbättra brandskyddet i service-hus och liknande.

Information till anhörigaSvenskarnas medelålder ökaroch allt fler äldre bor ensammai egen bostad, vanligtvis i lägen-het eller på pensionärshem.

Dessa är också överrepresente-rade i dödsbrandstatistiken.

Vad kan man göra för attförbättra brandsäkerhetenför denna kategori?

– Här kan vi inte kräva auto-matiskt brandlarm eller sprink-ler. Däremot kan vi förbättra in-formation till anhöriga. De kanuppmärksammas på brand-riskerna hos sin gamla föräldrar,vikten av att brandvarnaren fun-gerar, faran med sängrökning,behov av timer på spisen och att

man kanske ser till att grannenhar en reservnyckel.

– Samhället kan inte förväntassköta sådant, däremot kanRäddningsverket och rädd-ningstjänsterna bli mycket bätt-re på att informera om anhöri-gas viktiga roll och ansvar, sägerUlf Erlandsson.

STIG DAHLÉN

Strategisk utveckling i kommunen:

Oenighet om vem som ska förebyggaSåväl en majoritet i rädd-ningstjänsten som politiker-na i räddningsnämnden ärberedda att utvecklas inomramen för nya lagen.

Däremot saknas ofta för-ankring uppåt i kommunen.

Det visar färsk forskningvid Karlstads universitet.

Hur tänker och diskuterar mankring räddningstjänstens stra-tegiska utveckling i kommu-nerna i förhållande till den nyalagen? Detta har studerats avett forskarlag vid Karlstads uni-versitet på uppdrag av Rädd-ningsverket.

Räddningstjänstens ansvarRäddningspersonal och politi-ker i tre olika kommuner i stors-tads-, mellanstads- och små-stadskommun har ingått idjupstudien. Forskningen harinneburit att olika synsätt ochperspektiv på utvecklingen ut-

ifrån den nya lagen har kart-lagts. Tidsperspektivet var nu-tid och fem-tio år framåt.

– Vi har spelat in och analyse-rat diskussionerna i tolv olikagrupper från fyra hierarkiskanivåer inom kommunerna; po-litisk ledning, räddningstjäns-tens ledning, chefer för arbets-lag samt brandmännen i ar-betslagen.

– Slående är att alla efterfrå-gar ett omfattande utvecklings-arbete om skydds- och säker-hetsfrågor och en mycket högregrad av samordning inom kom-munen. Synen på räddnings-tjänstens roll i kommunen harvarierat men majoriteten avgrupperna är överens om atträddningstjänsten bör varacentrum och ansvara för dessafrågor i hela kommunen, sägerBirgitta Johansson-Hidén, uni-versitetslektor vid Karlstadsuniversitet.

Alla grupper är ense om att

arbetsuppgifterna förebyggan-de arbete och insats- och rädd-ningsarbete är två självklarauppgifter inom den kommuna-la räddningstjänsten.

– Men i en av kommunerna ärman klart oense om vilken per-sonal som ska utföra det före-byggande arbetet. Dessutomställer sig alla frågande till hurmålsättningen i nya lagen skainfrias, speciellt då man ska ut-veckla arbetet med förebyggan-de av skador och olyckor, utanatt man får mer resurser i formav tid, personal och pengar.

Samordning saknasDet finns dock en del skillna-der. Medan man på den lilla or-ten redan har en klar kopplingin i kommunstyrelsen, är för-ankringen uppåt i kommunen istorstaden mera otydlig.

Enligt räddningstjänsternasaknas samordning inom kom-munerna och samhället. Man

menar att samhället stötvis”pytsar ut” åtgärder inom ex-empelvis brottsförebyggande,trafikförebyggande, barnsäker-het och så vidare. Det byggsvägbubblor, företag skaffarståldörrar och köper nya säker-hetsanordningar och larm. Detkommer ständigt nya typer avkrockkuddar på marknaden.

– Många gånger är det åtgär-der som motverkar att rädd-ningstjänsten ska kunna ge-nomföra en effektiv räddnings-tjänstinsats. I värsta fall kan detinnebära direkt livsfara förräddningstjänstpersonalen.

– Det saknas helhetssyn ochett räddningstjänstperspektiv.Ingen tänker på hur alla dessaåtgärder påverkar samhälletsförmåga att utföra räddnings-tjänstinsatser.

Positiva och skeptiskaI samtliga grupper diskutera-des den enskildes ansvar för

den egna bostaden, fastighetenoch företaget.

– Alla är positiva till att denenskildes ansvar blir tydligt,samtidigt som många är skep-tiska till om den enskilde harpengar, kunskap och möjlighetatt ta det ansvaret. Alla menaratt en hundraprocentig säker-het är orimlig.

Nästa steg blir att ta reda påhur kommunerna tar sig anskydds- och säkerhetsarbetetnär det gäller handlingsplaneroch samordning. Forskarlagetföljer upp detta i en enkätun-dersökning i 50 kommuner.

KATARINA SELLIUS

FOTNOT: Rapporten Personal-och politikergruppers perspek-tiv på räddningstjänstens strate-giska utveckling kan beställas påe-post: birgitta.johansson-hiden@kau.se

Antalet dödsbränder och antalet döda i bostadsbränder minskade 2003 jämfört med de två föregåen-de åren. Men fortfarande omkommer många fler än målsättningen som Räddningsverket satt upp.

Sirenen Nr 1 • 2004 Nyheter 13

Nacka har blivit tryggare– Men vi kan göra mycket merNacka har de senaste årenhaft många drunknings-olyckor.

– Jag påstår att med ettbättre folkhälsoarbete inomräddningstjänsten kan viförhindra att människordrunknar.

Det säger Stefan Wesley, brand-ingenjör vid räddningstjänsteni Nacka.

Nacka är sedan några år till-baka utnämnd till säker ochtrygg kommun enligt Världs-hälsoorganisationens normer.En av de 14 som hittills finns ilandet.

En strävan har varit att få medräddningstjänsten i kommu-nens folkhälsoarbete.

– Våra största resurser sätts innär chansen att rädda liv är somminst. Vi kommer med våra jät-tefina bilar när olyckan redanskett. Tänk om samma mängdresurser kunde användas för attförhindra att olyckan sker. I vårkommun är det fler som drunk-nar än som dör till följd avbränder, konstaterar StefanWesley.

Förra året drunknade tre per-soner och hittills i år har en per-son omkommit efter att ha gåttigenom isen.

Kan sträcka oss längreStefan Wesley är självkritisk ochmenar att räddningstjänstenskulle kunna göra mycket mer:

– Vi vill driva ett aktivt folk-hälsoarbete och lägga mer kraftpå att förebygga drunknings-olyckor. Det är ett område där viinte tidigare jobbat förebyg-gande. Det räcker inte att tareda på var alla badplatser lig-ger för att vi snabbt ska kunnata oss dit när olyckan har skett.

Vi kan sträcka oss längre. Målet är att skapa en tryggare

vattenmiljö i Nacka, som har etttjugotal allmänna badplatseroch närhet till både sjö och hav.

– Därför formar vi idéer kringnya arbetsätt. Tanken är att in-ventera risker och få en bra kän-nedom om stränder, strömmaroch djup.

Man vet att flera badolyckorinträffat vid hala klippor därdet varit mycket svårt att ta sigupp.

– Vi skulle kunna sätta ut rep-tampar på riskfyllda platser föratt göra det lättare för badandeatt ta sig upp, eller på annat sättgöra badandet säkrare, säger

Wesley och tilläger: – När det gäller isolyckor har

vi inte tänkt färdigt. Men på nå-got sätt skulle vi kunna träffafriluftsgrupper och informeraom risker. Räddningstjänstenhar ju öppet även på helgerna.

– Det handlar om att föra övervåra kunskaper till folk i varda-gen.

Utbildade personalFör ett år sedan genomförderäddningstjänsten sitt förstariktiga folkhälsoarbete då etthundratal personer inom hem-tjänsten utbildades i brandfö-rebyggande arbete.

– Vi stödde oss på den natio-

nella dödsbrandsstatistikensom tyder på att det främst äräldre personer som omkom-mer i bränder. Även om vi intehaft många dödsbränder ikommunen, känns det angelä-get att ta itu med detta. Förr el-ler senare drabbar det någonhär.

– Det visade sig att hemtjänst-personalen ofta stöter på riskersom de inte vet hur de ska han-tera. Lakan och täcken med hålefter sängrökta cigarretter, tra-siga värmedynor, hårtorkar ochannat. Dessutom är riskermånga gånger kopplade till al-kohol. Personalen har fått hjälpfrån räddningstjänsten medhur de ska agera i dylika situa-tioner, hur de kan förebygga. Vihar försökt påverka dem attprata med anhöriga om faranmed sängrökning, menar Wes-ley.

– Det kanske är vår uppgift attbredda oss och snacka med oli-ka nykterhetsorganisationerom olika riskbeteenden.

Det är en utmaningWesley är dock inte lyrisk överden nya lagen om skydd motolyckor som sägs ge folkhälso-arbetet vind i seglen.

– Det har inte direkt varit nå-got lagbrott att jobba förebyg-gande tidigare heller, vi harbara inte fått in det i våra rädd-ningstjänsthuvuden. Det är enutmaning att jobba förebyg-gande, eftersom det är svårt attpåvisa något resultat. Ytterstska ju olyckorna inte inträffaalls.

KATARINA SELLIUS

Säker och trygg kommun:

Konkreta åtgärder efterlyses– Tidigare har räddnings-tjänsterna inte varit så akti-va i det skadeförebyggandearbetet i de 14 säkra ochtrygga kommunerna. Mednya lagen blir det naturligtatt räddningstjänsten ochhela kommunen jobbar till-sammans för att människorinte ska komma till skada.

Det säger Tommy Rosen-berg, Räddningsverket.

Han är tillsammans med MonaPütsep ansvarig för det natio-nella skadeförebyggande pro-grammet, som bland annat ar-betar med att göra landets kom-

muner till säkrare miljöer ge-nom att utveckla Världshälso-organisationens koncept ”Ensäker och trygg kommun”.

Större medvetenhet Sedan två år drivs programmetav Räddningsverket, då manövertog ansvaret från Folk-hälsoinstitutet.

– Den nya lagen betydermycket för det skadeförebyg-gande arbetet. Nu betonas attkommunerna mer än tidigareska förebygga olyckor. Det in-nebär även att kommuninvå-narna har ett ansvar för sinegen och andras säkerhet. Med-

vetenheten har blivit större ochdet efterfrågas konkreta åtgär-der, verktyg och metoder förhur man ska jobba rent prak-tiskt med handlingsprogramoch skadeförebyggande, sägerTommy Rosenberg, som ärövertygad om att det lönar sigför kommunerna att arbeta fö-rebyggande.

– Uppföljningar som vi hargjort visar att metoderna för attskapa säkra och trygga kom-muner fungerar, men det krävsatt man håller ångan uppe ocharbetar systematiskt, konstate-rar Mona Pütsep.

Hittills har 14 kommuner i

Sverige certifierats som säkraoch trygga.

– Bara för att man blivit ut-nämnd till säker och tryggkommun betyder det inte attsäkerhetsarbetet är i hamn.Ofta är det en eldsjäl som frånbörjan drivit frågorna, men detfår inte enbart bygga på derasengagemang. Man måste fåmed både politiker och tjänste-män i arbetet. Liksom andra ak-törer i lokalsamhället, till ex-empel polis, landsting, kyrkanoch frivilliga organisationer.

Fler kommuner på gångYtterligare 15 kommuner har

visat intresse att ansöka om attbli säkra och trygga kommu-ner.

Under 2004 utvecklas pro-grammet. En lathund för hurman blir en säker och tryggkommun har tagits fram, samten guide för hur man därefterjobbar systematiskt med ettbrett säkerhetsarbete.

Nästa år står Räddningsver-ket värd för en nordisk konfe-rens för säkra och trygga kom-muner. Konferensen hålls iKarlstad i november 2005.

KATARINA SELLIUS

Foto: KATARINA SELLIUS– Det är en utmaning att jobba förebyggande eftersom det är såsvårt att påvisa resultat, säger brandingenjör Stefan Wesley.

Vad betyder nya lagen omskydd mot olyckor för arbe-tet i ”säkra och trygga kom-muner”?

Ursula Furtig folkhälso-planerareLudvika

– Den nya la-gen om skyddmot olyckorkommer nogatt innebära en del förändringarför oss, den ger ännu starkarestöd för att jobba på det sätt vigör. Men det är ett problem närdom säger att ”visst ska vi jobbaförebyggande, men i år har viinte råd”. Man måste hela tidenöverbevisa tjänstemän och poli-tiker om att man sparar pengarpå att arbeta skadeförebyggan-de. Och man måste vara uppfin-ningsrik, man får inte sluta job-ba förebyggande när pengarnatryter.

Bonde Anderssonbrand-inspektörBorås

– Tidigare varjag osäker påom det härmed trygg och säker var ”vårnisch” inom räddningstjänsten.Kände mig inte riktigt hemmatill en början. Men nu, med infö-randet av nya lagen, är jag med.Lagen talar tydligt om att rädd-ningstjänsten måste jobba före-byggande och tvärsektoriellt.Sedan folkhälsoarbetet kopp-lats ihop med räddningstjäns-ten, har det fått status i kom-munen och en puff framåt.

Sirenen Nr 1 • 200414

Framtidens brandmän finns redan.De som utvecklar arbetsmetoder,

utbildar arbetskamrater och förnyarsynsätt i rollen som specialister pårisk och säkerhet. Fast de inte ärvare sig befäl eller arbetsledare.

En av dem är Anders Höglund vidräddningstjänsten i Sundsvall-Tim-rå.

– Det måste finnas andra sätt att växainom yrket än att bli befäl. Alla behövermöjligheter att utvecklas i och på job-bet.

Anders Höglund, heltidsbrandman iTimrå och deltidare i Njurunda leversom han lär. En ”vanlig brandman”som i en rad projekt tagit fram model-ler för rökdykarreglementen, metoderför säkring på höjd och nya utbild-nings- och övningsunderlag.

Han har sedan han började inomräddningstjänsten på 80-talet visat attdet går att arbeta på nya sätt.

IdésprutaKnappt 1.70 över havet men energisksom en iller. Hängiven sitt yrke. Besjä-lad av att utveckla och förbättra. Detbara studsar idéer omkring honom:

– Kombitjänster med förebyggandeoch utbildning även för brandmän.

– Deltidskårer som spjutspetsar ut isamhället, nära medborgarna ochkommunens verksamheter.

– Förebyggandegrupper med bådebrandmän och befäl som har tid ochutrymme att förmedla räddningstjän-stens kunskaper till alla, gärna som ex-terna säljkurser.

Men framför allt en professionellräddningstjänst specialiserad på före-byggande och skadeavhjälpande insat-ser.

– Vi kan gärna måla parkbänkar ock-så. Men först när vi gjort allt det som ärviktigare.

Svårt att vara tystDet var 1983 som en kompis tipsadedåvarande bilmekanikern och timmer-bilsföraren Höglund om att han kanskeskulle söka till räddningstjänsten. Hankunde inte ha hamnat mer rätt.

– Men som ny brandman tyckte endel att man skulle sitta still och varatyst. Det har jag alltid haft svårt för.

Så det dröjde inte länge innan olika

projekt var igång runt Anders Höglund.Metodutvecklandet tog fart i och meduppdraget som lärare i brand och rädd-ning på Sandö som han haft av och tillsedan1994.

– Inom Räddningsverket har jag sombrandman fått ansvar och förtroendepå ett helt annat sätt än på station.

Tog fram rökdykarreglementeI en arbetsgrupp med lärare från defyra räddningsskolorna och sakkunni-ga vid Räddningsverket arbetade hanfram rökdykarreglementen och model-ler för rökdykning. Det materialet lig-ger nu till grund för undervisningenvid CRS skolor.

Efter ett år som insatsledare på Mid-landa flygplats kom han tillbaka tillSundsvall, när nuvarande räddnings-chefen Peter Löthman lockade medmöjligheter att arbeta på nya sätt:

– Jag såg en chans att få vara med ochutveckla och lära mig saker.

Så hände olyckan. Den som gett nysyn på livet men också ligger till grundför nya sätt att arbeta med repteknik

och säkring på höjd.Anders och kollegan Hans Grönlund

skulle visa kamraträddning på en före-tagsdag vid Akzo Nobel i Stockvik utan-för Sundsvall. De skulle bara repeteraen gång så att allt blev rätt på uppvis-ningen.

– Vi var på sex meters höjd under enskylift. Allt jag hann märka var att far-ten var fel. Så slog vi båda i backen.

Kollegan hade av misstag skurit avbåda linorna.

– Först trodde jag inte att det var såallvarligt.

Skadade kotaMen inne på sjukhuset gick vidden avskadorna gradvis upp för både Andersoch Hans.

– Hans hade krossat hälarna och ska-dat ryggen. Jag skadade samma kotasom förlamade skidåkaren ThomasFogdö. För min inre syn handikappan-passade jag hela huset hemma där jaglåg i sjuksängen första dagarna efteråt.

Men med mycket tur och ännu mervilja, träning och stöd av varandra var

både Hans och Anders tillbaka i tjänst,sex månader efter olyckan. Tillbakafullt ut, men med en ny syn på bådejobbet och livet.

– Det är ju inte så att man går runtoch är tacksam hela tiden. Men jaguppskattar små saker, som att kunnastiga upp ur sängen varje morgon, kun-na gå på toaletten utan hjälp. Och vän-skapen med Hans har bara vuxit.

Ny syn på säkerhetUte på jobb växte en ny syn på säkerhetfram:

– Man säger att ”det händer inte mig”,eller ”vi har ju gjort så här förut”. Ochdet räcker inte med att ha utrustningoch utbildning. Säkerhet innebär ettmerarbete och tar tid; det måste övas inså till den grad att det inte känns i vä-gen ens i ett pressat läge.

Det blev ännu ett projekt förstås. Se-dan 1999 har han utvecklat metoderoch tekniker för bland annat taksäk-ring, rappellering och räddning i vind-kraftverk. Deltidskåren i Njurunda harnumera säkring på höjd som specialitetoch sju instruktörer som utbildar ar-betskamraterna i förbundet.

Anders Höglund arbetar nu med ettprojekt inom Räddningsverket omräddning på extrema höjder, som skaslutredovisas i februari 2004. Under2001 har han också utbildat lärare vidCRS skolor på området.

– Säkring på höjd har varit eftersattute på vissa kårer. Fortfarande är detibland svårt att nå ut med information,folk har så mycket annat på skrivbor-den. Men säkerhetstänkandet är på vägatt bli bättre, generellt.

Lever för sitt yrkeAnders Höglund lever för sitt yrke ochsin mission att utveckla och utvecklas:

– Mitt liv, min fritid och min hobby,kommer det blixtsnabbt.

Något råd till nya brandmän?– Ge inte upp. Var inte rädd för att

dela med dig av idéer och ett förslag:prata med arbetskamraterna, testa nyametoder. Allt kanske inte fungerar menrätt vad det är har man hittat ett nyttoch bättre sätt att göra saker på.

Text och foto:EVA-LENA LINDBÄCK

Det måste finnas andra sätt att växa än att bli befäl

”Jag har respekt för höga höjder och djupt vatten.” Olyckan vid en räddningsuppvis-ning 1997 har gett Anders Höglund perspektiv på risk och säkerhet – och en känslaför vad som är väsentligt här i livet.

Idéerna…Kombitjänster för brandmän– Bryt upp hierarkin med att man måste vara minst för-man för att komma vidare. Det finns en utvecklingskur-va även för brandmän. Skapa tjänster som innefattarbåde operativt arbete, förebyggande och tid att förbe-reda och genomföra utbildningsinsatser.

Deltidskåren– Framtidens spjutspetsar som borde synas mer i sam-

hället. Den nära räddningstjänsten med ett socialt en-gagemang, yrkeskunskaper vid sidan om brandmans-jobbet och ett stort kontaktnät. Kvalitetssäkra genomen övnings- och planeringsorganisation som förser del-tiden med det senaste på olika områden.

– Ta vara på och var rädd om deltiden som resurs, endeltidsbrandman kan ställa in stövlarna när som helst.Det finns en gräns för till exempel hur mycket man kantälja av ersättningen.

Förebyggande– Fler brandmän ute i samhället som informerar och ut-bildar. Skapa tid och utrymme för att sprida räddnings-tjänstens kunskaper till andra på olika områden. Varförinte som externa säljkurser i kommunen? Det har viinte tid med i dag.

Professionalism– Ge räddningstjänsten resurser och utrymme att göradet den är proffs på, allt med tredje mans intresse för

PorträttetPorträttet

Sirenen Nr 1 • 2004 Porträttet 15

Röster från kolleger:

Peter Löthman, räddningschef Sund-svall-Timrå:

– Anders Höglund är väldigt duktig.Han gör mycket kloka saker, är vetgi-rig, påläst och har förstått det nya. Denenskilde brandmannen måste få ut-vecklingsmöjligheter och ansvar föregna områden – det ska inte enbart lig-ga på befälsnivå. Anders är ett bra ex-empel: han både vill och kan, och vihejar på.

Anders Strinnholm, operativ chef ut-bildningsavdelningen CRS Sandö:

– Han är väldigt ovanlig för att varabrandman. Jag har inte stött på någonannan som är så ambitiös och kunnigpå så många områden inom yrket.Dessutom är han en duktig pedagog.Och en ödmjuk och mjuk kille – ocksådet lite ovanligt i det här jobbet.

Hans Grönlund, brandman heltidSundsvall och deltid Njurunda:

– Anders är helt underbar som kolle-ga: driftig, sprudlar av energi och sakerhan tar på sig blir verkligen gjorda.Just därför har han ibland lite förmycket att göra och kanske är lite förnoggrann – man kan ju gena ibland,men det gör inte Anders. Han har alltiden åsikt och står för den, även om detinte alltid gör honom populär hos alla.

Anders HöglundÅlder: 45 årFamilj: barnen Kristoffer, Nicklas,Linda, Stefan och Martin samt katterna Marley och NikeyBor: villa i Mjösund, Njurunda söder om SundsvallKör: Volvo 850Läser: Förändring av utbildningför räddningstjänstpersonal, SRV-rapport. Skämt åsido – böckernaom Arn av Jan GuillouLyssnar på: allätare men helst Ledin eller SpringsteenSer på: Bondfilmer och Ringen-triloginÄter: fisk och pressad potatis, gärna vin tillPå fritiden: Fritid? Okej, yngstesonens innebandymatcher Kloka ord: Kommer tid kommerråd. Och som Mark Twain sa: Ommänniskan skulle prata mer änhon lyssnar hade hon haft tvåmunnar och ett öra.

Kamraträddare. På några minuter har Anders Höglund organiserat en höghöjdsövning på Bergaberget i Njurunda för bildernatill Sirenen. Inte långt mellan tanke och handling: – Arbetsglädjen finns i att utveckla metoder, göra saker bättre. Och så alla brakolleger i Timrå och Njurunda.

ögonen. Tid att arbeta mer med övning och metodut-veckling, så att vi får inrikta oss på att bli duktiga brand-män. Att renovera brandstationen är inte vårt jobb –jämför med polisen. Vi ska arbeta förebyggande ochskadeavhjälpande; när allt är gjort på det området kanman kanske disponera tiden även till annat.

Ny teknik och nya metoder– Skärsläckaren är ett bra exempel på när rädsla förkrympande enheter kommer i vägen för sakligheten. Se

den som ett verktyg att ha med i lådan! Men se ocksåupp med att små insatsenheter innebär en risk att börjatumma på reglementen och säkerhet. Det är tack varereglementena som vi haft så få olyckor med brandmän itjänst i Sverige.

Projekten…• Rökdykning Arbetsgruppen har tagit fram modeller och instruktio-ner för rökdykarinsatser, det första dokument med ett

antal metodalternativ som alla fyra skolor stått enigaom som utbildningsunderlag. Dessutom undervisnings-material för rökdykarledarutbildning.

• Säkring på höjd/räddning på extrema höjderEtt utbildningsunderlag: bildspel, fakta och metodbe-skrivning, utbildningsplan, säkerhetsinstruktion och lä-rarhandledning för CRS skolor.

Utbildning16

Skolorna måste sälja mer

– Nu är det upp till bevis2003 sålde de fyra ”rädd-ningsskolorna” utbildningför cirka 25 miljoner kronor.

Om fyra år ska de sälja för70 miljoner.

Det handlar delvis omskolornas överlevnad.

2003 bildades Centrum för risk-och säkerhetsutbildning (CRS)som en del av Räddningsverket.De fyra regionala skolornaSandö, Rosersberg, Skövde ochRevinge riskerade först att blitre, men efter kraftiga personal-nerdragningar fick alla fyrachansen att överleva.

– Nu är det upp tillbevis. Vi måste hittanya kunder, vi måstevisa att vi håller högkvalitet och att vi ärkonkurrenskraftiga,säger Stefan Lund-qvist, chef för CRS.

Även om den in-täktsfinansierade ut-bildningen enbart är och bliren mindre del av skolornas to-tala verksamhet kan den alltsåavgöra antalet skolor i framti-den.

– Det finns inget självända-mål med just fyra skolor, däre-mot starkt uttryckta önskemålfrån våra största kunder att vifinns i alla delar av Sverige. Visatsar därför på att utveckla allafyra skolorna.

Minskande anslagTidigare har nästan all verk-samhet på skolorna finansie-rats med anslag. Utbildning avräddningstjänstens personaloch civilpliktiga räddningsmän

har dominerat. De statliga an-slagen för centrumets verksam-het i år är 268 miljoner kronor.

Dessa kommer successivt attminska. Fram till nu har statenbjudit kommunerna på utbild-ningen av exempelvis brand-män. I höstas startade den nyatvååriga och studiemedelsberät-tigade eftergymnasiala utbild-ningen i skydd mot olyckor(SMO). Eleverna blir bland an-nat kvalificerade att arbeta sombrandmän. När SMO-utbild-ningen är fullt utbyggd kommerdet att finnas 150 elever samti-

digt på varje skola.

Viktig kärngrupp– Studenterna i SMO-utbildningen kommervolymmässigt att sva-ra för en stor andel avdet totala antalet ut-bildningsdagar. Menäven fortsättningsvisblir kommunal rädd-

ningstjänst en viktig kärn-grupp på skolorna i form av vi-dareutbildning och fortbild-ning.

– Utbildningen för deltids-brandmän fortsätter volym-mässigt ungefär som tidigare,men stöps om. För dem införsen nyutvecklad utbildning iräddningsinsats. Befälsutbild-ningen ersätts med ett nytt vi-dareutbildningssystem, sägerStefan Lundqvist.

Utbildningen av civilpliktigaräddningsmän ska bedrivas påtvå av skolorna, i Sandö ochSkövde. Denna utbildningsframtid omges av en del fråge-tecken. Om det blir en fortsätt-

ning avgörs i det kommandeförsvarsbeslutet.

Revidera uppåt?Utöver den anslagsfinansieradeutbildningen är alltså målet attsälja utbildning för 70 miljonerår 2007. Nästan en tredubblingjämfört med i dag? Går detverkligen?

– Vi har försökt vara realistis-ka, ja vi har snarare lagt oss i un-derkant i vår bedömning. Minförhoppning är att vi om ett ochett halvt år kan revidera mål-sättningen. Uppåt!

Personalen har minskat, detska produceras mer utbild-ning och inom delvis helt nyaämnen. Hur går den ekvatio-nen ihop?

– Trots oron med personal-minskningar genomfördes un-der 2003 ett bra utvecklingsar-bete, skolorna sålde utbildningför 25 miljoner och alla skolorlyckades på ett bra sätt kommaigång med den nya SMO-ut-bildningen. Det tyder på attskolornas personal har enmycket hög kapacitet, sägerStefan Lundqvist.

Finns det inga frågeteckenför dig?

– Självklart finns osäkerhets-faktorer. Den största är kom-munernas ekonomi framöver.Kommunerna, och då tänkerjag inte bara på räddningstjän-sten, är våra viktigaste kunder.En nyckelfråga är därför hurmycket de är beredda att inves-tera i det utbud vi kommer attha i fortbildning, vidareutbild-ning, kris- och säkerhetsutbild-ning och annat.

– Försvarsbeslutet kan kom-ma att förändra antalet civil-pliktiga. Jag hoppas att vi kanbehålla dagens numerär på 300civilpliktiga.

– En annan viktig faktor ärförstås hur intresserade nya till-tänkta kunder är av det bredareutbildningsutbudet. Grundenför att bilda centrumet för risk-och säkerhetsutbildning varenligt den statliga utredaren attdet finns ett behov i samhälletav kurser i sårbarhet, krishante-ring, riskhantering.

Kommer skolorna att hasamma kursutbud?

– Ja och nej. Det kommer attfinnas ett grundutbud på alla

skolor som ska svara mot regio-nens behov. När det gäller spe-cialkurser kommer vi inte att haråd att ha full satsning på allaskolor. I vissa fall måste vi ocksåvara beredda att köpa in kom-petens utifrån.

– Det är viktigt att CRS uppfat-tas som ett enda stort centrumför risk- och säkerhetsutbild-ning i Sverige. De fyra skolornaska inte konkurrera inbördes, istället ska de komplettera va-randra, säger Lundqvist.

STIG DAHLÉN

– Våra skolor har ett svårslaget koncept

En holländsk styrka genomför insats på Revinges övningsområde.Holländarna hittade till Skåne på allvar förra året och de goda er-farenheterna har de spritt bland kollegor i hemlandet.

Stefan Lundqvist

2004 är året när Räddnings-verkets centrum för risk-och säkerhetsutbildning(CRS) på allvar ger sig ut ochraggar nya kunder.

– Räddningsverket är ettstarkt varumärke och vi harett svårslaget koncept, sägerinhyrde marknadschefenMagnus Bårdén.

Det handlar inte bara om atthitta nya kundgrupper, det gäl-ler också att slå vakt om de be-fintliga.

– 2002 hade vi 560 olika kun-der. Så många som möjligt avdem satsar vi på att etablera enfortsatt och långsiktig relationmed, säger Bårdén.

Den enskilda kundgrupp han

i första hand tänker på är denkommunala räddningstjän-sten. Räddningsverket harlänge ansvarat för den anslags-finansierade kompetensut-bildningen av räddningstjän-stens brandmän och befäl. Där-utöver har kommunerna ocksåbörjat köpa specialkurser iökad omfattning, år 2002 för8,2 miljoner kronor.

Nya lagar skapar behovAndra stora beställare av ut-bildning är näringslivet (7,8miljoner) och statliga myndig-heter (4,6 miljoner).

– Den marknadsundersök-ning vi gjort visar att det finnsstor potential bland alla dessagrupper, kommuner, närings-

liv och statliga myndigheter.Inte minst kommer de nya la-garna (om extraordinära hän-delser respektive skydd motolyckor) att ge kommunernabåde ökat ansvar och större be-fogenheter.

– Utbildningsbehoven blirstora de närmaste åren. Vi är re-dan igång med utbildningarkring handlingsprogrammen.säger Magnus Bårdén.

Vid sidan av de kommunalaräddningstjänsterna riktar CRSsig i första hand till dessa kate-gorier i sin marknadsföring:

• större företag, myndigheteroch organisationer med fokuspå att förebygga olyckor ochhantera krissituationer.

• företag med industribrand-

kårer eller företag med störrerisker.

• kommuner med fokus påolycksförebyggande arbete i vi-dare mening, hantering av kris-situationer och liknande.

– 2004 prioriterar vi utvaldamålgrupper, ser över produkt-portföljen och utvecklar pre-sentationen på webben.

– Vidare ska vi jobba för ettnära samarbete med Krisbe-redskapsmyndigheten medförhoppningen att de lägger enhel del av sitt omfattande kurs-utbud på våra skolor, säger Bår-dén.

Stor potentialTjänsteexport är ett annat in-tressant område. Räddnings-

verket finns redan på den inter-nationella scenen som utbilda-re och har ett gott anseende.

– Här finns på sikt en hur storpotential som helst.

Det finns konkurrenter tillCRS på utbildningsområdetoch fler kommer att dyka upp.Men Magnus Bårdén tycker attcentrumet för risk- och säker-hetsutbildning har ett svårsla-get koncept.

– Våra skolor erbjuder fantas-tiska möjligheter, där teori ochpraktik kan varvas. Här finnserfarna och duktiga lärare, fan-tastiska övningsanläggningar,hotell, restaurang och annat.Ingen annan organisation iSverige har den helhet som vierbjuder.

Sandö är utbildningsorgani-sationens utpost i norr. Därser man framtiden an medtillförsikt:

– Vi står bra rustade perso-nellt och vi har goda möjlig-heter att sälja mer utbild-ning, säger skolchefen RuneMoberg.

2003 var ett turbulent år påskolorna när personalramenskulle reduceras.

– Trots den processen ochtrots starten för den nya SMO-utbildningen klarade vi att säl-ja för 4,3 miljoner kronor eller300 000 kronor mer än budget.

– 2004 ska vi sälja för 5 miljo-ner och sedan öka gradvis. Detkommer vi att klara med denorganisation vi har i dag. Kun-

der finns, det vi måste satsa merpå är marknadsföring, sägerRune Moberg.

Vilka är kunderna?– Kommunerna vid

sidan av räddnings-tjänsten är en gruppmed stora utbild-ningsbehov inomskydd och säkerhet. Vihar märkt ett intresseför miljöutbildningoch vi har en fortsattbra efterfrågan på kurser i kris-bearbetning.

– Frågetecknet kring kommu-nerna är ekonomin. Hur myck-et de har råd att investera i ut-bildning av sin personal.

Sandö har fått specialuppdra-get att bygga upp ett lärstöd-centrum inom CRS, i första

hand med inriktning på dis-tansutbildning.

– Här finns mycketatt göra, det kanhandla om teoriut-bildning på distansmed praktik här iSandö. Vi får i högreutsträckning vara be-redda att åka hem tillkunden och utbilda.

Sandö vill även pro-filera sig internatio-

nellt i samarbete med Sida ochUmeå univesitet, på NBC-frågor(närheten till Totalförsvaretsskyddcentrum, Foi och Umeåuniversitet) och på sjukvårds-frågor i samarbete med lands-tinget och Akut- och katastrof-medicinskt Centrum.

I fjol sålde Skövde utbild-ning för nära 5 miljoner kro-nor. Om fyra år ska den siff-ran ha stigit till 15-20.

– Först tyckte jag att detlät en som omöjlig uppgift,men nu inser jag att vi harstora möjligheter, sägerskolchefen C-G Karlsson.Han har varit skolchef i Skövdesedan Räddningsverket bilda-des 1986. Aldrig har det hänt såmycket på skolan som nu.

– Det är en spännande tid. Fär-re ska göra mer, göra nya sakeroch göra det med hög kvalitet.Vi får alla springa lite fortare ochvara extra kostnadseffektiva. Föratt lyckas med den stora utök-ningen av utbildningen måste vianställa fler, främst lärare, sägerClaes-Göran Karlsson.

Varje skola arbetar mer resul-tatinriktat än tidigare. Eventu-ellt överskott kan användas föratt utveckla verksamheten vidden egna skolan.

– Tidigare försvanneventuellt överskottin i den stora budge-ten. Klart att det här ärmer stimulerande ochger en extra drivkraft.

Skövde får ansvarför kunskapsområdetTrygg och säker kom-mun.

– Vi ska jobba för att breddasäkerhetstänkandet i kommu-nerna till att omfatta mer änräddningstjänsten. Förhopp-ningsvis kommer det att resulte-ra i en hel del ny utbildning.

Västsverige är ett industritätt

område. Vi bedömer att detfinns utrymme för en ökad ut-bildningsverksamhet riktadmot industrin. Vi har ett kon-

taktnät i Europa somkan ge en del upp-drag. Ett samarbetemellan skolan ochRäddningstjänstenStorgöteborg kan ock-så resultera i utbild-ningsuppdrag.

Karlsson välkomnarett ännu närmaresamarbete mellan de

fyra skolorna:– Osund konkurrens mellan

skolorna kan förgifta arbetskli-matet, ökad samverkan tjänaralla på. Det är tillsammans somskolorna och centrumstabenkan nå målen.

Rosersberg nära Arlandaflygplats ser närheten tillStockholm och en folktät re-gion som sin styrka.

– I vårt upptagningsområ-de finns många myndighe-ter, organisationer och före-tag med stora behov av ut-bildning i säkerhet, sägerskolchefen Kennie Thörn.

Han och skolan har lämnat ettbesvärligt år bakom sig medoro i leden och uppsägningar.

– Nu kan vi äntligen ta satsmot en framtid som är mycketspännande. 2004 ska lära ossmer om den omvärld som intebara är brand och räddning, viska vidareutbilda våra lärareoch marknadsföra oss, sägerKennie Thörn.

2007 ska Rosersberg enligtden långsiktiga planen avsevärtöka risk- och säkerhetsutbild-

ningen som inte är anslagsfi-nansierad. Samtidigt vill hanöka grund- och vidareutbild-ningen.

– 2003 sålde vi för 7,5 miljo-ner, 2004 siktar vi på 9,5. Vi skaöka tillväxten på ett planeratsätt och inte ta oss vatten överhuvudet.

– Vi ligger i dag på ennivå vi klarar med nu-varande personal, menefter hand som vi ökaromsättningen måste vianställa fler. I år kom-mer vi att förstärka lä-rarkåren med fleratjänster, säger Thörn.

Närheten till en storkundkrets ger alltså Rosersbergett bra utgångsläge för att ökaantalet utbildningar. Men myn-tet har också en baksida.

– Det är tufft att rekryterabrandingenjörer och riskhan-

terare. De har ett stort antal ar-betsgivare att välja på i regio-nen. Men det problemet har vilöst genom avtal med rädd-ningstjänster och företag.

Rosersberg är enda skolansom bedriver sotningsutbild-ning och här sker nu en efter-

längtad uppfräsch-ning i nya lokaler.

– Vi hoppas ocksåkunna nischa oss påbland annat krisled-ningssystem, där vi re-dan har ett samarbetemed KBM. Tjänsteex-port är ett annat spän-nande område. Vårtgeografiska läge med

närhet till länderna på andra si-dan Östersjön skapar möjlighe-ter. Likaså kan närheten till Ar-landa göra det naturligt att för-lägga internationella kurser ochutbildningar på Rosersberg.

17Utbildning

Sandö:

Centrum för distansutbildning

Skövde:

– Det här känns stimulerande

Rosersberg:

Närhet till många kunder

Revinge:

Öresundsbronskapar möjligheterSkolan i Revinge utanförLund jobbar redan för hög-tryck med säljutbildning påden internationella scenen.

– Holländarna åker hellretill Revinge än till Englandför övning och utbildning,säger skolchefen Per Wid-lundh.

Holländska kommuner ochmyndigheter har valt Revingeför omfattande kursverksam-het för befäl ochbrandmän.

– Det här är ingendagslända. Genom-brottet kom 2003 ochvi har redan tecknatflera kontrakt på fyraeller fem år med hol-ländarna, säger Wid-lundh.

Utbyte har ocksåskett med räddningstjänster iDanmark. Öresundsbron haröppnat nya möjligheter, pådrygt en timme kan danska kå-rer vara på plats i Revinge medegna fordon för övningar.

Utvald av EU– Inom den så kallade EU-meka-nismen arbetar vi ihop medDanmark. Revinge har valts utsom en av fem utbildningsplat-ser i hela Europa av EU-kom-missionen. I år ska vi genomfö-ra fem veckokurser. Gör vi braifrån oss kan detta generera flerutbildningar på EU-området.

Widlundh är med i den euro-peiska skolchefsgruppen ochpåstår bestämt att centrum förrisk- och säkerhetsutbildningstår sig bra i konkurrensen.

– På flera områden, exempel-vis brandförlopp och ledning,är vi outstanding i Europa. Detär viktigt att veta och det voreväl katten om vi inte tog vara pådet i marknadsföringen. Vi kanerbjuda attraktiva utbildning-ar på våra skolor, men är också

öppna för att åka tillandra länder och ge-nomföra kurser, sägerWidlundh.

En hämsko för Re-vinge har varit bristpå hotellrum. Skolanhar fått säga nej tillutbildningar. Men ny-ligen gav CRS-led-ningen klartecken att

Revinge får uppföra en modul-förläggning med 40 modernarum. Allt ska vara klart 1 juni.

– I dag är en femtedel av vårverksamhet intäktsfinansieradutbildning. Inom fem år måsteuppemot hälften vara det. Det ären överlevnadsfråga för skolan,säger Widlundh och tillägger:

– Mitt i allt tal om nya kunderfår vi inte glömma vårt grund-uppdrag. SMO-utbildningen,vidareutbildningssystemet ochinte minst kommunerna medräddningstjänsterna. De ärfortfarande vår primära mål-grupp.

Rune Moberg

C-G Karlsson

Kennie Thörn

Per Widlundh

Foto: PER WESTERGÅRD

Sotarna vädrar morgonluft.– Jobbet får högre status framöver. Den fördjupa-

de brandskyddskontrollen betyder att vår verk-samhet erkänns som ett samhällsnyttig arbete.

Det säger skorstensfejare Benny Johansson somser om sitt hus genom att vidareutbilda sig.

De syns lång väg på skolan i Rosersberg.Svartklädda, med ursnygga bälten prydda med riks-

vapnet och kurpisen nedtryckt på huvudet, sotarenstraditionella huvudbonad. Förr i tiden var mössan till-verkad av vita (!) mjölsäckar med ”inbyggt” andnings-skydd. Mössan rullades ner över ansiktet för att sotarenskulle slippa dra ner sot i lungorna. I dag bärs den mestför syns skull. Och är svart från början.

Benny Johansson, Varberg, har jobbat som sotare ifyra år och är en av 24 sotare som går den tio veckorlånga påbyggnadsutbildningen till skorstensfejartek-niker.

– Det känns som ett måste att läsa vidare till teknikerom man vill vidare i yrket. Särskilt nu när nya lagenlägger tyngdpunkten på brandskyddskontrollen. Detinnebär mer kvalificerade arbetsuppgifter, vilket i sintur kommer att kräva högre kompetens. Kommunerna,näringslivet och allmänheten kommer att få mer in-blick i vad vi gör och vad vi kan erbjuda för tjänster,tror han.

Borde vara som att besiktiga bilenBrandskyddskontroll ingick tidigare i den vanliga sot-ningen, men blir nu mer omfattande och noggrann.Förhoppningen är att den nya brandskyddskontrollenska minska antalet eldstadsrelaterade bränder och ifortsättningen ska den utföras av de som är behöriga,det vill säga sotare med lägst skorstensfejarteknikerut-bildning.

– Det borde vara som att besiktiga bilen. Ingen ifrå-gasätter en bilbesiktning i förebyggande syfte. Av sam-ma anledning borde det vara självklart att också seöver säkerheten hemma. Det är bra att brandskydds-kontrollen får mer tyngd, säger Benny Johansson.

– Sen ser vi från skorstensfejarna gärna att samarbe-tet med räddningstjänsten ökar så att båda får mer in-blick i varandras jobb.

I dag finns inte tillräckligt många sotare med tekni-kerkompetens som har behörighet att utföra brand-skyddskontroller. Räddningsverket uppskattar att detbehövs drygt 300 skorstensfejartekniker för att täckaupp behovet i hela landet under de kommande åren. Idag finns 250. Av den anledningen kommer det att ge-nomföras dubbla skorstensfejarteknikerutbildningarunder några år.

Även Steiner Hassellöf, sotare i Sotenäs på Västkustensedan tolv år, går teknikerutbildningen:

– Det är inte alla som vet vilken kompetens sotarenegentligen besitter. Alldeles för få utnyttjar våra kun-skaper fullt ut. Utöver rengöringen har vi en rådgivan-de roll, exempelvis utför vi beräkningar avseende lön-samheten av energibesparingsåtgärder, säger han.

– Vi är opartiska sakkunniga som står mellan fastig-hetsägaren och hantverkaren. Jag välkomnar ett upp-sving.

Som skorstensfejartekniker läser man bland annathusbyggnadsteknik, författningsteknik, förebyggandebrand, värme- och ventilationsteknik.

Osäker framtid – Samtidigt finns en oro i branschen, ingen vet riktigtvilka konsekvenserna av nya lagen blir. Många sotareär oroliga för att det inte ska finnas tillräckligt mycketjobb, säger Benny Johansson.

I dag finns cirka 1500 sotare i landet.I nya lagen slopas kravet på rensning av imkanaler

från bostadskök, vilket innebär ett minskat personal-behov. Eventuella fristförändringar, som nu ska beslu-tas av kommunerna själva, kan ytterligare minska be-hovet av antalet sotare. Å andra sidan förväntas den ut-vidgade brandskyddskontrollen generera mer jobb.

18 Sirenen Nr 1 • 2004Utbildning

Knoparklädda. Steiner Hassellöf, Sotenäset och Benny Johansson, Varberg, blivande skorstensfejartek-niker och därmed behöriga besiktningsmän med befogenhet att utföra brandskyddskontroll enligt nyalagen om skydd mot olyckor.

Foto: Gunno Ivansson

Nya lagen – ett steg uppåt

– Men även om lagen ändras så behöver imkana-lerna fortfarande rensas. Men det är upp till fas-tighetsägaren att se till att det blir utfört och taansvaret att skydda sig mot brand.

Det har varit motigt för sotarna under mångaår. Sotningsväsendets framtid har utretts undertio års tid, sotningsmonopolet har diskuteratsoch yrkesgruppen har ifrågasatts och utretts. Desvarta sotarskjortorna hängde i garderoben någ-ra år.

Stor yrkesstolthetMats Berglund är lärare på sotarutbildningen iRosersberg inom ämnena förebyggande brandoch yrkestjänst:

– Yrkesstoltheten bland sotarna är stor och detär roligt att se hur allt fler på utbildningarnabörjat bära sina traditionella sotarkläder. Helabranschen känner en lättnad att det äntligenhänder något. Nu vet vi vad som gäller. Nya la-gen öppnar upp för samverkan mellan sotnings-väsendet och andra kommunala förvaltningar.Och det känns som ett steg framåt, säger han.

Under många år har sotarutbildningen hållittill i tillfälliga lokaler. Nu håller man på att fär-digställa en betydligt större övningslokal medflyttbara väggar monterade med ventilations-trummor, uppmurade skorstenspipor, pannoroch kaminer.

KATARINA SELLIUS

19Sirenen Nr 1 • 2004 Utbildning

Förslag

Ny utbildningöppen för allaEtt förslag till ny sotningsut-bildning innebär stora för-ändringar.

Tidigare har det tagit treår att få sin skorstensfejar-examen. Morgondagens so-tare är färdigutbildade efter20 veckor.

Den nya sotningsutbildning-en, med pla-nerad start ijanuari 2005,föreslås varaöppen för alla.

Det kommerinte – som ti-digare – attkrävas någonanställning iett sotnings-distrikt för att kunna söka tillutbildningen. Tidigare har enblivande sotare gått i lära hosen skorstensfejarmästare,kombinerat med femton veck-ors utbildning på Räddnings-verkets skorstensfejarlinjeutspritt under tre år. Därefterhar man fått sin skorstensfejar-examen.

Lärlingssystemet bort?– Syftet med det nya utbild-ningssystemet är att få en bre-dare rekryteringsbas, att ge flerpersoner möjlighet att söka sigtill sotningsväsendet. Mening-en är att eleverna ska kunna fi-nansiera sina studier medhjälp av studiemedel, sägerHåkan Sten, Räddningsverket.

Han ingår i den arbetsgruppsom tagit fram förslaget till nysotningsutbildning.

– Det är möjligt att lärlings-systemet försvinner med tiden,men det är heller inget somhindrar att en blivande sotareäen i fortsättningen anställsoch får utbildningen betald avarbetsgivaren.

Utbildning i två stegNuvarande utbildningssystembestår av tre steg; skorstensfe-jarlinjen, teknikerlinjen samtingenjörslinjen.

Det nya utbildningssystemetföreslås endast innehålla tvåsteg; en 20 veckor lång grund-utbildning till skorstensfejaresamt en 20 veckor lång vida-reutbildning till skorstensfe-jartekniker.

Den nya sotningsutbildning-en är en anpassning av yrkettill den nya lagen om skyddmot olyckor.

De gamla bestämmelsernaom att kommunen ska vara in-delad i sotningsdistrikt somföreträds av en skorstensfejar-mästare som ansvarar för sot-ning och kontroll, gäller intelängre. Något sådant krav finns

inte med i nya lagen.Därför har också den nuva-

rande vidareutbildningen tillskorstensfejarmästare – ingen-jörslinjen – tagits bort i det nyautbildningssystemet. Vissa de-lar av den kommer i fortsätt-ningen att finnas som avgifts-belagd fortbildning.

Sotningsutbildningen ge-nomförs i Räddningsverketsregi vid Centrum för risk ochsäkerhetsutbildning, CRS, i Ro-sersberg.

13 veckor på skolanArbetsgruppen föreslår attbåde grundutbildning ochskorstensfejarteknikerutbild-ning ska bestå av 13 veckorskolbunden tid samt sju veckorförlagd till en arbetsplats, Lä-rande i arbete (Lia).

Innehållet i grundutbild-ningen har inte förändrats inågon större utsträckning.Däremot har innehållet i skor-stensfejarteknikerlinjen ut-vecklats.

– Sotning är ett bra brandfö-rebyggande verktyg, men deträcker inte. Under flera års tidhar vi sett att antalet soteldaroch eldstadsrelaterade brän-der inte minskat. Vi har längehaft nästan 2000 bränder perår och tror att den nya och för-djupade brandskyddskontrol-len är greppet att komma åt dehär bränderna. Tanken är atten bättre utbildning leder tillbättre brandförebyggande ar-bete, säger Håkan Sten.

Av den anledningen vill manlägga mer krut på skorstensfe-jarteknikerutbildningen.

HögskolebehörighetInnehållet fokuseras i högregrad på byggnads- och instal-lationsteknik med inriktningpå brandskyddskontroll, be-siktnings- och undersöknings-arbete.

För att söka till skorstensfe-jarlinjen krävs grundläggandehögskolebehörighet. Sammabehörighetskrav som gäller förden tvååriga utbildningen iskydd mot olyckor.

Den som antas till vidareut-bildningen till skorstensfejar-tekniker ska förutom skor-stensfejarexamen ha särskildbehörighet i samhällskunskapA, matematik A, svenska/svens-ka som andra språk B samtminst tre års yrkeserfarenhetfrån sotningsverksamheten,varav minst två år efter grund-utbildningen.

Remisshanteringen pågåroch beslut om utbildningensinnehåll fattas av CRS:s styrel-sei maj.

KATARINA SELLIUS

Riksvapnet får man bäranär man avlagt gesällex-amen som skorstensfejare.Nu räcker det inte längremed riksvapnet i bältet föratt få utföra brandskydds-kontroller. Nya lagen krä-ver att man har lägst skor-stensfejarteknikerutbild-ning.

Foto: Gunno Ivansson

för sotarna

Håkan Sten

Sirenen Nr 1 • 200420 ReportageReportage

Mats Larsson, 30, sitter uppflugen på köksbänkeni femrummaren som fem studenter delar.

– Det är väl livsstilen, säger han. En aktiv livsstil.

Vi pratar om valet, varför han hamnade i Skövde.Hemma i Stenungsund har han familj, hade jobbsom elektriker. I den situationen kan det vara tufftatt börja studera, inte minst ekonomiskt. Och han lä-ser inte heller för att få ett jobb som ger någon dröm-lön. Men efter några år som deltidsbrandman varMats lockad.

– Jag ringde runt till Göteborg, Trollhättan, Udde-valla och kollade hur de har det med rekryteringenframöver, om det var någon idé att hoppa på utbild-ningen. Det var det.

Thomas Fernemar hajar till. Att sondera terrängenpå det viset hade han aldrig någon tanke på. Menhan är bara 20, i den ålder då livet leker. Direkt fråntio månaders militärtjänst i Arvidsjaur checkade hanin i femrummaren i Ryd. Han trivs, kan träna hurmycket som helst.

– I går körde jag skidor, spinning, badminton ochfotboll. Fyra pass. Det blev lite för mycket, säger Tho-mas. Men det är så roligt och svårt att välja, läggerhan till nästan som en ursäkt.

Brandman det som gällerDen tvååriga utbildningen ”Skydd mot olyckor” skainte bara forma morgondagens brandmän. Den skaäven öppna vägar för andra yrken inom säkerhets-området.

Men det är inget som studenterna i Skövde reflekte-rat över, åtminstone inte än.

De såg annonsen: en tjej som släcker elden på ute-grillen med en trädgårdsslang och rubriken ”Blibrandman på riktigt istället”.

Och det är brandmän de tänker bli.

– Jag har sökt för att få jobba med det klassiska tutoch sprut, säger Fredrik Svane, 20.

– Jag har sökt för att bli brandman, det var det jagvisste om utbildningen. Det sägs att den ska ge andra

möjligheter också, men det har vi inte sett än, sägerMats Liljenskog.

Skrivbordsprodukter?Förändringen av brandmannautbildningen har möttkritik från en del brandmän i yrket. De tycks befaraatt de ska få kollegor som bara kan utföra jobbet iteorin, försoffade skrivbordsprodukter med taskigsyreupptagningsförmåga.

Ungefär så har tongångarna varit, bland annat påinsändarsidor i Sirenen.

Eleverna i Skövde har läst.

– Det var frestande att svara på insändaren. Vi ärnog en okänd faktor för en del, de kanske ser oss somett hot, säger Kenneth Jönsson, 31.

Men studenterna gav aldrig replik. De inser att dekommer att få visa vilka de är, när den dagen kom-mer.

Kenneth har precis som Mats en gedigen yrkesbak-grund. Efter att ha jobbat som snickare i 15 år och

Livet i De ska bli brandmän – den nya generationens brandmän.

Två års utbildning för att skaffa sig kompetens till ett yrke därdet tidigare varit vanligt med jobb tack vare kontaktnät följt av15 veckors skolutbildning med lön i fickan.

Numera diskuterar blivande brandmän studielån på fikaras-terna. De är studenter och det är nya tider.

De första studenterna i den nya utbildningen ”Skydd motolyckor” inledde nyligen termin två av fyra. Sirenen följde klas-sen i Skövde, 42 killar och tre tjejer, under tre dagar.

Sirenen Nr 1 • 2004 Reportage 21

deltidsbrandman i Hindås i tre år växte tanken framatt byta huvudsysselsättning.

– Jag har försökt få jobb som heltidsbrandman,men det är tufft.

Han kom fram till att rätta vägen är att skaffa sigden utbildning som kommer att vara efterfrågad.

TräsmakKenneth och Mats är bara två exempel på att studen-terna är personer en del inte tror dem vara.

Ett större antal elever i klassen har några yrkesverk-samma år bakom sig, ofta i praktiska yrken. Bland deyngre har många gjort pliktutbildning som flygplats-brandman eller räddningsman.

Jonas Doshé, 26, har jobbat som snickare i åtta år.Kompisar i yrket och dykning som hobby gjorde atthan blev lockad till utbildningen.

– Det som lockar mig är det som görs på fältet. Attsitta still på skolbänken var lite svårt i början, fickträsmak i arslet.

Fredrik Svane har haft eget dataföretag sedan hanvar 15 år, ett tag med en anställd. Efter lumpen somflygplatsbrandman har han flyttat till Skövde, försö-ker sköta företaget på kvällar och helger.

– Jag programmerar. Nu håller jag på att ta framprogramvara för aktiv brandskyddskontroll. Det är junågot alla företag måste ha, och dessutom en del avdet brandmän ska jobba med.

Smalversion av brandingenjörer?Studenterna har fått klart för sig att de kommer att fåkunskap om förebyggande arbete på avsevärt högrenivå än tidigare utbildade brandmän.

– Det här är kanske en light-version av brandingen-jör, säger Jonas Doshé.

– Nog jävligt light då, tror jag, säger Thomas Ferne-mar.

Ett utmärkande drag bland studenterna är intressetför fysisk träning.

Direkt efter sista lektionen drog de flesta på trä-

ningskläderna. Ett pass, därefter middag och sen ettpass till.

Ofta organiserar någon i klassen aktiviteter, detkan finnas två-tre att välja på varje dag. Skidor vidBillingen eller ett pass i simhallen. Senare på kvällennyttjas skolans lokaler för fotboll, badminton, spin-ning, styrketräning.

– Och innebandy, den verkliga brandmannaidrot-ten, ha,ha…

Thomas Fernemar har, precis som de flesta andra iklassen, lärt sig en del om yrket...

skolbänken

Foto: THOMAS HARRYSSONBrandsläckning i teorin. Rektanter och produkter, kelvin och mol. Läraren Jan Karlsson fyller tavlan med uträkningar. Elementärt för vissa, svårare för andra. Men gemensamtför studenterna i Skydd mot olyckor är att de längtar till de praktiska uppgifterna. För samtidigt som de inser vikten av att få bred kunskap, så var det praktiskt utövande, oav-sett om det är brandsläckning eller förebyggande arbete, som fick dem att söka sig till skolan.

Sirenen Nr 1 • 2004Reportage22

Men även om övningsfältet och fysträning lock-ar mest, så är det många timmar i skolbänken.

– Det var mycket teori i höstas. Men det visste vifrån början. Det ska bli mer praktik i vår. Vi gårmot ljusare tider, i dubbel bemärkelse, säger MatsLarsson.

Tisdagen börjar med sjukvård i aulan. Läraren To-mas Bornhall undervisar om drunkningstillbudoch hypotermi. Vad som händer med kroppen vidolika former av drunkning, vilka åtgärder rädd-ningspersonal ska vidta.

Under lunchen pratas C-körkort. Ett hett ämneför tillfället. Studenterna har insett att kortet är ettstort plus den dag de ska söka jobb och många hål-ler på att ta det. Skolan har hjälpt till att organiserautbildningen.

– Det kostar 10 000 kronor. Billigt, säger Anna Jo-hansson

– Ja, för de som klarar uppkörningen direkt. Detblir de som kuggas som finansierar det hela. Varjeuppkörning kostar 860 kronor, säger Sofie Lind-skog.

Praktik och träning tilltalarDe tre tjejerna Anna, Sofie och Annika Ljungblomhamnar vid samma bord. Annika, 38, är äldst iklassen. Hon har slutat på industrin i Tidaholm föratt bli brandman.

– Har alltid tyckt att brandmannayrket är intres-sant, och jag har alltid tyckt om att träna. Valdeockså utbildningen för att det är mycket praktik.Totalt sett har det varit bra, även om vi börjademed åtta veckor teori.

Och teorin fortsätter efter lunchen.

Uppgiften är räddningsinsats vid brand i mindrebyggnad. Studenterna får uppgiften gruppvis. Femveckor, sen ska arbetet redovisas. Det är värt femstudiepoäng.

På onsdagen föreläser Kjell-Axel Dahlberg om yt-livräddning och Tomas Bornhall fortsätter medsjukvård och kylskador.

Bornhall trivs med skolans nya studenter.

– De är väldigt seriösa, törstar efter kunskap påett annat vis än heltidsbrandmän. För mig somkommer från vanliga gymnasievärlden är det renahimmelriket. Jag har aldrig fått sånt gehör förut.

Storkok i köketEfter lunch är det fri studietid och vid tretiden harClaes Ivarsson, en i klassen, organiserat träning isimhallen. En halvtimmes simning följt av dyk-ning, vattentramp med mera.

Strax efter fem står Kenneth Jönsson i köket ifemrummaren. Det är som fem ungkarlslägenheteri en. Mer teknik än hemtrevnad. Längdskidor står ihallen, de flesta har släpat med egen dator till sittrum.

I det gemensamma köket råder ansvar på rul-lande schema. I dag är Kenneth kock.

– Det blir korv stroganoff och ris. Vi lagar såmycket att det räcker till lunchen i morgon också.

Dagen därpå har de matlådor med till skolsalenvid övningsfältet. Studenterna skiljer sig i det avse-endet mot tidigare brandmannaklasser. Det märksi cafeterian. Där lyser de med sin frånvaro.

Det är skillnad på 2 200 kronor i studielån i må-naden jämfört med helpension och lön under ut-bildning. Det gäller att hålla i slantarna. En del la-gar mat för en vecka i sin lägenhet, lever på nudlareller makaroner.

Skiftkockarna i femrummaren klarar tre mål omdagen för 200 kronor var i veckan. De har konstate-rat att det blir bättre, billigare och roligare när deäter tillsammans.

Martin Lindh har brådis, kastar i sig maten för atthinna i väg på Kung Fu-träning. Fredrik har plane-rat en halvtimme i roddmaskinen och sedan bad-minton.

Alla väntar på LiaEfter maten diskuteras Lia (lärande i arbete), enform av praktik som ska göras efter sommarlovet.

Alla ser fram mot det, men vet inte riktigt vad deska våga vänta sig.

– Jag hoppas få vara med i jobbet, inte stå vid si-dan och iaktta. Jag har hört att räddningtstjänsteni Göteborg är positiv till Lia, och det känns braeftersom jag ska dit. Man har ju läst insändare i Si-renen, en del dömer ut oss utan att veta något omoss, säger Fredrik Andersson.

– Man får gå in med bra inställning, då blir detnog bra. Men det ska bli intressant att lyssna påräddningstjänsternas handledare när de kommerhit, höra vad de förväntar sig, säger Johan Cajdert.

Syokonsulenten Hans Ignell har ordnat Lia-plat-ser åt alla, vilket studenterna är tacksamma för.

– Han har även tagit kontakt med dem om som-marjobb, säger Johan.

Själv håller han på och ordnar så att studenternaska bli medlemmar i lokala studentkåren. Såntsom kan sätta guldkant på tillvaron under hel-gerna.

Redan mest långlivade klassenPå torsdag morgon väntar släckteori i lektionssalute vid övningsområdet Hasslum. Kemi och matte,många formler på tavlan.

– Nu när andra terminen börjat är ni faktiskt denenskilda klass som varit här längst i Räddningsver-kets historia, säger läraren Jan Karlsson.

Tre terminer återstår. Ett och ett halvt år innan dekan söka jobb som brandmän. Om det då fortfa-rande är vad de siktar på, om de då fortfarande be-jakar den aktiva livsstilen.

–Tja, man vet ju aldrig, säger Mats Larsson. Omkommunen skulle erbjuda 18 000 kronor i in-gångslön och ett privat företag lovar 25 000…

– Då går livsstilen åt helvete, säger Thomas Ferne-mar.

PER LARSSON

– En del dömer utan attveta något om ossforts från föregående uppslag

Foto: PER LARSSONVarsågod. Kocken Kenneth Jönsson skickar smöret tillFredrik Andersson. Håkan Lövgren, Martin Lindh ochDaniel Brandberg hugger också in på korv stroganoff.Femrummarens hyresgäster lagar och äter gemensamttill allas glädje.

Foto: THOMAS HARRYSSONDet blir bättre stämning, inte så grabbigt, med tjejer iklassen, tycker killarna. Annika Ljungblom och SofieLindskog är två av tre tjejer i klassen med hela 45 stu-denter.

Foto: PER WESTERGÅRDJonas Doshé betalar 2 200 kronor i månaden för ettrum och gemensamt kök. Det är samma summa somerbjuds i studielån. Men Jonas försöker klara sig utanlån. Lönen som brandman är ju inte så hög, då är detbra att inte ha en massa lån att betala, resonerar han.

23

Foto: PER LARSSONSjälvstudier. Mats Liljenskog och Anders Zingmark le-tar uppgifter i böcker och datorer på biblioteket. De harnyss fått en projektuppgift om räddningsinsats vidbrand i mindre byggnad. Om fem veckor ska det redovi-sas, värt fem studiepoäng

Foto: PER WESTERGÅRDTräningsviljan är hög i klassen, det är också en av orsakerna att många tänkersöka sig till brandmannayrket efter utbildningen. Ofta blir det två pass om dagen.Per-Bjarne Jespersen och Magnus Bengtsson tränar boxning i styrketräningsloka-len.

Fakta – utbildningen Skydd mot olyckor� Den tvååriga utbildningen Skyddmot olyckor ger behörighet till att blibrandman, men också till andra arbe-ten inom skydd mot olyckor i kom-muner och företag.

� En stor del av skolarbetet består avsjälvstudier.� Under den tredje terminen genom-förs Lia (lärande i arbete) i två tioveck-orsperioder. Den första tillbringas ikommunal räddningstjänst. Den an-dra perioden ägnas åt systematiskt sä-kerhetsarbete i annan kommunal för-

valtning eller på privat företag.� Utbildningen genomförs på Rädd-ningsverkets skolor i Revinge, Rosers-berg, Sandö och Skövde.� De fyra första klasserna, totalt 180elever, började i september 2003.I januari började ytterligare 180 ele-ver.� 1 mars är sista ansökningsdag för in-tagning till höstterminen.� Mer information finns påhttp://brandman.se och telefon 020-25 02 50.

Den gamla 15 veckorsbrandmannautbildning-en sjunger på sista ver-sen.

Under 2004 genomförsnio kurser med 305 elever.Sen är det slut, eller?

– Nej, vi vill tillmötesgåbehovet att utbilda de somanställs under året, sägerLars Bjergestam, ställföre-trädande chef på CRS.

Problemet är att det intefinns pengar för fler än denio kurserna och att Rädd-ningsverket inte får ta be-talt för grundutbildning.

– Vi har begärt att fågenomföra utbildningensom intäktsfinansieradkurs.

Om det godkänns av de-partementet planeras enutbildning där fem veckorgenomförs på hemma-plan, tio veckor på skolan.

Det blir inte billigt?– Vi tar full kostnads-

täckning, men vi vet inteän exakt hur mycket denskulle kosta.

Och om Räddningsver-ket inte tillåts att ta be-talt?

– Då får vi titta på fråganigen utifrån de förutsätt-ningarna.

Nytt för deltidareDen gamla femveckors ut-bildningen för deltids-brandmän har definitivtgått i graven. Sista kursenavslutades i Sandö i janua-ri.

Den nya utbildningen ärpå tio veckor, varav fem påskolorna. Skolveckornagenomförs i intervallernaett-två-två.

Under 2004 är 16 kurserplanerade och 720 eleverinbokade.

Foto: JÖRGEN ISACSSONGravöl på Sandö för dengamla deltidsbrandman-nautbildningen som nugjort sitt. Mikael Johanssonoch Andreas Griph gickden sista femveckorskur-sen.

Utbildning av anställdabrandmänmot avgift?

Sirenen Nr 1 • 200424

Den 1 januari 2004 skärptessekretessen för räddnings-personal.

Tidigare har brandmänoch ambulanssjukvårdaresom arbetat sida vid sida påen olycksplats omfattats avhelt olika regler för vad defår berätta om händelsen.

I korthet går skärpningen av se-kretesslagen ut på att rädd-ningspersonal inte får lämnauppgifter om någons personli-ga eller ekonomiska förhållan-den, om det kan antas att den-ne eller någon närstående liderskada.

Vad är ”personliga förhållan-den”? Jo, allt som rör den per-sonliga sfären: sjukdomar, so-ciala förhållanden, familjeför-hållanden. Det kanske vanli-gaste exemplet är att någonhar ett missbruk.

Vad som menas med ”ekono-miska förhållanden” är meruppenbart.

Inte bara brandmänViktigt att notera är att tilläg-get till sekretesslagen inte baragäller brandmän i tjänst. Denomfattar alla som utför rädd-ningsinsatser för samhälletsräkning, oavsett om det är påstatligt eller kommunalt upp-drag. Exempel: den som kommerförst till trafikolyckan och gerförsta hjälpen i väntan på am-bulans och räddningstjänstomfattas inte av sekretess.

Men räddningshundförarensom på polisens uppdrag gårut och söker en försvunnenbärplockare gör det. Liksomden som beordras av rädd-ningsledaren att hjälpa tillmed att dra slang vid skogs-branden.

Den nya sekretesslagen skainte behöva vålla problem förräddningstjänsten, men det ärviktigt att känna till skärpning-en.

Ordna utbildningsdagJag tycker att alla räddnings-chefer ska ta en utbildnings-dag med sin personal. Ta kon-takt med någon sekretesskun-nig på kommunen – där hante-ras dagligen sådana frågeställ-ningar av till exempel social-tjänsten. Där finns sannoliktnågon som utbildar i sekre-tessfrågor.

Eller kontakta Kommunför-bundet som kan bistå med rådoch information.• Vad kan den nya sekretessla-gen innebära?Deltidsbrandmannen Lasse iÖverköping deltar i räddnings-

arbetet vid en trafikolycka. Bil-föraren och en passagerare ärfastklämda, Lasse talar underarbetets gång med de skadade.Mannen som kört bilen visarsig vara kommunalrådet ochLasse noterar att han luktarsprit. Framåt kvällen ringerLänstidningen och frågar hurallvarligt skadade personernavar, reportern har fått otillräck-lig information från sjukhuset.

Får inte berättaTill saken hör att tidningen villha bekräftat att det faktiskt ärkommunalrådet som ligger påsjukhus.

Enligt den nya lagen får inteLasse yppa något för reporternom vad han sett och fått vetaunder insatsen. Helt klart kankommunalrådet lida skada omdet kommer fram att det varhan som körde. Men enligt denså kallade meddelarfriheten igrundlagen kan Lasse ändåundgå straffansvar om hanlämnar uppgifter till medier.

– Jag anser dock att man skautnyttja meddelarfrihetenmed försiktighet, bland annatför att inte skada räddnings-tjänstens anseende.

• Får Lasse samtala med andrabrandmän på andra skift omdetta? Får han berätta för fa-miljen?– Nej. Om sekretess gäller så ärden krets uppgifterna får röjasinför väldigt snäv. Egentligenbara de kolleger som varit utepå samma insats. En parallell äruppgifter i polisutredningareller sjukvårdsjournaler: poliseller vårdpersonal som går inoch läser utan att arbeta direktmed ärendet kan ställas tillsvars för detta.

• Om Lasse deltar i ett avlas-tande samtal efter den svåraolyckan, vad får han berättaför samtalsledaren som självinte varit med på platsen?– Inga personliga uppgifter därheller. Sekretess gäller person-uppgifter som kan kopplasihop med den enskilde. I all-männa ordalag får man dockberätta för familjen och utom-stående om sitt arbete och sinaupplevelser.

• En lite dement pensionär påäldreboendet har gräddatvåfflor och råkat sätta eld påkökshandduken. Det tog sintid innan branden var släcktoch ett tag såg det ut som attdet var fara för brandsprid-ning till övriga lägenheter påvåningsplanet. Nu vill poli-sen för sin utredning få upp-

gifter om pensionärens per-sonliga förhållanden. Det gårväl bra?– Det här är väldigt speciellt:man får lämna vidare sekre-tessbelagda uppgifter endastom det kan antas att påföljdenblir en annan än böter. Och idet här fallet kan det kanskevara fråga om vårdslöshet, menknappast ett sådant brott attdet leder till strängare straff änböter. Alltså får uppgifter intelämnas ut. Tänk på att sekretessäven gäller vid punkt 2 i lagtex-ten nedan, undersökningar avolyckor.

Dessutom finns sedan tidiga-re en sekretess för vissa uppgif-ter som rör kommunens tillsyn(8 kap 7 §). Det gäller skydd förexempelvis de företags- ochprocesshemligheter som mankan komma att få del av i till-synsverksamheten, och omfat-tar alltså även räddningstjäns-tens tillsyn. Här är meddelarfri-heten begränsad.

Torkel Schlegeli samarbete med

Eva-Lena Lindbäck

Skärpt sekretess för rä

En räddningsledare har vidutövande av räddnings-tjänst unika befogenheter,större än exempelvis enlandshövding.

Den nya lagens (Lag om skyddmot olyckor, SFS 2003:778)centrala begrepp om vad somär räddningstjänst är oföränd-rade. Det är viktigt att ha klartför sig vad som är räddnings-tjänst enligt lagens mening;faller räddningstjänstbegrep-pet så faller också befogenhe-terna!

1 kap 2 §”Med räddningstjänst avses i

lagen de räddningsinsatsersom staten eller kommunernaska ansvara för vid olyckor elleröverhängande fara för olyckorför att hindra och begränsaskador på människor, egen-dom eller miljön.

Staten eller en kommunskall ansvara för en räddnings-insats endast om detta är mo-tiverat med hänsyn till beho-vet av ett snabbt ingripande,det hotade intressets vikt,kostnaderna för insatsen ochomständigheterna i övrigt.”

– Här kommer det helt säkertatt uppstå mer diskussioner iframtiden. Med räddnings-tjänst avses alltså enbart de in-satser som stat eller kommunär skyldiga att utföra. Plockarman ned en katt ur ett träd harräddningsledaren inte någrasärskilda befogenheter.

Inkräktande karaktärRäddningsledarens befogen-heter vad gäller ingrepp i an-nans rätt och att ta ut personermed tjänsteplikt är av mycketinkräktande karaktär. Därförär det viktigt att dessa åtgärder

Räddningsleda

Sekretessen för räddningspersonal skärptes vid årsskiftet. Tidiga-re har brandmän och ambulanssjukvårdare som arbetat sida vid sidapå en olycksplats omfattats av helt olika regler för vad de får berät-

LagändringenEnligt riksdagens beslut före-skrivs att det i sekretesslagen(1980:100) ska införas en nyparagraf, 9 kap 30 §, av följan-de lydelse:9 kap30 § Sekretess gäller hos kom-muner och statliga myndighe-ter i verksamhet enligt lagen(2003:778) om skydd motolyckor som avser:1. utförande av räddningsin-satser2. undersökningar av olyckor,eller3. tillsyn

för uppgift om enskilds per-sonliga eller ekonomiska för-hållanden, om det kan antasatt den enskilde eller någonnärstående till den enskilde li-der skada eller men om upp-giften röjs.

I fråga om uppgift i allmänhandling gäller sekretessen ihögst tjugo år.

Att läsa vidareHär finns lagtexter och infor-mation:www.lagrummet.gov.se(regeringens juridiska webb-sida)www.riksdagen.se(här finns länkar vidare)www.notisum.se (samman-ställning över författningaroch tillägg)

bara vidtas vid verkliga behov.3 kap 9 § En räddningsinsats äravslutad när den som leder in-satsen (räddningsledaren) fat-tar beslut om detta. Beslutet skaredovisas i skriftlig form.

Skyldig att redovisaRäddningsledarens skäl för attinleda och avsluta räddningsin-satser blir viktigare genom dennya lagen. Detta märks genomatt räddningsledaren blir skyldigatt skriftligt redovisa sitt beslutatt avsluta en insats. Detta beslutska även innehålla skälen för attinsatsen avslutas men självaskrivarbetet kan normalt väntatills styrkan är tillbaka på statio-nen.

När man informerar objektsä-garen eller nyttjanderättshava-ren om bevakning, restvärdes-kydd med mera. får det göras pådet sätt som är lämpligast, men

det kan vara bra att dokumente-ra vilken information som läm-nats. Detta kan till exempel görasi beslutet att avsluta insatsen.För att den enskilde ska kunnagranska och eventuellt överkla-ga beslut om tjänsteplikt ochingrepp i annans rätt har dettillkommit krav på skriftlig re-dovisning i nya lagen:6 kap 6 § Den som med stöd av1 eller 2 § har beslutat om tjäns-teplikt eller ingrepp i annansrätt skall redovisa beslutet iskriftlig form. Av beslutet skaframgå när och av vem det harfattats samt skälen för beslutetoch vem det avser. Även dessa beslut kan normaltdokumenteras efter avslutadinsats men vid långa insatser,till exempel skogsbränder, kandet finnas skäl att skriva neddessa dem redan under pågåen-de insats så att bra information

kan ges till dem som berörs.• Hur stor är då risken att

ställas till svars för felaktigtutövad räddningstjänst, ”hu-vudlös taktik” eller vårdslöstingripande?– Praxis ger i dag inte utrymmeför att hålla någon straffrätts-ligt ansvarig för felaktigt utfor-mad räddningsinsats. Möjligenskulle en vägran att inleda eninsats, eller ett för tidigt avslutkunna klassas som tjänstefel,men då måste det röra sig ommycket allvarliga fel.

Eventuellt skulle även mil-jöbrott kunna begås vid enräddningsinsats, men det ärlångsökt att tänka sig detta.

Beslut om ingrepp i annansrätt samt uttagning med tjäns-teplikt är däremot myndighets-utövning, och därmed ökar ris-ken att ställas till svars för tjäns-tefel vid felaktiga beslut.

Sirenen Nr 1 • 2004

LärarenNamn: Torkel Schlegel

Ålder: 38 år

Bostadsort: Karlstad

Yrkesbakgrund: Jur kand,verksjurist vid SRV, tidigarelänsrättsnotarie i Göteborg

Fritid: Familjen och segling

Räddningsledares ansvar prö-vades rättsligt första gången2002. Ärendet rörde en sjö-räddningsledare som stod åta-lad för att ha utformat rädd-ningsinsatsen på felaktigt sätt.Domen i hovrätten talar för attutformningen av en rädd-ningsinsats – metodval och ut-förande – inte är myndighets-utövning och således inte om-fattas av tjänstefelsansvaret.Räddningsledaren friades.

Ersättning vid skador genomingrepp i annans rätt.Huvudprincipen är att kostna-der för den som drabbas avskador, på grund av att rädd-ningstjänsten gjort ingrepp iannans rätt, ska ersättas av densom varit föremål för insatsen.

Kör jag som räddningsledareöver bonden A:s åker för atträdda bonden B:s lagård, så ärdet B – inte räddningstjänsten– som ska ersätta A om rädd-ningsfordonen skadat åkern.

Rättigheter och skyldighetervid utryckningskörning.Den tidigare vägtrafikkungö-relsen har ersatts av vägtrafik-förordningen 1998:1276. Därär det framför allt 11 kap § 6-8som reglerar körning med ut-ryckningsfordon. Skrivningenär ungefär densamma som i

vägtrafikkungörelsen:• Förare av utryckningsfor-

don får bryta mot gällandehastighetsbestämmelser vidutryckning för räddnings-tjänst.

• Föraren får underlåta attfölja de flesta speciella före-skrifter.

• Föraren får i trängande fallkräva fri väg för tjänstefordon.

Föraren får, men måste inte,påkalla fri väg. Det är förarenseget beslut att göra det och påvilket sätt. Föraren måste dockändå ta hänsyn till andras sä-kerhet.

Får deltidsbrandmannen pålarm bryta mot hastighetsbe-gränsningar när han kör sinegen bil till stationen? – Det finns i äldre praxis (frian-de dom i rättsfall) ett visst stödför ett ja, men bara om brand-mannen har avtal om bilersätt-ning från kommunen.

Under alla omständigheterär förarens ansvar mycket stortbåde vid sådan och annan slagsutryckningskörning.

Det blir föraren personligensom ställs till svars om enolycka inträffar då fartgränsereller andra bestämmelser över-träds.

25

ddningstjänsten

Vägtrafikförordningen11 kap Bestämmelser om undantag vid trafikövervakning,räddningstjänst m.m.6 § bestämmelserna om färdhastighet – gäller inte när ett for-don används1. vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller sjuk-transport.7 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall och mediakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa de fö-reskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne. Förarenskall dock lyda anvisningar av en polisman eller någon annanperson som en myndighet förordnat att övervaka trafiken el-ler ge anvisningar för denna.8 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall kräva friväg för fordonet genom att ge signal med föreskrivna larman-ordningar. Föraren är trots signalerna skyldig att ta hänsyntill andras säkerhet.

arens befogenheter

Inte straffbart attutforma insatsen fel

ta om olyckan. I korthet går skärpningen av sekretesslagen ut på att räddningspersonal inte får lämnauppgifter om någons personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att denne eller någonnärstående lider skada. Foto: PATRICK PERSSON

Sirenen Nr 1 • 2004Reportage26

Många vill bli brandman, få går så långt somMartin Willford för att bli det.

Martin hade varit räddningsman vid skolan iRevinge, sökt flera tjänster som brandman i Sve-rige men inte fått något jobb.

Då vidgade han perspektivet. Och hamnade iEngland.

– Mina egentliga skäl var att jag fick den chansjag inte fått i Sverige. Jag smörjde England i inter-vjun, sa hur bra deras räddningstjänst är.

Sedan mars 2001 har Martin, 32, fast anställ-ning, jobbar nu i Farnham, en timmes bilväg sö-derut från London. Han är brandman, men harsamtidigt blivit något desillusionerad.

– Den yrkesstolthet jag sett på kårer i Sverigefinns inte i samma utsträckning här. Skillnadenär enorm. I Sverige är det en helt annan kulturvad gäller fysträning och övningsverksamhet, enpositiv inställning till att hålla sig i fysiskt skick.Här dricks mycket och ofta, rökning är vanligt. Ivissa lägen kan det till och med vara så illa att fy-sisk träning föraktas. Men det gäller förstås intealla.

Rökdykning övas bara en gång om året, och dåmed mycket hög värme.

– Jag har svårt att se något konstruktivt i det. Engång om året räcker inte, och att då skicka in rök-dykare i 300-400 graders värme för att ”koka ski-ten ur dem” tycker jag är i det närmaste bortkas-tat. Är man sjuk eller har semester missar mandessutom enda rökövningstillfället. Det finnsfolk som inte haft sin årliga övning sedan mittenav 90-talet. Detta är vad jag förstår ett lagbrott,men sopas under mattan på grund av penga-brist.

Kände till kulturenMartin Willford bodde i England under sina fyraförsta år, därefter flyttade familjen tillbaka hemtill Sverige. Han pratar flytande engelska, och iden mån kulturen mellan länderna skiljer sig såkände han till det.

Det underlättade förstås den dagen han togflyget till England och räddningstjänsten i Sur-rey för intervju.

Han fick jobb, men ingen bostad.– Den första tiden var rent ut sagt ett helvete.

Jag bodde i bilen. På min första station i Stainesvantrivdes jag. Jag vill inte gå in för djupt på det.Men det var komplicerade människor och jag varinte den första som hade problem där.

Martin sökte sig därifrån och hamnade i Farn-ham.

– En ren utryckningsstation med fem man påvarje skift. Vi har 700 larm om året, mest undersommaren då det är mycket gräsbränder. En”bonnastation”. Har funderat på att söka mig tillLondon där det är fler larm som ger mer erfaren-het. Men egentligen trivs jag där jag är nu.

Blir du kvar i England?

– Tanken att flytta hem har funnits. Men ju mertiden går, desto mer ser jag fördelarna. Här får dufast anställning. I Sverige erbjuds bara vikariat,ett värdelöst system. Anställningstryggheten be-tyder mer än det andra.

Det andra som Martin syftar på är ambitionen. – Moralen är körd i botten och många har en

känsla av frustration. Vi övar varje dag – officiellt.Men vi har inte varit på övningsfältet sedan strej-ken startade hösten 2002. Visst, vårt förebyg-gande arbete kräver en del, men det är ändåmycket dötid. Främst på vintrarna.

Sköter fysen självBristerna går igen även i fysträningen.

– Vi har en timme avsatt varje dag och kan trä-na om vi vill. Men jag vet ingen som gör det. Självhar jag mycket pappersarbete att sköta eftersomjag inte är färdigutbildad än. Fysen sköter jag påfritiden, springer fyra dagar i veckan och styrke-tränar tre.

Martin tror brister i ambition i mångt ochmycket beror på ekonomin, både den privata ochhos räddningstjänsten.

– Nästan alla brandmän har extrajobb. De är

Brandman i England

Drömjobb och Under en period bodde han i bilen.

Men i gengäld hade Martin Willford fåttjobbet han bara skulle ha.

– I den vevan hade jag i princip åkt varsom helst i världen för att bli brandman.

Det blev till England.

Det kan vara så illa attfysisk träning föraktas

Åtta ämnen i nytt särtryck avSirenens räddningsskolaVarje nummer av Sirenen innehåller ett avsnitt av ”Sirenensräddningsskola”. I det beskriver läraren på två-tre sidor grund-läggande kunskaper och nyheter i ämnet.

För dig som vill fräscha upp gamla kunskaper och följa med iutvecklingen finns nu årgång 2002 av ”Sirenens räddningsskola”samlat i ett särtryck.

Det kan gratis beställas från Räddningsverkets publikations-service, fax: 054-13 56 05, e-post: publikationsservice@srv.se

Har du frågor, ring gärna Sirenen-redaktionen.Målgruppen för ”Sirenens räddningsskola” är i första hand

brandmän och förmän, såväl hel- som deltid. Ett tips till utbildningsansvariga på kårerna: Beställ särtryck i

tillräckligt antal för utdelning till era brandmän och förmän. Särtrycket ”Sirenens räddningsskola 2002” omfattar följande

ämnen: Lägesrapportering, Arbete på trafikolycksplats (nyheteri losstagning), Förebyggande, Miljöhänsyn, Släckmedel, Djurliv-räddning, Räddningstjänst i kyla och Strålrör.

Konferens i Umeå om säker och trygg kommunRäddningsverket, nationella skadeförebyggande programmet,anordnar10-11 mars i Umeå konferens på temat ”En säker ochtrygg kommun”.

Konferensen kommer att ge en helhetsbild av konceptet Ensäker och trygg kommun med praktiska exempel från kommu-nalt arbete, riskhantering ur ett folkhälsoperspektiv, fakta omskador, ett IT-baserat anhörigstöd i vård och omsorg, skadeföre-byggande arbete lönar sig.

Programmet i sin helhet och anmälningsblankett finns påRäddningsverkets hemsida www.srv.se

– Vi vänder oss till kommuner, landsting, frivilligrörelsen medflera, de som arbetar med utveckling av det lokala säkerhets-främjandet och skadeförebyggande arbetet. Konferensen ska geinspiration och kunskap för det fortsatta skadeförebyggande ar-betet, säger Räddningsverkets Inger Larsson.

Du kan få mer information genom att kontakta Inger Larsson,tel 054-13 53 01, e-post: inger.larsson@srv.se eller AnnetteHolmberg, 0515-858 16, e-post: annette.holmberg@srv.se

Info-dagar om forskning Forskning och utveckling för räddningstjänsten. Under den ru-briken anordnar Räddningsverket och Brandforsk informations-dagar. I Rosersberg 10 mars, Sandö 11 mars och Göteborg (Går-da brandstation) 17 mars.

Några av programpunkterna:- Människans beteende vid brand- Mänsklig restvärdesräddning- Funktion hos utrymningslarm- Industribränder och de mänskliga faktorerna- Ledarskap, stress och stresshantering.Det är bråttom med anmälan, senast 6 februari vill Brandforsk

veta om du kommer. Telefon: 08-588 474 14.

Seminarium om jämställdhet”Jämställdhet i arbetslivet” är rubriken på ett endagssemina-rium vid Centrum för risk- och säkerhetsutbildning i Revinge 31mars.

Seminariet, som öppnas av Räddningsverkets generaldirektörChristina Salomonson, är ett led i ett EU-projekt med målet attbekämpa diskriminering. I projektet deltar bland andra Rädd-ningsverket och räddningstjänsterna i Svedala och Uppsala.Program med mera, se hemsidan www.srv.se. Anmälningstidengår ut 1 mars.

Seminariet är kostnadsfritt. För mer information, kontaktaMaina Gustafson 054-13 51 91 eller Örjan Thorné 054-40 82 35.

Nordiska brandmän träffasNordiska brandmännens studiedagar (NBS) arrangeras i Göte-borg 24-27 maj. NBS är ett forum för heltidsanställda brandmäni Nordens större städer. Programmet är omfattande med redo-visningar om exempelvis nya räddningsfordon och den nya två-åriga svenska utbildningen. Vidare flera studiebesök, bland an-nat i Borås på SP och övningsanläggningen Guttasjön. Där fårdeltagarna lära mer om brandgasventilation och skärsläckarenkommer att demonstreras. Kontaktperson: Sune Börjesson, tel0705-95 89 68.

Anmälningstiden går ut 15 april. För mer information, se rädd-ningstjänstens hemsida, www.rsbgb.se

Foto: PER LARSSONMitt i smeten. Närheten till London och dess utbud är en faktor som talar för att Martin Willford stan-nar i England. En annan är den fasta anställningen. Men rent yrkesmässigt anser han dock att det finnsmånga fördelar i Sverige.

Sirenen Nr 1 • 2004 Reportage 27

piskade för att klara det dyra boendet. De kom-mer trötta till jobbet eftersom de redan arbetat,och vill helst inte göra något. För stationen finnsinga pengar, och heller inget intresse från led-ningen. Vår stationschef har 1 000 pund om åretatt sköta stationen med. Han som sköter mäss-kassan enbart för vårt skift har mer att röra sigmed.

Martin själv har utbildat sig till fysinstruktörmed ansvar för gymet på stationen. Han har ock-så engagerat sig i ett ungdomsprojekt där rädd-ningstjänsten varannan vecka tar emot en grupp14-åringar i en form av att prova på jobbet.

Långvarig strejkBrandmännen i England gick i strejk hösten2002. De sista strejkdagarna var i januari, mendispyten med regeringen varade till juli. MartinWillford anser att regeringen demoraliseradekåren under strejken. I slutänden blev brand-

männen lovade en löneförhöjning på 3 500pund till totalt 25 000 (cirka 325 000 kronor) omåret. I det löftet finns förbehåll om förändringari arbetet, bland annat mer förebyggande.

– Med tanke på kostnadsläget i England såskulle jag gissa att lönen motsvarar ungefär vadbrandmännen har i Sverige.

Att flytta till ett annat land är en stor omställ-ning, ett nytt samhällssystem att lära sig.

Vad har varit det svåraste?– Att köpa hus. Det är dyrt, laglöst och byrå-

kratiskt. Personnummer existerar inte, vilketgör att det är en enorm apparat att kontrolleraen person innan denne tillåts låna pengar.

Skulle du rekommendera fler svenskar attsöka jobb som brandman i England?

– Ja, det skulle jag. Inte minst som ren livser-farenhet. Man lär sig att klara sig själv.

PER LARSSON

brustna illusioner

Så blev Martin brandman i England– Jag skickade in en ansökan när de rekryterade, och blev kal-lad. Vid rekryteringen var det väldigt strikt hur man var kläddoch förde sig. Det gällde att ha kostym. Hade jag haft jeans ocht-tröja hade jag blivit bortsållad direkt. Väldigt viktigt också attinte uppträda slappt, se loj ut. Jag var medveten om detta, menförvånansvärt många var det inte. 6 000 sökte 40 tjänster, jagvar ende utlänning. Jag var över tre gånger för tester och inter-vjuer innan det var klart. Betalade alla resor själv.Så är det att vara brandman i England– Standarden på stationen är under alla kritik. Utrustningenär okej men möjligheten att öva existerar inte. Vi ligger efternär det gäller brandgasventilation och aggressiv brandbe-kämpning, bra till när det gäller losstagning och förebyggandegentemot allmänheten. Positivt är att man är fast anställd, vihar inga karensdagar och full ersättning i sex månader vid sjuk-

dom.

Anställningen– Man blir provanställd i två år. Tämligen omgående väntar14 veckors utbildning och därefter placeras man på en station.

Surrey County utbildar sina brandmän på egen hand. Inom detvå åren ska man ha klarat av vissa nationella prov, teoretiskaoch praktiska. Därefter är man fast anställd. Under de kom-mande två åren ska ytterligare prov klaras av för att bli kvalifi-cerad brandman. Efter att ha blivit kvalificerad får man full lön.– På brandstationen i Farnham jobbar vi delat dygn, 42 tim-marsvecka. Skiftschemat rullar över åtta dagar. Två dagskift(09-18) följs av två nattskift (18-09) och därefter ledighet i fyradagar.

Sirenen Nr 1 • 200428 ErfarenheterErfarenheter

Under 2003 omkom elva männis-kor vid bränder på vårdanlägg-ningar, servicehus eller andra sär-skilda boenden för utsatta grup-per.

Statistiskt sett innebär detta attdet är sju gånger vanligare meddödsbränder bland dessa boendeän för befolkningen i övrigt.

Vårdtagarna och deras anhörigatror förmodligen att de är extratrygga mot brand när de vistas påett sjukhus eller servicehem. Därfinns ju personal som kan gripa inom något skulle hända.

Men så är det inte alltid. Det kanvara en falsk trygghet.

En lucka i regelverketDet finns inga konkreta lagar ellerregler som säger att den som hartillsyn över gamla, sjuka eller han-dikappade människor måste ha ut-bildning för att kunna ingripa ochrädda andra vid en brand eller an-nan nödsituation.

Däremot ställer Arbetsmiljölag-stiftningen tydliga krav på arbets-givaren att alla anställda ska ha vissbrandutbildning.

Men målet är främst de anställ-das egen säkerhet. Kraven är inteställda för att ge bättre trygghet åtvårdtagarna.

Naturligtvis kan Arbetsmiljöla-gen tillämpas också för räddnings-tjänstens syften.

Vid den fatala branden vid Re-

gionpsykiatriska kliniken i Växjö isomras omkom två patienter ochflera skadades allvarligt.

Ingen av de fem skötare somtjänstgjorde i byggnaden den aktu-ella natten hade utbildning ibrandskydd eller åtgärder vidbrand.

Förundersökning om brott motarbetsmiljölagen är nu påbörjadmot landstinget.

Såväl landstingschefen som enklinikchef är avstängda från sinaarbeten i väntan på eventuell rätte-gång.

Erfarenheterna från inträffadebränder pekar alla i en riktning.Det är hög tid att berörda myndig-heter gör något konkret för att för-bättra brandskyddet. Det handlar iförsta hand om skärpta krav på ut-bildning av personal och krav påboendesprinkler.

Tragedi även för personalenEn dödsbrand på ett servicehus el-ler annat äldreboende är en tragediinte bara för den drabbade ochdennes anhöriga. Också de anställ-da får utstå mycket lidande.

Ofta anklagar de sig själva ochfunderar på vad de kunnat göra an-norlunda. Jag har personligen träf-fat många anställda som fortfa-rande flera år efter en dödsbrandgår och grubblar på vad som gickfel.

De som jobbar inom vård och

omsorg gör ett bra jobb, även närde måste ingripa i ett nödläge. Menom utbildningen brister är det lättatt glömma någon detalj. Det visarhändelserna på det här uppslaget.

Vårdpersonalen måste få utbild-ning och regelbundna övningar såatt den är förberedd när något hän-der.

� Det är ingen tvekan om attbrandskydd också är en arbetsmil-jöfråga. Men den nuvarande lag-stiftningen räcker inte. Det måstefinnas tydliga regler för hur kurseroch brandövningar ska arrangeras.

För närvarande finns det inte enskrav på brandskyddsutbildning föreleverna på vårdskolorna.

� Ett servicehus klassas som etteget boende. Hyresgästen förvän-tas själv skaffa och underhålla sinbrandvarnare. Det är inte tillräck-ligt. En fungerande larmanlägg-ning måste ingå i hyran. Självklartbör larmet vara anslutet till enlarmcentral. Men det allra viktigas-te för att rädda liv är att larmet till-kallar personal och andra i närhe-ten.

� Den klart vanligaste orsaken tilldödsbränder bland gamla och sju-ka är misstag i samband med rök-ning.

Eftersom det inte finns ständigövervakning borde rummen utrus-tas med någon form av sprinkler-anläggning.

ULF ERLANDSSON

� Larm missuppfattades – man dogVid tretiden en natt fick nattpersonalen på ett stort ser-vicehus larm på sina personsökare. Det var inget ovan-ligt, många av de gamla hade svårt att sova om nät-terna. Eftersom de båda vårdarna var upptagna med enannan patient fick larmet vänta. Sju minuter senare ut-löste det automatiska brandlarmet. Strax därefter an-lände räddningstjänsten.

Tillsammans med vårdpersonalen hittade brand-männen snabbt en gammal man som låg i sin säng. Entänd bordslampa hade fallit ner i bädden och startat englödbrand i en filt. Branden var inte särskilt omfat-tande men mannen var redan död.

Brandutredningen visade att det automatiska brand-larmet utlöste i två steg.

Dels fanns det en rökdetektor placerad i hallen i var-je lägenhet. Den gav bara larm till personalens person-sökare. Signalen var den samma som ett vanligt ser-vicelarm. Bara texten på displayen visade att det varfråga om ett brandlarm.

Dels fanns det minst en värmedetektor i varje lägen-het. När en sådan utlöste ringde klockor samt gickbrandlarm till SOS Alarm och ortens räddningstjänst.

� Kvinna omkom trots mindre brännskadorEn 80-årig kvinna bodde ensam i en lägenhet på ser-vicehus. Hon satt vid ett bord klädd i en morgonrock.

På bordet fanns också ett tänt stearinljus. Förmodli-gen fattade kvinnans kläder eld när hon lutade sig överljuset. Hon lyckades ta sig till diskbänken och klä av sigde brinnande kläderna.

En brandvarnare i lägenheten utlöste ett interntlarm. När personal rusade till stod kvinnan och försök-te kyla sina brännskador under vattenkranen.

Skadorna omfattade 20-30 procent av hennes över-kropp och ansikte. Hon fördes till närmaste brännska-deavdelning. Där avled hon knappt en vecka senare.

Internt brandlarm med sammankopplade brandvar-nare fanns i alla lägenheter. Ett automatiskt brandlarmmed rökdetektor var anslutet till SOS Alarm men detomfattade bara vissa allmänna utrymmen.

� Ljudet från brandvarnaren hördes inteBrand i servicehus med smålägenheter för gamla ochhandikappade. Vanliga brandvarnare fanns i varjerum. Rökdetektorer anslutna till ett automatisktbrandlarm fanns bara gemensamma utrymmen.

I en av lägenheterna bodde en 80-årig man. Brandhade uppstått i mannens kläder, troligen i sambandmed rökning. I sina försök att nå knappen till trygg-hetslarmet ramlade han över sängen och antände den.

Brandvarnaren i rummet fungerade men ingen upp-fattade signalen. Först när en rökdetektor i korridorenutlöste automatlarmet uppmärksammades händelsen.

Rökutvecklingen och värmen var då så kraftig attvårdpersonalen inte kunde ta sig in i rummet. De lät istället dörren vara stängd, ringde 112 och förberedderäddningstjänstens insats.

När rökdykarna trängde in låg mannen på knä medöverkroppen i sängen, det brann i både honom ochsängkläderna. Han var vid liv men avled strax efteråt.

� Räddades tack vare snabbt ingripandeEn handikappad man i 60-årsåldern bodde i lägenhetpå servicehus. Plötsligt hörde personalen hur han ro-pade. De skyndade till och upptäckte att det brann imannens kläder.

Genom att välta rullstolen bakåt fick en av dem nermannen så att han låg på golvet. Under tiden hämtadeen annan av de anställda en brandfilt. Tillsammans

För femte året i rad visar Räddningsverkets döds-brandsstatistik att gamla eller sjuka människor påservicehem eller andra särskilda boenden är denvärst utsatta gruppen.

Vi konstaterar också att räddningstjänsten of-tast kommer för sent för att rädda deras liv.

Därför har hemtjänstpersonal och andra vård-anställda ofta en nyckelroll vid bränder på äldre-boenden.

Men det finns inga formella krav på att de skaha utbildning eller övas i att rädda liv vid enbrand.

Äldre och sjuka värst drabbade för femte året

Vårdpersonal måste få

Svåra bränder på äldreboenden – hur många

Sirenen Nr 1 • 2004 Erfarenheter 29

kvävde de branden. Släckningen avslutades med att dekylde brännskadorna med vatten.

Orsaken till branden var att mannen tappade enbrinnande tändsticka i knäet när han skulle tända encigarett.

I rummet fanns bara en värmedetektor. Det automa-tiska brandlarmet i korridoren utlöste först när dörrentill rummet öppnades.

Mannen fick svåra brännskador och fördes med heli-kopter till närmaste brännskadeklinik. Tack vare detsnabba ingripandet kunde hans liv räddas.

� Ständig tillsyn av rökarna en utopiEn senildement kvinna som bodde på ett servicehussatt och rökte på en balkong utanför servicehusets kök.

Normalt fanns det alltid personal i köket när kvinnanvar på balkongen. Men under en liten stund var de ivägoch hjälpte en annan av de boende.

När de kom tillbaka brann kvinnan och hennes rull-stol redan med stora lågor. Personalen gjorde genastallt vad de kunde för att rädda kvinnan. Med hjälp aven skumsläckare och några hinkar vatten var brandensnabbt släckt. Men det var redan för sent.

Automatiskt brandlarm hade installerats på service-huset efter tidigare dödsbränder. Rökdetektorer fannsi rum och korridorer, men inte på balkongerna. Larmetutlöste först när branden var släckt.

� Vidarekopplat larm saknades – man dogBrand i lägenhet i äldreboende. Den 80-årige mannensom bodde i lägenheten var handikappad och kundeinte ta sig i och ur sin säng. Han hade därför regelbun-det hjälp av hemtjänstpersonal.

Branden upptäcktes först när rökgaser antändes meden smäll som slungade glassplitter flera tiotals meter.Personal från det intilliggande servicehuset ingrep ge-nast och lyckades evakuera de flesta i äldreboendet.

Däremot kunde de inte ta sig in i brandlägenheten.När räddningstjänstens rökdykare trängde in hittadede den omkomne mannen på golvet precis intill hansbrunna säng.

Brandorsaken var en bordslampa som ramlat ner isängen och antänt madrassen. Brandvarnare fanns ochfungerade troligen. Däremot var lägenheterna i äldre-boendet inte utrustade med vidarekopplat larm.

� Larm stängdes av utan fastställd orsakVid sjutiden en morgon utlöste det automatiskabrandlarmet i ett äldreboende som bestod av två två-våningshus.

En vaktmästare skyndade till. Mot givna regler stäng-de han genast av larmet och började planlöst söka efterorsaken. Lyckligtvis var larmet också kopplat till ortensräddningstjänst.

När brandpersonalen kom fram hade vaktmästarenfortfarande inte hittat varifrån larmet kom. Rädd-ningsledaren slog därför på automatiken igen. Genastindikerades brand från en lägenhet.

Där upptäckte de en svårt handikappad kvinna somlåg i sin brinnande säng. Det brann även i en rullstolsom stod omedelbart intill sängen. Kvinnan fördes ge-nast i säkerhet och fick första hjälpen innan hon kör-des till sjukhus. Där avled hon några dagar senare avsina skador.

Det visade sig att branden uppstått då en golvlamparamlade omkull och en tänd 60 watts glödlampa ham-nade i sitsen på kvinnans rullstol.

� Rådig släckning trots brist på utbildning En svårt dement kvinna, cirka 75 år, bodde i en lägen-het på ett större servicehus. Byggnaden var skyddadmed automatiskt brandlarm med värmedetektorer ilägenheterna och rökdetektorer i korridorerna.

Tidigt en morgon vaknade hon och steg upp för attröka en cigarett. I sitt omtöcknade tillstånd vände honden baklänges och tände i filtret. Cigaretten flammadeupp och antände hennes nattlinne.

Hon tog sig ut i korridoren. Först då utlöste det auto-matiska brandlarmet och personalen skyndade till.Kvinnan var då helt omgiven av lågor.

Personalen gjorde en utmärkt insats. De fick omkullkvinnan och kvävde branden med hjälp av ett täcke.

De anställda på servicehuset var redan innan bran-den mycket säkerhetsmedvetna. Bland annat hade deuttryckt önskemål om att det borde finnas tätare upp-sättning av brandfiltar i korridorerna. Dessutom villede ha brandskyddsutbildning oftare med både teorioch praktiska övningar.

Pensionärernas rökvanor var också ett problem. Denförvirrade kvinnans cigaretter portionerades ut på be-stämda tider och normalt var personal alltid närva-rande medan hon rökte.

Tyvärr blev denna extra morgoncigarett ödesdigerför kvinnan. Hon avled några timmar senare på sjuk-hus.

sammanställt av ULF ERLANDSSON

brandutbildning

Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverketmed uppgift att bland annat leda ett stortbrandutredningsprojekt. Erlandsson medverkar i Sirenen med samman-fattningar av rapporter. Han tar med glädje

emot synpunkter och tips på tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04, e-post: ulf.erlandsson@srv.se

kunde förhindrats?Foto: JOHAN EKLUND

30 Sirenen Nr 1 • 2004Ordet frittOrdet fritt

Sprinkler onödig säkerhet – låt det brinnaDenna rubrik är en medvetenprovokation, men inga tving-ande regler finns för egen-domsskydd med sprinklers. Fri-villighet fungerar vanligtvisinte trots generösa brandtek-niska rabatter.

Jag skulle kunna fylla på medytterligare en rubrik:

Centrala myndigheter ochförsäkringsbolag likgiltiga

Räddningstjänsten ska arbetaförebyggande genom risk-analyser, eventuellt med tving-ande åtgärder vid stora brister ibrandskyddet. Det ska enligt La-gen om skydd mot olyckor sketill skäliga kostnader. Erfaren-heter och slutsatser från rädd-ningsinsatser pekar entydigtmot att sprinkling ger det endasäkra släckresultatet i storabrandceller, till exempel varu-hus, gallerior, stormarknader.

Enda säkra brandskyddetEnligt Boverkets byggregler(BBR) är sprinkling som egen-domsskydd frivilligt. Det ärsamtidigt det enda säkra brand-skyddet i storskaliga lokaler.Myndigheter och försäkrings-branschen medverkar med sinasvaga regler till att byggnaderoch verksamheter totalskadasvid brand. Räddningstjänstenkan bara ”se på” när byggnadenbrinner ner. Försäkringsbola-gen återuppbygger genom attfinansiera skadan med återför-säkring i andra bolag och höjapremierna.

När ska Boverkets byggreglerta hänsyn till de erfarenhetersom räddningstjänstföreträda-re kunnat dra vid bränder somexempelvis Bro Centrum, Do-

mus-Karlstad, Åhlens-Lands-krona och PUB i Stockholm.

Jobbar Räddningsverket ak-tivt med Boverket för att för-bättra brandskyddet i varuhus?Den nya Lagen om skydd motolyckor ställer krav på hand-lingsplaner för förebyggandebrandskydd. På fältet ska vigöra riskanalyser. Resursernaska anpassas till kommunernasbehov.

Kommer att totalskadasKan Räddningsverket ange hurstort behovet är för att släckaett varuhus på 2 600 kvadrat-meter som innehåller BarnensHus och Jysk bäddlager?

I Östersund har vi nyligenkonstaterat att våra resurserinte räckte till. Inte ens medstorstadsresurser hade rädd-ningstjänsten haft någon chans.Branden var överstökad på tvåtimmar i ett våldsamt brandin-ferno.

Bygget av ett nytt köpcen-trum Lillänge Handelsplats iÖstersund påbörjades nyligen.Byggnaden på 15 000 kvadrat-meter uppförs enligt lägstabrandskydd i BBR. Avskiljandeväggar och bärverk uppförsmed 30 minuters brandmot-stånd, automatlarm och brand-ventilationsluckor.

Vid brand kommer dennabyggnad att totalskadas. Detkommer räddningstjänstenserfarenhet och riskanalys attsäga. Den slutsatsen drar ävende av beställaren anlitadebrandkonsulterna. Totalskadatvärde uppskattas grovt till 500-1 000 miljoner kronor och 200personer förlorar jobbet.

Byggnationen sker under”överinseende” av Boverkets

byggregler och försäkrings-branschens regler av år 2003.Räddningsverket uppmanar ossatt göra riskanalyser. Visst över-lever besökarna med utrym-ningsdörrar och larm enligt re-glerna, men egendomsbrand-skyddet är minst sagt uselt.

Paragraf 2 i andra kapitlet avagen om skydd mot olyckorborde kunna tillämpas före ny-byggnation av storskaligabyggnader. Boverket borde hamotsvarande skrivning i sinabyggregler. Ägare eller nyttjan-derättshavare av byggnader skaha skäligt brandskydd försläckning och livräddning samthålla utrustning för detta. Deska även förebygga skador ochskador till följd av brand.

BBR är svag i detta avseende,men lagen om skydd mot olyck-or borde ”orka med” att gebyggnaden ett bra egendoms-skydd och att tvinga ägaren attsprinkla i efterhand sedanbyggnaden fått sitt slutbevis.

MotsägelsefulltNedanstående är motsägandeoch förvirrande vid nybyggna-tion:

■ BBR ger ett bristfälligtegendoms- och miljöskydd iosprinklade varuhus, stormark-nader och andra byggnader.

■ Räddningsverket och lagenom skydd mot olyckor säger attliv, egendom och miljö ska räd-das.

■ Försäkringsbolagen harhaft premien som styrmedel attlocka med sprinkler, men tar idag hellre en storskalig brand-och miljöskada.

■ Räddningstjänstens ochbrandkonsulters erfarenhetoch riskanalys pekar entydigt

mot totalskada vid brand inämnda objekt

Varför finns ingen samsyn omnyttan med sprinklerskydd?

- Bedömer Räddningsverketen brandskada på 500 – 1 000miljoner kronor och 200 förlo-rade arbetstillfällen vara till-

Det saknas lagstöd för nödvändig

Barnens Hus och Jysk Bäddlager i Östersund förstördes i höstas ien storbrand. Lokalerna var osprinklade. Nu byggs ett stort köpcen-ter i Östersund – även det utan sprinkler. Obegripligt, tycker ställfö-reträdande räddningschefen Staffan Malmgren och efterlyserskärpta krav på brandskyddet i byggnader av denna typ.

Räddningsverket kommenterar:

Ställ krav på sprinkler så får vi pröva lagSVAR DIREKT från MetteLindahl Olsson, chef för Enhe-ten för bebyggelse och miljö vidRäddningsverket:Vi går allt mer mot ett objekts-och verksamhetsanpassatbrandskydd och den enskildeägarens eller nyttjarens ansvarför detta brandskydd tydliggörsi den nya lagen om skydd motolyckor.

Räddningsverket följer genomvår brandutredningsverksamhetoch samarbetet med ett 40-talkommunala räddningstjänsterupp inträffade bränder. Vi harockså spridit dessa erfarenhetervia olika kanaler och bland an-nat försökt påverka Boverket attändra sina byggregler vad gällersärskilda boenden för äldre ochatt dra erfarenheter av en radbränder med så kallade lättapåbyggnader.

Boverkets byggregler ska revi-deras 2005 och plan- och bygg-lagstiftningen är under utred-ning så nu lär vara rätt tid att på-verka. Det finns också ett behovav att tydligare lyfta fram kraveni byggnadsverksförordningenom hur en byggnad ska vara pro-jekterad och utförd bland annatmed avseende på brandskydd.

Hänsyn bör tas till såväl skyddav liv, hälsa, egendom som miljö.Om antalet bränder och desskonsekvenser begränsas spararvi också miljön. Här finns behovav att bygg-, miljö- och skyddmot olyckor-lagstiftningarnasträvar mot samma mål.

Klargjordes inteKopplingen räddningstjänstlag –bygglagstiftning har också varituppe i samband med framta-gandet av lag om skydd mot

olyckor, dock utan att förhållan-dena klargjordes. Fortfarandegäller förarbeten till 1962-årsbrandlag kring vad som är ettskäligt brandskydd utifrån rätts-säkerhetsperspektiv. Enligt des-sa förarbeten bör en tillsyns-myndighet inte kräva säkerhets-åtgärder utöver vad som är ut-tryckligen föreskrivet i sambandmed bygglov om det inte finnsbehov på grund av särskilda om-ständigheter. När dessa ska an-ses föreligga får prövas från falltill fall och det är knappast rim-ligt att ställa nya byggnadstek-niska krav med hänsyn till denberörda byggnadens säkerhet.

Särskilda omständigheter ärdet sannolikt fråga om vid störrebrister i personsäkerheten, omdet är stor risk att en brand kanutveckla sig snabbt och få svåraföljder. Kostnaderna ska stå i

proportion till åtgärdernas syftemedan intresset att skapa ett ef-fektivt skydd är det primära. Till-synsmyndigheten får inte ge ef-ter på kraven som gäller säker-heten på grund av begränsandeekonomiska resurser hos ägareeller nyttjare.

Inte rättvistMed nya bygglagstiftningen1995 blev byggherren ansvarigför att samhällets krav uppfyllsvid byggnation och de detaljera-de ”kraven i samband med bygg-lov” och byggnadsnämndernasgranskande roll försvann utanatt förhållandet bygglagstiftning– räddningstjänstlagstiftningsågs över. Räddningsverkets för-hoppning är att förhållandenases över i den pågående översy-nen av bygglagstiftningen, denså kallade PBL-utredningen.

Var gränsen går för att ”rättatill fel i efterhand” med stöd avlag om skydd mot olyckor fårfortfarande prövas från fall tillfall. I första hand ska felaktighe-ter rättas till med stöd av bygg-lagstiftningen. Paragraf 2 i andrakaptitlet i lag om skydd motolyckor kan inte tillämpas innanbyggnaden finns. Att en enskildbyggherre eller fastighetsägareav ett helt nybyggt hus somuppfyller samhällets krav vid ny-byggnation omgående skulle”drabbas” av ytterligare bygg-nadstekniska krav ställda vidräddningsnämndens tillsyn före-faller inte rättvist.

Ansvaret att upprätthålla ettgott brandskydd ligger på bygg-herren under byggskedet ochägaren/nyttjaren under brukar-skedet. Byggnadsnämndernahar också ett tillsynsansvar, men

Sirenen Nr 1• 2004 31

Också du kan tycka tillpå de här sidornaAlla är lika välkomna att deltai debatten (skriv max 40 radereller 3 500 tecken på datorn,inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,L 257, 651 80 KarlstadSkicka gärna på e-post:stig.dahlen@srv.seManusstopp för nr 2/04 är 27 februari. Välkommen!

g sprinkling

räckligt stor för nya lagenskrav på skäligt brandskydd, detvill säga föreläggande om kravpå installation av sprinkler?

- Har Boverket, Räddningsver-ket och försäkringsbranschennågon gemensam strategi omrelevant brandskydd för miljöoch egendom i stormarknader,

varuhus, gallerior, med mera? - Anser Räddningsverket att

man i efterhand kan sprinklavaruhus med stöd av paragraf 2i andra kapitlet i den nya lagen?

Staffan MalmgrenÖstersund

gstiftningen!

Jag vill i detta inlägg ifrågasät-ta Thord Eriksson och Kom-

munförbundets lansering lan-det runt av SMO, skydd motolyckor?

Han har tydligen lyckats medsin föresats om att sälja ett va-rumärke på bästa ”Home party”sätt. Men vilken produkt är dethan har lanserat egentligen?

Om man är ute och säljer va-ror som finns eller sägs ligga iförpackningen ”skydd motolyckor” och innehållet saknasså skulle nog denna försälj-ningskonst bli anmäld till Kon-sumentverket. Enda drivfjä-dern från Kommunförbundetssida tycks vara att spara pengaroch minimera resurser ochkostnader.

I Sirenen nr 8/03 skrev Rädd-ningsverkets generaldirektör

på ledarplats om nya lagen ochskydd mot olyckor. På nästasida, Debatt, tar Kommunför-bundets Anna Svensson upp la-gen från sitt perspektiv. Bådatycks ha köpt konceptet.

Hur ska kommunerna klaraatt jobba med det som den nyalagstiftningen ger utrymme förnär man inte ens klarar att be-driva ett systematiskt arbets-miljöarbete med allt vad det in-nebär?

Kejsarens nya kläderKan och kommer man att rå pådenna ”Home party”-idé närdrivkraften inte finns till detgrundläggande? För mig liknarnya lagen mest ”kejsarens nyakläder”.

Jag vill att Thord Eriksson sva-rar på hur han och Kommun-

förbundet ser på SMO. Handlardet inte bara om att spara på re-surser eller på annat sätt min-ska på kvalitén?

Syftet med nya lagen måsterimligen vara att kommunernaska bli bättre på att kunna pre-cisera sina åtaganden för kom-muninvånarna och bli mycketbättre i sin roll som förebyggareoch skadeavhjälpande.

Själv är jag övertygad om attThord Erikssons och andras för-hoppningar om kvalitetsök-ningar inte kommer att för-verkligas. Inom andra områ-den, där man lagt över ansvarettill enskilda eller verksamhe-ters egenkontroll, har resulta-tet tvärt om blivit sämre.

Matts JangerstadBrandman

Kommunförbundets uppfatt-ning och syn på arbete medskydd mot olyckor bygger påtvå offentliga utredningar, tvåregeringspropositioner och enav riksdagen beslutat lagstift-ning. Förbundet har deltagit ioch till stora delar ställt sigbakom den process och deställningstaganden som nu harlett fram till en ny lagstiftning.

Den information och de se-minarier som vi medverkar ikan därmed enligt min upp-fattning sägas bygga på ett tra-ditionellt och demokratisktsätt att genomföra förändring-ar i samhället.

Enligt regeringen är syftetmed den nya lagstiftningen att

i samhället skapa en bättre för-måga att förebygga och hante-ra situationer som kan leda tillräddningstjänst.

Kommunen ges i lagstift-ningen en central roll med ettflertal uppgifter. Här delar jagdin uppfattning om att en pre-cisering av kommunens åta-ganden och en utveckling avhelheten avseende den före-byggande verksamheten, rädd-ningstjänstverksamheten ochefterföljande åtgärder bör ske.

Föränderlig omvärldJag är övertygad om att de för-ändringar som vi nu genomförkan leda fram till regeringensmål att färre ska dö, färre ska

skadas och mindre ska förstö-ras i olyckor. Det kommer attbli en tuff och svår uppgift dåden omvärld som vi ska verka iockså är föränderlig.

För att lyckas måste vi alla taoss an uppgiften med engage-mang och energi. Där kan din,min, Räddningsverkets gene-raldirektörs och många andrasinsatser bli viktiga bidrag tillett säkrare samhälle.

Om vi på vägen kan utvecklaeffektiva och rationella lös-ningar inom vårt ansvarsområ-de är detta ett värdefullt bidragtill samhällets totala behov avvälfärdstjänster.

Thord Eriksson

Lagens egenkontrollleder till försämring

Svar direkt från Thord Eriksson:

En demokratisk förändring

Ordet fritt

ISirenen nr 8/03 skriver MattsJangerstad en insändare, där

undertecknad omnämns. Jagmåste poängtera att några ”ppa-fläktar” skrivs det inte om i bo-ken om brandgasventilation.Däremot om mekanisk brand-gasventilation, vilket inkluderarsåväl undertryck som övertryck,vilket ibland benämns ”ppv”.Observera dock att övertrycks-ventilation är lite mer än att en-dast ställa dit en fläkt – dethandlar om att utnyttja förde-larna med att skapa en friskluft-ström genom byggnaden.

Annars är det korrekt att detinte finns så mycket beskrivet

om arbetsmiljön när man arbe-tar med fläktar. Jag funderarfaktiskt på att revidera boken,men det lär blir tidigast under2005. I övrigt kan jag inte annatän hålla med om att skärsläcka-ren har hanterats mycket egen-domligt av Räddningsverket.Den är, precis som Matts skri-ver, ytterligare ett verktyg ochingen patentlösning på nån-ting. Det gäller att vara medve-ten och kunnig i möjligheteroch begränsningar med olikatyper av verktyg vi har till vårtförfogande.

Stefan Svensson

det är ovanligt att tillsyn sker ef-ter byggskedet. Under byggpro-cessen inriktas kontrollenfrämst på byggherrens organisa-tion och kompetens.

Tyvärr är det ofta så att bristeroch felaktigheter inte uppmärk-sammas förrän i samband medbränder eller andra olyckor. Detär så man lär sig av erfarenheteroch så skapas regelverken i allaländer.

Möjligt att ställa kravAtt vid tillsyn ställa krav påsprinkler med stöd av lag tillskydd mot olyckor (tidigareräddningstjänstlagen) är möj-ligt, däremot har frågan om kravpå sprinkler i varuhus med stödav dessa lagar mig veterligeninte prövats så utfallet är inte påförhand givet.

Om ingen prövar lagstiftning-

en får vi dock ingen tolkning avdess gränser varför Räddnings-verket gärna ser att dessa frågorprövas rättsligt så att prejudikatoch vägledning om skälighetenoch kopplingen bygglagstiftning– lag om skydd mot olyckor prö-vas. Vi kan nämligen inte accep-tera att antalet bränder ellerdess konsekvenser ökar, varkenpå liv, hälsa, egendom eller mil-jö.

Det skulle vara i strid mot så-väl lag om skydd mot olyckor,Räddningsverkets uppdrag somverkets brandförebyggandehandlingsprogram. Någon efter-frågad gemensam strategi medBoverket eller försäkringsbran-schen kring stormarknader, gal-lerior och varuhus har vi dockinte.

Mette Lindahl Olsson

Några ”ppa-fläktar”beskrivs inte i boken

Foto: JAN LUTHMAN

Renlav i ljusstakenNog var det renlav i ljusstakenpå sid 27 i Sirenen nr 8/03. Vit-mossa är något helt annat. Denär faktiskt grön. Renlaven växeroftast på berg och stenar. I övrigtallt rätt, med brandfaran alltså.

Stig Siegers

32 Ordet fritt

Vad är det för utvecklingsom bedrivs på Öckeröegentligen? Jag blir lätt

förvånad när jag läser artikelnunder rubriken ”Bryt upp 1+4-tänket” i Sirenen nr 6/03.

Jag blir illa till mods när jagläser om Öckerö och dess rädd-ningschefs syn på vad rökdyk-ning är och att han jämför önsförhållanden med Göteborgoch andra delar av landet.

I vilken omfattning förekom-mer det larm på Öckerö och hurofta handlar det om rökdyk-ning med livräddning ihopmed släckning?

Hur kan Kenneth Ericson till-låta att man kommer från olikahåll till larmad adress och attkriteriet handlar om mask påutan att ta luft från flaskorna(det heter inte tuber som du be-skriver, utan enligt AFS-en ska”flaskor” användas).

Vilken typ av utrustning an-vänder man? Vilket märke harandningsskyddet? Det är vik-tigt att veta för den fortsattadiskussionen.

Friskluftsventilen är som endysa (en strypt ventil) och gerinte tillräckligt med luft vid an-strängningar som kräver störreluftintag, om det nu är en AGA-apparat. Vad tänker Ericsonegentligen på när han skapardenna typ av regler?

Finns det något tänk?Det kan ju inte vara meningenatt säkerheten äventyras pågrund av bristande resurser ochorganisation. Finns det någottänk som lirar ihop med arbets-miljölagen?

När man tänker nytt och skapraktisera ”moderna” metoderhandlar det väl inte om att sättalagar och andra arbetarskydds-

frågor åt sidan för ekonomiskaintressen. Vad blir vår förmågatill att utföra räddningstjänstom de ekonomiska förutsätt-ningarna inte finns?

Det måste finnas brytpunktersom stoppar lösningar som intehar någon chans till utvecklingeller förbättringar som inte hål-ler. Man kan väl inte ställa sigöver utarbetade metoder för attman vill förändra yrkesrollen.

Jag tror att Kenneth Ericsontänker så här: Som allmän-het/medborgare ska man kun-na ta de initiativ som han tydli-gen vill att man ska göra utanregler eller annat. Göra en hero-isk insats, men när kollegorkommer till platsen ska mansakta men säkert gå över till detsom gäller för yrkesrollen ochAFS-arna. Om då en olycka in-träffar med den som ”civilt” in-griper hur kommer eventuell

arbetsskada att behandlas ochhur kan du särskilja medborga-re–yrkesinsats?

Kan du Kenneth Ericson be-svara detta för mig och andraintresserade, för jag tror att

Arbetsmiljöverket får svar

Regelverk kan inte avgöravad som är rätt på platsen

Man kan inte undgå att mär-ka det ökade antal artiklar

som ifrågasätter AFS 1995:1samt hur den ska tolkas. Då jagsjälv är rökdykarinstruktör iMarinen, som bara levt efterdetta regelverk sedan 1999,blev jag nyfiken på om AFS:engör nytta eller inte. Hos oss dis-kuteras: ”Varför ska vi som ärkrigare leva efter dessa landre-gler”, ”Det funkar inte i strid”,”Vi klarade oss bra innan dessaregler”.

Då bränder ombord på sven-ska örlogsfartyg är ovanliga, sålåg det närmast tillhands att tit-ta på den kommunala rädd-ningstjänsten. Så jag kontakta-de Arbetsmiljöverket och dess

statistikavdelning för att få vetahur många som omkommit isamband med rökdykning.

Här fick jag fram statistik från1981 och framåt. Jag la ut den-na statistik på en tidslinjal ochpå densamma även de regel-verk som utgivits om rökdyk-ning.

1981-86 omkom fem rökdy-kare. (1986 kom första AFS:en),1987-95 omkom 3 rökdykare.(1995 kom den senaste AFS:en).Efter 1996 har vi bara haftolyckan sommaren 2003.

Frågan är då: Har dessa reg-ler, som uppenbarligen gjortarbetsmiljön säkrare, samtidigtgjort det svårare att rädda liv?Kanske så svårt att vi är sämrepå det nu än innan AFS:enkom?

Jag har inte funnit någon sta-tistik som pekar på detta. Kan-ske har någon av er som läserdetta några uppgifter – det voreintressant att få veta mer.

Lars LundmarkRökdykarinstruktör i Marinen

Jag blir illa till mods när jag läser om Öckerö

SVAR DIREKT från KennethEricson: Matts Jangerstad, medan duägnar dig åt att leta Finna FemFel i reportage som ger uppslagpå hur räddningstjänster kanställas om till att bli en demo-kratiskt politisk målstyrd verk-samhet ska du veta att tåget

gått, att många är ombordsamt att de som inte klivit påblir kvarlämnade på stationen.

Men Jangerstad, eftersom duär facklig företrädare för ett såstort antal medlemmar, såtycker jag att det är synd att sedig stå kvar på perrongen. Jagvill därför tipsa dig om att läsa

reportaget om oss i den norskatidningen Brannmannen nr4/03, alternativt debattinläg-get i Sirenen nr 1/99.

Anpassning till lagenSkäl till dessa råd är att där gesen bra och samlad helhetsbildav den anpassning vi genom-

fört, i förhållande till den nyalagstiftning som nu faktisktgäller för alla kommuner i Sve-rige.

Om du följer rådet så kanskeäven du inser att det gäller attförsöka hinna fatt tåget och tasig ombord. I så fall skulle sä-kerligen dina ambitioner kun-

na omvändas till att medverkatill att driva utvecklingen fram-åt för dina medlemmar, Stock-holms brandförsvar. Och,framförallt till gagn för dem viär till för/uppdragsgivarna.

Kenneth EricsonRäddningschef, Öckerö

Stopp! Rökdykning enligt Öckerö-modell är inget som tilltalarMatts Jangerstad i den här insändaren. Jangerstad får här nedansvar på tal av Öckerös räddningschef Kenneth Ericson.

Arbetsmiljöverkets Tom-my Eriksson Wikén kom-menterade i förra num-

ret min insändare om verketssyn på rökdykarreglerna enligtAFS-en. Jag vill i min tur kom-mentera Eriksson Wikéns svar:

Eriksson Wikén, tro inte attvare sig jag eller några av minabefälskollegor jämställer ma-teriella värden med människo-liv. Vare sig det är en Haupbyråfrån 1700-talet eller en super-modern teknologisk pryl från2000-talet kan det inte jämstäl-las.

Vad jag ifrågasätter är om reg-lerna för rökdykning ska tilläm-pas så som du framställer det, såatt inträngning i rök – rökdyk-ning – endast ska äga rum omliv finns att rädda och inte för

att rädda egendom. I så fall skadet skrivas in i reglerna.

Dock – en brandsituation ärså komplex så för att rädda ochskydda liv, och egendom, ärmånga gånger det enda effekti-va sättet att tränga in i brand-rummet och släcka brandhär-den. Givetvis om det först be-döms kunna ske utan att offrainsatspersonalens liv och lem.Den som kan avgöra detta ärbrandbefäl och personal påplatsen, inte ord skrivna i re-gelverk.

Behövs vår sakkunskap?Vissa gånger måste vi bedömaatt vi ska avstå från att effektivtsläcka branden och effektivträdda värden eftersom risker-na bedöms för stora. Då stan-

nar vi utanför och skyddar in-tilliggande egendom.

Om Eriksson Wikéns syn-punkter att det ”känns onödigtriskfyllt att skicka in brandmäni brinnande byggnader” skagälla ska också detta harmoni-seras med räddningstjänstla-gen. Då behöver vi heller inteden sakkunskap som vårabrandmän och befäl utgör i in-satsstyrkorna utan kan luta ossmot centralbyråkratiska be-dömningar från skrivbordet.

Hans ErikssonBrandingenjör

Norrköping

Har AFSgjort detsvårare atträdda liv?

Tåget har gått Matts Jangerstad – men du kan försöka hin

Vi påminns varje dag omden dåliga ekonomin istat och kommun. Risken

finns att den samlade rädd-ningstjänsten får ytterligareminskade resurser. Samtidigt sä-ger oss traditionen att vid en låg-konjunktur tenderar antaletolyckor och bränder att ökamarkant.

Endast genom effektivt resur-sutnyttjande och en verkligsamordning av de samlade re-surserna inom den totala rädd-ningstjänsten kan vi bli effekti-vare och bättre.

Vi måste satsa på all den duk-tiga och ambitiösa personalsom finns i den samlade rädd-ningstjänsten. Det är ytterstpersonalen med allt sitt kun-nande, ansvar och engagemangsom är ryggraden i den totalaräddningstjänsten. Tekniken ärnog så viktig, men trots alltbara ett hjälpmedel.

Samhället har förändratsmarkant beträffande riskenmed kemiska ämnen. Dessaökar i antal och volymen av far-ligt gods ökar också varje år.

Viktiga förutsättningar för enbalanserad utbyggnad av skyd-det mot olyckor och räddnings-tjänsten är en grundlig analysav riskbilden i samhället.

Metodutveckling för riskana-lys bör igångsättas och tillämp-ningen på alla nivåer främjas.

Utvecklat samarbeteMålet måste vara att risk- ochberedskapshänsyn ska bli ennaturlig del i samhällsutveck-lingen. Genom analys av hotenkan en optimering ske av åtgär-derna och dessa inriktas på demest väsentliga områdena föratt reducera risker och maxime-ra skyddet.

Genom en ökad riskmedve-tenhet och ett utvecklat samar-bete centralt, regionalt ochkommunalt mellan de olikaplanerande organen kan arbe-tet med riskfrågorna aktiverasoch utvecklas.

Man bör stimulera kommu-nernas arbete med riskanalyseroch verka för ett utvecklat sam-arbete med näringslivet i dessafrågor. Det fordras allmänna in-

satser för att öka riskmedveten-heten och kunskapen i dessafrågor. Kunskapen om de farli-ga ämen som hanteras i snartsagt alla kommuner måste för-bättras. Ökad kunskap ombrand är också viktig, vaksam-heten mot anlagda brändermåste skärpas väsentligt.

Räddningsverket har här enbetydelsefull och övergripandeposition. En viktig uppgift är attfölja utvecklingen och de stän-diga förändringarna i samhäl-let, visa på risker och föreslå åt-gärder för att förhindra olyckor.

Gemensamma övningarEn utökad samordning ochsamverkan inom den totalaräddningstjänsten är nödvän-dig. Gemensamma övningarför olika samhällsfunktionerbör prövas. Räddningsverketbör stimulera och arbeta förökad samverkan och utvecklasamarbetsformer inom densamlade räddningstjänsten.

Ledningspersonalens förmå-ga att leda komplicerade insat-ser måste förstärkas. Utbild-

ningar på detta område finns,men det viktigaste i utbild-ningssammanhang är samverk-ansidén, till exempel att brand-män deltar i polisinsatsutbild-ningar. Vi har mycket att ge ochlära av varandra. Personkontak-ter är därför mycket viktiga.

Vi får aldrig glömma att detär människorna som är ryggra-den i allt arbete.

Göran H. OlssonÅkarpSkåne

33Ordet fritt

Ibegynnelsen var Räddnings-verket ett stöd, en samtals-part och en problemlösare.

Det fanns kunnigt folk som sva-rade på frågor eller som man ivarje fall kunde resonera med.Vi fick olika former av besluts-underlag och man kunde en-kelt ta del av skrivelser och be-slut. Kanske gynnades den ope-rativa sidan alltför mycket, mendet fanns också en vilja och enambition att ta tag i den brand-förebyggande verksamheten.Arvet från Statens brandinspek-tion och Statens Brandnämndvar, på gott och ont, tydligt.Man visste helt enkelt var manhade Räddningsverket. Mendetta är flera år sedan.

Internpolitisk dokusåpaI dag tycks Räddningsverketvara mer intresserat av diverseinterna förhållanden, hur manska organisera sig och vem somska vara chef över vem. Helsthade väl Räddningsverket gär-na sett att de sista resterna avden produktiva verksamheten,den som svensk räddnings-tjänst har nytta av, flyttades övertill någon annan myndighet, såatt Räddningsverket ostört kun-de ägna sig åt sin egen lilla in-ternpolitiska dokusåpa.

Utbildningssystemet har för-ändrats, dock utan att det var-ken har tillförts någon ny kun-skap eller att ha gjorts riktigtfärdigt innan det sjösatts. Depedagogiska ljushuvudena påRäddningsverket har lyckatsmanövrera ut kunskap och er-farenhet till förmån för en uselpedagogisk illusion. Här harkommunerna körts över full-ständigt, samtidigt som vi för-väntas ta ett större ansvar. Utanstöd, varken ekonomiskt, poli-tiskt eller praktiskt.

Lösryckta folkhälsoidéerFolkhälsofrågorna har kommitatt dominera Räddningsverketi allt för hög utsträckning. Detär väl i och för sig positivt föross fyrtiotalister att man läggerså mycket krut på alla äldre somramlar och slår sig. Men hadedet inte varit bättre att satsapengarna på yngre generatio-ner, som ju trots allt är vår fram-tid? Utöver äldrestatistik harRäddningsverket hittills intelyckats klämma ur sig något an-nat än ett antal lösryckta idéerkring hur man ska samla indata från olyckor och risker. Ärdet inte dags att istället börjaanalysera data? Det finns ju in-satsstatistik sedan flera år till-

baka, eller är inte den hellerbra?

Allt sämre brandskyddBrandskydd i byggnader skaframgent hanteras med hjälpav systematiskt brandskyddsar-bete, där ägare eller innehavareska ta ett större ansvar. Menkommer detta verkligen attgöra någon skillnad? Brand-skyddet i Sverige blir allt sämre,dels som en följd av en sämretillsynsverksamhet och dels pågrund av en sämre integrationmellan räddningstjänstlagstift-ning och bygglagstiftningen.

Är inte detta två sidor på sam-ma mynt? Istället för att verkli-gen ta tag i och lösa problem,har vi från att ha haft en relativthög ambition under femtiota-let successivt anpassat kartanefter den svårmodiga verklig-heten. Att vi i kommunerna harsvårt att hålla kvalitet i brand-skyddet beror i stor utsträck-ning på Räddningsverketsbristfälliga utbildning på om-rådet och oviljan att ta ett stör-re grepp om problemet. Bran-den på Herculesgatan i Göte-borg är tyvärr nog inte den sistai sitt slag.

Man slår på stora trummanför en förändrad lagstiftning,

som i grund och botten inte ärnågot annat än en rent kosme-tisk justering. En ambitiös kom-mun kan göra något riktigt braav handlingsprogrammen, menden möjligheten hade sammakommun redan med tidigarelagstiftning. En mindre ambiti-ös kommun kan ta sin gamlaräddningstjänstplan, ändra literubriker i den och så är hand-lingsprogrammet klart. Dessut-om är räddningsledarens an-svar och befogenheter som tidi-gare knutet till en individ ochinte som det borde vara, tillmyndigheten.

Hur ska man kunna bedrivaeffektiv räddningstjänst, närdet centrala stödet är obefint-ligt eller rent av bakåtsträvan-de? Visioner blir lätt illusioner,om de inte är realistiska och omman inte vet hur man ska om-sätta visionen till verklighet.

Räddningsverket – välkom-men ut i verkligheten!

Perikles CarlsbergBrandkapten

FOTNOT: Delar av insändarenkommenteras av Räddningsver-kets generaldirektör ChristinaSalomonson i Inledaren på si-dan 2 i detta nummer.

”Välkommen ut i verkligheten Räddningsverket”

Visioner blir illusionerom de inte är realistiska

många vill veta eftersom dutänjer ordentligt på säkerhetoch arbetsmiljölagen.

Matts JangerstadBrandman och huvud-

skyddsombud

PS! Om du tänker kliva på tå-get tror jag att de närmaste sta-tionerna utanför tullarna finnsuppe i Norrtälje, borta på Sö-dertörn eller varför inte rent avneråt Sörmlandskusten.

nna ifatt

Tack Tommy Eriksson Wi-kén, Arbetsmiljöverket, för

att du i Sirenen klargör för våra”brandkårsbyråkrater” att detfaktiskt finns en anledning tillatt vi har en AFS som styr vårarbetsmiljö! Hoppas att dettaklargör för alla så kalladeframåtsträvande brandchefersom säger att AFS för rökdyk-ning är ett hinder för utveck-lingen inom brandförsvaret.Bra att du tydliggör att detta ärden lägsta nivå som krävs föratt uppnå en bra arbetsmiljöför våra rökdykare.

I USA har Nosha gått ännulängre och kräver ”Two in – Twoout”, vilket innebär att det mås-te finnas fyra rökdykare vid var-je rökdykarinsats. Så vem somär bakåtsträvare eller ej överlå-ter jag till läsarna att avgöra.

Sven JohnsonFarsta brandstation

Tack Wikénför beskedet!

Också du kan tycka tillpå de här sidornaAlla är lika välkomna att deltai debatten (skriv max 40 radereller 3 500 tecken på datorn,inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,L 257, 651 80 KarlstadSkicka gärna på e-post:stig.dahlen@srv.seManusstopp för nr 2/04 är 27 februari. Välkommen!

Samverkan över yrkesgränser

Personkontakter oerhört viktiga

Sirenen Nr 1 • 2004Platsannonser34

Räddningstjänsten Östra KronobergRäddningstjänsterna i Tingsryd, Lessebo ochUppvidinge har gått samman och bildatRäddningstjänsten Östra Kronoberg. Organi-sationen består av ca. 225 hel- och deltidsan-ställda befäl, brandmän och räddningsvärns-män, fördelade på 15 brandstationer.

Vi söker nu en medarbetare med ansvarför vår förebyggande verksamhet

Vi förväntar oss att du…är kunnig och intresserad av förebyggande verksamhetoch att Du har goda ledaregenskaper för att kunna ledaoch utveckla verksamheten vid denna avdelning.

Din uppgift blir…

• att svara för den övergripande myndighetsutövning-en enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagenom brandfarliga och explosiva varor.

• att vara den som leder arbetet med att forma vårframtida förebyggande verksamhet

• att granska riskanalyser

• att direkt under räddningschefen leda den förebyg-gande verksamheten inom förbundet

• att, efter introduktion, ingå i vår chefsberedskap.

Jämställdhet…Vi är övertygade om att samtliga arbetsplatser utvecklaspositivt med en jämnare könsfördelning. Vi ser därförgärna kvinnliga sökande.

Vi erbjuder…ett utvecklande och intressant arbete för dig med person-liga egenskaper som samarbetsförmåga, initiativkraft ochledningskompetens.

Kvalifikationer…Vi ser helst att Du har brandingenjörsexamen med på-byggnadsåret på Revinge men kan tänka oss brandmästa-re med lämplig bakgrund och inställning

Upplysningar: Tf. räddningschef Per Pettersson, tfn 0478-443 06

Sista ansökningsdag: 2004 02 27

Ansökan med löneanspråk och bifogade betygs-handlingar sänds till Räddningstjänsten Östra Kronoberg, Box 13, 360 50 LESSEBO.

Stockholms brandförsvar svarar med ca. 650 anställda medarbetare förräddningstjänsten i Stockholm, Lidingö och Solna - Sundbyberg.Vid Enheten för övning och utbildning är vi idag 17 fast anställda som bedriver både intern och extern verksamhet.

Vi söker

Funktionsansvarig för våra externa brandskyddsutbildningar Arbetets innehållDu kommer ansvara för att:● utveckla● kvalitetssäkra● sälja● marknadsföravåra brandskyddsutbildningar.

I arbetet ingår även att introducera nya lärare och att själv hålla vissa typer av utbildningar.

ArbetsplatsenArbetet är i huvudsak förlagt till vår övningsanläggning som ligger i naturskön miljö iÅgesta, 3 km ifrån Farsta C. Tillgång till egen bil är nödvändigt.

AnställningenAnställningen är en tillsvidareanställning på heltid, måndag – fredag.Tillträde omgående.

Det finns mycket mer att berätta så Du är välkommen att kontakta Lars Annergård på tel.08 – 454 89 30 för att få en djupare inblick i arbetet och arbetsplatsen.

Fackliga företrädare: SKTF Lars Thidevall och Kommunal Owe Fröjd,tel. 08 – 454 87 00.

Din ansökan med meritförteckning och löneanspråk vill vi ha senast den 27 februari 2004till:

Stockholms brandförsvarEnheten för övning och utbildningBox 1328111 83 StockholmMärk kuvertet: Dnr 131-55/04

I förra numret av Sirenen visa-des en motordriven markissom monterats bak på utryck-ningsfordon och varnade förolycka.

I Ängelholm har man investe-rat i en liknande anordning,men istället monterat den påtankfordonets tak.

– Vi ser en stor fördel i att var-ningsskylten kommer upp ochsyns på avstånd även vid trafik-stockningar, säger Rolf Rogh-ner, fordonsansvarig vid rädd-ningstjänsten.

Vid larm om trafikolycka påstörre vägar åker utrycknings-styrkan (1+4) numera i två for-don. En tar tankbilen och place-rar den på lämpligt avståndfrån olycksplatsen.

Den eldrivna markisen (1,65meter bred och upp mot tvåmeter hög) och belysningenhar räddningstjänsten köpt förcirka 17 000 kronor. Därtill harman byggt en aluminiumlåda,den vita på taket, där markisenfälls ner.

– Lådan ska lackeras i sammafärg som fordonet i övrigt, sä-ger Roghner.

Foto: MORGAN BENGTSSONI Ängelholm har varningsskylten placerats på taket för att synasbättre.

Skylt på taketsyns bättre

Mer deltidspersonal, färrepå heltid.

Det är konsekvensen avett förslag i Eslövs kommun.

– En ökad satsning på fö-rebyggande är ett av skälentill förslaget, säger förvalt-ningschefen chefen LarsAnshelm.

Ett annat skäl är att räddnings-tjänstens ekonomi är an-strängd.

– Det har gjort att investe-ringar är eftersatta. Vi har aku-ta behov för brandstationen,fordon och materiel.

Med en förändring av organi-sationen hoppas kommunenkunna klara både investeringaroch öka satsningen på förebyg-gande arbete.

Huvudförslaget är att bered-skapen kvällar, nätter och hel-ger ändras från heltid till del-tid. I dag finns 19 heltidsan-ställda i utryckningsorganisa-tionen. De skulle med en sådanförändring bli fem.

– Tanken är att dessutom be-hålla tre tjänster som tillgäng-liga för förebyggande arbete.

En förändring från 19 man

på heltid till åtta innebäruppsägningar?

– Det kan inte uteslutas.Finns det någon inriktning

specificerad för det förebyg-gande arbetet?

– Det handlar om trygghetoch säkerhet i ett vidare be-grepp. Om vi ser till att bliframsynta i vår organisationoch erbjuda bredare arbets-uppgifter, kan vi kanske bli in-tressanta för de elever som gården nya utbildningen tillbrandmän, säger Anshelm.

På kvällar och helger har Es-löv i dag 1+4 på deltid och Lö-beröd 1+2, i det förslaget fårEslöv 2+8 och Löberöd 1+4.

Den politiska majoritetenstöder förslaget.

Det finns flera alternativaförslag. Ett är att behålla orga-nisationen som den är, menlägga mer av deras tid på före-byggande arbete. Andra för-slag är att ha två heltidsskiftklockan 06-21 dagtid och del-tid övrig tid, samt att helt över-gå till deltidsberedskap.

Under mars ska ärendet uppi miljö- och stadsbyggnads-nämnden.

Eslöv säger upp brandmän?

Sirenen Nr 1 • 2004 Platsannonser 35

Uppsala brandförsvar ansvarar för räddningstjänst, förebyggandebrandskydd, restvärdesskydd, kommunal beredskap, civilt försvar, kris-och beredskapsplanering, intern och extern brandutbildning och öv-ning samt information och upplysning till allmänheten.Brandförsvaret har ca 280 anställda fördelade på tre heltids- och sexdeltidsstationer samt en stor utbildnings- och övningsanläggning.

Distriktschef &ställföreträdande distriktschefArbetsuppgifterDistriktschefen leder Brandförsvarets verksamheter på Östra distriktet. Östra distriktet ärett av tre distrikt i Uppsala och omfattar en heltidsstation och två deltidsstationer.

Ställföreträdande distriktschef arbetar i team med distriktschefen. Distriktschefen ochställföreträdande distriktschefen ingår i ledningsgruppen för Avdelningen för skydd motolyckor.

KvalifikationerVi söker ett team med en brandingenjör och en brandmästare.

Som brandingenjör ska du ha brandingenjörsexamen och genomgått SRV:s räddnings-tjänstutbildning. Är du brandmästare ser vi gärna att du gått Förebyggande åtgärder motbrand för brandmästare.

Vi sätter stort värde på dina personliga egenskaper. Du bör ha erfarenhet av att arbeta iledande position inom brandförsvaret.

KontaktAnders Ahlström, produktionschef, 018-7273006

SKTF, Sune Lundin, 018-7273167

CF, Håkan Bergström, 018-7273121

Välkommen med din ansökan. Märk ansökan med refnr RBNN 2004-0020 och bifoga ettpersonligt brev samt meritförteckning till Uppsala kommun, Uppsala brandförsvar, 75375 Uppsala.

Sista ansökningsdag: 1 mars

Nyutgivet frånRäddningsverket

IdéhandbokAtt beställa och utformaräddningsinsatser

Boken utgår från kundenshjälpbehov och är tänkt sominspiration vid framtagandeav handlingsprogram. Mål-styrningsarbete från Jönkö-ping och Vaggeryd användssom exempel.

Av Fredrik Björnberg ochGöran Melin.

Best nr: U30-630/03.

UtbildningSkogsbrandsläckning

Grundläggande och avance-rade kunskaper om skogs-bränders beteende. Främstavsedd för Räddningsverketsutbildningsverksamhet. AvRickard Hansen.

Best nr: U30-623/03Pris: 160 kronor, plus moms.

Prehospitalt akut omhän-dertagande

Boken utvecklar gemensam-ma begrepp för att underlättasamarbetet på skadeplatsen.Avsedd främst för utbild-ningsverksamhet. Av Charlot-ta Jande-Waldau och BirgittaWinarve.

Best nr: U30-631/03.Pris: 170 kronor, plus moms.

RapporterRisk aversion

På engelska gjord av För-svarshögskolan. Om att und-vika risker. Begrepp och feno-

men kopplade till svåra risker.Best nr: P21-435/03

Lokalisering av nödställdrökdykare

Forskning för att öka säker-heten. Studierna har utförtsav räddningstjänsten i Söder-törn. Del två. Av Henrik Ny-man.

Best nr: P21-436/03Mätning och modelleringav temperaturförlopp ibyggnadskonstruktioner

En förstudie av ämnet i ru-briken, främst i anslutning tilleldstäder och rökkanaler.

Best nr: P21-437/03Miljöeffekter vid olyckor

Litteraturundersökning omtidigare forskning kring miljö-effekter vid olyckor.

Best nr: P21-438/03En antologi om framtidenssäkerhetsfrågor

NCO (Nationellt centrumför erfarenhetsåterföring frånolyckor) har låtit ett antalnordiska forskare ge sin synpå säkerhetsfrågor i framti-den.

Best nr: I99-106/03.Fallolyckor bland äldre– samhällets direkta kost-nader

Beskriver resultaten i rap-porten ”Äldres skador i Sveri-ge” från ett ekonomiskt per-spektiv.

Best nr: I99-107/03.

Så här beställer duAnge beställningsnummer samt din adress.Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.Fax: 054-13 56 05.E-post: publikationsservice@srv.sePostadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 651 80 Karlstad.

Sirenen är perfekt för dig somska rekrytera personal inomräddningstjänst och skydd motolyckor.

Ingen tidning inom bran-schen har sådan täckningsom Sirenen.

Nästa nummer trycks den10 mars. För att vi ska hinnafå med din annons vill vi attdu förhandsbokar utrymmesenast den 23 februari samtlämnar färdig annonssenast den 1 mars.

Våra spaltbredder är:1 spalt 41 millimeter2 spalter 87 millimeter3 spalter 134 millimeter4 spalter 180 millimeter

5 spalter 227 millimeterPriset är 15 kronor per

spaltmillimeter (plusmoms).

Vad annonsen kostar räk-nar du ut enligt följandeexempel: En annons som är134 millimeter bred (3spalter) och 150 millimeterhög kostar 6 750 kronor (3x 150 x 15).

Ring eller e-posta om duhar några frågor. Kontakt-person för annonser är i för-sta hand Per Larsson, tel054-13 51 02. Är han inteinne kan du även tala medGunno Ivansson eller StigDahlén.

Annonsera i Sirenen – boka senast 23 februari

Läs Sirenen på nätet: http://sirenen.srv.se

Idrottsklubben vid räddnings-tjänsten i Malmö arrangerar SMi TFA (toughest firefighter alive)14-15 maj. Tävlingen avgörs påStortorget i stan.

Tävlingen är öppen för brand-män, förmän och brandmästa-re, heltidare och deltidare.

– Det blir fyra yrkesrelaterademoment. Genomförandet kom-mer att vara snarlikt den täv-lingsform som används påbrandmanna-VM, säger LinusPråme, brandman i Malmö.

Det kommer att tävlas i sjuolika åldersklasser för män, ochen öppen klass för kvinnor.

Mer information finns påwww.malmobrandman.com

SM i TFA i Malmö

Tio miljoner till SundsvallRäddningsverket betalade utrunt tre miljoner kronor tillSundsvall för räddningsinsatseri samband med översvämning-arna sommaren 2001.

Nu får kommunen ytterligaretio miljoner, denna gång direktfrån regeringen. Mycket för-stördes under översvämningar-na, inte minst infrastruktur.Därför går regeringen in medstöd. Pengarna tas från den såkallade kommunakuten.

Sirenen Nr 1 • 2004Platsannonser36

Sirenenär Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingeninom räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Är du inte redanprenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

Gamla gatuadressen………………………………………………………

Gamla postadressen………………………………………………………

� Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

� Adressändring

� Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress ………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

Öppet hus på skolornaRäddningsverkets skolor i Ro-sersberg, Revinge och Skövdehöll öppet hus lördag 31 janua-ri.

Syftet var att marknadsföraden tvååriga utbildningenSkydd mot olyckor.

– Det finns en tanke att dettaska bli återkommande vid sam-ma tidpunkt varje år på skolor-na. Det är viktigt att vi öppnarskolorna och visar vår verksam-het, säger Lena Bogren, infor-matör på skolan i Skövde.

Under dagen hade skolornarundturer på skolområdena.

I Rosersberg och Revinge er-bjöds besökare att göra rull-bandstest. Losstagning vid trafi-kolycka förevisades.

I Skövde fanns också programför räddningsinsats, förebyg-gande brand, taktik och kem.

Sandö avstod från att ha öp-pet hus, eftersom tänkbara be-sökare finns över ett så stortgeografiskt upptagningsområ-de

LOMMA KOMMUN

Räddningstjänstensöker brandmästareArbetsuppgifter: Förebyggande brandskyddsarbete, ut-bildningsinsatser och underhåll av brandtekniska installa-tioner.

Kvalifikationer: Brandmästareutbildning är ett krav. Fö-rebyggande kurs 2 är meriterande.

Övrigt: Dagtidstjänst med beredskap i hemmet,

10-minuters anspänningstid.

Ref.nr. 06

Upplysningar:Räddningschef Bengt Widén 040-641 13 80 eller stf räddningschef Bertil Persson 040-641 13 82.

Välkommen med Din ansökan senast 2004-02-29 ställd till:Lomma kommunPersonalenheten234 81 Lomma

Vi söker en medarbetare som vill arbeta med säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Du kommer att jobba med risk- och säkerhetsanalyser, stödja kommunernas beredskapsarbete och arbeta i och leda nätverk där myndigheter och näringsliv sam-verkar. Du kommer att vara placerad vid Länsstyrelsens stab.

Som medarbetare inom Stabens avdelning Skydd och Säkerhet kommer du att ha många externa och interna kontakter i arbetet att förebygga och minska konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället. Några av våra samarbets-parter är de statliga myndigheterna Krisberedskaps-myndigheten och Räddningsverket, länets tolv kommuner, kommunal räddningstjänst, polis, landsting, försvarsmakten och samhällsviktiga företag. Internt samarbetar vi med samtliga enheter med ett gemensamt mål att stärka länsstyrelsens och länets krishanteringsförmåga.

Vi söker dig som genom högskoleutbildning eller erfarenhet har goda kunskaper om vår samhällsorganisation, har vana av att arbeta i eller leda projekt och har goda pedagogiska och organisatoriska egenskaper. Du ska ha lätt för att lyssna, samarbeta och uttrycka dig i tal och skrift. Erfarenhet från krisberedskapsarbete inom stat, landsting eller kommun är meriterande. Eftersom tjänsten är säkerhetsklassad måste du vara svensk medborgare.

Medarbetare för skydd- och säkerhetsfrågor

Länsstyrelsen arbetar direkt under regeringen och har en mängd statliga uppgifter som omspänner hela sam-hällsstrukturen. Vårt uppdrag är att verka för en statsförvaltning i medborgarnas tjänst. Vi slår vakt om värden som idag präglar svensk statsförvaltning: demokrati, rättssäkerhet, öppenhet och effektivitet. Vi arbetar i en platt organisation där processinriktat arbetssätt och delaktighet är nyckelord. Vi arbetar aktivt för länets utveckling och samordnar olika samhällssektorer.

Länsstyrelsen i Örebro län söker

Har du frågor kontakta försvarsdirektör Gunnar Bergström. Fackliga företrädare är Anders Bratting, TCO-ST och Emma Svedberg, SACO. Tfn. 019-19 30 00. Din ansökan med meritförteckning vill vi ha senast 23 februari under adress Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro. Märk ansökan med Diarienummer: 112-00400-2004.

Läs mer på www.t.lst.se

Sirenen Nr 1 • 2004

Räddningsverket är en statlig myndighet som verkar för ett säkrare samhälle. Vi sprider kunskap och arbetar med föreskrifter, råd och stöd för attminska antalet olyckor och deras effekter. Verkets Cent-rum för risk- och säkerhetsutbildning genomför utbildningar inom skydd mot olyckor, riskoch säkerhet. Internationellt har vi en hög beredskap för humanitära insatser. Räddningsverket har om-kring 900 medarbetare och verksledningenfinns i Karlstad. Mer information om Räddningsverket finner du på www.srv.seCentrum för risk- och säkerhetsutbildning, Rosersberg, som är en av Räddningsverkets skolor, ligger i en naturskön miljö nära Rosersbergs slottvid Mälaren. Vi är cirka 120 anställda vid skolan.

Till Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning, Rosersberg söker vi:

För samtliga tjänster gäller:Att du har en god pedagogisk förmåga och ett genuint intresse för att undervisa. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.Eftersom de flesta lärarna vid skolan är män, ser vi gärna kvinnliga sökanden.Tjänsterna omfattar heltid och är tillsvidareanställningar. Provtjänstgöring på 6 månader tillämpas.

Vill du veta mer?Kontakta chef för lärarresurs Kim-Lena Ekvall Svedenblad eller personalhandläggare Karin Jonsson. Fackliga representanter är Niclas Karlsson (SACO) och Jaana Hertzman (TCO-ST). Samtliga personer nås på telefon 08-590 080 00 (växel).

AnsökanAnsökan märkt med diarienummer, innehållande ett personligt brev och CV, ska vara oss tillhanda senast den 1 mars 2004 och sändas till:

RäddningsverketCentrum för risk- och säkerhetsutbildning, Rg Box 4090195 04 Rosersberg

Platsannonser 37

Lärare/Kursansvarigi ledning och myndighetssamverkan inom detsvenska krishanteringssystemet

Dnr 052-7609-2003

Dina arbetsuppgifter:Du kommer att arbeta som lärare och kursansvarig för utbild-ningar som berör ledning och myndighetssamverkan inombland annat det svenska krishanteringssystemet inklusivekärnenergiberedskap. Arbetsuppgifterna innefattar även pro-jektledning, utveckling av ledningsområdet, samt rådgivningtill myndigheter och organisationer.

Vi söker dig som har goda kunskaper inom det samhällsvetenskapligaområdet. Du har förmåga att leda och samordna. Lättheten tillkontakt med andra människor och förmåga att skapa förtroen-de kännetecknar dig. Du bör ha en god skolunderbyggnad,gärna en akademisk utbildning och ha en för tjänsten relevantarbetslivserfarenhet. Det är en fördel om du har arbetat somchef, men det är inte ett absolut krav. Då arbetet innebärutländska kontakter bör du behärska engelska obehindrat

SkorstensfejarlärareDnr 052-7612-2003Skorstensfejarutbildningen är inne i ett expansivt skede därett nytt utbildningssystem träder ikraft år 2005. Vi bedriverutbildningen i nya lokaler anpassade för de krav utbildningenställer.

Dina arbetsuppgifter:Du kommer att arbeta som lärare i grund-, vidare- och fort-bildningar. Du kommer även att vara med att utveckla ochgenomföra den nya skorstensfejarutbildningen som börjar år2005. Tänkbara ämnesområden där du kommer att undervisaär förebyggande åtgärder mot brand, författningskunskap,yrkestjänst samt energi och miljö. Arbetet med utvecklings-frågor och metoder inom ditt kunskapsområde kommer attvara ett naturligt inslag i dina arbetsuppgifter. Möjlighetenfinns också att delta i utvecklingsuppdrag och projektarbeten.

Vi söker dig som är skorstensfejaringenjör alternativt skorstensfejartekni-ker, samt har några års erfarenhet från praktisk yrkestjänst.

Utbildningarna för räddningstjänstpersonal är under utveck-ling. Hösten 2003 startade den nya tvååriga brandmannaut-bildningen Skydd mot olyckor. Hösten 2004 börjar de nyavidareutbildningarna Systematiskt säkerhetsarbete, Rädd-ningsledning och Tillsyn och olycksförebyggande.

Brandingenjör/RiskingenjörDnr 052-7610-2003

Dina arbetsuppgifterDu kommer att arbeta som lärare främst vid våra fort- ochvidareutbildningar för räddningstjänstpersonal, men även vidden tvååriga grundutbildningen ”Skydd mot olyckor”. Någratänkbara undervisningsområden är risk- och förebyggande,systematiskt säkerhetsarbete, operativ ledning, brand- ochräddningstjänst samt kem. Arbetet med utvecklingsfrågor ochmetoder inom olika områden kommer att vara ett naturligtinslag i dina arbetsuppgifter. Möjligheten finns också att deltai utvecklingsuppdrag och projektarbeten.

Vi söker digsom är brand- eller riskingenjör. Du bör ha några års praktiskyrkeserfarenhet efter examen. Erfarenhet från operativ rädd-ningstjänst är meriterande.

BrandlärareDnr 052-7611-2003

Dina arbetsuppgifterDu kommer att arbeta som lärare främst i ämnet brand vid dentvååriga grundutbildningen ”Skydd mot olyckor”, men ävenvid fort- och vidareutbildningar för räddningstjänstpersonal.Arbetet med utvecklingsfrågor och metoder inom kunskaps-området brand kommer att vara ett naturligt inslag i dinaarbetsuppgifter. Möjligheten finns också att delta i utveck-lingsuppdrag och projektarbeten.

Vi söker dig som har bred kunskap och erfarenhet inom området brand. Viser helst att du är utbildad brandmästare och har operativ erfa-renhet.

Sirenen Nr 1 • 2004Krypto38

Samma tal – samma bokstav

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vidpilarna. Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstavhela kryptot igenom.Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa enmening som har koppling till bilden.1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: rese-brandvarnare.Skicka lösningen senast den 23 februari till: ”Kryptot”,Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Toppvinsten till Eskilstuna

Lösningen till kryptot 8/03

Den här gången kom den först öppnade rättalösningen från Eskilstuna. Vi på Sirenen sägergrattis till Solveig Carsemark och övriga vinnare.

Rätt lösning av krypto nr 8/03 gav följandemening i de tonade rutorna:

Nästa år är det skottår

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kon-toret etc): Solveig Carsemark, Eskilstuna.2–4:e pris (cykelhjälm): Harry Ranner, Vittangi,Christer Ahl, Linköping, Jan Persson Cooper, Gråbo.5–8:e pris (resebrandvarnare): Claes Lövkvist, Henån,Lennart Andersson, Degerfors, Jan Axelsson, Årjäng,Lars-Erik Eiderhed, Vårgårda.

P A N A S C H E F I S C H Y E K I T O N E H A R N E S KÄ N E E P E A S E E K E G E M Å L E J E H U E Ö E O E NC E L I E E S J U K A E E N O L L A E P E V E K Ö N E ÄS P I N N S P Ö R U L L E E A R A E T E E A I R E E E BM E N E C E E E E L P E N F E O E B Ö T E R E O D E F YÖ N S K E D R Ö M E E I S E O T U R E A S E E C U P E XS E E E R E O E E M E D A L J E E I N E S A N K E A E OS J A L E K A S A C K E K L A M Y S E V Ä L T E F L O RA E E P H M Ö T A EE M I E A A R E E FJ A G E V N E J E ÄU T E E E I E R Ä LP E N Å L P I E P BO R E S O E D E P HN A E E C L E E L AE N O C K E E S E TH G E E E K U L E TA E A N S F E M EB I E T U B O M E SI S M E T E E E K WT E E E A H O P P AE S P Ä N N E E K I T O N E H O I K E E E K U Å D A E GB I E E E Ä V E N E Ö V E R E X E O S A R E O E Ö R E GL E N Ä S T A E Å R E Ä R E D E T E S K O T T Å R E D EA K E E L E D E D O E N E V Ö E E E E U E R E D E H U RZ O O E Ö B E S A D E E E E D O G M E T R I V A S E K EE R E M J Ö L K E E E C A B E A N O R E U N E E Å M 62 ER A G L A N E E F O D E B Y S S U S E R E D I N G O T E

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Arne Forsell, Bildbyrån

4 2 21 9 11 2 11 20 26 23 19 21 14 2 17 2 9 11 7 27 2 18 14 21 15 2 22 27

2 21 7 1 2 18 19 3 2 7 2 2 2 19 26 26 2 2 15 20 26 28 2 2 2 1 2 16

26 2 11 2 23 10 27 2 2 12 20 7 1 2 10 2 26 14 2 2 2 2 18 10 3 11 2 11

9 3 11 9 21 2 22 2 15 9 2 21 2 9 21 27 16 2 26 16 27 2 10 21 9 2 16 26

3 2 8 2 7 27 2 22 9 21 2 15 2 5 11 20 11 2 2 3 3 9 22 2 13 2 3 9

25 2 9 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 27 9 21

18 2 20 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 8 2 2 3

2 2 26 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 9 11 20 4

11 21 9 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 20 2 2 2

7 16 21 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 2 18 2

23 2 2 24 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 6 19 21

7 17 7 22 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 21 2 28 9

22 10 21 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 15 9 25

22 21 16 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 27 2 27 20

2 2 28 7 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 9 22 2 11

27 19 2 6 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 21 24 4 2

20 26 20 9 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 2 11

11 15 2 26 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 26 10

20 2 23 7 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 8 2 9 21

5 26 16 11 23 19 21 4 2 4 19 22 19 2 21 2 7 4 2 5 20 2 1 2 3 4 2

5 2 11 2 21 2 18 24 26 26 2 9 2 2 19 2 23 19 11 2 27 2 15 9 11 7 2 2

15 20 2 18 2 21 2 22 13 7 21 11 2 7 3 3 2 17 10 21 11 13 24 27 11 2 2 4

2 21 1 2 12 2 2 26 19 11 2 2 10 2 11 9 3 2 2 11 2 2 27 14 2 21 7 11

22 21 10 27 2 3 11 2 28 2 5 3 2 23 2 12 27 2 2 2 22 7 28 2 17 9 2 20

27 2 2 9 21 2 20 2 2 2 3 11 1 2 2 2 10 1 4 2 2 3 4 24 21 2 21 7

2 2 23 13 19 28 2 2 10 26 2 10 2 27 2 3 2 7 2 15 14 2 7 2 9 22 9 27

21 2 7 2 3 14 2 2 15 2 9 27 2 13 2 1 2 21 9 2 11 2 21 7 11 2 26 24

2 25 4 13 2 2 23 21 2 3 4 2 2 7 2 16 3 2 27 14 2 2 3 2 11 15 24 21

K

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Pelles Photo

Stig DahlénChefredaktör och ansvarig utgivare 054–13 51 04, e-post:stig.dahlen@srv.se

Per LarssonReporter054–13 51 02e-post:per.larsson@srv.se

Gunno IvanssonLayoutare, reporter054–13 51 06e-post: gunno.ivansson@srv.se

R e d a k t i o n

Sirenens uppgift är att beskrivautvecklingen inom Räddnings-verkets ansvarsområden och sti-mulera till debatt i dessa frågor.Enbart Inledaren på sidan 2 äratt betrakta som Räddningsver-kets officiella linje.Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Telefax: 054–13 56 40e-post: sirenen@srv.sePrenumeration är gratis. Bestäl-les skriftligt genom att skicka inprenumerationstalongen som

finns i slutet av varje nummer.Upplaga: 36 000 exemplar.Adressändring görs genom attfylla i talongen som finns i slutetav varje nummer. Talongen fax-as, 054-13 56 40 eller skickastill: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Kom ihåg att uppge gamlaadressen vid adressändring!Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper.Nästa nummer, 2/04, utkom-mer den 12 mars.

SirenenRäddningsverkets tidning

Det gamla och nya året möttes i en blodig nyårsaf-ton. Skjutandet med raketer börjar bli ett än värregissel än de smällare som tack och lov förbjudits.

Men när det inte längre finns smällare att skjuta in nyaåret med väljer allt fler raketer, fyrverkeribatterier, kraft-fulla markpjäser och rörbomber. Under nyårshelgen dö-dades tre danskar och en svensk, många fler skadades all-varligt. Oroväckande är också den allt sämre respekten förvad även en enkel raket kan ställa till. Numera riktarmånga berusade nyårsfirare inte raketerna upp mot him-len, utan siktar rakt mot byggnader eller, ännu värre, folk-samlingar. Effekten blir enmängd onödiga bränder,ögon- och hörselskador.

Danskarna, som brukarreagera snabbare än osssvenskar när verklighetenhunnit ifatt ett otillräckligtregelverk, diskuterar re-dan en lagändring för för-säljning av fyrverkerier.

Räddningsverket har tagit över Sprängämnesinspektio-nens uppgifter och borde omedelbart agera för att dettagalopperande vansinne stoppas.

Räddningstjänsten ”är i krig” varje dagRäddningsverket lyder under försvarsdepartementet. Förnärvarande förbereder politikerna nya försvarsbeslut, ettom det militära försvaret, ett om det civila. Försvarsmak-tens penningpåse är 20 gånger större än det civila försva-rets. 40 miljarder kronor mot 2.

Det är 200 år sedan Sverige var i krig. För tillfället ärsannolikheten för ett väpnat angrepp mot Sverige lägreän någonsin. Statsministerns utspel att försvarspengarska föras över till rättsväsendet får inte gå ut över defredstida säkerhetsintressen som Räddningsverket före-träder. Tvärtom behöver det satsas fler statliga kronor påatt förbättra den fredstida beredskapen mot bränder, tra-fikolyckor och ännu större nödlägen. Det är sådana vi skaha en vass beredskap för i framtiden. Den kommunalaräddningstjänsten ”för krig” varje dag. Trots det har kom-munerna inte råd för något så självklart som att skicka”trupperna” på fortbildning.

Brandmän och befäl utbildas en gång, därefter ställsinga krav på ”repmöten” eller kunskapsprov. Jag tyckeratt alla i räddningstjänsten med jämna mellanrum bordefortbildas och certifieras – visa att de teoretiskt och prak-tiskt klarar sina dagliga uppgifter som kan innebära skill-naden mellan liv eller död när olyckan är framme.

■ ■ ■ Räddningsverket blev ”Diverseverket” redanunder Lennart Myhlbacks tid som chef. Regeringensdeponi för sådant som man inte hittat någon annanmyndighet för. 2004 spretar verket mer än någonsin ochnya uppgifter tilldelas. Den senaste ”gåvan” ärBarnsäkerhetsdelegationen. Toppen tycker andra myn-digheter som vill koncentrera sig på sina kärnverksam-heter. I Räddningsverket gillas nytillskotten på sina håll,andra tycker att verket håller på att förlora sin själ. ■ ■ ■ Apropå Barnsäkerhetsdelegationen föreslog dennyligen lag på cykelhjälm. Efterlängtat! Givetvis ska lagengälla även vuxna, hur kan vi annars få det uppväxandesläktet att förstå att det är viktigt med hjälm.■ ■ ■ Välkommen till ett nytt år medSirenen! Vi fortsätter rapportera omRäddningsverkets prioriterade områden,men lika viktigt är att Sirenen är en kanal intill verket från er läsare, en form avomvärldsbevakning. Dessa signaler läsesav beslutsfattare i verket, ibland låterde sig påverkas.

Numera finns det generaldirek-törsbeslut på att Sirenen även ifortsättningen ska produceras påjournalistiska grunder. Efter dis-kussioner i verkets direktion togChristina Salomonson i slutet avförra året det för redaktionenoch läsarna viktiga beslutet attSirenen inte ska vara någon”Räddningsverks-Pravda”.Enbart Inledaren på sidan 2 ärliktydig med verkets officiellapolicy.

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som fram-förs i denna kolumn är hans personliga och har inget medRäddningsverkets ståndpunkter att göra.

Sista ordetfrån Stig DahlénSirenens chefredaktörVälkomna med synpunker!e-post: stig.dahlen@srv.se

Gör något åtvansinnet pånyårsafton!

Ulf Forsman, räddningschef iGnesta, slutade vid årsskiftet.Sedan dess hyr Gnesta en rädd-ningchef, Bo Hillemar, av Sö-dertörns brandförsvarsförbund.Avtalet löper tills vidare.

David Högberg är ny brandin-genjör vid räddningstjänsten iJönköping. Han kommer direktfrån högskoleutbildningen.

Per-Erik Ebbeståhl är sedanårsskiftet ny chef för Säkerhetoch beredskapsavdelningen vidMalmö Brandkår. Han var tidi-gare ställföreträdande avdel-ningschef för Skyddsavdelning-en. Ny chef för Skyddsavdel-ningen är Per Björkman.

Den 16 februari slutar brand-ingenjör Claes Malmqvist hosKarlstadsregionens Räddnings-tjänstförbund och börjar påBrandskyddslaget AB (Karl-stadskontoret).

Brandingenjör MonicaSvensson är ny redaktör för

Byggbrandinfo, forumet för byggnadstekniskt brand-skydd i Malmö. Hon tar överefter Linus Eriksson.

Lennart Albinsson, brandin-spektör i Arvika, tillträder 1mars som ny räddningschef iKlarälvsdalens räddningstjänst.

Hans-Olof Uhlman är ny ut-bildningschef vid Centrum förrisk- och säkerhetsutbildning iRevinge. Tidigare utbildningsdi-rektören Claes Jansson är pla-neringsdirektör i den nya orga-nisation som gäller i Revingefrån årsskiftet. Andra ledandepersoner under skolchefen PerWidlundh är Håkan Björklund

(biträdande skolchef) och Mag-nus Qvant (marknadschef).

Jacobsson i ledningen förbåde räddningstjänsten och po-lisen i Göteborg. Åke Jacobssonhar länge basat för Räddnings-tjänsten Storgöteborg, från års-skiftet heter länspolismästaren iGöteborg Krister Jacobsson,bror till Åke.

Jan Nygren, tidigare statsse-kreterare i försvarsdepartemen-tet och numera i Saab AB, harutsetts till ny ordförande i Nä-ringslivets säkerhetsdelegation.

Catharina Millmarker lämnar1 maj räddningstjänsten påGotland för att bli informations-chef vid militärdistrikt Gotland.

■ ■ ■ HÖR AV DIGnär personer på ledande pos-ter i din organisation byterjobb eller någon nyanställs.Adresser finns i redaktionsru-tan här nedan.

39Näst SistaSirenen Nr 1 • 2004

Vem fickidén först?Curt Zetterquist, mångårigmedarbetare i Räddningsverketoch nybliven pensionär, troddeinte sina ögon när han passera-de en restaurant i Paris.

Ovanför dörren satt Rädd-ningsverkets logotype – ja, inteexakt, men bra nära.

Frågan är vem som insprireratvem, arkitekten bakom verketslogga (se nedan!) eller perso-nen som ritade varumärket åtrestaurangen Alexandre Reza?

Eller så råkade det bara bli såhär – på varsitt håll.

■ ■ Har du någon udda bild urverkligheten du tror kan roaSirenens läsare, skicka den tilloss. Vi belönar alla som får sinbild publicerad med Sirenens T-shirt. Kom ihåg att uppgeönskad storlek.

Foto: CURT ZETTERQUIST

Post

tidn

ing

BRe

tura

dres

s: L

257

651

80 K

arls

tadSirenen

Räddningsverkets tidningNr 1 2004

Brandmannen Gunnar Pers-son, 45, har hängt in larm-stället. Nu står han bakomoch leder styrkan – som is-hockeytränare i Brynäs.

– Vi har en taktik, men vivet inte vad motståndarengör. Det är lika, vare sig detär match eller larm.

Han dyker upp strax efter åttapå morgonen, ser lite lätt tröttut. Det var en tung insats i går.Förlust mot Timrå.

– Jag har fått såna här, sägerhan och pekar på antydan tillpåsar under ögonen.

– Det har jag aldrig haft förr.”Posas pack” står det på tröj-

an. Det kan möjligen den initi-erade förknippa med brandsta-tionen. Det är där de flesta sup-portrarna finns till isracingfö-raren och brandmannen”Posa” Serenius.

Gunnar Persson är fortfa-rande anställd brandman. Men

nu är han tjänstledig och detvar länge sedan han satte sinfot på brandstationen.

– Energin räcker inte till, denräcker inte ens till egen trä-ning. All min energi går åt tillatt få andra på fötter. Jag fåringet över.

Lång dag – och nattDagen innan var han på jobbeti Gavlerinken klockan nio påmorgonen. Strax efter 21.30gick luften ur honom. Det stod0-4 på anslagstavlan. 23.00 varGunnar hemma, 00.30 i säng.

– Jag vaknade någon gångunder natten. Om man kundesläppa funderingarna helt,men det kan jag inte.

Sover du sämre efter enhockeyförlust än efter en in-sats vid en svår trafikolycka?

– Om det varit otäckt vid enolycka så kan man ändå bear-beta det direkt. Vi sover och tarsedan upp olyckan direkt på

morgonen igen. Hockeyn, denligger jag länge i sängen ochanalyserar. Och dagen efterfinns inte utrymme för annatän att titta framåt. Det är dagsatt fokusera på nästa match.

En tuff branschSå är det den här morgonen.Gunnar har sovit för lite, menbatterierna har snabbladdats.Det är snart träning och i mor-gon kväll ny insats, Luleå borta.

– Jobbet är oerhört resultat-inriktat, som tränare lever jagunder stor stress och press. Vin-ner vi inte så kommer inte pu-bliken, och då förlorar för-eningen pengar. Samtidigt skaman som tränare utvecklaunga spelare. Det är en tuffbransch, det lär jag säga.

Han uppskattar inte att varaallas egendom, att alltid varatillgänglig. Men det tillhör job-bet. Och egentligen klagar inteGunnar Persson, för han gillar

det väsentliga i tränarjobbet.– Jag får chansen att testa

mina idéer. Men det roligasteär att skapa en vinnande käns-la, att alla drar åt samma håll.

Har du någon ledstjärna iditt ledarskap?

– Alla har något bra att säga,du måste lyssna på alla. Det gäl-ler brandmästaren som måstelyssna på brandmännen. Jagmåste lyssna på spelarna. Detvore hål i huvudet på mig omjag inte tog del av Tommy Sjö-dins kunskaper. Han har spelati NHL och varit utsedd till VM:sbäste back.

Det har inte Gunnar Persson.Men han har elva säsonger somback i elitserien, 15 junior-landskamper och 3 B-lands-kamper. Han är svensk mästarebåde som spelare och tränare.

Fått smak på jobbetJust nu ser han inte längre äntill våren, då går kontraktet

med Brynäs ut. Men GunnarPersson har fått sug på tränar-jobbet, han kan tänka sig attfortsätta och är flyttbar.

Samtidigt tar tjänstledighe-ten från räddningstjänstenslut. Förra gången ville inte ar-betsgivaren förlänga det. Mendå gick politikerna in och sa attPersson ska ha tjänstledigt, förBrynäs är viktigt för kommu-nen.

– Men nu låter det som det ärslut på tjänstledigheten.

Du har inte jobbat sombrandman sedan hösten1999. Kan du återgå till job-bet?

– Det går, men är inte heltlätt. Utvecklingen har gåttframåt där och jag har blivit äl-dre. Jag är heller inte mer väl-tränad, snarare åtta kilo tyngre.

PER LARSSON

Foto: PER LARSSONBrandmannen Gunnar Persson är numera den som leder insatsen, som tränare för Brynäs. Matcherna är som larmen en stor anspänning. Och det är ofta tre tuffa insatser iveckan. Därför krävs det att kunna varva ner mellan insatserna, för att orka fokusera när det är dags. Det är samma sak för brandmän som för hockeyspelare, konstaterarGunnar Persson.

Brandman båsets bas