Räddningsverkets tidning • Nr 2 • Mars 2001...Räddningsverkets tidning • Nr 2 • Mars 2001 Inga blåljus vid automatlarm i Södertörn sid 4 sidorna 6-15 2 Sirenen Nr 2 2001

Räddningsverkets tidning • Nr 2 • Mars 2001

Inga blåljus vid automatlarm i Södertörn sid 4

sidorna 6-15

2 Sirenen Nr 2 ● 2001

in ledaren

Under förra året omkom personer ibränder och av Räddningsverkets insats-rapportering framgår att svårt skadade

under senare hälften av -talet ligger på drygt personer årligen och att lindrigt skadade un-der samma period är nästan personer per år.

Detta är förskräckande siffror, som dessvärrebara i viss utsträckning är en sjunkande tendens.

Dessa obarmhärtiga fakta gör väldigt tydligt attdet fortfarande finns massor att göra på detbrandförebyggande området. Räddningsverkethar gjort och gör mycket för att åstadkomma entrendförändring.

För ett antal år sedan startade vi Foth-projek-tet. Foth står för ”från ord till handling” och ini-tierades i ett läge när det var trögt att få fart pådet förebyggande arbetet. Ett exempel på kom-muner som engagerat sig är Enköping där allajobbar med både operativa och förebyggandeuppgifter.

Större säkerhet kräver aktiva politikerFör ett par år sedan tog Räddningsverket tillsam-mans med Kommunförbundet ett vidare greppom säkerhetsarbetet i kommunerna. Det så kal-lade Måste-projektet handlar om ”Säkrarekommun – genom målstyrd tjänsteutveck-ling”. Samverkan mellan många kommunalaförvaltningar är den bärande idén.

Utgångspunkten är att säkerhetsarbe-tet inte bara är ett ansvar för rädd-ningstjänsten. Effekten höjs om social-förvaltning, fritid, vård och omsorgockså tar aktiv del i arbetet med attförebygga olyckor. Kommunerna sti-muleras att utarbeta kommunalahandlingsprogram, som grund förutvecklingsarbetet på lokal nivå.

Det är viktigt att många olikagrupper deltar i arbetet med attförändra beteenden och skapaförutsättningar för ett säkert bo-ende. För att detta arbetssättska få genomslag i kommu-nerna tror jag att det är viktigtatt politikerna intresserar sigmer för säkerhetsarbetet.

Fler följer MalmöGenom att utreda varje döds-brand har Räddningsverket fåtten förhållandevis god bild av omstän-digheterna kring bränderna. Äldre en-samstående är överrepresenterade istatistiken. Det gäller män från åroch uppåt och kvinnor i äldreboende. Dethär visar på betydelsen att räddningstjän-

sten samarbetar ännu mera med övriga kommu-nala förvaltningar.

Några av de personer som dog i bränderunder hade kanske kunnat räddas medfungerande brandvarnare. Malmö stad var förstatt med stöd av paragraf i räddningstjänstla-gen ta beslut om att kräva brandvarnare i allabostäder.

Detta beslut har väckt berättigad uppmärk-samhet och fått andra räddningstjänster att age-ra i samma riktning. Helt nyligen klubbadeStockholms stad igenom ett likadant beslut.Räddningstjänsten i Stockholm har beräknat atttvå människoliv kan räddas om alla hushåll haren fungerande brandvarnare.

Nationella mål för förebyggandeFler kommuner har slagit in på samma linje.

Rättvik, Orsa och Mora är bara en del av demsom tänker använda sig av paragraf för att ommöjligt den vägen sänka antalet bostadsbränder.Vid sidan av att fungera som pådrivare på olikaområden har Räddningsverket också möjlighetatt påverka intentionerna i den pågående över-synen av räddningstjänstlagen. Lagens olika ar-

betsnamn tyder på att de förebyggande åt-gärderna kommer till tydligare uttryck iden reviderade lagen. Lagen kommer san-nolikt att präglas av mindre detaljstyrning

och grovt ange åtgärder till skydd motolyckor. Vi ser fram mot att det i lagtex-

ten formuleras nationella mål för denförebyggande verksamheten.

Under 100 döda inom tre årVi kan också konstatera att vi hargoda chanser att ge politikområdetSkydd mot olyckor ett innehåll, somstämmer väl överens med våra mål-sättningar. Visions- och idéarbetetsom pågår på verket ska färdigpro-cessat innehålla tydliga mål för detviktiga förebyggandearbetet. Inomen treårsperiod ska antalet omkom-

na i dödsbränder ligga under . Det kan tyckas som en tämligen be-

skedlig målsättning, men vi kan inte klaraden på egen hand. Att vi fått ansvaret förpolitikområdet Skydd mot olyckor tyderpå att vi ska söka bredare lösningar, medmer eller mindre etablerat samarbete medmånga andra myndigheter och organisa-

tioner.

Christina Salomonson, Generaldirektör, Räddningsverket

Ge oss nationella målför förebyggande

innehållnyheterAutomatlarm ses som teknisk service ………4Räddningsverket misstänker mutbrott………5Bostadsbränder fortsätter minska …………16Uppdrag i jordbävningsområden …………17

temaDE OSKYDDADE SKATTERNA

Vårt kulturarv saknar brandskydd …………6Nordiska museet förstört på fem timmar ……8Fler kulturskatter med dåligt brandskydd …10Kvartersbranden i Jönköping ……………11Vill utbilda kungen i brandskydd …………12”Vi kan inte kräva bättre skydd ” …………14Kulturministern känner till bristerna ………15

på besökNORDUPPLAND

Bruket betalar heltidsstyrka ………………18Rekryteringsproblem gav Tierp heltid ……20Chefen: AFS försvårar rekryteringen ………21Ambulerande teknisk service ……………22

aktuelltSkärsläckaren på skolbänken ……………23Ledningsfrågor ges ökad tyngd ……………24Småländsk idé för snabbare larm …………251X2 – SM i tips för brandmän ……………26

erfarenheterMicrovågsugnen kan brinna ………………28Exploderande stötdämpare risk vid bilbrand 29

ordet frittRök utan eld kräver normer ………………30Debatten om pulversläckare fortsätter ……31Kurs för kvinnor kränkande mot män ………32Det finns skäl att ge kvinnor chansen ………33Livräddningsenhet provas i Danmark………34

sista sidanÅke har alltid haft högtflygande planer ……40

OMSLAGSBILDEN:Foto: OLLE JOHANSSON

Nordiska museet är en av våra kulturskattermed riktigt dåligt brandskydd. En brand skullekunna ödelägga den stora byggnaden och dessvärdefulla innehåll inom fem timmar. Observera att bilden är ett montage.

SirenenRäddningsverkets tidning

Sirenens uppgift är att beskriva ut-vecklingen inom Räddningsverketsansvarsområden och stimulera tilldebatt i dessa frågor. Enbart Inle-daren på sidan 2 är att betraktasom Räddningsverkets officiellalinje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257, 651 80Karlstad.Telefax: 054–13 56 40e-post: [email protected] är gratis. Beställesskriftligt genom att skicka in prenu-merationstalongen som finns i slu-tet av varje nummer.Upplaga: 39 000 exemplar.

Stig DahlénChefredaktör och an-svarig utgivare

054–13 51 04, e-post:[email protected]

Per LarssonReporter054–13 51 02e-post:[email protected]

Gunno IvanssonLayoutare, reporter

054–13 51 06e-post: [email protected]

Adressändring görs genom attfylla i talongen som finns i slutetav varje nummer. Talongen faxaspå nr: 054-13 56 40 eller skickas

till: Prenumeration, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adres-sen vid adressändring!

Tryck: VLT Press, VästeråsTryckt på miljövänligt papper.Nästa nummer, 3/01, utkommerden 30 april.

3Sirenen Nr 2 ● 2001

Välkommen att delta i ”Debatt”!Inläggen på denna sida måste vara underteck-nade med namn. Kontakta redaktionen innandu skriver. Textlängd cirka 50-60 maskinskrivna

rader, eller omkring 4 500 tecken (inklusiveblanksteg). Adress: ”Debatt”, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad. E-post: [email protected]

Räddningsverket har påpe-kat att Helsingborg harmånga automatlarm – ej

brand och att andelen felaktigalarm i Sverige i sin helhet är förstor. Risken med detta är att be-redskapen för riktiga larm tunnasut och att trovärdigheten för tek-niken urholkas, vilket i sin tur görfastighetsägare mindre benägnaatt satsa i automatiska brand-alarmanläggningar. Brandperso-nalen, som rycker ut till felaktigaautomatlarm dagligen, har redanlågt förtroende för automatiskabrandalarm.

I den så kallade –klub-ben har Helsingborg flest brand-alarmanläggningar, drygt .Accepterad volym automatlarm –ej brand är – per år. ryckte Helsingborg ut på au-tomatlarm. var korrektabrandlarm, var automatlarm– ej brand. Helsingborg har förmånga sådana larm, även medhänsyn tagen till att det finnsmånga anslutna automatiskabrandlarmanläggningar.

Vad är orsaken?Orsakerna kan bara fastställasmed procents säkerhet efter-som procent av alla insatsrap-porter inte anger vilken detektorsom larmat eller vilken orsak somär tänkbar för det felaktiga lar-met. Styrkecheferna har i vissmån resignerat inför situationenoch fyller inte i kompletta insats-rapporter.

Anläggningarna är uppfördaenligt -regler och håller engod teknisk standard. Endast automatlarm – ej brand (av )är orsakade av fel i överföring el-ler strömförsörjning.

Påverkbara orsaker Rök från matlagning svarar för larm, rök från rökning för .Flertalet kommer från vård- ochomsorgsboende. Det är rimligtatt byta ut utsatta detektorer moten mindre känslig typ, alternativtflytta dem. Båda åtgärderna re-sulterar i ett något långsammarelarm. Ändrad teknik kan minskaantalet larm med procent, el-ler med larm.

Hantverkare: larm. Huvud-orsaken är att de genomfört het-arbeten eller svetsning av golv-mattor utan att stänga av aktuellsektion. Anläggningen kan intelastas för att den larmar i dessafall. Den har detekterat brand el-ler rök och då ska den larma.

Genom utbildning kan antaletlarm minskas med procent el-ler med larm om året.

Ånga: larm. Detta har sam-band med industritvättning ochprocesser från ett fåtal objekt.

Ändrad teknik kan halvera anta-let larm, en minskning med procent/år eller cirka larm.

Slutsats: Totalt kan man påver-ka bort cirka automatlarm –ej brand/år främst genom än-drad teknik. Kvar att analysera ärtotalt larm, där komplett or-sak ej anges. Om man utgår frånatt denna larmvolym är påverk-bar på samma sätt som ovan kan,grovt uppskattat, möjligen ytter-ligare larm/år tas bort.

Dessa anläggningar larmarmest (antal larm/år):Processföretaget Magasinsbyggnad Stora Servicehemmet Industri och vårdanläggningar

Samtliga kan reduceras avse-värt genom tekniska åtgärder, ex-empelvis förändring av rökdetek-torer, flyttning av detektorer.

Ett annat sätt är att införa larm-lagring, det vill säga att larmetgår inte vidare till brandförsvaretom företaget själv kvitterar detinom en fastställt tid (kräverlarmorganisation och vissa inves-teringar hos anläggningsägarna).

Ett annat alternativ kan vara attbetrakta alla anläggningar somlarmar fler än gånger/år somfelaktiga och koppla bort anlägg-ningen. Det vore möjligt att krävaåtgärd enligt dessa alternativ vidbrandsyn, men det skulle bara

tillfredställa brandförsvarets be-hov. Objektet skulle få ett sämreskydd.

Glädjande är att Livsmedelsfö-retaget genom organisatoriskaoch tekniska åtgärder har gåttner till larm under . För treår sedan hade man larm/år,vilket utlöste ett projekt i syfte attminska larmfrekvensen.

Slutsats: En kombination av åt-gärdskrav med erbjudande avförslag till förändringar bordekunna reducera totala antalet au-tomatlarm med cirka , utanatt verkliga larm förloras.

Ser inte skogen för alla trädOnödiga automatlarm är en då-lig affär för räddningstjänstenoch företagen. Debatten i fack-tidskrifterna har utgått från ett, imitt tycke, galet ekonomitänkan-de. Vi är så fast i myndighetstän-kande och formalia att vi inte serskogen för alla träd. LyckoRUSetöver automatlarmintäkterna bliren duktig baksmälla om vi lyckasta ned antalet fakturerade auto-matlarm eftersom vissa kommu-ner har lagt in dem som en bud-geterad intäkt.

Än konstigare blir det när kom-munerna inte lagt in verksamhe-ten med budgeterade kostnader.Det finns väl ändå ingen som trorpå allvar att det är gratis att rycka

ut på flera hundra larm om året?Kostnads/nytta analysDet totala antalet automatlarm

– ej brand värderas enligt rädd-ningsnämndens taxa till , mil-joner kronor per år. I verklighe-ten har endast procent av lar-men (totalt ) debiterats, en in-täkt på cirka kronor förbrandförsvaret. Det visar blandannat att endast felaktiga anlägg-ningar och uppenbart slarv harfakturerats.

1 000 kronor per larmKostnaden för en utryckning tillett onödigt automatlarm kan dis-kuteras. Jag sätter för enkelhe-tens skull en merkostnad om kronor per larm. Det inklu-derar milkostnad för fordonstå-get, övrigt slitage samt adminis-tration av larmet. Det inkluderarinte löner eller andra kostnadersom vi har oavsett om det gårlarm eller ej. Sannolikt är kostna-den mycket lågt räknad, det kos-tar oftast över kronor attkonstruera en faktura för larmet.

Med dessa fakta och antagan-den som grund blir det ekono-miska resultatet nedslående:Fakturerade automlarm Kostnader automatlarm Netto –

Eftersom verksamheten ger ettkraftigt underskott bör man frågasig om man har råd att hålla påmed den eller om skattebetalar-nas bidrag kan användas på bätt-re sätt. Ett annat alternativ är attöka faktureringen till nästan dettredubbla så att det täcker kost-naderna.

Pengar att tjänaFör Helsingborgs del finns såle-des en halv miljon att tjäna omman kan ta bort alla onödiga au-tomatlarm. Det är en minskadintäkt att ta bort automatlarmen,men det sparar också kostnader.

Sannolikt behöver mindre än200 detektorer förändras för attta bort 200 larm ur årsstatistiken.Det skulle innebära en totalkost-nad om cirka 1 000 kronor/de-tektor eller 200 000 kronor.

Sett i detta perspektiv är dettill och med lönsamt för rädd-ningstjänsten att ur egen budgetbekosta hela eller delar av tek-nikförändringen som leder tillminskat antal larm. Självkost-naden för 200 utryckningar perår utgår samtidigt som badwilloch olycksrisker minskar.

Vi har inte automatlarm för attgenerera intäkter – de är till förbrandskydd. Onödiga automat-larm kostar pengar – därför skade bort – för allas bästa.

Mats Rosander

Onödiga automatlarm kostarpengar och därför ska de bort

Foto: OLLE JOHANSSON

Automatlarm – en intäkt eller utgift för kommuen? LyckoRUSet över automatlarmintäkterna bliren duktig baksmälla om vi lyckas ta ned antalet fakturerade automatlarm, skriver Mats Rosander.

Namn: Mats Rosander

Ålder: 50

Hemort: Helsingborg

Yrke: Brandingenjör,vice brandchef

Yrkeskarriär: Brand-ingenjörsaspirantMalmö 1972-76,Brandingenjör 1977,byrådirektör statensbrandnämnd 1977-78,brandingenjör Norr-köping 1978-90, vicebrandchef Helsing-borg sedan 1990.

Hobby: Kan man hasån´t med tre småbarn?

debatt

Sirenen Nr 2 ● 2001

Södertörns brandförsvars-förbund har tagit till ett ra-dikalt grepp för att lösaproblemet med alla felakti-ga automatlarm.

I höstas fattade rädd-ningschefen beslut om attautomatiska brandlarminte ska betraktas somräddningstjänst utan somteknisk service.

De många felaktiga automat-larmen har länge varit ett stortproblem för räddningstjän-sten. Även om det för en delkommuner blivit en inkomst-källa överväger nackdelarna.Beredskapen för riktiga larmförsämras och brandpersona-lens motivation och förtroen-de för automatlarmen urhol-kas.

– Generellt sett har vi överhela landet en ohållbar situa-tion med över procent fel-aktiga automatlarm och så kanvi inte ha det, säger Tony Jo-hansson, brandingenjör påSödertörns brandförsvarsför-bund.

Ny grundsynDen nya hanteringen av auto-matlarmen är del av en nygrundsyn som Södertörn anta-git.

– Det handlar om ett system-tänkande; att göra objektsäga-re och innehavare medvetnaom att de själva har ansvaretför sina risker, säger Tony Jo-hansson.

Bland annat har Södertörnförändrat brandsynen till nå-got som man kallar system-brandsyn. I stället för att kon-trollera detaljer som brand-dörrar och utrymningsvägarkräver Södertörn att fastig-hetsägaren/innehavaren kanredovisa en skriven brand-skyddspolicy med rutiner föregenkontroll av brandsäker-heten.

Tagit för stort ansvar– Räddningstjänsten har avtradition tagit på sig ett störreansvar än lagstiftaren menat.Ta till exempel ett hotell sominte bemannar receptionennattetid utan förlitar sig på detautomatiska brandlarmet. Dåär det räddningstjänsten sombedriver hotellverksamhet ochdet är inte lagstiftarens me-ning. Vi sträcker oss för långtoch tar ansvar som objektsä-garen/innehavaren borde ta.

Eftersom automatlarmeninte ses som räddningstjänstfinns ingen skyldighet attrycka ut, i stället erbjudes dekunder som vill ansluta sina

larmanläggningar till rädd-ningscentralen att skriva civil-rättsliga avtal. I avtalen regle-ras båda parternas åtaganden.Kunden har rätt att både åter-kalla den utryckande styrkanoch återställa larmet.

I avtalet väljer objektsägarenåtgärdsalternativ i en fastställdåtgärdsplan. Varje åtgärd debi-teras enligt en fastställd prislis-ta. Priserna är satta för att täckadet produktionsfall som varjeåtgärd innebär.

En effekt av att automatlar-men betraktas som teknisk ser-vice är färre blåljuskörningar.

– Det kan inte vara försvar-bart att vi med våra tunga ut-ryckningsfordon utsätter an-dra trafikanter för risker ge-nom att åka på ett larm somsannolikt är falskt.

Samma anspänningstidÄven om man inte åker med

blåljus på ”teknisk service”gäller anspänningstiden se-kunder. Om det samtidigtskulle inträffa en större resurs-krävande olycka eller brand äravtalet skrivet så att man fårgöra avsteg från den avtaladeåtgärdsplanen. Någon form av

åtgärd ska dock alltid göras.Systemet är inte fullt ge-

nomfört och under vinternoch våren ska det skrivas avtalmed kunderna. Nyordningenhar inte mött några stora pro-tester.

– Det stora flertalet är positi-va, särskilt de större objektsä-garna. Vår vision är att i fram-tiden ska mer än procent avalla automatlarm vara riktiga, istället för tvärt om som falletär i dag, säger Tony Johans-son.

GUNNO IVANSSON

Foto: MICKE SORENSON

Anspänningstiden90 sekunder gällerfortfarande men detblir ingen ”blåljuskör-ning” när automat-larmet går. Söder-törns räddnings-tjänstförbund harnämligen beslutatatt automatiskabrandlarm inte skabetraktas som rädd-ningstjänst.

Södertörn tar nytt grepp

Automatlarmen betraktasinte som räddningstjänst

En kvinnlig brandman av-bröt i höstas utbildning-en vid Räddningsverketsskola i Rosersberg.

Frågan om mobbningförekommit väcktes, vil-ket föranledde en under-sökning gjord av externakonsulter.

Men undersökningen kaninte fastlägga att mobbning,sexuella trakasserier eller

kränkande särbehandlingförekommit.

– Den här händelsen visarändå hur viktigt det är attgöra ett gediget arbete närdet gäller mångfald och jäm-ställdhetsfrågor, säger skol-chefen Kennie Thörn.

Med anledning av det in-träffade har skolan bland an-nat beslutat att utbilda per-sonal i syfte av öka medve-tenheten om värderingaroch attityder samt öka kun-

skaper i jämställdhetsfrågor.Hela skolans jämställdhets-plan ska uppdateras, bered-skapsplan för mobbning,sexuella trakasserier ochkränkande särbehandlingtas fram.

Räddningsverket ska dess-utom sträva efter att samlafler kvinnor till samma kursför att undvika att de går ut-bildningen en och en.

Kvinnlig brandman mobbad?


Den 7 februari skulle detnya jättelika nöjescentru-met Heron City i Kungenskurva invigas.

En timme innan evene-manget skulle starta stop-pade räddningstjänsten in-vigningsceremonin medhänvisning till brister ibrandskyddet.

Heron City är ett jättelikt nöj-escentrum i fem våningar medbiosalonger, butiker, caféer,gym, bowling och spelhallar.

Det är det första i sitt slag iSverige och februari skulledet delinvigas med -sändprisutdelning av RadioAwards. -gäster frånmedia och näringslivet hadebjudits in och ytterligare biljetter hade sålts eller delatsut.

Gjorde annan brandsynBygget var inte helt färdigt ochin i det sista pågick arbeten föratt kunna genomföra invig-ningen som planerat.

– Dagen före, på eftermidda-gen, fick vi indikationer på attdet fanns brister i brandskyd-det och vi beslutade göra enkontroll i form av annanbrandsyn, berättar Tony Jo-

hansson, brandingenjör vidSödertörns brandförsvarsför-bund.

Brandsynen resulterade i ettbrandsyneföreläggande ochbristerna delgavs ägare och ar-rangörer. Det bestämdes atten efterbesiktning skulle görasnästa dag, två timmar före in-vigningen.

– Vid besiktningen kunde vikonstatera att flera brister intehade åtgärdats samtidigt somvi upptäckte nya grava brister.

GlädjeplaneringDet rörde sig främst om otill-räckliga brandcellsavskilj-ningar, blockerade utrym-ningsvägar, extrainsatt ljud-och ljusutrustning som intekopplats för att kunna ”över-rösta” utrymningslarmet samtatt säkerhetspersonalen fåttbristande instruktioner ochkommunikationsutrustning.

– De hade glädjeplanerattidsmässigt och anläggningenvar rent faktiskt en byggar-betsplats.

Räddningstjänsten beladeanläggningen med nyttjande-förbud tills bristerna i utrym-ningssäkerheten åtgärdats.Nyttjandeförbudet blev dub-belt eftersom man tillsam-mans med en byggnadsin-

spektör även stödde sig påPlan- och bygglagen.

Polisen underrättades ochkom till platsen för att kunnahantera situationen om invig-ningen skulle inställas.

Placerade ut brandvakterÄgare och arrangör fortsattefebrilt arbetet med att åtgärdabristerna och drygt två timmarförsenad, klockan . kundeinvigningsceremonin börja.

– Allt hann de inte åtgärdamen otillräckliga larm- ochsprinklerinstallationer kom-penserade de genom att pla-cera ut personal som ”brand-vakter”.

Bristerna beror inte på oviljautan räddningstjänsten harhela tiden mött förståelse frånHeron Citys ledning.

– Bristerna är främst ett re-sultat av dålig insikt om in-ternt brandskyddsarbete. Äga-ren har haft ett högt säkerhets-tänkande men det är mångaled från ledningen till entre-prenörer och arrangörer. Dehar lärt sig mycket på den härhistorien, säger Tony Johans-son.

GUNNO IVANSSON

Räddningsverket har polis-anmält en tjänsteman förmisstanke om mutbrott.

Bakgrund till anmälan ärett brev som tjänsteman-nen skrivit till en konsult-firma.I sitt brev till konsultfirmanskriver tjänstemannen:

”Det säger sig självt att jagpersonligen inte kan uppbådanågon större entusiasm attstyra uppdrag till XX (som jagupplever att jag ganska fram-gångsrikt gjort under ett stortantal år) om min hustru tving-as sluta sin anställning…”

I brevet räknar tjänsteman-nen – enligt internrevisionen –upp ett flertal uppdrag somhan kan se att hans hustru ochandra anställda på konsultfir-man kan delta i och som hansjälv har inflytande över vid

Räddningsverket.Konsultfirman överlämnade

brevet till en av Räddningsver-kets chefer.

– Vår åtalsanmälan byggerpå formuleringarna i brevet,säger Räddningsverkets infor-mationschef Mats Oscarsson.

Hustrun blivit uppsagdOrsak till brevet var att tjänste-mannens hustru blivit upp-sagd eftersom konsultfirmangick dåligt. Hustrun stämdesenare firman för att få upp-sägningen ogiltigförklarad.Därpå fick tjänstemannen ettanonymt e-brev där han upp-manades förmå hustrun ta till-baka anmälan, annars skulledet komma fram fakta ochspekulationer som inte gagna-de Räddningsverket eller tjän-stemannen. Tjänstemannengjorde en polisanmälan av e-

brevet, han visade det ocksåför sin chef. Räddningsverketkallade till sig firmans vd förmöte, denne överlämnade dåbrevet från tjänstemannensom man fått i höstas.

Räddningsverket koppladein personalansvarsnämndensom beslutade att göra åtals-anmälan.

– Tjänstemannen har skiltsfrån uppgiften som projektle-dare i avvaktan på åklagar-myndighetens beslut, sägerMats Oscarsson.

Räddningsverkets styrelsebeslutade också om internre-vision av tjänstemannens ar-bete.

Utan upphandlingRevisionen visar att tjänste-mannen mycket frekvent anli-tat konsultfirman. Inget av de36 uppdrag firman fick 1995-

99 upphandlades i konkur-rens.

”Det är uppseendeväckandeatt verket under så lång tid an-litat firman utan att upphand-la dem i konkurrens. Internre-visionen finner det än mer an-märkningsvärt då det framgåratt i princip flertalet konsultersom anlitats inom affärsområ-det hanterats på liknande sätt.Internrevisionen anser att ver-ket skött granskade anskaff-nings- och upphandlingsären-den på ett oprofessionellt ochicke affärsmässigt sätt...” stårdet i revisionen.

Det område tjänstemannenleder projekt inom hanterar 80miljoner kronor om året, dethandlar bland om statliga bi-drag som kommer kommunertillgodo. Internrevisionen harintervjuat kommuner och dethar framkommit att några rea-

gerat kraftigt på att Rädd-ningsverket ensamt styrt valetav konsulter i projekterings-stadiet. Motiveringen de fickvar att det var för att säkerstäl-la att ställda krav uppfylldes. Iannat fall skulle inget statsbi-drag ges.

Revisionen har resulterat iatt Räddningsverket föreslagitföljande åtgärder:

• Den interna kontrollen ochstyrningen på enheten därtjänstemannen jobbar måstebli starkare, inga egna ”race”tillåts.

• Affärsenheten, som är an-svarig för upphandling, måsteta tillbaka sitt fulla ansvar förupphandlingen.

• Internrevisionen ska för-stärkas med ytterligare en per-son.

PER LARSSON

Tjänsteman anmäld förmisstanke om mutbrott

nyheter

Brister i brandskyddetstoppade Heron City

Foto: EVA LEVAU

När nöjescentret Heron City i Kungens Kurva utanför Stockholmskulle öppna i början av februari upptäcktes grava brister i brand-skyddet och räddningstjänsten stoppade invigningen

6

Oersättliga värden kan ödeläggas på några timmar

Vårt kulturarv saknar brandskyddStockholm är en av världensmest museitäta städer. Härfinns ett -tal museer mednärmare tio miljoner besökarevarje år.

För en tid sedan stals underen uppmärksammad kupp nå-gra tavlor från Nationalmu-seum. Detta satte, åtminstonetillfälligt, fokus på frågor omsäkerhet och sårbarhet i vårastörre museer.

Däremot nämndes inte ensdet riktigt stora hotet – enbrand, som snabbt skulle kun-na ödelägga ett helt museummed alla dess föremål.

I det perspektivet är värdetav några stulna Rembrandt-målningar bara småsmulor.Stulna tavlor återlämnas dess-utom oftast. I en storbrandhandlar det om ett totalhaveripå konstskatternas område.

HäpnadsväckandeOlle Johansson, brandingen-jör med bred erfarenhet avbrandskydd i kulturbyggna-der, är lindrigt uttryckt be-kymrad:

– Brandskyddet är på mångahåll så eftersatt att man häp-nar. Och det rör sig inte omvilka hus som helst, utanbyggnader där stora delar avvårt nationella kulturarv finnssamlat – i Nordiska museet,Nationalmuseum och Natur-historiska riksmuseet, för attnämna några.

– Från brandskyddssynpunktär många verkstäder, ateljéer,personalrum, skrubbar ochgångar helt oacceptabla miljö-er, där minsta tillbud snabbtkan få oanade konsekvenser.

– Trångboddheten har oftaavtrubbat respekten för risker-na. Den brännbara inredning-en tillsammans med färger ochlösningsmedel, kokplattor ochtillfälliga uppvärmningsanord-ningar ger ett helt register åttänkbara scenarier, där detinte behövs någon större fan-tasi för att förstå följderna.

– Trots dessa förhållandenhänder mycket litet för att för-bättra brandskyddet. För varjedag närmar vi oss en storska-da.

– Statlig egendom försäkrasinte och jag tror för övrigt inteatt det skulle finnas något för-säkringsbolag berett att ta överriskerna om säkershetskravenär så eftersatta som här.

Ägaren/innehavaren har en-ligt räddningstjänstlagen ettansvar att ”vidta de åtgärdersom behövs för att förebyggabrand och för att hindra ellerbegränsa skador till följd avbrand”.

– Den lokala tillsynsmyndig-heten, den kommunala rädd-ningstjänsten, ska kontrolleraatt ägaren lever upp till sitt an-svar, men brandsynerna kon-centreras bara på att folk skahinna ta sig ut helskinnade omdet börjar brinna.

– Egendomsskyddet sopasunder mattan. Det är sällandet görs några föreläggandenom egendomsskyddet, sägerOlle Johansson.

Ett uppvaknandeMuseicheferna själva har, mednågra undantag, inte priorite-rat brandskyddet. Men senas-te tiden har faktiskt ett visstuppvaknande kunnat märkas.På initiativ av chefen för hus-gerådskammaren på Kungligaslottet Agneta Lundström, ti-digare verksam i museibran-schen, inbjöds just Olle Jo-hansson och kungens ståthål-

lare Björn Sprängare till mu-seichefskollegiets möte i hös-tas för att berätta om det efter-satta brandskyddet.

Museichefskollegiets ordfö-rande Solbritt Benneth säger:

– Det blev ont om tid på detmötet och jag insåg att så härviktiga frågor kan man barainte skumma igenom. I ställetföreslog jag att vi skulle bjudain museicheferna, men ävenföreträdare för Fastighetsver-ket, Stockholms Stad, kultur-departementet med flera tillen hel eftermiddags brand-symposium.

Alla som borde ha kommitkom inte, men för flertaletsom var där blev symposiet enväckarklocka.

Sådana har från och till ringtunder -talet, men med fögaverkan, exempelvis förödandebränder i kulturbyggnadersom Katarina kyrka i Stock-holm och biblioteket i Linkö-ping.

Skulle få skämmasBjörn Sprängare kan i egen-skap av kungens ståthållaresägas vara museichefernasmotsvarighet på Kungliga slot-tet. Han har engagerat sig ibrandskyddet inte enbart i dekungliga slotten, utan också imuseerna i Stockholm.

Sprängare, med tidigare storerfarenhet av industriverk-samhet, har svårt att förstå hurlätt museicheferna tar påbrandsäkerheten.

– Tänk bara tanken att detbörjar brinna i någon ateljé ikällaren, det brakar loss ochallt blir förstört. De ansvarigaskulle få skämmas något allde-les ofantligt, allmänheten ochmedia skulle aldrig accepteradet som skett, säger Spränga-re.

Men varför tar man då intetag i riskerna?

– Det undrar jag också. Yt-terst kan jag inte hitta någonannan förklaring än oklar an-svarsfördelning.

– Som museichef är du an-svarig för samlingarna och skase till att det görs en riskanalysoch i den tala om vilka storavärden som förvaras till alltförstora risker. Gör du inte detkan du heller inte förvänta digatt statens fastighetsverk, sta-tens kulturråd och andra görnödvändiga prioriteringar.

– Flytta magasinenOlle Johansson hävdar att detinte alls är svårt att högst avse-värt höja nivån på brandskyd-det i museerna med störstbrister.

– Det mesta handlar om in-sikt, vilja och internutbildningav personalen.

– Att totalsprinkla våra vikti-gaste museer är för närvaran-de knappast realistiskt. Detskulle kosta miljardbelopp ochdet finns en rad arkitektoniskahinder. Delar av museernaborde dock sprinklas och härmåste det fram friska pengarfrån staten. Museerna klararinte den utgiften själva.

– Genom att flytta dessa ma-gasin till säkrare och mer kli-matanpassade byggnaderskulle en stor del av de nu heltoacceptabla riskerna kunnareduceras avsevärt.

STIG DAHLÉN

I fäders spår för framtids segrar. Mora-Nisse Karlsson står staty iNordiska museet intill kungen som gav namn åt Vasaloppet.

De oskyddade skatterna

På bara några timmar kan det som har tagit flerahundra år att samla in ödeläggas av brand.

En stor del av våra gemensamma nationalskat-ter och vårt kulturarv finns i byggnader därbrandskyddet är helt otillräckligt.

Sirenen redovisar i detta tema om brandskyddet

i några av Stockholms viktigaste kulturbyggnaderfakta som borde få kulturetablissemanget att rea-gera och kulturministern att agera.

Alla vi talat med säger att kraftfulla åtgärder ärnödvändiga. Situationen är likartad i hundratalsandra slott, museer, kyrkor och bibliotek i Sverige.

Olle Johansson har studeratbrandskyddet i våra viktigastekulturbyggnader och det hanfunnit gör honom bekymrad.

7

Bränder i kultur-byggnaderNågra exempel på bränder i kul-turmiljöer sedan 1990:

■ Katarina kyrka, Stockholm, maj1990. Orsak: elfel. Insatstid: 5 mi-nuter. Släcktid: 48 timmar. Kostnad: 350 miljoner kronor.

■ Provianthuset, Danmark, febr1992. Orsak: självantändning. In-satstid: 15 minuter. Släcktid: 24timmar. Kostnad: 125 miljoner kronor.

■ Odd Fellow, Danmark, april1992. Orsak: cigarett. Insatstid: 15minuter. Släcktid: 48 timmar. Kostnad: 300 miljoner kronor.

■ Slottskyrkan, Danmark, juni1992. Orsak: fyrverkeri. Insatstid: 10 mi-nuter. Släcktid: 12 timmar. Kostnad: 160 miljoner kronor.

■ WindsorCastle (bildentill höger),England, nov1992. Orsak:renoveringav takkrona.Insatstid: 15minuter.Släcktid: 48timmar. Kostnad:800 miljoner kronor.

■ Hofburg, Wien, Österrike, nov1992. Orsak: elfel. Insatstid: 10minuter. Släcktid: 48 timmar. Kostnad: 600 miljoner kronor.

■ Lundby kyrka, Göteborg, febr1993. Orsak: anlagd. Insatstid: 10minuter. Släcktid: 12 timmar. Kostnad: 150 miljoner kronor.

■ Biblioteket i Linköping, sept1996. Orsak: Anlagd. Insatstid: 8minuter. Släcktid: 72 timmar.Kostnad: 350 miljoner kronor.

■ Tröne kyrka, Hälsingland, nov1998. Orsak: självantändning. In-satstid: 20 minuter. Släcktid: 20timmar. Kostnad: 75 miljoner kronor.

■ Bäckaby kyrka, Jönköping,april 2000. Orsak: anlagd. Insats-tid: 8 minuter. Släcktid: 5 timmar. Kostnad: 30 miljoner kronor.

■ Jönköping, kvartersbrand, fe-bruari 2001. Orsak: sannoliktelektriskt fel. Insatstid: 10 minu-ter. Släcktid: 48 timmar. Kostnad: Okänd i skrivande stund.

•Automatlarm fanns i Provianthu-set, saknades i alla övriga objekt.Inget objekt var sprinklerskyddat.

•Elva exempel på bränder i kultur-miljöer, elva bränder med förstör-da värden på två och en halv mil-jard kronor samt alla förstörda fö-remål som aldrig går att ersätta.

Vägg i vägg med skatternafinns rena brandfällornaBILDEN OVAN:

I ett av många dåligt brand-skyddade magasin på Nordis-ka museet förvaras cirka 2 000 bonadsmålningar från1500-talet och framåt, mångaså kallade dalmålningar.

Konservator Karin BjörlingOlausson visar upp en bo-nadsmålning från Hälsing-land. På samma våning finnsbland annat en världsuniksmyckesamling i trälådor ochen trappa upp ett magasinfyllt med tusentals tavlor.

BILDEN TILL HÖGER:

I våningen ovanför samling-arna finns verkstäder försnickeri, el och målning. Härhanteras dagligen färger,brännbara vätskor och lös-ningsmedel. Vissa kan själv-antända. Det är oftast öppnadörrar mellan verkstäderna.

Verkstadsdelen ligger vägg ivägg med stora entréhallen,där det ibland visas uppkonstskatter värda tiotals mil-joner kronor. En brand här ris-kerar att snabbt sprida sigbåde till entréhallen och ma-gasinen med alla dyrgripar.

FOTO: STIG DAHLÉN

8

Efter mindreän en timmerasar tornet


Nordiska museet på Djurgår-den invigdes 1907. Snarthundra år utan brand har in-vaggat alltför många i enfalsk säkerhet.

Det kan ta sig redan i mor-gon, fyra-fem timmar senareåterstår bara några sotigastenväggar, ett antal stålske-lett och en jättelik askhög avdet som tidigare var ett mag-nifikt renässansslott meddrygt en halv miljon föremål,många av dem oersättliga.

Brandskyddet i Nordiska museetär sett till de kulturvärden somförvaras där långtifrån tillräckligt.Men museet är inte unikt. Situa-tionen är likartad i flera andramuseer av riksintresse och säker-ligen också i många andra kultur-byggnader runtom i landet.

Sirenen har valt att exemplifie-ra det eftersatta brandskyddetmed ett brandscenario i Nordiskamuseet. En tänkbar brandorsakkan vara laddningen av en truck,ett elfel eller att en fotolampa ex-ploderar i den plastinredda foto-studion, i närheten av magasinenmed de tusentals tavlorna.

Snabb spridningVårt scenario börjar dock i verk-stadsdelen, vägg i vägg med storaentréhallen. Efter en brandstart imåleriet får lågorna snabb ochokontrollerad spridning genomutrinnande brännbara vätskoroch färger. Inom några få minu-ter har branden spridit sig ut istora hallen, det största profanarummet i Sverige ( meter högtoch meter långt) och upp motde öppna våningsgalleriorna medsitt brännbara innehåll.

Automatlarmet utlöser strax ef-ter att branden startat. Redan ef-ter fem minuter är brandbilar ochnio brandmän från Östermalmsbrandstation framme. Vid ett ob-jekt som detta är rutinen tvåsta-tionslarm plus att överbrandmäs-tare från Johannes larmas ut.

Ett sprinklerskydd i verkstaden,som skulle kunna ha släckt bran-den eller hållit den nere i avvak-tan på brandmännens ankomst,saknas.

En svår utmaningFör en räddningsledare är dettaen mycket svår utmaning. Förstastyrkan på plats är klar för rökdy-karinsats efter knappt tio minu-ter. Vid denna tidpunkt är det enfullt utvecklad brand i verkstä-derna. Branden sprider sig pågrund av otäta brandceller och

öppna dörrar snabbt också till nå-gra av de stora magasinen meddess konstskatter. Flertalet avdessa är torra och mycket bränn-bara, vilket sätter ytterligare fartpå förloppet. Brandgaser pumpasfrån verkstäderna in i entréhallen.

Rädda personalenRäddningsledarens fokus i förstaskedet är riktat på att säkerställaatt de som funnits i museet kom-mit i säkerhet. Museets personal,som har sina arbetsrum på fjärdevåningen, har också tagit sig ut,vissa med hjälp av räddningstjän-stens maskinstege.

Innan förstärkning anlänt ochinnan det ens funnits tid att tänkapå brandsläckning och räddningav föremål har stora mängderheta gaser spridits till stora hallen.

Räddningsledaren vet var bran-den började. Trots att insatsplansaknas har han på ett ungefärklart för sig hur det ser ut innan-för väggarna. Eftersom allt nu ta-lar för att det inte finns några

människor kvar i museet, utan”bara” föremål väljer han att inteskicka in sina rökdykare.

Lanterninerna (ljusinsläppen)är inte brandtätade, utan sprickerav hettan och branden är snartuppe på trävinden. Där inträffar,cirka minuter efter larmet, denförsta övertändningen. Den bä-rande oskyddade stålkonstruktio-nen till tornet börjar svikta ochstörtar efter mindre än en timmemed ett väldigt brak ner i storahallen.

Sedan går det fort. Byggnatio-nen fungerar som en jättelik skor-sten. Räddningsledaren ochbrandmännen inser att det går åthelsike – att museet kommer attblir totalförstört.

Det här borde görasTack och lov har detta inte häntpå riktigt – ännu. Vad kan ochborde då göras för att förebyggaen kulturkatastrof som denna?

Brandingenjör Olle Johanssonhar studerat brandskyddet i mu-

seet. Hans konkreta förslag är dehär:

– En anpassad sprinklerinstalla-tion, som kan begränsa brandenoch ge brandmännen en chansatt ta kontrollen.

– Ännu bättre vore att flytta utde oersättliga magasinens inne-håll till en säkrare miljö.

– Verkstäderna ska självfalletbort från museet helt och hållet.

– Riskanalys behövs för objek-tet, liksom en fotografisk doku-mentation av bristerna följt av ettåtgärdsbeslut.

– Sektioneringar kan göras be-tydligt bättre. Ett ordning-och-reda program upprättas för varjeavdelning. Utbilda och motiveraall personal till ökat brandskydd.

– Räddningstjänsten måste haen realistisk insatsplan.

– Museets säkerhetsansvarigemåste utbildas också i brand-skydd.

STIG DAHLÉN

Här inne fanns hundratusentals konstskatter, de flesta oersättliga. Bilden är tagen vid en brand i en liknande miljö, men så här på ett un-gefär skulle Nordiska museet kunna se ut fem timmar efter situationen på den lilla infällda bilden.

”Nordiska museetfem timmar senare”


9

Fakta om samlingarna

Museichefen Lars Löfgren:

– Jag kan inte längreta ansvar för skyddetFörre Dramaten-chefenLars Löfgren svär sig sommuseichef fri från ansvaretför brandskyddet i Nordis-ka museet.– När jag fick klart för mig hurilla det är ställt sajag till museets sty-relse att jag intelängre kan ta an-svar för brandskyd-det av våra sam-lingar.

Löfgren hävdaratt styrelseordför-anden därefteruppvaktade kultur-ministern, men attinget sedan dess har hänt.

Inga krav ställsNordiska museet har med an-dra ord fortfarande en musei-chef som inte vill kännas vidansvaret för brandskyddet.

Enligt lagen (paragraf iräddningstjänstlagen) är inne-havaren skyldig att se till attdet finns ett skäligt brand-

skydd, inte bara för liv utanockså för egendom.

Den kommunala räddnings-tjänsten (i detta fall Stock-holms brandförsvar) ska i brandsyner se till att inneha-varen lever upp till sina skyl-

digheter. Men nå-gra krav på förbätt-rat skydd av egen-domen har aldrigställts av brandsy-neförrättaren.

– När vi hade CarlLarsson-utställ-ningen här fannsdet värden för miljoner kronorvägg i vägg med

verkstadslokalerna, säger LarsLöfgren med en lätt rysning.

Han slutar i vår som musei-chef och har väl egentligengett upp hoppet om ett bättreskydd av alla rariteter somfinns innanför väggarna.

– Det saknas resurser attgöra något konkret och efter-som det inte tycks finnas nå-gon politisk vilja att agera blir

det svårt att få fram de pengarsom behövs.

Lars Löfgrens högst priorite-rade åtgärd vore att flytta deviktigaste förråden till maga-sin utanför Nordiska museet.

– Därefter skulle jag vilja attdet uppfördes en särskildbyggnad i anslutning till självamuseet för våra verkstäder.

Filmdramatisering?Sirenen visar omslagsbildentill detta nummer av tidning-en för Lars Löfgren och förreDramatenchefens omedelba-ra reaktion blir:

– Den är bra. Kanske bordeman göra en filmdramatise-ring om hur vårt gemensam-ma kulturarv på bara någratimmar kan förvandlas till enruinhög. Först då skulle kan-ske politikerna förstå att åt-gärder måste till – för det skaväl inte behöva gå så långt attmuseet brinner ner på riktigt?

STIG DAHLÉN

Chefen för Naturhistoriska riksmuseet:

– Det är torrt som fnöskeI den botaniska avdel-ningen på Naturhistoris-ka riksmuseet finns cirkatre miljoner föremål.

– Stora delar av bota-niska husets samling ärtorr som fnöske. Här fårdet bara inte börja brin-na, säger museichefenDésirée Edmar.

Carl von Linnés verk finns in-låsta i ett kassaskåp, men bör-jar det brinna förstörs ocksådessa oersättliga värden.

Det är torrt så att man näst-an fruktar att det ska självan-tända och Edmar säger:

– Flera av lokalerna härinneär ur brandskyddssynpunkt såutsatta att jag inte ens vill visadem för dig.

Visserligen finns skum-sprinklade förråd, men ocksålokaler som inte bara bordesprinklas, utan också brand-sektioneras.

– Vi har ett stort antal upp-stoppade, men också utdöda,djur, exempelvis den tasma-niska tigern – en raritet somenbart finns kvar i fyra-femexemplar på jorden.

Naturhistoriska riksmuséet

är Nordens största museumalla kategorier och ett av destörsta naturhistoriska ävenvid en internationell jämförel-se. Samlingarna är välkändaöver hela världen. Huvud-byggnaden är på cirka kvadratmeter, med intilliggan-de blir det totalt kva-drat. Museet har årligen cirka besökare med Cos-monova som största dragplås-tret.

– Två tredjedelar av vår verk-samhet är faktiskt forskning.Samlingarna har ett stort vär-de för forskningsarbetet.

Skydd under jordFör att säkra den framtida vår-den av det kulturarv som finnspå ”naturhistoriska” har ettstort arbete lagts ned på attupprätta en så kallad general-plan. I den ingår att bygga en

femvåningsbyggnad – un-der jord för museets sam-lingar. Kungliga biblioteketunder Humlegården är före-bilden. Sprinklat och medsektioneringar som maxi-merar brandskyddet och enklimatanläggning som ska-par rätta miljön för föremå-len. Haken är prislappen,

runt miljoner kronor ex-klusive inredning.

– Detta är en vision vi haroch jag tänker inte ge upp denså länge jag är museichef, sä-ger Désirée Edmar.

Dyrt, javisst! Men skulle enbrand förstöra stora delar avmuseet skulle det sannolikt blitiofallt dyrare att återställabyggnaderna. Många av deförstörda föremålen skulle al-drig kunna ersättas.

– Ett nybygge av ett museumi denna storleksordning skullekosta runt miljoner kro-nor, säger Edmar.

Hon har senaste månadernamärkt ett ökat intresse förbrandskyddet bland flera avsina museichefskollegor.

– Det är nog dags att vi somföreträder museerna samlasoch gemensamt uppvaktar de-partementet.



Lars Löfgren

En storbrand i Nordiska museetskulle bli förödande för samling-arna, som skildrar tiden från 1520och till nutid. Svenska folketsminnen och historia – allt frångamla folkdräkter till jeans, frånbohag på 1600-talet till Ikea-mö-bler.

Kontinuerligt arrangeras utställ-ningar, då föremål av iblandmycket stora värden kommer tillmuseet.

I museet förvaras permanent enstor mängd rariteter. Några ex-empel:

- 2 000 bonadsmålningar,många från 1500-talet.

-10 000 målerier, exempelvisLundberg-pasteller, målerier avAugust Strindberg och Krafft-por-trätt.

- En internationellt känd folk-dräktssamling.

- Smyckesmagasinet, med vär-

defulla halsband, kronor och an-nat från 1500-talet till våra dagar.

- Originalmanuskripten tillbland annat Strindbergs FrökenJulie.

- Gustaf Banérs hängsmycke,som han gav till sin dotter innanhan gick ut för att halshuggas vidLinköpings blodbad år 1600.

Totalt finns det cirka 1,4 miljo-ner föremål i Nordiska museetssamlingar. Drygt en halv miljonföremål förvaras i museet på Djur-gården, merparten av övriga före-mål finns i centralmagasinet Juli-ta. En del, bland annat leksaks-samlingen, i ett förråd i Tumba.

Nordiska Museet grundades avArtur Hazelius, som efter en resa iDalarna började samla folkdräkteroch föremål till det som 1880 blevNordiska Museet och som sedan1907 finns i nuvarande byggnad.


I Nationalmuseum finns bland an-nat unika samlingar av äldre må-leri och skulpturer. Bland kändakonstnärer som finns represente-rade märks Goya, Gauguin, Rem-brandt och Renoir. Den franska1700-talssamlingen anses vara enav de förnämsta i världen ochsamma gäller museets drygt 6 000 - 8 000 grafiska blad ochteckningar från 1400-talet ochframåt.

Brandskydd: Brandingenjör Olle

Johansson har i sin genomgångav Nationalmuseum avgett dettaomdöme:

– I samband med en ombygg-nad har under de senaste åren på-tagliga förbättringar skett från entidigare helt omöjlig brand-skyddssituation. Dock är byggna-den invändigt till stora delar avträ. Trångboddheten i verkstäder,ateljéer, andra arbetslokaler ochkorridorer – alla med hög brand-belastning – gör att ett brandtill-

bud snabbt kan få svåra konse-kvenser.

Öppna sektioneringsdörrar, inteminst genom att de ställs uppmed kilar, med förbindelser in ipublika delar ger en uppenbarrisk för spridning av rök ochbrand. I byggnaden finns ocksåett antal vertikala förbindelsersom öppnar upp byggnadenbrandtekniskt. Ett modernt, auto-matiskt sprinklersystem bordesnarast installeras.

Biologiska museetBiologiska museet på Djurgården invigdes 1893 och hade de norska me-deltida stavkyrkorna som förebild. Här visas skandinaviska däggdjur ochfåglar i sin naturliga miljö. De olika landskapstyperna visas i imponeran-de fondmålningar utförda av Bruno Liljefors.

Brandskydd: All inredning är i trä, byggnaden uppförd i flera våningar.Brandbelastningen är exceptionellt hög. Sprinkler saknas.

Fler exempel på det dåliga brandskyddet

Sirenens genomgång visar på stora bristerpå brandskyddet i kulturbyggnader i Stock-holm med omnejd. Men det finns flera ex-empel där man gjort mycket för att förbätt-ra brandskyddet. Kungliga slottet är en så-dan byggnad, även om mycket fortfarandeåterstår (se vidare artikel på sidan 12!).

Stockholms medeltidsmuseum och Sko-klosters slott är två andra exempel därbrandskyddet prioriterats. På Skokloster fårpersonalen genomgå en årlig utbildning ibrandskydd. Ännu ett exempel är Katarinakyrka, som den återuppbyggdes efter denfatala branden 1990.

Skoklosters slott byggdes under stor-maktstiden på 1600-talet. I dag är det ettmuseum. 75 rum med tätt placerade före-mål. För 30 år sedan gick slottet över i stat-lig ägo.

– Det var inte svårt att komma till insiktom att här var något tvunget att göras, sä-ger säkerhetschefen Peo Thorsbeck.

Närmaste räddningstjänst har 30 minu-

ters körtid. Thorsbeck vet vad det innebär.Personalen ska bland annat klara att ut-

rymma och sköta brandsläckare. Den harockså rökdykarutrustning!

– Framförallt för att vid behov kunna gui-da räddningstjänsten i lokalerna.

Skokloster har satsat på egna lösningarför att höja brandskyddet.

Det finns lösa sektioner på varje vånings-plan att sätta upp i dörröppningarna för attbegränsa eventuell brand.

För att förhindra att det tunga taket iKungssalen rasar in vid brand har man för-berett förstärkning av stöttor på markeradeplatser.

– Det här är egentligen enkla åtgärdersom inte kostar mycket.

Brandskyddet har anpassats till de förut-sättningar som finns. Elpumpar hämtarvatten från Mälaren och trycker upp det iett utvändigt brandpostnät och invändigastigarledningar.

Sprinkler har däremot inte installerats.

– Men på sikt tror jag vi kommer att fåsprinklat på vinden, säger Peo Thorsbeck.

Sprinkler stör inte besökarnaStockholms medeltidsmuseum på Helge-andsholmen med ingång från Strömparter-ren är bra exempel på hur även utställ-ningslokaler kan brandskyddas utan att detstör besökaren.

– Utställningsrummen, förråden och verk-städerna är alla sprinklade, berättar musei-chefen Solbritt Benneth, i arbetslokalernahar vi enbart rökdetektorer.

Museet finns i anslutning till Riksdagshu-set och denna byggnad är förstås högprio-riterad när det gäller skyddsfrågor. Medel-tidsmuseet har åkt lite snålskjuts på denhöga skyddsnivån.

– Det är snudd på omöjligt att uppnådenna standard på andra museer här i stan,men målsättningen måste vara att kommaså nära som det går, säger Solbritt Benneth,som också är ordförande i det kollegie av

museichefer som kontinuerligt möts ochsom på senare tid börjat diskutera brand-skyddsfrågorna.

Detta slott började uppföras som enborg i slutet av 1300-talet (av BoJonsson Grip), men det var på GustavVasas initiativ som slottet uppfördes ihela sin prakt.

Under 1800-talet betraktades Grips-holm som det kanske starkaste natio-nalmonumentet och dit fördes konst-föremål och möbler från andra slottruntom i landet.

Gripsholm är internationellt känt försin enastående porträttsamling. To-talt finns 3 000 konstverk i slottet.

En välbevarad teater, liksom kaval-jersflygeln och den stora rikssalenmed sitt målade tak och helfigurspor-trätt av Gustav Vasa, påminner omSveriges storhetstid.

Brandskyddet enligt Olle Johansson: – Interiörerna är helt i trä – väggar,

golv och tak, liksom tornen. – Det enda automatiska skyddet är

ett effektivt brandlarm, men till vilkennytta? Börjar det brinna är enda chan-sen att egen personal lokaliserarbranden direkt och lyckas släcka in-

nan den fått fäste eller att begränsagenom att stänga till mot det brin-nande rummet.

– Enbart körtiden för räddningstjän-sten i Strängnäs är 20 minuter. Själv-klart måste skyddet förstärkas medautomatiska sprinklers.

– All personal är övad i en första in-sats vid brand. Tillsammans medräddningstjänsten genomförs tvåsamövningar per år.

Här finns brännbart material under presenningen och kartong atttända i. Allt uppställt intill väggen på träbyggnaden Biologiska mu-seet på Djurgården. Detta är en de vanligaste orsakerna till anlagdbrand, som utgör 30-40 procent av alla bränder i Sverige i dag.


Nationalmuseum

Nationalmuseum är en byggnad som innehåller enorma kulturvärden och som har ett stort behov avett kraftigt förbättrat brandskydd. En storbrand är ett mycket större hot mot skatterna än stölder och rån.

Gripsholms slott

Sprinklad verkstad – det är en självklar-het i Stockholms medeltidstidsmuseum.

...men det finns också goda exempel

Det kunde ha gått mycket,mycket värre i Jönköping...Kulturskatter behöver intealltid vara tavlor eller an-dra föremål som förvaras ien byggnad.

Det kan också vara självabyggnaden som är det uni-ka, som vid den stora kvar-tersbranden i Jönköping ifebruari.

Det drabbade området bestodav längor med tvåvånings trä-hus byggda på - och -talen. De var i mycket gottskick och en viktig del av sta-dens centrum. De yttre loka-lerna inrymde butiker, mat-ställen och småföretag. Gårds-husen med sina bostäder varbara åtkomliga genom port-valv. Allt var pietetsfullt restau-rerat med vägg- och takmål-ningar och andra intressantadetaljer.

Skrämmande likheterAtt bebyggelsen var brandfar-lig var ingen överraskning.Räddningstjänsten var väl för-beredd och hade detaljeradeinsatsplaner som övades regel-bundet. Bland annat utnyttja-des kvarteret som objekt för entaktik- och ledningsövningsom årligen genomförts medalla elever vid brandmästar-klasserna vid Räddningsver-kets skola i Skövde. Förutsätt-ningen för övningen visade sigha skrämmande likheter medden verkliga branden.

Första beskedet om att någotvar på gång var ett automat-larm klockan . på söndags-morgonen. Det kom från enstörre kringbyggd träfastighet,som ägdes av det kommunalabostadsföretaget Vätterhem.De hade lyssnat på räddnings-tjänstens varningar och låtit

installera ett heltäckande larmi sitt flerfamiljshus. Redan un-der framkörningen fick rädd-ningsledaren indikationer påatt det var en omfattandebrand och begärde förstärk-ning med tre stationer. Vidframkomsten besannades far-hågorna och ytterligare statio-ner tillkallades enligt planerna.

Genom yttertakenBranden hade uppenbarligenstartat i ett annat privatägt bo-stadshus i kvarteret. Det sak-nade automatiskt brandlarm,men var hopbyggt ”rygg motrygg” mot Vätterhems fastig-het. Förmodligen hade bran-den redan hållit på en godstund. Vindsplanen på båda debåda parallella trähusen varövertända och lågorna hadebrutit genom yttertaken.

Klockan var strax efter fyra.Det var söndag morgon och ilägenheterna låg fortfarandemånga och sov. Den första åt-gärden blev livräddning.

Sirenerna på utryckningsfor-donen slogs på för att upp-märksamma de boende på fa-ran. Dessutom sattes all till-gänglig personal in för attknacka dörr och väcka de bo-ende mera handgripligt. Detbehövdes.

En yngling som tydligen sovextra tungt måste väckas fyragånger innan han äntligen in-såg stundens allvar och tog sigut. Då var hans sovrum redanrejält rökfyllt. De flesta hyres-gäster fick bara med sig sinagångkläder. En halvtimme ef-ter brandens upptäckt var allade boende utrymda och lä-genheterna var kontrollerade.Ett hotell i närheten fick tjänasom uppehållsplats och tillfäl-lig bostad.

Under tiden hade brandenspridit sig ännu mera. Rädd-ningsledaren beskriver det ef-teråt som en vindsbrand somspred sig i sex olika riktningar.

Vindarna på de samman-byggda längorna var helt osek-tionerade. Inte ens de olikafastigheterna var ordentligt av-skilda. Trähusens långsidor varvisserligen inte helt hopbygg-da. Men avståndet mellan demuppgick bara till en eller ett pardecimeter. Det kallas med ettlokalt uttryck för ”brandvret”och är naturligtvis inte någoneffektiv begränsning vidbrand. Tvärtom ger en sådanspringa bara extra drag åt lå-gorna.

20 kårer på platsArbetet på skadeplatsen orga-niserades med räddningsleda-re och två sektorchefer som isin tur disponerade ett stortantal enheter. Som mest var brandmän och befäl från olika kårer i arbete på plat-sen.

Dessutom deltog cirka po-liser, ambulanspersonal, väk-tare, socialarbetare och mångaandra yrkesgrupper i den sam-lade insatsen. En bakre stabfanns på brandstationen.

Stora mängder vattenSläckningsarbetet flöt impone-rande smidigt och det är tyd-ligt att år av ledningsövningarnu gav resultat. Men som ställ-företrädande räddningschefGöran Melin uttryckte det:

”Det var brandmännen frånde olika styrkorna som utfördedet verkliga jobbet. God yrkes-skicklighet med bra arbetsled-ning gav resultat.”

En släckinsats i koncentre-rad trähusbebyggelse kräver

stora mängder vatten. Dussintals dimspikar, strål-

rör och vattenkanoner var idrift samtidigt och den maxi-mala förbrukningen bedömstill cirka liter per minut.

Vattenverkets personal upp-ger att de levererade ku-bikmeter mera renat vatten änen vanlig söndagsförmiddag.Ändå hämtades minst hälftenav släckvattnet från förbereddasugbrunnar, som genom kul-vert var förbundna med en sjö inärheten. Branden var underkontroll först vid lunchtid påsöndagen.

Kunde ha gått värreEn summering av skadorna vi-sar att bostäder och fem bu-tiker blev helt förstörda. Ytter-ligare nio bostäder och buti-ker fick rök- och vattenskador.Förlusten av de kulturella vär-dena kan inte uppskattas ipengar. Men det kunde gåttmycket, mycket värre. Bara isamma kvarter finns ytterliga-re två fastigheter med trähussom räddades genom rädd-ningstjänstens insats. Om des-sa fattat eld är det bara en smalgata till nästa kvarter med lik-nande trähusbebyggelse…

Ulf Erlandsson

Fakta• Larmet kom 04.11 söndag mor-gon.

• Ett 60-tal boende måste snabb-evakueras från sina lägenheter.

• Branden spred sig som en okon-trollerad vindsbrand i sex olikariktningar.

• Som mest uppgick den insattabrandstyrkan till 130 man från 20olika kårer.

• Därtill deltog 25 poliser samtväktare från flera olika vaktbolag.

• Förbrukningen av släckvattenuppgick tidvis till 12 000 liter/mi-nut.

• Två personer fick andningsbes-vär av röken, ingen skadades all-varligt.

• 14 bostäder och fem butiker för-stördes. Ytterligare nio bostäderoch 15 butiker fick rök- ochvattenskador.

• De ekonomiska skadorna beräk-nas till cirka 40 miljoner kronor.

• Förlusten av de kulturella värde-na kan inte uppskattas i pengar.

• De sista brandstyrkorna lämna-de platsen först vid lunchtid påfredagen.


Förödelsen var i det när-maste total i stora delarden fina gamla träbebyg-gelsen. Detta trots atträddningstjänsten gjordeen storartad operativ in-sats. Erfarenheten är attdet behövs ännu bättreförebyggande åtgärder.

För några år sedan kom denna skrift, utgi-ven av Riksantikvarieämbetet och Rädd-ningsverket – en beskrivning av strateginför skyddet av träbebyggelsen i Eksjö.

Handboken kan beställas från Rädd-ningsverket, tel 054-13 50 00. Beställnings-nummer: R00-213/99. Gratis vid beställ-ning av enstaka exemplar.

Den 7 maj 1697 totalför-stördes slottet Tre Kronorav en brand.

På samma plats byggdesStockholms slott och 300år senare befarade kung-ens ståthållare BjörnSprängare att historienskulle kunna upprepa sig.

– Det var en tidsfråga in-nan vi kunde ha haft enstorbrand.Sprängare tillträdde som ståt-hållare och vid den tidenhade säkerhetsfrågorna foku-serats på skydd mot intrångoch inbrott samt på kungafa-miljens personsäkerhet. Detenda som gjordes åt brand-skyddet var en översyn avbrandlarmssystemet.

– Brandingenjör Olle Johans-son hade efter storbranden iWindsor Castle i England fåttdåvarande ståthållarens upp-drag att studera brandskyddeti de kungliga slotten och före-slå förbättringar. Han kom tillmig och lämnade en hel delsynpunkter och föreslog att fågå runt i slottet och ta bilder.

– Det gjorde han, bland an-nat i kontor, tillfälliga ateljéer,utrymningsvägar och förråd påvindar och i källare som urbrandskyddssynpunkt såg förjäkliga ut. Efteråt lade Olle uppbilderna på det här bordet, tvåoch två. Först hur det såg ut då,

sedan hur det kunde se ut efterbranden. De bilderna hadehan hämtat från verkliga brän-der i liknande miljöer.

– Jag blev alldeles kallsvettignär jag såg bilderna. Det gickupp för mig att en av de tvåviktigaste kulturbyggnaderna ilandet, byggnaden där kungenhar sitt säte, på några timmar

kan ödeläggas i en brand. Somsymbolvärden för Sverige ärslottet och riksdagshuset oer-hört viktiga.

En våldsam reaktionDen tidigare industrimannenträffar regelbundet kung CarlGustaf. Sprängare tänkte förstkonfrontera majestätet med

sina upptäckter, men ändradesig.

– De som jobbar i slottet ärden allra viktigaste resursen idet förebyggande brandskyd-det. Därför ville jag se hur dereagerade på de bilder Olle Jo-hansson visat mig. Det blev envåldsam reaktion och de flestavar positiva till sättet att fåuppmärksamhet kring brand-skyddet. Men detfanns också an-ställda som kändesig kränkta. Ollehade ju gått runtoch fotograferat,även på tjänste-rummen…

dagar efterbildvisningen vardet närmast kli-niskt rent på all bråte och an-nat brännbart i slottskorrido-rerna. Det var, som Sprängareuttrycker det, ”självrensandepå något sätt, det behövdesinga instruktioner”.

Efter denna framgång förbrandskyddet i Sveriges vikti-gaste slott blev nästa steg attutbilda all personal, från lokal-vårdarna till riksmarskalken, ibrandskydd under två dagarpå Räddningsverkets skola iRosersberg.

– Jag är med så ofta jag hin-ner. Personalens engagemangär fantastiskt och brandskyd-det har faktiskt svetsat sam-man oss som arbetar i slottet.

Brandskyddet är det enda somalla har gemensamt, frånsettdet självklara att vi alla jobbarför kungahuset.

– Kungen är mycket intresse-rad och han har varit med omflera demonstrationer. En helgkom han och påpekade att enstark strålkastare stod på förfullt i ett rum och undrade omdet var så lyckat med hänsyn

till brandrisken.Jag jobbar på attkungen ska gåtvådagarskursenpå Rosersberg.Hoppas han fårtid, det skulle lig-ga ett stort sym-bolvärde i en så-dan handling.

Personalen ärviktig, men det är också detbrandtekniska skyddet – tidigtlarm, sprinkler, brandsektio-neringar och så vidare.

– Snickerier, ateljéer ochverkstäder borde vara bann-lysta i byggnader med värde-fullt innehåll. Måste de finnasdär ska ett avancerat teknisktbrandskydd vara en självklar-het, men det bästa torde varaatt flytta dessa brandbombertill andra lokaler, säger BjörnSprängare.

Han har själv lyckats flytta utverkstäderna ur Kungliga slot-tet.

Som ståthållare är han ocksåansvarig för brandskyddet i de

Bilderna från slottet somkungens ståthållare vett

Kungens ståthållare Björn Sprängare är bekymrad över brandskyd-det i slotten, men han har aktivt tagit itu med frågan.

Före branden... ...och efter

”Kungen är mycket

intresserad avbrandskyddet”

Foto

: OLL

E JO

HA

NSS

ON

13

m gjordetskrämd

Fastighetsverkets Hans Humble:

– Museicheferna är intemedvetna om ansvaret

Statistik, försäkringar ochsprinkler diskuterades iStockholm 8-9 februari påen internationell konferensom skydd av kulturella vär-den.Det saknas statistik över brandi kulturmiljöer och därför finnsnu krafter igång att låta tatag i frågan.

Många av de viktigaste kul-turbyggnaderna ägs av statenoch är oförsäkrade. På konfe-rensen föreslogs gemensam-ma försäkringar i någon slagspool, dit varje ansluten enhet

årligen betalar en summa.Tekniska lösningar diskute-

rades flitigt och många taladesig varma för värdet av sprink-ler. Sprinklerteknikens utveck-ling redovisades, inte minstmodern sådan anpassad tillannat än industrier. Fler nyhe-ter kommer under våren.

Representanter för de storamuseerna i Europa fanns påplats i denna konferens, arran-gerad av Fastighetsverket. Fö-reträdare för det berömda slot-tet i Versailles utanför Paris be-rättade om brandskyddet där.Mycket förebyggande och ope-

rativt. Bland annat finns enheltidskår med brandmänoch specialtränade vakter.Versailles har lika många rum,, som Stockholms slott.

Stockholm slott hade förrnågra heltidsanställda brand-mästare. I dag arbetar förrebrandmästaren Reidar Alm-quist och brandingenjör OlleJohansson på deltid medbrandskyddet i slottet. Sedannyåret finns en säkerhetschef,Yvonne Dieder. Hon leder enskyddsorganisation, som ock-så kommer att få ansvar förbrandskyddsfrågor.

Europeisk pool för försäkringav kulturbyggnader diskuteras

övriga sju slott som kungendisponerar..

– Jag är glad för det jag varitmed om att åstadkomma iStockholms slott. Det är engod början på något som kanbli ännu bättre. På Gripsholmsslott däremot är det svårt atthitta någon bra lösning, menatt sprinkla torde vara detenda riktiga.

– Jag blir nervös bara jag tän-ker på brandskyddet i dettafantastiska slott och alla vär-den som finns innanför mu-rarna.

Hur ser det ut i kungafamil-jens residens, Drottningholm?

– Mycket har blivit bättre,men det är inte helt bra. Närdet gäller brandskyddet i dendel av slottet där kungafamil-jens bostad finns så kan jagsäga att de kan sova gott omnätterna.

Vill brandsektioneraFör att åstadkomma kraftfullaförbättringar i brandskyddetkrävs också pengar, inte minsti en byggnad av Kungliga slot-tets storlek, kvadrat-meter fördelade på rum.

Sirenen konfronterar BjörnSprängare med ett hypotetiskterbjudande: Du får miljo-ner kronor ringmärkta för attförbättra brandskyddet i deåtta slott du förvaltar – hurskulle du prioritera?

– Jag skulle ytterligare

brandsektionera flera av slot-ten, jag skulle satsa på moder-na system för brandlarm ochsprinkler. En annan viktig åt-gärd måste dock bli att fortsät-ta utbilda personalen på deandra slotten i brandskydd påmotsvarande sätt som vi gjortpå Kungliga slottet.

– Samtidigt måste man harespekt för slottsarkitekternasom vill ha så små ingreppsom möjligt i kulturbebyggel-sen. Men tekniken har utveck-lats mycket senaste decennietoch det gör att ingreppen synsmindre. Det kan vara allt frånförstärka sektioneringsdörrartill radiostyrda larm.

Sprängare skulle gärna se attbrandmyndigheterna ställdetuffare krav:

– Det enda de bryr sig i är liv,underförstått utrymningsmöj-ligheter. Givetvis ska det prio-riteras, men det skulle ocksåfinnas krav på hur man skyd-dar de unika värden som finnsi våra kulturbyggnader. Det ärförst när det sätts gränser somman får en spänst i debattenom egendomsskyddet. Vi haringen tydlig och definieradmotpart. Vem fasen ska vi talamed? Det är ju ingen myndig-het som kräver något av oss!

STIG DAHLÉN

– Visst är det märkligt attingen museichef ännukommit in med en begärantill Fastighetsverket omförbättrat brandskydd iform sprinkler.

Det säger Hans Humble,chef för Fastighetsverketsdistrikt 2 i Stockholm.

Denna myndighet förvaltarmånga av de statliga byggna-der som inrymmer vårt natio-nella kulturarv, främst dekungliga slotten, regerings-byggnaderna, kulturinstitutio-ner som Dramatiska teatern,och de statliga museerna,både i Stockholm och runtomi landet.

Humbles distrikt ansvararbland annat för Kungliga Ope-ran, Dramatiska teatern, Mo-derna museet, Nationalmu-seum, Historiska museet, Nor-diska museet, Naturhistoriskariksmuseet samt flera slott.

Hyreshöjning behövsDet är till Fastighetsverketsom museicheferna ska ställasina krav på brandskyddet.

– Det kostar förstås pengaratt förbättra brandskyddet ochdå ska museichefen gå in tilldepartementet och begärapengar till en hyreshöjning,som sedan ska täcka kostna-derna för brandskyddsåtgär-derna, säger Hans Humble.

– Jag tror att många musei-chefer inte ens är medvetnaom vilket ansvar de har förbrandskyddet. Det är de, till-sammans med säkerhetsche-ferna, som ska bevaka dessafrågor.

Kostnaderna får, enligt

Humble, inte avskräcka desom ansvarar för brandskyd-det av vårt gemensamma kul-turarv att satsa på modernise-ringar:

– Slår man ut kostnaden påtio år kan en rimlig hyreshöj-ning ge ett kraftigt förbättratbrandskydd, överkomligt föralla inblandade parter.

Humble menaratt det borde finnasgoda möjligheterför museerna attbegära pengar fråndepartementet tillen hyreshöjning omhöjningen användstill angelägnabrandskyddsåtgär-der.

– Fastighetsverkettar i dag bara ut entredjedel av de gällande mark-nadshyrorna i centrala Stock-holm. Operan exempelvis be-talar inte mer än kronorper kvadratmeter och år, in-klusive el.

– Jag har därför svårt att sehur departementet skulle kun-na säga nej till en hyreshöj-ning om motivet är att åstad-komma ett bättre skydd avvåra kulturskatter.

– Vi borde ha gjort merFastighetsverket självt då, somförvaltar byggnaderna, ägdaav staten. Verket har ju rimli-gen också ett ansvar. Har niverkligen gjort tillräckligt?

– Vi har sett till att det instal-lerats mycket avanceradebrandlarmssystem, men merasällan automatiska släcksys-tem. Visst borde vi ha gjort be-tydligt mer, det kan jag erkän-na. Det känns dock som om

det skett ett uppvaknande un-der senare tid för dessa frågor,svarar Hans Humble.

Ritningarna brinner uppHans Humble är uppenbartbekymrad över brandsäkerhe-ten och fruktar för den dagennär det börjar brinna i exem-pelvis Nordiska museet.

– Det vore heltorealistiskt att ensådan byggnadskulle återuppförasigen. Det skulle bliför dyrt. Dessutomskulle det rentpraktiskt bli svårteftersom original-ritningarna fortfa-rande förvaras i ettav museets urbrandsäkerhetssyn-

punkt mest utsatta magasin...Moderna museet sprinkla-

des sedan Stockholmsbrandförsvar hotat med kravpå fler nödutgångar.

– Visst kan man och börman sprinkla mer, men denlösning som snabbast skullege påtagliga resultat vore omflera museer gick samman omstora förråd för sina magasine-rade samlingar, säger Humbleoch tillägger:

– Sådana utrymmen finnsredan i Tumba, jättefina för-råd med klimatanläggning ochtill rimlig hyra.

Humble har varit inblandadi en hel del förbättringar avbrandskyddet i slotten i Stock-holms-regionen, inte minstKungliga slottet.

STIG DAHLÉN

Hans Humble

14

Visst kan brandsyneförrät-taren kräva av ägaren ellerinnehavaren att denne för-bättrar egendomsskyddet.

Det är det raka beskedetfrån Räddningsverket tillräddningstjänsterna. Per-Olof Wikström, jurist vidRäddningsverket, säger:

– Det har skett en utveckling,där kulturen fått ett ökat värdei samhället och då är det ensjälvklarhet att brandskyddetska kontrolleras och brister på-pekas i byggnader med sådantinnehåll.

– Om man som brandsyne-förrättare är osäker på om manska förelägga eller inte, då skaman gå till sin nämnd, så fården ta ställning.

– Kontrollen av paragraf sker genom brandsyn och detfinns inga begränsningar attman enbart skulle se på liv.

– Jag tycker att det är uppen-bart att den lokala tillsynsmyn-digheten både kan och skaställa extra höga krav på egen-

domsskyddet när det handlarom oersättliga kulturskatter.

Borde prövas oftareMette Lindahl-Olsson, chef förverkets förebyggande enhet,tycker att den kommunalaräddningstjänsten borde kun-na visa tänderna lite mer vidbrandsynen av byggnader medkulturhistoriska värden:

– För kulturbyggnader ochskydd av kulturarv finns en radsamverkande lagstiftningarsom Plan- och bygglagen,byggnadsverkslagen, kultur-minneslagen och räddnings-tjänstlagen. Det är viktigt attbrister i skyddet rättas till ge-nom samverkan och genompåpekanden till andra ansvari-ga myndigheter som bygg-nadsnämnd, länsstyrelse ellerriksantikvarieämbetet.

– Räddningstjänstlagen ang-er inte i detalj vad som ansesskäligt att kräva. Skälighetenavgörs inte förrän det prövasrättsligt. Inställningen att detinte skulle vara lönt att testa

var gränsen går kan jag varkenförstå eller hålla med om. Ty-värr kanske denna syn är ut-bredd bland landets brandsy-neförrättare och om det är såär det beklagligt. Fler ärendenborde prövas.

Via länsstyrelsernaPå centrala tillsynsmyndighe-ten Räddningsverket finns entillsynsenhet, där chefen LarsEkberg även han gärna skullese att brandsyneförrättarnatestade gränserna lite oftare:

– Brandsyneförrättaren ärbäst skickad att bedöma vilkaåtgärder som är rimliga. Är för-rättaren osäker rekommende-rar jag en prövning.

– Prövar vi inte gränserna såfår vi heller inga gränser. Villbrandsyneförrättaren inte självfatta beslut kan ärendet medfördel föras till den politisktansvariga nämnden.

Kan inte Räddningsverket iegenskap av central tillsyns-myndighet göra något kon-kret?

– Det gör Räddningsverketpå flera håll, genom utbild-ning, handböcker, seminarieroch till exempel tillsynskonfe-renser. Vi kan bli ännu bättre.Det system vi har för tillsyn ärinte utformat så att verket kangenomföra egen brandsyn ochdet tror jag inte är önskvärtheller. Kommunerna är välskickade för uppgiften.

Kan inte verket ingripa ensom det handlar om att storadelar av Sveriges viktigastekulturskatter är dåligt brand-skyddade?

– Nej, inte i enskilda fall ochdet finns enligt min uppfatt-ning inget som talar för att encentral myndighet kan lösadessa frågor bättre än de somär nära problemen, det villsäga kommunerna och läns-styrelserna. Räddningsverketsroll är i första hand att se till attöka kunskapen om kulturhis-toriska byggnader hos blandandra tillsynsmyndigheter, sä-ger Lars Ekberg.

Den lokala tillsynsmyndigheten

– Vi kan inte kräva bättrebrandskydd av egendomen

Den centrala tillsynsmyndigheten

Jo, det kan ni visst!

– Räddningstjänsten ärmaktlös när det gäller atttvinga ägarna att förbättraegendomsskyddet i muse-erna.

Det hävdar Leif Ehrn-gren, 1:e brandinspektörmed 18 års erfarenhet frånbrandsyn i många av Stock-holms viktigaste kultur-byggnader.

Just Sirenens exempel Nordis-ka museet känner Ehrngrenväl.

– Jag har talat om för den sä-kerhetsansvarige att vi får jät-tesvårt att hinna fram ochsläcka om det börjar brinna imagasinen eller verkstäderna.Jag har sagt att sådana här ut-rymmen borde vara sprinkla-de. Men det är bara ett råd,inget tvingande.

Enligt räddningstjänstlagensparagraf är ägaren skyldigatt se till att det finns ett skäligtbrandskydd för inte bara liv,utan även egendom och miljö.

Ordet ”skäligt” skapar ut-rymme för tolkningar. Hur serLeif Ehrngren på det?

– Skälighetsprincipen är enavvägning som inte får leda tillatt åtgärderna medför en oskä-lig kostnad för den enskilde.Som brandsyneförrättare kanjag inte ställa krav som är merbetungande än vadsom är rimligt medhänsyn till syftet.Lagens krav på attvidta åtgärder föratt kunna skadebe-gränsa en brand iegen byggnad ärbetydligt lägre änom det rör sig ompersonsäkerhet.

I klartext betyderdenna tolkning avskälighetsprinci-pen att det måstefinnas en koppling till person-säkerheten och möjlighetenatt utrymma för att Ehrngrenoch hans kollegor över huvudtaget ska fundera på att hotamed föreläggande och böter.

Tänja på gränserna?I museerna och slotten hand-lar det om oersättliga konst-skatter och andra exceptionel-la egendomsvärden. Borde

inte detta kunna göra brandsy-neförrättaren tuffare i synenpå ägarens ansvar för egendo-men? Har det aldrig frestat digatt tänja lite på begreppen ochkräva sprinkler i de här verk-

städerna?– Jodå, jag skulle

gärna testa skälig-hetsprincipen, mendet är inte lönt. Jaghar hållit på meddetta i år, så jagtror mig veta vargränsen går. Men jaghåller med om dettaär en brist i lagstift-ningen.

Därför vill Ehrn-gren via Sirenenskicka en passning

till Harald Dryselius i hans ar-bete med den nya räddnings-tjänstlagen.

– Jag hoppas att han kan fåmed någon skrivning som göratt samhället på ett tydligaresätt än i dag kan skydda vårtkulturarv. Det talas om att denframtida räddningstjänstlagenska bli mindre detaljstyrd änden nuvarande, men i det härspeciella fallet behövs en

skärpning, särskilt som vi förfem år sedan fick nya byggre-gler som ger brandförsvaretännu mindre inflytande.

RestvärdeslistaInsatsplaner finns för Natio-nalmuseum och Stockholmsslott, men inte på de andra sto-ra museerna. Ehrngren vill hasådana, men ännu hellre dethan kallar fördjupade insats-planer.

– De skulle vara av stort vär-de för räddningsledaren.Bland annat skulle en sådanplan kunna innehålla en rest-värdeslista på vilka föremål el-ler rum som museet anser varaviktigast att rädda i en kritisksituation.

Ehrngren ser tre faktorersom tillsammans kraftigt skul-le kunna höja brandsäkerhe-ten i Stockholms viktigastekulturbyggnader:

– Internutbildning av perso-nal, bättre sektioneringar ochframför allt sprinkler i de mestutsatta utrymmena.

STIG DAHLÉN

Leif Ehrngren kän-ner sig maktlös

§Så här

står deti lagen:

I räddningstjänstlagensparagraf 41 står blandannat följande om före-byggande åtgärder:

”Ägare eller innehava-re av byggnader ellerandra anläggningarskall i skälig omfattninghålla utrustning försläckning av brand ochför livräddning vidbrand eller annanolyckshändelse och iövrigt vidta de åtgärdersom behövs för att fö-rebygga brand och föratt hindra eller begrän-sa skador av brand.”

Med ”innehavare”menas arrendator, hy-resgäst eller någon an-nan som innehar egen-domen med nyttjande-rätt.


15

Kulturminister Marita Ulvskog:

–Vi känner till bristerna

– Om brandinspektörerna ställdeökade krav på egendomsskyddeti kulturbyggnader, vore det nå-got vi skulle applådera. Personli-gen anser jag att det är mycketangeläget.

Det säger Kerstin Alexanders-son, arkitekt på Riksantikvarieäm-betet.

Riksantikvarieämbetet är till-ståndsmyndighet vid förändring-ar av statliga byggnadsminnen,förvaltningen sköts bland annatav Fastighetsverket.

– Hos fastighetsverket är manmedvetna om bristerna i brand-skyddet. Men alla behöver bli det.

Vilken är din generella uppfatt-ning om brandsäkerheten i kul-turbyggnader?

– Att den i många fall är dåligoch att ägaren eller förvaltarenofta är dåligt insatt i riskerna.

Vilka krav brukar ställas vidbrandsyner?

– Min uppfattning är att brand-inspektörer är lite snävt inställdapå utrymningsvägar. Tror inte attde i de flesta fall ställer någrakrav alls ifråga om egendoms-skyddet. Men de kraven bordekomma även från oss.

Kulturbyggnader är känsligamiljöer, men det går att höjabrandsäkerheten avsevärt utanatt förstöra de kulturhistoriskavärdena, anser Alexandersson.

– Vi måste jobba både med or-ganisation och tekniska lösning-ar. Det viktigaste till en början äratt höja riskmedvetenheten.

Riksantikvarieäm-betet har nyligengett ut häftet ”Attskydda kyrkan motstöld och brand”.

– Minst en kyrkabrinner om året.Det är i förstahand de kyrkligaförvaltningarnavi vänder oss till.Alla statliga myndigheter,

inklusive museer, är skyldi-ga att begränsa och före-bygga risker för brand.

– Men det är varje musei-myndighet som självstän-digt beslutar om hur detska ske, säger kulturminis-ter Marita Ulvskog.Regeringen har nyligen gettstatens kulturråd uppdragetatt tillsammans med museer-na ta fram en bättre strategi föratt förbättra säkerheten.

Sannolikt en effekt av konst-stölderna på Nationalmu-seum. Men arbetet gäller ävenbrandskyddet.

Kulturminister Marita Ulv-skog säger sig vara medvetenom brandskyddsproblemet.

– Vi är medvetna om brister-na och om intressekonflikter-na. Det kan exempelvis varasvårt att kombinera antikvaris-ka hänsyn med bästa möjliga

brandskydd för föremål ochbyggnader.

Eftersom försäkringar intekan rädda kulturskatter, hurkan och bör regeringen för-säkra sig om attstatens kultur-byggnader har etttillräckligt brand-skydd?

– Det finns ensärskild förord-ning som reglerarstatliga myndighe-ters riskhantering.Myndigheterna ärockså skyldiga attupprätta en riska-nalys.

Vilka krav ställer staten pådem som ansvarar för muse-erna/slotten när det gäller sä-kerhet och brandskydd?

– Förutom det jag sagt tidiga-re så är det varje museimyn-dighet som självständigt beslu-tar om hur de ska begränsa ris-

ker och förebygga skador påsin egendom.

Är du beredd att studeraproblematiken närmare, ochi så fall hur?

– Frågan om hurskyddet och säker-heten för brandoch stölder kanförbättras följsfortlöpande avkulturdeparte-mentet.

Bör det ställashögre krav påegendomsskyddeti dessa kultur-byggnader?

– Med de reglersom redan finns när det gälleregendomsskyddet tror jag attmycket kan vinnas på bättrerutiner och utbildning.

Om skral ekonomi är pro-blemet för bättre brandskydd,kommer du då att jobba för attdet skjuts till statliga pengar?

– Flera av de nationella mu-seerna har fått ökade anslag,innevarande budgetår handla-de det om cirka miljonerkronor. Sammanlagt får mu-seisektorn varje år drygt mil-jard kronor. Museerna väljerdock i betydande grad självavad de vill prioritera.

Kan man via EU-satsningarförbättra brandskyddet i kul-turbyggnader?

– Det finns inga särskilda an-slag eller regler för brand-skydd. Däremot finns en euro-peisk samarbetsgrupp, därbland annat det svenska Fas-tighetsverket ingår, som harför avsikt att söka -medel föratt vidareutveckla frågor ombrandsäkerhet för kulturhisto-riska byggnader.

PER LARSSON

■ ”Brandskydd i kultur-byggnader” publicerades 1997av Räddningsverket och Riksan-tikvarieämbetet. Det är en hand-bok om brand-syn och brand-skyddsåtgärderi kulturhisto-riskt värdefullabyggnader.

Boken är av-sedd att bidratill en samsyni branskydds-frågor och riktar sig iförsta hand till byggnadsantikva-rier samt kommunernas rädd-ningstjänster.

Beställningsnummer: R00-180/97. Pris: 120 kronor plusmoms.


Ungefär så här började storbranden på Windsor Castle i England1992. Men den här bilden är från den svenska kungafamiljens Drottning-holm och fotograferad i samband med renoveringsarbeten i rikssalen 1996. Bilden är inte arrangerad. Observera den lösa kapsylen. Flaskan in-nehåller tvättvätska klass1. Om flaskan ramlar omkull och innehållet rinner ut kan gaserna lätt tändas av till exempel en halogenlampa. Undersenare år har betydligt skärpta brandskyddskrav införts vid alla renoveringsarbeten i slotten.

Har du synpunkter på brandskyddet i våra kulturbyggnader – skriv till Sirenen!

Marita Ulvskog

Riksantikvarie villha hårdare krav

Antalet bränder minskar.Sedan 1997 har bostads-bränderna minskat med 13procent, villabrändernamed hela 25 procent.

Det visar Räddningsver-kets preliminära insatssta-tistik för 2000.– Siffrorna är mycket glädjan-de, men det är svårt att uttalasig om varför det går åt rätthåll. Förhoppningen är givet-vis att Räddningsverket, rädd-ningstjänsterna, frivilliga or-ganisationer och inte minstallmänheten bidragit tillminskningen, säger Mette Lin-dahl-Olsson på Räddningsver-ket.

registrerades bränder i byggnad, för ärden preliminära siffran .Bostadsbränderna har min-skat med nästan undersamma period. Allra mestminskar villabränderna.

Inte fullständigRäddningsverkets statistik ärinte fullständig. Stockholmoch Solna-Sundbyberg harännu inte lämnat in några siff-ror alls. Det är inte första åretStockholm inte mäktar medvad övriga landet klarar. Detinnebär att statistiken som nupubliceras, bygger på -procent av fjolårets insatser.Insatser vid trafikolyckor ökaravsevärt. Samtidigt visar inteVägverkets siffror – som byg-ger på polisens rapporter – nå-gon ökning.

– Statistiken säger att antaletolyckor med personskador va-rit konstant. Men eftersom po-lisen sparar kanske de inte un-dersöker trafikolyckor i sam-ma omfattning som tidigare,Det innebär ett större mörker-tal som kan dölja ett ökat antalolyckor, säger Thomas Lekan-der på Vägverket.

Det kan också vara så att

räddningstjänsten allt oftarekallas till trafikolyckor. Vilketockså kan bero på minskadepolisiära resurser.

Åker på fler trafikolyckor– Jag har inga siffror som be-kräftar det, men jag tror vi åkerpå flera trafikolyckor i dag.Ambulanspersonal har käntstörre behov av vår medver-kan. Och vi har själva försöktfå den utvecklingen, eftersomdet tidigare hänt att vi bom-mat något larm, som det i ef-terhand visat sig att vi bordeåkt på. Bättre att åka en gångför mycket, säger Håkan Alex-andersson, ställföreträdande

räddningschef i Storgöteborg.Tom Thörn, Räddningsver-

ket är inne på samma linje:– Vi har i dag ett större sam-

arbete mellan räddningstjänstoch ambulans, de går sammakurser. Vi har också en bättrelosstagning. Det kan nog bidratill att räddningstjänsten lar-mas oftare.

Insatsstatistiken berättarockså att räddningstjänstensköter trafikdirigering – nor-malt polisens uppgift – allt of-tare. Från insatser till , en ökning med pro-cent.

PER LARSSON


1996 1997 1998 1999 2000prognos

Brand i byggnad 13 255 12 290 11 166 11 186 11 000Brand ej i byggnad 17 417 18 677 10 844 14 374 14 400Automatlarm ej brand 30 924 32 036 29 248 31 656 31 500Förmodad brand/undersökn 7 323 8 158 7 565 8 271 7 900Falsklarm brand, uppsåtligt 384 391 442 457 450Trafikolycka 7 530 7 835 8 098 8 747 9 300Utsläpp av farligt ämne 2 451 2 008 2 061 2 245 2 000Drunkning/ - tillbud 525 610 484 556 550Vattenskada 2 000 2 394 1 528 2 129 1 900Stormskada 477 1 256 551 3 579 900Ras/skred 47 82 56 64 100Djurräddning 1 028 1 012 935 967 850Förmodad räddning 1 052 899 910 1 011 1 100Falsklarm räddning, uppsåt 67 75 79 71 70Annan kommunal rä.tjänst 3 163 3 431 2 909 2 992 2 400Statlig räddningstjänst 177 198 164 193 160Olyckstyp saknas 815 51 39 17 10Totalt 88 635 91 403 77 079 88 515 84 590

Olyckstyp Räddningsinsatser

Räddningsinsatser

1997 1998 1999 2000prognos

Allmän byggnad totalt 1 940 1 802 1 872 1 800därav vanligastSkola 347 307 363 350Åldringsvård 263 249 276 250Handel 240 231 226 250Förvaltningsbyggn./kontor 186 131 146 150Övrig vårdbyggnad 130 124 125 150Restaurang/danslokal 123 123 121 150Sjukhus 148 121 123 100

Bostad totalt 7 046 6 525 6 430 6 100däravFlerbostadshus 3 311 3 165 3 230 2 791Villa 3 062 2 830 2 668 2 300Rad-/par-/kedjehus 279 232 219 200Fritidshus 394 298 313 350

Industri totalt 1 428 1 310 1 355 1 400därav vanligastMetall-/maskinindustri 381 347 355 370Trävaruindustri 301 294 295 230Annan tillverkn. ind 286 262 281 310Kemisk industri 114 107 117 120

Objektstyp Räddningsinsatser

Brand i byggnad

1998 1999 2000vanligaste orsak prognosSoteld 1 384 1 282 1 000Glömd spis 766 775 900Anlagd med uppsåt 599 520 500Tekniskt fel 567 573 550Värmeöverföring 432 405 400Levande ljus 263 253 300Rökning 191 214 210Övriga orsaker 554 550 600Okänd/ Ej angiven 1 439 1 544 1 500

Brandorsak bostadBrand ej i byggnadBrandobjekt 1998 1999 2000

prognosAll skog och mark 2 494 4 694 4 700därav vanligastSkogsmark inkl. hygge 176 670 400Annan trädbevuxen mark 736 1 962 2 750Ej trädbevuxen mark 1 595 2 097 1 700övriga vanligareContainer 1 739 1 932 1 800Personbil 3 267 3 558 3 700Övriga vägfordon 525 631 670

1997 1998 1999 2000prognos

Losstagning med

Enkla verktyg (muskelkraft) 852 871 813 1 000El/hydraul/motordrivna verktyg 777 748 766 800Lyftkuddar 34 33 40 30

Säkring av skadeplats

Batterifrånkoppling 4 016 4 009 4 552 4 900Stabilisering av olycksobjektet 378 391 423 500Beredskap m handbrandsläckare 3 210 3 289 3 844 4 100Skumutläggning 602 524 564 500

Övrigt

Trafikdirigering 2 463 2 539 3 044 3 300Rekvirering av extern bärgare 1 272 1 048 1 327 1 300Sanering av drivmedel/olja 1 153 1 178 1 296 1 370Rensning av vägbana (glas, m m) 3 833 3715 4 066 4 400Endast friläggning av vägbana 474 466 518 550Inga åtgärder 1 349 1 313 1 394 1 600

Åtgärder vid trafikolyckorÅtgärdstyp Antal insatser

Insatsstatistik 2000

Bostadsbränderfortsätter minska

Bostadsbränderna fortsätter glädjande nog att minska. Är det till-fälligheter, eller har det förebyggande arbetet slagit igenom?

nyheter


Räddningsverkets insats i detjordbävningsdrabbade El Salva-dor har förlängts med en månad.

Anledningen är det andra jord-skalv som gjorde att det dröjdeinnan vattendistributionen komigång.– Med hjälp av en tankbil från RödaKorset kom distributionen igång pådet sätt som vi avsett i början avmars. Anläggningen var klar cirka treveckor tidigare, säger styrkeledarenThomas Göransson.

Räddningsverket har kapacitet attrena liter om dygnet. Det upp-skattas att människor saknarrent dricksvatten. Styrkan placerarockså ut gummitankar, eller vatten-lungor, som rymmer liter. I detnya jordbävningsområdet har stycken placerats.

Lokal personal ska ta över utrust-

ningen och arbetet, avsikten var attdet skulle ske efter en månad. Menpå grund av ytterligare skalv blirRäddningsverkets styrka på fyra mankvar till mars.

Det var januari som El Salvadordrabbades av en kraftig jordbävningsom uppmättes till , på richterska-lan. Därefter har efterskalv note-rats.

– mars drabbades vi av vad sombetecknas som en ny jordbävning,den tredje sedan januari. Styrkanuppmättes till ,. Det kom inga rap-porter om döda eller skadade ochinte heller några hus tyckts ha för-störts. Ingen i gruppen utsattes förnågon fara. Några av oss färdadesdock i bil i den aktuella regionen närskalvet kom, men vi uppfattade mestatt bilen gungade med stor kraft, sä-ger Göransson.

FN:s livsmedelsprogram (WFP)har tagit hjälp av Räddningsver-ket för att upprätta och driva ensamordningscentral i Bhuj, Indi-en, varifrån FN skickar ut livsme-del till behövande.– Under en tvåmånadersperiod ska ton Indiamix, ton vete-mjöl, ton bönor samt tonkoppar och skedar distribueras tillutvalda målgrupper, berättar Rädd-ningsverkets styrkeledare Lars No-rén.

människor uppskattas haomkommit och cirka hus ra-serats av den kraftiga jordbävning(, på Richterskalan) som inträffade januari i delstaten Gujarat i nord-östra Indien.

Räddningsverket skickade febru-ari en stödstyrka med nio man. För-utom logistiken av livsmedelshjälpensvarar styrkan även för service av för-läggning, hygien, mat och fordon.Sida finansierar arbetet som efterförlängning pågår till april och be-räknas kosta , miljoner kronor.

Anledning till förlängningen är att:s livsmedelsprogram vill erbjudafler -organ plats i lägret som Rädd-ningsverkets styrka varit med ochbyggt.

– Det har samtalats ingående omen tilloch ombyggnad av lägret här iBhuj och påbörjade förändringsar-betet innan förlängningen var klar,vilket innebär att vi sedan marsäven kan ta emot Unicef, och.

Nya skalv i El Salvador – uppdraget förlängt

Räddningsverket samordnartransporter i Indien

Rent vatten är en livsnödvändighet. Den här tjejen har hämtat en flaska medvatten vid en av Räddningsverkets tankar i El Salvador.

Nu ställer även Stockholm krav på brand-varnare i bostäderna.

6 mars tog brandoch räddningsnämn-den beslutet som grundar sig på en ana-lys räddningstjänsten gjort. Analysen vi-sar att två liv skulle räddas varje år ochatt kostnaden bara är en niondel av den

samlade ekonomiska nyttan.Kontroll av att hushållen har brandvar-

nare ska sotarna genomföra. Kampanjenberäknas att kosta 3 miljoner kronor i in-ledningsskedet för att nå 444 000 hus-håll, därefter årliga informationsinsatserför cirka 500 000 kronor.

Även Stockholm kräver brandvarnare

Mitt i kurvan gasar den thailändska familjen på ves-pan förbi oss. Vägen är smal, det går säkert i ochhåret står rakt ut i fartvinden – på pappan, mam-

man och de tre barnen. I månadsskiftet februari/mars se-mestrade vi på ön Phuket i södra Thailand. Den hisnandeomkörningen fick mig att fundera på detta med risker, riskta-gande och riskbedömningar.

Tillvaron är ju fylld av sådant och vad var det som fick denthailändske familjefadern att trycka gasen i botten just i den-na kurva? Jo, sannolikt därför att det alltid gått bra tidigare. Jagtvivlar på att han vägde möjligheten mot risken. Hade han haftstörre kunskap om de möjliga konsekvenserna av vansinnes-omkörningen hade han säkert avstått.

Kunskap ger oss en bättre grund att stå på när vi ska fatta vik-tiga beslut. Jag vill tro att det är så, men vet samtidigt att ocksåvi ”upplysta svenskar” tar en massa onödiga risker, exempelvis

att röka eller att cykla utanhjälm. Själv sitter jag där,utan bälte, på tuk-tukensflak (en sorts thailändsk mi-nibil) och funderar över allaberusade svenska killar jagsett ragga upp horor i Pa-tong, en badort som blivit ett

syndens näste på Phukets västkust. Vet de inte att Hiv bokstavli-gen exploderat i Thailand under senare år? Eller så vet de och tarrisken att spela rysk roulett med framtiden.

Visa de osminkade effekterna!Riskbedömning, oavsett på vilken nivå den sker,saknar ofta logik. Kanske har det varit fel på kun-skapsförmedlingen, på informationen. Budskapenhar inte varit tillräckligt tydliga för att individenska ta intryck.

Jag tycker att vi i Sverige är för mjäkiga när detgäller informationen om risker till allmänheten.Budskapen skulle kunna vara rakare och de nak-na, obehagliga effekterna borde fokuseras tydli-gare. Kalla det gärna skrämselpropaganda,men jag tror att den behövs i :s anslags-tavlor, i bioreklamen, i skolan och så vida-re.

Dagens ungdom blir alltmer -fixe-rad. I jätteutbudet av töntreklam be-hövs det tuffa, raka, osminkade bud-skap för att ungdomen ska reagera och ta in-tryck om exempelvis effekten av sparkar mothuvudet, av knivvåld eller av oli-ka sorters narkotika.

Visa, oscensurerat, vad somhänder när killen kör bil hem be-rusad från festen! Eller hur snabbtlivet släcks när man sover, husetbörjar brinna och det inte finns någon fungerande brandvarnare. Rädd-ningsverket gjorde efter katastrofbranden i Göteborg några uppmärksam-made inslag i reklam--kanaler om nödutgångar vid brand på diskotek.Mera sånt!

Det finns också mycket att göra i skolorna. På ett gymnasium i Trelleborgspelades i höstas upp ett scenario med en bilolycka på temat rattfylla, ”Påtiondelen av en sekund”. Det lämnade djupa intryck på eleverna. Merasånt!

Ömsar skinn till ”Säkerhetsverket”?Det finns hur mycket som helst att göra på detta område. Många myndig-heter har ansvar, men Räddningsverket borde, som en samlande kraft försäkerhetsfrågorna i samhället, bli mer pådrivande i framtiden. Kanske är detdags för verket att efter års tillvaro ömsa skinn och bli den moderna, of-fensiva, lite uppkäftiga myndigheten som går i spetsen för samhällets skyddmot olyckor – ”Säkerhetsverket”. Som vågar ha en tydlig uppfattning och geraka svar när den, i egenskap av expertmyndighet, uppvaktas av media ellerandra myndigheter. Som sticker ut hakan och säger att senast år ska an-talet dödsbränder i Sverige ha halverats – och som givetvis samtidigt presen-terar en trovärdig åtgärdsplan för hur det ska gå till. Kanske når man inteända fram och ibland kan det bli fel, men hellre nio rätt och ett fel, än noll för-sök och noll fel. Den risken måste även en myndighet våga ta.

Riskbenägen kulturministerRisker ja – till det här numret har jag kommit i kontakt med brandskyddet i nå-gra byggnader i Stockholm innehållande viktiga delar av vårt gemensammakulturarv. Här kan man verkligen snacka om att våga ta risker. Museichefer somtar risken att strunta i brandskyddet och myndigheter som inte ens vågar testaom befintliga lagar för skyddet av denna unika egendom kan användas. Och enkulturminister som svarar undanglidande på frågor om brandskyddet av kultur-skatterna. Hon har definitivt ett stort ansvar för att vårt kulturarv skyddas bättre,inte bara mot stöld och rån, utan framför allt mot brand.

Tar hon inte det ansvaret tar hon en väldig risk!

Att ta risken ochatt undvika den

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs i denna kolumn är hans personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.


Göran Waller, Kjell Wendinoch Jonas Asplund till-bringar hela dagarna påmassabruket i Skutskär.

Men de är inte anställda.Däremot betalar Skutskärsbruk för att de ska varadär.

Bruket har nämligenköpt heltidsbrandmän tillkommunen.

– Det kostar oss 340 000kronor i månaden, men detär det värt, säger LennartFager, säkerhetschef påbruket.

Skutskärs bruk, som ingår iStora Enso-koncernen, hadetidigare industribrandmän iservicegruppen. Men medåren började det bli svårt medrökdykartestet. Rationalise-ringar inom företaget gjordeäven att tiden att öva blev alltmer begränsad.

Samtidigt fanns i Älvkarlebykommun ett behov av att höjakompetensen inom rädd-

ningstjänsten, vilket försvåra-des av problemet att rekryterabrandmän.

– Det är en tuffare arbets-marknad, allt färre kan enkeltlämna jobbet. Vi hade en för-skolelärare på dagis som varintresserad, men det stöp påatt hon ibland var ensam utemed en grupp barn, sägerkommunalrådet Lars Skytt (s).

Man skulle kunna tycka attmed en arbetsplats på ortensom massafabriken med anställda, så borde det varamöjligt att fylla upp nästanhela deltidskåren därifrån.

Jobbade som reparatörKjell Wendin jobbade undertolv år som reparatör på bru-ket, var samtidigt deltids-brandman.

– Det hände att man underjour sattes på såna jobb, ex-empelvis högt upp i ett torn,att det var omöjligt att klaraanspänningstiden, säger han.

Idén som skulle bli verklig-het kom från Lennart Fager,säkerhetschefen på bruket.

Hans företag skrev ett tio-årigt avtal med kommunen.Stora Enso betalar fördyrning-en att gå från deltid till heltidpå + man. Det gäller allt: lö-ner, logement på brandstatio-nen, klädsel, kompetensut-bildning. Fager var även medvid rekryteringen.

– När vi står för så mycket,då tycker jag vi har rätt att hasynpunkter på rekryteringen.Men den har räddningstjän-sten skött bra.

Stora Enso betalade tidigarerunt om året för sinräddningskår. Det är snudd påmånadskostnaden nu. MenLennart Fager ser att man fåren hel del för de pengarna, ex-empelvis tre förebyggare påheltid.

– Det är en vinst att ha yrkes-folk här hela dagarna. De rörsig i verksamheten, hittar ochkänner folk, de får kunskapom de kemikalier vi användermed mera, säger Fager.

Men det finns också andravinster för den egna organisa-tionen.

– Om någon i servicegrup-pen är sjuk en dag behöver viinte längre kalla in någon föratt räddningskåren ska ha fullberedskap. Vi kan gå med un-derbemanning en dag. Tidiga-re var servicegruppen borta enhalv dag i veckan när de öva-de, det är en kostnad som ärborta.

När larmet går på fabrikennår det först till vakten somomedelbart utlöser larmet påbrandstationen. Brandmän-nen får därmed larmet innandet går vidare till .

Tjänar minuter– Vi tjänar minuter. Det harhänt att vi kvitterat larm tillsos innan de fått in det, sägerställföreträdande räddnings-chef Jan Hedman.

Historiskt är man i Skutskärvana samarbete med bruket. byggdes en ny brandsta-tion, året därpå skrevs avtalmed industrin som tog överansvaret för kåren. blevräddningstjänsten åter kom-munens egen kår. I början av

-talet erbjöds man att gåmed i Gästrikeförbundet, menavböjde. I stället blev det rädd-ningstjänsten Norduppland.

Sedan dess har Skutskär fåtten ny brandstation (krav frånYrkesinspektionen) för mil-joner kronor och heltidsan-ställda brandmän.

En miljon dyrare– Kostnaderna är en miljonhögre. Men det beror inte påatt vi fått heltidsstyrka. Kost-naderna ligger på en ny brand-mästartjänst som vi och StoraEnso delar på samt att vi fåtthögre hyra, den gamla statio-nen var ju betald, säger Hed-man.

Satsningen på heltidsbrand-män fick konsekvensen attkommunalrådet Lars Skytt av-tackades innan jul – efter tio årsom deltidsbrandman.

Men räddningstjänsten iÄlvkarleby mår säkert inte då-ligt av att ha ett kommunalrådsom kan dess verksamhet.Därtill har säkerhetschefen påbruket, Lennart Fager, förlutet

Sirenen på besök /Nordupp land

RäddningstjänstenNorduppland är tre kom-muner i samarbete.

I dess spår finns någranedlagda stationer.Samtidigt har nu alla trekommunerna gått frånren deltidskår till att hautryckningsstyrka påheltid.

Orsaken är framföralltatt man inte klarar attrekrytera deltidsbrand-män.

Nordupplands rekryte-ringsproblem speglar ettbekymmer som blir alltvanligare runt om i lan-det.

Bruket köpte brandmän åt komm

Räddningstjänsten i Skut-skär har blivit bättre. Det är Jo-nas Asplund, Göran Waller ochKjell Wendin överens om. Bruketbetalar deras heltider och pådagtid arbetar de i huvudsak fö-rebyggande inom massafabri-kens grindar. Efter halv fyra bör-jar del två på skiftet, det tradi-tionella jobbet på brandstatio-nen.


PERSONALÖsthammar1 räddningschef/regionchef, 1förvaltningssekreterare, 0,75 as-sistent.Skadebegränsande: 1 dis-triktschef/stf räddningschef, 1avdelningschef, 20 stationsche-fer, 12 brandmän heltid, 76brandmän deltid, 1 verkmästare,2 servicemän, 17 räddnings-värnsmän.Olycksförebyggande: 1 be-redskapssamordnare/stf rädd-ningschef, 1 avdelningschef.

Tierp1 distriktschef/stf räddningschef,0,8 assistentSkadebegränsande: 1 avdel-ningschef, 12 stationschefer, 9brandmän heltid, 36 brandmändeltid, 24 räddningsvärnsmän.Olycksförebyggande: 1 avdel-ningschef, 1 beredskapssamord-nare.

Älvkarleby1 distriktschef/stf räddningschef.Skadebegränsande: 4 sta-tionschefer, 10 brandmän heltid,12 brandmän deltid.Olycksförebyggande: 1 av-delningschef.

BEREDSKAPÖsthammarÖsthammar1 chef i beredskap 1,5 min1 brandförman 1,5 min2 brandmän 1,5 min3 brandmän 5 minFem deltidsstationer i Öre-grund , Österbybruk, Alunda,Gimo och Forsmark med var-dera: 1 brandförman 5 min4 brandmän 5 minGräsö17 räddningsvärnsmän

TierpTierp1 chef i beredskap 1,5 min1 brandförman 1,5 min2 brandmän 1,5 min

3 brandmän 5 minSöderfors1 brandförman 5 min4 brandmän 5 minSkärplinge1 brandförman 5 min2 brandmän 5 minÖrbyhus15 räddningsvärnsmänHållnäs9 räddningsvärnsmän

Älvkarleby

Skutskär1 chef i beredskap 1,5 min1 brandförman 1,5 min2 brandmän 1,5 min3 brandmän 5 min

EKONOMIÖsthammarIntäkterKommunen 17 618 000Tjänster 3 810 000Totalt 21 428 000UtgifterPersonal 16 131 000Övriga kostnader 3 499 000Kapitalkostnader 1 798 000Totalt 21 428 000Nettokostnad/inv 795

TierpIntäkterKommunen 15 004 000Tjänster 1 256 000Totalt 16 260 000UtgifterPersonal 9 075 400Övriga kostnader 5 550 600Kapitalkostnader 1 634 000Totalt 16 260 000Nettokostnad/inv 754

ÄlvkarlebyIntäkterKommunen 6 274 600Tjänster 5 206 300Totalt 11 480 900UtgifterPersonal 7 342 600Övriga kostnader 3 599 300Kapitalkostnader 539 000Totalt 11 480 900Nettokostnad/inv 702

InvånareÖsthammar 21 689Tierp 19 859Älvkarleby 8 936

UTRYCKNINGAR 2000ÖsthammarÖsthammar 138Österbybruk 104Öregrund 81Gimo 122Alunda 92Totalt 537

TierpTierp 273Örbyhus (- 31 maj) 31Söderfors 103Skärplinge 127Hållnäs brandvärn 3Totalt 537

Älvkarleby Skutskär 390Totalt 390Totalt 1 464 utryckningar för-delade på 1 315 larm i de trekommunerna. Vanligaste larmvar prio-1 larm, totalt 480 vilketmotsvarar 36 procent.

FORDONÖsthammarÖsthammar: Släck/räddningsbil(Scania –98), Tankbil (Scania–85), Transportbil (Chevrolet van–88), Hävare (Volvo -82), Befäls-

bil (Volvo cross country –00), Båt(capo –98), Vattendykarbil (Citro-en –98), Chefsbil (Volvo v70–99), Transportbil (Mercedes–99), Besiktningsbil (VW Passat–92), Personbil (VW Golf –94),Mekbil Volvo –92), Släckbil (Sca-nia –77).Öregrund: Släckbil (Scania –83),Prio 1-bil (VW Pickup –90), Båt(Alumarin –98).Österbybruk: Släck/räddnings-bil (Scania –88), Prio 1-bil (VWTaro –90), Tankbil (Scania –89).Alunda: Släck/räddningsbil(Scania –98), Prio 1-bil (VW Pick-up –90), Tankbil (Scania –76).Forsmark: Släckbil (Scania -88),Räddningsbil (VW LT 46 -99).Gimo: Släckbil, (Scania –87),Tankbil (Scania –86) Prio 1-bil(Toyota hilux –90)Gräsö: Persontransportbil (VWPickup –92).

TierpTierp: Släck/Räddningsbil (Sca-nia -99), Släckbil (Scania -79),Släckbil reserv (Scania -77), Tank-bil (Volvo -90), Tankbil (Scania -74), Hävare (Volvo Bronto 24 m -95 ), Unimog terräng (Mercedes-77), Restvärdesbil (Chevrolet -92), Befälsbil (Ssanjang -96), Be-fälsbil (Volvo 745 -92), Besikt-ningsbil (Golf -92), Servicebil (VWPickup -90), Personbil (Renault19 -95).Söderfors: Släck/Räddningsbil(Scania -86), Pickup (VW -90).Skärplinge: Släck/Räddningsbil(Volvo -95), Pickup (VW Syncro -91).Örbyhus: Släckbil (Scania -76 ).Hållnäs: Släckbil (Scania -71).

ÄlvkarlebySkutskär: Stegbil 32 m (MagirusDL30 –79), Släck/räddningsbil(Scania –92), Terrängbil (Volvo303 –76), Persontransportbil(Chevrolet Astro –95) Befälsbil(Opel Frontera 4WD –99) Sjöjeep435 (Yamaha 40 hk), Båt (Uttern600 Yamaha 90 hk), Bandvagn,Släck/räddningsbil (Scania –76)Besiktningsbil (Saab 900 –96),Snöskoter m släde.

Svårt att öva på tre manHeltidsbrandmännen iSkutskär jobbar dygnsvis.Klockan 09-15.30 varje dagbefinner de sig på bruket.

De kollar sprinkler, automat-larm, brandsläckare, gaslarm,hjälper till vid kurser i heta ar-beten. Heltidsstyrkan infördes mars . Det året hademan larm om bränder på fa-briksområdet, var detelva bränder. SäkerhetschefenLennart Fager törs inte påståatt minskningen beror påövergången till heltid, men

trenden är i vilket fall positiv.– En klar fördel med att be-

finna sig här dagligen är attman lär sig alla skrymslen. Jaghar jobbat här tidigare, mendet finns de i kåren som förutaldrig satt sin fot innanförgrindarna mer än vid larm, sä-ger brandman Kjell Wendin

Hade mer lönande jobbSkiftkollegan Jonas Asplundhade tidigare ett mer lönandejobb som montör och därtillextralön som brandman. Menmontörsjobbet var osäkert

och Jonas nappade på heltids-jobbet. Göran Waller jobbadeheltid inom Gästrikeförbun-det, men bytte kommun ochblev skiftförman.

Alla tre är nöjda med sinanya jobb.

– Tiden går fort här, vi gör ettmeningsfullt jobb, säger Jo-nas.

Har räddningstjänsten blivitbättre?

– Ja. Nu övar vi varje dag, ti-digare i bästa fall en gång iveckan, säger Kjell.

Svårt att öva ibland– Det kan vara svårt att öva påtre man ibland. Men vi är en li-ten kommun och det här ärförutsättningarna, säger Gö-ran.

Hur fungerar koordinatio-nen med deltidare vid larm?

– Är vi här på bruket och lar-met går på samhället, då bru-kar vi och deltidarna vara påplats samtidigt. Under kvälls-tid kommer deltidarna lite ef-ter. Men tiden är inget pro-blem, snarare samträningen iså fall, säger Göran Waller.

i kommunal räddningstjänst,bland annat som ställföreträ-dande räddningschef iOskarshamn.

Räddningschefen Lars-ErikFalk ser gärna att räddnings-tjänsten i Norduppland ut-vecklas till ett kommunalför-bund. Han ser möjligheten tillen smidigare räddningstjänst.

– I dag gör jag som rädd-ningschef i tre kommunerständigt samma sak tre gång-er. Det är budgetarbete, bok-slut, möten med personal ochfack, ledningsgrupper, för-valtningschefsmöten medmera, säger han.

Tror inte på förbundMen Lars Skytt tror inte påförbund, han vill behålla civil-rättsliga avtal och större frihetför egna kommunen.

– Jag tror vi funnit en lämp-lig form. Förbund och gemen-sam direktion innebär risk förgnissel, det kan bli diskussio-ner om att ”vi betalar förmycket”. Det slipper vi, vi ärsuveräna att ta egna beslut.


munen


Ständiga vakanser, pro-blem att upprätthållaräddningstjänstplanen.

Det fick lilla Tierps kom-mun att ta beslut om att in-rätta heltidstjänster förbrandmän.

– När det är hot om nedlägg-ning av en deltidsstation, dåvaknar företag och säger att devisst släpper till folk. Men sen,när det är dags för utbildning,då är inte lika roligt längre. Detfinns också företag som erbju-dit anställda löneförhöjningmotsvarande jourersättningenfrån räddningstjänsten, för attde ska sluta som deltidsbrand-män, säger brandmästare Hol-ger Petersén.

Sett utifrån storlek, riskeroch antal larm är Tierp egent-ligen inte en kommun där detborde kännas så angeläget attsatsa på heltidsbrandmän.

Men det blev ändå verklig-het eftersom rekryteringen avdeltidare ständigt misslycka-des. Problemet är inte utpend-ling och att det saknas förut-sättningar att fylla upp en styr-ka.

Beror på ointresseInom räddningstjänsten anserman det snarare beror på oin-tresse.

– Dagens ungdomar vill intebinda upp sig för jourveckor.Ersättningen är inte värd det,säger Ove Sköld, platschef påTierpsstationen.

Räddningstjänsten har re-kryterat och rekryterat, menaldrig lyckats fylla vakanserna.

– Därför fick vår räddnings-chef Lars-Erik Falk i uppdragav politikerna att se över möj-ligheterna för en heltidskår.Eller kanske rättare sagt badhan om uppdraget. Villkoret

var att det inte fick bli dyrare,säger Sköld.

juni förra året hade Tierpen heltidsstyrka på +. Del-tidsstyrkan i Sandby lades ner,Skärplinges bemanning min-skades, Örbyhus förvandladestill värn. Totalt minskades an-talet deltidare från till .

– Nu kommer bokslutet ochvi får lite på pälsen för att viinte håller budgeten. Men ut-gifterna är lite svåra att räknapå så här långt, bland annatkostade rekryteringen en heldel.

200 sökte 13 tjänsterHar man haft problem att re-krytera deltid så var det enkla-re med heltid. sökte heltidstjänster, kallades tilltest.

– Det var inte många av demsom jobbat heltid som brand-män. Däremot många deltida-

re och räddningsmän.Åtta hämtades från den egna

organisationen, Ove Sköld ärglad att varje deltidsstation ikommunen nu har åtminsto-ne en representant bland hel-tidsbrandmännen.

Sänkt inkomstMorgan Varma, hade jobbattio år som deltidare och fickjobb som förman på ett skift.För honom och andra innebardet att de förlorade sidoin-komsten som deltidsbrand-man.

– Eftersom jag är lite äldretrodde jag inte jag skulle fåjobbet.

Men jag tvekade aldrig att tadet, även om jag sänkte minårsinkomst med kro-nor. Vad har det då inneburitatt gå från deltid till heltid?

– Vi har fått en mer levandebrandstation, fått upp kompe-

tensen och även kvalitén pådeltid har blivit bättre. När or-ganisationen har satt sig skaheltidarna komma ut och job-ba mer förebyggande, exem-pelvis på skolor, säger OveSköld.

Men ett problem kvarstår:rekryteringen av deltidare. Närvakanser uppstår är bekymretdet samma som tidigare. Och iTierps kommun finns fortfa-rande två renodlade deltids-stationer, plus att styrkan i Ti-erp till hälften fylls av deltida-re.

– I dag fattas fortfarande del-tidare. Vi behöver åtta styckeni kommunen. Om vi inte klararrekryteringen och om det re-sulterar i att fler deltidsstatio-ner läggs ner, så måste vi få +på heltid här i Tierp, anserSköld.

Rekryteringsproblemgav lilla Tierp heltidskår

Ove Sköld och Holger Petersén hade problem att klara rekryteringen av deltidsbrandman. Det resulterade i en “halv deltidskår”. Men det innebär inte att rekryteringsproblemetförsvunnit på deltidssidan, bara att det är färre hål att täppa till.


Arbetarskyddsstyrelsensföreskrifter försvårarrekryteringen av deltidare


Anders Åberg från skånskaHöör har alltid haft endröm. Nu har den gått iuppfyllelse i – Tierp.

– Jag har alltid drömt omatt bli brandman och söktehit för att komma in påheltid, säger skåningensom utan att tveka flyttadetill Norduppland.

När Tierp rekryterade hel-tidsbrandmän kom åtta atthämtas ur den egna deltidsor-ganisationen. Övriga kommafrån öst, nord och syd…

En pendlar från Åland, enfrån Idre i norra Dalarna. MenAnders Åberg hade lite förlångt för att pendla, han läm-nade Skåne.

– Och jag trivs. Byter inte dethär jobbet mot något jag inteverkligen känner för.

Han har jobbat som deltida-re i många år. Sökte första hel-tidstjänsten . I Malmö,Landskrona, Ludvika…

– Eller var det Borlänge?Men där gick gränsen för hur

långt norrut jag kunde tänkamig att flytta.

Åberg är dessutom utbildadbrandman i .

– Jag läste brandteknologi påcollege i Kalifornien, jobbadesamtidigt som brandman i enmindre stad som heter Weed.Jag började som vattenpojkeoch jobbade drygt tio måna-der. Jag fick också erbjudandeom fast jobb i men valdeatt flytta hem.

Åkte hem från USAAnders kände sig föranledd,för framtidsplanernas skull.Annars kanske han hade stan-nat längre i .

– Jag åkte hem för att göralumpen. Då var det mer ellermindre ett krav att ha gjortlumpen om man ville brand-man i Sverige och det var judet jag ville bli.

Ibland förändras saker ochting snabbt. Fullgjord militär-tjänst var inget krav när Åbergsökte jobb i Tierp. Men hanfick i vilket fall sitt heltidsjobbtill slut.

Skånsk drömuppfylldes i Tierp

Med vilken anställ-ningsform sätter viihop framtidens be-

redskapsstyrkor?I - år har den svenska

kommunala räddningstjän-sten i huvudsak byggt sina be-redskapsstyrkor på personalrekryterad på frivillig basis.Den har utgjort den numeräraryggraden i organisationerna– tyvärr verkar detta vara his-toria nu.

I flertalet sammanhang hörman numera ständigt ochjämt att det råder rekryte-ringsproblem vad gäller del-tidspersonal. Av någon anled-ning verkar det som om vissastarka krafter (vilka dessa nu är) vill tonaner debatten.

Det verkar som om detta ”problem” en-dast lyfts fram när det gagnar någons syf-te. Men problemet får till exempel inteenbart vara en räddningschefsfråga ellerett förhandlingsvapen vid budgetarbete.Jag har svårt att tro att politiker i kommu-nala räddningsnämnder har en rätt ochriktig uppfattning om hur allvarligt dettadilemma är redan i dag. Och att det kom-mer att accelerera.

Dags att se problemet i vitögatDebatten har visserligen startat men intetillräckligt kraftfullt anser jag. Det är noghögaktuellt att parterna (Räddningsver-ket, Kommunförbundet, Kommunal ochBrandmännens riksförbund) sätter sig nerordentligt och ser problemet i vitögat.

Själv har jag som räddningschef tvingatstill åtgärder av sådan karaktär att den del-tidsanställda personalstyrkan i en avkommunerna fått halveras, men rekryte-ringsproblemet kvarstår i samma omfatt-ning.

Om ytterligare fem-sex år är det med allsannolikhet andra anställningsformer ände nu strikta som gäller. Personligen trorjag att det kommer att handla mer om in-dividuella skräddarsydda anpassningarinom personalrekryteringsområdet. Kom-munerna kan till exempel med sina för-valtningars medverkan tvingas hitta såkallade mixade tjänster i större omfatt-ning.

Ökad personalomsättningHur ser då den krassa verklighet ut som,enligt min mening, bidragit till dagens re-kryteringsproblem?

Att rekryteringen blivit ett problem i sigberor bland annat på ökad personalom-sättning. Det är till exempel inte lika själv-klart längre att en deltidsanställd arbetarfram till pensionen. Kan man stimulera”bygdens invånare” att söka till en attrak-tiv tjänst och samtidigt stimulera redananställd personal att stanna kvar, då löserman en del av problemet. Låg personal-omsättning leder till minskat behov avnyrekrytering.

Orsaker till dagens personalomsättningoch rekryteringsproblem är bland annat:

• Arbetarskyddsstyrelsens fö-reskrifter () som dels krävermedicinsk och fysisk status ochdels fastslår en numerär som ejgår att pruta på.

• Det typiskt svenska tankesät-tet om insatstid som medför ettnaturligt upptagningsområdeinom vilket personalrekryteringkan ske beroende på hur långtbort bostad och arbetsplats fårvara belägen.

• Egna lokala bestämmelsersom styr trygghetsfaktorer somexempelvis huvudanställning,körkort, tillgänglighet dygnetrunt med mera.

• Färre arbetsplatser (huvud-arbetsgivare) inom glesbygd och

mindre tätorter.

Arbetsgivaren ändrar inställning• Huvudarbetsgivare som hittills har ac-cepterat frånvaro vid utryckning och ut-bildning mitt i produktionen kommerutan tvivel att ändra inriktning eftersomnuvarande debatt (Kommunerna, Rädd-ningsverket och Brandmännens riksför-bund) propagerar för policy och profile-ring – exempelvis utökade arbetsuppgiftersom extern utbildning, brandsyn, infor-mationskampanjer, åka på prio sjuk-vårdslarm, inbrottslarm, utökad kompe-tensutbildning med mera. Listan kan gö-ras lång.

• Den åldersstruktur vi i dag skjuter inoss på ligger inom - år. Enligt utreda-re kan man inte jämföra en -talist meden -talist när det gäller ideellt arbeteoch föreningsliv. Jag tror att exempelvispolitiska föreningar, idrottsföreningar lik-väl som andra ideella föreningar hållermed om att rekrytering av nya medlem-mar nu är i ett betydligt sämre läge.

Nästan som ett gisslandrama• En yngre person i dag som ”redan” bil-dat familj har inte bara sig själv att tänkapå. Båda förvärvsarbetar och fritiden villman ägna åt det sociala livet inom famil-jen.

• Beredskap var fjärde vecka kan kännasnästan som ett gisslandrama och natur-ligtvis motsvarar ersättningen inte upp-offringen.

Debattens utgångsläge får inte präglasav ekonomisk orimlighet. Vi ska inte in-billa oss att den svenska kommunalaräddningstjänstens ryggrad, som bestårav cirka deltidsbrandmän, kan er-sättas enbart med heltidsanställd perso-nal. Då är vi verkligen ute och cyklar.

Däremot bör vi ingående granska vadjag tidigare nämnt – anspänningstid, in-satstid, minsta numerär, rökdykninginom samtliga styrkor, samverkan medhuvudarbetsgivare, tillgänglighet dygnetrunt, ersättningar med mera.

Min uppfattning gäller för morgonda-gen och framåt. En stor eloge till alla ersom i dag står i ”beredskapens startblock”och som verkar för att minska problemen.

Äntligen brandman. Anders Åberg har jobbat både i Skåne ochUSA. Men det var först i Tierp han fick en fast heltidstjänst.


Text och foto i Norduppland: PER LARSSON

forts nästa sida


Den ambulerande rädd-ningstjänstservicen.Anders Waltersson flängerrunt i tre kommuner medbrandslangar, luftpaketoch larmställ.

Ambitionen är en mer ra-tionell organisation.– Det kan bli 30 mil på en vän-da. Men för mig fungerar detbra, säger Anders Waltersson.Han delar en heltid som tekni-ker och brandman på brand-stationen i Östhammar meden kollega.

Det innebär att de är tekni-ker för alla tre kommunerna.De har dessutom ansvar förÖsthammar kommuns bilpooloch för fastighetsskötsel avbrandstationen i Östhammar.De är dessutom är tillgängligasom brandmän för räddnings-tjänsten i Östhammar på dag-tid, om de inte är ute på upp-drag.

Två turer i veckanFör arbetet innebär en hel delåkande. Sju mil till Skutskär,lika långt till Tierp, fyra milmellan de två orterna. Därtillen rad mindre deltidsstationerpå vägen.

– Normalt kör vi två rutin-mässiga turer i veckan. Därut-över efter beställning av olikaanledningar, exempelvistransport av materiel till ellerfrån skadeplats, säger Walters-son.

Men ansvariga har räknat utatt det sparar pengar att låtade tre kommunerna i Nord-upplands räddningstjänst varamaterielansvariga för olika de-

lar, trots alla transporter. Tierpsköter all slangvård, därför be-hövs bara en slangtork i de trekommunerna. I Skutskär finnsradioverkstad och anläggningför vård av alla larmställ. Öst-hammar har ansvar för allandningsutrustning.

När Sirenen var på besökhade Anders Waltersson just

kommit hem från en rundamed bussen.

– Jag började med att åka tillForsmark i morse, levereradeslang som hade provtryckts iTierp. Därefter lämnade jaglite grejer i Österbybruk. Forsen till Tierp och lämnadeslang för provtryckning. FrånTierp fick jag med luftpaket

tillbaka för påfyllning. Luftpa-keten fylls på här i Östhammarav brandmän på nattskiftet.Den här turen var lite mer akuteftersom vi hade en storbrandi Tierpstrakten under helgenoch de behöver ha tillbakaluftpaketen i morgon.

Ibland får teknikerna ävense till att transportera fordon

till och från stationen i Ös-thammar. Där finns en bilme-kaniker som reparerar och gerservice till alla fordon. Tekni-kerna är också en resurs förakuta transporter av materieltill skadeplatser.

Servar utrustning i tre kommuner

Räddningstjänsten blev föregångare

Ökad samverkan mellan förvaltningarnaÄlvkarleby saknade rädd-ningschef, Tierp likaså.

Två fakta som banadeväg för sammanslagningmed Östhammar.

– Nu har vi blivit lite avspjutspets i kommunerna.Andra förvaltningar följerefter med ökad samver-kan, säger räddningsche-fen Lars-Erik Falk.

Alla ska inte ha allt, däremotkan man tillsammans ha detmesta.

Det är principen för samar-betet mellan Älvkarleby, Tierpoch Östhammar som sedan utgör Nordupplandsräddningstjänst.

– Med räddningstjänstmåttär vi tre lilleputt-kommuner.Tillsammans blir vi en medel-

stor kommun på invå-nare. Det är inte viktigast varutrustningen eller kunskapenfinns, det viktigaste är att vihar den, säger Lars-Erik Falk.

Inget förbundNorduppland är inget rädd-ningstjänstförbund. Politisktsköts räddningstjänsten av trekommunstyrelser och genomcivilrättsligt avtal som löpertill . Centralt finns enstrategisk grupp med kom-munstyrelsens ordförandeoch en oppositionsledare frånvarje kommun.

Kommunerna delar på allakostnader och betalar efterstorlek. Östhammar och Tierp procent vardera, Älvkarleby procent.

Räddningstjänsterna i de trekommunerna är sålunda både

självständiga och inte.De gemensamma resurserna

fördelas både vad gäller ut-rustning och kompetens.

■ Östhammar ansvarar föruppdrag i vatten, har vatten-dykare. Stabsarbete är en spe-cialinriktning.

■ Tierp har specialutrust-ning högre kompetens förolyckor med tåg, flyg och påväg. Information är en special-inriktning

■ Älvkarleby har extraresur-ser och kompetens för kemi-kalieolyckor. Analyser ochomfallsberäkning är specialin-riktning.

– Vi bör kunna integreramer, tycker Falk.

Det geografiska läget har gi-vetvis påverkat hur resurserfördelats. Men kompetensersom stabsarbete och informa-

tion är mera generellt uppde-lade bland befäl.

Behöver brandutredare– Det är mera ett slumpmäs-sigt val än att det bygger på omden ena är lämpligare än denandre. Vi har inom kårerna ut-vecklat olika områden där vianser oss behöva kompetensoch resurser. Detsamma gällerområden som kansli, teknikoch service där vi redan harselekterat dagliga uppgifter.Det jag ser nu är att en av kom-munerna måste satsa på enförbättring av kunskaper ochresurser för att klara skogs-bränder. Vi behöver också enbrandorsaksutredare.

Gemensamt för de tre kom-munerna är att samtliga över-gått från renodlad deltidskårtill en blandning av heltid och

deltid.Östhammar gjorde det ,

Älvkarleby i slutet av och iTierp i maj förra året. Skälet detvå senaste gångerna är fram-förallt rekryteringsproblem.

– Vi gör ingen valörskillnadpå heltid och deltid. Yrket ärdet samma, det skiljer bara ianställningsformen.

Samtliga kommuner har idag + heltid.

– Heltidarna fungerar somförberedande vid rökdykning.När det är dags att rökdyka ärdeltidarna nästan alltid i kapp.Det är inte många uppdragsom heltidarna är ensammaom, mest prio -larm och sa-neringsuppdrag i centralorter-na.

Tomma luftpaket tillbaka för påfyllning. Anders Waltersson sköter den ambulerande servicen inom Nordupplands räddningstjänst. Trotsmånga mil i buss ses det som ekonomiskt fördelaktigt att de tre kommunerna ansvarar för varsina materielområden.


■ Två profiler vid Karlstads-regionens räddningstjänst-förbund, brandingenjörer-na Martin Olander (chefför förebyggandeavdelningen) och Urban Söderberghar sagt upp sig för att börja arbeta som konsulter påBrandskyddslaget när det öppnar kontor i Karlstad den 2maj.■ Michael Simmeborn, brandman i Jönköping, harfått årets stipendie ur Torsten Mohlins stipendiefond. Mi-chael är i mångt och mycket pappa till projektet ”barnensbrandbil” i Jönköping. Nu har han fått 11 000 kronor föratt studera det förebyggande brandskyddet för barn ochungdomar i New York.

■ Brandman Larserik Hansson, Gävle, har fått åretsFris-pris (Föreningen räddningskårer i samverkan). Hanfår stipendiet på 10 000 kronor för sitt engagemang i detförebyggande arbetet, både i den egna kommunen och iFoth-projektet.

■ Thomas Blixt, 39, blir ny räddningschef i Kindakommun. Han efterträder Lars-Tore Wiklund som går ipension under året efter 27 år som chef. Blixt börjadesom deltidsbrandman i Kinda 1988 och har gått denlånga vägen fram till tjänsten.

■ Ställföreträdande räddningschef Leif Jacobsson,61, i Höganäs har gått i pension. Lars Skotte, förman iHöganäs, vikarierar tillsvidare på posten.

■ Kungälvs räddningstjänst har anställt nyutexaminera-de brandingenjörerna Joakim Hermansson, 29, ochJohan Gert, 24, från årsskiftet.

■ Christer Hellekant , lärare vid Räddningsverketsskola i Revinge, har anställts som ställföreträdande rädd-ningschef på Orust. Han efterträder Sven-Erik Kåmarksom gått i pension.

■ ■ ■ Hör av dig till Sirenen med fler ”Nytt om namn”!


Skärsläckaren hamnar påschemat.

Räddningsverkets skola iSkövde tänker plocka in in-strumentet bland annan ut-rustning i yrkesutbildningar-na.– Men vi bedömer det för osäkertatt använda den vid livräddning.Vi vill vara lite försiktiga i början,så vi inte lär räddningsstyrkor attgöra något som visar sig vara far-ligt, säger läraren Anders Olsson.

Skärsläckaren finns redan i dagmed i skolans utbildning, menbara som förevisningsobjekt, ele-verna får ej prova att användalansen.

– Vi förevisar håltagning ochsläckning. Även Revinge håller påmed den här verksamheten.

Men nu ska skärsläckaren fåfast placering på utryckningsbilaroch användas vid riktiga insat-sövningar på skolan. Dock lär detinte ske förrän .

Dels måste projektet få godkänt

när det gäller arbetsmiljöföre-skrifter och ur miljösynpunkt.Dels måste lärarna få utbildning.Dessutom vill skolan testa skär-släckaren i samarbete med rädd-ningstjänsterna i Skövde och Bo-rås.

– Vi har lagt förslag om att köpaen liten räddningsbil med skär-släckaren inmonterad och ligga ijour för Skövde med två man un-der sex månader. Därefter hop-pas vi att Borås testar utrustning-en under lika lång tid.

Osäkra inslagDet handlar dock inte om en liv-räddningsenhet på två man, somtestades i Oxelösund i somras.

– Det finns risker med skär-släckaren. Vi bedömer det förosäkert och ser ingen användningvid lägenhetsbränder. Vid enbrand i en okänd lägenhet vet vialdrig var strålen träffar. Går denrätt in i en vägg? Vattnet kanskebara når halvvägs och inte kylerbrandgaserna. Vi kan få ångex-

pansion på fel ställe. Dessutomfinns risk att skada personer somkan finnas i en lägenhet.

Hur ska den användas?– Vi tänker oss framförallt an-

vändning vid underventileradbrand, där vi inte vågar tillförasyre. Då kyler vi med släckaren.Skärsläckaren är till för håltag-ning och för att kyla branden, densläcker inte. Vi kommer aldrigifrån rökdykarmomentet, att vimåste in och släcka efteråt.

Anders Olsson ser främst vinds-och källarbränder samt bränder imindre industrilokaler somlämpliga tillfällen att användaskärsläckaren.

Avsikten är att släckaren snartska finnas med som en naturligdel i all yrkesutbildning. En teore-tisk genomgång av säkerhetsföre-skrifter under en förmiddag skaräcka för att eleverna ska kunnaöva med skärsläckaren.

PER LARSSON

Skärsläckaren på skolbänken

Foto: PER LARSSON

Skärsläckaren ska på allvar dyka upp i räddningstjänstutbildningen. I dag finns verktyget med som förevisnings-objekt. Räddningsverkets skola i Skövde planerar nu fast placering av skärsläckaren på utryckningsbilarna.

Räddningsverket och SMHI har utvecklat ett nytt systemför information om brandrisk i skog och mark. Det inne-bär att de traditionella 34 brandriskdistrikten är historia,likaså indelning i brandriskklasser 1-5 i SMHIs prognoser.

Det nya systemet tas i drift i vår och innehåller avsevärtmer information och är avsett att ge räddningstjänstenbättre underlag för att fatta beslut. Informationen häm-tas på internet och för detta krävs särskild behörighet.

– Det här innebär också att eldningsförbud enligt detgamla systemet inte fungerar, säger Leif Sandahl påRäddningsverket.

”Oljan är lös” är titeln på ett interaktivt informations- ochutbildningsprogram som Räddningsverket tagit fram.Programmet bygger i första hand på oljeskyddshandbo-ken som publicerades 1996. En del materiel är omarbetat,video och animationer har tillkommit.

Syftet med CD-skivan ”Oljan är lös” är att på ett enkeltsätt lära ut hur det kommunala oljeskyddsarbetet ska be-drivas och hur beredskapsplanering kan organiseras.

Programmet är självinstruerande och fungerar på PC förenskilt bruk, men också vid utbildning och presentatio-ner i större grupper.

Räddningsverket har beslutat att programmet ska delasut till samtliga räddningstjänster och räddningsförbundmed gränser mot statligt vatten. Ytterligare exemplar kanbeställas från verkets publikationsservice.

Beställningsnummer: R61-227/00. Pris: 125 kronor.

Nytt system för brandrisk i skog och mark

”Oljan är lös” på CD

Fyller du 45 år snart?Då är det dags att förlänga giltighe-

ten av behörigheterna C, CE, D ochDE på körkortet, om du har sådana.

För att behålla behörigheten skaansökan med läkarintyg ha skickatstill länsstyrelsen innan du fyllt 45 år.Vägverket skickar ut handlingar när

det är aktuellt att söka.Är du född 1953 eller tidigare finns

en övergångsregel som innebär attman senast 30 september 2003 skaha ansökt om förlängning.

Har du ganska nyligen fyllt 45 åroch missat att förlänga behörighe-ten? Då finns en chans att reparera

skadan. Alla som fyllt 45 år under pe-rioden 1 januari 1999 - 31 januari2001 kan få tillbaka behörighetenutan att ta nytt körkortsprov. För attåterfå behörigheten måste man an-söka om nytt körkortstillstånd innan31 januari 2002.

Glöm inte förlänga körkortsbehörigheten

aktuel l t

Förra året lämnade Rädd-ningsverket sitt förslag till nybrandmannautbildning. Tillhösten körs de första försöks-utbildningarna i Skövde ochSandö.

– Det handlar om grundutbild-ning brandman deltid och pro-jektledare är Roger Almgren, lära-re vid skolan i Skövde, berättarLars Bjergestam, tillförordnad

chef för Räddningsverkets utbild-ningsavdelning.

Förslaget till ny brandman-nautbildning, Ruff (Räddnings-tjänstutbildning för framtiden),innebär stora förändringar ochregeringen har beslutat att detmåste göras en konsekvensutred-ning innan den nya utbildningensjösätts.

– Vi ska titta på vilka konse-kvenser förslaget får i sin helhet,

det handlar om allt från kostna-der, studiemedel och hur vi syrihop konceptet skydd mot olyck-or i utbildningen.

Konsekvensutredningen leds avPeter Carlstedt, biträdande skol-chef vid Räddningsverket skola iSandö.

Resultaten från både försöksut-bildningarna och konsekvensut-redningen ska redovisas mars.

Nya brandmannautbildningen på försök

Räddningsverket tar överSprängämnesinspektionenSprängämnesinspektionen försvinner som egen myndig-het och går in i Räddningsverket.

Det förslaget kommer regeringen att lägga i tilläggs-propositionen 22 mars, erfar Sirenen.

Det lär dock inte vara fråga om att flytta Sprängämnes-inspektionen till Karlstad, utan verksamheten blir kvar iStockholm.

ytt om


Ledningsfrågorna ska fåstörre tyngd inom Rädd-ningsverket. Ett handlings-program för ledningsfrå-gor inom kommunal rädd-ningstjänst är under ut-formning.

– Med det här vill Rädd-ningsverket ta ett samlatgrepp om ledningsfrågor-na, säger Tommy Wirénställföreträdande chef föravdelningen för ledningoch teknik.Fram till nu har det har sak-nats ett dokument som samlatredovisar behovet av utveck-ling inom området ledning avkommunal räddningstjänst.

– Handlingsprogrammet hartvå syften: att koordinera ut-vecklingsverksamheten inomRäddningsverket och se till attdet kommer ut i utbildningen,samt att tala om för svenskräddningstjänst att det här ärpå gång, säger Tommy Wirén.

Grundsyn ledningProgrammet sträcker sig

fram till och med ochomfattar samtliga komponen-ter i ledningssystemet: grund-syn ledning, ledare, lednings-organisation och lednings-stöd.

– Grundsynen är själva fun-damentet i handlingspro-grammet; den plattform av ge-

mensamma kunskaper ochsynsätt för hur räddningsin-satser ska ledas, säger TommyWirén.

Elva områdenProgrammet beskriver elva

områden som ska ingå igrundsynen. Det betonas attän så länge berör handlings-programmet endast ledningav insatser. I framtiden kandet bli aktuellt att utveckla engrundsyn även för förvalt-ningsledningen.

– Man kan inte bedriva in-satsledning om inte förvalt-ningsledningen fungerar ochdärför är det tänkbart att viäven ägnar oss åt förvaltnings-ledning så småningom. OlaMårtensson, lärare på Rädd-ningsverkets skola i Rosers-berg håller på med ett arbeteom ledarskap inför insats ochhans rapport skulle kunna ut-göra en bas.

Brister i utbildningenProgrammet tar sikte på att

åtgärda brister i hela kedjan,från räddningstjänstens rekry-tering och Räddningsverketsutbildning till ledning av in-satser. Räddningstjänsternaska få hjälp med att ta frammetoder för att göra säkrarebedömningar vid rekryteringav befattningshavare på olikanivåer.

Enligt handlingsprogram-

met är Räddningsverkets ut-bildningar inom ledning ochledarskap bristfälligt integre-rade med utvecklingen avräddningstjänstens vardagligaverksamhet. Lärarnas kompe-tens måste höjas till högskole-nivå och ny kurslitteratur skaf-fas.

Ett program ska kartlägga lä-rarnas kompetens och ge för-slag till kompetensutveckling.

Ska göras framtidsstudieFör de som redan gått yrkes-

utbildningen och befinner sigute på fältet föreslås att detgörs en studie av vilka kravsom kommer att ställas påräddningstjänstens befäl dennärmaste tioårsperioden. Där-efter ska det tas fram ett pro-gram för kompetensutveck-ling av förmän, brandmästareoch räddningschefer.

Även brandmännen involve-ras och de ska kunna gå kur-sen ”Fördjupat medarbetar-skap för brandmän”. Utbild-ningen är en vecka och inomramen för projektet Ledarskaphar den körts på försök i år iBoden, Luleå och Piteå.

Tekniska stödet viktigtDet tekniska ledningsstödet

är en viktig del av handlings-programmet. I en särskild bi-laga går man igenom de olikasystem som finns i dag ochlämnar förslag till åtgärder för

att teknikutvecklingen skakomma räddningstjänsten tillgodo.

Ett av huvudsyftena medprogrammet är att informeraomvärlden om vad Rädd-ningsverket vill åstadkommainom området ledning avkommunal räddningstjänst.

Ny arbetsgruppDärför har det dragits igång

en arbetsgrupp på central nivåsom fått namnet Samled. I

Samled sitter representanterfrån Räddningsverket, För-svarshögskolan, Rikspolissty-relsen, Socialstyrelsen och.

– Tanken är att vi ska infor-mera varandra om vad sompågår. Alla utvecklar sina sys-tem oberoende av varandraoch resultatet blir ofta att in-formationen inte kan överfö-ras.

GUNNO IVANSSON

Samverkan har länge varitett nyckelord inom rädd-ningstjänstområdet. Menen allt rikare flora av pro-gram och speciallösningarpå IT-området försvårar ar-betet, inte minst på led-ningssidan.

Därför har det bildats ettnytt forum, Tris, vars målär att ta fram en informa-tionsstandard för att olikadatasystem ska kunnakommunicera.– Syftet med Tris är att under-lätta samverkan och utveck-ling av gemensamma -sys-tem, säger Inge Nilsson rädd-ningstjänsten Storgöteborg,en av deltagarna i Tris-grup-pen.

Tris står för TeknikRelaterad

InformationsSamverkan ochhar bildats av Räddningsver-ket tillsammans med Alarm, Kommunförbundetoch representanter för de stör-sta räddningstjänsterna.

– Tris är ett öppet forum ochvi har även bjudit in represen-tanter för -klubbenoch glesbygdsklubben, sägerInge Nilsson.

Uppsjö av IT-lösningarDet finns en uppsjö av -lös-ningar och databaser som inte”pratar” med varandra, Ikaros,Alarmos, Core, Coordcom,Rib, Lupp, Riskera, kartdata-baser med mera. I dag läggsdet ner en massa pengar ocharbete på att få olika systematt fungera tillsammans. Ettexempel är informationsöver-föring från Alarms Coord-

com till räddningstjänstensolika system. Kostnadsutveck-ling för -stöd tvingar rädd-ningstjänsterna att samarbeta.

– Det är en relativt litenmarknad och vi har inte råd att”pilla” med det här själva. -utveckling för räddningstjän-sten bör ske enligt en standardsom samordnas av Rädd-ningsverket, säger Per-OlofKarlsson, -strateg på Stock-holms brandförsvar.

Samtidigt är det svårighetermed att foga ihop olika sys-tem.

– Ska vi samverka överkommungränserna måsteäven datasystemen kunnasamverka. Målet är inte att allaska ha samma system mensystemen måste kunna kom-municera och det blir allt vik-tigare inom ledningsarbetet.

Tris består av en styrgruppoch en arbetsgrupp och densenares första projekt fokuse-rar tre områden:• Föra över information från

Coordcom till Lupp• Ta fram en informations-

standard som omfattar bådetekniköverföring och be-grepp inom räddningstjän-sten.

• Ta fram en webb- eller nät-verksversion av .

Webbversion av RibNär det gäller Rib är båda ön-skemålen på gång. Tanken äratt nästa generation av Rib,kallad , ska finnas i , In-ternet- och nätverksversioner.En pilotversion av resursdelenav Rib för Internet testas justnu.

– Webbversionen kommer

att lanseras successivt ochförst ut blir resursdelen. Vi ärinte färdiga med kravspecifi-kationen än och när den ärklar tar det ungefär ett år in-nan vi har en färdig produkt,säger Anders Lundberg, ställ-företrädande chef för Rib-en-heten.

Konferens på RosersbergArbetsgruppen i Tris träffas engång i månaden och nu förbe-reder man en konferens påRäddningsverkets skola i Ro-sersberg den april dit manbjudit in bland andra leveran-törer av de olika datasystemsom används av räddnings-tjänsten. Syftet med konferen-sen är att få igång en dialogmellan användare och produ-center.

GUNNO IVANSSON

Ledningsfrågorges ökad tyngd

Tris ska bringa reda i IT-djungeln

Foto: GUNNO IVANSSON

I det nya handlingsprogrammet för ledningsfrågor inom rädd-ningstjänsten vill Räddningsverket bland annat att det ska tas framett program för kompetensutveckling av förmän, brandmästare ochräddningschefer.

aktuel l t

Dagens larmprocess harbrister när det gäller attsnabbt larma flera enheter.

Göran Melin, Jönköpingoch Fredrik Björnberg,Vaggeryd föreslår ett nyttkoncept för larmförfaran-det.

Det bygger på att SOS-operatören med ett för-larm så snabbt som möjligtskickar närmaste taktiskaenhet. Genom fortsatt in-tervju med den som larmatkan operatören sedan be-stämma nivå på huvudlar-met.– Upprinnelsen var en villa-brand i Jönköping där en per-son ringde och berättadeatt det brann för fullt i grann-huset. -operatören larma-de ut oss men släppte intekontakten med grannen utanbad honom att springa överoch banka på dörren. Det räd-dade livet på familjen, för utkom tre personer som intemärkt att det brann i huset.När vi anlände var sovrum-men övertända, berättar Gö-ran Melin, ställföreträdanderäddningschef i Jönköping.

Bygger på stationslarmI dag bygger utlarmningen iprincip på att stationen larmasoch det är ett alldeles för trub-bigt instrument anser GöranMelin. I projektet använde desig i stället av Södertörns mo-dell med taktiska enheter förvissa typinsatser. Ett exempelpå en taktisk enhet är en rädd-ningsenhet som består av ensläckbil med - man. Andrataktiska enheter är vattenen-het, höjdenhet och lednings-enhet.

– En omfattande villabrandkräver kanske sex taktiska en-heter och det visade sig att Alarm inte klarar att snabbtlarma ut så många enheter.Larmoperatören måste väntapå kvittenser och varje larmtar - sekunder. Det berorpå gammalmodig teknik hosbåde och räddningstjän-sterna.

Förlarm och huvudlarmI sitt koncept för framtiden fö-reslår Göran Melin och FredrikBjörnberg utlarmningen delasin i ett förlarm och huvudlarm.

– Larmoperatören ska direktkunna dra ett förlarm till när-maste taktiska enhet. Sedan

fortsätter intervjun med densom larmat för att kunna väljanivå på huvudlarmet.

”Mjölka” den larmande Genom att hela tiden hållakontakten och ”mjölka” densom larmar på uppgifter kom-mer styrkan betydligt bättreförberedd till olycksplatsen.

– I Stockholm kanske manhar råd att vänta tills man ärpå plats med första styrkan in-nan man kallar på eventuellförstärkning, men om man haren framkörningstid på mi-nuter kan det vara förödande.

Inom ambulanssjukvårdenhar det utvecklats ett sjuk-vårdsindex över vilka råd somges till den som larmar i av-vaktan på att ambulans kom-mer till platsen.

– Varför skulle inte vi kunnaha ett räddningstjänstindex?säger Göran Melin.

Det nya larmkonceptet krä-ver ny teknik som naturligtvis

kostar peng-ar. Samtidigtfinns pengaratt tjäna.Kostnadenför en mi-nuts fördröj-ning av ettlarm tillräddnings-tjänsten ärenligt gjordakostnads/nyttoanalyser kronor.

– Om larmsekvensen från till räddningstjänsten kor-tades med sekunder skullebrandskadorna minska med miljoner kronor per år, sä-ger Göran Melin.

Beskriver bristerTankegångarna i rapportensom heter Att beställa rädd-ningstjänst har fått positivtgensvar. Professor Lars Fred-holm anser att rapporten välbeskriver nuvarande brister i

larmförfar-andet. Situa-tionen vidalarmerings-och inled-ningsskedetvid kata-strofbran-den i Göte-borg återspeglartydligt denproblematik som Göran Melinoch Fredrik Björnberg beskri-ver.

– Larmförfarandet tar förlång tid och att det är för dåligkvalitet i larmprocessarbetetför att det ska ge optimalt un-derlag för räddningstjänstenoch allmänheten att hanteraolyckan Larmprocessen kanbli effektivare, dels för att in-hämta information från densom larmar och bättre utnyttjaden för räddningstjänstensräkning, och dels att snabbarekomma in på ledningsaspek-

ter så att ledning utövas även ilarmprocessen.

Nils-Erik Norin, affärsområ-deschef Alarm tycker Me-lin och Björnbergs koncept ärmycket bra.

Vågat tänka i nya banor– De har inte varit låsta i gamlatankesätt utan vågat ta framnya lösningar. Många har kla-gat på det nuvarande systemetbland annat för att det inte gåratt dra flerstationslarm. Deraskoncept är mer situations- ochresursanpassat och kräver intealla dessa larmplaner. Larm-planerna har brister och pågåren annan händelse är det intesäkert att de resurser finnssom larmplanen innehåller.

Arbetet med Melin/Björn-bergs koncept fortsätter i ennytillsatt arbetsgrupp där LarsFredholm är ordförande.

GUNNO IVANSSON


Nytt koncept för utlarmning

Snabbare rätt resursermed förlarm från SOS

Foto: MICKE SORENSON

Fredrik Björnbergs och Göran Melins nya larmkoncept går ut på att larmoperatören snabbt larmar närmaste taktiska enhet och sedanfortsätter intervjun med den som larmar för att bestämma vilken nivå huvudlarmet ska ha.

FredrikBjörnberg

Göran Melin

aktuel l t


Grattis klass 5-6 på Run-stens skola i Färjestaden.

Klassen vann en hajk iförsta pris i Watch Out-kampanjens tävling förmellanstadieelever.

Watch Out-kampanjenväckte mycket stort intresse.Kampanjmaterial skickades uttill elever och fredag oktober medverkade mångaav dem. Till den efterföljandetävlingen kom cirka täv-lingsbidrag.

– Fantasin har flödat och ju-ryn haft en massa bra tävlings-bidrag att välja bland, sägerRäddningsverkets informa-tionschef Mats Oscarsson.

Segrade gjorde alltså Run-stens skola som belönas meden hajk.

Tre videofilmerEleverna har gjort tre videofil-mer, en om en farlig resa tillskola, en om lek med eldenoch en om faran att klättra påtak.

Prislistan:1:a pris: En Hajk Klass -

Runstens skola, Färjestaden2:a pris: Bokpaket Klass A

Smulebergsskolan, Tibro2:a pris: Bokpaket Klass B

Mariaskolan, Fagersta3:e pris: Klass -A Vi-

lansskola, Kristianstad (Natio-nalencyklopedin)

3:e pris: Vargbroskolan,Storfors

På fjärdeplats och utanför

prispallen hamnade följandeklasser, som får flasköppnareoch reflexer till alla elever ochen bok om våra Svenska fest-seder: Klass A Mariefredssko-lan, Mariefred; klass C Fred-

riksbergsskolan, Ronneby;klass -D Tallbodaskolan,Linköping; klass - Centrum-skolan, Helsingborg; klass AVargbroskolan, Storfors.

Motiveringen till att just des-

sa klasser vunnit priser lyder: ”Eleverna har beskrivit risk-

bilden på ett enkelt och lätt-förståeligt sätt och lyckats för-medla goda råd från barn tillbarn.”

Samtliga vinnande bidragpresenteras på Watch Out-kampanjens hemsidahttp://watchout.srv.se

Klass 5A, Smulebergsskolan i Tibro fick andrapriset för sin dramatiska bildserie om hur illa det kan gå om man cyklar utan hjälm.

Runstens skola vann hajken

Brandstationer och fotbollhar alltid hört nära ihopoch nu lanserar SvenskaSpel ytterligare en kopp-ling, SM i tips för brand-män. Premiär i slutet avmars och därefter sex rakatävlingsveckor.Svenska Spel har i många år ar-rangerat tävlingen Tips-som en individuell tävling medsom mest deltagare.

– Tankar har funnits på atthitta fler roliga tävlingsformerför stryktipset och då kläcktesidén om en tävling för olika yr-kesgrupper, kallad Bransch-. Vi vet att de flesta brand-män gillar fotboll och dessut-om är de en mycket uppskat-tad yrkeskategori i samhället.Därför väljer vi att börja medbrandmän, säger Leif Anders-son på Svenska Spel.

Kvalificerade att delta är allahel- och deltidsanställdabrandmän och befäl, liksomfrivilliga brandmän.

Tips- bygger på samarbe-

te inom styrkan och utgångslä-get är + i en lagtävling. Alltsåmaximalt fem personer (detgår bra också med färre). Enperson utses till lagledare ochansvarar för att lagets tipssys-tem registreras på samma tips-kort varje vecka.

Systemstorlek: rader(åtta halvgarderingar).

Tävlingsperiod: Sex veckor –de fem bästa räknas. Startvecka ( mars).

Fotbollsresa till England:a pris: Fotbollsresa till Eng-land för laget med hotell ochmatchbiljetter. Värd på resanär brandmannen och Ham-marby-profilen Billy Ohlsson,numera :s expertkommen-tator i Tipslördag.

:a-:e pris: Biljetter till en-kvalmatch i fotboll (i Sveri-ge).

:e-:e pris: Reklamartiklarfrån Svenska Spel.

Specialpris: Bland alla lagsom fullföljer tävlingen, det villsäga deltar fem av sex veckor,

lottas en resa samt uppehälleoch matchbiljetter ut till en-kvalmatch i Sverige.

Regler: Det lag som har flestantal rätt sammanlagt vinner,räknat på de fem bästa veckor-na. Den sämsta veckan räknasautomatiskt bort i SvenskaSpels datasystem efter sistaomgången.

Senast 30 marsInbjudan kommer att skickastill samtliga brandstationeroch kontaktmän för frivilligabrandkårer.

Anmälan sker via e-mail:[email protected],fax - eller brev tillSvenska Spel och sista anmäl-ningsdag är mars.

Kontaktperson är Leif An-dersson, Svenska Spel, Stockholm. Tel. - .Sirenen återkommer med re-sultatet av tävlingen.

SM i tips för brandmän

Häng med på SM i tips för brandmän, uppmanar Billy Ohlsson. Desom tippar bäst för hänga med Billy till London och gå på fotboll.

aktuel l t


Samma tal –samma bokstav

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln är att

samma siffror motsvaras av samma bokstav hela kryptot ige-

nom.

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening som

har koppling till bilden.

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, kontoret,

etc), 2:a pris: pulversläckare, typ ABE I (2 kg, för bilen, husvag-

nen, båten), 3–6:e pris: Kaare Brandsjös bok ”Katastrofer och

räddningsinsatser”, 7–10:e pris: brandvarnare.

Skicka lösningen senast den 12 april till: ”Kryptot”, Sirenen,

L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Toppvinsten tillHammarö

Lösningen till kryptot 1/01

Den här gången kom den först öppnade rätta lösning-en från Hammarö. Vi på Sirenen säger grattis till UllaHellqvist och övriga vinnare.

Rätt lösning av krypto nr 1/01 gav följande meningi de tonade rutorna:

Dessutom har han is i magen

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc):

Ulla Hellqvist, Hammarö.

2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen,

båten): Kristina Jönsson, Gunnarn.

3–6:e pris (Kaare Brandsjös bok ”Katastrofer och räddningsin-

satser”): Sonja Magnusson, Ed, Thomas Petersson, Örebro,

Ingegärd Nilsson, Örkelljunga, Ulrika Törnell, Knivsta.

7–10:e pris (resebrandvarnare): Adela Westergren, Gällivare,

Anna Karin Persson, Alingsås, Anita Bärdén, Närpes, Finland,

Lars Kallin, Åkersberga.

krypto

Att solens strålar kan foku-seras med ett brännglas såatt det uppstår en eld ärväl känt för alla skolbarn.

Men att en flaska ellervattenfylld vas kan vållabrand är inte lika bekantför alla vuxna. I alla händelser tas inte den se-nare risken på fullt allvar. Detkrävs ju så många samverkan-de faktorer för att det skall blien allvarlig brand.

På tekniska kontoret i Söder-

tälje hade en av de anställdalagt ett cigarettpaket på enfönsterbräda i fikarummet.Där stod också en vattenfylldkaraff som användes för attvattna blommor. En lågt stå-ende vårsol sken in genomfönstret och den ofärgade ka-raffen. Strålarna bröts och fo-kuserade på cigarettasken. Detbörjade ryka kraftigt. Lyckligt-vis upptäcktes tillbudet. Ciga-rettpaketet flyttades och faranvar över. Liknande händelser är inte

ovanliga. Det blir ett streck el-ler avlångt brännmärke påfönsterbrädan eller någon mö-bel. Ibland börjar det ryka frånen tidning eller något lättan-tändligt material.

Däremot har vi genombrandutredarprogrammet al-drig kommit i kontakt med nå-gon mera omfattande brandav denna orsak.

Det kanske beror på att spå-ren utplånas, brandorsakenblir inte avslöjad och händel-sen drunknar i de stora ko-

lumnen av bränder medokänd orsak?

Vid förnyade experimentmed den vattenfyllda karaffenvisade det sig att den undervissa betingelser kunde brytasolstrålarna så att en tidningbörjade brinna med lågor.Brännglaseffekten kanske ärsvaret på många olösta brand-gåtor?

Ulf ErlandssonArtikeln bygger på en rapport av

Rolf Åkerstedt, Södertörn.

Solkatter■ En böjd glasbit, flaska eller envattenfylld karaff kan bryta solensstrålar så att de fokuserar och vål-lar antändning.

Problemet är extra stort vår ochhöst när solen står lågt och därförnår långt in i byggnaderna.

■ Var uppmärksam på genom-skinliga föremål. Flytta dem till enplats dit solen inte når . Ta tillbu-den på allvar.

■ En extra stor risk är de läslam-por med inbyggt förstoringsglassom ofta används av äldre män-niskor. Linsen i en sådan lampaskall alltid skyddas av ett lock närden inte används.


Ulf Erlandsson är anställd vid Rädd-

ningsverket med uppgift att bland annat

leda ett stort brandutredningsprojekt.

Erlandsson medverkar i Sirenen med

sammanfattningar av rapporter. Han tar

med glädje emot synpunkter och tips på

tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04,

e-post: [email protected]

Mikrovågsugnar finns nu-mera i nästan varje hus-håll. De är effektiva ochsnabba och upplevs somrelativt säkra.

Men visst kan de orsakabränder om de går söndereller behandlas felaktigt.Det visar detta exempel.En kvinna hade placerat endjupfryst fralla i sin mikro-vågsugn och ställt in den på atttina i tre minuter.

Efter en stund kände hon rö-klukt och röken tätade snabbt.Trots att hon hörde hur mi-krons klocka pinglade till innei det rökfyllda köket hade honförst ingen tanke på att rökenkom från mikron. Hon hade jubara ställt in den på att tina.

Räddningstjänsten larmadesoch kunde snabbt konstateraatt röken kom från en helt för-kolnad fralla inne i mikrovågs-ugnen. Det var en del bränn-och smältskador i plasten menlyckligtvis hade branden intetagit sig.

Fel på väljareRäddningstjänstens brandut-redare tog med sig den skada-de mikron. Den var av fabrikatHugin Micromat av års modell. Det hade uppståttett fel på effektväljaren, oav-sett hur den var inställd gickmikron på full effekt.

Apparatens magnetron (somalstrar mikrovågorna) har ettöverhettningsskydd medansjälva ugnsutrymmet saknarsådant säkerhetsdetalj.

Vid rekonstruktion av hän-delsen lade brandutredaren inett fryst korvbröd i ugnen ochstartade den inställd på uppti-ning i tre minuter. Redan efterhalva tiden började brödet atttorrdestillera under kraftigrökutveckling.

Däremot uppstod ingenbrand innan tidsfunktionenstängde av ugnen.

Test med full effektEtt nytt prov gjordes nu för attprova om ett liknande fel kanorsaka brand med spridnings-risk utanför mikrovågsugnen.Den laddades därför med fyrafrusna korvbröd och kördes påfull effekt.

Efter tre minuter började detatt ryka och röken blev snabbtallt kraftigare. Efter minuteruppstod brand med öppna lå-gor inne i ugnen. Mikron ärfläktventilerad och fläkten gavgott och väl tillräckligt medluft för att underhålla brandensom brann med rejäla lågor.

Genom ett avluftningsrörtrycktes heta rökgaser ut så attplasten deformerades. Menefter cirka minuter löste en ampere säkring i gruppcen-tralen ut, fläktmotorn stanna-de och branden upphörde.

EU-norm gällerEnligt företaget Whirlpool ,som bland annat tillverkar mi-krovågsugnar, gäller sedan en -norm att lågor ej fårkunna uppträda utanför ug-nens hölje. Temperaturen påutströmmande gas får inte

överstiga grader. Ugnar som tillverkas idag är

därför antingen försedda medett övertemperaturskydd i ut-loppet eller konstruerade påannat sätt så att utströmman-de gaser inte kan överstigadenna temperatur.

Hetare gaserMen detta gällde inte mikro-vågsugnar av äldre modell. Fö-retagets provningspersonaluppskattar att redovisat försökmed fyra korvbröd i en äldreugn av den aktuella modellenförmodligen ger utströmman-de rökgaser om grader el-ler mera och mycket väl kan

vålla brand i omgivningen.Enligt branschen medföljer

vid försäljning av mikrovågs-ugnar alltid följande informa-tion:

■ Övervaka alltid mikron dåden är i drift

■ Om du upptäcker rök,stäng genast av mikron ellerdra ur kontakten

■ Öppna aldrig luckan i sam-band med brand i mikron(även om överhettningsskyd-det löst så att mikron stannat)


Hasse Wikberg, räddningstjänsteni Tjörn.

Din mikrokan börjabrinna

Mikrovågsugnar■ En mikrovågsugn är normalt re-lativt säker ur brandskyddssyn-punkt. Men liksom de flesta ma-skiner kan den gå sönder eller be-handlas felaktigt. Läs bruksanvis-ningen och följ säkerhetsanvis-ningarna.

■ Felkällor som kan vålla brandär:

fel på effektväljaren så att pro-dukten blir överhettad, fel på ti-mern så att uppvärmningstidenblir för lång, felinställning enligtovan, felaktigt innehåll i mikron,absolut inga metallföremål!

■ En mikro får aldrig slås påutan innehåll som kan ta handom de frigjorda mikrovågorna.

ErfarenheterFoto: HASSE WIKBERG

En utbränd mikro från ett test som räddningstjänsten på Tjörn ge-nomförde. Dock inte från det tillfälle som beskrivs i texten.

Solkatten tänder på vattenfylld vas


erfarenheter

Vid brandsyn i några kyr-kor i nordöstra Smålandupptäckte brandsyneför-rättaren en annorlundauppvärmningsanordning:

Infravärme under bän-karna.

Under vissa av bänkarnahade man placerat vanligaelektriska infravärmare omvardera 500 watt riktade nermot golvet.

Rutinen är att elementenslås på i god tid innan guds-tjänsten, ofta kvällen innan, såatt de värmer upp golvet ochbänkarna till angenäm tempe-ratur. Men strax innan kyrko-besökarna tar plats stängs deav igen.

Avsikten är att det skall varavarmt och skönt när man sät-ter sig, därefter fungerarkroppsvärmen och prästensord som tillräcklig värmekälla.

Idéen är god och metodenlär ha fungerat bra i flera årutan olyckor. Men ur brand-skyddssynpunkt finns vissa in-vändningar:

Avståndet mellan infravär-marna och det brännbara gol-vet är i minsta laget, bara cirka35 centimeter. Om elementen

förblir påslagna under fleradygn tid finns det risk för py-rolys och brännskador i trägol-vet.

Om någon kyrkobesökareglömmer kvar en väska elleren bunt psalmböcker på gol-vet under elementen blir av-ståndet ännu mindre och detblir uppenbar risk för brandnästa gång värmen slås på.

En annan fara är att någonbesökare pillar i ett kolapap-per eller annat brännbart före-mål innanför skyddsgallret närett element är avslaget.

Om vaktis glömmer...Normalt skall elementen

inte vara påslagna när detfinns besökare i kyrkan. Menom vaktmästaren glömmer attslå av dem, eller faller för fres-telsen att låta dem vara på-slagna också under besökstiden dag när det är extra kallt ilokalen, kan människor bliskadade. Det är lätt att brännasig eller till och med få brand isina kläder.

Uppvärmningsmetoden ärfiffig men ställer stora krav påstrikta rutiner för att undvikaovanstående risker. Enligtuppgift har det fungerat bra

utan tillbud i flera år. Försam-lingen har nu fått krav på sigatt visa ett typgodkännandeeller annat bevis på att arran-gemanget inte innebär fara förbrand eller personskador.

Erfarenheter efterlysesSer du några ytterligare farormed det relaterade arrange-manget? Har du själv sett nå-gon liknande användning av

infravärmare? Känner du tillnågra bränder eller brandtill-bud?

Eller tycker du att vi överdri-ver riskerna och onödigt mot-arbetar en bra och energibe-sparande uppvärmningsme-tod? Kom med synpunkter.


Pierre Strid, räddningstjänsten iVästervik.

Räddningstjänsten i Söder-tälje fick en vinterkväll förungefär ett år sedan larmom en bilbrand.

Adressen var en avskildplats invid en stängdsommarrestaurang vidhamninloppet. Vid fram-komsten var bilen, en Vol-vo 740, redan övertänd.

Just som brandpersonalensteg ur sitt fordon hördes enkraftig smäll och en del av denbrinnande bilens främre ko-fångare for iväg cirka meter.

Lyckligtvis blev ingen träf-fad. Släckningen utfördes medstor försiktighet.

Följande dag undersöktesbilen av räddningstjänstensbrandutredare. Volvon var då

fullständigt utbränd. Mitten-delen av den främre kofånga-ren satt kvar på bilvraket, menbåda de yttre delarna hade sli-tits loss och låg cirka meterframför bilen.

Kofångaren är gjord av millimeter tjock aluminium iform av en U-balk. Förutomannan fastsättning är den för-sedd med två oljefyllda stöt-dämpare. Dessa kan ta uppkrockstötar i hastigheter upptill - kilometer i timmenutan att bilen blir skadad.

Fler incidenterVid kontroll på ett

reservdelslager fann vi att stöt-dämparna har en varningstextom att de inte får utsättas förhöga temperaturer. Vid kraftigupphettning förgasas den in-

stängda oljan och stötdäm-parna kan explodera av över-trycket.

Sedan denna händelse in-träffade har man haft ytterli-gare två liknande explosionerbara inom Södertörns rädd-ningstjänst. För någon månadsedan fick Räddningsverketsbrandutredarprogram en rap-port från en polis i Sala somvid en brand varit ytterst näraatt träffas av delar från en ex-ploderande bakre kofångarevid brand i en tio år gammalVolvo.

Enligt uppgift finns stöt-dämpare av denna typ monte-rade på Volvos modeller av--och -serien frånårsmodell till . Däre-mot finns de inte på Volvobilari -serien.

Flera andra bilmärken lärockså ha liknande oljefylldastötdämpare i kofångarna. Detfinns också andra farliga delari våra fordon. I ett tidigarenummer av Sirenen (nr /)berättade vi om hur en så kal-lad gasdämpare till bakluckanpå en gammal Ford Fiesta ex-ploderade vid en brandövningi Malmö.

Det finns alltså all anledningför räddningstjänst, polis ochåskådare att vara försiktigaockså vid en ”vanlig” bilbrand.

Ulf Erlandsson

Artikeln bygger på rapporter avRolf Åkerstedt, räddningstjänstenSödertörn, Roger Walter, närpoli-sen Sala med flera.

Erfarenheter

Infravärme under kyrkbänken

Exploderandestötdämparerisk vid bilbrand

Foto: PIERRE STRID

Infravärme under kyrkbänken gör det varmt och skönt för besökar-na, men det kan vara förenat med risker.

Fiffig lösning – men inte riskfri

Följande punkter var införda re-dan i Sirenen nummer 3/-99 efterexplosionen i gasdämparen på enFord Fiesta i Malmö. Rapporternafrån bränderna i Södertälje ochSala förstärker budskapet ytterli-gare:

■ Gas- eller oljefyllda dämparehar vid flera tillfällen exploderat isamband med bränder.

■ Faran för personskador ärstörst med dämpare som sitterfritt placerade så att de kan flygaiväg.

■ De vanliga stötdämparna vidhjulen brukar inte vara någotstörre problem. De sitter relativtskyddade. Däremot har det varitflera allvarliga tillbud med krock-dämpare som vissa bilmodellerhar inbyggda i främre och bakrestötfångarna.

Foto: ROLF ÅKERSTEDT

Delar av kofångaren som låg 15 meter från bilen sedan oljefylldastötdämpare exploderat.


Också Du kan tycka till på de härsidorna. Alla är lika välkomna att delta idebatten. Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,L 257, 651 80 Karlstad

Du kan även skicka på fax 054-13 56 40eller e-post [email protected] 40 rader (eller 3 500 tecken pådatorn). Manusstopp nr 3/01: 10 april

ordet f r i tt

Det var intressant attläsa brandingenjörs-studerande Magnus

Leveins synpunkter på beho-vet av akustiska larmsignaleroch att han samtidigt i vissmån ifrågasätter den svenskastandarden .

Den signal som i standardenanges för ”omedelbar fara”har i första hand inte varit av-sedd som allmän utrymnings-signal. Men i brist på en spefi-cik signal för utrymning ac-cepterade vi, som för länge se-dan arbetade i en standardise-ringsgrupp, i princip den sig-nal som i användes för ra-diakvarning. Sedermera harman emellertid inom ska-pat en standard som benämns

”Audible emergency evacua-tion signal”, .

Denna signal har, såvitt jagvet, också godkänts somsvensk standard. Räddnings-verket var representerat i densvenska arbetsgruppen förstandarden. Det kan nämnasatt denna specifika utrym-ningssignal även inkluderats ien senare systemstandard(System of Danger and non-danger signals with sound andlight, ‒ ), varvidsignalen där definieras som”Three short segments ingroups, repeated with s cy-cle- Each sound segment , s.May be constant, sweeping orsplit ( )”.

Vad gäller användningen av

larmklockor för utrymnings-ändamål har detta alltså inteundantagits i den nämndastandarden , utan be-handlas rätt utförligt, blandannat under rubriken ”Tem-poral pattern”.

Tydlig karaktärDet viktiga gemensamma tids-mönstret – tre skilda, men in-bördes lika ljudsegment, plusen kort paus under en upprep-ningsperiod av cirka sekun-der – ger i form av trippelsig-nal en mycket tydlig och sär-präglad huvudkaraktär. Denger möjlighet att användasmed praktiskt taget varje tänk-bar typ av ljudalstrare. Signa-len som sådan uppfattas lätt

och måste därmed anses vara isärklass effektiv, naturligtvisförusatta att ljudstyrkan ochvalet av tonspektrum är lämp-ligt för den miljö som är aktu-ell, så att inte signalen maske-ras av bullret.

Att inte den nu beskrivnatrippelsignalen har rekom-menderats i svenska allmännaråd och regler – inte ensnämnts som ett alternativ tillden gamla signalen ”Omedel-bar fara” – är för mig som sig-nalakustiker och gammalstandardiseringsveteran minstsagt förvånande.

Förhoppningsvis kan Rädd-ningsverket bidra till att stan-darden från revideras ochkommer att innefatta ”den rät-

ta” utrymningssignalen.Jag håller med Magnus Le-

vein i allt han skrev i sitt in-lägg. För mer än två år sedanskrev jag (Sirenen nr /) eninsändare som försågs medden tydliga rubriken ”S-signa-len, en nödsignal för utrym-ning”.

Ändock, åtminstone hittillsutan effekt.

Bengt HolmMalmö

Rök utan eld – då behövsdet självklart normer

Hoppas Räddningsverket kan se tillatt utrymningssignalen revideras

Genmäle till Åke Jacobs-son och hans insändarei Sirenen nr /. Detta

inlägg avser produktgruppenSmokecloak, som enligt vårtsätt att se skiljer oss från övrigaprodukter på marknaden, mensom i likhet med dessa genere-rar rök.

Trots att Åke Jacobsson av-ser andra produkter än våra isin artikel, känner vi oss ma-nade att dela hans synpunkteroch understryka angelägenhe-ten av att regler och installa-tionsanvisningar utarbetasoch fastställs. Vi har största re-spekt för den verksamheträddningstjänsten har att ut-föra och utryckningsresurser-na ska därför inte behöva ut-nyttjas på det sätt som angivits

Undergräver förtroendetFlera liknande händelser somden Åke Jacobsson beskrivithar dessvärre inträffat.

Vi delar därför räddnings-chefen Åke Jacobssons upp-fattning om att utryckningarsom föranleds av overifieradelarm, missförstånd, bristfälligainstallationer, olämpliga pro-dukter med mera undergräverförtroendet för denna pro-duktgrupp. Det är särskiltolyckligt eftersom denna sä-kerhetsfunktion i många fall ärden enda som hjälper mot in-brott och stöld.

Vi har vid upprepade tillfäl-len försökt få Försäkringsför-bundet och Stöldskyddsföre-ningen att utarbeta en norm,dock utan framgång.

Smokecloak har bland annatföljande policy, som vi gärnadelger och hoppas att få syn-punkter på:

Installationsanvisning- Inom objekt med befintligt

brandlarmsystem avråder vifrån installation av röklarm.Föreligger likväl behov, skallgodkännande ske av rädd-ningstjänsten.

- Försäljning sker endast tillföretag med erforderlig kom-

petens, larminstallatörersom ansvarar för installatio-nen och säkerställer larmla-gens intensioner.

- Installationsanvisningarnager tydliga instruktioner omatt larmcentral, bevakningsfö-retag och räddningstjänst skallunderrättas om installationenoch att rutiner utarbetas förutlöst larm.

- Objektet förses på utsidanmed informationsskyltar omröklarm.

Säkerhetsfunktioner:- Systemet drivs med

volt och batteribackup.- Röklarmet är spärrat under

den tid larmanläggningen ärfrånkopplad.

- Smokecloak är kopplat överinbrottslarmsystemet. När ut-löst larm registrerats i motta-gande larmcentral underrättasräddningstjänst och polis ochinformeras om att inbrotts-larm och/eller röklarm utlösts.

Paul DardsSmokecloak Ltd England

Mats Olsson Mil Sec Scandinavia AB

Anders ForssbladAlarmcom AB

Pulvertar allabränderDet var intressanta syn-

punkter från Olle Jo-hansson i hans långa

insändare om pulversläckare. Han presenterade tunga ar-

gument mot användning avpulversläckare i hemmiljö.Visst, de smutsar ner mer änandra typer av släckare, menvad som aldrig kom fram i varesig Räddningsverkets ellerProvningsinstitutets svar äratt:

- I bostäder är det knappastrealistiskt med släckare störreän kilo. För att uppnå sam-ma effekt som med en kilospulversläckare krävs det minsten liter skumsläckare.

- Nedsmutsningen är förvis-so ett problem, men också enav finesserna med pulvret. Dettränger in i skrymslen och vråroch släcker också doldabrandhärdar. Att städa effek-tivt efter pulverinsats går visstbra, om vilja finns och mangör rätt.

- En stor fördel med pulverär att det fungerar mot alla ty-per av bränder i bostäder. Ingabegränsningar eller förkla-ringar om att släckmedlet kanvara farligt att använda vidbrand i fett och oljor.

- Det som känns bra med deråd som nu utgått är att de gerbåde brandfolk och allmänhe-ten ett klart och entydigt be-sked.

Brandmästare i storstad


ISirenen nr / framfördebrandingenjör Olle Johans-son flera tänkvärda syn-

punkter om handbrandsläcka-re i hemmiljö.

Jag har arbetat i räddnings-tjänsten i nära år (-)vid sex brandkårer/räddnings-tjänster. Jag har även verkat pålänsnivå som konsulent, rest-värdeledare och brandsakkun-nig och på riksnivå för Kom-munförbundet och Rädd-ningsverket.

Under åren har det med jäm-na mellanrum ”dykt upp” ex-perter, som framhållit attspridda vattenstrålar-kolsyre-snö-haloner-pulver-skum-släckare eller något annatsläckmedel varit det enda sa-liggörande vid insats i hemmil-jö.

SjälvutlösningPå Olle Johanssons uppma-ning i slutet av hans insändareblandar jag mig i debatten, förövrigt min första insändare nå-gonsin.

Olle har i sitt inlägg framförtalla skäl som finns för att ifrå-gasätta rekommendationenom pulversläckare i hemmiljö.

Jag kan dra ett exempel frånbörjan av -talet och när jag iegenskap av restvärdesledarekontaktades av SOS-centralen.En fastighetsägare i Dala-Flo-da hade fått, som man sade, enpulversläckare att självutlösa ibostaden. Jag förstod inte var-för jag skulle utföra en restvär-deinsats, men ringde ändå uppfastighetsägaren. En gråtandedotter svarade att hela husetvar förstört av pulverbrand-släckaren.

KlåfingrighetIngen brand hade förekommitutan brandsläckaren hade ut-löst (klåfingrighet?) utan vida-re enligt fastighetsägaren. Bo-stadsfastigheten var en gam-mal -tals gård med finatak- och väggmålningar,många tavlor och böcker. Attse denna bostadsfastighet”förstörd” av pulver var nästanoverkligt. Försäkringsbolagetgodkände det som restvärdes-insats och ett saneringsföretaghade några veckors arbetemed att återställa fastigheten.

Nu var det ovan relateradeingen brand, men det ger enbra illustration av vad som

händer om man använder enpulversläckare på en litenbrand. En sådan släcks ju i re-gel enklast med några litervatten eller annan lämpligarehandbrandsläckare.

När jag läser SP:s Hans Wet-terlunds slutkommentar isamma Sirenen blir jag någotkonfunderad när han i mitttycke aningslöst skriver ”vårprovbrand släcktes effektivtmed pulver så varför skulleman välja bort det alternati-vet?”

Att handbrandsläckare sättsupp lite överallt, där de enligtmitt tycke inte passar, kundejag nyligen konstatera vid ettbesök i Falun. I en samlingslo-kal såg jag att släckningsut-rustningen bestod av en pul-versläckare och en kolsyresnö-släckare. Varför inte en vatten-släckare /inomhusbrandpost/och en kolsyresnösläckare?

Lärdom från fältetAvslutningsvis instämmer jag iOlle Johanssona alla argumentmot pulverbrandsläckare ihemmiljö. Satsa mera på infor-mation-utbildning och ge rådatt skaffa rätt handbrandsläck-

are eller vattenslang i stället förpulver.

Jag hoppas dessutom att så-väl försäkringsbolag Rädd-ningsverket, Brandförsvarsför-eningen, SP och andra berördadrar lärdom av oss på fältet.

Notera vad Räddningsver-kets Ulf Norgren framförde isamma nummer av Sirenen påtal om Leksands krav att krävabrandsläckningsutrustning ibostäder ”att det måste görasen bedömning i varje enskiltfall”. För övrigt är brandsläck-ningsutrustning i bostäderinget nytt – det förekom redanpå -talet då brandsyn i bo-stadsfastigheter utfördes avbrandsynenämnder medbrandchef, skorstensfejarmäs-tare och politiker. De kontrol-lerade att det fanns bland an-nat pytspump och stege i varjefastighet.

Bo JönebrattPensionerad brandingenjör

och räddningschef

Jag instämmer i alla argumentmot pulversläckare i hemmet

Pulversläckare eller något annat? Valet för den som vill skaffa en handbrandsläckare i bostaden är inte lätt – särskilt inte om man först lyss-nar på så kallade experter.

Jag vill inte ha pulversläckare i bostaden

Satsa mer på informationskriver Olle Johansson iförra numrets inlägg om

pulvrets olämplighet i hem-miljö.

Mer och konstruktiv infor-mation är något vi alla kanskriva under på. Men minåsikt skiljer sig på en viktigpunkt från Johanssons. Deninformation vi ger vid vårabrandskyddsutbildningar ochvid våra rådgivningar bör varadenna:

Hur man förebygger brand,vilka blandade brandrisker vihar i våra hem, hur effektiv enpulversläckare är, men ocksåvilka bieffekter pulvret kan havid ett litet brandtillbud.

Med dessa kunskaper trorjag allmänheten lär sig använ-da handbrandsläckaren på ettsätt så de problem som Jo-hansson beskriver inte behö-ver uppstå.

Det som är viktigast är trotsallt att jag har det bästa ocheffektivaste vapnet för attskydda mig och mitt hem ochgöra den första insatsen så brasom möjligt.

Det man riskerar med ensån här debatt är att allmän-heten mister en del av detgoda förtroendet man har föross och blir stående som kos-san mellan två hötappar efteralla olika tyckanden och ifrå-gasättanden.

Nej, vi sluter oss sammanbakom Räddningsverkets re-kommendationer och infor-merar bättre.

Skaffa en handbrandsläcka-re, gärna en med pulver efter-som den är den effektivaste,den som släcker alla typer avbränder och kräver minsthandlag av användaren. Menvar medveten om bieffekter-na!

Olle BjörkBrandmästare

Låt osssluta uppbakomverket!

Jag instämmer helt medOlle Johansson i nr /av Sirenen. Jag har under

årens lopp sett alltför mycketneddamning i onödan bådevid brandtillbud och när nå-gon av misstag eller okynnelöst ut en pulversläckare.

Är branden av den omfatt-ningen att inte en vattensläck-are eller kolsyresläckare räckerdå tror jag att den vanliga

medborgaren redan har gettsig iväg för att larma.

Jag bestrider inte att pulver-släckaren i vissa fall är överläg-sen andra handbrandsläckare.Men nationalekonomiskt trorjag det skulle vara klart olön-samt att alla hem försågs medpulversläckare, när betydligtmindre kostsamma alternativfinns, även om de inte har likahög släckförmåga.

De största skadorna av ned-damning har jag dock sett påindustrisidan. Vid ett tillfälleanvände man en pulversläcka-re vid dörren till ett större för-råd av nytillverkade kugghjuloch andra blanka maskinde-lar. Efter ett tag upptäckteman rostangrepp på stora de-lar av fabrikanterna och på påelkontakter och andra blankadelar. Pulverdammet visade

sig ha lagt sig över ett stort an-tal lagerhyllor. Genom att varahydroskopiskt hade der sugittill sig luftfuktighet med rost-ning som följd.

Kostnaden för framtagning,rengöring och återställning avallt i lagret översteg kronor. Det hade det väl varitvärt om man inte kunnat an-vända andra handbrandsläck-re eller om branden kunnat

sprida sig in i lagret.I mitt eget hem skulle jag al-

drig vilja ha en pulversläckareoch inte heller skulle jag viljaråda någon annan att ha ensådan i bostaden.

Däremot i pannrum, garageoch motorfordon.

Kaare Brandsjö

32

ordet f r i tt

Tänk att det kan finnas enfråga som engagerar såmånga att skriva och de-

battera om som kvinnligabrandmän. Nu tror jag inte attdet är någon som är så naivoch tror att vi kan debatterabort kvinnor från brandförsva-ret. Vad jag tror det handlarom är att Räddningsverketmåste ta sitt ansvar och seöver rekryteringen, för det ärvad jag tror att det handlar omi grund och botten.

Det handlar om att få likar-tad rekrytering för att under-lätta för oss själva i framtiden.I ett reportage i tidningenBrandförsvar -/ uttala-de sig Åsa Kilbom, arbetsfysio-logiska enheten Arbetar-skyddsstyrelsen:

”Kvinnor ska inte arbetasom brandmän. Arbetet är förtungt för dem. Det är för derasegen skull och för att standar-

den på brandpersonal skallhållas så högt som krävs. Detär olyckligt att helt öppna yr-ket för kvinnor bara för att nå-gon eller några klarat kraven.För de allra flesta är det allde-les för tungt, och det är bättreatt stoppa de svaga redan vidintagningen, det gäller bådekvinnor och män. Kvinnor skainte arbeta som ambulansmänheller. Det är också för tungt.

Det är svårt att i det praktis-ka arbetet påvisa att någoninte klarar av sin uppgift. Utepå en brand till exempel krävsdet mycket farliga situationerför att se att någon inte klararjobbet. Det ska man inte utsät-ta varken kvinnor eller mänför.”

Munkavle på anställdaAtt detta är en het potatis ty-der väl inte minst det faktumpå där vissa brandförsvar (som

anställt kvinnor) har lagtmunkavle på sina anställda.

Vår expertpanel med HansKind i spetsen som for till USAoch talade med företrädare förbrandförsvar som anställtkvinnor fick den officiella poli-cyn till sina protokoll. VåraSkaf-medlemmar, som tog vidoch gjorde de tunga förhand-lingarna på kvällar och nätter,fick en helt annan bild.

Räddningsverket skickadehem kvinnliga brandmän frånbrandmannautbildningen.

Var det för att hon är kvinnaeller inte klarar av den teore-tiska eller praktiska delen avutbildningen? För det kan välinte vara fysiken. Hon är ju re-dan anställd i ett brandförsvar.

I Stockholms brandförsvargenomfördes ett kvinnopro-jekt där resultatet blev att våratestmetoder ändrades efterkonsultation med JämO samt

Arbetarskyddsinstitutet, vilketkanske inte underlättade förkvinnliga sökanden, men pro-jektets mål var att skapa ar-betsrelaterade tester. Jag troratt en av utgångspunkterna äratt vi måste acceptera att vi ärolika som människor. Vi ärkvinnor och män och där kanjag bara stämma in med Yvon-ne Skoog (Sirenen /) attdet är en av orsakerna till att viär uppdelade i exempelvisidrottssammanhang.

Ingen är emotAvslutningsvis tror jag återi-gen att inga brandmän (trotsHåkan Svenssons artikel) äremot kvinnliga brandmän omvi är anställda på lika villkoroch förväntas fullgöra sammaarbetsuppgifter på en släck-station. Jag stryker under påCamilla Malmqvist artikel i Si-renen / om att det är indi-

viden vi måste se till om honeller han klarar av yrket (intebara testerna).

Räddningsverket, ta ert an-svar och skapa reda i den upp-sjö av rekryteringsförfarandensom finns och skapa en lägstaacceptabel nivå där individenges möjlighet att få arbeta ettyrkesverksamt liv i ett av värl-dens äldsta yrken och pensio-neras utan fysiska skador. Ing-en är intresserad av kvotering,vare sig kvinnor eller män.

Gemensamt systemAtt få en gemensamt rekryte-ringsförfarande kan ju också fåden positiva synergieffektenatt brandmän kan bli den sistayrkesgrupp som mister sitt yr-kesförbud och vi kan som allaandra arbetstagare söka oss utpå en fri arbetsmarknad.

Sven JohnsonFarsta brandstation

Har läst insändarna omkvinnliga brandmän iSirenen och om försö-

ken att öka mångfalden. Pånågot sätt är det typisktsvenskt att hitta fel. En slutsatsav den svåra branden på Her-kulesgatan i Göteborg har va-rit att mångfalden inom rädd-ningstjänsten måste öka föratt klara liknande olyckor bätt-re.

Efter olyckor med mångaskadade kommer man fram tillatt kvinnor är bättre än mänatt ta hand om skadade. I taktmed att brandmannayrket än-dras till att arbeta mer före-byggande tycker de styrandeatt testförfarandet i dag inteöverensstämmer med yrket iframtiden.

Utfallet och effektiviteten påinsatsen efter katastrofbran-den i Göteborg hade förmodli-gen inte ändrats om brand-mannen varit en kvinna somska ta hand om till exempelmuslimer eller om en turkiskbrandman ska ta hand om en

grek. Jag vet inte om alla män ibrandförsvaret, där de flestahar familjer och egna barn,skulle vara sämre att ta handom skadade än en -årigkvinna utan barn.

Svåra olyckor och krävandeinsatser kommer, trots ökadsatsning på förebyggande, attinträffa även i framtiden. Detfinns inom dagens anställdaen oerhörd potential som vimåste förädla – som kan prataoch förebygga, i stället för attvi ska behöva gå över ån eftervatten.

Lyckades hitta en kvinnaRäddningsverket var aktivt vidrekryteringen av nya befäl vidden aktuella räddningstjän-sten, där målsättningen var attfå in en kvinna. Räddningsver-ket lyckades hitta en kvinnasom klarade testerna som ver-ket självt varit med och utfor-mat. Kvinnan uttogs senare tillräddningsskolan i Rosersberg.

Efter åtta veckor tog man be-slut att skicka hem kvinnan

eftersom hon inte klaradebrandmannautbildningen.

Därefter tillsattes en utred-ning för att klara ut varförkvinnan inte klarade skolan.Den person som skrev utred-ningen var tidigare verksaminom JämO. Den färdiga ut-redningen skickades till denbrandmannaklass som kvin-nan deltagit i för godkännan-de. Utredningenförkastades av klas-sen som felaktig.Typiskt svenskt. Jagundrar om utred-ningen någon gångblir offentlig.

Vad gäller Brand-man , ett pro-jekt som genomför-des på Berga utan-för Stockholm, så ärdet sant att kvinnor-na i Q-projektetgenomförde testet. Det är ock-så sant att kvinnorna hade ensnittid på testet som var mi-nuter sämre än männens. Allasom arbetar med livräddning

vet vad extra minuter kan in-nebära.

Det är upp till varje kommunatt bestämma vilken nivå manvill ha på räddningstjänstenoch vad man accepterar som

godkänd nivå för atträdda ett liv.

Räddningsverkettillsammans medKommunförbundet,Kommunal ochJämO besökte förnågra år sedan USAför att studera kvin-nors förutsättningaratt arbeta sombrandmän. De rådgruppen fick medsig hem var att al-

drig ge någon grupp fördelargentemot andra grupper.

Det Räddningsverket gjortefter denna resa är att kon-struera en prova-på-utbild-

ning för kvinnor på Rädd-ningsverkets skolor. Jag anseratt detta är kränkande gente-mot andra grupper i samhäl-let. Kränkande mot de invan-drare som vill bli brandmän.Kränkande mot de män sominte har förutsättningar, menvill prova på och träna upp sig.

Jag har anmält Räddnings-verkets prova-på-utbildningtill JämO två gånger för krän-kande behandling. Men denperson som handlägger “våra”ärenden på JämO var med påresan till USA.

JämO skrev en rapport omUSA-resan som inte överens-stämmer med den rapportsom skrevs av företrädarna förStockholms brandförsvar.

Typiskt svenskt.

Anders Cederberg

Fortsatt debatt om kvinnliga brandmän

“Prova-på-kurs”för kvinnor krän-kande mot män

Räddningsverket – ta ert ansvar!

Kvinnornavar i snitt

sju minutersämre änmännen

33

ordet f r i tt

Jämo svarar:

– I USA fick vi rådet att ge kvinnor fördelar

Räddningsverket svarar:

Det finns mångaskäl att ge flerkvinnor chansen

Referensgruppen ”kvinn-liga brandmän” (se Sire-nen nr /) reste till

för att undersöka möjligheter-na att öka andelen kvinnligabrandmän i Sverige. AndersCederberg säger att vi där fickrådet ”att aldrig ge någongrupp fördelar gentemot an-dra grupper”. Det är inte sant.Tvärtom mötte vi lyckade prö-va-på-utbildningar där kvin-nor fick öva moment, som deav tradition inte tränat såmycket (exempelvis tekniskaövningar) och som ingår vidtest till utbildningen.

visade också exempelpå riktad rekrytering som gjortatt kapabla kvinnor sökt sig tillyrket. Även på studieresor iHolland och England harRäddningsverkets referens-grupp sett lyckosamma sats-ningar.

Välja oavsett könMan kan ha olika syn på sam-hällets strävanden mot jäm-ställdhet. Alla tycker inte attkvinnor ska få arbeta med vad

de önskar utan bör hålla sig tilltraditionellt kvinnliga sysslor.Alla tycker inte att män läm-par sig för att vara föräldrale-diga eller arbeta i så kalladekvinnliga yrken. JämOs upp-fattning, liksom referensgrup-pens och regeringens (som gi-vit uppdraget till Räddnings-verket), är att kvinnor ochmän är individer och ska gesmöjlighet att utvecklas ochvälja arbetsuppgifter oavsettkönstillhörighet.

Positiv särbehandlingInom starkt kvinno- ellermansdominerade arbeten kandet behövas åtgärder för attöverbrygga traditionella upp-fattningar och ge möjlighetertill positiv särbehandling. Det-ta ska inte blandas ihop medden tröttsamma debatten omkvotering som – mig veterligen– ingen förordar. Det handlarom att kompensera kvinnoroch män för deras ibland snä-va och begränsade könsroll.Ett sätt, bland många, är atterbjuda kvinnor pröva-på-ut-

bildning inför ansökan tillbrandmannayrket. Det uteslu-ter inte satsningar på andragrupper som Anders Ceder-berg nämner; invandrare ellermän som inte från början harlika förutsättningar.

Handläggs sakligtDet är viktigt att bemöta An-ders Cederbergs kommentarom att den som handlagt hansärenden på JämO, underteck-nad, också var med på resantill . Även om jag och JämOhar en positiv inställning tillkvinnliga brandmän kan jagförsäkra att anmälningar tillJämO handläggs sakligt uti-från jämställdhetslagen, inteefter personlig uppfattning.

Helen EkströmHandläggare

Foto: MATS FRIMAN

Intresset var stort när Räddningsverket arrangerade prova-på-utbildningen på skolan i Skövde förraåret. Idén har verket hämtat från USA. Denna form av utbildning är olämplig, tycker insändarskribentenAnders Cederberg – ja rentav kränkande mot andra grupper som vill bli brandmän.

En svensk myndighet skagivetvis anpassa sinverksamhet till - och

-regler för jämställdhet ochlika behandling av människoroavsett kön, språk, religion el-ler etnisk bakgrund. I utred-ningen om förändrad utbild-ning av den kommunala rädd-ningstjänstens personal harjämställdhet redovisats på föl-jande sätt:

Räddningstjänstyrket är tra-ditionellt ett av de mest utprä-glade yrkena med manlig ar-betskraft. Till för några år se-dan arbetade endast män i yr-ket. Under - och -taletstartade rekrytering av kvinn-lig personal till brandmän.

En bredare rekryteringsbasvar nödvändig, bland annatsom en följd av att många in-vånare ofta arbetade i kom-munens centralort eller tilloch med utanför den egnakommunen och därför intekunde upprätthålla beredskapför tjänstgöring som deltids-brandman under arbetstid.

Positiva effekterDet är ett rättvisekrav att yr-ken inom kommunal rädd-ningstjänst och utbildningartill dessa är öppna även förkvinnor. Erfarenhet från andrayrken i samhället visar att po-sitiva effekter i form av kom-petens, arbetsklimat medmera gynnas av arbetslags-sammansättningar med såvälkvinnlig som manlig arbets-kraft.

Fysiska påfrestningar i sam-band med räddningsinsatserär ofta stora, inte minst i sam-band med livräddning underrökdykningsinsatser. Fysiskaantagningskrav är regleradeför tjänstgöring som brand-personal. Brandingenjörernaomfattas inte i dag av fysiskaantagningskrav.

Rättvisa test Vid utarbetandet av förslagentill förändrad utbildning dis-kuterades enhetliga nationellakrav för anställning i kommu-nal räddningstjänst. Det ärinte Räddningsverkets uppgiftatt fastställa regler i en specifikbefattning för kommunal an-ställning. Räddningsverketfastställer de utbildningsrela-terade fysiska kraven. Arbetar-skyddsstyrelsens föreskrifterom rökdykning kan därvidvara ett underlag för dessakrav.

Kommunerna svarar för re-kryteringen till räddningstjän-styrket. Viktigt är att alla in-blandade verkar för förutsätt-ningar för en könsneutral ut-bildning. I samband härmedmåste man också söka bidratill utvecklingen av rättvisan-de fysiska tester och utveck-ling av hjälpmedel för till exe-pel lyft av skadade.

En framtida utbildnings-form som, åtminstone till de-lar, utgörs av en eftergymnasi-al utbildning av enskilda per-soner före anställning i kom-munen, bedöms leda till enökad andel kvinnor inom yr-ket.

Speglar samhälletErfarenheter, inte minst fråndiskoteksbranden i Göteborg,visar att jämställdhet i rädd-ningstjänstyrket inte enbart ären fråga om jämställdhet mel-lan könen. Särskilt i svåra situ-ationer, som innehåller rela-tionsfrågor mellan olika kultu-rer, behöver räddningstjän-sten vara så personellt sam-mansatt att organisationen inågon mån speglar samhället isin helhet. Det är angeläget attfrämja en rekrytering till kom-munal räddningstjänst av per-soner med olika etnisk bak-grund.

Jämställdhet är en rekryte-rings- och utbildningsfråga.System för rekrytering och ut-bildning bör främja en allsidigpersonalsammansättninginom kommunal räddnings-tjänst.

Lars BjergestamTillförordnad utbildningschef

Räddningsverket

Låt brandmän köra bandvagn!Det finns räddningskå-

rer som har ”fått” mili-tära bandvagnar i sam-

band med nedläggningar avregementen. Dessa bandvag-nar får endast köras av hem-värnsmän.

Detta är ej bra med tanke påatt dessa borde också kunnaanvändas med kort varsel. Dettar upp till ett dygn att få tag ihemvärnsmän som kan ochfår köra bandvagn.

Reglerna för detta borde gö-

ras om. Brandmän kan lika bralära sig att köra dessa band-vagnar.

Deltidsbrandman

Detta gäller för anonyma insändareSirenen tillämpar samma reglerför publicering av insändare somandra tidningar. Vi ser gärna attinsändarskribenten framträdermed namn, men det går även braatt skriva under signatur.

För att anonyma insändare skapubliceras krävs dock att skriben-ten uppger namn och adress ellertelefonnummer för Sirenens an-svarige utgivare. Din anonymitetär skyddad enligt lag.

Stig DahlénAnsvarig utgivare


Dra ur kontakten eller inte?Erlandsson på Rädd-

ningsverket informera-de på en förebyggande

-kurs att dagens kaffekokareär så säkra att man ej behöverdra ur kontakten varje gångman använt den. Det skullekunna leda till slitning i elsys-temet och brand kan uppstågenom eventuella kortslut-ningar.

Då blir jag fundersam när enbrandförman från Landskro-na i lokal- säger till den äl-dreboende vid en så kalladbrandsyn i hemmet att manska dra ur kontakten från kaf-fekokaren.

Är Landskrona kvar på -talet eller är det Räddnings-verket som lär ut fel?

Elev, FB-2, Revinge hösten2000

Jag har med stort intresseläst en rad artiklar i Sirenendär man diskuterar möjlig-

heterna att låta en snabbut-ryckningsbil utrustad med enskärsläckare och två manrycka ut til brand som en fron-tresurs

I Danmark har man ocksåunder längre tid diskuteratmöjligheterna för att etableraen snabbare förstainsats(frontresurs) och de säker-hetsmässiga aspekterna somdet medför att låta en eller tvåman påbörja en brandsläck-ning, innan huvudstyrkan nårfram.

Den danska firman Firex-press (www.firexpress.com)har utvecklat ett brandsläck-ningssystem, som gör det möj-ligt att släcka utifrån, genomett fönster eller dörr, såledesdär brandmännen inte behö-ver tränga in i den brinnandebyggnaden och därvid utsättasig för fara.

Lite vattenFirexpress systemet är baseretpå vandtåge (micro-drops) ikombination med skum(-). Denna kombina-tion betyder att man får -gånger större utnyttjande avvattnets släckningsegenska-per. Man behöver därför en-dast ha med sig mycket litevatten för att själv kunnasläcka rätt så stora bränder.Systemet har ett arbetstryckpå bar och en vattenför-brukning på liter/minut.Kastlängden är - meter.

Med det låga arbetstrycketutsätter man inte personersom ska räddas för skador.Man riskerar heller inte, somnär man använder mångahögtryckssystem att man tilförbranden sekundärluft, somvid de flesta tillfällen kan gebranden näring.

Med hem på kvällen I samarbete med Falck i Dan-mark har vi även utvecklat enny typ av snabbutryckningsbil,en First Strike Unit/Hose Lay-er.

Den är en kombi med li-

ters vattentank och bemannasmed en eller två man.

Liksom i Sverige är inrikt-ningen att deltidspersonalenkan ha snabbutryckningsbilenmed till jobbet och med hempå kvällen under beredskap.Härvid förkortas ankomstti-den till brandplatsen betyd-ligt.

Även på motorcyklarDetta projekt följs av Dan-marks motsvarighet till Rädd-ningsverket.

Släcksystemet förbrukar sålite vatten att det också kan

användas på motorcyklar ochterränghjulingar. Dessa har en-litertank, där vattnet tryck-sätts med tryckluft från en rök-dykarflaska. Dessa fordon kanmed fördel användas där detav olika anledningar är svårtatt ta sig fram med vanligabrandbilar.

Den som önskar mer infor-mation är välkommen att kon-takta mig på e-postadress:

[email protected]

Steen F. SchouBrandchef

Jag läste i Sirenen om huren person rekommendera-de att vi skulle använda nå-

got spetsigt föremål för attsnabbt kunna krossa en glas-ruta i en nödsituation. Slagetskulle riktas mot ett hörn påglasrutan. Mina frågor gällermetod och utbildning:

- Är det möjligt att med ettspetsigt föremål krossa en rutapå det sätt som beskrivits?

- Gäller detta sätt att forceraen glasruta enbart för vissa ty-per av rutor, men ej för säker-hetsglas, plastrutor, takluckori bussar etcetera?

- Kan man krossa en bilrutapå ovanstående sätt, även omden sidoruta som ska krossasär något neddragen?

- Bör jag förstärka min förstahjälpen-låda med exempelvishammare och pik?

- Ser ni något behov av attutöka första hjälpen-utbild-

ningen med en “glas-utbild-ning”?

Towe LarssonHemskyddsombud

SVAR: Sirenen lät brandin-genjör Ulf Erlandsson, Rädd-ningsverket, kommentera:Den tidigare insändaren i Sirenenhandlade om hur man i en nödsi-tuation lättast kan krossa en stabilfönsterruta i till exempel ett ho-tellrum. Det är riktigt att det är ettbra knep att i en sådan situationslå med ett spetsigt föremål, tillexempel klacken på en damsko, ihörnet på rutan. Där sviktar rutaninte så mycket och slaget får bästeffekt.

Vissa härdade eller lamineraderutor är mycket svåra att slå sön-der oavsett vilka knep man an-vänder. Men metoden att angriparutan i ett hörn tror jag är under-lättar i de flesta situationer. Vid

räddningstjänsten använder manofta en såg eller kapmaskin för attfå hål på en motsträvig ruta.

En halvt nerdragen sidoruta kanvara svår att slå sönder eftersommothållet är så dåligt. I stället kanman kanske veva ner den helt. Dåslipper man dessutom allt besvärmed glassplitter.

Undvik att krossa rutor om detinte är absolut nödvändigt. Här-dat glas ger massor av vassa skär-vor. På äldre bilar och tåg kanman få bort vissa rutor hela ge-nom att skära av och dra lossgummilisten som de är fästademed. Men på modernare fordonär vindrutan ibland en del av denbärande karossen och är därförrejält fastlimmad.

Om du måste krossa en ruta föratt komma åt att rädda en fast-klämd människa bör du förberedaåtgärden ordentligt. Täck överoffret med en tjock filt. Använd

själv täta handskar och annanskyddsutrustning. Om man klis-trar bred tejp eller en plastfilm pårutan innan den krossas spridsinte splittret så mycket.

För att snabbt krossa fönsterru-tor finns ett särskilt litet verktygsom de flesta räddningskårer harpå sina utryckningsfordon. Det serut som en kraftig kulspetspenna.När man trycker på en knapp skju-ter det ut en spets som slår hål påockså stabila glasrutor. Kanske ettbra hjälpmedel också i din låda förförsta hjälpen ?

Utbildning och kunskap är vik-tigt i alla nödsituationer. På Rädd-ningsverkets skolor finns duktigalärare. Tag gärna kontakt med nå-gon dem för att utforma en kurseller ett utbildningspaket. Självfick jag hjälp av Jan Tapani påskolan i Revinge med att svara pådessa frågor.

Ulf Erlandsson

En bristi utbild-ningen?Läste artikeln om rädd-

ningschefen som var "enhårsmån från döden".

Jag reagerade på att det tydli-gen var okänt att högspän-ningsledningar har automa-tisk återinkoppling. Detta ärannars en av orsakerna till attman inte ska gå i närheten avskadefall intill högspännings-ledningar.

Bakgrunden till att återin-koppling sker är att kortslut-ningen kan ha orsakats av tillexempel en fågel (något somhänder dagligen om man sertill hela Sveriges elnät). Dåskulle det vara ganska över-drivet att hålla ledningenströmlös tills orsaken under-sökts.

Detta kanske är en utbild-ningsbrist som skulle kunna fåödesdigra konsekvenser?

Göran [email protected]

Danskt intresse för ”livräddningsenheten”

– Även vi vill ha snabb frontresurs

Kan man verkligen krossa en rutapå det sätt som beskrevs i Sirenen?

Detta fordon har iordningställts för försök som gjorts i Sverige med en så kallad snabbutryckningsen-het. I Danmark finns redan en liknande satsning, enligt Steen F. Schou.

ordet f r i tt

10 april sista dagför insändareManusstopp för insändare tillnummer 3/01 är 10 april.

Vi vill ha många insändare, menhelst inte långa. Maximalt 3 500tecken inklusive blanksteg.Adress och andra uppgifter, sefaktarutan överst på sidan 30!

Välkommen i debatten!

Vid en olycka där farligtgods måste pumpas övertill en annan tank kan det ivissa fall vara svårt att fåfram godkända tankbilar.

Sedan flera år har -Haanpää, Skandinaviens stör-sta transportör av farligt gods,ett larmnummer som är till-gängligt timmar om dygnet,året om. Nödnumret finns ialla företagets fordon och

även i riksresurslistan via .– Vi kan ställa upp med ex-

perthjälp, förmedla kontakttill det företag som skickatprodukten samt ställa resurseri form av personal och tankbi-lar till förfogande vid över-pumpning med mera, sägerIvo Malm, säkerhetsansvarigvid -Haanpää.

Företaget har lokalkontor pååtta platser från Perstorp i sö-der till Sundsvall i norr. Skulle

en olycka inträffa i norra Sve-rige har -Haanpää ett kon-tor i Oulu i norra Finland.

Den avbildade dekalen finnsatt få kostnadsfritt från företa-get. Kontakta Ivo Malm, -Haanpää, Box , Sol-lentuna eller [email protected]


Nu kan du debatteraockså på hemsidanVälkommen till Sirenens debattforum på nätet! Därkan du diskutera aktuella ämnen med kollegor ochandra runtom i landet. Varje dag, dygnet runt!

Möjligheten har funnits i ett halvår, men vi har fåttklart för oss att detta debattforum inte varit särskiltkänt bland folk i branschen.

Adressen är http://sirenen.srv.se/Du kan också nå dit via Räddningsverkets hemsidawww.srv.se

Upptill på verkets hemsida klickar du på ”Sirenen”.

Besök sidan du också – och delta gärna i debatten.Detta forum för meningsutbyte blir vad ni och an-dra inom sektorn räddningstjänst och skydd motolyckor gör det till.

Välkomna!

http://sirenen.srv.se/

EMMABODA OCH TORSÅS KOMMUNERRäddningstjänsten söker

STF RÄDDNINGSCHEFRef nr 13/01Heltid, tillsvidareanställning

(tjänstens omfattning kommer att vara 50 % i vardera kommuner)

Arbetsuppgifter:Vara ställföreträdare för resp. räddningschefer. I tjänsten ingår beredskap som räddnings-ledare. Innehavaren skall utföra förebyggande brandskydd, brandsyn och tillsyn avbrandfarliga varor. Dessutom ingår planläggning och utförande av såväl interna somexterna övningar/utbildningar.

KvalifikationerBrandmästareexamen. Utöver detta bör Du ha utbildning i förebyggande två samtförvaltningsutbildning eller vara villig att genomgå dessa.

Upplysningar Lämnas av räddningschef Åke Blomqvist, Emmaboda, tel. 0471-182 60 eller räddnings-chef Nils Bemnell, Torsås, tel. 0486-103 65.Facklig företrädare för SKTF är Christel Gross, tel. 0471-181 50.

TillträdeEfter överenskommelse.

Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr, styrkt meritförteckning och lönean-språk till Emmaboda Kommun, Kommunledningskontoret, Box 54,361 21 EMMABODA senast den 1 april 2001.

EMMABODAKOMMUN

TORSÅSKOMMUN

PostScript-bild

s‰ljare-signalen2.p65

Platsannonser

Nödnummer för överpumpning


Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle. Vi vill minska riskerna för olyckor. Vårt arbetssätt är präglat avnärheten till räddningstjänsten och vårt internationella engagemang. Verksledningen finns i Karlstad. Vid våra sko-lor i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö utbildas all personal för den kommunala räddningstjänsten och sot-ningsverksamheten. Vi utbildar också räddningsmän och civila beredskapsmän för kommunernas behov under höjdberedskap. Vi är omkring 880 anställda, varav cirka 560 finns på våra skolor. Mer information om Räddningsver-ket finner du på Internet www.srv.se

Handläggare – Räddningstjänstens miljöfrågortill Räddningsverket i Karlstad

Räddningsverket har fördjupat sig i räddningstjänstens miljöfrågor sedan några år tillbaka och har ett sär-skilt ansvar för att förverkliga de nationella miljökvalitetsmålen.

Vi sökeren handläggare som driver och medverkar i utvecklingsprojekt inom ”den gröna räddningstjänsten” ochsom följer upp miljöeffekter efter bränder och olyckor. En stor uppgift blir att föra ut nya kunskaper tillden kommunala räddningstjänsten och andra aktörer inom verksamhetsområdet ”skydd mot olyckor”.Medverkan vid handläggning av miljödomstolsärenden och då särskilt bevaka den kommunala rädd-ningstjänstens frågor.

Din kompetensprofil

Vi räknar med att du är brandingenjör eller har annan lämplig utbildning kombinerad med gedigna kun-skaper om räddningstjänst. Vidare bör du ha erfarenhet från kommunal räddningstjänst och ett stortintresse för miljöfrågor, inom räddningstjänsten, gärna också med erfarenhet av utbildning inom rädd-ningstjänst. Vi kommer att fästa stor vikt vid din pedagogiska förmåga och vana vid att framträda ochdu förutsätts ha lätt för att uttrycka dig i tal och skrift samt har goda kunskaper i engelska.

Intresserad?Kontakta gärna tf enhetschef Ingemar Malmström telefon 054-135064 eller Karl-Erik Kulander telefon054-13 50 72. Fackliga företrädare är Anders Lundberg (SACO) och Margareta Ericsson (TCO-ST). Deträffas på telefon 054-13 50 00 (växel).

Din ansökan märkt med dnr 052-762-2001 vill vi ha senast den 31 mars 2001 till:

Räddningsverket, 651 80 Karlstad

Läraretill Räddningsverkets skola i Skövde

Vi söker nya medarbetare till vår utbildningsenhet inom nedanstående kunskapsområden.

Taktik och ledningDu är brandingenjör som har erfarenhet från operativ tjänst. Din uppgift blir bland annat att utveckla vårutbildning inom taktik och ledning på befälsnivå. Självfallet kommer du även att undervisa. En del iarbetet innebär att du medverkar i myndighetens utvecklingsprojekt.

Brand och räddningDu har din bakgrund i räddningstjänsten och är brandmästare, brandförman eller brandman som villutveckla, planera och genomföra teoretisk och praktisk undervisning. Vi vill att du har pedagogisk erfa-renhet och goda språkkunskaper i engelska.

Vår skola ställer upp med utmanande arbetsuppgifter, nätverk, miljö/kultur, personalutbildning i utbytemot din kompetens, engagemang och tid.

Intresserad?Låt oss i så fall berätta mera. Kontakta gärna utbildningsdirektör Lars Hillerström eller fackliga företrä-dare Johan Hjortsberg (SACO) eller Björn Fahlén (TCO-ST). Samtliga nås på telefon 0500-46 40 00(växel).

Din ansökan märkt Taktik/ledning dnr 052-765-2001, Brand/räddning dnr 052-766-2001, vill vi hasenast 28 mars 2001 till:

Räddningsverkets skola Skövde, Box 960 14, 541 06 Skövde

Platsannonser

Sirenen är perfekt för dig somska rekrytera personal inomsektorn befolkningsskydd ochräddningstjänst.

Ingen tidning inom bran-schen har sådan täckning somSirenen.

Nästa nummer trycks den 26april. För att vi ska hinna fåmed din annons vill vi att duförhandsbokar utrymme senastden 10 april samt lämnar an-nonsmaterialet senast den 18april.

Våra spaltbredder är:1 spalt 41 millimeter2 spalter 87 millimeter3 spalter 134 millimeter4 spalter 180 millimeter5 spalter 227 millimeter

Priset är 14 kronor per spalt-millimeter (plus moms).

Vad annonsen kostar räknardu lätt ut enligt följande exem-pel: En annons som är 134 milli-meter bred (3 spalter) och 150millimeter hög kostar 6 300kronor (3 x 150 x 14).

Ring eller e-posta om du harnågra frågor. Kontaktperson förannonser är i första hand Gun-no Ivansson, tel 054-13 51 06.Är han inte inne kan du äventala med Per Larsson eller StigDahlén.

Annonsera iSirenen – bokasenast 10 april

Boka din platsannons senast 10 april

Besök SirenenshemsidaAdressen är:http://sirenen.srv.se/

Du kan också nå dit viaRäddningsverkets hemsidawww.srv.se

Beställningarunder 500 motpostförskottRäddningsverkets har gått övertill att leverera material från Pu-blikationsservice mot postför-skott i vissa fall. Denna ändringhar införts i syfte att minska om-fattningen av fakturor på lägrebelopp.

De beställningar som omfattasav förändringen är beställningarfrån privatpersoner och företagom beställningen är lägre än 500kronor.

37Sirenen Nr 2 ● 2001 Platsannonser

RÄDDNINGSTJÄNSTENRäddningstjänsten är den organisation i samhället som hanterar de hot och ris-ker för olyckor vi riskerar att utsättas för. Det övergripande målet för räddnings-tjänsten är att minska riskerna och begränsa konsekvenserna av skada genomatt dels förebygga skadors uppkomst, men också att snabbt och effektivt ingripaför att hindra och begränsa skador vid olyckor. Totalt är 96 personer anställdainom räddningstjänsten, på hel- eller deltid. Insatsstyrkor finns i Värnamo,Bredaryd, Bor och Rydaholm. På dessa finns minst fem man ständigt i bered-skap. Varje styrka kan självständigt utföra rökdykning och livräddning. Totalt ärvi alltid minst 22 personer i beredskap, dygnet runt, året runt.

Brandingenjör ref nr 1042Räddningstjänsten är inne i en förändring som innebär ett bättre utnyttjande av varandrainom länet. Samarbetet ska utvecklas både operativt och förebyggande. Totalt berör sam-arbetet samtliga 13 kommuner inom länet.

För att Värnamo ska kunna vara med och utveckla och ta tillvara detta arbete behöver vinu en ny brandingenjör.

Räddningstjänsten arbetar mycket med utåtriktad verksamhet med tyngdpunkt inom ut-bildning. Här finns ett väl utvecklat samarbete med både industri, landsting och kommu-nen i övrigt.

Räddningstjänsten är inne i en förändring som kan komma att innebära någon form avkommunalförbund. Denna förändring kommer att påverka nuvarande befattningshavaresamt deras arbetsområde. Detta gör att du har stora möjligheter att påverka dina arbets-uppgifter utifrån din kompetens och ditt intresse.

Kompetens och erfarenhetDu skall ha brandingenjörsexamen från LTH med SRVs påbyggnadsutbildning förbrandingenjörer. Du skall ha goda ledaregenskaper samt mycket god förmåga att samar-beta med medarbetare, externa samarbetspartners samt kunder.

UpplysningarInformation lämnas av Tf Rch Staffan Hjalmarsson 0370-37 79 02, Stf Rch Jerker Albin0370-37 79 03.Fackliga företrädare nås via 0370-37 79 00

AnsökanDin ansökan skall vara oss tillhanda senast 2001-04-15, ange löneanspråk.

Välkommen med Din ansökan, märkt med referensnummer, och merit-förteckning till: Personalavdelningen, Värnamo kommun,331 83 VÄRNAMOE-post: [email protected]

Gästrike Räddningstjänstförbund tillhandahållerräddningstjänst åt fyra kommuner i Gästrikland,det är Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbokommun. Antalet invånare i Gästrikland är ca145 000. Räddningstjänsten består av heltidsstyr-kor i Gävle och Sandviken samt deltidsstyrkor iHofors, Ockelbo, Bergby, Hedesunda, Storvik ochÖsterfärnebo.

Gästrike Räddningstjänstförbund

söker

BRANDINGENJÖRVi söker Dig som vill delta i utvecklingen av räddnings-tjänsten inom Gästrikland dvs ta Dig an vardags arbetetkombinerat med förändrings- och förnyelsearbete.Vi är i början av en förändringsprocess som har som målatt skapa en flexibel och modern organisation. Vi avseratt dela upp ansvaret för kärnverksamheten till två geo-grafiska områden samtidigt som den operativa beredska-pen formeras utifrån principerna i ”grunder för ledning”.Som Brandingenjör kommer Du att ingå i befälsbered-skapen.

KvalifikationerVi söker Dig som har dokumenterade erfarenheter ochgoda vitsord.Du har brandingenjörsexamen, kompletterad med RUBoch körkort lägst klass B*

Arbetsuppgifter

• Du kommer att, förutom den löpande skadeförebyg-gande verksamheten inom förbundet, tillsammans medkommunernas säkerhetavdelningar arbeta med framta-gandet och utvecklingen av en ny gemensam kommu-nal riskanalys som kommer att täcka både räddnings-tjänstens och kommunernas behov.

• Du kommer också att tillsammans kommunernas sä-kerhetsavdelningar att arbeta med RM frågor i kom-munerna.

EgenskaperVi lägger stor vikt vid Din kompetens och Dina person-liga egenskaper samt att Du är en person som ser möj-ligheter istället för hinder och som har kraft och vilja tillnytänkande.

• ser till helheten och arbetar strategiskt

• har förmågan att se ekonomiska samband

• benägen att ständigt utveckla Dig själv

• har god analytisk förmåga och kan omsätta teori tillpraktisk handling

Eftersom Gästrike Räddningstjänstförbunds chefsstruk-tur domineras av män ser vi gärna kvinnliga sökanden.Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid och medtillträde enligt överenskommelse.

UpplysningarFör vidare information kontakta, Tommy Törling, stfräddningschef, 026-179666, 070-4141040, [email protected], Astrid Grewe-Lindberg, administrativchef, 026-179697, 070-5179697, [email protected] eller Nils Hiedland, säkerhetschef, Gävlekommun, 026-178113, 070-4140054,[email protected]: www.gastrike-rtj.se

Fackliga kontaktpersonerErik Klingström, CF, tel: 179652, 070-5179652, OlaKäll, SKTF, tel: 026-179656, 070-4141044 och ChristerJohansson, Kommunal Gävleborg, tel: 026 179659, 070-5477319, Peter Bergh, BRF, 0297-10044, 070-2560927. Din ansökan skall vara oss tillhanda SENAST 12APRIL 2001.

Gästrike Räddningstjänstförbund, Hamntorget 8, 803 10Gävle eller via e-post: [email protected]

Sirenenär Räddningsverkets tidning.I den kan du följa utveckling-en inom räddningstjänstenoch befolkningskyddet. Ny-heter, reportage, debatt ochmycket annat.Är du inte redan prenume-rant – bli det! Du får åttanummer om året, Gratis!Enda kravet från vår sida äratt du gör en personlig an-mälan. Vi kan tyvärr inteemot personallistor eller cen-tralt ifyllda talonger.Kupongen skickas till:”Prenumeration”SirenenL 257651 80 Karlstadeller faxas till:054-13 56 40

Adressändring Sirenen

Namn…………………………………………………………………

Abonnemangsnr (står på adresseringen) ……………………………

Gamla gatuadressen …………………………………………………

Gamla postadressen …………………………………………………

Nya gatuadressen ……………………………………………………

Nya postadressen ……………………………………………………

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

Skicka tidningen till:

Namn ………………………………………………………………

Gatuadress …………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………

John McEnroe har en, förflera av Pentagons säker-hetsknuttar är den mersjälvklar än necessären närde tar in på hotell, denfinns i finska presidentensstab.

– Näst brandvarnare ärdetta den viktigaste livför-säkringen för folk som oftabor på hotell, säger PeterSvedenstrand, taxichaffis iStockholm.Svedenstrand talar i egen sak, idubbel bemärkelse. Han säljersjälv livlinor och han har entraumatisk upplevelse bakomsig som skapat det brinnandeengagemanget för livlinor.

– Det finns fler än jag somsäljer livlinor, både i Sverigeoch Norge. Det viktigaste förmig är fler skaffar livlinor, oav-sett vem som säljer dem, sägerSvedenstrand och låter fak-tiskt riktigt trovärdig.

1995 var han på tjänsteresatill Beirut för Ericsson.

– Jag tog in på åttonde vå-ningen i ett hotell. Hade inte

en tanke på evakueringsmöj-lighet. Plötsligt bankade detpå min dörr och sedan smallett skott. En man blev ihjäl-skjuten i korridoren. Jag har iefterhand funderat mycket påvad jag skulle ha gjort ommördaren brutit upp dörreneller skjutit sönder låset.

Kan hamna i fälla– Händelsen fick mig att tänkatill vilken jäkla fälla man kanhamna i och vad man behöverför att ta sig ut från en bostadeller hotell när det uppstår ettplötsligt hot som en brand el-ler hot om fysiskt våld? Fråganfick mig direkt att tänka på enlivlina.

Han tycker att var och en,vare sig man är turist eller påtjänsteresa, har ett ansvar försin egen säkerhet.

– Jag vet att det är svårt attpåverka Svensson som åker påcharterresa, men det innebärinte att man får ge upp. Myn-digheterna måste få folk attlära sig att det är viktigare attkolla in nödutgången än utsik-ten eller antalet TV-kanaler

när man checkar in på ett ho-tellrum.

– De tusentals som ofta reserutomlands i tjänsten borde haen högre medvetenhet än tu-rister, men så är det inte alltid.Här tycker jag att företagenborde ställa krav, både på sinaanställda och på hotell somofta frekventeras.

– Alla som bor tillfälligt påhotell borde egentligen ha ettEscape kit, ett sorts flyktpaketmed 15 meters livlina, flykthu-va, ficklampa, nödhammareoch visselpipa förutom densjälvklara resebrandvarnaren.

STIG DAHLÉN

FOTNOT: Vill du har mer informa-tion, ring Peter Svedenstrand,telefon 070-755 69 84.


FLENS KOMMUN

söker

RÄDDNINGSCHEFRäddningstjänsten lyder under Miljö- och Räddningsnämnden och ingår Samhällsbygg-nads-förvaltningen tillsammans med miljökontoret och byggkontoret, med en samhälls-byggnads-chef över de 3 enheterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen är en ny förvalt-ning under uppbyggnad, sedan den 1 februari 2001. Personalstyrkan inom räddnings-tjänsten består av 46 anställda varav 12 heltidsanställda och 34 deltidsanställda uppdelatpå 2 brandstationer.

Dina uppgifterAtt under samhällsbyggnadschefen ansvara för, leda och utveckla verksamheten inomhela räddningstjänstens ansvarsområde. Tjänsten innefattar även räddningsledarbered-skap samt att vara säkerhetsansvarig för Flens Kommun. Du kommer även att ingå isamhällsbyggnads-förvaltningens ledningsgrupp.

UtbildningskravDu skall ha Brandmästarutbildning, förvaltningsutbildning och förebyggande 2 utbild-ning, vid någon av Statens Räddningsverks brandskolor.

KompetenskravFlerårig erfarenhet av arbete inom kommunal räddningstjänst med administrativt och fö-rebyggande arbete samt i operativ räddningstjänst som räddningsledare. God förmågaatt samarbeta med kommunens verksamheter, personal och externa kontakter.

Anställningsvillkor och tillträde : Heltid tillsvidare. Tillträde efter överenskommelse.

Upplysningar lämnas av :Samhällsbyggnadschef Ann-Britt Svedberg, tfn arb. 0157-191 03, tfn hem 0157-720 51Räddningschef Henry Lillieh, tfn 0157-193 30.

Fackliga företrädare:SKTF Åsa Bäckström tel:0157-190 25, SKAF Pal Kurucz tel:0157-193 34,BRF Gösta Johansson tel: 0157-215 47 eller tel: 073-9494289

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skickas senast, 2001-03-30, till:Flens Kommun, Samhällsbyggnadschefen Ann-Britt Svedberg, 642 81 Flen.

Välkommen till Flens Kommun, mitt i Sörmland. Information om vår kommun, finns attläsa på www.flen.se

Orust – den stora ön i Väst – belägen 7 milnorr om Göteborg och 3 mil söder omUddevalla är kommunen med bra boende ochattraktiv miljö.Orust är västkustens största och landets tredjeö med 15 000 invånare. Kommunen har under

några år upplevt en mycket expansiv period. Vi satsar på de sär-drag som Orust erbjuder t ex småskaligheten med en levandelandsbygd och små tätorter med hög servicenivå.

BRANDMAN–heltidRäddningstjänsten på Orust består av 3 deltidskårer samt3 brandvärn, totalt 94 anställda. I vår organisation finns3 heltidsanställda brandbefäl samt 1 kanslist placeradepå brandstationen i Svanesund.

Vi söker nu en brandman som skall arbeta dagtid samtvar 4:e vecka ingå i beredskap i deltidsgrupp med 5 minanspänning vid Svanesunds brandstation.

Arbetet innebär förutom utbildning – övning externt/in-ternt att ta hand om våra fordon samt mtrl. Arbetet krä-ver självständighet samt initiativförmåga varför vi läg-ger stor vikt vi dessa egenskaper. Körkort lägst BC ettkrav.

Sökande som saknar formell utbildning som Brandmanheltid ska ha förutsättning och intresse att genomgå den-na.

Din ansökan med meritförteckning samt betyg skall varaRäddningstjänsten Box 95, 472 22 Svanesund tillhandasenast 2001-04-30.

Har du frågor om tjänsten? Välkommen att ringa:Räddningschef Tonny Karlsson 0304-450 21.

För mer information se: www.orust.se

Platsannonser

Linan som du kanlöpa helskinnad ut

Borde ingå i resebagaget. Det tycker Peter Svedenstrand om denlina som skapar en extra väg ut vid hotfulla situationer.

39Sirenen Nr 2 ● 2001 Platsannonser

VANSBRO KOMMUNsöker

ställförträdande

Räddningschefmed befälsberedskap

Kommunens räddningstjänst är idag organiseradunder Tekniska Nämnden.Rädningstjänstens personalstyrka består av 38deltidsbrandmän, fördelade på två stationer, samttre heltidsanställda.

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är tillsam-mans med och under räddningschefen leda ochutveckla hela räddningstjänstens verksamhetsom-råde, vilket innebär ett brett arbetsområde inomverksamheten med tyngpunkt på den förebyggan-de delen.

Du som söker tjänsten hos oss, skall lägst habrandmästarexamen med utbildning i BMFF

Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senastden 31 mars 2001: VANSBRO KOMMUN,Tekniska enheten, Medborgarehus, 780 50Vansbro eller maila till [email protected]

Upplysningar lämnas av teknisk chef ArneAlmgren, tel. 0281-75210. Facklig företrädare förSKTF är Birgitta Söderlund, Tel. 0281-75058.

BrandinspektörerVi söker brandinspektörer till våra tre områden;Söder, Centrum och Väster.

Som brandinspektör hos oss kommer Dina arbetsuppgifter att variera,men tonvikten kommer att ligga på brandsynsverksamhet och brand-teknisk rådgivning. Du skall också vara beredd att kunna arbeta opera-tivt.

Vi söker Dig som är brandmästare och har ”Förebyggande 2-utbild-ning” (alt ”Förebyggande 1” med viljan att vidareutbilda Dig). Stor viktkommer också att läggas vid samarbetsförmåga, pedagogisk kompetensoch teknisk förståelse.

Du är välkommen med frågor om tjänsterna tillområdeschef Bengt Wall, tel 08-454 87 74 omr. Söderområdeschef Torwald Snickars, tel 08-454 87 09 omr. Centrumområdeschef Kjell Rognmo, tel 08-454 87 11 omr. Väster

SKAF, Owe Fröjd, 073-973 13 35,SKTF, Lars-Olov Lindberg, 08-454 87 62, LEDARNA Ken Bergström, 070-764 89 09

Din ansökan vill vi ha senast den 30 mars 2001. Ange vilket område Du söker till i första hand.

Stockholms brandförsvar, Personalavdelningen, Box 1328,111 83 Stockholm

Stockholms brandförsvar

Stockholms brandförsvar svarar med 600 medarbetare för räddnings-tjänsten i Stockholms stad och Lidingö stad. Brandförsvaret genomgårför närvarande en förvaltningsövergripande verksamhetsutvecklinggenom att integrera den operativa verksamheten med det förebyggan-de arbetet och dessutom delegera budget- och personalansvar.

Förhandsboka din platsannonssenast 12 april

Posttidning BReturadress:L 257, 651 80 Karlstad

År 2005 är världens störstapassagerarplan av märketAirbus i luften.Då ska brandmannen ÅkeSöderlund i Sundsvall, kan-ske som förste modellbyg-gare i världen också ha sinversion klar – och flygfär-dig.

Han har byggt flygplan sedanhan var tio år och nu finnshans skapelser på allt frånflygplatser till hotell och ishal-lar, från Luleå i norr till Ängel-holm i söder. Men de är intebara ögonfägnad.

– På Arlanda använder Luft-fartsverket mina modeller förteorigenomgångar av taktikoch insatser i utbildningen avflygplatsbrandmän.

Vidunder i två åningarAirbus är arbetsnamnetpå ett vidunder i två våningar

med casino, underhållningoch annat som mest för tan-karna till dagens Finlandsfär-jor.

Åke Söderlund har ännuinte lyckats få loss mer än enaffisch av hur planet ska se ut.Men om fyra år ska både för-lagan och en skalenlig modell,som också kan flyga, varaverklighet.

Finns riktiga jetmotorer– Nu finns till och med riktigajetmotorer att köpa till mo-dellplan. Men de kostar kronor och då har frugan sattstopp. Där går gränsen, skrat-tar Åke Söderlund.

Han har hunnit bygga detmesta med propeller på bådelängden och tvären. En ”Flygande tunnan”, ett av deamerikanska radargäckandeStealth-planen, en Airbus Be-luga Super Transporter, engammal Auster, ett unikt

Fordplan, delar av en kra-schad brittisk Harrier ochmycket mer för lekmannnaö-gon odefinierbart ryms just nui verkstan i källaren hemmapå Klintgatan.

Allt flyger således, radiostyrtoch utrustat i detalj så som deverkliga förebilderna. Allt –utom Harriern.

– Den har jag inte lyckatsmed, än. Men den sägs varasvår att flyga också i verklighe-ten, säger Åke och lyfter framett havererat nosparti ur etthörn.

Byggsats från InsjönDet började när han var tio årmed en byggsats från ClasOhlson. Att hobbyn sedan fåttsådan omfattning till bådemängd och geografisk sprid-ning tackar Åke Söderlundsina år som brandman för.

– Jobbet gör ju att man fårtid över mellan varven.

Sedan två år tillbaka är hanpensionär efter en skada i ryg-gen, av förslitning och ettolyckligt lyft av en pall medtaktegel.

Han ser tillbaka på tiden vidbrandstationerna i Timrå ochSundsvall med både humoroch allvar. Minns första ut-ryckningen som -åring tillen villabrand dit han utan

körkort fick ratta brandbilen –chefen hade varit på fest. Lik-som dunsen i ambulansen närden tidigt en morgon kollide-rade med ett kvinnligt tid-ningsbud som cyklade rakt uti gatan.

– När jag senare på dagenringde sjukhuset för att hörahur det var med henne sadesköterskan att hon ”gåtthem”. Först trodde jag att honblivit utskriven – men det varinte så.

Fanns inte debriefing– Kamratstöd och debriefingfanns ju inte på den tiden.Man fick ta det som det var,kanske fick man bli lite okäns-lig, men det gick ju inte att tamed sig allt hem.

Ljusaste minnet är kanskedet av pojken som blev på-körd vid Västermalms gymna-sium och som först inte visadenågra livstecken, men till sistsvarade på intensiva återupp-livningsförsök av Åke, som varförst på plats.

– Honom har jag mött efter-åt. Det var en speciell känsla.

Åkes flygplansmodeller göruppvisningsturer på flygdagaroch finns som permanenta in-stallationer på hotell, flygplat-ser, i offentliga lokaler ochsamlarhem.

– Jag har nio modeller på Ar-landa och nu har Luftfartsver-ket beställt en ny Fokker tillMidlanda här utanför Sund-svall.

”Vad har han på taket?”I pingst bär det av till flygda-garna i Örnsköldsvik med Fly-gande tunnan och ett av värl-dens största transportplan,Airbus Beluga (som betydervitval och ger en vink om ut-seendet).

– Jag kör med flyttsläp ochtar ett plan på taket. Mötandebrukar vara på väg i diket:”Vad i jösse namn har karlnpå bilen?!”.

EVA-LENA LINDBÄCK

Åke har byggt det mestasom har en propeller

Foto: EVA-LENA OLSSON

Nyss hemkommen spitfire. Åke Söderlunds flygplan finns spridda över hela Sverige och används till både nytta och nöje. Det här har juståterbördats till modellverkstan i Sundsvall från Luleå och en Bigglesafton med flygintresserade norrbottningar.

Fakta / SkalmodellerSkala: vanligen kvartsskala, 1:4,5 alt 1:6,5Material: balsaträ (stomme och vingar), 0,4 mm tunn plyfa, begag-nad offsetplåt (flygplanskropp), gummislang, pingpongbollar, polyes-ter, pianotråd etcTidsåtgång: 600 - 800 timmar/modellMaterialkostnad: upp till 25 000 kronor inklusive motorerFramdrivning: fläkt-/glödstiftsmotorerBränsle: metanol/ricinoljaAntal modeller: 134Största stolthet hittills: modell av Viggen som vann SM-tecken1990 i Göteborg, numera placerad i Stadshotellet i Hudiksvall.

Documents

Räddningsverkets tidning • Nr 2 • Mars 2001...Räddningsverkets tidning • Nr 2 • Mars 2001 Inga blåljus vid automatlarm i Södertörn sid 4 sidorna 6-15 2 Sirenen Nr 2 2001