Sjukgymnastens kunskapsgrund”KROPP OCH SJÄL”

Hur interagerar de?

Lena HedlundLeg. Sjukgymnast medspecialistkompetens inom psykiatri och psykosomatikDoktorand vid Inst. Hälsa, vård och samhälleLunds Universitet

Kropp och själ hänger ihop - Allmänhetens förståelse för sambandet

Stressmedicin - stress påverkar kroppen.

Psykisk reaktion på kroppslig skada - stroke och hjärtinfarkt kan leda till depression.

Dö av sorg, dö av skräck

Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget “hälsa”.

Kroppen och kroppsliga besvär = somatiken, primärvården, medicin, sjukgymnastik etc..

Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier, organet hjärnan. Sysselsättning/aktivering

Kroppsliga besvär vid psykisk sjukdom och ohälsa

ca: 70 % av patienterna har kroppsliga symtom/funktionspåverkan till följd av den psykiska ohälsan

Många är stress- och ångestrelaterade.

Mycket vanligt med störning i bodyimage, kroppsuppfattning och påverkan på rörelseförmågan

Kroppslig hälsa försämras till följd av psykisk ohälsa (och medicinering)

Behöver vi bry oss om detta?

Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till förändringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur.

Kroppsliga besvär upprätthåller oro och ångestspiraler.

Störningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland den centrala problematiken.

Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik

Kroppsorienterad behandling behandling där kroppen eller kroppslig

aktivitet används för att nå individen som helhet.

Relationsplanen i nuet

Medvetandet

Kroppen

Andra pers.

Miljön

J. Dropsy “Kontaktsvårigheter i ett plan leder ovillkorligen till kontaktproblem i de två andra”

ExistensnivåernaBasal Kroppskännedom

Helheten

Fysisk nivå

Fysiologisk nivå

Psykologisk nivå

Existentiell nivå

,

Självutvecklingen enl. Stern m.fl

Känslan av ett kärnsjälvAgens, koherens, affektivitet, kontinuitet

Känslan av ett subjektivt själv

Känslan av ett verbalt själv

Känslan av ett narrativt själv

Känslan av ett begynnande och uppvaknande självOrganisering av upplevelser, begynnande intentionalitet,

lust-olust, vitalitetsaffekter

Theory of mind - empati

Sensomotorik och

intentionalitet

Amodal perception

Ordets makt och möjligheter

Dåtid, nutid och framtid3-4 år

15 mån-2år

7-15 mån

2-6 mån

0-2 mån

Affekterna – en inre kroppslig rörelse

Kategoriaffekter, avgränsade i tid med tydlig utlösande stimuli. Förvåning, Intresse. Glädje, Ledsnad, Förakt, Motvilja/Avsky, Vrede, Fruktan, Skam

Vitalitetsaffekter, information om aktuellt ”självtillstånd”; trött, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedstämd, alert etc.

Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier för coping, förstärka och dämpa, avbryta affektiva reaktioner

Brister i självutvecklingen”Utvecklingsstörning” ”Neurologisk störning”?

Sensomotoriska svårigheter utan somatisk orsak.

Svårigheter med närvaron och att känna sig hel.

Svårt för att formulera upplevelser/känslor – kontaktproblem eller alexitymi

Kroppsupplevelsestörningar

Relationsstörningar

Ej utvecklat förmågan till reflektion

Upplösningsångest

Behandling med kroppslig aktivitet

Träning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv kontakt.

Intentionalitet – att vara en agent,

Affektreglering på en kroppslig nivå.

Etablera kroppen som “fysiskt välavgränsat subjektivt jag vari det mentala rummet/självet vilar”.

“Jag är jag i varje cell av min kropp”

Embodied kognition

Roth and Lawless beskriver den kroppsliga formen av kognition som ‘‘basic level schemata’’

(a) generally self-explanatory (b) basic elements of cognitive

functioning

Generally self-explanatory

Sensomotoriskt förankrade vid kroppen och rummet. Självet!

Kroppens utseende

Vitalitetsaffekterna- hur mår/har jag det idag?

Kategorieffekterna – hur mår jag i relation till dig?

Via tidig, förspråklig kroppslig erfarenhet skapas förståelse/djupet i centrala begrepp som vi behöver för att förstå/organisera våra intryck i vår miljö och relationer och i ett senare skeende flexibelt kunna använda oss av språket

Nära, närhet, under, över, långt borta, ha distans, framför, nedåt, stå emot, ge efter, öppna, stänga mm.

Skjuta ifrån sig, sätta ned foten, styvnackad, hänga med huvudet, tjockhudad

Begreppen gestaltas ofta och kan nås känslomässigt via kroppshållning och kroppsaktivitet

Basic elements of cognitive functioning

Basic elements of cognitive functioning

Spegelneuron

Från kropp till kropp – handling till upplevelse Styr vår upplevelse och beteende i nuet, i relation till aktuell miljö

“Theory of mind”

Mentaliseringens grund

Kropp till kropp - Vad innebär detta?

Människan öppnar eller sluter sig i relation till den ”retning”, det sammanhang/miljö hon befinner sig i.

Leder till en grundläggande ”kroppslig” (psykofysisk) beredskap

Oftast en omedveten, ”reflexreaktion”

Kognitiv träning via kroppen och kroppsaktivitet

Spatial orientering Uppmärksamhet, varsebli, amodal perception,

vigilance Reaktionshastighet Sensomotorisk funktion, intentionalitet Meta-kognition, att distansera sig och reflektera

över sina upplevelser Preverbalt arbete med begreppsvärlden, kroppslig

beredskap Kroppslig stabliltet – en fast punkt i relation till

rörelse

Vårt fysiska jag

Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet, mobilitet, njutning och behovstillfredställelse, skydd, kontakt, vila/återhämtning mm.

Kroppsjagsfunktionerna - Balans/Grundning - Centrering/Andning - Flöde - Närvaro

Upplevelsebaserad inlärning/träning

Upplevelse

Verbalisering BEARBETNING ”Mentalisering”Erfarenhet

Kunskap

Varför sträva efter välfungerande kroppsjagsfunktioner?

Identitetsstärkande – kroppen som fysiskt rum, förbättrad kontakt med egna behov och känslor, tycka om/acceptera kroppen/sig själv

Resursperspektiv, aktivera inneboende möjligheter

Eliminera eller minska symtom/funktionssvårigheter på felaktigt användande av kroppen

Återhämtning underlättas, det “rör” på sig, flöde

Profylaktiskt hälsoarbete –, ökad stress och ångesttolerans, kunna tycka om egna kroppen och att röra på sig!

Stressens tre ”positioner”

Kamp

Flykt

Freeze

Aktivitet, ökad temporär muskelspänning, ökad reaktionshastighet

Uppgivenhet, avstängd emotionellt;blandform, för låg tonus, långvarig muskelspänning, rubbning sympaticus-parasympaticus

Överväldigande hot eller långvarig stress

Stressens påverkan på kropp och medvetandet

Stress/ångestnivå

Sömn

Mindfulness

Koncentration

Beredskap, oro

Rädsla

Ångest

Panik

Sluten, Avstängd

Öppenhet, Nyfikenhet, Acceptans, Muskulär spänningsbalans

Tunnelseende

Ökad muskelspänning, grundare andning, styrt fokus

Närvaro

Stegrad eller återhållen andning

Ökad och/eller minskad muskelspänning, ofokuserad, det inre drar till sig uppmärksamheten

Muskelspänningens riktning och funktion

Ökar kroppens förmåga att stabilisera sig vid rörelse och för ökad kraftutveckling

Affektkontroll - hålla ihop sig för stunden

Spänningsreglering

Framgångsrik avspänning är inte bara att musklerna ”spänner av” utan att ”ihopdragningen” i kroppen släpper. Sensoriskt och mentalt ”öppnande”.

Många har brister i denna skyddsmekanism, därför tränar sjg. förmågan till ”centrering” och aktiv spänning, lika väl som funktionell djupavspänning

För att kunna slappna av släppa måste man i kroppen veta vart man ”släpper” sig.

Andningspåverkan – hyperventilering, hypoventilering, ointegrerad/rigid?

Hur ser det störda andningsmöstret ut, funktion, tidsaspekter?

Hur locka fram en flexibel och funktionell andning för affekthantering, reglering och som copingstrategi?

Manuella tekniker, direkt och indirekt rörelse och avspännings-/spänningsreglerande behandling

Sjukgymnastisk bedömning

Diffrentialdiagnostisering Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska

fynd Kroppsliga försvarsmekanismer och

stressreaktioner - svårighetsgrad och omfattning

Vad fungerar av kroppens resurssystem?

Validerade och reliabilitetstestade instrument

Sammanfattning - behandling

Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping Kan ge dramatisk gynnsam påverkan på stress/ångestnivå

och ger en upplevelse/smak av vad man ska sträva efter.

Stärka självet (empowerment, self-efficacy, ”subjektivitet” i upplevelserna, verbaliseringsförmåga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans).

Träning av kognition på kroppslig nivå

Öka förståelsen mellan samband kropp, känsla, tanke, historisk och aktuell livsomständighet, med betoning på egenupplevelse av samband! KBT orienterad pedagogik

Minska symtom, förbättra rörelseförmågan och rörelseglädje,

Tack för er uppmärksamhet!