skandinaviska

reflexioner

arkitema architects

stämningsbilder från ritkontoret i aarhus

skandinaviska

reflexioner

4

redaktion niels Christoffersen, Holger dahl, kenn Hoff lassen, anne strange stelzner

Text Holger dahl, anne strange stelzner

Översättning Thomas langer

foto ragnhildur adalsteinsdóttir (omslag, s. 68-69) niels nygaard (s. 2-6, 42-43, 60, 96-99) david Trood (s. 8-11, 14-17, 20-23, 28-31) klaus Bang (s. 12-13, 18, 40, 52-55, 64, 86-87) lars Gundersen (s. 19, 94-95) Thomas Mølvig (s. 24-27, 38-39, 66, 68 , 69) asbjørn Haslov (s. 32-33) Helene Mikkelsen (s. 34-37) stig nørhald (s. 41) kenneth nguyen (s. 46, 48-49) Jens larsen (s. 45, 47) kenn Hoff lassen (s. 50-51, 82-85) Jesper ray (s. 56-59, 77 ) Tom Jersø (s. 61) anne strange stelzner (s. 62-63) Bent strand (s. 68 ) Hallgrimúr Thór sigurdsson (s. 72-73) Torben eskerod (s. 74-75, 91) Jens Bygholm (s. 76, 77 ) Thomas kåre lindblad (s. 78-81) roberto fortuna (s. 88, 90) Thomas Grave larsen (s. 89)

layout kenn Hoff lassen

Tryck scanprint

Upplaga 200 exemplar

© 2011 arkitema architects – www.arkitema.dk

isBn 978-87-991419-6-8

förord

Människan

inlevelse

enkelhet

Material

ljus

efterord

arkitema architects – cool facts

7

9

25

44

65

83

96

98

inneHÅll

5

fÖrord

reflexioner är både tankar och ljus. speglingar och efter-tänksamhet. i skandinavisk arkitektur är det två sidor av samma sak. nordisk arkitektur handlar om ljus och om om-tanke – om att spegla människors liv i material och rum och om den enkelhet som naturligt hör hemma i det kyliga nord-iska landskapet. arkitema architects ansluter sig till denna skandinaviska tradition. våra projekt skapas i dialog med de människor som ska använda dem, i dialog med platsen och i dialog med ljusets växlingar på himlen. den reflekterade sinnesförnimmelsen utgör grunden för val av material och konstruktionssätt som alltid har som mål att ge användaren av våra hus starka rumsliga och estetiska upplevelser.

reflexioner är tankar och speglingar – och just det re-flekterade är ett väsentligt element i skandinavisk arkitek-tur, eftersom vi ofta bygger vid vatten och gärna använder glas i våra projekt, men också för att våra byggnader ska spegla det liv som levs i dem. vi vill att användaren ska kunna ”känna sig själv” i vår arkitektur och att våra projekt på ett lite högre plan är speglingar av det samhälle som de deltar i och bidrar till – med omtanke.

7

MÄnniskan

skandinavisk arkitektur är präglad av grundläggande de-mokratiska värderingar. vi har inte de monumentgener som skapar prålig och väsnande arkitektur. Till och med våra kungabostäder framhävs för sin oansenlighet. denna an-språkslöshet beror inte på snålhet, utan den är präglad av en föreställning om att det väsentliga i arkitekturen inte är den yttre prakten, utan snarare det inre. rummens funktion som ram för människors liv har alltid varit ett centralt ele-ment i den nordiska byggtraditionen – även för arkitema. Här ska man skratta, gråta, arbeta och älska i husen.

arkitemas projekt blir till ”inifrån och ut”. vi startar med att iaktta hur människor använder byggnader, vi vill förstå och lyssna till den verklighet och de människor som ska vara i våra hus. från det nära mötet med ett äkta par som över en kall öl och sillmackor på tallriken inviger oss i sina innersta önskningar om ett framtida hem till mera komplexa workshops där vi identifierar bostadsföreningars, utbildningsinstitutioners eller hälso- och sjukvårdspersona-lens behov. Här lyssnar vi på och talar med användarna och byggherren för att även identifiera okända behov och dröm-mar. vi vill nå in till essensen av det mänskliga rummet som vi efterlämnar när det sista strecket har ritats, målaren har lagt ner sin pensel och möblerna har satts på plats. rum för lärande, hälsofrämjande rum, goda arbetsplatser – vi är stolta över att ha bidragit till att öka många människors livs-kvalitet och arbetar konstant med att utveckla vår förståelse för den goda bostaden. det är därför hållbarhet aldrig bara är en fråga om teknologi för oss. vi koncentrerar oss i lika hög grad på social hållbarhet.

i Hellerup skola är det i hög grad människorna och klass-rummen vi tar hand om och utmanar. innan man når hu-vudingången till Hellerup skola har man passerat igenom ett levande och annorlunda skollandskap. Planteringar som slingrar sig över skolgården, små pucklar som är målade i starka kontrastfärger, en bassäng med trampsten och le-kande, glada barn. nu kommer man fram till själva skolan som avspeglar sin kontext i ett kvarter som är präglat av industribyggnader. Huset är enkelt utformat med klara rena linjer – ett skandinaviskt hus med horisontella fönsterband och fasadpartier i metall som upprepar det horisontella mo-tivet i fönstren.

innanför tar man av sig skorna och bidrar till det land-skap av skor som både elever och lärare bygger upp när de byter till inneskor. Man känner genast att något är annor-lunda och tvingas att skärpa sin inre sinnesapparat. Utan skor har man avlägsnat skons sköld mot verkligheten – man är närmare golvet och det sköna trämaterialet. Utan skor är man också som hemma. På detta sätt är det första steget in i Hellerup skola en medvetandegörande process där man via den fysiska förändringen ställs om mentalt till det att gå i skolan. Utan filter och redo. Trämaterialet går igen genom hela skolan. På väggar, på golv och i tak. det bidrar till att skapa en stämning – en varm stämning som samtidigt har en behaglig akustik när barnens tjut och ljusa röster ljuder genom skolans rum.

hellerup skola

9

10

eTT landskaP fÖr lÄrande. TraPPor oCH BerG soM ska BesTiGas

– en vÄrld soM ska BeGriPashellerup skola (2002)

11

kUnskaP Är oCksÅ nÄr Man HoPPar MiTT i eTT UniversUM av BÖCkerkolding BiBliotek (2006)

12

14

UPP fÖr TraPPan, ner fÖr TraPPan, PÅ TraPPan, vid TraPPan

– rÖrelse oCH fÖrdJUPninG i saMMa rUMganløse skola, stenløse (2005)

15

16

ganløse skola

vi kan se varandra, vi kan arBeTa – BÅde TillsaMMans oCH var fÖr siG

arkitema, aarhus (2002)

19

deT flYTande rUMMeT rUnT UTsTÄllninGsfÖreMÅlen

– vi Är i ÖGonHÖJd Med naTUren naturhistoriska museet naturama, svendBorg (2004)

20

21

Man ska vÅGa senaturhistoriska museet naturama, svendBorg (2004)

22

inlevelse

På arkitema följer vi en skandinavisk tradition att alltid utgå ifrån platsen, att lyfta fram platsens själ. detta tillvägagångs-sätt använder vi var än i världen våra hus växer fram. i alla våra projekt insisterar vi på att iscensätta platsens själ på ett sätt som berikar både byggnationen och platsen. vi synlig-gör det som är speciellt för platsen och använder skala och proportioner för att åstadkomma nya platser av betydelse både för de boende, användarna och för de människor som råkar ha vägen förbi. stanna upp och känn rummet och var närvarande.

vår uppgift är att förstå och sammanfatta vad den nya platsen ska kunna och hur det ska bli skönt att vara där. att leva sig in i en plats är en konstart som berikar arkitektu-ren med äkta konstnärligt innehåll i en värld där ekonomi, brandskydd, nödutgångar och isolertjocklekar ofta tar allt-för stort utrymme i det dagliga arbetet med projekten.

när det uppstår ett lågmält samtal mellan byggnaden och platsen vilket kan äga rum oberoende av skiftande tider och vanor, har arkitekturen många gånger en starkare effekt än när huset ropar högt för att dra till sig uppmärksamhet.

i skuggan av Brorsonskyrkan på rantzausgade i köpen-hamn ligger förskolan stenurten (s. 28-31) som just för ett lågmält samtal med sin urbana kontext. kyrkan är kultur-minnesmärkt, och gatan som en gång i tiden var en viktig handelsgata i kvarteret är i dag en blandning av öppen ut-sikt till de närliggande gatorna, grönsakshandlarna, pizza-barerna och byggnaderna som ser ut att ha sett sina bästa dagar. i denna mycket blandade kontext var uppgiften att bygga en förskola åt kvarterets barn – en hållbar förskola. lösningen blev en länga som just för att respektera den kul-turminnesmärkta kyrkan trycker sig ned mot gatuplanet på den sida som vätter mot kyrkan och som motsvarande öpp-nar sig i hela sin längd mot den öppna platsen norr om läng-an. längans placering underkastar sig både kyrkans och det öppna områdets geometri, men berikar med sin höga fasad platsrummet norr om förskolan och skapar på så sätt ord-ning i ett gatusystem som annars höll på att sladda ut i en accentlös terrain vague. fasadmaterialen är mörkbetsat trä som understryker byggnadens informella karaktär. Taket är ett grönt sedumtak som är avsett att maskera förskolan yt-terligare mot kyrkan, samtidigt som det sänker energiräk-ningen och markerar förskolans hållbara profil. invändigt är murarna av ett obränt tegel som både är vackert, skönt att röra vid och bidrar till att reglera temperaturen och fuktig-heten så att stenurten har ett behagligt och hållbart reglerat inneklimat.

samsø energiakademi

25

PoeTisk nYTolkninG av en lokal BYGGTradiTionsamsø energiakademi (2006)

26

solen vÄrMer i naCken HÄr i favoriTHÖrnan,

PreCis vid fÖnsTreTFÖrskolan stenurten, kÖpenhamn (2002)

29

sTenUrTens HÅllBarHeT sPeGlar siG i de GrÖna oMGivninGarna. innanfÖr UPPsTÅr sPonTana, MÅleriska TaBlÅer FÖrskolan stenurten, kÖpenhamn (2002)

30

31

MODERN GÅRDSMILJÖ MITT I STADENBOSTÄDER, VESTERBRO 21 F-G, AALBORG (2004)

32

33

34

HÄr Är Man allTid nÄra den GrÖna GrÄsMaTTan

oCH den viTa GolfBollenlyngBygaard golF, BraBrand (2009)

35

nÄr HUseT liGGer rÄTT PÅ ToMTen Är deT soM oM deT allTid Har variT dÄr – oCH sÅ Blir allTinG sÅ enkelTlyngBygaard golF, BraBrand (2009)

36

37

38

rYTMisk arkiTekTUr – nÄra naTUrenBostÄder, øster hurup hamn, hadsund (2007)

39

en sTad soM vill anvÄnda vaTTneT Till Mer Än Bara UTsikT.

HÄr Är MÅnGfalden inBYGGd i HUsenBostÄder, sluseholmen, sydhavnen, kÖpenhamn (2005-09)

40

eTT sTarkT oCH sÄkerT fJÄll av TeGelpresteheia sykehjem, kristiansand (2010)

enkelHeT

det finns många former av enkelhet. På arkitema söker vi den enkelhet som är som ett glas kallt vatten på en varm dag. en enkelhet som söker att tillfredställa de mänskliga behoven och som söker lösningar som både täcker material, organisation och uttryck. denna form av enkelhet är inklu-derande i ställer för avvisande, öppen i stället för sluten och vill gärna komma i dialog med sina användare och allmänt intresserade. i arkitema arbetar vi på att uppnå den form av enkelhet genom att mycket noggrant studera uppgiftens krav och förutsättningar och sedan låta människans sinnes-apparat vara styrande.

samma enkelhet som att dricka ett glas kallt vatten är käns-lan av att bryta igenom vattenytan med ett hopp från kanten av simbassängen. Man rör sig från kroppens normala till-stånd till ett helt annat vått och famnande element. Man är närvarande och omgiven av vatten.

i arkitemas Bellahøj simstadion möter människan vatt-net; här blandas ljuden från seriösa tävlingssimmare med motionssimmarnas lugna bansimning. Här är varmt och kroppens lätthet i vattnet speglar sig i det arkitektoniska intrycket. rummets enkelhet och de noggrant utvalda ma-terialen som talar ett rent arkitektoniskt språk om det att simma. Två simtag och ett ryggcrawltag senare och man är uppe ur vattnet igen och kan se direkt ut i den gröna parken precis utanför de stora glasfönstren. i horisonten kan man ana stadens pulserande liv. Utanför huvudingången har lo-kala och tillresta skejtare tagit förplatsen i besittning. Här utgör enkla trappor och breda trappavsatser och karaktä-ristiska röda räcken stora utmaningar för våghalsar. en ny simstadion och en ny social mötesplats har blommat upp i Bellahøj.

Genom att formge själva hallen som en stram rektangu-lär volym på en terrasserad plint och med en framhävd tak-kant skapar vi inte bara en vacker ram för simmarna, utan också en enkel arkitektur som på ett ärligt sätt definierar ett platsrum mitt i det trafikala kaoset. det har uppstått en ny plats i staden som ger trafiken mening och som därmed förankrar både simstadion och parken i förhållande till den omkringliggande staden.

44

Bellahøj simstadion

46

eTT nYTT TraPPlandskaP soM drar Till siG skeJTare soM en MaGneT

– en levande PlaTs Har vUxiT fraMBellahøj simstadion, Brønshøj (2009)

Bellahøj simstadion

Cool eleGanCevestas technology, aarhus (2008)

50

51

52

enkla insTrUMenT, en Bra PlaTs aTT siTTa PÅ

– PreCis nere vid kanalenkommandantens gaard, kÖpenhamn (2006)

53

kommandantens gaard

ETT RUM FÖR ATT TITTA PÅ HIMLEN OCH HAVET – EN RAM OM FÖRDJUPNINGCasa spodsbjerg, villa i spodsbjerg, langeland (2010)

56

LJUS OCH RYMLIGHETCasa spodsbjerg, villa i spodsbjerg, langeland (2010)

59

60

INBYGGT NÄTVERK – DET MODERNA KONTORSHUSET

ÄR ÖPPET OCH FÖRÄNDERLIGTMIKADO HOUSE, KÖPENHAMN (2010)

61

62

HÄlsoBrinGande arkiTekTUr Med TrÄd, BÄCkar oG sTad soM Granne

det norska radiumhospital, oslo (2009)

63

MaTerial

Tegel möter tegel som möter tegel som staplas och kompone-ras i olika förband. ett murverk av tegel är ett murverk som berättar en historia om skandinavisk byggstil. Tegel bränt på olika sätt, vid olika temperaturer och i all världens olika färger. från det handstrukna hårt brända gula teglet med dramatiska svartbruna markeringar till det maskintillver-kade röda teglet eller det antracitgråa teglet.

i arkitemas arbete med restaurering, ombyggnad och ut-byggning av herrgården nørre vosborg har teglet en helt speciell historia. ladugårdsanläggningen är ursprungligt byggt av tegel från nørre vosborgs eget tegelverk. Tegel till-verkat på plats och uppmurat sten för sten av lokala murare på 1700-talet. dessa tegelstenar gjorde vi allt för att bevara i vår restaurering av ladugården.

Parallellt med ladugårdsanläggningen ligger den moder-na hotellflygeln som arkitema har ritat. ett hotell som res-pekterar platsens själ dels genom att upprepa ladubyggna-dernas profil och långsträckta form, dels genom att placera sig parallellt med den befintliga ladugårdsanläggningen. vi har medvetet gjort ett annorlunda materialval för hotellfly-geln. ett populärt nordiskt material – trä. Trä är ett opreten-tiöst och naturligt material som står i kontrast till de röda tegelstensbyggnaderna. ett material som genomsyrar hela hotellet, även taket, som är klätt med brädor av sibirisk lärk som är sågade vinkelrätt mot träets ådror och lagda omlott.

Man känner omedelbart teglets solida historik, dess ro och saklighet, medan mötet med hotellet är en historia be-rättad med en varm och mild röst skapad av träets taktilitet och nära tillhörighet till naturen.

i akureyri, norra islands huvudstad, ligger ett kulturhus som direkt på fasaden använder ett platsspecifikt material som talar sitt helt egna och slagkraftiga isländska språk. fa-saden är klädd med stockar av den särskilda isländska gra-niten, studlaberg, som i ett vertikalt mönster ger fin rytm till det runda kulturhuset. den robusta och mycket taktila fasaden fortsätts inuti kulturhuset som också har starka re-ferenser till den isländska naturen. Här upplevs det inre of-fentliga gatusystemet som en klyfta mellan klippväggar. en klyfta där husets kärna kläds med vågräta stavar i trä som likt geologiska skikt i klyftan med sina varma uttryck kon-trasteras fint av den råa betongmuren. ett möte mellan två material som ger gästerna i huset en direkt sinnlig upple-velse och som medvetandegör om materialens ursprung och referenser till det omgivande landskapetungdomsbostäder, skejbyparken

65

TrÄ, TrÄ, TrÄnørre vosBorg, hotell och konFerenscenter, vemB (2008)

67

de HisToriska rUM-Men ska forTfarande BerÄTTa HisTorier. resTaUrerinG oCH fÖrnYelse GÅr Hand i Hand

nørre vosBorg, vemB (2008)

69

ISLAND BYGGT PÅ OCH AV STENKulturhus i AKureyri, islAnd (2010)

70

kulturhus, akureyri

73

74

ETT HUS SOM UTVECKLAR SIG. FRÅN MÖRK KOPPAR TILL ÄRGGRÖNT – ETT NYTT KÄNNETECKEN FÖR KÖPENHAMNS NORRA HAMN

KOPPARTORNET, KONTOR I KÖPENHAMN (2004)

75

vardaGsPoesicasa Bohnsen, villa i aarhus (2010)

76

skrifTen PÅ vÄGGen sTÅr i Moderna MaTerialstudentBostÄderna alFa Beta, viBorg (2007)

studentbostäderna alfa Beta

lJUs

ett hus som speglar sig i vattnet. en solstrimma genom ljusa gardiner. ett takfönster som släpper ned solen i vardagsrum-met – ljuset är ett villkor inom arkitekturen, och särskilt i de skandinaviska länderna har solljuset stor betydelse. Un-der hälften av årets dagar är ljus en mycket knapp resurs i skandinavien.

det sällsynta behandlar vi varsamt. så är människan funtad. därför har behandlingen av ljuset blivit en avgöran-de kvalitet i skandinavisk arkitektur. för nordbor kan ljuset inte tas för givet. På sommaren går solen i stort sett aldrig ner och om vintern befinner vi oss under flera månader i en period som skiftar mellan mjukt halvmörker och svart natt. ett ljus som skiftar mycket i styrka och nyans under dagens och årets lopp. ljuset och i hög grad även skuggan är därför en levande medspelare inom arkitekturen.

ett nordiskt hus tar alltid ställning till sitt läge i förhål-lande till solen: det är viktigt att få ett maximalt utbyte av eftermiddagens låga sol om vintern, och om sommaren är det lika viktigt att få det fulla utbytet av den långa dagens varierande ljus. sommaren i skandinavien har långa och ljusa dagar men aldrig den hårtslående sol som i varmare trakter, och därför behöver vi inte avskärmning och tunga fönsterluckor. ljuset är med andra ord alltid med som med-spelare i utformningen av våra projekt. vi vet hur ljus helt basalt skapar välbefinnande och trivsel, och samtidigt är vi mycket medvetna om hur ljuset kan framhäva materialens kvalitet och detaljerna i arkitekturen.

arkitekten kan komponera arkitekturen med ljuset som en viktig samarbetspartner. som en melodi som piffas upp med intervaller och ges liv med en helt klar och ren ton. ljusets ton.

ljus för arbete ska både vara lämpligt och vackert. i projek-tet för kMd:s huvudkontor i aarhus är fasadens fönster inte stora, men placerade så att de ger utsikt över grönområdet runt byggnaden. kMd arbetar med iT och alla arbetsplatser är bildskärmsarbetsplatser. alltför stora fönster skulle or-saka många störande reflexer och bländning på skärmarna. därför får arbetsplatserna i stället den största delen av lju-set som indirekt mjukt ljus från det centrala atriumet. Här strömmar ljuset ner genom takfönstrena och breder ut sig på de slingrande däck som bildar kontorsarealerna. ljuset fungerar som riktningsgivare, skapar en samlingspunkt runt atriet och bidrar till att förklara att detta rum är den centrala mötesplatsen för hela företaget. det mjuka ljuset i dans med det kontrollerade direkta ljuset från fasadens fönster skapar en sammansatt ljussituation som ger bra arbetsplatser.

i kanalhusen i nykøbing sjælland (s. 92-95) är ljuset alltid närvarande och tongivande. ljuset intensifieras genom bo-städernas placering direkt intill kanalerna där speglingar och guldglimt på vattenytan skapar en ljussymfoni som spe-lar ända in i bostäderna via de manshöga fönstren i fasaden.

83

fÖnsTer soM Passar Till arBeTssiTUaTionen dÄrinne Blir dÄrUTe Till en BerÄTTelse oM HÅlkorT oCH rÖrelse

kmd, huvudkontoret i aarhus (2008)

84

ÖresUnd i alla slaGs vÄder oCH alla slaGs lJUs Är HUsens sTÖrsTa aTTrakTion. Tavlor PÅ vÄGGarna Är ÖverflÖdiGatuBorg sundpark, BostÄder, hellerup (2007)

86

87

konsTnÄrliGa reflexionerFrederik viii:s palats, amalienBorg, kÖpenhamn (2010)

89

eTT kUnGasloTT, en konsTUTsTÄllninG, eTT HeM. resTaUrerinGen av frederik viii:s PalaTs oMfaMnar nUTiden i dialoG Med deT fÖrGÅnGnaFrederik viii:s palats, amalienBorg, kÖpenhamn (2010)

90

HÖrde dU vaTTneTs TYsTa skvalPandekanalhusen, BostÄder i nykøBing s (2007)

92

93

sÅG dU HiMlen sPeGla siG i den viBrerande vaTTenYTankanalhusen, BostÄder i nykøBing s (2007)

94

95

eTTerord

reflexion är eftertanke. eftertanke är att alltid ha hållbarhet som en närvarande del av våra projekt – både den energi-mässiga, den materialmässiga och den sociala hållbarheten. Genom en medveten formgivning med uppmärksamheten riktad mot platsens möjligheter och solens gång över himlen har vi framodlat en syn på hållbarhet som inte bara söker teknologiska lösningar, utan som finner den största delen av sin energidesign i klassiska arkitektoniska dygder som solorientering, naturlig ventilation, hållbara material med lång livslängd och andra passiva åtgärder. samtidigt byg-ger vi för människor – våra hus ska användas – användas med glädje – och skapa de bästa rummen för det liv som ska utveckla sig. skapa eftertanke och reflexioner – skandina-viska reflexioner. stämningsbilder från ritkontoret i köpenhamn

96

arkiTeMa arCHiTeCTs – Cool faCTs

arkitema architects har en lång historia som sträcker sig ända tillbaka till 1970 då ritkontoret grundades. Under de över 40 år som har gått sedan dess har ritkontoret stått bak-om en lång rad dagordningssättande bostadsbyggnationer och dessutom otaliga skolor, rådhus, rekreationsfaciliteter, kontorsbyggnationer, sjukhus, restaureringsprojekt, land-skaps- och stadsplanering och mycket mer. i alla våra projekt finns en önskan om att skapa en socialt och energimässigt hållbar arkitektur som utformas i nära dialog med byggher-ren och användaren. en arkitektur som upplevs som både vacker, unik och lämplig för sin användning.

vi är förankrade i danmark i aarhus och köpenhamn men samtidigt en allt större aktör på den nordiska marknaden med ritkontor i stockholm och projektkontor i norge. vi skapar våra projekt med användning av hela den breda ex-pertis som står till ritkontorets förfogande. denna bredd och erfarenhet täcker förutom formgivning även hållbar projek-tering, användarinvolvering och en helhjärtad satsning på 3d-teknologi.

98

arkitema är ett kommanditbolag som ägs av arkitekterna Maa Bendt almvig, Jørgen Bach, Wilhelm Berner-nielsen, Thomas Carstens, Per fischer, kim risager, Poul schülein och den verkställande direktören Peter Hartmann Berg. seniorpartner med särskild anknytning till bolaget är arki-tekterna Maa Michael Harrebek, erling stadager och Hel-ge Tindal. associerade partner är arkitekterna Maa niels Christoffersen, Glenn elmbæk, dorthe keis och Hallgrimúr Thór sigurdsson.

arkitema sysselsätter omkring 200 medarbetare såsom ar-kitekter, landskapsarkitekter, byggherrerådgivare, byggle-dare, byggnadskonstruktörer, byggekonomer, formgivare, tekniska assistenter, grafiker, humanister, kommunikations-medarbetare och administrativ personal. vi alla arbetar med att skapa de bästa arkitektoniska verken.

99

arkitema architects

arkitema k/swww.arkitema.dk

Frederiksgade 32dk-8000 aarhus c

arh@arkitema.dkt +45 7011 7011

mikado houserued langgaards vej 8dk-2300 københavn s

kbh@arkitema.dkt +45 7011 7011

arkitema dotrosenlundsgatan 29 a

Box 17114s 104 62 stockholmsthlm@arkitema.dk

t +46 (0)8 545 856 00

arkitema norgesørkedalsveien 6

n-0306 oslopostboks 7057 majorstuen, oslo

hts@arkitema.dkt +45 7011 701