1

Skåne visar vägen – skånsk idéutveckling och frihetssträvan

2

3

Victoria Benedictssons liv blev en 38 år lång kamp för att förverkliga sina drömmar. Hon dog sommaren 1888. Hennes liv är en berättelse om en människa som försöker lyfta sig ur de givna omständigheterna. Hon ville inte låta samhällets syn på kvinnans roll hindra henne. Hon var inte nöjd med Hörbys lilla värld utan ville ut i den stora.

När hennes pappa sade nej till konst-närliga studier i Stockholm tog Victo-ria saken i egna händer. Flitiga skrivöv-ningar och bildningstörst gjorde henne till en av sin tids viktigaste författare. När Hörby inte gav den intellektuella stimulans som hon behövde knöt hon kontakt med den tidens ledande kul-turpersonligheter i Köpenhamn och Stockholm. När en kvinna inte förvän-tades ge ut böcker skapade hon sig en pseudonym och gav som Ernst Ahl-

gren ut böcker som Från Skåne, Pengar och Fru Marianne.

Victoria Benedictssons liv och strävan illustrerar viktiga delar av det liberala uppdraget. Vilka är det idag som döms till ett torftigt liv på grund av begrän-sande eller fattiga miljöer? Vilka sociala konventioner är det idag som hindrar enskilda människor från att skapa och förverkliga drömmar?

För skånska liberaler kan Benedicts-sons liv också ge idéer om framtida möjligheter. Syre till sin kreativitet fick hon genom att dra nytta av närheten till Köpenhamn och kretsen kring Ge-orge Brandes. Samtidigt upprätthöll hon en naturlig kontakt med det egna landets ledande kulturpersoner i Det unga Sverige.

Skånes regionala utmaning handlar om

Gränsland och knutpunkt

4

att inte vara Sveriges ändpunkt utan knutpunkten mellan Sverige och Dan-mark och vidare ut i Europa. Det är en styrka och en källa till dynamik att ha starka förbindelser med den egna hu-vudstaden Stockholm och samtidigt starka naturliga band till internationella storstaden Köpenhamn. Skåne måste bättre använda sitt läge som vägen till kontinenten. Sverige måste bättre se möjligheterna.

Den här skriften handlar om hur Skå-ne kan visa vägen framåt. Den hand-lar dels om skånsk utveckling, dels om utveckling av det liberala uppdraget. Liberalismen i Sverige har historiskt funnit sin styrka i och färgats av förhål-landen i olika delar av landet. Frisinnet var starkast i Västsverige och Väster-norrland. Göteborgsliberalismen be-tonade frihandel och internationalism. Stockholm har varit avgörande för ut-vecklingen stadsliberalism och kultur-radikalism.

Mycket talar för att det är i Skåne vi finner de trådar som måste plockas upp för att finna den nya tidens liberala utmaningar. Reflektionerna i denna skrift är mina personliga. Nu börjar vi en diskussion om liberalismens framtid. Skåne visar vägen.

CHRISTER NYLANDERORDFÖRANDE FP SKÅNE

5

För något år sedan sade Sveriges infra-strukturminister att en fast förbindel-se mellan Helsingborg och Helsingör inte blir aktuell förrän Öresundsbrons kapacitet utnyttjas fullt ut. Uttalandet avslöjande en oroväckande statisk syn på ekonomisk utveckling. Vem skulle idag hävda att det hade varit bättre att se över färjekapaciteten än att bygga Öresundsbron? Ministern ny-anserade senare sitt uttalande, men likväl är tankemönstret avslöjande. Få platser visar så tydligt som Öresunds-regionen vad förbättrade kommunika-tioner kan innebära för människors vanor och möjligheter. Bron har varit avgörande för den dynamik vi nu ser i Öresundsregionen. En statisk inställ-ning till ekonomi kan medföra åsikten att man först när det inte går att knö in mer folk på Öresundstågen och fler

bilar på bron behöver bygga nytt och investera.

Ett mer dynamiskt och framtidsinriktat perspektiv ger vid handen att det är nu vi behöver investera, att det nu är hög tid att bygga för framtiden. Den dy-namiken handlar absolut inte om ute-slutande offentliga satsningar. Privata kapitalister, kreativa konstnärer och kunnigt folk har tillsammans byggt den utveckling vi nu ser i regionen.

Öresundsregionen är till stor del resul-tatet av en marknadsdriven integration där högre löner och fler jobb på den danska sidan i kombination med lägre priser på boende och konsumtion i Sverige har skapat starka incitament för människor, från olika grupper och inkomstskikt, att bo i Sverige och ar-beta i Danmark.

Regiontänk och rörlighet

6

Låt oss nu öppna för nästa steg och yt-terligare binda samman regionen. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, i kombination med en kraftfull utbyggnad av väg och järnväg i södra Sverige, skulle ytterligare öka rörligheten i regionen.

Parallellt med en sådan utbyggnad måste vi öka takten när det gäller att avlägsna byråkratiska gränshinder. Här vilar ett tungt ansvar på oss politiker. Socialför-säkringsproblem, ar-betsmarknadsproblem och skatteproblem måste lösas snarast.

Att så ännu inte skett är ett mysterium, men beror sannolikt dels på att det inte finns något överstatligt organ som kan fatta bindande beslut, och dels på att man i övriga Sverige inte har förstått problematiken eller dess betydelse. På den nationella politiska nivån ser man inte hur långsiktigt avgörande den skånska utvecklingen är för tillväxt och jobb i hela landet. Inte heller tycks man ha förstått hur integrerad Öresundsre-gionen redan idag är över nationsgrän-serna. Det behövs ett tydligare, gränsö-verskridande regiontänk i rikspolitiken.

Det är ingen slump att skåningar är positiva till EU. Det är inte heller en slump att skåningarna tillhör de mest europositiva. Möjligheterna med för-djupat samarbete mellan Europas län-der blir tydligare i Skåne. I gränsregio-ner runt om i EU prövas nu nya sätt att samarbeta. Bakom den föga upphets-ande förkortningen EGTS göms en möjlighet att fördjupa och strukturera

samarbete i gränsö-verskridande regio-ner. Här kan finnas en möjlighet att på allvar få fart på det jobb som måste göras för att riva hinder för Öresundsintegratio-nen. Man kan bara konstatera att skå-ningarna tänkte rätt när vi vid 1990-talets mitt folkomröstade om EU-medlemska-pet: som för många andra regioner i Eu-

ropa är EU-samarbetet till avgörande nytta för Skåne och Öresund.

Målet för Öresundsintegrationen mås-te vara att det ska vara lika självklart och enkelt att pendla mellan Sverige och Danmark som det är att pendla mellan Stockholm och Uppsala. Då krävs, förutom att krånglet avlägsnas, en gemensam valuta och en politisk

”på den nationel-la politiska nivån ser man inte hur långsiktigt avgö-rande den skån-ska utvecklingen är för tillväxt och jobb i hela lan-det”

7

instans med makt i Öresundsregionen. Också en mängd mindre problem, som försvårar människors vardag, måste omgående ses över. Exempelvis är för-äldraförsäkringen idag konstruerad så att jämställdhetsbonus bara kan betalas ut till föräldrar som tjänar sina pengar i Sverige. Det är inget större problem i Stockholm – men med Öresundsregio-nen som arbetsmarknad påverkar det många småbarnsfamiljers livspussel.

Det finns ibland ett inslag av oginhet i resten av landets attityd till Stockholm och Mälardalsregionen. Det är ytterst improduktivt. Både för Skåne och för resten av landet är det viktigt att Stock-holm fortsätter att växa och utvecklas. Det är bra för oss i Skåne om Förbi-fart Stockholm byggs. Bostadsbrist i huvudstadsområdet är ett problem för hela landet. Det är viktigt för hela Sve-rige att vi har en attraktiv huvudstad, som utmärker sig i kulturella, forsk-ningsmässiga och företagsmässiga sammanhang.

På samma sätt måste politiken på riks-planet inse att Skånes förutsättningar är avgörande för hela landets utveck-ling. Den insikten behövs – omgående – i arbetet med att riva gränshinder. En lösning på de nuvarande problemen i Öresundsregionen är inte en fråga om tro, hopp eller långsiktighet. Det är en nödvändighet, här och nu. Den svens-

ka och danska regeringen måste visa ett helt annat engagemang än nu.

Men det riktiga lyftet, det som säkrar tillväxten i Skåne och gör att Skåne kan bidra till landets välstånd, kräver än större ansträngningar och investe-ringar.

Några förslag:• Inled snarast projektering för

en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör

• Sätt upp en tidsplan för när de byråkratiska gränshindren ska vara avskaffade

• Inför euron och använd EU till att tvinga svenska och danska regeringarna till större engagemang i Öresundsregio-nen

8

9

På kartorna över framtidens förmo-dade tillväxtområden ligger Sverige i utkanten. Vårt geografiska läge är allt annat än optimalt. Det är mörkt och kallt. Få av världens människor förstår vårt språk. Stockholms geografiska placering är problematiskt i ett euro-peiskt tillväxtperspektiv. Öresundsre-gionen har däremot potential att bli en nordeuropeisk nod. Skånes läge innebär att vi kan hamna mitt i, eller mycket nära, flera av framtidens till-växtkorridorer.

Stockholms växtkraft måste fortsatt värnas och utvecklas, men Sveriges stora chans – och därmed stora strate-giska utmaning – ligger snarare i södra Östersjöområdet och de norra delarna av kontinentala Europa. Hamburg/Lübeck och dess axel till Berlin är drag-motorn i en sådan utveckling. Även om vi i dagsläget ser en problematisk ut-

vecklingssituation i Berlin med omnejd är det sannolikt i den riktningen vår långsiktiga tillväxtpotential ligger. Ett Sverige som vill visa framfötterna mås-te via Skåne koppla upp sig på denna tillväxtaxel.

De närmaste fem åren är det en central fråga för politik och näringsliv hur man närmar sig denna marknad. Men först några ord om utgångsläget.

Öresundsregionen står idag för mer än en fjärdedel av Nordens BNP. Det är Nordens största befolkningsregion.

Inom regionen är emellertid såväl till-växt som befolkning ojämnt fördelat. Om Malmö fortsätter växa i den takt som nu, kommer man om något de-cennium att nå över 400 000 invånare. De större kommunerna kommer att fortsätta dra ifrån. Särskilt snabbt växer

Tillväxt och växtkraft

10

de västskånska kommunerna.

Tabellen nedan visar en enkel framräk-ning av de stora kommunernas befolk-ningstillväxt under de närmaste åren. Beräkningen bygger på det osannolika antagandet att tillväxttakten framöver ska bli den samma som de senaste tio åren, men tabellen ger likväl en bild av framtiden.

Kommun Befolkning 1999

Befolkning 2009

Tillväxttakt/år(%), 1999-2009

Befolkning 2034

Malmö 257 754 293 909 1,3 408 780

Helsingborg 116 870 128 359 0,9 162 269

Lund 98 312 109 147 1,1 141 751

Kristianstad 73 897 78 788 0,6 92 479

Hässleholm 48 803 50 036 0,2 53 257

Trelleborg 38 226 41 891 0,9 52 665

Det är i sig inget problem att vissa kommuner är större än andra. Den skånska mångfalden är en styrka. Inom en timme kan man färdas från det heta hamnområdet i Malmö till djupa sko-gar, vackra stränder och nästan ödsliga backlandskap. Men i ett Skåne där rör-ligheten ökar får inte kommungränser bli hinder för rörlighet.

Ett Malmö med 400 000 invånare lå-ter stort, men med internationella mått mätt är det trots allt små städer vi pra-

tar om. Förmodligen alldeles för små för att bli verkligt viktiga tillväxtnoder.Det är i städer som tillväxt skapas. Det är i storstäder det händer saker. Man kan naturligtvis fråga sig varför en skicklig datorprogrammerare eller kreativ PR-konsult inte lika gärna kan sitta i en stuga i Åhus, med havsluft och höga furor runt knuten.

Den digitala infrastrukturen ger ju den möjligheten. Och nog är det möjligt, men det kräver, för de allra flesta, täta besök i storstaden.

Det är egentligen inte så konstigt att stora städer blir ännu större. Tillväxt skapas genom människors möten. Människor och städer är sin egen växt-kraft. Trots att information rör sig allt snabbare blir värdet av att vara smart högre om man finns i miljöer där fler smarta människor rör sig. Man får ny

Källa: Riksdagens utredningstjänst, SCB

11

input och ser nya samband, både inom sitt eget och angränsande områden. Så skapas nya idéer och möjligheter.

Städer och människor, eller snarare människor i städer, skapar förutsätt-ning för tillväxt. Det innebär inte att alla måste vara bosatta i centrum, men den som vill hålla sig à jour med ut-vecklingen måste röra sig i en miljö där man duschas av nya intryck, kreativa samarbeten och nya utmaningar. Välstånd skapas av människor, inte av yttre tillgångar som kapital och natur-tillgångar. Jobben flyttar dit välutbil-dade människor flyttar. Det är genom att människor skapar nya innovationer och genom att människor har färdighe-ter som vi skapar välstånd. Det blir allt viktigare att locka välutbildade männis-kor, men politiken siktar fortfarande alldeles för ofta på fördelaktiga regler för inköp av maskiner eller annan ut-rustning till industrin, snarare än för-delaktiga villkor för kreativa och kun-niga individer.

Därför är det sannolikt att tillväxten också framöver kommer att koncentre-ras kring större städer, även om många väljer att bo utanför städerna, för att få ett lugnare liv och komma närmre naturen. För dessa grupper blir infra-strukturen avgörande för livskvaliteten – bilköer och stillastående pendeltåg

är ingen bra start på dagen. Pendling i sig behöver inte vara något problem, ens över längre sträckor, för de grup-per som exempelvis kan arbeta via da-tor och trådlöst nätverk på resan. Men den osäkerhet och stress som illa fung-erande infrastruktur innebär påverkar människors hälsa, varpå kreativitet och därmed vår tillväxt och utveckling blir lidande.

Infrastruktursatsningar i Skåne be-hövs både på järnväg och väg, men det handlar också om digitala snabbspår och sociala nätverk. Möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med tät tillgång till kreativa miljöer är helt beroende av vår infrastruktur.

En viktig del av ett samhälles sociala infrastruktur handlar om tillit och trygghet. Det handlar om alltifrån ett utvecklat civilt samhälle via tilltron att vård och omsorg finns när man behö-ver den till att polis och rättsväsende effektivt kan bekämpa brott. Det sist-nämnda är av särskilt vikt i en region som Skåne, att vara gränsregion är inte bara en fördel.

Så – vad behöver vi göra?De närmaste fem åren behövs krafttag på ett antal områden. Företagsklimatet i Skåne måste vara i toppklass. På na-tionell nivå måste regeringen tydligare fokusera på att förbättra skattevillko-

12

ren för företagare och nyckelpersoner. Att sänka bolagsskatten är särskilt vik-tigt för Skåne som konkurrerar med Köpenhamnsområdet både vad gäller nyetableringar och befintliga företags fortsatta investeringar. Att avskaffa värnskatten och sänka den statliga in-komstskatten är avgörande för huruvi-da regionen ska kunna locka till sig de skarpaste och mest kreativa hjärnorna. Möjligheterna som skapas genom till exempel ESS (forskningsanläggningen European Spallation Source) får inte slarvas bort av kortsiktiga kamerala överväganden. Det regelkrångel som många företag drabbas av är än tydli-gare i en gränsöverskridande region där man förväntas känna till två län-ders regelverk.

En viktig del för näringsklimatet är en vettig och långsiktig energipolitik. Låga elpriser var länge en nyckelfaktor för svenska industriframgångar. Inte bara hushållen, utan också företagen, drab-bas av höga elpriser. Skåne har flera gånger om drabbats av Barsebäck-stängningen. Vi förlorade arbetskraft och fick sämre luft (eftersom kärnkraf-ten ersattes av fossila bränslen). Nyli-gen har ytterligare en effekt blivit känd. Genom att Sverige delats in i elmark-nadsområden kommer Skåne att få ett högre elpris än resten av landet. Det är helt absurt att vi på detta sätt ska drab-bas ytterligare. Att skånska hushåll och

företag ska betala en extra avgift beror dels på att mindre el produceras här (på grund av Barsebäcknedläggningen), och dels på att överföringskapaciteten är för dålig.

För att möta detta behövs en kraftig utbyggnad av ledningar från norr. Det behövs också en ökad elproduktion i Skåne. Också inbitna kärnkraftsmot-ståndare måste se att alla energislag har sina för- och nackdelar. Mer vindkraft kan behövas, men det är helt oaccep-tabelt att för lång tid framöver låta det skånska landskapet förstöras av dagens ineffektiva vindkraftverk. Därför bör regelverket för vindkraft stramas upp så att naturvärdet väger tyngre. Dess-utom bör staten sluta subventionera vindkraftverk som inte har tillräcklig effekt för att bli långsiktigt försvarbara.

Några förslag:• Bygg ut det sydsvenska väg-

och järnvägsnätet, vi ska vara Sveriges bästa pendlingsre-gion

• Skåne behöver en vettig och långsiktig energipolitik

13

Det lokala företagsklimatet måste för-bättras. Skillnaden mellan olika kom-muner är stora. Mångfald kan vara en styrka, men många kommuner är så små att de inte orkar bära den kom-petens som kan behövas. För att för-bättra servicen och använda skattebe-talarnas pengar mer effektivt bör några kommuner slås sam-man. Initiativet bör komma underifrån, men en gemensam skånsk konferens om sammanslagningar bör genomföras de närmaste åren.

Den stora utmaningen framöver blir emellertid att på allvar blicka framåt och ut. Att öka och utnyttja Öresunds-regionens potential är en nödvändig-

het. Den stora potentialen ligger i att med Öresundsregionen som krok haka fast Sverige och övriga Norden i det tillväxtområde som binds samman av de tyska storstäderna Hamburg, Lü-beck, Berlin – och vidare mot Paris och

norra Italien. Vårt beroende av Tyskland glöms ofta bort i euforin över den kinesiska tillväx-ten. Möjligen tycker vissa politiker och näringslivsföreträda-re att det är trevliga-re att åka på delega-tionsresor till Kina,

och visst ska vi skapa goda förutsätt-ningar för våra företag att exportera till de nya tillväxtmarknaderna, men det är i Berlin, inte Beijing, vi hittar den verk-liga tillväxtfaktorn för Skåne och Sve-

”hela den svenska exporten till Asien är ungefär lika stor som den svenska exporten till Tyskland”

Företagsklimat och gränshandel

14

rige. I sammanhanget måste man också minnas att Hamburg är en viktig knut-punkt för Europas handel med Kina. Mer än hälften av den svenska expor-ten går idag till andra EU-länder. Den asiatiska andelen ökar förvisso, men ligger fortfarande på drygt 10 procent. Det innebär att hela den svenska ex-porten till Asien är ungefär lika stor som den svenska exporten till Tysk-land. På importsidan är beroendet av den tyska marknaden ännu tydligare.

E.ON, Daimler och Thyssen Krupp (Kockums ägare) är exempel på tysk närvaro på den skånska marknaden. Statistiken är undermålig, men nya be-räkningar som Riksdagens utrednings-tjänst gjort på mitt uppdrag visar över-raskande att den skånska anknytningen till den tyska marknaden faktiskt är svagare än Sveriges i övrigt.

Region Arbetsställen Anställda

antal andel* antal andel*

Skåne län 286 0,20 9 344 0,19

Riket 1 844 0,17 64 391 1,50

Det visar på en oerhörd potential i en politik som närmare knyter Skåne och Öresundsregionen till tyska tillväxtcen-ter.

Efter Västra Götaland och Stockholm är Skåne den region som exporterar mest till utlandet. Intressant nog inne-bar den varierade skånska marknaden att vi relativt sett tappade betydligt mindre export under krisåren 2008/09 än de två andra stora regionerna, men å andra sidan tycks Skåne åter halka efter i uppgångsfasen.

Vi behöver en nystart för relationerna mellan Sverige och Tyskland, och det behövs en ny skånsk strategi för ett närmande till den (nord-)tyska mark-naden. Det handlar inte bara om ökad export, utan också om att koppla sam-man arbetsmarknaderna. Det finns re-dan signaler som tyder på att tyskar

Antal anställda och arbetsställen med tysk majoritetsägare i riket och i Skåne den 31 mars 2011*andel av alla arbetsställen och anställda i Skåne län respektive riketKälla: Riksdagens utredningstjänst

15

börjat vända blicken norrut i jakten på kvalificerad arbetskraft.

Kommunikationerna är en viktig fak-tor. Öresundsbron och förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör är naturliga inslag i en strategi för att kny-ta Skåne närmare Hamburg och Ber-lin. Också bron över Fehmarn bält är en viktig svensk angelägenhet. Fram-tida snabbtåg som kopplar samman Stockholm och Oslo med kontinenten kommer att ytterligare stärka bilden av Skåne som Skandinaviens bro till Eu-ropa. Det är genom Sveriges sydliga region som Skandinavien kan kopp-las samman med den nordeuropeiska tillväxtregionen. Svenska snabbtågsin-vesteringar måste ses i denna kontext. Den förenklade bilden av att snabbtåg handlar om att korta restiden mellan Skåne och Stockholm håller alltså inte, även om det i sig naturligtvis är av en viss betydelse. Det gäller nu för näringsliv, kulturliv och offentlig sektor att använda den möjlighet som skänkts från ovan för att mycket effektivt närma denna del av Skåne till Tyskland. Det handlar för-stås om handel och industri, men man får inte glömma att turism är en snabbt växande sektor. Kanske kan vi bli bätt-re på att locka turister med fantastisk natur, avkopplande landsbygd och en

måltidsupplevelse som både rymmer uråldrig ål och nytt närproducerat vin.

Några förslag:

• Bygg snabba järnvägsspår från Stockholm och Oslo till kontinenten med Skåne som knutpunkt

• Stärk det lokala företagskli-matet, Skåne ska sjuda av entreprenörskap!

• Slå samman mindre kom-muner

• Skapa en skånsk strategi för bättre relationer med den tyska marknaden

16

17

Med ett stort universitet och två högskolor inom några mils radie har Skåne en närmast unik position. En mängd stora företag har förlagt sina forsknings- och utvecklingsavdelning-ar till Skåne. Och så tycks det fortsätta – det är glädjande att se hur snabbt man vände Astra Zenecas nedlägg-ning till en möjlighet. Om ett par år står ESS i Lund färdigbyggd. Skåne, som redan idag är en kunskaps- och forskningsregion, blir det i allt högre utsträckning. I Östersjöregionens mitt, med enorma forskningsresurser, har vi alla förutsättningar att bli en ledande högteknologiska kunskapsre-gionen i norra Europa. Men för att bli det behöver vi inte bara spjutspets-forskning och grundforskning, utan också en grund- och gymnasieskola som tillgodoser kunskapskraven. Vi behöver bli bättre på både språk och naturvetenskap, för att kunna vara

relevanta i den internationella debat-ten.

Det pågår en bred diskussion om vad som lite tillspetsat kallas katederunder-visning kontra eget lärande. Det är en välkommen diskussion, som är nöd-vändig för att säkra kvaliteten i under-visningen. Mer lärarledd undervisning behövs.

En av de böcker som betytt mycket för mig är Gustaf Hellströms berät-telse om snörmakaren Lekholm. Den gamle snörmakaren har en fix idé om att hans egna barn och barnbarn ska få det bättre än vad han själv har haft det. Vägen dit heter utbildning. Även om det inte alltid går exakt som han hop-pats är berättelsen om släkten Lekholm i Kristianstad en berättelse om stånds-cirkulation och skolans förmåga att lyf-ta människor ur givna omständigheter.

Lärdomsstäder och forskningsregion

18

Den pedagogiska vind som blåst över Sverige de senaste decennierna har för-svårat för dagens lekholmar att nå sina mål. Forskning visar att det finns ett samband mellan alltför mycket eget ar-bete och sämre studieresultat. Särskilt tydligt är sambandet för elever som kommer från hem utan studievana. Re-sultaten blir sämre och klyftorna ökar. Skolans kompensatoriska roll under-grävs. När elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete försämras resultaten, samtidigt som skillnaderna mellan hög- och låg-presterande elever ökar.

Elever förväntas på egen hand välja studie-innehåll och uppgifter, därefter själva planera och strukturera sitt ar-bete samt slutligen själ-va utvärdera sina insat-ser. Följden har blivit att läraryrket nedvärde-rats, skolans kompen-satoriska roll undergrävts och att fler människor tvingas förbli vid sin läst.

Dåtidens Lekholm slogs mot höga stu-dieavgifter och låga förväntningar. Av-gifterna är nu borta men de föräldrar som idag kämpar för att ge sina barn chans att utvecklas fullt ut måste dess-utom kämpa mot en pedagogik som lämnar många barn i sticket. Särskilt

besynnerlig är inställningen att barn till utlandsfödda förväntas prestera sämre i skolan och därför ofta möts av lägre förväntningar.

Alliansregeringen genomför nu en lång rad reformer som ska bidra till att vän-da resultaten och ge fler barn möjlighet att nå framgång i skolan. Men låt oss för en stund lämna det dagsaktuella, och ta sikte på framtiden. Vilka utma-ningar ser vi då i det skånska utbild-ningsväsendet?

Den svenska, och skån-ska, skolan har genom-gått stora förändringar. Idag finns det ett helt annat utbud av skolor och utbildningar att välja mellan. Kommu-nala skolor har kom-pletterats med privata alternativ. Valfriheten har ökat och möjlighe-ten att själv bestämma

över sin egen och sina barns utbildning har stärkts. Kvaliteten skiftar dock, och därför bör kraven på jämförbarhet för-tydligas, så att man kan göra välinfor-merade val. Inom ett decennium kommer Dan-mark och Tyskland förbindas landvä-gen och Skåne kopplas därmed direkt samman med den europeiska kontinen-

”sedan slutet av 90-talet har antalet skån-ska ungdomar som lär sig tyska mer än halverats”

19

ten. Idag pendlar skåningar varje dag till arbeten i Danmark. En stor andel av dem är ungdomar som fått sitt för-sta riktiga jobb i Köpenhamn. Mycket talar för att det i framtiden kommer att bli ännu fler. Det kräver förändringar i skolväsendet. Det finns en rad oroande tecken på att skolan inte följt med i internatio-naliseringen. Fler skåningar, inte färre, måste i framtiden kunna läsa och skriva på både danska och tyska. Fler elever måste ges möjlighet att lära sig våra grannländers språk i skolan. Språkkun-skaper är visserligen viktigt för svens-ka ungdomar generellt, men just vad gäller danska och tyska är det rimligt att Skåne går före. Sannolikheten för ungdomar i vår region att som vuxna handla och arbeta med danskar och tyskar blir betydligt större än för ung-domar i norra eller mellersta Sverige.

Eleverna bör redan i ett tidigt skede få kontakt med våra grannländers språk, och redan i grundskolan få möjlighet att lära sig danska. Alla skånska elev-er ska kunna förstå enklare talad och skriven danska, vilket exempelvis kan uppmuntras genom att man i skolan regelbundet exponeras för danska tv-program och tidningar.

För att stärka språkkunskaperna och integrationen med närområdet bör fler

internationella skolor inrättas i Skåne. I framtiden kommer inte bara fler skå-ningar att arbeta eller studera på an-dra sidan Öresund och Östersjön, det kommer också komma allt fler ameri-kaner, japaner, danskar och tyskar till Skåne.

Med de universitet och de högskolor som finns i regionen, och med ett fler-tal stora internationella företag, kom-mer behovet av kvalificerad arbetskraft från vår omvärld sannolikt att öka, inte minst efter etableringen av ESS-an-läggningen i Lund. Många av dem som söker sig hit har familj, och på samma sätt som vi som idag bor här ställer de krav på bra skolor för sina barn och ungdomar. Om vi vill attrahera dem, vilket gynnar vår tillväxt, våra skattein-täkter och därmed vår välfärd, behöver vi fler internationella skolor.

Att så få skånska ungdomar väljer att läsa tyska i skolan är ytterst beklagligt. År 1997 hade 44 procent av de skån-ska ungdomarna minst en godkänd kurs i tyska i sitt slutbetyg. 2010 var det bara 16 procent. Eller uttryckt på annat sätt: Sedan slutet av 90-talet har antalet skånska ungdomar som lär sig tyska mer än halverats. Utvecklingen är liknande i resten av landet.

Nu behövs en medveten satsning från de lokala skolpolitikernas sida, där man

20

gör studier i tyska mer attraktiva för elever på grundskole- och gymnasie-nivå. Genom vänortssamarbeten kan man exempelvis komplettera språk-undervisningen med utbytesprogram med tyska skolor. Detta skulle dels skapa en morot för att välja att läsa tyska, och dels komplettera den mer teoretiska undervisningen med prak-tik – att tala och umgås med ungdomar som har tyska som modersmål.

Också inom den högre utbildningen måste man vara beredd på förändring. I takt med att behoven växer och Skånes olika delar växer ihop måste man också diskutera framtidens högskolestruktur. Den konkurrens som idag finns mellan lärosätena är i sig positiv. Konkurrens gör att man skärper sig. Samtidigt finns det stor potential i att också utveckla samarbetet mellan Skånes akademiska utbildningar.

Campus Helsingborg är ett bra exem-pel på att universitetets bredd och djup kan användas också utanför universi-tetsorten. Samarbetet mellan Högsko-lan i Kristianstad och Lunds universitet om lärarutbildningen är ett annat gott exempel. Där behövs en öppenhet för att diskutera fortsatt och fördjupat samarbete. Genom ett närmande mel-lan Kristianstad och Lund skulle till exempel tillgången till akademisk ut-bildning i nordöstra Skåne (som idag

har jämförelsevis låg utbildningsnivå) kunna öka väsentligt.

Kanske kan vi låta oss inspireras av hur högskolevärlden organiseras i Kalifor-nien där UCLA, UCSF och åtta andra campus omväxlande samarbetar och konkurrerar? Kanske kan ett sådant samarbete ge den dynamik och den höga kvalitet som krävs för att Skåne ska fånga upp de möjligheter som nu skapas genom tunga forskningsinves-teringar. Tanken måste få prövas. För-ändringsvilja måste finnas. Kvalitet är viktigare än närhet.

Några förslag:

• Låt alla skånska grundskole-elever lära sig förstå enklare talad och skriven danska

• Bygg ut de kommunala vän-ortssamarbetena med tyska städer så att alla skånska gym-nasieelever som läser tyska får möjlighet till utbytesprogram med Tyskland

• Öppna för ökat samarbete inom den akademisk utbild-ning, inspireras av Kalifornien

21

22

Föreställningen att vi gått från indu-stri- till tjänstesamhälle är lika långli-vad som den är felaktig. Stora delar av svensk välfärd byggs ännu i industrin och på verkstadsgolvet. Men vi rör oss tydligt och säkert i riktning mot tjänstesamhället. Produktionen flyttar utomlands. Kvar bli forskning, utveck-ling och distribution. Samtidigt finns ett stort antal jobb som inte påver-kas nämnvärt av den förändringen. Vård, skola och omsorg är och förblir personalkrävande och personlig verk-samhet, där mötet mellan människor är centralt. Här finns en av nutidens stora jämställdhetsutmaningar, i form av begränsade utvecklingsmöjlig-heter och (i relation till utbildnings-nivån) låga löner. Kvaliteten i denna verksamhet avgörs av de anställdas kompetens och de förutsättningar de ges på arbetsplatsen.

I Skåne finns också en allt större grupp människor, företrädelsevis i kreativa yrken, som på grund av digitaliseringen är mer mobila än tidigare. I framtiden kan de vilja jobba tre dagar hemma i Kristianstad, och pendla två dagar till Köpenhamn. Hur vi löser framtidens infrastrukturutmaning blir avgörande för om de väljer att göra så, eller att helt enkelt flytta till Köpenhamn.

Jag tror också, och detta är en högst personlig fundering, att Skåne i fram-tiden kommer att locka fler kreativa ungdomar, som en generation tidigare skulle flyttat till Stockholm. Öresunds-regionen upplevs som spännande, kre-ativ och framtidsinriktad. Dessutom finns här en närhet till Europa som lockar. Från Malmö kan du ta tåget inte bara till Danmark, utan också till Kastrup. Världen är närmre här, och

Ett gott liv

23

det kommer bli allt tydligare de kom-mande 20 åren.

Men oberoende av hur och var vi arbe-tar är boendet och livspusslet oerhört viktiga för vårt välbefinnande. Vill vi bo i staden, i förorten eller på landet? I villa, i radhus eller i lägenhet? Hem-met är en avvägning mellan dröm och praktisk möjlighet, mellan det önskade och det görbara. Men hemmet är inte bara det faktiska huset el-ler lägenheten vi bor i, utan också dess omgivning. Hur vi trivs handlar om allt från bostadsområdets belysning till vilken service vi finner i när-miljön.

I Skåne finns alla möj-ligheter till det goda boendet. Här kan du välja mellan de bohe-miska kvarteren kring Möllevångstor-get i Malmö och de vindpinade vil-lorna i Landskronas Ålabodarna. Från Skånelängan på Österlen till torpet i Skånes Fagerhult, från radhuset i Hö-ganäs till den havsnära lägenheten i Trelleborg. Men i praktiken väljer vi naturligtvis ofta att bosätta oss förhål-landevis nära jobbet. Så kommer det sannolikt inte att vara i framtiden. När

allt färre jobbar hela sitt yrkesliv på samma arbetsplats, eller ens ett decen-nium på samma ställe, kommer arbets- och bostadsort i mindre utsträckning gå hand i hand. Detta måste politiken förhålla sig till i sin övergripande sam-hällsplanering och utveckling.

Skåne är tätbefolkat. På en förhål-landevis liten yta lever över en miljon

människor. Här finns goda möjligheter att skapa Sveriges bästa kollektivtrafik, att minska bilismen både i och omkring städerna och att uppmuntra en miljö-vänlig livsstil. Vi har också, genom de kor-ta avstånden och de många relativt stora städerna, goda möj-ligheter att satsa på elbilar, och därmed minska vår förbruk-

ning av fossila bränslen.

Men livet är mer än livspusslet och den storskaliga samhällsplaneringen. Det handlar också om vad vi fyller tillva-ron med. Kultur och kreativitet gynnar utvecklingen, eftersom kreativa centra attraherar människor med goda idéer. Kulturen har också ett värde i sig, och Skåne visar redan idag framfötterna

”den som vill lära sig mer om fram-tidens liberala utmaningar bör besöka Rosen-gård, men också stanna till en bra stund i Lands-krona”

24

på detta område. Här finns spännande arkitektur, ett antal teatrar, konsthal-lar och kulturinstitutioner. Från Lars Vilks Nimis och Dunkers i nordväst via Wanås i nordost och Kulturen i Lund till Skånes Dansteater vid foten av Turning Torso i Malmö – Skåne är en oerhört spännande region. Men mer kan och bör göras för att uppmuntra och inspirera till kreativitet.

Bland annat måste politiker våga släppa på tyglarna, och därmed bidra till ökad mångfald. I större städer vore det önsk-värt med fler utpräglade kulturkvarter, där små företag och ateljéer skapar en kreativ miljö. De skånska kulturinsti-tutionerna kan stärkas ytterligare, och sätta Skåne på kartan internationellt, genom att man medvetet satsar på att rekrytera internationellt framstående konstnärliga ledare i verksamheten (minns Malmös ställning i teatervärl-den under Ingmar Bergman tid som re-gissör på stadsteatern!). Och genom att fortsätta uppmuntra banbrytande och nyskapande arkitektur skapar vi ett in-spirerande landskap, både i stadsmiljö och på landsbygden. Politiken kan aldrig definiera det goda livet. Det måste vara upp till den en-skilde medborgaren. Men politiken kan skapa ett samhälle av möjligheter, utan glastak och frihetsinskränkningar. Poli-tiken kan också skapa förutsättningar

för individen att växa – genom goda skolor, lika karriärmöjligheter och nya intryck från konst, litteratur och arki-tektur.

Den som vill lära sig mer om framti-dens liberala utmaningar bör besöka Rosengård, men också stanna till en bra stund i Landskrona. Det är ingen slump att den gamla industristaden numera är ett av Folkpartiets starkaste fästen.

I flera skånska bostadsområden finns idag stora problem med segregation och utanförskap. De barn som växer upp med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden, varav många dess-utom står utanför den svenska språk-liga gemenskapen, måste få stort stöd för att kunna bli en del av det skånska samhället. De måste, liksom alla andra barn i Skåne, ha tillgång till språket och skolan på ett sådant sätt att de också upplever ett samhälle av möjligheter, där bara fantasin sätter gränser.

Victoria Benedictssons pappa vägrade sin dotter att resa till huvudstaden för att studera. Ändå blev dottern en känd författare, med stort inflytande i sin tids samhällsdebatt. Hennes nutida systrar känner vi bland annat under namnen Pela och Fadime – unga kvinnor som låsts in och slutligen berövats sitt liv av tvingande patriarkala strukturer.

25

En integrationspolitik som ger män-niskor egenmakt och frihet handlar till stor del om skola, språk och jobb, men också om att avslöja de förväntningar i omgivningen – i familjen och samhället – som stänger individer inne i trånga sammanhang.

Några förslag: • Förenkla pendlingen med

blandade trafikslag som kol-lektivtrafik och cykel

• Engagera internationellt fram-stående konstnärliga ledare på skånska kulturinstitutioner

• Ha höga ambitioner för varje barn för att bryta utanförskap och öka friheten

26

På många sätt liknar detta århund-rades liberala utmaningar det före-gåendes: det handlar om individens frihet att forma sitt liv. Den rätten, i kombination med en mångfald av möjligheter, är det närmsta en libe-ral politik kan komma ett erbjudande om ett gott liv.

Samtidigt ser utmaningarna också helt annorlunda ut. Globaliseringen skapar fantastiska möjligheter för konsum-tion, arbete och resor. Den digitala tekniken. Kraftigt sänkta kommunika-tionskostnader. Öppnare gränser ger mångfald, och ökar valmöjligheterna.

Den nya tidens problematik är också tydligt representerad i Skåne. Segre-gation hindrar individers utveckling. Tydligast manifesteras den i bostads-områden där skolan har dåliga resultat, arbetslösheten är hög, otryggheten är

stor och gammeldags strukturer tillåts hålla kvinnor tillbaka.

Utmaningar finns också i det faktum att nationalstaten tappar makt i en tid där människor och företag rör sig allt friare över nationsgränser. Det svenska välfärdssystemet är till stor del byggt på statliga system. Det skapar ett be-roende av en fungerande stat och ett fungerande skattesystem. Skulle detta utmanas, vilket sker genom globalise-ringen och digitaliseringen, utmanas också vårt trygghetssystem.

Den skånska utvecklingen talar för att nytänkande behövs. Den enskildes beroende av staten måste minska och den enskildes egen makt öka. Byrå-krati ska bekämpas, sociala system ska skapa trygghet för den som har det svårt, men inte fälla den som kan stå själv. Man ska inte utesluta att delar av

Liberala utmaningar

27

välfärdspolitiken behöver flyttas från stat till region eller kommun för att bli mer flexibel. Men viktigast är att öka människors kraft och förmåga till eget ansvarstagande.

För att ta ett större eget ansvar krävs också en förmåga att fatta välgrundade beslut. Det är hög tid att bildningsi-dealet återupprättas. På resa i en för-änderlig värld behövs en välfylld ryggsäck, och en förmåga att fortsätta fylla den med kunskap och insikter. Ökat eget sparande, flexibla trygghetssys-tem och ökade resurser för den enskilde för att klara omställningsperio-der är förslag som regelbundet lyfts i samhällsdebatten. Det är hög tid att damma av tanken på individuella kom-petenskonton.

En annan viktig lärdom av den skånska situationen är att företagsklimatet krä-ver radikal förbättring. Det handlar om allt från attityder till entreprenörskap till den skattepolitik som bedrivs på nationell nivå och den förmåga kom-muner har att effektivt och rättssäkert hantera små företags önskemål. Vi behöver en ökad flexibilitet i ekono-

min och den fås genom en kombina-tion av att företagare känner att de kan satsa nytt och att anställda känner sig trygga i att kunna få nya jobb när de gamla försvinner – och dessutom hyf-sade villkor däremellan. Sverige måste i högre grad inspireras av det man i Danmark kallar flexicurity. Det är märkligt att politiker talar vack-

ert om integration över gränserna, men att det-ta alltid tar stopp vad gäller policyutformning och regelförenkling för dem som arbetar i gränsområden. Det är väldigt tydligt att olika regelverk ger olika ef-fekter när man ser på exempelvis ungdoms-

arbetslösheten.

Jag vågar påstå att Skåne, tack vare Öresundsintegrationen och vårt geo-grafiska läge, är den del av Sverige som har överlägset bäst möjligheter till ut-veckling.

När liberaler funderar över framtidens politik finns all anledning att fördjupa studiet av Skånes utmaningar och möj-ligheter. På samma sätt som Västkus-ten, Västernorrland och Stockholm präglat tidigare decenniers idéutveck-ling måste Skåne nu sätta tydligt av-

”Låt Skåne visa vägen till ökad frihet, ökat eget ansvar och mer dyna-mik.”

28

tryck för framtiden. Folkpartiet behö-ver dra lärdom av Skåne.

Folkpartiet har en stolt historia att luta sig mot. Göteborgsliberalismens in-ternationalism, stadsliberalismens to-lerans och frisinnets varma hjärta och betoning av ansvarstagande behövs också framöver. Däremot behövs min-dre av den ibland överdrivna folkpar-tistiska tilltron till social och politisk ingenjörskonst. Istället bör vi betona mer av eget ansvarstagande, dynamik och egenmakt.

Victoria Benedictsson bodde med sin äldre make i postmästarhuset i Hörby. Han var för övrigt drivande bakom stadens första bibliotek. Senare skulle

den liberala kämpen Erik Pettersson bo i samma hus under flera år.

Pettersson var vän med Bertil Ohlin och en av grundarna till Folkpartiets ungdomsförbund.

Historien, också den anekdotiska, kan inspirera. Jag menar att en ny genera-tion liberaler måste försöka se världen genom Victoria Benedictssons ögon. Å ena sidan ser vi de möjligheter som dy-namik och öppna gränser kan ge både en region och dess invånare. Å andra sidan ser vi hur intolerans och socia-la strukturer kan låsa den enskilde. I Öresundsregionen syns dagens liberala utmaningar som tydligast, men också framtidens möjligheter och lösningar.

29

Egna noteringar

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

30

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

31

32

Folkpartiet liberalerna Skåne

Östergatan 3, 211 25 Malmö • Tel. 040-33 08 70

skane@folkpartiet.se • www.folkpartiet.se/skane