SKAP-nytt 1 2016

SKAPNYTT

SPECIALEN: Sista striden om upphovsrättenAlfons möter generalsekreterare FischerÖgonblicket – Jennie Abrahamson om ett avgörande SKAP 90 år – Helga Schött är moder SKAP Gilda Romero – Ny pr- och kommunikationsansvarig för SKAPExpertfrågan – Varför får jag kvarskatt?Jan, Ester, Nikke, Thelma, Rami och många fler nya medlemmar

NR 1 • VÅREN 2016 SKAP – SVERIGES KOMPOSITÖRER OCH TEXTFÖRFATTARE

Embees universum

2

Jag slås ofta av tanken att allt hänger ihop. När jag beskriver några av de frågor vi arbetar med för en ny medarbetare inser jag att det inte går att prata om en enskild fråga utan att diskutera

helhetsbilden. Det blir också tydligt hur många av de frågor och plattformar, som hänger så tätt samman och som vi jobbat med under många år, nu verkligen börjat ge resultat.

Något som löper som en röd tråd genom allt vi gör, och även genom detta nummer av SKAP-nytt, är frågan om mångfald. Flera av våra med-lemmar har upplevt att mångfalden har haft

svårt att hävda sig till och med inom public service, kanske som en följd av att public service-kanalerna under en period ansåg sig tvungna att konkurrera med de kommersiella kanalerna på deras villkor. Nu ser man tecken på att public service börjar hitta tillbaka, och läget ser ljusare ut även om det finns mycket kvar att göra. Jag hoppas och tror att SKAP bidragit till kursändringen genom träget påverkansarbete, men den är framförallt ett resultat av samarbete. SKAP ingår till exempel, som enda upphovspersonsorganisation, i en arbetsgrupp som arbetar för ökad mångfald i media. Och efter att SKAP tagit fram förslag om genrebaserade webbkanaler har Sveriges Radio:s VD bett SKAP att konkretisera just detta förslag, ett arbete som pågår just nu.

SKAP kan och ska dock aldrig gå in och tycka om innehåll i enskilda program, utan vi fortsätter vårt framgångsrika påverkansarbete för mångfald i media på en principiell och övergripande nivå. En

exempel på detta är den kollektiva förvaltningen, som är en så viktig förutsättning för att mångfalden ska bestå. Har vi en välfungerande licens som täcker hela den musikaliska repertoaren kommer det att gynna ett brett, varierat och inkluderande musikutbud!

Mångfaldsfrågan är inte bara en angelägenhet för oss på hemmaplan utan går såklart också över nationsgrän-serna. Genom International Music Council, ”musikvärl-dens FN”, träffade SKAP i mitten av mars sammanslut-ningen för de europeiska public serviceföretagen European Brodcasting Union, EBU, och även dessa möten handlade om mångfald inom public service.

EBU påverkar sina medlemmar, medlemmar som till exempel Sveriges Radio och SVT. Och vi påverkar genom IMC som har EBU som medlem. Vid det här laget förstår ni säkert vad jag menar med sammanhang…

Just musikorganisationen IMC fördjupar vi oss i detta nummer av SKAP-nytt. På sidan 12 i tid-ningen möter jag IMC:s generalsekreterare Silja Fischer i ett samtal. Hon har kallats en av musik-

världens mest inflytelserika doldisar, och i vårt samtal pratar vi mycket om mångfald som engagerar henne starkt. Hon berättar om sin egen uppväxt med klassisk musikskolning i forna östblocket, och om hur viktig skola och utbildning är för musikalisk mångfald. Något som såklart också ligger SKAP varmt om hjärtat och som vi också jobbar mycket med i vår och Kulturskolerådets satsning på komposition och musikskapande i Kultursko-lan.

Musikalisk mångfald börjar och slutar dock med en stark upphovsrätt, den skulle aldrig vara möjlig utan. Och frågan är mer än någonsin på tapeten då EU:s upphovsrättsdirektiv nu

ska implementeras inom EU. Du kan läsa mer om vad som händer på den fronten i journalisten Magnus Frank-lins artikel på sidan 6.

De komplexa sammanhangen kan ibland göra att livet känns komplicerat, det vore säkert mycket enklare om man bara behövde ha en tanke i huvudet samtidigt. Men för att främja SKAP:s medlemmars intressen måste SKAP fortsätta vara aktiva och drivande i olika frågor, på olika arenor. Det är så vi får till stånd en hållbar föränd-ring!

Ordförande / [email protected]

”Musikalisk mångfald börjar och slutar dock

med en stark upp-hovsrätt, den

skulle aldrig vara möjlig utan. ”

Det handlar om hur pusselbitarna hör ihop

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

FOTO

: JO

HA

N O

LSS

ON

3

Det handlar om hur pusselbitarna hör ihop

INNEHÅLL

NYHETER & NOTISER Bättre koll på stålarna med SKAP:s ekonomikurser, Alfons enhälligt omvald som ny ECSA-ordförande, nyckeln till framgång i Japan, dags att söka stipendier, rundabordsamtal och mikrolicens. s/4–5

SPECIALEN – SISTA STRIDEN EU:s upphovsrätt är daterad och en ny står inför dörren. Men räkna inte med en revolution, snarare en reform styrd av den digitala teknikens villkor och intressegruppernas förmåga att kraftsamla. s/6–11

ALFONS MÖTER SILJA FISCHER Född och uppvuxen i censurens Öst-tyskland – nu basar Silja Fischer som generalsekreterare för International Music Council, ”musikvärldens FN”. s/12–15

HEMMA HOS – EMBEEMagnus ”Embee” Bergkvist föddes i Västerås och siktade på New York. På vägen blev han en av svensk hiphops största producenter och för-grundsfigurer. s/16–19

SKAP-NYTT Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda.Redaktör: Peter Willebrand.Redaktionsråd: Gilda Romero, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck.Formgivning: Christer Lythell/Lovstrom Content.Omslag: Magnus Bergkvist. Foto: Anna Rut Fridholm.Tryck: DanagårdLITHO.ISDN 0347-14032

SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare– är Sveriges organisation för yrkesverksammakompositörer, textförfattare och bearbetare.

SKAPSveriges kompositörer och textförfattareBox 17092104 62 [email protected]: 08-783 88 00

INNEHÅLL/SKAP-NYTT NR 1 2016ÖGONBLICKET – JENNIE ABRAHAMSON Om ett musikaliskt ögonblick som blev avgörande: ”Jag hade hittat till-baka till barndomens självklarhet, där inget fanns att ifrågasätta och inget längre var komplicerat. s/20–21

SKAP 90 ÅR Helga Schött är Moder SKAP – den som både stod för startkapitalet och höll ordning i en herrklubb där med-lemmarna inte alltid kunde hålla sams. s/22–23

NYA MEDLEMMARSKAP fortsätter att växa. Adrian Modiggård, Janne Bark och Lisa Eriksson Långbacka är bara några av våra senaste medlemmar. s/24–25

GILDA ROMERO VILL VARA MODIG Tydlighet och mod är viktigt för Gilda Romero , ny pr- och kommunika-tionsansvarig för SKAP. Hon kommer närmast från jobbet som pr- och opinionsansvarig på Riksteatern. s/26 EXPERTFRÅGAN Varför får jag restskatt? SKAP:s expert på ekonomifrågor Anna Berkius Kolte svarar. s/27

SKAP ILLUSTRATEDSKAP:s Anders Lidén om desperat stipendieprosa. s/28

12 16 20Magnus BergkvistSilja Fischer Jennie Abrahamson

FOTO

: PA

ULI

NA

PE

RS

SO

N

FOTO

: AN

NA

RU

T F

RID

HO

LM

FOTO

: FR

AN

ÇO

IS D

E R

IBA

UC

OU

RT

4

HISTORISKT EU-SAMARBETEHAR INLETTS

NOTISER

FOTO

: GIL

DA

RO

ME

RO

FOTO

: GIL

DA

RO

ME

RO

FOTO

: MA

RC

ELL

O M

AS

IER

O

ALFONS KARABUDA OMVALD SOM ECSA-ORDFÖRANDE

Hur skriver man musik för världens näst största marknad, Japan?

I början av mars höll låtskrivaren Magnus Funemyr och Hiroko Adachi, creative A&R på Soundgraphics Inc. i Tokyo ett seminarium hos SKAP.

Temat för seminariet var Inside J-Pop och Magnus och Hiroko för-klarade bland annat det japanska perspektivet på kreativitet, hur det är att skriva för japanska artister och hur det skiljer sig från att skriva för en västerländsk marknad.

– Många musikskapare, framförallt i den yngre generationen är nyfikna på hur japanska marknaden fungerar, säger Johan Hammarbäck som är ansvarig för SKAP:s seminarieverk-samhet.

På seminariet fick deltagarna allti-från praktiska tips till förslag på nya kontakter i Japan.

– Vi ser över möjligheten att följa upp med flera liknande seminarier, som ger en fördjupad inblick i andra marknader. Det finns också många medlemmar med erfarenheter från olika länders musikmarknader, säger Johan Hammarbäck.

Alfons Karabuda återvaldes i början av februari som ordförande för ECSA, the European Composer and Songwriter Alliance.

ECSA förhandlar med EU:s och den globala musikbranschens mäkti-gaste beslutsfattare i högaktuella frågor som rör transparens, rättvisa villkor, upphovsrätt och yttrandefrihet.

– Därför känns det extra roligt att få göra skillnad i frågor som är så viktiga, inte minst för SKAP:s med-lemmar, säger Alfons Karabuda.

Alfons Karabuda leder ECSA:s

arbete under en 3-årsperiod. ECSA fick under 2015 även förtroendet att att leda ECSA-initiativet Authors’ group, som utöver musiker också består av författare, journalister regis-sörer och dramatiker.

Totalt representerar ECSA över 30 000 professionella kompositörer och låtskrivare i 25 europeiska länder, och har 50 medlemsorganisa-tioner i Europa. Läs mer om arbetet med det nya EU-direktivet på sidorna 6–11.

BIG IN JAPAN – SÅ FUNKAR DET!

Hiroko Adachi, creative A&R på Soundgraphics Inc. och Kevin Erazo minglar på Inside J-Pop.

Japanska J-Popgruppen Momoiro Clover Z.

Var tar konsumenternas pengar vägen i den digitala värdekedjan? Och hur påverkas hela musikaliska näringskedjan av orättvisa och icke-transparenta avtal?

Strax efter årsskiftet inledde konsumentorganisationen BEUC ett samarbete med Authors’ group, som förutom kompositörerna i ECSA består av journalister, förfat-tare, regissörer och manusförfat-tare, för att nå genomslag i EU-parlamentet

– Under många år har konsu-menter och upphovspersoner framställts som två grupper med motsatta intressen, när det i själva verket är så att de som skapar innehåll och de som tar del av innehåll har samma intresse av en välfungerande lagstiftning och en transparent bransch, säger SKAP:s Alfons Karabuda.

Han bedömer att hela bran-schen gynnas av att företrädare för upphovspersoner och konsu-menter nu för första gången sam-arbetar i påverkansarbetet mot

EU:s beslutsfattare.

– Det som är dåligt

för konsumenterna är dåligt för upphovsperso-

nerna och tvärtom. Vi är inte bara viktigast i näringskedjan, utan själva anledningen till den. Plocka bort oss som skapar musiken eller de som lyssnar till den och du har en näringskedja utan syfte. Men det finns ett antal spännande alternativa lösningar och modeller, understryker Alfons Karabuda.

– Det är rättvisa och hållbara modeller vi tillsammans ska värna, och som är framtiden för en blomst-rande kreativ industri, säger han.

Grupperna kommer att träffas löpande under våren för att med förenade krafter sätta prägel på EU:s upphovsrättsreform som man kan läsa mer om på sidan 6–11 i tidningen. SKAP har en central roll i arbetet genom sitt ordförande-skap i ECSA.

5

FOTO

: JE

AN

ETT

E A

ND

ER

SS

ON

FOTO

: AN

DE

RS

LID

ÉN

MIKROLICENS TESTAS UNDER ETT ÅR Det finns en utbredd okunskap om vilka regler som gäller när man lägger upp låttexter på nätet.

– Många vet inte att man måste fråga den som skrivit texten om lov. De flesta känner till att det finns något som heter upphovsrätt, men varför den finns och vad den innebär rent praktiskt, är det inte många som vet, säger Nutta Hultman, tidigare chef på Musikför-läggarna.

Därför kommer de svenska musikförlagen, med stöd av

musikskaparnas organisationer SKAP, FST och Stim:s promotion-nämnd genomföra en upplysnings-kampanj om vilka regler som gäller.

I samband med kampanjen lan-serar Musikförläggarna även en mikrolicens, som syftar till att göra det enklare för den som till exempel vill lägga upp en låttext på sin sajt. Licensen genomförs under en ettårsperiod och utvärderas där-efter för att eventuellt etableras permanent.

– Faller man inom ramen för

licensen så är det väldigt enkelt att göra rätt för sig, säger Nutta Hultman.

För att få använda mikrolicensen ska sajten vara:• Icke-kommersiell (och fri från

annonser).• Politiskt och religiöst obunden• Innehålla max 20 verk (låttexter,

noter eller ackord).• Max 10 000 unika besökare per

år.

SKAP HJÄLPER DIG DEKLARERA Under våren arrangerar SKAP två ekonomikurser inför deklarationen.

Kurserna ger dig grund-verktygen för att klara enklare bokföring och vägledning i att deklarera. Du får bland annat lära dig hur du bokför royal-ties, hur momsdeklarationen ska fyllas i och andra moms- och lönefrågor.

För dig som missade första tillfället 14 mars finns möjlig-het att delta på det andra kurstillfället, som äger rum 18 april. Håll utkik efter inbjudan i medlemsbrevet! Har du spe-cifika frågor som du vill ska behandlas? Skicka dem redan nu till [email protected]

SKAP, representerad av SKAP:s ord-förande Alfons Karabuda, ingår sedan 1 mars i en arbetsgrupp bestående av sju personer som satts samman av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Arbetsgruppen, som kommer ses varannan vecka under våren, har fått

till uppgift att konkretisera arbetet att hitta vägar för att komma till rätta med illegal användning av upphovs-rättsskyddat material på internet.

Arbetsgruppen är sprungen ur det rundabordssamtal hos kulturminis-tern som Alfons Karabuda var inbju-

den till i början av februari, där flera aktörer både från den politiska och kommersiella världen deltog.

Arbetsgruppen kommer att presen-tera sitt förslag i juni 2016.

SKAP TAR PLATS I EXPERTGRUPP

Alfons Karabuda ingår i arbetsgruppen som satts samman av kulturminister Alice Bah Kuhnke.

SÖK SKAP:s STIPENDIER!STIPENDIUM TILL EVERT TAUBES MINNESKAP:s stipendiefond till Evert Taubes minne har till syfte att utdela ett stipendium om 40 000 kronor årligen, till upp-hovspersoner, organisationer eller enskilda som verkar i Evert Taubes anda.

TED GARDESTADS MINNESFONDTed Gärdestads Minnesfond delar varje år ut ett pris i form av ett stipendium. Syftet är att stödja och uppmuntra unga kompositörer och artister. Sti-pendiesumman är 40 000 kr.

Sista ansökningsdag för Taube-stipendiet är 30 mars, och Ted Gärdestads-stipendiet den 9 april. Läs mer om stipen-dierna på www.skap.se

6

EU:s upphovsrätt är daterad och står inför förnyelse. Men räkna inte med en revolution, snarare en reform styrd av den digitala teknikens villkor och intressegruppernas förmåga att kraftsamla, skriver Magnus Franklin, chefskorrespondent för den juridiska nyhetsbyrån MLex Market Insight.

SPECIALEN DEN NYA UPPHOVSRÄTTEN

SISTA STRIDEN

TEXTER: MAGNUS FRANKLIN ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN

Ett kul experiment att testa själv: Åk ner till Bryssel, och ställ dig på esplanaden framför EU-parlamentet. Börja sprida ryktet att det är

en upphovsrättsreform på gång. Luta dig tillbaka mot en pelare och glöm för all del inte att ta med en stor balja popcorn. Från väst tågar så små-ningom en armé franska kulturidoler in. Från öst kommer ett skepp som seglar under piratpartiets flagg. Och med Atlantens nordanvind kommer streamingtjänster från Silicon Valley i B-52:or, laddade med ett regemente lobbyist-fallskärmsjägare. Från söder kommer ingen, för tågkonduktörerna strejkar.

SEDAN SMÄLLER DET. Striden varar ett par år med avbrott för vapenvila

innan ryktet börjar att gå igen, och arméerna samlas åter vid slagfälten.

Men nu är det inte gamla skytte-gravar som ska bemannas. När det här slaget är över ska inte en fjuttig cesse-feux– vapenvila – skrivas under där webbföretagen kanske lovar att blockera The Pirate Bay och Piratpartiet kanske erkänner att läke-medelskontraband inte är en så bra idé. Nej, nu är det ett riktigt fredsav-tal. Gränserna för den Nya Upphovs-rätten ska dras en gång för alla, och kriget ska ta slut – kan man hoppas.

FÖR DET RÅDER ingen tvekan om att EU:s upphovsrätt är daterad. Det har den varit länge. Fråga bara domarna i Luxemburg, som försöker lappa samman lagar från tiden då Xerox var hi-tech med dagens bredbandsuni-versum.


7

8


Men efter många tjuvstarter är det så till slut dags för ”den stora refor-men”. Vad betyder den för då för en svensk musikskapare? Ja, att spå i glaskulan är inte en precisionssport, men målet är i alla fall klart: gladare musikälskare, upphovspersoner som får skälig ersättning och en rättvis fördelning av pengarna som ström-mar in i sektorn. Verktygen som EU har tagit fasta på är nya lagar som stärker den ”inre marknaden”, alltså suddar bort landsgränser och speglar ny teknologi som streaming, fildel-ning och metadata.

FÖR SKAPARE AV musik och annan konst är det mestadels bra nyheter. Om skissen håller får vi mer struktu-rerade webbplattformar och en tydli-gare bild av hur och vad de betalar för innehållet som de förmedlar och tjänar pengar på. Skaparen får också en starkare förhandlingsposition gentemot mellanhänder som förlag och distributörer. Förutsättningarna för ”inre marknaden” i EU borde ge större spridning av skapelser, och mer pengar till skapare. Det sker också mot bakgrund av en mer nyan-serad debatt om hur pengar fördelas i den kreativa ekonomin.

Men det finns risker. Ett fokus på

EN PROCESS MED MÅNGA SARINTRESSEN

LAGAR:• Portabilitetsförordning: Lagförsla-

get lades fram 9 december 2015. Målet är en ny rätt för att konsu-menter ska kunna ta med sina innehållstjänster som Spotify och Netflix på semester eller jobbresor i andra europeiska länder.

• Undantagen ska bli samma. När användning av ett verk faller under ett undantag ska det ske på samma sätt i hela EU. Fokus ligger på undantagen för bibliotek,

forskare, och ”text and data mining”, samt innehåll för blinda. Det är oklart om “kas-settavgiften”, alltså undanta-get för privatkopiering, också kommer att likställas i hela EU. Mer troligt är att det kommer ett lagförslag för att förbättra systemen för att kompensation för dessa undan-tag (speciellt kassettavgiften) når rättighetsinnehavarna – alltså mer och snabbare pengar i plån-boken för skapare.

• Värdekedjan ska balanseras. Ett lagförslag kommer att bättre defi-niera koncept inom upphovsrät-ten, som “kommunikation till en publik” och “tillhandahållande”. Det

låter som juridikbingo, men vad det syftar på är att de system som gör att pengar kommer

från skivbutiken till kompositö-ren också funkar på nätet. I tillägg så planeras en ny lag för att förbättra enskilda skapares makt gentemot “värdekedjan”, i praktiken förlag, distributörer

etcetera. Det kan betyda att vissa rättigheter inte kan överlåtas via kontrakt, vilket ger bättre möjlig-heter att försöka få rättvis belö-ning för ett verk som andra tjänar pengar på. Det är detta förslag som kommer att ha störst genom-slag för skapare, utan tvekan.

• Sist men inte minst, en ny anti-pirat lag. Fokus ligger inte som på

EU:s upphovsrättsreform består av många mindre lagstiftningsförslag. Det gör hela processen svårare att

överblicka, och ökar risken att särin-tressen “fångar” ett förslag, eller att olika förslag inte är kompatibla med varandra. Det är en blandning av nya lagar och politiskt stöd till kommersi-ella projekt.

den ”inre marknaden” i EU befäster eventuellt dominansen av engelsk-språkig massproducerad underhåll-ning. Reformen kan även befästa flera undantag för vissa användare, som då inte heller återspeglas i roy-alty-utbetalningar. Det råder också osäkerhet om och hur ett nytt regel-verk kommer att hantera ersättnings-skalan från tjänster som webbstrea-ming. Den behöver under alla omständigheter omarbetas innan man hittar en modell som ger kreatö-rerna i början av värdekedjan en skälig andel av konsumenternas pengar. Frågan är om EU:s lagstiftare eller juristerna som skriver licenskon-trakten mellan upphovspersoner och innehållstjänsterna gör det jobbet bäst? Där kommer också debattens fokus att ligga i många av förslagen som läggs fram.

DEN GODA NYHETEN för den som känner sig hemma i dagens system är att EU:s reform inte är en revolu-tion. Kommissionen har ”komposte-rat” idén om att överge nationella upphovsrätter och skapa en central EU-upphovsrätt, som man har gjort med patent och varumärken. Överlag påminner de nya reglerna om dagens regelverk. Reformen fokuserar

”Frågan är om EU:s lagstiftare eller juristerna som skriver licenskontrakten mellan upphovs-personer och innehållstjäns-terna gör det jobbet bäst?”

9


HUVUDPARTEN AV FÖRSLAGEN

väntas presenteras i slutet av juni, med undantag av portabilitetsförord-ningen som finns i maskineriet sedan december. Då sätter också EU:s lag-stiftningsmaskin igång. I normala fall tar det mellan ett och tre år att få en lag på plats. Visar det sig vara en kon-troversiell lag kan det ta årtionden, men är det bråttom kan det ta veckor.

Första fasen där EU-kommissio-nen, som har ensamrätt att föreslå lagar, gick ut med en remiss är klar.

Resultatet utgör en siluett av grund-tanken i förslagen, fördelad i två faser. Första fasen kom redan i december. Då presenterades ett förslag som innebär att folk som sitter hemma och streamar musik via Spotify eller kollar

på serier på Netflix ska kunna använda tjänsten när de åker på semester. Nyckelfrågan är hur man bestämmer var “hemma” är och hur länge en “semester” är, allt för att för-hindra att folk helt enkelt köper en billigare tjänst utomlands. För den enskilda musikskaparen är det inte någonting som kommer att märkas direkt i plånbok eller pappersarbete. Det blir lite mer jobb för innehållsleve-rantörer som måste uppdatera sina tjänster, så att de går att ta med sig. Däremot blir konsumenten troligtvis bara gladare, som kan ta med sig sin musik och tv-serie på semestern i ett annat land. Samtidigt lyfts ridån för nästa våg, som enligt nuvarande planer kommer som ett paket i slutet av juni.

POLITISKT STÖD• Förbättrade möjligheter för att ge

ut licenser över gränser. Målet är att standardlicenser är gränsöver-skridande inom EU, och att licen-ser som är gränsbundna blir undantaget på marknaden.

• Förbättrade möjligheter att digitali-sera material som inte längre är kommersiellt tillgängligt. Innebär stöd för uppdaterade nationella lagar om arkivering, men inga nya EU-lagar.

• Stöd för rättighets- och licensdata-baser för att göra det lättare att hitta rättighetsinnehavare; standardisering av metadata för att göra det lättare att hitta upphovspersoner som ska medge användning av ett verk.

snarare på delarna i dagens system som måste anpassas till den tekniska verkligheten. Måste till exempel ett företag som sysslar med ”data mining” ha tillstånd från upphovsper-sonen? Dessutom har EU:s toppoliti-ker lovat att se över en av de stora frågorna i dagens värld: kan man stärka rättigheterna för konsumen-terna som betalar för kultur och

ersätter upphovspersonen, och hur omorganiseras värdekedjan däremel-lan mer rättvist?

Trots denna relativt milda reform kommer debatten troligtvis ändå att svalla ordentligt. Då kan det vara bra att ha koll på vad som föreslås, vad som inte föreslås, och hur det hela går till i EU:s lagstiftningslabyrint.

2000-talet i att jaga fildelare, utan att istället jaga de som tjänar kosing på folk som fildelar, som till exempel plattformar för torrentlänkar som drar in reklam-intäkter. Internetjättarna som Google, Facebook, Twitter och Amazon kommer också att få nya regler att följa för att ta bort olagligt innehåll från sökmotorer, bloggar, sociala nätverk och webb-“lockers” som Dropbox. Om ”pirateriet” hålls på rimlig nivå betyder det också mer pengar för upphovspersoner. Målet är att kringgå problemen med pirat-jakten i slutet av 2000-talets första decennium.

10

Från den privata sektorn sker lobbying framförallt gente-mot EU-parlamentet. Reger-ingar har ofta en rätt stabil

bild av deras egenintresse, Italien vill till exempel ha en bra deal för deras olivoljeproducenter, Storbritannien står på finanssektorns sida och Tysk-land vill ha stöd för bilindustrin. Men de går att påverka, också på hem-maplan.

I EU-parlamentet är det en hand-full ”meppar” som sitter i kommittéer som fokuserar på olika områden, som industri, kultur, eller EU:s ”inre marknad”. Dessa personer är ansva-riga för att redigera texten, med en

”rapportör” som håller i processen. De får mest uppmärksamhet från lobbyister. Det finns också andra kommittéer som har ett särintresse i en fråga, upphovsrätt kan till exempel både vara en inre-marknadsfråga och en fråga som har att göra med utbudet av kultur. Den som får lägga fram omdömen kan påverka huvud-kommitténs redigering av den kom-promiss som till sist läggs fram för omröstning.

OM RÅDET OCH parlamentet inte enas går lagförslaget tillbaka till en ”andra läsning”. Kommer de fortfa-rande inte överens går det till en


QUO VADIS – SÅ BEREDS DEN NYA UPPHOVSRATTEN När väl ett lagförslag har lagts fram av EU-kommissionen, skickas det till två institutioner: EU-parlamentet och EU-rådet. I parlamentet sitter 751 ledamöter som röstades fram i direkt-val i maj 2014. I rådet sitter representanter från EU:s 28 regeringar. Båda institutionerna har rätt att ändra i texten, men de måste enas om en enda text innan lagen blir slutgiltig.

11

Magnus Franklin är chefskorrespondent för den juri-diska nyhetsbyrån MLex Market Insight, och har rapporterat dagligen om EU:s politik och lagstiftning inom IT, telekom och medier från Bryssel sedan 2008.

EU-tjänstemännen har genom remisser, studier och lobbying samlat infor-mation för reformen i drygt

tio år. All information som de behöver finns i kommissionens databaser. Men förslagen behöver också politisk vilja för att genom-föras. Den fanns inte riktigt innan ett nytt garde i kommissionen tog över i 2014.

LAGSTIFTNINGEN ÄR OCKSÅ bara en del av reformen. Idéer som kan leda till bättre resultat utan nya

lagar är hårdvaluta i Bryssel dessa dagar. Det finns med andra ord anledning att ”spåna fram” nya modeller, är det till exempel dags att utveckla ett ”fair trade”-system för kreativa skapelser? Eller ett själv-reglerande system som garanterar att skapare får en schysst deal, och som musikälskare kan leta efter när de är måna om att deras idoler är rättvist behandlade. Idén finns redan, och har till och med dryftats i EU-parlamentet.

En viktig skillnad jämfört med tidigare försök att reformera upp-

hovsrätten är att det inte längre handlar om att handgripligen släpa in upphovsmännen in i 2000-talet och övertyga dem om hur fantastisk tekniken är. Samtidigt finns en insikt om att den tidigare intensiva jakten på fildelare i kombination med missnöjda skivbolags age-rande ledde till en grogrund för Piratpartiet och gav en generell politisk uppslutning bland nätakti-vister.

POLITIKERNA HAR OCKSÅ en mer nyanserad bild av hur reformen nu

måste ske. Det är viktigt att den omvälvande potentialen av ny teknik får full effekt, men det är lika viktigt att den som skapar ett verk får betalt för sitt jobb. Ur upphovs-personens perspektiv är kravet på transparens i kapitalflödet extra viktigt i ett system med många mel-lanhänder. Pengarna får inte fastna på vägen eller inte föras vidare till upphovspersonen, oavsett vem som samlar in royalty-betalningarna: Stim, skivbolag eller YouTube.


ovanlig process som på engelska heter ”conciliation”: 56 toppolitiker går in bakom stängda dörrar för att få till en kompromiss. Och om de miss-lyckas är lagstiftningen död och begraven.

Under hela processen är EU-kom-missionen, som skrev ihop förslaget, nära inblandad. Kommissionens roll är att försvara sitt förslag. Det går också att påpeka för kommissionen när det verkar gå överstyr i parlamen-tet eller rådet och när ändringsförslag får ett genomslag som ändrar hela tanken bakom lagen.

UNDER PROCESSEN LIGGER alla parter hårt på för att få fram sin syn-vinkel. För musikskapare finns en relativt nybildad lobbygrupp, the European Composer and Songwriter Alliance. ECSA har ett breddat sam-arbete med journalister, regissörer, författare och dramatiker. Det var en röst som saknades när upphovsrätts-reformen var en extremt polariserad fråga för några år sedan. Tidigare bestod ”musikindustrin” av skivbolag och kollektiva förvaltningsorganisa-tioner. Nu har i stället den kreativa kärnan – kreatörerna som definierar vår samtidskultur – tagit ett kliv framåt. Och på ett mer nyanserat slagfält uppstår också oförutsedda allianser. En naturlag i Bryssels lob-bybubbla är att fler röster som säger samma sak får mer gehör än när

POLITISKA VILJAN AVGÖRANDE

många som strider för ett egenin-tresse.

I DEBATTEN OM upphovsrätt innan 2010 framställdes ofta den ”kreativa” sektorn och konsumenter och med-borgare som fiender. Musikbolagen ville suga pengar ur vanliga musikäls-

bolag, förlag och webbplattformar och konsumenter av innehåll – som ibland också är skapare.

ALLA KAN INTE komma överens om allt, men insikten om att det finns en viss symbios i kulturlandskapet gör att debatten blir mer ”Fifty shades of Grey” och mindre ett parti schack.

Vem som vinner mest från hela projektet får vi se. Men det har skapats ett rum i mitten för att alla med lite kompromissvilja ska få det lite bättre. Och eftersom systemet och processerna i EU alltid styr mot en kompromiss, så är det enda säkra i nuläget att alla förslag som låter extrema nästan säkert kommer att sållas bort innan den Nya Upphovs-rätten är spikad.

kare, var den förenklande jargongen. Svart på vitt. Den ”digitala” sektorn var också kritisk mot musikbolagen, och hamnade i samma läger som konsumenter. Nu börjar det bli klart att den grundläggande frågan handlar om ett kretslopp av skapare av innehåll, mellanhänder som musik-

ALFONS MÖTER...

Silja Fischer – en inflytelserik doldis i den internationella musikvärlden. Hon började jobba på IMC 1993 och utsågs till generalsekreterare 2009.

12

13

Den starka rösten i musikens FN

SILJA FISCHER, GENERALSEKRETERARE, IMC

Uppvuxen i forna Östtyskland med censur, radiovågor från väst och en gedigen musikalisk skolning som tände gnistan till ett livslångt engagemang för musik. I dag är Silja Fischer generalsekreterare i International Music Council (IMC), ”musikvärldens FN” och basar över ett världsomspännande nätverk med drygt 200 miljoner medlemmar.

Trots ganska olika tem-perament märks det att Alfons Karabuda och Silja Fischer suttit i många möten tillsam-mans, hon som gene-

ralsekreterare, han som vice ordfö-rande för IMC. En solig februaridag i Bryssel möts de internationella kolle-gorna än en gång. De tycks ha en närmast intuitiv förståelse för varan-dra och förenas bland annat av ett starkt gemensamt engagemang för musikalisk mångfald. De ägnar nästan all sin vakna tid åt att förbättra musikskapares villkor världen över.

Det har alltid slagit mig att du är

en person som är väldigt insatt i kultur och musik. Det engage-manget måste ha börjat innan du började på IMC, hur har din uppväxt påverkat dig?

– Jag älskar musik och mina år på IMC har förstås breddat min musika-liska horisont, jag försöker till exempel alltid gå på konserter i de länder jag besöker. Att jag växte upp i forna DDR innebär att jag fick en gedigen musikutbildning i skolan. Jag utbildades i flöjtspel och körmusik, under min uppväxt hade vi tillgång till både klassisk och modern musik, även en stark folkmusiktradition. Vi hade ett kvotsystem i DDR. I musik-skolan och på diskotek skulle minst

60 procent av musiken komma från sovjetblocket, det gällde även utbudet i radio. Fast å andra sidan bodde jag nära västtyska gränsen, och där kunde vi få in radiovågor från väst.

Det här med kvoter är intressant eftersom de fortfarande existerar i många länder. Inom EU handlar det inte längre bara om natio-nella gränser, vi behöver ha en enig front i viktiga frågor som till exempel musikalisk mångfald. Hur ser du på musikalisk mång-fald som en del av IMC:s uppdrag?

– Musikalisk mångfald har legat väldigt högt upp på IMC:s agenda.

14

ALFONS MÖTER...

”De fem musik-rättigheterna som är IMC:s credo och rättesnöre är sprungna ur just principen om mänskliga rättig-heter, grunden för allt vi gör .”

UNESCO skapade IMC för snart 70 år sedan, och på den tiden handlade det mest om brobyggande mellan länder efter kriget. Huvudsyftet då var att skapa förståelse, ömsesidig respekt och solidaritet mellan yrkes-verksamma musiker. De här princi-perna finns givetvis kvar men organi-sationen har utvecklats väldigt mycket sedan starten. Så sent som 2001 utförde vi en stor studie på UNESCO:s uppdrag om just musika-lisk mångfald. Då bjöd vi in flera musikaktörer som vittnade om hur den musikaliska mångfalden såg ut i deras respektive länder och också om utmaningarna. Så det är inget nytt för oss.

Inom ECSA och SKAP har vi jobbat för att FN:s kulturella rät-tigheter också ska gälla musik, men vi har också velat ta det ett steg längre: att kulturella rättig-heterna ska ses som en del av de mänskliga rättigheterna, rättighe-ter som ska gälla alla såväl skapare som konsumenter.

– De fem musikrättigheterna som är IMC:s credo och rättesnöre är sprungna ur just principen om mänskliga rättigheter, grunden för allt vi gör. Principerna är överenskomna i hela gemenskapen, och vi måste påminna oss själva om dem hela tiden och aldrig glömma att rättvisa villkor måste gälla i hela den musika-liska värdekedjan.

Min erfarenhet från att ha jobbat mycket i globala sammanhang är att vi gärna vill men att inte alltid förstår varandra. Och till skillnad från organisationer som till exempel SKAP och ECSA, där det är nog är lättare att enas kring gemensamma frågor, har IMC en räckvidd på 200 miljoner med-lemmar. Hur får man med alla på tåget? Hur gör IMC för att nå ut?

– Jag brukar skoja om att Nokia stal vår slogan: connecting people!

IMC:s mål är att vara en plattform där medlemmarna kan mötas. Det är inte alltid lätt att hitta gemensam frågor eftersom vi representerar hela musik-sektorn, ibland har vi olika agendor inom kollektivet. Vår uppgift är att kartlägga medlemmarnas gemen-samma och förenliga intressen och som plattform inte att lägga sig i, utan att koppla ihop. Här spelar våra medlemmar en otroligt viktig roll, jag kan inte nog understryka det. IMC kan göra skillnad tack vare sina med-lemmar, att de jobbar ihop. Utan sam-arbete mellan våra medlemsorgani-sationer skulle vi inte kunna vara med och påverka i Bryssel och internatio-nellt på det sätt vi gör idag.

Vilka frågor är viktigast idag skulle du säga?

– Rättvisa villkor är en stor fråga i musikvärlden. IMC tar frågan till en internationell nivå. Vi kan prata i inter-nationella forum och påminna om hur viktigt det är med rättvisa villkor i hela näringskedjan, från musikskapare till konsumenter. För inte så länge sedan pratade jag på ett Unesco-möte om kulturell mångfald i den digitala eran,

och det var tack vare input från med-lemmarna som jag kunde kunde prata om och peka på problemen som finns idag.

På tal om digitala agendor, de ser olika ut beroende på var man befinner sig och kollektivet är bara så starkt som den svagaste länken. Behovet av en global digital agenda var en av anled-ningarna till att vi samlade mark-nadens olika aktörer till runda-bordssamtal i New York och Washington i november. Vad tog du med dig från rundabordssam-talen?

– Först och främst så blev jag positivt överraskad av öppenheten, det fanns en stark önskan från alla parter att lyssna på varandra och hitta bättre lösningar tillsammans. En gemensam nämnare var önskan om en rättvis näringskedja.

Och transparens! Det finns nog ingen som säger sig vara emot transparens idag.

– Absolut transparens. Allmänhe-ten tycker inte att distributionssyste-met har varit transparent nog. Sedan mer och mer information blir tillgäng-lig för alla, blir det mer självklart att det nu höjs alltfler röster som kräver

15

transparenta system. Men vilket system som än är på plats måste det finnas en långsiktighet och hållbarhet i hela kedjan.

Så tiden är rätt för förändring?– Ja, tiden är verkligen rätt. Och

det har inte skett av en slump, det är organisationer som IMC, SKAP och ECSA som har banat vägen för att detta ska kunna hända nu.

Vilka är IMC:s största utmaningar kommande tiden?

– En utmaning kommer vara att omsätta de fem musikrättigheterna till handling, något vi kommer jobba hårt

med de närmaste åren. Det finns många projekt som jobbar för att främja musikrättigheterna som vi redan känner till, exempelvis Free-muse som för övrigt fick vårt första Music Awards. Men det finns också många vi inte känner till. Ett arbete kommer att vara en kartläggning alla fantastiska initiativ som redan försva-rar musikrättigheterna. Vi kommer också arbeta för att göra kulturellt deltagande lättare oavsett vilken sam-hällsklass man kommer ifrån, det är ju i grunden en demokratifråga.

TEXT: GILDA ROMERO

FOTO: FRANÇOIS DE RIBAUCOURT

THE INTERNATIONAL MUSIC COUNCIL (IMC)Grundades 1949 av UNESCO, och är världens största nätverk av organi-sationer och institutioner verksamma inom musikområdet. IMC främjar allas tillgång till musik och musikens betydelse i människors liv. Genom sina medlemmar och nätverk har IMC direkt tillgång till över 1000 organi-sationer i 150 länder, och tillgång till ett medlemsnätverk på 200 miljoner människor i hela världen. Silja Fischer är IMC:s generalsekreterare.

DE FEM GRUNDLÄGGANDE MUSIKRÄTTIGHETERNA:

Rätten för alla barn och vuxna att:

• fritt få uttrycka sig genom musik

• lära sig musikens uttryck och färdigheter

• få möjlighet till musikaliskt engagemang genom deltagande, lyssnande, skapande och information

Rätten för alla musikskapare och utövare att:

• utveckla sitt utövande och sitt skapande

• få rättvisa erkännande /credits och en rimlig ersättning för sina verk

16

HEMMA HOS – MAGNUS BERGKVIST

DogmaproducentenDJ Embee och Looptroop Rockers. Magnus Bergkvist föddes i Västerås och siktade på New York. På vägen blev han en av svensk hiphops största förgrundsfigurer och ambassadörer. Men han trivs ändå bäst när han får vara i bakgrunden eller i studion.

Magnus Bergkvists universum är en studio – The Wax Cabinet – i en källare, ett stenkast från Mariatorget i

Stockholm. Det är långtifrån glamour. Arbetsdagen är luthersk. Checkar in vid halv nio, checkar ut vid 18.00 – tidigast. Arbetsintensiva perioder och det kreativa flödet styr alltid över stämpelklockan. Söndagsångest är ett okänt begrepp.

– Måndagarna kan vara fantastiska, men tisdagarna är nog ändå mina bästa dagar, säger han.

Magnus försöker hålla lördagarna rena, men på söndagarna är han ofta tillbaka i studion under några timmar.

– Jag har nog ofta prioriterat studion framför att träffa folk.

LÅTSKRIVARPROCESSEN ÄR STRIKT

professionell. Något utrymme att invänta inspiration finns egentligen inte. När idéer och uppslag till nya slingor eller beats inte dyker upp botaniserar Magnus Bergkvists istället i den digra låtbank som han byggt upp under flera decennier. Den är mer än välfylld med material och halvfär-diga idéer som han aldrig riktigt hunnit ta tag i.

– Det finns även färdiga låtar som jag arbetat med för länge. Det är inte ovanligt att det händer med låtar som jag verkligen gillar, men där jag nått

ett stadium där jag inte kunnat ta dem vidare. Många av dem som jag hittar i banken har jag hunnit glömma. Det gör att jag kan se på dem med nya ögon.

– Jag är heller inte en sån som skäms över saker som jag gjort tidi-gare. Även om musiken kan låta daterad berättar den alltid om sin samtid. Det finns ofta något som man kan plocka upp eller utveckla vidare.

UNDER SENARE ÅR har han också utvecklat en egen metodik kring låt-skrivandet som han gärna delar med sig av till andra. Det handlar bland annat om sätta press på sig själv att försök skapa något under bestämda former, ett sätt att avdramatisera den kreativa processen. När han beskriver den påminner det om ett slags brain-storming.

– Dogmat är att på under en timme skapa en tydlig, lyssningsbar idé. Ibland kör jag eller bandet i tre timmar, ibland sex timmar och i enstaka fall har jag kört 12-timmarssessions.

– Det är betydligt effektivare än vad man först tror. När man går igenom materialet efteråt hittar man väldigt ofta en kärna som man kan jobba vidare med.

– Jag kan också ta fram ett album där jag själv under ett par timmar plockar ett par spår som jag jobbar om till helt nya låtar. Jag har mixat om hela album på det viset.

Bandkollegan Promoe är lärare och har även testat metoden på skolelever.

– Det har fungerat väldigt bra. Barn är ju heller inte lika låsta vid konventioner som vi.

Att inte låsa sig vid konventioner är också något som Magnus Bergkvist strävar efter i sitt eget skapande, både som låtskrivare och producent.

– Jag har ingen musikteoretisk utbildning, det är också något som jag valt att undvika. Jag tror att det bara skulle begränsa mig. Jag vill hellre upptäcka på egen hand, och inte styras av vad som anses vara rätt eller fel.

MEN VI BACKAR bandet. För den som följt den svenska hiphopens utveck-ling de senaste 20–30 åren är Magnus Bergkvist betydligt mer känd under pseudonymen DJ Embee, en av grundarna av legendariska Looptroop Rockers. Gruppen grunda-des i Västerås i början av 90-talet när han och Promoe – Mårten Edh – mötte varandra. Magnus Bergkvist hade knappt hunnit fylla tonåring när han skaffade sin första vinylspelare från Technics och började kalla sig DJ MC Marshall. När Cos.M.I.C – Tommy Isacsson – och Supreme – Mathias Lundh Isén – senare anslöt sig var kvartetten fulländad. Med små avbrott för privata sidoprojekt och förändrade familjesituationer har de

17

18

HEMMA HOS – MAGNUS BERGKVIST

lyckats hålla gruppen intakt. Loop-troop firar 25-årsjubileum i år. När man fyllde 20 år för några år sedan anordnades en utställning i hemsta-den som sammanfattade karriären som gett ett internationellt erkän-nande och som tagit gruppen på långa turnéer utanför Sveriges gränser.

– Jag har kunnat leva på musiken sedan 1998, även om det också inne-burit hårt arbete och knappa förhål-landen i perioder.

MAGNUS BERGKVIST ÄR den som håller i spakarna i Looptroop, han är dirigenten och den bokstavliga musi-kaliska motorn när gruppen står på scenen. Och han verkar trivas med att röra sig lite mer i bakgrunden.

– Jo … jag kanske har ett större kontrollbehov än de övriga. Det hänger väl samman med den rollen som jag har. Artisteriet har aldrig varit det viktigaste för mig.

Debutalbumet Modern Day City Symphony, som kom 2000, räknas i dag som en modern klassiker inom den svenska hiphopen. När Sonic Magazine för några år sedan rankade Sveriges100 bästa album fanns den på listans plats 41. Debuten är en tät och ruff produktion, där man självsä-kert rör sig mellan amerikanska och svenska influenser och referenser, ofta med politiskt universella budskap och radikal tyngd i texterna. Därför är det kanske inte så konstigt att gruppen haft en större publik utom-lands, och inte alltid fått det breda erkännandet i svenska medier.

– Jag minns en intervju där man gjorde en stor sak av att The Ark skulle ge sig ut på en turné till en handfull städer i Europa. Samtidigt skulle vi ge oss i väg på en flera månader lång turné i Europa och spela på stora scener och festivaler, utan att det nämndes en rad om den saken i medierna.

KARRIÄREN SOM PRODUCENT har pågått parallellt med Looptroop. Magnus Bergkvist har utsetts till svensk hiphops bästa producent men har också producerat och samarbetat med flera artister utanför de kret-sarna, inte minst på självbetitlade album. Embee har bland annat gett ut album där Annika Norlin, José Gonza-les och Nino Ramsby medverkar.

Samarbetena visar den musikaliska

bredd som Magnus Bergkvist bottnar i som låtskrivare. Han har ett uttryck och en attityd till musiken som ligger påfallande nära jazzen. Det är också något som han verkar medveten om själv.

– En av mina absoluta favoritskivor är Miles Davis Kind of Blue. Även om det förstås är lite klyschigt att plocka världens mest sålda jazzalbum…

I vinylhögen i studion hittar man däremot en ansenlig mängd obskyra polska jazzplattor från 60-talet. Magnus Bergkvist förklarar det med att Looptroop är stora i Polen och plockar samtidigt fram en estländsk jazzskiva– Kollage – från 70-talet, när landet tillhörde Sovjetunionen. Det är en mix av folkmusik och jazz.

– Gruppen heter Collage, och det är otroligt bra, säger han.

NYFIKENHETEN PÅ ATT upptäcka ny musik går som en röd tråd genom Magnus Bergkvists karriär. I slutet av 80-talet betydde en tonårings uppväxt i Sveriges största bruksort inte längre att man var predestinerad att börja jobba på ABB eller lämna stan. MTV hade just öppnat upp en ny värld som triggade i gång tonåringar över hela världen. Och den var inte större än att man kunde hitta import-skivor hos den initierade lokale skiv-handlaren, även om beställningarna var både analoga och tidskrävande. Ett besök till Stockholm kunde ju också stilla jakten på den där ”tolvan”

”Dogmat är att på under en timma skapa en tydlig, lyssningsbar idé. Ibland kör jag eller bandet i tre timmar, ibland i sex timmar och i enstaka fall har jag kört 12-tim-marssessioner.”

19

Bergkvist ut albumet Skuggpoeten där Esmeralda Moberg sjunger texter som är hämtade från pappa Rogers diktsamling Dikter från världens mitt med omnejd.

– Det är förstås ingen kommersiell succé, men det var en sak som jag länge hade velat göra.

DET SOM OCKSÅ slår en när man skärskådar Looptroop Rockers karriär är att kontrollen över musiken hela tiden tycks ha varit självklar – på ett sätt som är svårt att hitta motsvarig-het till bland unga band. De verkar aldrig ha behövt göra några avkall eller kompromissa.

– Ja, vi har aldrig suttit fast i några kontrakt. Det är alltid vi själva som gått till bolaget när vi ansett att skivan är färdig för att ges ut.

Redan när Magnus Bergkvist var 20 år startade Looptroop skivbolaget David vs. Goliath och inledde ett sam-arbete med Burning Heart Records. De var fullblodsentreprenörer. En expansiv och kombinerad kokosbolls- och slevförsäljning hade byggt upp

självförtroende och gett tillräckliga marginaler för att kunna hävda ett musikaliskt oberoende i förhållande till de kommersiella krafterna som bolagen representerade.

Magnus har själv sammanfattat den informella ekonomins fördelar i låten Dom trevande åren, från skivan Bondfångeri.

”Köpte slevar på IKEA, kostade nio spänn för treÅ sålde dom för si så där, fyrtio spänn styckTjänade två å fem per dag utan ett endaste jävla avdrag”– Faktiskt min enda officiellt

utgivna rap hittills, säger han.

EMBEES OCH LOOPTROOPS sätt att jobba som producent, låtskrivare, artist och gruppmedlem de senaste 25 åren påminner alltså väldigt mycket om vad många bedömare redan anser är framtidens villkor för låtskrivare och artister. Man blir en mångsysslare som måste klara av flera roller för att kunna leva på musiken. Kanske är det mer naturligt för någon som tillhör den första generationen som redan som tonåring fick uppleva både inter-net och en gränsöverskridande digital musikmarknad. Ändå är det tydligt att Magnus Bergkvist kan längta tillbaka till den där analoga känslan som satte ramarna i början av karriären. En gammal Technics 1200 står undan-stoppad i ett hörn av studion som ett slags påminnelse om alltings början.

– När jag nu skaffar utrustning vill jag gärna ha funktioner och reglage som du kan styra med händerna. Det ger en helt annan känsla.

MEN HAN HÅLLER knappast på att bli nostalgisk. Magnus är bland annat engagerad i ett teaterprojekt för ensamkommande flyktingbarn. Ryktet säger också att håller på att vidga sin musikaliska vyer ännu mer och skriver musik till en kommande film.

– Vad har ni fått det ifrån, det är något som jag varken kan bekräfta eller dementera, säger han och skrat-tar.

Och skulle den dagen komma när han inte längre kan leva på sin musik har han redan en plan klar.

– Jag har fortfarande en massa slevar kvar, säger Magnus Bergkvist.

TEXT: PETER WILLEBRAND

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

Magnus BergquistAktuell med: Skrivit all musik, mixat (tillsammans med Hans Olsson Brookes) och producerat Promoes album Fult folk.

Musik jag minns: James Hollingworth & Karin Ljungmans Barnlåtar. Var helt tokig i den plattan som barn.

Textrad som jag bär med mig: Hello, hello hi. It’s me, myself and I. Det allra första som kom ur Promoes mun och fastnade i Portastudion i min pojkrums-studio.

Ångrar: Att jag inte skickat runt mer låtar till artister runt om i världen. Satsat på att hela tiden göra nytt istället, när jag kanske skulle ägnat nån procent av den tiden till att placera låtar hos sångerskor och sångare och rappare som jag gillar.

Lyssnar helst på: Modal, djup, spirituell och blå jazz, modern soul, futuristisk R&B, framtidsbeats, lågbasteorier, brit-tisk underjordisk elektronisk musik, folk soul och rap från alla väderstreck

Musikaliskt mest stolt över: Alltid det allra senaste jag gjort, innan det kommit ut.

som importerats i endast tre exemplar. Men det räckte förstås inte särskilt långt om man ville ha den riktiga varan och drömde om East Coast hiphop och New York. Magnus längtan till USA skulle infrias under ett utbytesår under gymnasiet. Men New York blev en håla i Oklahoma innan han lycka-des bli förflyttad till New Orleans och en mer levande musikscen.

VÄL HEMMA IGEN var det inte längre någon tvekan om att initialerna MB skulle transformeras till DJ Embee, med eget skivbolag och på egna villkor. Han flyttade också till Göte-borg som varit hans bas tills för bara ett par åt sedan, då han bestämde sig för att ta steget över till Sveriges egen East Coast.

– Mina föräldrar trodde på frihet under ansvar. Det fanns heller ingen som ifrågasatte att jag ville syssla med musik. Min pappa Roger utbildade sig till psykoterapeut när jag var liten och skrev poesi. Och han har fortsatt att skriva poesi och andra texter.

För några år sedan gav Magnus

20

ÖGONBLICKET

Hur definierar man det där ögonblicket när man inte längre kan värja sig? Den där aha-upplevelsen som får en att förstå att

det är det här som jag måste göra. När musiken tar över som det mest självklara som finns, och blir en del av en.

Musiken har alltid varit ett självklart val för Jennie Abrahamson. Men hon har också tvivlat och tagit flera sido-vägar för hitta tillbaka till barndomens övertygelse.

– Som vuxen har jag försökt för-hålla mig till att jag som barn aldrig problematiserade kring mitt vardande som musiker eller låtskrivare. I mina barndomsminnen finns heller inget som tyder på att jag någonsin skulle ha velat vara något annat. Det hand-lade inte om NÄR jag skulle kunna bli det. Det fanns bara en naiv och extremt oproblematisk inställning till att jag redan var det. Barnets själv-klara inställning. Varifrån kom den inställningen?

– Det har hela tiden funnits väldigt mycket musik i vår familj, även om ingen annan än jag har haft musiken som ett professionellt yrke. Jag är yngsta barnet och har två äldre syskon som hela tiden omgav mig med musik, den fanns alltid tillgäng-lig. Dessutom blev jag ständigt upp-muntrad att hålla på med musik, och jag uppfattade också själv tidigt att jag hade en talang. När jag var fem år

började jag ta lektioner av en sträng tysk pianolärarinna.

– Det är alltså ganska stor skillnad om man jämför min situation med många andra musiker som växer upp i miljöer där just musiken inte finns inom räckhåll och man kanske måste kämpa för att få hålla på. Det verkar också som du hade ett stort stöd av föräldrarna i valet av musiken?

– Precis, som yngsta barnet fick jag förmodligen leva ett hippieliv i större utsträckning än mina äldre syskon. De har varit mer stödjande när jag valt att göra musikaliska grejer jämfört med till exempel idrottsliga.

– Jag kommer också från en familj där man sällan tar till stora och käns-lomässiga uttryck. På så sätt kan man väl säga att jag ”kom ut” som låtskrivare, som skrev texter om och gav uttryck för vad man känner inför en mängd olika saker. Genom att uttrycka känslor offentligt klev jag utanför den trygga – och aningen hämmande – zon som omgav mig när jag växte upp. Du kände alltså aldrig att det skulle vara förutbestämt att du skulle ha sysslat med något annat än musik?

– Nej, aldrig. Jag har till exempel aldrig haft någon dröm om att jag skulle bli sjuksköterska eller nåt i den stilen. Det har hela tiden varit klart att det är det här som jag ska jobba med, för det är jag.

– Det som vanligtvis händer när

NAIVISTENHon turnerar med Peter Gabriel och framför sin musik på världens stora scener. Men det är ändå till barndomens Sävar utanför Umeå som hon söker sig tillbaka till när hon vill hitta ögonblicken som formade henne som låtskrivare. – Det fanns bara en naiv och extremt oproblematisk inställning till musik, säger Jennie Abrahamson.

man blir vuxen är att man börjar reso-nera och fundera. Man tappar naivite-ten och ställer sig frågan: shit, hur länge ska jag kunna hålla på med det här, och hur ska jag klara mig? Därför försöker jag alltid påminna mig om den självklara inställningen till musiken som jag hade redan som barn, att det är det här som jag alltid har velat. Det finns inget speciellt ögon-blick i ditt liv där du kände att det var musiken som gällde?

– Jag har snarare jag fått välja igen ett antal gånger. För fyra år sedan kände jag att jag kommit till en punkt där jag frilansat och skrivit musik under lång tid. Jag hade drivit eget företag i tio år och tyckte att fanns en stor osäkerhet kring det. Jag ville testa hur det kändes att göra något annat. Jag började plugga psykologi, och under tiden som jag pluggade rasade det in en massa jobb. Då blev det också väldigt tydligt för mig vad jag själv prioriterade: musiken kom alltid först.

– Dessutom fick jag en massa nya impulser av plugga, jag blev helt enkelt sugen på att börja skriva igen. Det var inte så att jag tyckte att det var tråkigt att att plugga. Tvärtom! Det var svinkul och jag ångrar inget, men studierna blev samtidigt en språng-bräda tillbaka till musiken. För det är ju så: det man tröttnar på är alla de där sakerna som kommer med på köpet, inte själva kärnan i musiken.

– Den här insikten kom också

21

JENNIE ABRAHAMSON

Aktuell med: Singel i vår, album i höst.

Musik jag minns: Tjajkovskij piano-konsert i B-moll Opus 23 med Wiener Orchestra, ett av mina tidigaste musik-minnen. Stängde in mig i vardagsrum-met och dansade och dirigerade till den LP:n, alltid med min speciella rosa kjol på som blev väldigt vid när man snurrade.

Textrad som jag bär med mig: vilken rad som helst från ”Every grain of sand” av Dylan. Genitext.

Ångrar: försöker låta bli. Är nog ångestdriven ändå!

Lyssnar helst på: exakt allt som är bra, med hjärta och hjärna i. Får panik och kli i hjärnan av musik som känns kärlekslöst dussinproducerad med vänsterhanden.

Musikaliskt mest stolt över: att jag tagit mig själv så pass på allvar att jag fortsätter göra det jag vill göra. Det sammanfattar nog alla russinen i stolt-kakan.

som jag alltid velat göra. Jag hade hittat tillbaka till barndomens självklar-het, där inget fanns att ifrågasätta och inget längre var komplicerat. Många brukar längta tillbaka till just den relation man hade till musiken som ung eller barn, när man överväldigades av starka känslor och musiken förändrade ens liv… när man blir lite äldre är det svårare att bli lika förälskad på nytt.

– Visst, man blir mer blasé, samti-digt som musiken fortfarande har för-mågan att drabba mig. Nyligen blev jag så berörd av Angel Haze på Debaser att tårarna bara rann, för att det var så mäktigt. Av alla konstfor-mer är nog musiken den som förmår att beröra starkast, vare sig det är en hiphopkonsert eller orkestermusik i Berwaldhallen. Man slås av att du verkligen har en verbal förmåga att förklara ditt förhållande till musiken…

– Jo, men det kan säkert förklaras med att jag tänkt så mycket i de här spåren de senaste åren, när jag gjort mitt aktiva återval av musiken och fått berätta om det i intervjuer runt min förra skiva. När har du tvivlat som mest, för de stunderna måste ju också ha funnits?

– Det är när all administration tagit överhanden. Jag gillar själv att styra över saker och ha kontroll, men det kan lätt bli för mycket. Och när man känner att man börjar missa en massa bra saker på grund av det skapas en osund stress som smittar av sig på musiken. Administrationen kan helt enkelt ta glädjen ur spelan-det.


FOTO: PAULINA PERSSON

ÖGONBLICKET – BAKGRUND I varje nummer av SKAP-nytt 2016 porträtterar vi en medlem som får berätta om just det där ögonblicket som ledde fram till att hen valde musiken före allt annat. Hör av dig till redaktionen om du själv känner att du vill dela med dig av dina egna upple-velser.

starkt när jag befann mig på den första bisarra turnén med Peter Gabriel, när So-plattan jubilerade. Jag minns en specifik natt när jag åter-valde musiken. So-plattan var en

stark influens för mig som barn, det var den skiva som verkligen gjorde mig intresserad av hur man skapade musik. Min syster hade köpt den, och jag kunde sitta i soffan med vinylomsla-get och läsa och lyssna hur länge som helst. Jag funde-rade över i vilken ordning man gjorde saker, vad texten har för betydelse och så vidare. Det handlade ju egentligen om att mitt intresse för produktion vaknade då, men det hade jag ju inga ord på. Då var jag ändå bara sju år gammal, men jag var redan helt på det klara med att det var det här som jag ville göra.

– Jag låg där på ett hotellrum i Santa Monica och hade just skickat in en hemtenta i statistik och överväldigades visuellt av hela situationen. Här var jag på en turné för den skivan jag alltid listat som min största influens, och fick dessutom uppträda inför en stor publik och sjunga mina låtar varje kväll. De verkade dessutom gilla min musik och köpte skivan efter konserterna. Det blev än en gång väldigt tydligt för mig att det här var just det

22

”Ordförande framförde från Schött att hon behövde en gårdvar

mot förskottshungriga medlemmar.”

Kvinnan bakom allt...

SKAP 90 ÅR

Helga Schött är Moder SKAP. I begynnelsen var hon den som både stod för finanserna och höll ordning i en herrklubb där medlemmarna inte alltid kunde hålla sams. Hennes godhet var omvittnad, och den ställde henne ofta inför svåra avväganden.

Det hängde på peng-arna, redan på den tiden.

I början av 1927 slantade Stim:s kas-sörska Helga Schött

personligen upp nödvändiga 1 000 kronor (cirka 30 000 kronor i dagens värde) till SKAP:s startkapital. Fören-ingens stadgar hade klubbats igenom redan på hösten, på restaurang Eke-gårdh, nuvarande Grodan, på Grev Turegatan i Stockholm. Den 1 mars hölls första styrelsemötet på Drott-ninggatan 38, i en lokal som var granne med Jules Sylvains nystar-tade förlag. Sylvain var för övrigt en av de första som valdes in fören-ingen.

SKAP:s FÖRMÅGA ATT driva in licens-pengar gav snabbt eko bland dåti-dens kompositörer. Däremot var det sämre bevänt med interna ordningen.

Kapitalet hanterades utan någon större kontroll och krognotor var inte ovanliga bland utläggen som SKAP skulle täcka upp.

Inte blev det bättre av att flera i den drygt 20-manniga medlemska-dern inte drog jämnt med varandra. Några av pionjärerna utmanövrera-des av den kontroversielle Fred Winter, som tidigt intog positionen som SKAP:s frontfigur och grundare. Det fanns med andra ord behov en kraft som hade en större förmåga att se till allas bästa och den större saken: rättigheterna.

HELGA SCHÖTT BLEV åter den räd-dande ängeln. Hon klev in som sekreterare med uppdrag att ge stadga i herrklubben och att sköta förhandlingarna med förläggarna om fördelningen av licensmedlen. Det var då som nu en tid av snabba föränd-ringar som krävde en omstöpning av

23

affärsmodellerna. Grammofonförsälj-ningen och den tillhörande försälj-ningen av noter och partitur var vid den här tiden satt under prispress. Marknaden var heller inte reglerad och motparterna splittrade. I slutet av 20-talet kom SKAP:s kassa att fungera som ett slags buffert vid för-handlingarna med förlagen. Helga Schött var en nyckelfigur. Å ena sidan skulle hon fördela förskott till

kompositörerna. Å andra sidan skulle

hon sätta press på för-

lagen och få dem att betala för

framtida rättigheter. Kort sagt: hon skulle

balansera ett givande och tagande.

OCH DET ÄR ingen tvekan om att Helga Schött hade en svår mellanpo-sition. Det finns en välbevarad och omfattande brevdokumentation från den tiden som vittnar om hur med-lemmar försöker få ut förskott efter förskott. De levde ur hand i mun, och när pengarna tagit slut varvar brev-skrivarna smicker med kärv socialre-alism och skillingtryckets tårdrypande poesi för att beveka Helga:

”Jag är nu i riktig nöd, vädjar om fru Schött ville hjälpa mig med 40 kr. Om det finns möjlighet hjälp mig. Säg det inte till någon och förlåt mig.”

Helga Schött hade svårt att vara

EN 90-ÅRING SOM STANDIGT FÖRNYAR SIG SKAP grundades 25 november 1926 på restaur-ang Ekegårdh, nuvarande restaurang Grodan på Grev Turegatan i Stockholm. I det ursprungliga sällskapet på restaurangen ingick Fred Winter, pianist och kapell-mästare, Jules Sylvain och Berta ”Valsdrottningen” Önnerberg. Fred Winter, en pseudonym för Sten Njur-ling, blev föreningens första ordförande och i dag delar SKAP ut stipendier från en minnesfond i hans namn.

SYFTET MED BILDANDET av Föreningen Svenska Kompositö-rer av Populärmusik, SKAP, var att utgöra en gemensam front mot dem som man vid tiden ansåg skodde sig på upphovsper-sonernas succéer: musikförlag, grammofonbolag, revyteatrar och filmbolag, men också för att öka respekten för den musik som lite nedlåtande etiketterades som ”musik till sällskaps-dans”. När SKAP bildades var det ”elektrifieringen” och möjlig-heten att sprida inspelad musik till massorna som var den stora förändringen som branschen stod inför. Man kan jämföra med dagens debatt om digitaliseringens effekter på musiken och upphovsmännen möjligheter att försörja sig.

FÖR DEN SOM vill fördjupa sig i SKAP:s historia rekommende-ras den utförliga boken Det svenska musikundret 75 år, som gavs ut i samband med att SKAP firade sitt 75-årsjubileum. Det är en omfattande historieskrivning som ger ett initierat per-spektiv över hur den svenska populärmusiken utvecklades under 1900-talet.

Vill du ha en digital utgåva av boken? Hör av dig till SKAP:s kansli, [email protected]

SÅ FIRAR SKAP 90 ÅRJubileumsåret 2016 hoppas SKAP blir en återkommande påminnelse om vad SKAP betytt för Sveriges låtskrivare…

– Vi kommer löpande att informera om våra aktiviteter med koppling till jubileumsåret. Håll utkik på vår sajt och läs vårt nyhetsbrev för att få det allra senaste, uppmanar Gilda Romero, pr- och kommunikationsansvarig SKAP.

EN NY JUBILEUMS-

LOGGA har tagits fram av Gabor Palotai, som även ligger bakom SKAP:s grafiska profil.

lika hård mot medlemmarna som mot förlagen och kallades ”de förskotts-törstande medlemmars skyddshel-gon”.

Förskotten rapporterades inte heller till skattemyndigheten efter-som de inte var att betrakta som fast lön, en uppgift som Helga Schött noga underströk för den deklare-rande kompositören.

MEN NYA TIDER skulle komma. 20-talet övergick i 30-talets depres-sion och brevskörden ökade betänk-ligt, med resultatet att förskottssyste-met havererade. Det gick helt enkelt ut mer pengar än vad som kom in, samtidigt som de tidigare förskotten aldrig återbetalades. Plötsligt var skyddshelgonet Helga Schött inte längre lika uppskattad i den egna organisationen. SKAP:s ledning fråntog henne så småningom rätten att förvalta förskotten. Åter är det Fred Winter som spelar ut korten. I ett styrelseprotokoll från tiden kan man läsa:

”Ordförande framförde från Schött att hon behövde en gårdvar mot för-skottshungriga medlemmar.”

Ett hårt omdöme om en person som bara några år tidigare räddat både SKAP och styrt upp ekonomin. Kort sagt: ett skyddshelgon hade förskjutits.


ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN

För den som vill

fördjupa sig i

SKAP:s historia

rekommenderas

den utförliga boken

Det svenska

musikundret 75 år,

som gavs ut i

samband med att

SKAP firade sitt

75-årsjubileum.

Restaurang Grodan på Grev Turegatan i Stockholm.

24

NYA MEDLEMMAR

NY I SKAP

1. Adrian Modiggård – Foto: Mats Bäcker2. Jan Bark – Foto: Maria Henriksson3. Lisa Eriksson Långbacka – Foto: Sonny Boy Gustafsson4. Ester Ideskog – Foto: Sara Arnald5. Anders Stenberg – Foto: Peder Stenberg6. Mattias Bylund – Foto: Mathias Otterberg7. Karin Thyr Eriksson – Foto: Five Sisters Photography

8. Victor Furbacken – Foto: Johan Westerlind9. Nikke Ström – Foto: Peter Poussard10. Lovisa Thurfjell – Foto: Sofia Wellborg11. Jenny Schaub – Foto: Mikael Ringlander12. Anouschka Pearlman – Foto: Saile Pfalzgraff Fotografie13. Anna Lundqvist – Foto: Pamela Cortés Bruna14. Thelma Lebert – Foto: Mia Terngård15. Lars Kronlund – Foto: Richard Ahlström

16. Rami Dawod – Foto: Privat 17. Linda Brandemark – Foto: Leonidas Aretakis 18. Bo Ahlbertz – Foto: Micke Borg

DESSUTOM: Torsten Larsson, Martin Hansen, Fredrik Boström, Anton Toorell, Joel Sjöö.

4

321

8

6

7

5

4, ESTER IDESKOGHur hittar du din kreativitet?

– Jag ser till att vara i rörelse, då funkar min hjärna annorlunda och jag skriver per automatik. Jag cyklar mest av allt.Vad fick dig att börja skriva musik?

– Jag har aldrig varit särskilt bra på att följa noter eller ackord vilket gjorde att jag inte övade på mina pia-noläxor. Jag var säkert en ganska dålig pianoelev. Men jag spelade ändå sjukt mycket på feeling och sjöng till. Och då blir det ju massa låtar till slut.

Vad handlade din första låt om?– Haha, jag var typ 9 år och var på

skidsemester, då skrev jag och min kusin en låt om den sura liftvakten. Jag minns den väldigt tydligt, med stämmor och allt! Varför gick du med i SKAP?

– Jag har hört väldigt mycket gott om SKAP från vänner. Det är ju otro-ligt viktigt med nätverk där man disku-tera tankar, frågor, problem med andra som varit i samma situation. Och den juridiska rådgivningen är värdefull när man är en enskild aktör i en ganska snårig och ibland cynisk bransch.

25

14

9

13

10

12

17

11

18

1615

10. LOVISA THURFJELLHur hittar du din kreativitet?

– Det är lite olika men jag blir verk-ligen inspirerad av att lyssna på och träffa människor som gör inspire-rande grejjer och har bra tankar. Att lyssna på ett bra sommarprogram i P1 är oftast ett säkert kort. Att resa och se nya saker. Eller att bara ha en hel dag hemma, utan att prata med någon, göra matlådor och pyssla med blommorna, då brukar det oftast komma en och annan låtidé på kvällen. Någon slags röd tråd kan väl vara att få tid och lugn att faktiskt samla mina tankar och känslor för att kanalisera dem, till exempel i form av en låt. Nu är jag till exempel i Central Amerika för att göra just detta. Vad fick dig att börja skriva musik?

– Oj, vet inte. Det hände väl bara tror jag. Jag har alltid älskat text och melodier. Att läsa och skriva på olika sätt i olika format. Jag tror att jag skriver främst för att jag verkligen måste få ut vissa tankar och känslor ut ur kroppen för att inte explodera. En klassiker, ”min terapi”. Varför gick du med i SKAP?

– Olika anledningar. Främst för att inte stå ensam i en väldigt rörig och osäker bransch. Det sammanfattar både att få hjälp med juridiska grejer men också tillhöra ett sammanhang där du vet att andra delar samma problem, tvivel och tankar som du själv har. Jag kommer för första gången i mitt liv släppa en EP under eget namn till hösten, inte tillsam-mans med ett band som tidigare. Då känns det extra viktigt att ha stöd från annat håll för att orka stå på sig.

26

”Välj fråga och stå fast”

Tydlig och modig. Det är nyckelorden för Gilda Romero som sedan februari är ny pr- och kommunikations-ansvarig för SKAP. Hon kommer närmast från jobbet som pr- och opinionsansvarig på Riksteatern.

Vilka erfarenheter från dina tidigare uppdrag tar du med i det här jobbet?

– Jag har jobbat med kommunikation inom de kreativa näringarna ett gäng år så jag tar med en gedigen kunskap om kommunika-tionsyrket, både som konsult och i större organisationer. Något jag lärt mig genom åren är att det inte alltid är det som står i mötesprotokollen som är viktigast, utan det som sägs under fikarasten. Nyckeln till fram-gångsrika kommunikationsstrategier är människor, inte formulär.Medieklimatet blir allt tuffare.

Hur ska man få ut SKAP:s kärn-frågor kring upphovsrätten?

– Man får ofta höra att mediekli-matet blir tuffare men jag tycker kanske snarare att det blivit spreti-gare, rörligare OCH roligare. Idag finns en uppsjö av olika kanaler, och då blir såklart en del av utmaningen att ha koll och välja rätt kanal, men det ställer också krav på avsändaren att vara tydlig. Organisationer idag behöver vara modiga, måste våga välja och sedan stå fast vid frågorna som de faktiskt driver. Man kan inte driva hur många frågor som helst.Vad ser du som den stora utma-

ningen för SKAP:s medlemmar de närmaste åren?

– SKAP står inför ungefär samma utmaningar som de flesta medlems-organisationer gör idag, till exempel representation och förnyelse. Jag tror stenhårt på att människor verkligen vill engagera sig och också gör det, även om engagemangsformerna kanske ser lite annorlunda ut idag än för låt oss säga 20 år sedan. Så en utmaning blir att hitta engagemangs-former för de unga generationerna som gynnar hela kollektivet. Vilket är ditt personliga förhål-lande till musik?

– Musikskolan var väldigt viktig. Den gjorde det möjligt för mig som invand-rartjej från ganska skrala förhållanden att upptäcka musikens underbara värld, även om jag sen inte gjorde karriär som violinist. För mig är musiken en bästis som finns med i alla skeden av livet, när man gifter sig, skiljer sig, får barn och nytt jobb. Som helt enkelt gör livet så mycket mer fantastiskt.

FYRA SNABBA TILL GILDA ROMERO

Läser: Den ultimata lyxen en söndag är att ha en hög med morgontidningar, nyhetsmagasin, och internationella glossys att lusläsa.

Lyssnar på: Just nu mest svenskt, är väldigt kär i svensk hiphop.

Ser på: Pinsamt förtjust i brittiska kostymdramer. Har fortfarande inte riktigt klurat ut hur livet ska levas efter sista avsnittet av Downton Abbey.

Musik jag minns: Ett tydligt barn-domsminne är när min peruanska pappa brukade vissla El condor pasa till Jan Lindblad, som han spelade på vinyl på kvällarna. En fin mix av båda mina världar.

FOTO

: AN

NA

RU

T F

RID

HO

LM

27

SVAR: Det enkla svaret är att du betalat in för lite F-skatt. Men det gör ju inte att man förstår skattesystemet bättre, så här kommer en längre och förhoppningsvis klargörande beskriv-ning:

Om man är anställd gör arbetsgi-varen ett skatteavdrag från lönen. Det görs enligt tabell eller med engångsskatt för att så bra som möjligt täcka den skatt som du ska betala på din inkomst.

NÄR DU DRIVER enskild firma blir istället den enskilda firmans resultat en del av din personliga deklaration. Den enskilda firman har inget eget organisationsnummer som till exempel ett aktiebolag, handelsbolag eller ideell förening. I den enskilda firman får du in alla intäkter och kost-nader i bolaget och du ska sedan betala skatt på resultatet. Men också så kallade egenavgifter. Egenavgif-terna motsvarar det en arbetsgivare betalar i sociala avgifter varje månad. I den enskilda firman betalar man dem inte månadsvis för sig själv som företagare (däremot för eventuella anställda). Istället betalar man dem via den privata deklarationen.

F-SKATT ÄR ETT begrepp för skatt som man räknar ut i förväg och får ett beslut om från Skatteverket. Skat-teverket delar upp den förväntade skatteskulden på 12 månader – från februari till januari nästa år. Du har säkert fått ett F-skattebesked för 2016 ganska nyligen. Ibland ser man

att det är likadant som förra året, ibland har Skatteverket räknat upp skatten med ett antal procent. Ibland kan man få ett F-skattebesked med väldigt hög skatt trots att man inte har så stora resultat i sin firma, men det beror oftast på att man haft andra saker med i en tidigare dekla-ration – till exempel försäljning av en bostad. Då blir F-skatten helt fel och man går enkelt in på Skatteverkets hemsida där man loggar in med sin e-legitimation och gör en så kallad preliminär inkomstdeklaration digitalt, så att Skatteverket får rätt siffror.

DET SOM ÄR lite knepigt med F-skat-ten för dig som har enskild firma är att man måste räkna på både firmans resultat och allt annat man har i sin privata ekonomi. Både tjänsteinkom-ster och skatteavdragen på tjänstein-komsterna samt förväntade tjänstein-komster och skatter på dessa ska med. Kapitalinkomster och kapital-kostnader (räntor) ska också med. Har du fastighet ska fastighetsavgif-ten med. Har du värdepapper ska resultaten av dem också med. Alltså en bedömning av allt som kommer att hända under året.

ALLTSÅ – NÄR du i början av året ska räkna ut din preliminära skatt måste du både fundera på hur stort ditt resultat kan bli under året och hur resten av din privata ekonomi ser ut. Om du räknat för lågt på dina inkom-ster och F-skatten därför blivit för låg får du restskatt. Om du räknat för

högt på dina inkomster, så bli F-skat-ten för hög och du får skatteåterbä-ring. Du kan när som helst under året gå in och ändra din F-skatt. Om du till exempel förväntat dig stora uppdrag som sedan inte blir verklighet, så är det onödigt att betala in för hög F-skatt om du inte har gott om pengar på banken. Och OM du har gott om pengar på banken är det i dagsläget bättre ränta på Skattekon-tot än hos de flesta banker – även om finansminister Magdalena Andersson aviserat att detta ska tas bort. Det kan dock komma att ta tid.

Om vi tar siffror från en fiktiv verk-samhet ser det ut så här:

Omsättning: 200.000 krKostnader: -100.000 krResultat: 100.000 kr

AV DESSA 100.000 kr betalar du 28,97 % i egenavgifter, det vill säga 28.970 kr.

Kvar blir 71.030 kr som du ska skatta för – precis som om du varit anställd. Vi kan säga att du skattar cirka 30 %.

Skatten blir då 21.309 kr. Plus egenavgifterna, det vill säga totalt 50.279 kr.

Kvar av ditt resultat blir 49.721 kronor. Ungefär hälften!

Det är dessa pengar du kan ta ut som uttag under året. Resten ska till Skatteverket. Antingen som F-skatt eller delvis som restskatt om du räknat för lågt när du ansökt om F-skatten.

Fråga: Den 14 mars var ju dagen då restskatten för 2014 skulle betalas till Skatteverket. Men varför har jag fått restskatt?

EXPERTFRÅGAN

”Det som är lite knepigt med F-skatten för dig som har enskild firma är att man måste räkna på både firmans resultat och allt annat man har i sin privata ekonomi.”

EKONOMI Som musikskapare står man ofta inför knepiga situationer där man kanske inte direkt har svaret. Inte minst gäller det ekonomin i musiken. Här svarar auktoriserad redovisningskonsult Anna Berkius Kolte på dina frågor.

Har du en fråga om ekonomi? Mejla [email protected]

FOTO

: PR

IVAT

FÖR NÅGRA ÅR sedan låg även momsen med i den privata deklara-tionen, men den är nu separerad där-ifrån och redovisas eller betalas utanför deklarationen. Om du har helårsmoms ska den redovisas och betalas senast den 12 maj.

Det här är inte en heltäckande förklaring. Det finns mycket mer att ta hänsyn till. Till exempel periodise-ringsfonder, expansionsfonder, ränte-fördelning med mera. Men de huvud-sakliga delarna finns med och om man känner sig säker på dem är man långt kommen.

MED MEDLEMMARNA I CENTRUM

SKAP är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer och textförfat-tare.

SKAP bedriver på uppdrag av sina cirka 1 200 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP innehar under 2016–

2019 ordförandeskapet i ECSA – European Composer & Songwriter Alliance, som företrä-der Europas alla kompositörer och tonsättare. SKAP:s medlemmar verkar inom alla genrer. SKAP bildades 1926.

VILL DU VETA MER OM SKAP?Läs mer om SKAP på www.skap.se!

KONTAKTA SKAPSveriges kompositörer och textförfattareHornsgatan 103Box 17092104 62 [email protected] www.skap.seTel: 08-783 88 00

SKAP ILLUSTRATED

ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN

Documents

SKAP-nytt 1 2016