RAPPORT17 • 2006

Skogen och ekosystemansatsen i Sverige

Taina Veltheim

© Skogsstyrelsen maj 2006

FörfattareTaina Veltheim

Fotograf© Provektor Photoline

Papperbrilliant copy

TryckJV, Jönköping

Upplaga120 ex

ISSN 1100-0295BEST NR 1767

Skogsstyrelsens förlag551 83 Jönköping

Innehåll

Förord __________________________________________________________ 1

Sammanfattning__________________________________________________ 2

1. Konventionen om biologisk mångfald (CBD) ________________________ 3

2. Ekosystemansatsen _____________________________________________ 5

3. Skillnaden mellan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk _________ 7 3.1 Utvecklingen av begreppet ”uthålligt skogsbruk” ___________________ 7

3.1.1 Uthålligt skogsbruk globalt _________________________________ 7 3.1.2 Uthålligt skogsbruk i Europa ________________________________ 8

3.2 Relationen mellan begreppen ___________________________________ 8

4. Diskussion och slutsatser________________________________________ 10

Litteratur/källförteckning_________________________________________ 12 Bilaga 1. Ekosystemansatsens principer (Malawiprinciperna), deras berättigande och vägledande punkter _____________________________ 14 Bilaga 2 Exempel på hur svenskt skogsbruk och skogssektor tillämpar ekosystemansatsens Malawiprinciper _____________________________ 16

RAPPORT NR 17/2006

1

Förord Denna rapport producerades under min vistelse på Skogsstyrelsen från den 29 augusti till 18 november år 2005. Vistelsen har skett inom ramen för tjänsteman-nautbyte inom Nordiska Ministerrådet.

Uppgiften med ekosystemansatsen föreslogs av Mikael Norén som också har varit mitt bollblank. Jag är mycket tacksam mot honom över intressanta teman och många diskussioner under arbetet. Lennart Ackzell, Johan Nitare och Bo Wallin har också läst utkasten och givit värdefulla kommentarer. Många andra på Skogs-styrelsen har hjälpt mig med uppgiften. Internationella Sekretariatet på Skogssty-relsen har en mycket gästfri arbetsmiljö och god gemenskap. Ett varmt tack till er alla.

Jönköping i november 2005

Taina Veltheim

Uthålligt skogsbruk eller den engelska termen ”Sustainable Forest Management” (SFM) är ledstjärna och honnörsord i såväl svenskt skogspolicyarbete som i inter-nationella deklarationer. I flera internationella processer används begreppet flitigt.

I konventionen för biologisk mångfald (CBD) har man istället valt begreppet Eko-systemansats. Denna ”Ecosystem approach” används parallellt till SFM.

Vi tog tillfället att be Taina Veltheim, från det finska Jord- och skogsbruksmini-steriet, som under en lång följd av år har arbetat initierat med de skogliga frågorna i CBD att belysa hur vårt svenska uthållighetsbegrepp står sig vid en jämförelse med Ekosystemansatsen. Resultaten och slutsatserna är mycket intressanta. Rap-porten är ett värdefullt underlag till det framtida svenska arbetet med internatio-nella skogliga frågor. Vi vill därför rikta ett varmt och innerligt tack till Taina för ett gott arbete.

Lennart Ackzell och Mikael Norén Skogsstyrelsen

RAPPORT NR 17/2006

2

Sammanfattning Ekosystemansatsen är ett begrepp som har stor betydelse för konventionen om biologisk mångfald. Den ger ett ramverk för alla aktiviteter inom konventionen och ekosystemansatsens tillämpning möjliggör att konventionens tre övergripande mål – bevarande, uthålligt nyttjande och rättvis fördelning av nyttan av biologisk mångfald – kan angripas på en och samma gång. Utifrån ekosystemansatsen är det nödvändigt att hitta rätt balans mellan nyttjande och bevarande. Ekosystemansat-sen innebär ett ”bottom-up” perspektiv, där förvaltningen ska decentraliseras till lägsta möjliga nivå, med hög grad av lokalt deltagande. Människan ska ses som en del av ekosystemet. Begreppet har utvecklats mycket inom arbetet med konven-tionen; man har till exempel utvecklat tolv operationella principer, de så kallade Malawi principerna samt fem vägledande punkter och 74 riktlinjer för hur princi-perna ska genomförs. Ändå har ekosystemansatsen kritiserats för att det saknas praktiska riktlinjer för förvaltare av olika naturresurser.

Inom arbetet med konventionen om biologisk mångfald har man godkänt uthålligt skogsbruk, som har sin bakgrund i Skogsprinciperna från mötet i Rio, som ett sätt att tillämpa ekosystemansatsen i skogen. Trots detta tydliga beslut finns det en oklarhet i relationen mellan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk. Ekosy-stemansatsen och Malawiprinciperna är inte väl kända inom skogssektorn. Samti-digt verkar det vara en vanlig uppfattning inom miljösektorn att uthålligt skogs-bruk bara betyder uthållig virkesproduktion. Avsikten med den här rapporten är att göra begreppet ekosystemansats lite lättare att förstå i sammanhang med skog-liga frågor i Sverige.

Det har inte genomförts någon systematisk undersökning av hur ekosystemansat-sens principer skulle behöva tillämpas i svenskt skogsbruk. Trots detta, sett i ett brett sammanhang, tillämpar svenskt skogsbruk ekosystemansatsens principer särskilt på nationell och regional nivå. Skogspolitiken kännetecknas av två jäm-ställda mål – produktionsmål och miljömål, som också betonar skogens kultur-miljö-, estetiska och sociala värden. Uthållighet i virkesproduktion har varit en ledande princip längre än ett sekel och nuförtiden har den breddats till att gälla också andra naturresurser och tjänster. Intressenternas deltagande i policyutveck-ling är vanligt i praktiken nuförtiden. Det finns bra planerings-, uppföljnings- och utvärderingssystem på olika nivåer. Också skogs- och miljöforskning är av hög kvalitet. Men med småskalig privat ägostruktur är den största utmaningen att till-lämpa ekosystemansatsens principer på landskapsnivå. Det finns dock redan idag positiva erfarenheter från samarbete mellan många olika skogsägare, myndigheter och intressenter för att nå produktions- och miljömålen också på landskapsnivå.

RAPPORT NR 17/2006

3

1. Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

Begreppet ”biologisk mångfald” började användas mer allmänt för ungefär fem-ton år sedan. Så småningom ökade medvetenheten att biologisk mångfald handlar om variation mellan arter, inom arter och mellan ekosystem. Så kom konventio-nen om biologisk mångfald 1992 i samband med FN:s miljö- och utvecklingskon-ferens i Rio de Janeiro. Konventionen om biologisk mångfald är ett av de fem dokument som antogs i Rio, övriga är Riodeklarationen, klimatkonventionen, Agenda 21 och skogsprinciperna. Till idag har 188 stater, inklusive EU, ratificerat konventionen, dvs. slutligt godkänt undertecknandet. Detta gör den till en av de mest vittomfattande internationella överenskommelser någonsin. För Sveriges del trädde konventionen i kraft den 6 mars 1994.

Konventionens övergripande mål är:

• att bevara biologisk mångfald

• att nyttja dess beståndsdelar på ett hållbart sätt, samt

• att rättvist fördela den nytta som uppstår vid nyttjande av genetiska resurser.

Syftet med konventionen är att ta ett helhetsgrepp på problem som uppstår i sam-band med nyttjandet av levande naturresurser. Det finns ett stort antal avtal och konventioner som berör bevarandet av specifika naturtyper, vissa geografiska regioner eller kategorier av arter. Konventionen för biologisk mångfald kan ses som ett ramverk för övergripande diskussioner och åtgärder på naturvårdsområ-det.

Partskonferensen (COP) är det högsta beslutande organet inom konventionen. Den sjunde partskonferensen anordnades i Kuala Lumpur, Malaysia 2004, och den åttonde partskonferensen kommer att anordnas i Curitiba, Brasilien i mars 2006. Konventionen har också ett underlydande tekniskt och vetenskapligt organ (SBSTTA), öppet för alla länder som har ratificerat konventionen. Det är tänkt att SBSTTA ska stödja partskonferenserna i tekniska och vetenskapliga frågor, men det har i praktiken alltmer blivit en ”mini-COP” där de flesta frågorna diskuteras på ett mycket politiskt sätt. Dock är dessa SBSTTA-möten viktiga som förbere-dande möten för partskonferenserna eftersom agendan i varje partskonferens är längre än i den föregående partskonferensen – konventionens arbetsfält växer hela tiden.

Till de viktigare beslut som partskonferenserna har tagit hör inrättandet av tema-tiska arbetsprogram. I den fjärde partskonferensen godkändes ett första arbetspro-gram om skoglig biologisk mångfald, som betonade forskning. I den sjätte parts-konferensen år 2002 godkändes ett reviderat och utvidgat arbetsprogram för den biologiska mångfalden i skog. Andra tematiska arbetsprogram med anknytning till skog är arbetsprogrammet om bergsekosystemens biologiska mångfald och ar-betsprogrammet om skyddade områden. Dessutom finns det tvärgående frågor inom konventionen såsom ekosystemansatsen, uthålligt nyttjande, global strategi

RAPPORT NR 17/2006

4

om växternas bevarande, indikatorer och rapportering. Inga av arbetsprogram eller beslut om tvärgående frågor är dock juridiskt bindande. Varje land kan utforma en självständig politik på olika områden och fullgöra sina åtaganden utifrån egna, nationella förutsättningar.

RAPPORT NR 17/2006

5

2. Ekosystemansatsen Begreppet ”ekosystemansatsen” har bakgrund i ekosystemförvaltning, ecosystem management, som utvecklades i Nordamerika under 1980-talet. Kritik mot trakt-hyggesbruk med kalavverkning och plantering samt betoning av virkesproduktion som ett primärt syfte med skogsförvaltningen blev starkare i slutet av 1980-talet i många länder, men särskilt stark var den i Pacific Northwest i USA där man hade het debatt om ”ugglor kontra arbete” och bevarande av gamla skogar. Skogsmyn-digheten var tvungen att ta i beaktande allmänhetens kritik för att undvika fort-satta konflikter och för att hitta konsensus mellan olika intressenter. Traditionell skogsförvaltning fick stiga åt sidan och man utvecklade ett ny ansats som betonar mångbruk, skydd av hotade arter och bevarande av biologisk mångfald. Ekosy-stemförvaltning innehåller även adaptiv förvaltning, adaptive management, som erkänner att mål och syfte av förvaltningen kan förändras över tiden liksom när allmänna förhållanden i samhället förändras.

I konventionen om biologisk mångfald menar man med ekosystemansatsen att man försöker finna en optimal balans mellan bevarande och nyttjande. I stället för att fokusera endast på en dominerande vara eller tjänst, som virke eller natur-skydd, är syftet att ge en helhetsbild. På så sätt kan man lättare se vilka kompro-misser som måste göras mellan olika varor och tjänster som ekosystemen produ-cerar, vilket möjliggör mera hållbara och långsiktigt effektiva beslut. Insikten att skyddsvärd natur inte kan bevaras effektivt om den ses som isolerad från det om-givande landskapet eller från omvärldsfaktorer som mänskliga, ekonomiska och sociala behov är också stark i ekosystemansatsen. Omgivningen kan nämligen ha stor positiv eller negativ inverkan på naturvärdena. Ekosystemansatsens tillämp-ning skulle också möjliggöra att konventionens tre övergripande mål – bevarande, uthålligt nyttjande och rättvis fördelning av nyttan av biologisk mångfald – kan nås på en och samma gång.

Begreppet ”ekosystemansatsen” utvecklades i det första och andra mötet av det tekniska och vetenskapliga organet till CBD och den andra partskonferensen år 1995 beslutade att ekosystemansatsen skulle vara ett primärt ramverk för aktivi-teter man tillämpar under konventionen. Begreppet utvecklades vidare i ett semi-narium som hölls i Malawi 1998. Under detta seminarium utvecklades tolv opera-tionella principer – som nu kallas Malawiprinciperna – och fem vägledande punkter (bilaga 1). De operationella principerna, deras berättigande och vägledan-de punkter godkändes år 2000 under den femte partskonferensen. Begreppet ut-vecklades ännu vidare och i den sjunde partskonferensen 2004 godkändes för-klaring för principernas berättigande tillsammans med 74 riktlinjer för genomfö-rande. Vid den sjunde partskonferensen var många länder, parter, oroade över att det finns för mycket konceptuellt resonemang kring begreppet och det skulle vara viktigare att koncentrera sig på tillämpning. Alla beslut om ekosystemansatsen från olika partskonferenser har samlats ihop i en manual som finns på www.biodiv.org/doc/publications/ea-text-en.pdf. Parterna kan erbjuda fallstu-dier, case studies, som kan läsas på www.biodiv.org/programmes/cross-cutting/ecosystem/cs.aspx.

RAPPORT NR 17/2006

6

Trots riktlinjer för tillämpning som godkändes år 2004 har ekosystemansatsen kritiserats för att det saknas praktiska riktlinjer för förvaltare av olika naturresur-ser. IUCN har publicerat en manual för att motverka denna brist. Enligt IUCN:s tolkning är ekosystemansatsen en process som övergår i fem steg, som alla inne-håller olika aktiviteter. De stegen är:

Determining the stakeholders and defining the ecosystem area

Ecosystem structure, function and management

Economic issues

Adaptive management over space

Adaptive management over time.

RAPPORT NR 17/2006

7

3. Skillnaden mellan ekosystemansatsen och uthålligt

skogsbruk Ekosystemansatsen har bakgrund i behov att förändra traditionell skogsförvaltning i USA men därefter har begreppet utvecklats huvudsakligen inom miljösektorn och särskilt under arbetet med konventionen om biologisk mångfald. Fast utveck-lingen av ekosystemförvaltning inom skogsbruk i USA påverkade den globala dialogen om skogar, började skogsfolket i stället tala om och utveckla begreppet ”sustainable forest management” eller SFM i början av 1990-talet. Man använder åtminstone två svenska översättningar av SFM: ”uthålligt skogsbruk” och ”håll-bart skogsbruk”. I denna rapport används ”uthålligt skogsbruk”. Tjänstemän inom skogssektorn har inte ens hört begreppet ekosystemansats, eller är förvirrade över skillnader mellan uthålligt skogsbruk och ekosystemansatsen och vad dessa olika begrepp betyder i det praktiska arbetet i skogen.

3.1 Utvecklingen av begreppet ”uthålligt skogsbruk”

3.1.1 Uthålligt skogsbruk globalt

Begreppet ”uthålligt skogsbruk” kommer ifrån de legalt icke bindande skogsprin-ciperna om skötsel, bevarande och uthållig utveckling för alla typer av skog som godkändes i FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992. Skogs-principerna slår fast, att skogsfrågor måste behandlas i ett holistiskt perspektiv.

Den internationella dialogen kring skogsfrågor under FN som påbörjades innan Rio konferensen har fortsatts under arbetet av den mellanstatliga skogspanelen (IPF), dess efterföljare det mellanstatliga skogsforumet (IFF) och numera inom FN:s skogsforum (UNFF). Under IPF/IFF-arbetet kom man fram till cirka 300 förslag till åtgärder, som olika aktörer ska vidta för att åstadkomma ett uthålligt skogsbruk. Förslagen innehåller till exempel olika instrument som kan användas i tillämpning och uppföljning av uthålligt skogsbruk, som nationella skogsprogram (national forest programmes eller nfps) och kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk (Criteria and Indicators for Sustainable Forest Managment eller C&I), och deras tillämpning har varit aktivt i många regioner och länder. Båda instru-menten trycker på holistisk ansats för skogsförvaltning och betydelsen av intres-senternas deltagande.

En global definition för uthålligt skogsbruk har man inte lyckats komma överens om under IPF/IFF-UNFF-arbete. I UNFF fjärde möte 2004 godkändes ändå sju tematiska element som är gemensamma för olika C&I processer. De tematiska elementen är:

1. Extent of forest resources

2. Biological diversity

3. Forest health and vitality

RAPPORT NR 17/2006

8

4. Productive functions of forest resources

5. Protective functions of forest resources

6. Socio-economic functions

7. Legal, policy and institutional framework.

Numera är begreppet ”uthålligt skogsbruk” relativt väl känt av den skogliga yr-keskåren i de flesta länder.

3.1.2 Uthålligt skogsbruk i Europa

Förklaring av begreppets betydelse har varit lättare på regionala nivån. I den andra ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE) år 1993 kom man överens om en gemensam definition av uthålligt skogsbruk för europeiska förhål-landen:

”Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla vik-tiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas.”

På ministerkonferenserna och under deras uppföljningsarbete – som kallas också den pan-europeiska skogsprocessen – har man utvecklat olika instrument, som pan-europeiska kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk och principer för nationella skogsprogram, för att åstadkomma ett uthålligt skogsbruk. Till exempel har följande gemensamma hållning godkänts till nationella skogsprogram i ett europeiskt sammanhang:

”Ett nationellt skogsprogram innebär en deltagande, holistisk, intersektoriell och upprepningsbar process för policyutveckling, genomförande, övervakning och utvärdering på nationell eller lägre nivå, för att åstadkomma ett uthålligt skogs-bruk som definierats i Resolution H1 från Helsingfors, och för att bidra till uthål-lig utveckling. Processen baseras på nationell suveränitet och långsiktigt politiskt åtagande, stöd till utveckling av personell och institutionell kapacitet, …”

3.2 Relationen mellan begreppen Relationen mellan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk har diskuterats i möten under konventionen om biologisk mångfald, FN:s skogsforum och den pan-europeiska skogsprocessen.

Den sjunde partskonferensen inom CBD tog ett tydligt beslut att uthålligt skogs-bruk, som har sin bakgrund i Rio skogsprinciperna, kan hållas ett medel för att tillämpa ekosystemansatsen i skogar. Man betonade dock att för att förbättra ut-hålligt skogsbruk skulle man förbättra tvärsektoriell integration och samarbete mellan olika sektorer, och bättre beakta interaktionen mellan skogsekosystem och andra ekosystemen på landskapsnivå, och bevarande av biologisk mångfald. Samtidigt gav man stöd för kriterier och indikatorer, nationella skogsprogram,

RAPPORT NR 17/2006

9

modellskogar och certifieringssystem som exempel på verktyg som kunde använ-das för att tillämpa ekosystemansatsen. Partskonferensen godkände också att det finns inte bara ett enda riktigt sätt att tillämpa ekosytemansatsen. Ansatsens prin-ciper kan användas flexibelt och anpassas till olika sociala förhållanden.

Klargörande av relationen mellan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk dis-kuterades också i april 2004 i en MCPFE workshop, som ordnades tillsammans med Environment for Europe/Pan-European Biological and Landscape Diversity Strategy (PEBLDS). Mötet kom fram till att uthålligt skogsbruk i ett europeiskt sammanhang tillämpar ekosystemansatsen i skogar. På MCPFE expertnivåmötet i oktober 2004 godkändes slutsatsen från mötet. PEBLDS Council var dock inte helt nöjd med beslutet och ville till exempel att länderna skulle genomföra projekt som tillämpar ekosystemansatsen genom att tillämpa uthålligt skogsbruk. På MCPFE expertnivåmötet i september 2005 återbehandlades frågan och godkände i princip de förändringar som PEBLDS hade föreslagit. Man påpekade dock att det redan finns erfarenheter och projekt om ekosystemansatsens tillämpning i skogar och man var rädd att nya projekt skulle betyda ökande rapportering. Eftersom man redan är överbelastad med rapportering till olika fora godkändes inte PEBLDS förslag om de nya projekten. Frågan ska återbehandlas vid nästa möte med PEBLDS Council för att nå en gemensam åsikt.

Trots det tydliga beslutet i CBD:s sjunde partskonferens verkar det vara som om miljösektorn och skogssektorn ännu inte har kommit överens om relationen mel-lan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk på internationell nivå. Till exempel i ett dokument för mötet i CBD:s tekniska och vetenskapliga organ (SBSTTA) i november-december 2005 citeras en studie om relation mellan ekosystemansatsen och uthålligt skogsbruk1. En av studiens slutsatser är att ekosystemansatsens prin-ciper har katalyserat (alt. påskyndat) förändringar i uthålligt skogsbruk att bli mera holistiskt och mindre orienterad till bara virkesproduktion. Faktum är dock att överväldigande majoriteten av världens skogsfolk inte ens har hört talas om be-greppet ekosystemansatsen. Förändringar i skogsförvaltning har dock skett men mest som en konsekvens av den långa IPF-IFF-UNFF-prosessen efter Rio konfe-rensen samt aktiviteter som certifiering. Faktum är fortfarande att dessa föränd-ringar tillämpar ekosystemansatsens principer som också godkändes i CBD:s sjunde partskonferens. Dock skulle det vara nyttigt för den skogliga yrkeskåren att vara mera medvetna om beslut och diskussioner inom konventionen om biologisk mångfald. Å andra sidan skulle miljösektorn slutligen erkänna att uthålligt skogs-bruk numera innehåller mycket mera än bara virkesproduktion.

1 Studie är gjord av World Conservation Union (IUCN), Program on Forests (PROFOR) och World Bank, och skall publiceras av Earthscan 2005.

RAPPORT NR 17/2006

10

4. Diskussion och slutsatser Fallstudier eller särskilda projekt har blivit populära för att bevisa ekosysteman-satsens tillämpning. Också IUCN:s manual för ekosystemansatsens tillämpning beskriver olika projekt i tropiska länder. Å andra sidan har sådan inställning vissa nackdelar om man börjar tänka att ekosystemansatsens tillämpning alltid förut-sätter ett särskilt projekt. Projekt betyder vanligen särskilt projektadministration och projektbudget dvs. parallella strukturer med nuvarande strukturer. Det skulle vara bättre att betrakta ekosystemansatsen som ett generellt ramverk för all verk-samhet inom olika sektor som använder naturresurser. Man skulle förbättra sina åtgärder genom tillämpning av många principer och riktlinjer utvecklad för ekosy-stemansatsen och uthålligt skogsbruk som är möjligt och som är passande till olika sociala förhållanden.

Inom konventionen om biologisk mångfald har man alltså utvecklat tolv principer och fem vägledande punkter för ekosystemansatsen. Betydelsen av vägledande punkter är fortfarande litet oklar men för tolv principer finns det mycket resone-rande förklaring och riktlinjer för implementering. Ännu är det inte lätt att tolka vad alla dessa partskonferensers beslut betyder. Beslut i internationella förhand-lingar är alltid en kompromiss mellan olika åsikter av många parter och därför blir beslutstexter ofta krångliga. När man undersöker Malawiprinciperna, vägledande punkter och alla förklaringar som där finns för ekosystemansatsen lägger man lätt märke till att några av principerna delvis täcker varandra (till exempel princip 1 och 2, samt princip 11 och 12) och också vägledande punkter repeterar delvis samma saker som principerna.

Eftersom officiella beslut om ekosystemansatsen inom konventionen om biologisk mångfald är så krångliga har forskare försökt att förklara begreppet genom att identifiera ledande teman eller punkter inom ekosystemansatsen. Schlaepfer (2005) har identifierat följande punkter:

Holistic view of the managed system (system perspective)

Sustainability of structure, functioning and functions of the considered ecosys-tems

Multiple objectives that consider ecological, economic and social requirements of the managed system

Landscape perspective (linkages and interactions with neighbouring systems, processes at landscape level)

Integration of spatial scales (site, landscape and region) and temporal scales (short-, medium- and long-term)

Participation of all stakeholders

Adequate monitoring, including data collection systems and data-bases

Adaptive management (based on monitoring and learning through management)

RAPPORT NR 17/2006

11

Based on sound science and good judgement

Decision-making in situations of uncertainty

Application of the precautionary principle

Good planning system

Det har inte genomförts någon systematisk undersökning av hur ekosystemansat-sens principer skulle behöva tillämpas i svensk skogspolitik eller skogsbruk. Trots detta när man tittar på bilaga 2 med exemplen av åtgärder som har tillämpats i skogspolitik och skogsbruk, kan man dra en slutsats, att i brett sammanhang till-lämpas ekosystemansatsens principer i Sverige. Skogspolitiken betonar holistisk ansats genom två jämställda mål – produktionsmål och miljömål. Uthållighet i virkesproduktion har varit en ledande princip längre än ett sekel och nuförtiden har den breddats till att gälla också andra naturresurser och tjänster. Ekologiska, ekonomiska och sociala behov beaktas och försiktighetsprincipen tillämpas i skogsbruket. Intressenternas deltagande i policyutveckling är vanlig praktik nu-förtiden. Det finns bra planerings-, uppföljnings- och utvärderingssystem på olika nivå. Också skogs- och miljöforskning är av hög kvalitet. Eftersom huvuddelen av skogarna är ägda av privata människor och bolag, finns det utmaningar att tilläm-pa ekosystemansats på landskapsnivån i samråd med alla intressenter. Å andra sidan har över hälften av skogarna certifierats frivilligt och man kan avsluta att på så sätt tillämpas ekosystemansatsen också på dessa nivåer. Det finns också lovan-de experiment på landskapsnivå som innehåller sammanarbete mellan många skogsägare, myndigheter och intressenter.

Det här betyder inte att allting är fint och utmärkt i svensk skogspolitik och skogs-bruk; man kan alltid förbättra sina verksamheter. Det betyder inte heller att allting skulle bli fint eller utmärkt om man bara använder ekosystemansatsens principer. Olika instrument, som Malawiprinciper, Rio skogsprinciper, kriterier och indika-torer för uthålligt skogsbruk eller principer för nationella skogsprogram m.m. är bara instrument som kan hjälpa och förbättra verksamheten och som också kan användas för utvärdering av verksamheten. Avsikten med den här rapporten har inte varit att evaluera skogssektorns verksamhet i Sverige, men istället att göra begreppet ekosystemansats lite mer känt och lättare att förstå i sammanhang med skogliga frågor.

RAPPORT NR 17/2006

12

Litteratur/källförteckning Angelstam, P. och G. Mikusinski. 2001. Hur mycket skog kräver mångfalden? En

svensk bristanalys. Världsnaturfonden WWF.

Bergvall, O. 2005. Mångbruk I fjällnära skog. I Skogen och skolan 2/2005.

Biodiversity and the ecosystem approach in agriculture, forestry and fisheries. 2003. Satellite event on the occasion of the Ninth Regular Session of the Commission on Genetic Resources for Food and Agriculture. Rome 12-13 October 2002. Proceedings. FAO.

CBD beslut V/6 Ecosystem approach (”Malawi principles”)

CBD beslut VII/11 Ecosystem approach (”Rationale and implementation guide-lines”)

Changing Realities. Ecosystem Approaches and Sustainable Forest Management. 2004. Arbovitae Special. IUCN and WWF.

Robertson, F. 2004. The History of New Perspectives and Ecosystem Manage-ment. Gen. Tech.Rep. SRS-74. Ashville, NC: U.S. Department of Agricul-ture, Forest Service, Southern Research Station. Pp. 3-7

Schlaepfer, R. 2005. Ecosystem Approach and Ecosystem Management as the Fundaments of Forest Landscape Restoration Strategies. In: Veltheim, T. & B. Pajari (eds.). 2005. Forest Landscape Restoration in Central and Northern Europe. RFI Proceedings No. 53, 2005.

Shepherd, G. 2004. The Ecosystem Approach: Five Steps to Implementation. Ecosystem Management Series No. 3. IUCN.

Skog och Skogsbruk i Sverige – En modell för hållbarhet. 2000. Skogsstyrelsen.

Sustainable Forest Management and the Ecosystem Approach. Outcome of the MCPFE and EfE/PEBLDS ad hoc Working Group on Development of the Pan-European Understanding of the linkage between the Ecosystem Ap-proach and Sustainable Forest Management Session held in Krakow, Poland,19-21 April, 2004.

Svensson, J., C. Fries och L. Jougda. 2004. Synthesis of the model forest and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network. Rapport 6 * 2004. Skogsstyrelsen.

Wilkie, M. L. 2003. Forest management and the battle of paradigms. What are the differences between “sustainable forest management” and the “ecosystem approach” – and how does the question concern forest managers?. Unasylva – No. 214/215.

Wit, M. 2004. Annotated Bibliography: The Ecosystem Approach. Form Interna-tional

Österblom, Henrik. 2003. Ekosystemansatsen och konventionen om biologisk mångfald. Promemoria 2003-10-14. Statens offentliga utredningar. Miljö-vårdsberedningen.

RAPPORT NR 17/2006

13

Web-sidor: www.biodiv.org www.biodiv.se

www.biologiskmangfald.nu www.cbm.slu.se

RAPPORT NR 17/2006

14

Bilaga 1. Ekosystemansatsens principer (Malawiprinciperna), deras berät-tigande och vägledande punkter

Principer Resonerande förklaring 1. Samhällets intressen bestämmer förvaltningens mål.

Olika sektorer i samhället ser på ekosys-tem med olika ekonomiska, kulturella och sociala aspekter. Det är viktigt att ta hänsyn till dem som lever nära ekosys-temen och deras intressen och rättigheter. Både kulturell och biologisk diversitet är centrala delar i ekosystemansatsen och förvaltningen ska ha med den kunskapen i sitt arbete. Alla ekosystem ska se till människans intresse oavsett om det är en fråga om förbrukande eller icke-förbru-kande.

2. Förvaltningen bör vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån.

Decentraliserade system kan leda till ökad kompetens, effektivitet och rättvisa. Ju närmare förvaltandet är ekosystemet desto större blir ansvaret, trovärdigheten, delaktigheten och nyttjandet av lokal kunskap.

3. Ekosystemförvaltare bör beakta effek-terna (verkliga eller tänkbara) på närlig-gande eller andra länkade ekosystem.

Förvaltandet kan påverka ekosystem i oväntade riktningar och därför bör möjlig påverkan analyseras innan handling. Det kan leda till att nya strukturer gällande beslutsfattande behövs.

4. Det är grundläggande att förstå eko-systemets värde ur ett ekonomiskt per-spektiv. Ekosystemförvaltning bör bland annat:

a. Reducera subventioner som leder till utarmning av den biologiska mångfalden; b. Skapa incitament som främjar bi-ologisk mångfald och uthålligt nytt-jande; c. Innehålla kostnader och vinster för ett givet ekosystem så långt möjligt.

Förvaltningen av ekosystem har ofta okända eller oväntade effekter på andra ekosystem och därför behövs en nog-grann analys före det praktiska arbetet. De marknadsmässiga störningar som påverkar den biologisk diversitet bör reduceras och man bör räkna med kost-nader och nytta som finns i ekosystemet. Det kan leda till förändringar av struktu-rer i form av beslutsfattande som kan kompromissa och göra avvägningar.

5. Bevarande av ekosystemens struktur och funktion bör vara ett prioriterat mål, då ett fungerande ekosystem har en för-måga att motstå förändringar.

Ekosystemets funktioner och reseliens beror på dynamiken mellan individer, arter och dess omgivande miljö liksom den fysiska och kemiska interaktionen i systemet. Därav är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv när det gäller beva-rande och restaurering av dessa processer och inte bara skydda enskilda arter.

RAPPORT NR 17/2006

15

Principer Resonerande förklaring 6. Ekosystem måste förvaltas inom ramen för dess funktioner.

Vid förvaltandet bör det uppmärksammas vilka gränser, strukturer och funktioner som finns för ekosystemet. Vidare bör förvaltningen vara medveten om att grän-serna kan förändras då förhållanden runt omkring förändras.

7. Ekosystemansatsen bör tillämpas på lämplig skala i tid och rum.

Arbetssättet ska begränsas till de rums- och tidsskalor som bestäms. Den opera-tionella gränsen sätts av intressenter, förvaltare och forskare.

8. Kunskap om tidsfördröjningar i påver-kan på ekosystemen innebär att förvalt-ningen kräver ett tidsperspektiv där lång-siktiga förvaltningsplaner prioriteras.

Ekosystemprocesser varierar ofta i vilka tidsskalor som effekter syns, vilket är konflikt med människans tendens att arbeta kortsiktigt med snabba resultat istället för med långsiktiga mål.

9. Förvaltningen måste acceptera att för-ändring är oundviklig.

Förvaltningen måste vara beredd på ”överraskningar” och lära sig att arbeta med osäkerhet då ekosystemen är förän-derliga. Förvaltningen måste använda sig av adaptivt tänkande och undvika att fatta långsiktiga beslut som inte kan anpassas till nya situationer.

10. Ekosystemansatsen bör söka en ba-lans mellan bevarande och nyttjande av resurser.

Det ska råda en balans mellan bevarandet av biologisk diversitet samt nyttjandet av ekosystem enligt människans behov.

11. Ekosystemansatsen bör beakta all typ av relevant information, inklusive veten-skaplig och lokal kunskap och tillämp-ningar.

Information från alla olika sorters källor är viktiga i förvaltandet. Relevant infor-mation från ett område ska delges alla intressenter och aktörer som påverkar/blir påverkade av ekosystemet.

12. Ekosystemansatsen bör involvera alla relevanta sektorer i samhället och veten-skapliga discipliner.

De flesta förvaltandesituationer är kom-plexa med många interaktioner, sidoef-fekter och inbegripanden därför behövs kunskap av experter och intressenter på lokal, nationell, regional och internatio-nell nivå.

CBD beskriver fem vägledande punkter för ekosystemansatsens tillämpning:

1. Fokusera på de funktionella processerna och sambanden inom ekosyste-men, för att öka förståelsen för:

a. kopplingen mellan resiliens och förlusten av biologisk mångfald. b. de underliggande faktorerna som leder till förlust av biologisk

mångfald 2. Ekosystemens tjänster bör fördelas rättvist och vara tillgängliga för alla. 3. Använd adaptiv förvaltning. Förvaltningen bör ses som ett långsiktigt

experiment. 4. Förvaltningen bör vara decentraliserad till lägsta möjliga nivå. 5. Intersektoriellt samarbete är nödvändigt.

RAPPORT NR 17/2006

16

Bilaga 2 Exempel på hur svenskt skogsbruk och skogssektor tillämpar ekosystemansatsens Malawiprinciper

Principer 1: Samhällets intressen bestämmer förvaltningens mål.

• Skogen anses som en nationell tillgång fast skogspolitik lämnar mycket frihet med ansvar till skogsägaren. På andra sidan allemansrätt möjliggörs att alla människor får använda skogar för rekreation, vandring, camping, plockning av bär och svamp m.m. Sociala och kulturella värden har fått ökad politisk betydelse åtminstone i resonemang på sistone, men hur dis-kussionen och goda meningar skall konkretiseras är ännu öppen.

• Intressenternas deltagande tillämpas bra på nationella nivån. Till exempel utvecklingen av skogliga sektorsmål har gjorts av Skogsstyrelsen i samar-bete med Skogsstyrelsens nationella sektorsråd där olika intressenter har representanter. Regionala skogsvårdstyrelserna har till uppgift att formule-ra regionala sektorsmål i samråd med regionala intressenter.

• Skogsägarens rättighet att göra beslut om att hur använda sina skogar – dock inom ramen av lagstiftning – gör det svårt att tillämpa intressenternas deltagande i planering och beslutfattande av skogsförvaltning på land-skapsnivån och skogsfastighetsnivån. Å andra sidan 58 % av skogar har certifierats och så skogsförvaltning i certifierade skogar följer principerna godkända också av intressenterna.

• LEKO (Landskapsekologiska kärnområden) är ett försöksprojekt som genomfördes 1999 - 2003 på initiativ av Skogsstyrelsen. Ett kärnområde är ett landskapsavsnitt med en stor andel nyckelbiotoper och andra naturvärden. Det finns 16 områden fördelade över hela Sverige. Man försökte inom projektet finna arbetssätt där många markägare, myndigheter, olika

experter och andra intressenter samverkar för att i en god process nå ett bra resultat inom ett landskapsavsnitt med stor andel höga naturvärden. Även om det är miljöaspekterna som stått i fokus, finns också bedömningar av vilka produktionsvärden som kan tas tillvara i arbetet. De positiva erfarenheterna av LEKO gör att arbetssättet kan användas i många vardagliga situationer.

• I södra Lappland i Vilhelmina kommun ligger Europas första modellskog. Arbetet med modellskogar inleddes i Kanada i början av 1990-talet som ett försök att få till stånd modeller för ett hållbart skogsbruk där många aktörer är delaktiga. Nyförtiden finns där ett internationellt nätverk av mo-dellskogar. Vilhelmina modellskog omfattar 120 000 hektar och ägarför-hållandena rymmer privata skogsägare, bolag, kommun och allmänningar. Vilhelmina modellskog grundades för att lösa konflikter mellan rennäring och skogsnäring, som blev starkare i mitten av 1990-talet. Då ville del-ägarna i Vilhelmina Övre Allmänningsskog avverka gamla granbestånd. I Vilhelmina modellskogen finns fjorton olika försöksområden där uthålliga metoder för skogsbruk ska utvecklas och studeras. Fast modellskogskon-cept inte innehöll ekosystemansatsens principer ursprungligen kan den hållas en tillämpning av ekosystemansatsen på regional eller landskaps-nivå.

RAPPORT NR 17/2006

17

• Biosfärområde hållas ofta bra exempel av ekosystemansatsens tillämpning. I Sverige finns där två biosfärområden, Tornesträskområdet i Kiruna och Kristianstads Vattenrike.

Principer 2: Förvaltningen bör vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån.

• Skogspolitik lämnar mycket frihet med ansvar till skogsägaren och på så sätt skogsförvaltning är decentraliserad på lägsta tillämpbara nivån.

• Se också punkter under principer 7. Principer 3: Ekosystemförvaltare bör beakta effekterna (verkliga eller tänkbara) på närliggande eller andra länkade ekosystem.

• Skogsstyrelsens föreskrifter enligt skogsvårdslagens kapitel 30 om Hänsyn till naturvärdens och kulturmiljövärdens intressen betonar beaktande för effekterna på närliggande eller andra länkande ekosystem. Till exempel fö-reskrifter om Skogliga impediment, Skyddszoner och Skador på mark och i vatten innehåller regler hur närliggande eller andra länkade ekosystem skulle tas i hänsyn i skogsbruksåtgärder.

• I början av 2005 startade ett projekt om vattenfrågor i skogsbruket på Skogsvårdsstyrelsen. Målet med projektet är att ta fram riktlinjer för hur skogsbrukets hänsyn vid vatten ska kunna förbättras.

Principer 4: Det är grundläggande att förstå ekosystemets värde ur ett ekono-miskt perspektiv. Ekosystemförvaltning bör bland annat:

A. Reducera subventioner som leder till utarmning av den biologiska mångfalden;

B. Skapa incitament som främjar biologisk mångfald och uthålligt nyttjan-de;

C. Innehålla kostnader och vinster för ett givet ekosystem så långt möjligt.

• I princip finns där inga bidrag från staten för skogsbruks produktionsåtgär-der. Efter orkanen Gudrun 2005 finns planer för att kompensera skogs-ägarna för en del av merkostnader på grund av upparbetning av stormvirke och återbeskogningen. Också är det möjligt att få statens bidrag för olika åtgärder som gäller skötsel om ädellövträdskogar som bok och ek i södra Sverige. Dessa åtgärder är vanligen dyra och skogsägare skulle kanske hellre använda gran men för många orsaker, inte minst för biologisk mång-falds skull, skulle det ofta vara bättre att använda ädellövträd.

• Enligt miljöbalken bioskyddsområden skulle skyddas för all framtid. Där finns 18 olika definierade typer av bioskyddsområden och de är områden som har mycket höga naturvärden eller uppehåller ursprungliga naturliga processer. Markägare avstår från möjligheten att bedriva skogsbruk inom

RAPPORT NR 17/2006

18

bioskyddsområdet. Staten ersätter markägare med ett belopp som motsva-rar fastighetens minskade marknadsvärd.

• Markägare kan göra ett frivilligt naturvårdsavtal med staten för att skydda ett område som också har hög prioritet i skogsvårdsstyrelsens naturskydds-arbete. Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Målet för området är naturvård och inte virkesproduktion. Avtalet gäller under en vis tid, vanligen 50 år. Markägaren får från staten ersättningsbeloppet, som varierar, men ligger i regel under 10 000 SEK per hektar. Markägaren täcks endast delvis för värdet av vad han eller hon avstår därför att ersätt-ningen ses som en stimulans från samhället till naturvårdsintresserade markägare.

• NOKÅS (Natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen) är ett instrument som hjälper markägare ekonomiskt om de vill restaurera natur- och kulturvär-den. Ett sätt att använda NOKÅS-bidraget är exempelvis frihuggning av lövträd.

Principer 5: Bevarande av ekosystemens struktur och funktion bör vara ett pri-oriterat mål, då ett fungerande ekosystem har en förmåga att motstå föränd-ringar.

• Skogspolitikens miljömål betonar bevarande av ekosystemens struktur och funktion.

Principer 6: Ekosystem måste förvaltas inom ramen för dess funktioner.

• Skogspolitikens miljömål betonar bevarande av ekosystemens struktur och funktion.

• Försiktighetsprincipen betonas i lagstiftningen. Till exempel Skogsstyrel-sens föreskrifter enligt skogsvårdslagens kapitel 30 om Hänsyn till natur-värdens och kulturmiljövärdens intressen har många reglar hur skador skulle undvikas eller begränsas.

• Skogsgödsling kan delvis lösa ökat behov för virke (industri, energi osv.) Detta vägs mot risken för negativa miljökonsekvenser, t.ex. utlakning av näringsämnen.

• Försiktighetsprincipen tillämpas för GMO i enlighet med EU-lagstiftning på området.

Principer 7: Ekosystemansatsen bör tillämpas på lämplig skala i tid och rum.

• På nationell nivå finns där skogliga sektorsmål, som innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål.

• På regional nivå regionala skogsvårdstyrelserna har till uppgift att formu-lera regionala sektorsmål.

RAPPORT NR 17/2006

19

• På landskapsnivå finns utvecklingsprojektet LEKO (Landskapsekologiska kärnområden) och Vilhelmina modell skog.

• På skogsfastighetsnivå erbjuder flera olika aktörer markägarna att köpa skogsbruksplaner. Planperioden är 10 år. Skogsbruksplanen är inte obli-gatoriskt och markägaren bestämmer själv om han/hon vill köpa skogs-bruksplan. På skogsfastighetsnivå beslutfattande hur skogen skall förvaltas görs av skogsägaren, men eftersom 58 % av skogar har certifierats följer skogsförvaltning i certifierade skogar principerna godkända också av in-tressenterna.

Principer 8: Kunskap om tidsfördröjningar i påverkan på ekosystemen innebär att förvaltningen kräver ett tidsperspektiv där långsiktiga förvaltningsplaner prioriteras.

• Eftersom träder växer så långsamt i Norden började skogsbruket använda långtsiktiga förvaltningsplaner redan i början av 1900-talet.

Principer 9: Förvaltningen måste acceptera att förändring är oundviklig.

• Efter Riksdagens beslut utvärdering av skogspolitiken bör ske fortlöpande omkring vart fjärde år. Den senaste utvärdering började våren 2004 när re-geringen tillsatte en kommitté, som antog namnet Skogsutredningen. Upp-draget skall redovisas i december 2005.

• De markägare som har skogsbruksplan avgör själva om de vill förnya eller uppdatera sin skogsbruksplan. Skogsbruksplaner uppdateras vanligen varje 10 år.

• Både Svenska FSC- och Svenska PEFC-standarden utvärderas och revide-ras vart femte år.

Principer 10: Ekosystemansatsen bör söka en balans mellan bevarande och nyttjande av resurser.

• Skogspolitikens produktionsmål och miljömål är jämställda.

• I långsiktig målbild av de nationella skogliga sektorsmålen den ledande principen är ”samspel i nyttjandet: Skogen brukas så att den hållbart pro-ducers en mångfald av värden över hela landet.” Därtill den långsiktiga målbilden betonar god tillgång på värdefull skogsråvara, rik skogsmiljö och sociala och kulturella värden. Kortsiktiga mål kan grupperas under dessa rubriken.

• Sveaskog, som är förvaltare av statens skogar, har beslutat att grunda 34 ekoparks, som omfattar 175 000 hektar eller 5 % av Sveaskogs produktiva skogsmark. En ekopark är minst 1000 ha stor och minst 50 % av den pro-duktiva skogsmarken används som naturvårdsareal. I ekoparkerna styr de ekologiska värdena över de ekonomiska. Upprättandet av Ekoparksplaner och invigningar av ekoparker kommer att genomföras fram till år 2009. Under de närmaste åren kommer dessutom ca 350 000 hektar naturvårsds-

RAPPORT NR 17/2006

20

skogar att prioriteras fram inom ramen för den ekologiska landskapsplane-ringen. Utöver detta avses ytterligare 350 000 hektar produktionsskogar med förstärkt naturhänsyn att lyftas fram vid avverkningar i produktions-bestånden.

• Så kallade Gröna Skogsbruksplaner görs av flera företag och organisatio-ner (Skogsvårdsstyrelserna, Skogsägarföreningarna, större skogsbolag, Skogssällskapet, Sydved samt flera fristående mindre företag) för privata markägarnas skogar. Den Gröna Skogsbruksplanen har följande innehåll: beskrivelse på skogstillståndet, och förslag på skogsvårds- och avverk-ningsåtgärder med hänsyn till skogens miljövärden. I skogsbruksplanen redovisas också nyckelbiotoper och andra områden med höga naturvärden som finns på fastigheten. Dessutom beskrivs områden där det är lämpligt att återskapa höga naturvärden. Planen innehåller långsiktiga skötselmål både för produktion och naturvård på såväl fastighets- som beståndsnivå. De gröna skogbruksplanerna började göras 1998. Det finns ingen nationell standard som beskriver hur en grön skogsbruksplan ska göras eller vad den skall innehålla. Men man kan säga att Skogsvårdsorganisationen har så-som sektorsmyndighet satt en nivå och övriga aktörer har rättat sig efter den. Skogsvårdsorganisationen har ca 30 % av marknaden av Gröna Pla-ner. Fyra miljoner hektar eller ca 36 % av den privata skogen (räknat på arealen) har en Grön Skogsbruksplan. På återstående 7 miljoner hektar privata skogsmark finns det sannolikt en stor mängd äldre vanliga skogs-bruksplaner gjorda på 1980-talet eller 1990-talet.

• Cirka 13,1 miljoner hektar eller 58 % av Sveriges skogar har certifierats. Två system användes: Forest Stewardship Council eller FSC certifiering som betäcker 10 miljoner hektar, och Programme for Endorsement of Fo-rest Certification Schemes eller PEFC som betäcker 6,6 miljoner hektar. Några företag har certifiering av båda system. Båda system betonar uthål-ligt nyttjande av natur resurser som innehåller bevarande av biologisk mångfald.

Principer 11: Ekosystemansatsen bör beakta all typ av relevant information, inklusive vetenskaplig och lokal kunskap och tillämpningar.

• Skogspolitik och rådgivning stödas av forskning som är av högt kvalitet i Sverige.

Principer 12: Ekosystemansatsen bör involvera alla relevanta sektorer i sam-hället och vetenskapliga discipliner.

• Relevanta sektorer i samhället (till exempel miljösektor) och vetenskapliga organisationer har representanter i Skogsstyrelsens sektorsråd som deltog aktivt i utvecklingen av skogliga sektorsmål och numera uppföljer åtgärder att nå mål. Sektorsråd är en rådgivande organ till Skogsstyrelsens General-direktör. På regional nivå där finns motsvarande råd med relevanta sek-torsmyndigheter, vetenskapliga organisationer och intressenter.

Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter:

1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige1988:2 Grusanalys i fält1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning1991:1 Tätortsnära skogsbruk1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm1991:3 Utboträffar; utvärdering1991:4 Skogsskador i Sverige 19901991:5 Contortarapporten1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the

GREENERY project1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP1992:2 Skogsskador i Sverige 19911992:3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog1993:1 Skoglig geologi1993:2 Organisationens Dolda Resurs1993:3 Skogsskador i Sverige 19921993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll1993:6 Skogsmarkskalkning – Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram1993:7 Betespräglad äldre bondeskog – från naturvårdssynpunkt1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari 19931993:9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket – arbetsgruppens slutrapport1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen?1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality?1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige 19931994:7 Skogsskador i Sverige – nuläge och förslag till åtgärder1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren 1989-1993 1995:1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg1995:2 SUMPSKOG – ekologi och skötsel1995:3 Skogsbruk vid vatten1995:4 Skogsskador i Sverige 19941995:5 Långsam alkalinisering av skogsmark1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen?1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark1996:1 Women in Forestry – What is their situation?1996:2 Skogens kvinnor – Hur är läget?1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk.1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det?1997:3 IR-95 – Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige 19951997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring – en litteraturstudie1997:7 Målgruppsanalys1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric

deposition of heavy metals)1997:9 GIS–metodik för kartläggning av markförsurning – En pilotstudie i Jönköpings län1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry

on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys1998:4 Användning av satellitdata – hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in

managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor1999:3 Målklassificering i ”Gröna skogsbruksplaner” - betydelsen för produktion och ekonomi1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar

2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag

2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser 1999 - Skogens möjligheter på 2000-talet2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin2000:5 Aska från biobränsle2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 19992001:1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i

södra Sverige2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum

on Forests (IFF) - in the Swedish context2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 20002001:5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0 - 3 mm2001:6 Biobränslen i Söderhamn2001:7 Entreprenörer i skogsbruket 1993-19982001:8A Skogspolitisk historia2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket2001:8C Gröna planer2001:8D Föryngring av skog2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark2001:8G Framtidens skog2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken2001:8I Skogsbilvägar2001:8J Skogen sociala värden2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet2001:8M Skogsbruk och rennäring2001:8O Skador på skog2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan – (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på land-

skapsanalys i lokal samverkan2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning2001:11B Markförsurningsprocesser2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden 19992002:1 Ekskador i Europa2002:2 Gröna Huset, slutrapport2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation – (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina

ble forest management based on landscape analysis2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves2002:7 ÄBIN Satellit2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001 - Ekdöd, skötsel och naturvård2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden2003:5 Projekt Renbruksplan 2000-2002 Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland?2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge – förslag till växtsociologisk klassificering2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and

Sweden2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, 1990-20022004:2 Skogliga konsekvensanalyser 2003 - SKA 032004:3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län 1996 - 2001

2004:4 Naturlig föryngring av tall2004:5 How Sweden meets the IPF requirements on nfp2004:6 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network2004:7 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av 3.600 arter2004:8 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier2004:9 Nytt nummer se 2005:12004:10 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden 1980-20022004:11 Naturskydd och skogligt genbevarande2004:12 Når vi skogspolitikens mångfaldsmål på artnivå? - Åtgärdsförslag för uppföljning och metodutveckling2005:1 Access to the forests for disabled people2005:2 Tillgång till naturen för människor med funktionshinder2005:3 Besökarstudier i naturområden - en handbok2005:4 Visitor studies in natureareas - a manual2005:5 Skogshistoria år från år 1177-20052005:6 Vägar till ett effektivare samarbete i den privata tätortsnära skogen2005:7 Planering för rekreation - Grön skogsbruksplan i privatägd tätortsnära skog2005:8a-8c Report from Proceedings of ForestSAT 2005 in Borås May 31 - June 32005:9 Sammanställning av stormskador på skog i Sverige under de senaste 210 åren2005:10 Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar2005:11 Skogliga sektorsmål - förutsättningar och bakgrundsmaterial2005:12 Målbilder för det skogliga sektorsmålet - hur går det med bevarandet av biologisk mångfald?2005:13 Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen2005:14 Tio skogsägares erfarenheter av stormen2005:15 Uppföljning av skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar i skog2005:16 Mykorrhizasvampar i örtrika granskogar - en metodstudie för att hitta värdefulla miljöer2005:17 Forskningsseminarium skogsbruk - rennäring 11-12 augusti 20042005:18 Klassning av renbete med hjälp av ståndortsboniteringens vegetationstypsindelning2005:19 Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort2006:1 Kalkning och askspridning på skogsmark - redovisning av arealer som ingått i Skogsstyrelsens försöksverksamhet 1989-

20032006:2 Satellitbildsanalys av skogsbilvägar över våtmarker2006:3 Myllrande Våtmarker - Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våt-

marker2006:4 Granbarkborren - en scenarioanalys för 2006-2009 2006:5 Överensstämmer anmält och verkligt GROT-uttag?2006:6 Klimathotet och skogens biologiska mångfald2006:7 Arenor för hållbart brukande av landskapets alla värden - begreppet Model Forest som ett exempel2006:8 Analys av riskfaktorer efter stormen Gudrun ännu inte klar2006:9 Stormskadad skog - insektsskador, viltskador, föryngring och fortsatt skötsel ännu inte klar2006:10 Miljökonsekvenser för vattenkvalitet, Underlagsrapport inom projektet Stormanalys2006:11 Miljökonsekvenser för biologisk mångfald och kulturmiljön ännu inte klar2006:12 Ekonomiska och sociala konsekvenser av stormen Gudrun ännu inte klar2006:13 Hur drabbades enskilda skogsägare av stormen Gudrun - Resultat av en enkätundersökning ännu inte klar2006:14 Riskhantering i skogsbruket ännu inte klar2006:15 Granbarkborrens utnyttjande av vindfällen under första sommaren efter stormen Gudrun - (The spruce bark beetle in

wind-felled trees in the first summer following the storm Gudrun)2006:16 Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang2006:17 Skogen och ekosystemansatsen i Sverige

Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden:

1991:2 Vägplan -901991:3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet

– Efterfrågade tjänster på en öppen marknad1991:4 Naturvårdshänsyn – Tagen hänsyn vid slutavverkning 1989–19911991:5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag1992:1 Svanahuvudsvägen1992:2 Transportformer i väglöst land1992:3 Utvärdering av samråden 1989-1990 /skogsbruk – rennäring1993:2 Virkesbalanser 19921993:3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker1993:4 Återväxttaxeringarna 1990-19921994:1 Plantinventering 891995:2 Gallringsundersökning 921995:3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens 19961998:1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax1998:5 Beståndsanläggning1998:6 Naturskydd och miljöarbete1998:7 Röjningsundersökning 19971998:8 Gallringsundersökning 19971998:9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO)1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet)1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik 19971998:19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens 19981999:1 Nyckelbiotopsinventeringen 1993-1998. Slutrapport1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen 1990-19982001:1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens 20002001:2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år 20002001:4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS 20012002:2 Skog för naturvårdsändamål – uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsav-

verkning2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland2002:5 Blir er av2002:6 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön2003:1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens 20022003:2 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor2004:1 Kontinuitetsskogar - en förstudie2004:2 Landskapsekologiska kärnområden - LEKO, Redovisning av ett projekt 1999-20032004:3 Skogens sociala värden2004:4 Inventering av nyckelbiotoper - Resultat 20032006:1 Stormen 2005 - en skoglig analys

Beställning av Rapporter och Meddelanden

Skogsstyrelsen,Förlaget551 83 JÖNKÖPING Telefon: 036 – 15 55 92vx 036 – 15 56 00fax 036 – 19 06 22e-post: sksforlag.order@skogsstyrelsen.sewww.skogsstyrelsen.se

I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är av tvingande natur.De allmänna råden är generella rekommendationer som anger hur någon kan eller bör handla i visst hänseende.

I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogörelser, utredningar m.m. av officiell karaktär. Innehållet överensstämmer med myndighe-tens policy.

I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogörelser och utredningar m.m. för vars innehåll författaren/författarna själva ansvarar.

Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortlöpande: Foldrar, broschyrer, böcker m.m. inom skilda skogliga ämnesområden.

Skogsstyrelsen är också utgivare av tidningen Skogseko.

Ekosystemansatsen är ett viktigt begrepp i konven-tionen om biologisk mångfald. Den ger en rammed ett antal viktiga principer som en grund för attuppnå konventionens mål. Taina Veltheim har idenna rapport studerat i vilken mån ekosysteman-satsen tillämpas i Sverige. Vidare behandlas hurekosystemansatsen förhåller sig till hållbart skogs-bruk, Sustainable Forest Management (SFM).