Upload
chjoltu
View
109
Download
5
Embed Size (px)
Citation preview
1
Hållbara transporter – trygghet, säkerhet och tillgänglighet för
gående och cyklister i små orter och byar
Charlotta Johansson
Peter Rosander
Luleå tekniska universitet
Transportforum 2013
2
Finansierat av Trafikverket, projekttid 2008-2012
Bakgrund
Ca 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs. orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007)
Boende i små orter har behov av säkra och trygga transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter
Av alla resor som görs i Sverige är ca hälften kortare än 5 km och en stor del av dessa utförs per bil
Om kortare resor oftare utfördes till fots eller per cykel skulle det vara ett led mot det hållbara transportsystemet
3
Bakgrund…
Teorier och modeller saknas för hur trafikplaneringen för landsbygdstrafik ska tillgodose gåendes och cyklisters anspråk
Ofta motsättningar mellan fordonstrafikens krav på hög framkomlighet och hastighet, och fotgängares och cyklisters krav på säkerhet, trygghet och tillgänglighet samt kostnadseffektiva lösningar
4
Mål
Gåendes och cyklisters anspråk ingår i basen för utvecklingen av transportsystemet för landsbygdstrafik
Strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik
5
Frågor i den här studien
Vad finns skrivet om att gå och cykla i mindre orter?
Vad tycker boende i mindre orter om att gå och cykla? Vad har man för anspråk?
Vad finns det för planeringsprinciper för oskyddade trafikanter utanför tätort? Hur ska gående och cyklister behandlas i trafikplaneringen för landsbygd?
6
Metod litteraturstudie
Litteratur forskning och myndigheter, Sverige och internationellt
Sökord kombinationer av: Nyckelord Tilläggsord
engelska svenska engelska svenska
”traffic safety” trafiksäkerhet rural landsbygd
accessibility tillgänglighet ”rural areas” landsbygdsområden
mobility framkomlighet ”rural traffic” landsbygdstrafiksecurity säkerhet planning planering "traffic planning" trafikplanering pedestrians gående bicyclists cyklister elderly äldre children barn sustainable hållbar "environmentally sustainable transport" ”hållbara transporter”
"public transport" kollektivtrafik
7
VGUVägar och gators utformning
EffektsambandBeskriver effekter och konsekvenser av olika åtgärder inom hela transportsystemet och används som ett hjälpmedel i planeringsarbetet och i utredningar där behov finns att kunna beskriva effekter av olika åtgärder
Metod litteraturstudier…
8
Sammanfattning resultat litteraturen Det finns stor kunskap angående tekniska lösningar för
oskyddade trafikanter
Brister i kunskap om hur oskyddade trafikanter ska kunna färdas med samma transportkvalitet som andra trafikantgrupper på landsbygd eller i små orter
Utformningsprincipen (VGU) för landsbygd utgår från människors resande med bil vilket yttrar sig i detaljerade anvisningar för utformning för fordonstrafik. Det finns begränsade anvisningar som i samma omfattning tar hänsyn till de oskyddade trafikanternas anspråk
Svårt i Effektsamband att finna specifika råd som berör landsbygd och gående och cyklister, de texter som berör gruppen oftast relaterade till tätorter och större städer. Information är allmänt hållen och kan tolkas som förhållanden i stora tätorter
9
Effektsamband Beskrivningar om kollektivtrafik, skolskjutsar och busshållplatser kan
relateras till landsbygd, men det är en begränsad mängd information
Två exempel av de behov som är prioriterade hos kundgrupperna Barn och unga samt Äldre:
Prioriterade behov för Barn och unga: Fler barn och unga ska på egen hand kunna ta sig till skolan som gående och cyklist
Prioriterade behov för Äldre: Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar
Landsbygd: Barriärer för gående och cyklister som innebär inskränkning i deras rörelsefrihet och val av färdväg beskrivs kortfattat
Allmänt; Svårdefinierat vad som är glesbygd/landsbygd
Sammanfattning resultat litteraturen…
10
Metod Enkäter Enkätundersökning till 15 mindre orter i Norrbotten utskick via post maj 2010
Syfte: resvanor/vanor vid förflyttningar inom och utom orten och upplevd säkerhet och trygghet under olika förhållanden (ljus, mörker, barmark, snö) gällande huvudväg genom orten
2921 hushåll x 2 personer = 5842 enkäter i utskick Inkomna svar: 1101 enkäter, 37.7 % per hushåll
Något fler män än kvinnor besvarade enkäten Medelålder: 60-64 år Vanligaste färdsätt bil
11
Kommun Ort Antal hushåll
Arvidsjaur Abborrträsk 109
Boden Harads 524
Gällivare Skaulo 113
Kalix Björkfors 38
Kalix Gammelgården 125
Kalix Rian 54
Kalix Vitvattnet 19
Kiruna Svappavaara 227
Piteå Lillpite 314
Piteå Hortlax 562
Piteå Blåsmark 173
Piteå Hemmingsmark 177
Piteå Svensbyn 309
Älvsbyn Nygård 40
Överkalix Östra Svartbyn (inkluderar Avabacken men ej Grelsbyn) 137
Totalt 15 orter 2921
12
13
Resultat enkäterna 3 st
Struktur bebyggelse och vägar Beskrivning Ort
1. Långsträckt ort, utspridd sammanhållen bebyggelse med genomgående huvudväg
Abborrträsk, Lillpite, Nygård, Rian, Skaulo, Vitvattnet, Östra Svartbyn
2. Sammanhållen bebyggelse med genomgående huvudväg samt byväg
3. Utspridd bebyggelse med genomgående huvudväg
4. Huvudväg utanför bebyggelse med genomgående byväg Svappavaara
5. Utspridd bebyggelse med angränsande sekundärvägar
Blåsmark, Harads, Gammelgården
6. Centrerad ort med genomgående vägnät
Hemmingsmark, Hortlax, Svensbyn, Björkfors
14
Målpunkter i samtliga orter Totalt antal
barnomsorg/förskola/skola 10
byagård/hembygdsgård/folkets hus 6
idrott 6
handel 7
badplats/simhall 3
drivmedel 4
Apotek (ej endast utlämningsställe) 2
vårdinrättning 2
matservering 2
bibliotek 2
camping 1
kyrka 6
café 1
15
0 5 10 15 20 25 30
Abborrträsk
Harads
Skaulo
Björkfors
Gammelgården
Rian
Vitvattnet
Svappavaara
Blåsmark
Hemmingsmark
Hortlax
Lillpite
Svensbyn
Nygård
Östra Svartbyn
Alla olyckor
Gående
Cykel
Moped
Totalt antal olyckor respektive ort 2000-01-01 –2011-05-31 (STRADA)
16
0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5%
Abborrträsk
Harads
Skaulo
Björkfors
Gammelgården
Svappavaara
Blåsmark
Hemmingsmark
Hortlax
Lillpite
Svensbyn
Östra Svartbyn
Mopedister
Cyklister
Gående
Andel olyckor (%) med gående, cyklister och mopedister i förhållande till folkmängd
17
Färdsätt Andel svar (%)
MålpunktTot. antal svar
Gå Cykla Köra bilPass. i
bilBuss Annat
Färdas aldrig dit/saknas
Hälsar på bekanta 2462 31 23 31 12 0 2 1Arbete 1171 9 10 35 6 2 2 36Skolan 1087 16 12 17 3 2 2 49Dagis 991 12 9 15 3 0 3 59Brevlådan 1368 67 13 13 3 0 1 3Vård 1431 15 11 39 9 1 0 25Social service 1254 11 9 31 7 1 1 41Busshållplats 1019 43 4 7 2 1 2 42Mataffär 1888 24 18 36 10 0 1 11Handel 1460 14 12 36 9 1 1 28Café 1258 12 9 23 7 0 1 49Restaurang 1277 10 8 27 8 0 1 45Föreningslokal 1733 29 20 27 8 0 1 15Motionslokal 1282 22 13 19 5 0 1 40Idrottsplats 1515 27 20 23 6 0 2 23
Rekreationsområde 1600 35 22 19 5 0 3 17Motionerar 1714 52 36 - - - 9 Aldrig: 4 %
Färdas till målpunkter inom orten, normalvecka
18
Färdas till målpunkter utanför orten, normalvecka Färdsätt Andel svar (%)
Målpunkt
Tot. antal svar
Gå Cykla Köra bil Pass. i bil Buss AnnatFärdas aldrig
dit/saknas
Hälsar på bekanta 2198 17 17 44 19 2 2 1
Arbete 1273 5 11 52 8 4 3 16
Skolan 928 8 7 18 3 3 3 58
Dagis 883 6 6 17 3 1 3 64
Vård 1442 9 8 58 16 3 1 6
Social service 1336 8 8 52 13 2 1 17
Busshållplats 1019 33 4 12 4 2 2 45
Mataffär 1758 15 14 51 14 1 1 3
Handel 1532 7 8 57 18 2 1 7
Café 1382 6 8 42 14 2 1 28
Restaurang 1451 4 7 51 20 2 1 16
Föreningslokal 1517 17 13 40 13 1 1 16
Motionslokal 1300 10 10 34 10 1 2 33
Idrottsplats 1469 15 16 37 10 1 1 20
Rekreationsområde 1520 22 17 31 10 1 2 17
Motionerar 1585 48 34 -- -- -- 9 Aldrig: 8
19
”Jag är orolig för att bli inblandad i en trafikolycka när jag går eller cyklar längs vägen”
30-73 % instämmer
4-41 % instämmer inte
20
”Jag är nöjd med det utrymme som finns för gående och cyklister längs vägen”
3-47 % instämmer(de flesta mellan 3-30 %)
25-87 % instämmer inte (de flesta mellan 50-87 %)
21
”Jag tycker att vägen är en vacker vägsträcka”Oavsett färdsätt
30-83 % instämmer
5-35 % instämmer inte
22
Svar avseende barmarksförhållanden bland respondenter som uppgett att de ofta promenerar
23
Sammanfattning resultat enkäten Hälften ansåg att vägen genom orten är otrygg
och inte säker, särskilt vid vinterförhållanden och mörker och särskilt då man färdas som gående eller cyklist
Ansåg att vägen var smal (utrymmet för gående och cyklister var smalt)
Att promenera för rekreation/motion är vanligt
Fler åker bil än cyklar till busshållplats
Män mer trygga än kvinnor
24
Vanligare att en vårdinrättning är målpunkt än arbete och livsmedelsaffär
Vanligt att man önskar gång- och cykelvägar
Anser att fordonshastigheterna är höga
Separeringsform viktig för upplevelsen
Tung trafik skapar otrygghet
Sammanfattning resultat enkäten…
25
Pågående arbete:
Analys Fyrstegsprincipen som planerings-metod för landsbygdstrafik för gående och cyklister