Upload
sos-alarm-sverige-ab
View
219
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Barn räddar liv
Citation preview
S O SEn tidning från SOS Alarm ··· Nr 3 2012
” Jag är brandingenjör, men det betyder inte att jag automatiskt är bra på att ta emot samtal och dirigera
V VXN
fordon från en larmcentral.”
FOKUS, SIDAN 19
Tobias Erdsjö, räddningstjänsten i Eskilstuna
Polis, räddningstjänst och SOS Alarm UNDER ETT TAK
BRUTNA LARMKEDJANförsenar utryckningen
Allt fl er vill prata med JOURHAVANDE PRÄST
Nya rutiner minskar SJÄLVMORDEN
Emma har lärt sig
hur man larmar
Barn räddar liv12SOSK3_omslag_6408.indd 1 2012-09-19 09:28:25
2 SOS
Innehåll nr 3 2012S O STidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare:
Johan Hedensiö
Redaktör:
Jenny Friberg
Adress:
SOS Alarm Sverige AB
Box 5776
114 87 Stockholm
Besöksadress:
Humlegårdsgatan 17
Telefon: 08-407 30 00
www.sosalarm.se
Söker du kontakt med en
lokal SOS-central fi nner
du den under
www.sosalarm.se/kontakt
För frågor om prenumera-
tion, material till tidningen
och annonsering kontakta
Redaktionell
produktion: Appelberg
Tryck: Edita 2012
Omslagsfoto:
Louise Billgert
Nästa nummer av SOSkommer ut i januari 2013.
Citera oss gärna, men
ange alltid källan.
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisbered-skap. Verksamheten inne-fattar även säkerhets-, jour-tele- och trygghetstjänster.SOS Alarm ägs till 50 pro-cent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.
FOTO
: LO
UIS
E B
ILLG
ERT
04 SignalerNyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.
07 Alarm!Leverantörerna av
säkerhetstjänster ligger efter.
08 InsatsBarn som ringer 112 är
bra uppgiftslämnare.
10 Profi lenMonica Eckerdal är kallad
av Gud att svara på samtal.
14 EffektNya rutiner räddar fl er från självmord.
16 EffektPolis, räddningstjänst och SOS Alarm under ett tak.
19 UtvecklingDen brutna larmkedjan försenar räddningstjänsten.
22 UtvecklingSOS Alarms kommunikatörerär alltid redo.
24 UtvecklingSociala medier underlättar både larm och räddning.
27 Fråga SOS AlarmOm att koppla larmsamtal från utlandet, larma via satellittelefon och provringa 112.
28 ÅrtaletLarmknappens födelse.
I fl era fall har barns samtal till SOS Alarm räddat livet på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall. Med ramsan ”1-1-2-lätt att slå” vill SOS Alarm uppmuntra barn att använda nödnumret.
Barn räddar liv
” Jag satte mig vid mitt nya skrivbord och bara körde på.”Helen Fischerström, Stockholmspolisens länskommunikationscentral
sidan8
12SOSK3_innehall_6422.indd 2 2012-09-18 11:13:48
SOS 3
” Färre centraler men med en mer koncentrerad verksamhet.” 3
Du visar att den hjälpsökandes
röstläge spelar roll i 112-samtal.
På vilket sätt?
− Jag visar att det fi nns ett sam-
band mellan den hjälpsökandes
röstmässiga känslouttryck och
hjälpbehov. Uttryck av rädsla sam-
manfaller till exempel ofta med ett
större hjälpbehov än vad uttryck
av ilska gör. Operatörens bedöm-
ningar grundas naturligtvis både på
hur den hjälpsökande låter och vad
den säger. Igenkänning av känslor
i samtalen kan därför också vara av
vikt för att kunna fatta snabba och
korrekta beslut, framför allt i sam-
tal där det är svårt att få tydliga och
användbara svar.
– Avhandlingen beskriver hur
komplicerad operatörens roll är,
dels ifråga om att fatta beslut i en
situation där man inte ser den hjälp-
sökande, dels om att hantera både
sina egna och andras känslor.
Vilka känslolägen är svårast
att tolka för en larmoperatör?
– Uppfattningen är att känslo-
uttryck ofta varierar under sam-
talets gång vilket komplicerar job-
bet. Det kan vara problematiskt när
hjälpsökande är lugna som en följd
av chock. Uttryck av rädsla är dock
överrepresenterat medan uttryck av
ilska är det som upplevs vara svå-
rast att hantera arbetsmässigt.
Hur påverkar tydliga rutiner
operatörens agerande?
– En larmsituation präglas många
gånger av osäkerhet och mång-
tydighet ifråga om att få användbar
information. Då är tydliga rutiner
ett viktigt stöd för att kunna fatta
ett beslut som står i relation till den
hjälpsökandes behov. Samtidigt kan
det fi nnas en svårighet i att följa en
förutbestämd rutin i en situation där
varje möte måste beaktas som unikt.
Text: Eriq Agélii
FOTO
: LO
UIS
E B
ILLG
ERT
FOTO
: LO
UIS
E B
ILLG
ERT
Martin Svensson vid Blekinge Tekniska Högskola, som har skrivit en avhandling om känslornas inverkan i larmintervjun.
frågor till
SOS Alarm står i höst inför
nya utmaningar. Samhället ser olika ut
dag för dag och vi måste följa med i den
utvecklingen. I dag kan du som privat-
person få reda på en olycka minuter efter
att larmsamtalet kommit in genom bland
annat sociala medier och händelseinfor-
mation. Samverkan i samhället har aldrig
varit tydligare och på SOS Alarm arbetar
vi ständigt med att bidra till ökad samver-
kan på olika sätt, allt för att hjälpen ska nå
snabbt fram till den hjälpsökande.
Under 2013 kommer SOS Alarm satsa
på en mer eff ektiv och kompetensförstärkt
organisation. Det betyder att vi kommer
att ha färre centraler i landet men med en
mer koncentrerad verksamhet som foku-
serar på vårt grunduppdrag – att hjälpa
allmänheten i nöd. Läs mer på sidan 4 om
de förändringar som görs.
I övrigt önskar jag dig en spännande
läsning av SOS!
Johan Hedensiövd SOS Alarm
Intro
12SOSK3_innehall_6422.indd 3 2012-09-18 11:13:53
signaler
4 SOS
” Den lilla stund av hela alarme-ringskedjan som staten tar något som helst ansvar för och reglerar är alldeles för kort.”
Anders Ahlström, chef för Uppsalas räddningstjänst,
på konferensen Brand 2012.
Behöver du en handfast första hjälpen- guide? Iphone-appen ”Hjälpguiden” visar första hjälpen steg för steg för den som kommer till en olycksplats. Bakom appen står välgörenhetsorganisationen Johanniterordern som bland annat bedriver sjukvård och ambu-lansverksamhet i fl era europeiska länder. I Sverige håller organisationen sedan några år utbildningar i första hjälpen.
APPEN SOM VISAR FÖRSTA HJÄLPEN
ILLU
STR
ATI
ON
: KJE
LL T
HO
RSS
ON
I Sverige drabbas hundratals personer varje år av förgiftning efter att ha ätit farliga svampar. Enligt statistik från Socialstyrelsen vårdades 138 personer på sjukhus på grund av svampförgiftning mellan 2006 och 2010. Trots att det är fl er kvinnor än män som plockar svamp är det fl er män som drabbas av svampförgiftning. När du är ute i svampskogen tänk på följande:
Mer information och informationshäfte att ladda ner hittar du på www.giftinformation.se
Var försiktig med svampen
ILLU
STR
ATI
ON
: CEC
ILIA
PE
TTER
SSO
N
Glöm inte !SOS Alarms tredje sagobok lanseras på mässan
på brandbilar och göra andra roliga aktiviteter i SOS Alarms monter. Spana efter brandbilen så hittar du rätt!
SOS Alarm kvalitetsutvecklar sin verksam-
het för att kunna ge ännu bättre service åt kunder och
hjälpsökande. Ökad samverkan mellan SOS-centraler
och fokus på att möta allt fl er kunders krav på kompetens-
specialisering är två viktiga delar i denna utveckling.
Satsningen innebär att tre centraler, Eskilstuna,
Gävle och Skellefteå stängs ner under 2013.
− Fokuseringen leder till högre kompetens och bättre
service. Avvecklingen av de tre centralerna innebär
ingen förändring för den hjälpsökande, alla kan vara
trygga i att få svar på 112, säger Johan Hedensiö, vd för
SOS Alarm.
Läs mer om samverkan här intill. Se ytterligare infor-
mation kring förändringarna inom SOS Alarm på
www.sosalarm.se samt i nästa nummer av SOS.
Kraft samling för eff ektivare hjälpinsatser
SOS Alarm överlåter tjänsten Trygghetslarm till Tun-
inom trygghetsteknik och sys-temlösningar.
Trygghetslarm är främst till för att äldre och personer med funktionsnedsättning på ett snabbt sätt ska få hjälp av i förs-ta hand kommunal hemtjänst.
− Det känns mycket bra att kunna lämna över våra trygg-
hetstjänster till Tunstall. Våra kunder kommer att vara i goda händer och få den utveckling och uppmärksamhet de förtjä-nar. Det ger oss en möjlighet att kunna fokusera på utveckling av tjänster som bidrar till ett tryggare samhälle enligt vårt
och trygghetstjänster.
Tunstall tar över Trygghetslarm
12SOSK3_signaler_6424.indd 4 2012-09-18 11:13:56
SOS 5
2010 började SOS Alarm utreda en gemensam mottagning av 112-samtal. Den gemensamma mot-tagningen innebär att ett samtal som inte besvaras inom fem sekunder av den lokala SOS-centralen kan besva-ras av andra centraler inom samma region. Detta är ett steg i SOS Alarms arbete för ännu kortare svarstider.
– På det här sättet slipper den hjälp-sökande riskera längre svarstider även om det är många som ringer samti-digt. Tidigare kunde inte ens en så stor central som Göteborg klara av att det på kort tid inkom 40–50 samtal, vilket kan hända om det exempelvis sker en olycka på E6:an, säger Ronald Krantz,
produktionsområdeschef för SOS Alarm region syd.
Regionen, som innefattar SOS-centralerna i Göteborg, Malmö, Växjö, Halmstad och Jönköping, har utgjort pilotprojekt när det gäller gemen-sam mottagning och lärdomarna är många.
– Det har varit en nyttig resa i ödmjukhet och en större utmaning än någon av oss trodde. Alla operatö-rer får genomgå en utbildning innan införandet av gemensam mottagning och vi jobbar också mycket med kart-metodik för att det snabbt ska gå att orientera sig även i områden man inte känner till väl.
Samverkan ger kortare svarstider
Gemensam mottagning av larmsamtal till SOS Alarm ger kortare svarstider. Arbetssättet, som introducerades i region syd den 15 mars i år, införs nu successivt i hela landet.
ILLU
STR
ATI
ON
: KJE
LL T
HO
RSS
ON
Bättre ambulansvård i gränstrakterna
De som bor och vistas utefter
svensk-norska gränsen ska få en säkrare och
bättre vård när de transporteras med ambu-
lanshelikopter. Europeiska regionala utveck-
lingsfonden har beviljat projektet Luftburen
ambulanssjukvård nära sju miljoner kronor.
Landstingen i Dalarna, Värmland, Jämt-
land och Västra Götalandsregionen samt
norska Luftambulansetjensten deltar i pro-
jektet.
FOTO
: HÅ
KA
N H
JOR
T, F
OLI
O
Från och med årsski� et införs ett nytt nationellt informationsnummer i Sverige. Numret – som Post- och Telestyrelsen har före-slagit ska vara 11313 – är till för allmänheten att ringa vid allvarliga olyckor och kriser i samhället.
SOS Alarm, som har fått regeringsuppdraget att tillhandahålla tjänsten, genomför under hös-ten seminarier med landets alla kommuner för att diskutera tjänstens förutsättningar.
www.sosalarm.se/11313
11313
12SOSK3_signaler_6424.indd 5 2012-09-18 11:13:59
signaler
6 SOS
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med SOS Alarm tagit fram en fi lm om hur man ska agera när man ringer nödnumret 112.
Filmens handling drivs framåt via en dramatiserad bil-olycka och visar hur SOS-operatören samtidigt som samta-let pågår larmar ut den hjälp som situationen kräver. Du som tittare får även reda på vilka resurser som kan nås via 112.
Se fi lmen på dinsäkerhet.se/112
Bevaka din närhet Stora mängder information om
olyckshändelser och tillbud i samhället passerar varje minut genom SOS Alarm. För att hjälpa kom-muner, media och företag att bevaka till exempel vad som händer i ett bostadsområde erbjuder SOS Alarm tjänsten Händelseinformation.
Beroende på vilka händelser man prenumere-rar på får man en notifi ering via telefon eller mejl om vad som hänt, var och när, för att dra igång sin egen krisorganisation, larma boende eller sprida informationen vidare.
Läs mer på www.sosalarm.se/handelsein-formation
Christer Jonsson, landstingsråd Kalmar län, på SOS Alarms debatt ”Har alla rätt till en ambulans?” under Almedalsveckan.
” Det är ingen taxiverksamhet”
ILLU
STR
ATI
ON
: CEC
ILIA
PE
TTER
SSO
N
Sex av tio svenskar tycker att de har rätt till ambulans om de själva be dömer att de behöver det. Det framgår av en undersökning som SOS Alarm låtit Sifo genomföra.
− Om alla som själva bedömde att de skulle tilldelas en ambulans fi ck det, skulle vi se stor påverkan i övriga samhäl-let. Sjukhusens akutmottagningar skulle troligen vara än mer överbelastade, bristen på vårdpersonal skulle bli ännu mer påtaglig och i förlängningen skulle alla hjälpsökande ändå inte få den hjälp de ansåg sig ha rätt till i den senare delen av vårdkedjan, säger Johan Hedensiö, vd SOS Alarm.
Enligt undersökningen tycker bara tre av tio tillfrågade att vårdbedömningen och ambu lans prioriteringen bör göras av sjukvården genom SOS Alarm eller liknande organisation.
− Vi har en nollvision där alla som behöver en ambulans ska få det, dessutom så snabbt som möjligt. Vi gör vårt allra yttersta när vi prioriterar de resurser vi har och ser till att hjälpsökande får hjälp till rätt vårdinstans.
I undersökningen framgår även att hela åtta av tio ändå är säkra på att få en ambulans om de behöver hjälp och ringer 112.
SOS Alarm tar årligen emot cirka 3,5 miljoner samtal till nödnumret 112, där cirka 712 000 samtal är rena vårdärenden.
SOS Alarm fi nns sedan en tid tillbaka i sociala medier. På Facebooksidan och Twitterkontot kan du ta del av kom-mentarer på aktuella händelser, viktiga meddelanden till allmänheten och ställa frågor till SOS Alarm. facebook.com/sosalarm112twitter.com/sosalarmsverigeab
Följ SOS Alarm på Facebook och Twitter
Svenskarna vill själva bedöma ambulansbehovet
FOTO
: IS
TOC
KP
HO
TO
Ny fi lm om 112
12SOSK3_signaler_6424.indd 6 2012-09-18 11:14:02
SOS 7
Tidigare var säkerhetschefen
inte sällan en manlig anställd som
fi ck jobbet som säkerhetschef lite
vid sidan om, ”det jobbet kan han
ta”. Eller en före detta polis el-
ler offi cer som fi ck jobbet när han
(oftast en han) sökte sig bort från
den tröga och inte längre lika säkra
statliga verksamheten.
Det kunde i vissa fall avspegla sig
i bristande kravställning gentemot
leverantörerna i samband med upp-
handlingar av säkerhetstjänster.
I dag ser det annorlunda ut.
Säker hetschefsjobbet har fått ökad
status och är i dag ett yrke med
gedigna utbildningar som lockar
många, både män och kvinnor. I
dag fi nns det knappt ett företag värt
namnet som inte har en dedikerad
tjänst med övergripande ansvar
för säkerhetsarbetet. Men med
ökad status och kompetens kom-
mer också krav på leverans till de
företag vi arbetar för och det med
all rätta. Två frågor som jag regel-
bundet får från min arbetsgivare är:
”vad får vi för mervärde av det?”
och ”på hur lång tid räknar vi hem
den investeringen?”.
När jag för min förra arbets-
givare Coop/KF genomförde en
upphandling kring stöldlarm för
stormarknader kunde inte en enda
av de inbjudna leverantörerna
presentera ett trovärdigt business
case eller ens en enkel analys av
return on investment (ROI) kopp-
lad till just vår verksamhet. För mig
känns det märkligt att man saluför
teknik som ska minska kundernas
svinn, men man kan inte på ett
trovärdigt sätt påvisa hur mycket
och hur snabbt svinnet kommer
att minska. Märkligt i en bransch
Leverantörerna av säkerhetstjänster ligger efter
” Att överlämna räknandet till kunden känns föråldrat”
Alarm!
PETRUS BOLINKoncernsäkerhetschef Handelsbanken( fd officer och polis)
som har varit högaktuell i många
år. Att överlämna räknandet till
kunden känns för mig som ett för-
åldrat sätt att se på kunder och den
konkurrensvärld som i dag råder.
Den leverantör som på framtidens
marknad inte på ett trovärdigt sätt, i
en upphandlingsfas, kan påvisa ROI
och ett mervärde för kunden i just
hans verksamhet är i mina ögon en
förlorare. Alldeles oavsett hur bra
produkten ”egentligen” är.
För en säkerhetsbransch som i
dag är splittrad tror jag det kan bli
en utmaning att möta kundernas
ökade kompetens och leveranskrav
kring ROI och andra mervärden.
Vissa kunder väljer att lägga alla
ägg i en korg medan andra väljer
att samarbeta med olika leverantö-
rer. Det ställer ökade krav även på
före tagen i säkerhetsbranschen, att
kunna samarbeta mellan konkur-
rerande företag för att gemensamt
och proaktivt hitta lösningar som
gynnar kunden och i förlängningen
det egna företaget.
Krisinformation i din telefon
Krisinformation.se är ursprung-
ligen en webbplats som drivs av Myndig-
heten för samhällsskydd och beredskap.
Numera fi nns den också som mobilapp för
smartphones. På krisinformation.se hittar
du information från myndigheter och an-
dra ansvariga om hur de hanterar olika kri-
ser – före, under och efter krisen.
Krisinformation.se riktar sig till allmän-
het och media. Via appen kommer du även
åt en särskild avdelning med länkar till
störningsinformation hos el-, tele- och tra-
fi kbolag som kan vara särskilt intressanta
när du reser eller rör dig i samhället.
www.krisinformation.se
Bärgningsbilarna blir SMS-livräddare
Sedan en tid tillbaka är förarna i 20 av
Assistancekårens bärgningsbilar i Stockholm
utbildade i hjärt- och lungräddning och anslut-
na som SMS-livräddare. Därmed kan de kom-
ma att larmas om ett misstänkt hjärtstopp in-
träff ar i deras närhet.
– Våra bilar är oftast ute där det händer, vi är
alltid redo att hjälpa nödställda trafi kanter och
att också kunna hjälpa till och försöka rädda liv
känns naturligt, säger Håkan Sandell på Assis-
tancekåren Stockholm.
Syftet med projektet SMS-livräddare är att
öka överlevnaden vid hjärtstopp. Projektet
drivs sedan våren 2010 av hjärtkliniken på Sö-
dersjukhuset tillsammans med Lekab Commu-
nication Systems och SOS Alarm.
Läs mer på www.smslivraddare.se
FOTO
: SC
AN
PIX
12SOSK3_signaler_6424.indd 7 2012-09-18 11:14:04
8 SOS
eff ekt barn larmar
Jakob Cromdal är
professor i pedagogiskt arbete på
institutionen för samhälls- och
välfärdsstudier vid Linköpings uni-
versitet. Hans team har samarbetat
med SOS Alarm i ett forskningspro-
jekt om barns samtal till 112.
– Ett fynd som delvis förvånade
oss är att det faktiskt inte är så stor
skillnad mellan barn och vuxna
som ringer in till SOS Alarm. Vi
trodde att det skulle vara mycket
mer krävande att ta emot samtal
från barn än vuxna, men många
barn är minst lika bra, eller bättre,
på att föra fram information som
vuxna. Barn går inte i lika stor ut-
sträckning händelserna i förväg.
De är inte heller så vanligt att barn
ifrågasätter operatörernas frågor,
utan de är ofta lättare att samarbeta
med.
– I vår forskning har vi visserli-
gen sett det är vanligare att barn än
vuxna direkt framför en beställning
som ”Kan ni skicka en ambulans?”
i stället för att svara på operatörens
fråga ”Vad har inträff at?”. Det hade
varit lätt att dra slutsatsen att det
beror på att barnen inte förstått
frågan, men istället har det visat
sig att det är barn som har någon
annan i bakgrunden som gör så-
dana här beställningar. Det handlar
alltså om att någon vuxen har gett
barnen en instruktion om att be om
en ambulans.
Jakob Cromdal tycker att det ge-
nerellt skiljer mer mellan olika indi-
vider som ringer in än mellan barn
och vuxna. Det unika med arbetet
räddar livBarn
NÄR BARN RINGER 112 är de oft a lika bra uppgift slämnare som vuxna. Det visar ett forskningsprojekt mellan SOS Alarm och Linköpings universitet. I fl era fall har små barns samtal till SOS Alarm räddat livet
på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall.
Text: Alessia Wistén Foto: Louise Billgert
12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 8 2012-09-18 11:14:09
SOS 9
” Det är inte så stor skillnad mellan barn och vuxna som ringer in till SOS Alarm.”
Kunskapen om 112 är livsviktig. ”Vaddå 112?” är en samling sagor som informerar barn om när man ska ringa 112 och om att de själva kan hjälpa till när en olycka är framme. Ladda ner sagorna på www.sosalarm.se/sagor
som operatör är just att hitta rätt
ton för den aktuella hjälpsökaren.
– Det fl esta är inte med om att
ringa 112 mer än max en gång i livet
och det är självklart att man inte
är på topp då. Men vi reagerar alla
olika på stressfaktorer.
– Vad vi har sett som fungerar bra
– oavsett om det handlar om samtal
med barn eller vuxna – är att opera-
tören ganska snabbt säger att ”Vi
ska försöka hjälpa dig. Men vi behö-
ver ställa lite frågor också, det inne-
bär inte att det tar längre tid för dig
”1-1-2, lätt att slå!”. Lea, Noel och Emma vet vad man gör när hjälp behövs.Lea: ”I min sexårsklass träff ade vi poli-ser, brandmän och ambulanspersoner.”Noel: ”Vi på förskolan åkte till brand-stationen, det var två brandmän som jobbade.”Emma: ”Vi lärde oss ramsan i skolan och läste böcker om hur man larmar.”
att få hjälp”. Många hjälpsökande
förstår inte att hjälpen redan är på
väg och blir därför väldigt stressade
när operatören börjar ställa mäng-
der av frågor.
Anders Klarström, presstalesman
på SOS Alarm, säger att barn som
ringer in ofta är väldigt hjälpsamma
och vill göra rätt.
– Det har hänt många gånger att
små barn ringer till oss och på så
sätt räddar livet på sina föräldrar el-
ler andra vuxna. Ett exempel är en
fl icka på fyra – fem år som ringde till
112 när hennes mamma hamnade i
insulinkoma.
SOS Alarm har anordnat en rad
kampanjer för att lära barn vad de
ska göra vid ett nödfall.
– Sedan 2003 har vi ordnat olika
teckningstävlingar och musik- och
raptävlingar för barn upp till sjätte
klass. Just nu fokuserar vi mest på
de yngre barnen, bland annat har vi
gett ut sagor som både är lärorika
och underhållande och har skickat
ut dem till alla förskolor. Förhopp-
ningen är att barnen tar med sig de
här frågorna hem och diskuterar. Vi
har också skickat ut klistermärken
med symbolen för 112, en mun, en
näsa, två ögon. Det är ett sätt för
alla barn att lära sig ramsan ”1-1-2
– lätt att slå” och på så sätt lära sig
nödnumret.
SOS Alarm har fått mycket positiv
respons på informationskampan-
jerna.
– Varje vecka får vi frågor om våra
sagoböcker. En positiv bieff ekt av
kampanjerna är att busringningar
har minskat med hälften. Det vi-
sar att barn har förstått hur viktigt
numret 112 är, säger Anders Klar-
ström.
12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 9 2012-09-18 11:46:30
10 SOS
Monica EckerdalYrke: Präst, nationell sam-ordnare för Jourhavande präst.Har jobbat i: Linköpings stift, Lunds stift och Göte-borgs stift.Ålder: 52 år. Familj: Maken Per Eckerdal (biskop i Göteborgs stift se-dan 2011), två barn, 27 och 24 år, samt fyra bonusbarn och sex bonusbarnbarn.Bor: Biskopshuset i Örgryte, Göteborg.Övriga intressen: Matlag-ning, fjällvandring, bugg och vackra tyger.
12SOSK3_profilen_6426.indd 10 2012-09-18 11:14:21
SOS 11
profi len Monica Eckerdal
— Om jag ibland und-
rar varför jag håller på med detta
räcker det med ett enda jourpass för
att påminna mig. Det är fantastiskt
att kunna göra skillnad för någon
och det är det som är det stora för
mig, säger Monica Eckerdal.
Det är lätt att bli fängslad när
man lyssnar på Monica Eckerdal.
Blicken, liksom rösten, är fast och
varm på samma gång och enga-
gemanget för det hon berättar om
påtagligt. Samtidigt är hon tuff och
väjer inte för det som är svårt eller
som kan vara obekvämt att prata
om. För vägen till Jourhavande
präst – eller präst över huvud taget –
har varit långt ifrån spikrak.
Trots att hon föddes i en präst-
släkt med både farfar och en farbror
som präst hade hon inte en tanke
på att själv bli präst – i stället skulle
hon bli arbetsterapeut. Eftersom
det krävdes högsta betyg för att
komma in gällde stenhårt pluggan-
de under hela gymnasiet.
– Det var då jag fi ck min första
kallelse från Gud, där Gud talade
till mig och ville att jag skulle läsa
teologi. Därför övergav jag tan-
karna på arbetsterapeut, trots att
PÅ TRE ÅR HAR SAMTALEN via SOS Alarm till Jourhavande präst ökat med över 30 procent. Monica Eckerdal, samordnare för Jourhavan-de präst, tror att det bland annat beror på ett tuff are samhällsklimat. För många blir präs-ten enda kontakten med en annan människa. Text: Sara Bergqvist Foto: Jonny Lindh och Gettyimages
Kallad att svara
jag hade tillräckligt höga betyg och
valde i stället en utbildning där det
bara var att promenera in. Sedan
tänkte jag att jag kunde haft det
mycket roligare under gymnasie-
åren, säger Monica med ett smit-
tande skratt.
Under utbildningstiden var hon
på ett möte där hon stod inför två
olika grupperingar inom kyrkan och
plötsligt insåg hur starkt kvinno-
prästmotståndet var på sina håll.
– Det fanns så mycket hat i luf-
ten, vilket fi ck mig att börja tvivla
på prästyrket. Jag ville inte vara
upphov till ett sådant hat och min
kallelse från Gud hade ju handlat
om att läsa teologi, inte specifi kt att
bli präst.
I stället funderade hon på att ut-
bilda sig till församlingspedagog
och satte igång att läsa religions-beteende.
– Då kallade Gud igen. Det var en
tydlig kallelse att bli präst där Gud
sa ”Jag bär dig i detta”. Jag var 23 år
när jag prästvigdes och har verk-
ligen känt mig buren hela tiden,
berättar Monica Eckerdal.
Detta har dock inte inneburit att
allt fl utit på helt smärtfritt. Genom
12SOSK3_profilen_6426.indd 11 2012-09-18 11:14:25
12 SOS
profilen Monica Eckerdal
åren har hon stött på kvinnopräst-
motstånd i flera olika skepnader och
om hon först backa de i sådana situa-
tioner så har hon slutat med det.
– Det är en identitetsfråga, där det
handlar om att stå upp för sig själv.
Så även om jag bara jobbar inne på
kontoret bär jag alltid den här, sä-
ger Monica Eckerdal och rör lätt vid
prästkragen som omsluter halsen.
Sedan 2009 har hon arbetat hel-
tid som nationell samordnare för
Jourhavande präst och sitter själv
ibland i jouren. De senaste åren har
hon märkt hur det blivit tuffare på
många sätt när hålen i samhällets
skyddsnät vidgats allt mer.
– Under finanskrisen märkte vi
tydligt hur självmordssamtalen
ökade. Många såg ingen väg ut.
Kanske hade man förlorat jobbet,
samtidigt som man satsat mycket
pengar i ett hus och var nu rädd
för att hamna på gatan, berättar
Monica Eckerdal.
En annan orsak till att människor
fått det tuffare är de nya reglerna
i sjuk- och arbetslöshetsförsäk-
ringen. Annars handlar samtalen
mycket om relationer och ohälsa,
både fysisk och psykisk.
– Det är ett stort bekymmer att
det inte finns tillräcklig psykiatrisk
hjälp att få – mycket psykiskt lidan-
de hade kunnat elimineras då. En
del av dem som ringer till oss har
redan kontakt med psykiatrin, men
många har helt enkelt ingen annan-
stans att ta vägen när de drabbas av
ångest under natten, säger Monica
Eckerdal.
Men allra mest handlar det om
människor som är ensamma. Mer
än hälften av samtalen kommer
från personer som ringer dag efter
dag, år ut och år in.
– Det är ett dilemma hur vi ska
bemöta detta. Jourhavande präst är
ett 112-nummer och kravet på oss är
att i första hand prioritera de akut
sökande. Man ringer ju inte 112 för
att prata med räddningstjänsten
om brandskydd – utan för att det
brinner.
Trots det vill hon inte avvisa de
människor som bara ringer för att få
prata med någon.
– En problematik i dag är att
många inte har råd med fast tele-
fon, utan bara har mobil med kon-
tantkort. När pengarna på kontant-
kortet är slut kan man ändå ringa
nödsamtal, vilket gör att samtalet
till oss kanske är enda gången man
pratar någon på hela dagen. Det är
också en form av nöd, som bottnar
i en ny fattigdom i Sverige, påpekar
Monica Eckerdal.
Jourhavande präst huserar
i ett vackert K-märkt rött trähus
insprängt mellan grönskande träd
och modernare bebyggelse vid
Ullevi. Svenska kyrkan bedriver
även annan verksamhet i huset.
Här finns bland annat Kyrkans
jourtjänst, som till skillnad från
JOURHAVANDE PRÄST nås via 112 och erbjuder sam-tal mellan 21.00 och 06.00. Jouren har tystnadsplikt och den som ringer får vara anonym. Man behöver inte tillhöra Svenska Kyrkan för att få ringa.HISTORIA: Har funnits på lokal nivå sedan 1956.ANTAL PRÄS-TER I JOUREN: Cirka 650.SAMTAL PER ÅR: 63 578 (2011).
Det ökade antalet samtal till Jourha-vande präst är ett tecken på en ny fattigdom i Sverige, anser Monica Ecker-dal, nationell samordnare för Jourhavan-de präst.
12SOSK3_profilen_6426.indd 12 2012-09-18 11:14:28
SOS 13
Jourhavande präst, har öppet så gott
som dygnet runt.
– Det betyder att det nästan alltid
är någon här i huset, konstaterar
Monica Eckerdal.
I huset fi nns även Kyrkans familje-
rådgivning och en samtalsmottag-
ning dit man kan komma för att få
stöd av präst eller terapeut. Tack vare
det kan Monica och hennes kollegor
ibland hjälpa konfi denter – så kallas
de som ringer – att komma vidare till
de andra verksamheterna.
Men i första hand är det samtalet
här och nu som gäller, ingen som
ringer till Jourhavande präst blir
bara direkt hänvisad vidare.
– Vårt uppdrag är att vara i sam-
talet, att lyssna, fråga, erbjuda stöd
och vara med i det som är svårt. Där -
emot kan vi ju inte påverka själva
livssituationen och det som är orsa-
ken till smärtan. Om vi mot slutet
av ett samtal gör bedömningen att
konfi denten skulle må bra av någon
annan, kanske mer kontinuerlig
kontakt, så hänvisar vi vidare.
Ett snittsamtal varar i 13 minuter.
Men när det gäller människor i kris
kan det ofta bli bortåt en timme.
– Sedan måste vi sätta en gräns,
som för all typ av terapeutisk verk-
samhet. Om det handlar om själv-
mordstankar kan det ibland vara
svårt att avsluta. Har samtalet varit
bra kan man ofta höra på rösten att
ångesten börjat släppa. Då kan man
fråga: ”Jag tycker att det låter som
du mår bättre nu, stämmer det?”
Men ibland kanske det handlar om
en person som mår jättedåligt och
inte vill sluta. Då brukar jag säga att
personen gärna får ringa igen. Vet
man att man får återkomma är det
också lättare att avsluta.
Om det fortfarande inte hjälper
brukar Monica föreslå att man ändå
tar en paus i samtalet och att perso-
nen kan försöka vila en liten stund
eller ta något att äta och ringa till-
baka senare.
– Det här gäller speciellt akuta
krissamtal, där tankarna bara snur-
rar, säger Monica Eckerdal.
Från och med i år samverkar alla
13 stift i en gemensam, rikstäckande
organisation för Jourhavande präst,
men vägen dit har varit lång. Det
hela började för 16−17 år sedan, när
Monica var med om att organisera
om Jourhavande präst i Lunds stift.
Från att ha involverat alla begränsa-
des jouren till ett fåtal präster som i
stället fi ck arbeta fl er timmar.
– Det ökade professionaliteten
samtidigt som uppgiften blev ro-
ligare. Det skapade en stolthet för
jobbet, berättar Monica Eckerdal.
Året därpå var hon med på ett
nationellt möte för alla jourhavande
präster, där många suckade över
verksamheten. Då fi ck hon en vi-
sion om att dels försöka sälja in idén
med ”Lundamodellen” till de andra
stiften, dels försöka skapa en sam-
verkan på nationell nivå.
Efter att ha stämt av praktiska
frågor med SOS Alarm och efter
en lång rad andra förberedelser
fi ck hon med sig stiften i Lund,
Göteborg och Linköping 2002.
Ytterligare ett par år senare tittade
en analytiker på statistiken över vil-
ka resultat den nya samverkan gett
och kom fram till slående resultat.
– Då började det hända grejer och
allt fl er förstod att det här är fram-
tidens arbetsmetod.
Efter hand har allt fl er stift hakat
på. De två sista var Visby 2008 och
Karlstad i år.
– Förut visste vi inte exakt när på
natten som människor ringer. Det
vet vi nu, vilket gör att vi kan be-
manna organisationen mycket bätt-
re. När alla skötte verksamheten var
för sig var det bara 20−25 procent av
samtalen som kom fram. Nu är det
92 procent, säger Monica Eckerdal.
Nästa mål är att hitta nya vägar
att nå yngre personer, som sällan
Psykisk ohälsabakom flest samtal Psykisk ohälsa 27,5 procentRelationer 14 procentFörbön, välsignelse 11 procentEnsamhet 9,1 procentTro och liv 8,9 procentFysisk ohälsa 6,7 procentKris 4,6 procentSorg 3,9 procentSjälvmordstankar 3 procent (6 procent under fi nanskrisen 2009)Ekonomi 1,3 procentArbetslöshet 1 procentSexsamtal 1 procentAnnat 8 procent
Källa: Samtalsstatistik från Jour havande präst 2011.
Åldersfördelning på hjälpsökande
–20 år 0,5 procent21–30 år 7 procent31–40 år 16,2 procent41– 50 år 23,7 procent51– 60 år 24,8 procent61–70 år 18,3 procent70 år– 6 procentOkänd ålder 3,5 procent
Källa: Samtalsstatistik från Jourhavande präst 2011, bygger på uppskattad ålder som registre-ras efter varje telefonsamtal eftersom samtalen är anonyma.
” När alla stift skötte verksamheten var för sig var det bara 20−25 procent av samtalen som kom fram. Nu är det 92 procent.”
hittar till Jourhavande präst.
– Bland annat har vi börjat synas
så smått på Facebook och nu tittar
vi på om vi ska utveckla antingen
en chatt eller ett e-postformulär dit
man kan skicka sina funderingar.
Parallellt med det har Monica
Eckerdal en annan idé som hon vill
utveckla.
– SOS Alarm gav oss ett direkt-
nummer som vi använde när väl-
digt många människor ringde till
oss i samband med Englas begrav-
ning. Nu funderar jag på om det
numret i stället skulle kunna använ-
das av utlandssvenskar, eftersom
de inte kan nå oss via 112, säger
Monica Eckerdal.
12SOSK3_profilen_6426.indd 13 2012-09-18 11:14:30
14 SOS
insats suicidprevention
SOS Alarm, polisen,
räddningstjänsten och ambulans-
sjukvården i Stockholm har inlett
ett tätt samarbete för att rädda
liv och mildra konsekvenserna
vid hot om självmord. Satsningen
kallas Spis – Suicidprevention
i Stockholms län. Den innebär
bland annat att den enhet som
är först på plats ska bedöma si-
tuationen och ta kontakt – lyssna
öppet och fördomsfritt, erbjuda
stöd samt uppmuntra personen
att söka professionell hjälp.
Conny Söderberg, brandmäs-
tare vid Storstockholms Brand-
försvar, tycker att det är en positiv
satsning.
– Om vi tidigare fi ck ett larm
om någon som skulle till att
hoppa från en bro så ställde vi oss
under bron, med båtar, dykare
och kuddar och hoppades att per-
sonen inte skulle hoppa. Vi har
varit inaktiva tills något händer.
Ambulansen har stått med oss,
det är bara polisen som har varit
aktiv. I dag ser det helt annorlun-
da ut. Är jag först framme då tar
jag kontakt, säger han.
Varje år tar cirka 300 personer
Självmord går att förhindra
FRAM TILL APRIL I ÅR var ambulanspersonal och räddningstjänsten i Stockholm i princip åskådare när de ryckte ut på larm om risk för självmord. Bara polisen försökte aktivt förhindra det. Numera är samar betet tätt, från det att larmet tas emot på SOS Alarm, tills insatsen avslutas. Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson
i Stockholm sitt liv. Troligen är
självmordsförsöken cirka tio
gånger fl er, mörkertalet är stort,
ändå är självmord den vanligaste
dödsorsaken bland män i åldrarna
18−44 år. Skrämmande höga siff -
ror som det bevisligen går att göra
mycket åt.
– Vi hoppas kunna bidra till att
rädda fl er som har satt sig i en
sådan här situation, som kanske
beror på tillfällig depression. Det
känns otroligt meningsfullt.
SOS-operatören har en viktig
roll som första länken i larmked-
jan. Beroende på hotbild och vilka
enheter som är närmast larmar
operatören ut polis, räddnings-
tjänst, ambulans eller samtliga.
Som en del i Spis-projektet sat-
sar blåljusenheterna även på att ta
hand om anhöriga och vittnen till
självmord på ett bättre sätt.
− De sekundära skadorna, de
som har sett det här, har vi varit
dåliga på att ta hand om tidigare,
säger Conny Söderberg.
Men han menar att betydligt
mer kan göras, framför allt kan
man förbättra utbildningen av
personalen.
(
m
a
-
12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 14 2012-09-18 11:14:34
SOS 15
POLIS
POLIS
00. 37 : SOS-operatören bedömer larmsam-talet som ett hot om självmord och att personen även befi nner sig i svår belägenhet vilket leder till ett Spis-larm. Det innebär att räddningstjänst, polis och ambulans omedelbart och samtidigt larmas till platsen med prio 1.
Tidigare har mannens bästa vän och anhöriga försökt att tala med honom utan framgång. Två poliser, en brandman och en granne lyckas efter en stund få mannen att själv-mant följa med dem ner från taket.
00.43 : Räddningstjänsten anländer till platsen, strax före polis och ambulans och tar, enligt Spis-instruktionerna, ledningsansvaret. Insatsledaren konstaterar att mannen sitter på takkanten och skriker osammanhängande.
00. 34: En vårnatt i centrala Stockholm: SOS Alarm tar emot ett 112-larm om en ung man som hotar att hoppa från taket på ett sexvåningshus. Inringaren, en vän till mannen, är rädd att han ska göra allvar av sitt hot; mannen är påverkad av alkohol och depri-merad. Tidigare på kvällen har han varit på fest och bråkat med sin fl ickvän.
Samverkan som räddar liv
01.11 : Räddningsinsatsen avslutas med att mannen förs, med sina anhöriga, i ambu-lans till psykakuten.
12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 15 2012-09-18 11:14:45
16 SOS
I två veckors tid jobbade larmoperatörerna Karolina Eriksson från SOS Alarm, He-len Fischerström från polisens länskom-munikationscentral och Hasse Nyström från Södertörns brandför-svarsförbud tätt ihop.
Tillsammans blir vi starkare
12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 16 2012-09-18 11:14:55
SOS 17
I VÅRAS FLYTTADE operatörer från räddningstjänsten, polisen och SOS Alarm in under samma tak för att prova ett mer integrerat samarbete. Det två veckor långa testet ledde till ökad förståelse, säkrare hantering och en klar effektivisering. – Något som blev väldigt tydligt var att vi på inkom-mande larm kunde agera mycket snabbare med alla resurser på plats, säger Helen Fischerström på polisens länskommunika-tionscentral i Stockholm.Text: Anita Emthén Foto: Peter Jönsson
effekt vardagssamverkan
12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 17 2012-09-18 11:15:01
18 SOS
Under våren 2012 stod SOS
Alarm värd för en del i projektet
som döpts till Vardagssamverkan
Blåljus. I praktiken innebar det
att en tillfällig central sattes upp
i SOS Alarms lokaler i Stockholm
där ambulansdirigenter från SOS
Alarm under två veckor jobbade
tätt ihop med larmoperatörer från
polisens länskommunikations-
central och Södertörns brandför-
svar. Det var ingen arrangerad öv-
ningsmiljö utan allt skedde skarpt.
Hasse Nyström, larmoperatör vid
Södertörns brandförsvarsförbund,
var en av deltagarna i försöket. Han
tror verkligen på arbetssättet.
– Det var mycket positivt. Efter-
som vi satt i samma lokal och kunde
prata direkt med varandra i stäl-
let för att ringa upp sparade vi tid.
Och några minuter kan göra stor
skillnad när det handlar om olyckor
och krissituationer.
De som arbetade tillsammans
hade antingen valt att medverka el-
ler fått ansöka om att vara med. När
de satte igång hade ingen av dem
fått några särskilda instruktioner.
– Jag satte mig vid mitt nya
arbets bord och bara körde på. Och
eftersom det fungerade så bra var
jag bekväm med arbetssituationen
redan efter första arbetspasset,
säger Helen Fischerström från poli-
sens länskommunikationscentral.
Karolina Eriksson från SOS Alarm
delar uppfattningen. Ögonkontak-
ten och att överhöra inkommande
larm ledde till bättre följdfrågor och
ett mer naturligt samarbete.
– Slutresultatet blev ett snabbare,
korrektare och mer säkert agerande
från vår sida, säger hon.
Alla deltagarna är inne på att ar-
betssättet leder till bättre kvalitet
när allmänheten söker hjälp. Ope-
ratörerna som var med i testet har
delat med sig av flera lyckade exem-
pel på larm som de löst utan frustra-
tion, något som annars är vanligt i
deras vardag.
Hur kan du använda lärdomarna i ditt arbete i dag?
– Jag har på nära håll sett och
förstått betydelsen av räddnings-
kedjan och hur viktigt det är att den
fungerar i alla led. Då jag tidigare
arbetat som ambulanssjukvårdare
under cirka 20 år, vet jag hur myck-
et det betyder, vid till exempel en
trafikolycka, att polisen är på plats
så fort som möjligt. För att spärra av
och dirigera om trafiken så att rädd-
ningstjänst och ambulanspersonal
på plats kan fokusera på att ta hand
om skadade, säger Hasse Nyström.
Helen Fischerström skiljer på att
samverka på liknande sätt på mind-
re ort och i storstad.
– Eftersom flödet av larmsamtal
i Stockholm är så stort tror jag det
kan vara svårt att arbeta så här till
vardags. Men på mindre orter vore
det guld värt.
Enligt Karolina Eriksson vore det
en dröm att ha en liknande instans
vid exempelvis stora olyckor.
– Det var bra att vi inte hade fått
några riktlinjer att följa eftersom vi
då var fria att handla efter eget hu-
vud, säger hon.
Stockholmsregionen
växer och har en komplex infra-
struktur. För att möta samhällets
behov vid olika händelser, olyckor
och kriser jobbar sedan 2011 flera
organisationer tillsammans i ett
samverkansprogram. Målet är att
förbättra säkerheten för allmän-
heten, öka kunskapen och förståel-
sen mellan de olika organisationer-
na samt effektivisera arbetet.
Initiativet till Program för sam-
verkan – Stockholmsregionen togs
efter att Krisberedskapsmyndighe-
tens samverkansövning, Samö 2007,
visat tydliga samordningsbrister
mellan olika instanser. Satsningen
löper till 2014 och är uppdelad i olika
projekt där aktörerna (se faktaruta)
arbetar tillsammans för att utveckla
förmågan att möta samhällets behov
i vardag och i kris.
effekt vardagssamverkan
” Eftersom vi satt i samma lokal och kunde prata direkt med varandra i stället för att ringa upp, sparade det tid.” Hasse Nyström, Södertörns brandförsvarsförbund
”Slutresultatet blev ett snabbare, konkretare och mer säkert agerande från vår sida.”
”Eftersom flödet av larmsamtal är så stort kan det vara svårt att arbeta så här till vardags. Men på mindre orter vore det guld värt.”
”I vår värld gör några minuter skillnad.”
FAKTAProjektet Program för sam-verkan – Stockholmsregio-nen genomförs 2011 till 2014. Medverkande i delprojektet Vardagssamverkan blåljus är:Polisen SOS Alarm Södertörns brandförsvarsförbund Storstockholms brandförsvar Brandkåren Attunda Räddningstjänsten Norrtälje Länsstyrelsen Trafikverket Storstockholms lokaltrafik Stockholms läns landsting Trafikkontoret, Stockholms stad Stockholms hamnar Kommuner i Stockholms län
12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 18 2012-09-18 11:15:04
SOS 19
fokus brutna larmkedjan
Text: Susanna Lindgren Illustration: Kjell Thorsson
Sedan ambulansdirigeringen i Sörmanland togs över av en privat aktör har både ambulans och räddningstjänst fått längre utryckningstider. − Det är oerhört frustrerande, säger brand-
ingenjören Tobias Erdsjö i Eskilstuna.
Tiden. När larmet går
är det tiden som bekymrar Tobias
Erdsjö allra mest. Speciellt när se-
kunderna avgör om ett liv ska kunna
räddas. Som vid hjärtstopp. Fram
till årsskiftet var räddningstjäns-
ten i Eskilstuna ofta på plats med
hjärtstartare före ambulansen. Så är
det inte längre. Sedan larmkedjan
brutits och stegen blivit fler tar det
längre tid innan larmet når fram.
− När det verkligen är bråttom är
det särskilt viktigt att vi samverkar
och kommer ut så fort som möjligt,
så att vi kan rädda liv. Som det ser ut
nu tar det mycket längre tid innan
både ambulans och vi i räddnings-
tjänst larmas vid IVPA–larm än det
gjorde tidigare, säger Tobias Erdsjö.
IVPA står för I Väntan På Ambu-
lans och innebär att räddningstjäns-
ten till exempel rycker ut med hjärt-
startare vid misstänkt hjärtstopp
för att hjälpen ska nå fram så snabbt
som möjligt.
Det som har hänt i Eskilstuna
försenar räddningstjänsten
och de andra kommunerna i länet
är att all vårdprioritering och am-
bulansdirigering sedan november
2011 sköts av privata Sjukvårdens
larmcentral. Liksom tidigare når
alla samtal till 112 SOS Alarm och
liksom tidigare kan SOS-operatören
larma räddningstjänsten så fort det
behövs en räddningsinsats. Men
behövs vårdbedömning, ambulans-
prioritering och ambulansdirige-
ring kopplas dessa samtal vidare för
bedömning av sjuksköterskor vid
Sjukvårdens larmcentral.
− Förr drog SOS Alarm både oss
och ambulansen vid IVPA. Och
den som ringde behövde bara prata
med en person. Nu ska inringaren
först tala med SOS-operatören och
sedan kopplas vidare för att dra alla
symptom en gång till för en sjuk-
sköterska. Först sedan ambulansen
är larmad larmas också vi på hjärt-
stopp. Förutom att det absolut inte
är bra att den som ringer måste tala
AmbulansdirigeringenDen brutna larmkedjan har lett till längre utryckningstider.
12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 19 2012-09-18 11:15:07
20 SOS
fokus brutna larmkedjan
Längre väntan
4 När ett samtal når 112 och SOS-operatören miss-tänker att det handlar om IVPA-larm ligger opera-tören kvar som medlyss-nare när samtalet kopplas vidare för vårdintervju.
Om sjuksköterskan på Sjukvårdens Larmcentral bedömer att IVPA-larm be-hövs får SOS-operatören omedelbart besked och kan genast larma även räddningstjänsten.
4 Redan efter de första försöksveckorna märks enligt räddningstjänsten i Eskilstuna en förkortning av tiden för utalarmering.
För att påskynda samverkan och utalarmeringen vid IVPA (I Väntan På Ambulans) inleddes i maj 2012 ett projekt i Sörmland. Målet med försöket, som kommer att pågå fram till 21 november, är att påskynda utalarme-ringen av räddningstjänsten, framför allt vid hjärtstopp.
det blivit på det här viset. De som
drabbas är befolkningen. Alla drab-
bas av den fördröjning som uppstår
när kedjan är bruten, säger hon.
Det råder ingen tvekan om att
många är missnöjda med den situa-
tion som i dag råder och att frågan
om vem som ska sköta alarmering-
en av samhällets resurser har varit
långvarig och diskussionen i många
fall infekterad. I Västerås finns
kommunalrådet Staffan Jansson (s)
som också är ordförande i Mälarda-
lens brand- och räddningsförbund.
Inte heller han är nöjd med resul-
tatet, men han anser att samverkan
med flera personer i ett sådant läge
betyder det ju också att utalarme-
ringstiden fördröjs för alla resurser,
säger Tobias Erdsjö.
Den nya organisationen beror
på att landstingen i Sörmland, Väst-
manland, Uppsala län samt i region
Gotland under namnet Fyrklövern
gjorde en gemensam upphandling
för ambulansprioritering och diri-
gering. Kraven var specifika. All
vårdprioritering skulle skötas av ut-
bildade sjuksköterskor och efter ett
nytt medicinskt index. SOS Alarm
kunde inte acceptera kraven och
upphandlingen vanns av en privat
aktör. Sedan november 2011 vidare-
kopplar därför SOS Alarms operatö-
rer all bedömning av vård och am-
bulansprioritering till Sjukvårdens
larmcentral i dessa landsting.
Problemet, anser Tobias Erdsjö,
är inte vem som sköter vad, utan att
alarmeringskedjan försämrats. Här
får han medhåll av Ingrid Brege (m)
som sitter i styrelsen för Landstinget
Sörmland.
− Verksamheten fungerar inte
som vi hade hoppats och person-
ligen tycker jag inte att vi har sett
någon förbättring. Att den som är
dålig och ringer akut för att få hjälp
ska behöva berätta ytterligare en
gång varför de ringer är absolut
inte bra, säger Ingrid Brege och tar
också upp hjärtstopp som ett alar-
merande exempel:
− Under åren 2008 till 2011 var
räddningstjänsten först på plats före
ambulansen vid hjärtstopp i 78 pro-
cent av larmen på landsbygden. 2012
har varit en katastrof, eftersom rädd-
ningstjänsten inte får larmet sam-
tidigt som ambulansen utan får det
med fördröjning och ibland inte alls.
Ingrid Brege är själv sjuksköter-
ska med mångårig erfarenhet från
akutvården.
− Jag är mäkta irriterad över att
Tobias Erdsjö, brandingenjör i Eskilstuna, är frustrerad över sena utryck-ningar.
Vid samverkanslarm, som till exempel bilolyckor, är det inte längre någon som har övergripande koll på de olika blåljusenheterna.
12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 20 2012-09-18 11:15:11
SOS 21
fungerade dåligt även tidigare och
att SOS Alarm inte har lyssnat till-
räckligt på både landstingets och
kommunens önskemål.
− Problemet är att vi från kommu-
nen har fått ökade kostnader men
att den förväntade kvalitetsutväx-
lingen från SOS Alarm har utebli-
vit. Nya larmrutiner kommer alltid
behövas och dessa måste anpassas
efter brukarens bästa och i samspel
med kommuner och landsting.
Som svar på frågan om det blivit
bättre sedan ambulanserna i regio-
nen fått separat utalarmering säger
han:
− Det vi från räddningsförbundet
kan se är att ambulanserna kom-
mer senare nu än tidigare till tra-
fikolyckor. Det har alltså inte blivit
bättre. Därför är det viktigt med en
gemensam uppföljning, säger han
och efterfrågar jämförande statistik
över tiderna för utalarmering innan
och efter att ambulanserna fick
egen larmcentral.
Det finns jämförande siffror för
IVPA-larm, även om de inte hunnit
analyseras i detalj. Räddningstjäns-
ten i de tre Fyrklöverlänen har i
samarbete med SOS Alarm jämfört
tiderna innan och efter att larmked-
jan ändrades.
− Detta har slagit sönder den samverkan
mellan räddningstjänst och ambulans som
tidigare fanns och innebär att det inte läng-
re finns en sammanhållen läges beskrivning
när något inträffar, anser Nils-Erik Norin,
affärsområdeschef vid SOS Alarm.
Brandingenjören Tobias Erdsjö i Eskil-
stuna är av samma åsikt.
− Vid blåljuslarm har vi inte längre sam-
ma kontroll. När larmet går vet varken vi i
räddningstjänsten, ambulansen eller poli-
sen vem som är på väg till en olycka. Tidi-
gare visste SOS-operatören var man dragit
ambulansen från, hur långt den hade att
åka och var vi var. De hade koll på alla en-
heter som var larmade.
För Tobias Erdsjö är den överblicken en
viktig del av hans mentala förberedelse
när han åker ut på ett larm.
− Ju mer saker jag kan ha i huvudet
innan jag kommer fram desto bättre för-
beredd kan jag vara.
I Sörmland dirigeras i dag räddnings-
tjänsten av SOS-alarm. Polisens länskom-
munikationscentral dirigerar polisen och
Sjukvårdens larmcentral ambulanserna.
− I princip är det sex parter som är in-
blandade i varje samverkanslarm. Räknar
man parvis är det tre enheter som inte vet
vad de andra gör. För att vi ska få besked
om ambulans måste respektive larmcentral
ringa upp och fråga, säger Tobias Erdsjö.
Omorganiseringen av larmtjänsten i flera län har inneburit att de olika aktörer som larmas via 112 i dag inte längre arbetar i samma tekniska plattform.
Ingen har full koll
Fyrklöver i upphandlingSedan den 31 oktober 2011 är det inte längre SOS Alarm som sköter ambulansdirigeringen i alla landsting. Landstingen i Västmanland, Sörmland, Uppsala län samt region Gotland gick under namnet Fyrklövern ut i en gemensam upphandling. Där ställdes bland annat krav på att vårdprioriteringen skulle följa ett annat
medicinskt index än det SOS Alarm använder. Johan Hedensiö, vd
för SOS Alarm menar att man inte kan frångå linjen med ett enhetligt system över hela landet. SOS Alarm avböjde därför att delta i upphandlingen som vanns av en privat aktör som byggt upp tre larmcentraler för ambulansdirigering under det gemensamma namnet Sjukvårdens Larmcentral. I dessa landsting vidarekopplar SOS Alarm all bedömning av vårdbehov och ambulansprioritering till den nya larmcentralen.
− Mediantiderna för alla IVPA-
larm till räddningstjänsten var in-
nan larmkedjan bröts 129 sekunder
i Västerås, 154 sekunder i Uppsala
och 172 sekunder i Eskilstuna, säger
Tobias Erdsjö.
I december 2011, efter att ambu-
lanserna fått egen larmcentral är
motsvarande mediantid 380 sekun-
der, därmed minst fördubblad.
− Jag kan förstå att det finns för-
delar med att sjukvården dirigerar
sina egna resurser utifrån egna
prio riteringar, som när det handlar
om transporter vid prio 2 eller 3.
Men inte när det handlar om akuta
händelser. Viktigast är att den som
tar emot ett larmsamtal har en bra
förmåga att lyssna och organisera.
Jag är brandingenjör, men det bety-
der inte att jag automatiskt är bra på
att ta emot samtal och dirigera for-
don från en larmcentral. Vi har alla
olika roller och det är viktigt att var
och en är expert på sitt område för
att snabbt få ut rätt resurser.
” Alla drabbas av den fördröjning som uppstår när kedjan är bruten.” Ingrid Brege, Landstinget Sörmland
12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 21 2012-09-18 11:15:14
22 SOS
utveckling kriskommunikation
Lotta Smith är KiB, kommunikatör i beredskap, på SOS
Alarm. Det är en tjänst som inrät-
tades 2011 och som hon delar med
fyra andra kommunikatörer. En KiB
har jour dygnet runt och är beredd
att snabbt sprida information i en
krissituation.
– Vi jobbar mer eller mindre
i konstant krisläge. Till vardags
handlar det om att förbereda sig
genom omvärldsbevakning, analys
av dygns- och lägesrapporter från
bland annat krisberedskapsopera-
tör, media och olika verksamhets-
avstämningar. Det är viktigt att
hålla sig uppdaterad för att agera
snabbt och rätt i riktiga katastrof-
lägen, säger Lotta Smith.
Vissa krissituationer går att pla-
nera bättre än andra. Stormar och
vackert väder leder alltid till fler
hjälpsökande. Löningstillfällen el-
ler högtider som nyårsafton är extra
olycksdrabbade perioder på året.
Men naturkatastrofer, som ex-
empelvis vulkanutbrottet under
glaciären Eyjafjallajökull på Island
i mars 2010, är oftast omöjliga att
förutspå. Askmolnet som lade sig
över Europa ledde till totalstopp
för flygtrafiken i många länder.
SOS Alarm var bland de första som
uppmärksammade händelsen och
följde utvecklingen noga via bland
annat väderkonferenser. Man bör-
jade snabbt analysera vad konse-
kvenserna kunde bli för samhället
och hur man kunde minimera på-
verkan på bästa sätt.
Att luftrummet över Sverige stäng-
des 15 april blev till exempel en
stor utmaning för luftburna sjuk-
transporter.
– Vid en sådan här exceptionell
händelse gäller det att inte låsa sig
vid hur man alltid gjort utan se till
vilka möjligheter som finns, säger
Lotta Smith.
Det stora behovet av information
till myndigheter, media och allmän-
heten under flygstoppet ledde till
att SOS Alarms kommunikatörer
jobbade dygnet runt. I och med
askmolnet tydliggjordes behovet av
KiB-tjänsten.
KiB är en del av krisberedskaps-
organisationen tillsammans
med SOS Alarms nationella
produktions ledning, tjänsteman i
beredskap, TiB, och jourhavande
krisberedskapsoperatör, KBX. Vid
en kris situation samman kallar KBX
till möten med berörda aktö rer.
Vanligtvis är det TiB på SOS Alarm
eller på aktuell myndighet samt
jourhavande KiB. Ibland deltar fler
personer. Tillsammans gör de en
När katastrofen slår till, när krisen är ett faktum, när allmänheten och kollegorna behöver snabb informa-tion, då står kommunikatörer i beredskap redo på SOS Alarm. Som en del av krisberedskaps organisationen är deras uppgift att hitta kanaler att få ut information till berörda. Text:Anita Emthén Foto: Tobias Ohls, Saffo Alessandro /Folio
Lotta Smith trivs med rollen som kommunikatör i beredskap på SOS Alarm.
” Det gäller att inte låsa sig vid hur man alltid gjort utan se till vilka möjligheter som finns.”
Lotta Smith, kommunikatör
krisRedo för
12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 22 2012-09-18 11:15:18
SOS 23
lägesanalys: vad har inträffat och
hur ser prognosen ut? Hur kommer
den att påverka allmänhet, kunder
och internt på SOS Alarm? Vad ska
operatörerna svara hjälpsökande
som ringer in? Behöver man kom-
municera och i så fall i vilka kana-
ler? Har det gått ut VMA (viktigt
meddelande till allmänheten) eller
räcker ett pressmeddelande?
– SOS Alarms pressjour är en
viktig del av kommunikationsked-
jan och måste vara mycket uppda-
terad. Vi har en tät kontakt, säger
Lotta Smith.
Hon anser att kriskommunika-
tion måste ske i såväl nya som inar-
betade kanaler. SOS Alarm har till
exempel det senaste året börjat an-
vända sociala medier även till kris-
kommunikation. Och på uppdrag av
regeringen kommer SOS Alarm att
lansera ett nytt informationsnum-
mer innan årets slut. Målet är att yt-
terligare stärka kommunikationen
med allmänheten.
Att Lotta Smith känner stolthet
över sitt och sina kollegors jobb går
inte att ta miste på.
– Jag är säker på att jag aldrig
kommer att ha ett lika viktigt jobb
som jag har i dag.
Askmolnet som spred sig från Island över stora
delar av Europa 2010 tydliggjorde behovet av SOS Alarms tjänst kom-munikatör i beredskap.
4 KBX uppdrag är att dygnet runt upptäcka händelser och förmedla information och ansvara för kon-takterna mellan de av regeringen utpekade myndigheterna. KBX sammankallar även myndigheter-na till samverkanskonferenser och sammanställer information från olika händelser i syfte att ta fram underlag för lägesanalys som på-verkar intressen. KBX arbetar nära såväl TiB som KiB och ingår i SOS Alarms nationella produktions-ledning, NPL.
4 NPL, SOS Alarms nationella produktionsledning, inrättades 2011 och leder dygnet runt, året om, det operativa arbetet på SOS-centralerna. Genom att centralt ha översikt över landets svarstider, bemanning och aktuella händelser kan SOS Alarm kvalitetssäkra de operativa arbetet och upprätthålla en gemensam lägesbild.
KBX – krisbered-skapsoperatör
4 KiB är en kommunikatör som arbetar med intern och extern information vid kris. KiB följer företagets media- och kommuni-kationsstrategi och kommunicerar i valda kanaler till olika målgrupper. En KiB är tillgänglig dygnet runt och samarbetar med berörd TiB samt KBX vid SOS Alarms nationella produktionsledning. Tjänsten in-rättades på SOS Alarm 2011 och finns även i vissa myndigheter.4 TiB – tjänsteman i beredskapDrygt 30 centrala myndigheter med sär-
skilt ansvar för samhällets krisberedskap samt alla 21 länsstyrelser är ålagda att ha funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). TiB innebär att det ska finnas medarbetare på de utpekade myndigheterna som är tillgänglig dygnet runt och som kan larmas av SOS Alarm om något allvarligt inträffar. TiB-funktionens uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera om allvarliga händelser. Tjänsten har fun-nits på SOS Alarm sedan 2009.
KiB – kommunikatör i beredskap
12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 23 2012-09-18 11:15:24
24 SOS
– nästa revolutioninom larm och räddning?
utveckling sociala medier
Det är individen som
råkar vara på plats som är dagens
snabbaste nyhetsreporter. Det be-
ror naturligtvis på kameramobilen
som fi nns i fi ckan hos praktiskt taget
alla människor i dag. Bilder, fi lmer
och textmeddelanden från händel-
ser hamnar snabbt på internet.
Här fi nns en stor potential för
larmorganisationer och räddnings-
tjänst.
− En snabb tillgång till framför allt
bilder från exempelvis en olycksplats
kan ge ovärderlig hjälp för att förstå
omfattningen av det inträff ade och
därmed vilka insatser som behövs,
säger Fredrik Bergstrand, dokto-
rand vid Göteborgs universitet.
− I dag fi nns det inga bra redskap
för SOS Alarm, sjukvården eller
andra aktörer att använda.
Fredrik Bergstrand har nyligen
avslutat en studie − ”Sociala medier
vid nödsituationer” − där syftet var
att ta reda på hur organisationer
och myndigheter vid olyckor och
kriser kan hitta, analysera och an-
vända relevant information på so-
ciala medier.
Studien är fi nansierad av
utvecklingscentret Tucap (se fakta-
rutan här intill).
Arbetet har bland annat inneburit
att kartlägga händelser där sociala
media haft en central betydelse.
– Vid terrordådet i Oslo förra
sommaren tog det relativt lång tid
för räddningsansvariga att förstå
vad som hänt. Men det var fi lmer
och bilder från enskilda personer på
plats som bidrog mest till att man
fi ck en övergripande bild.
Ett annat bra exempel på sociala
mediers värde i dessa sammanhang
är det som skedde i samband med
MOBILTELEFONEN HAR INNEBURIT en revolution för möjligheter-na att larma vid olyckor och katastrofer. Sociala medier kan bli nästa revolution. Förutsättningen är att larmorganisationer och blåljusaktörer kan skanna av den enorma mängden information som läggs ut i medier som Facebook, Youtube och Twitter.Text: Sven Lindell Foto: Nordic photo och Istockphoto
socialamedier
12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 24 2012-09-18 11:15:32
SOS 25
4 TWITTER – en social nätverkstjänst där användare kan skicka och läsa kor-tare meddelanden. Öppen och därmed sökbar. Har även stöd för att skicka bilder, adressera meddelanden till spe-cifi ka mottagare.
4 FACEBOOK – fi nns olika nivåer mel-lan privat och offentlig information. Sökning av information är begränsad, och enbart namn på personer, grupper, företag eller andra namngivna enheter på samma nivå är sökbara. Information blir synlig genom att den delas eller kommenteras inom nätverk man själv är en del av.
4 FLICKR – en webbtjänst för uppladd-ning av digitala bilder och videofi lmer i privata eller publika fotoalbum.
4 INSTAGRAM – en gratis mobilapplika-tion för fotodelning, där användaren kan ta bilder och dela med sig av bilden till olika sociala medier.
4 YOUTUBE – en webbplats med video-klipp som laddas upp av dess använ-dare.
4 BAMBUSER – en mobil tjänst för live-sändning av video. Materialet kan automatiskt spridas via andra sociala medier.
Fakta sociala medier
TUCAPStudien ”Sociala medier i nödsitua-tioner” fi nansieras av Tucap – Tekniskt Utvecklingscentrum för Ambulans- och Prehospital sjukvård.
Tucap är ett utvecklingscenter med fokus på modern informations- och kom-munikationsteknik. Centret startade på initiativ av SOS Alarm 2010 och drivs inom Lindholmen Science Park.
– Vi utvecklar koncept och proto-typer som ska stödja och effektivisera ambulans alarmering och prehospital vård, alltså sjukvård som utförs före ankom-sten till sjukhus, säger projektledaren Bo Norrhem.
Tucap samarbetar med bland annat Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola samt verksamhets experter från SOS Alarm och Västra Götalandsregionen.
en spårvagnsolycka i Göteborg
8 september 2011.
En tjänsteman på Västra Gö-
talandsregionens Prehospitalt
och katastrofmedicinskt centrum
efterlyste bilder via sitt privata nät-
verk på Twitter. Efter bara några
minuter hade han tillgång till ett
fl ertal användbara bilder, som
kunde skickas vidare till regionens
tjänsteman i beredskap, som då i
sin tur kunde få en bättre bild av
händelsen.
– Just bilder är det som ger mest
information. Då är det relativt lätt
att förstå sammanhanget och skapa
sig en lägesbild. Text kräver ju en
tolkning och är inte lika precist. En
”stor smäll” är ju inte samma sak
för den som skriver och den som
inte är på plats …
Men förutsättningen för att sociala
medier ska kunna användas i större
skala är att sökandet automatiseras
och att det fi nns möjlighet att kom-
municera med personer på plats.
Nästa steg blir att hitta tekniska
lösningar för att kunna göra verklig-
het av de här funktionerna, säger
Fredrik Bergstrand.
Telefonen i din hand kan ge
larmoperatören en ovärderlig översikt
på olycksplatsen.
12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 25 2012-09-18 11:15:41
HHärr kkoommmmeerr eett 182 mmeterrss ttannkfaarrtyg i 16 knop.
FRIVILL IGA SJÖRÄDDARE SEDAN 19 07
Solen lyser, vattnet ligger platt som ett golv. Och plötsligt rullar dimman in från ingenstans.
Vad gör du? Bästa rådet: Håll dig undan farleden och kasta ankar i närmaste vik tills dimman lättar. Det gäller även om du har gps. Utan radar ombord är risken stor att du inte upptäcker andra båtar som kommer i full fart – till exempel ett 182 meter långt tankfartyg.
Men alla olyckor kan tyvärr inte förebyggas med goda råd och sunt förnuft. Därför finns
Sjöräddningssällskapet. Vi har 67 räddnings-stationer och 160 räddningsbåtar längs kusterna och i de största sjöarna. Våra 1800 sjöräddare är beredda att rycka ut på en kvart – dygnet runt, året om.
Och ändå kostar det här inte skattebetalarna ett enda öre. Vi är nämligen en ideell förening utan bidrag från staten. Båtarna är skänkta och de frivilliga sjöräddarna jobbar utan betalning.Men det behövs ändå massor av pengar till allt
från reservdelar till utbildning av de frivilliga. Så ge gärna en gåva på pg 90 05 00-0 eller på sjöräddning.se. Där kan du också stötta oss genom att bli medlem.
Som medlem får du kostnadfri hjälp om du t ex går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut.
Det förebygger också olyckor. Inte minst när dimman ligger tät.
Forsman & B
odenfors Bild: Linkim
age
Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
12SOSK3_annons_6433.indd 26 2012-09-18 11:15:43
SOS 27
Vi undrar om vi kan få provringa 112 från vår arbets-plats? Vi vill försäkra oss om huruvida vi måste slå 00 innan 112.
Mårten
SOS Alarm tar normalt inte emot provanrop till
112, men kontakta kundsupport på den central du
hör till så kommer de att hjälpa dig. Du hittar kon-
taktuppgifter på
www.sosalarm.se/sv/Kontakt/Kundsupport/
Har ni kontakt med utländska larm-centraler? Anta att jag i telefon pratar med någon som befi nner sig utom-lands, som plötsligt råkar ut för en olycka. Kan jag då ringa 112 i Sverige som sedan hjälper mig i ärendet genom att koppla till larmcentralen i det ak-tuella landet?
Jonas
Det bästa är alltid om man ringer
till nödnumret i det land som man
befi nner sig i och där hjälpen be-
hövs. Det går alltid snabbast och blir
säkrare eftersom man då kan hand-
lägga nödsituationen direkt. SOS
Alarm har kontaktvägar till samtliga
EU-länder som vi kan använda om
man ringer om en händelse som
man uppfattat kräver hjälp via 112 i
ett annat EU-land. Det förekommer
någon enstaka gång per år att vi får
112-samtal som berör ett annat land.
I gränstrakterna mellan de nordiska
länderna sker det givetvis mycket
oftare av teletekniska skäl. Norge,
som inte är medlem i EU, har vi ock-
så kontaktuppgifter till.
Jag är ofta i ett område utan någon mobiltäckning alls. Därför har jag skaff at en satellittelfon. Kan man larma 112 med den?
Claes
Anmäla hjärtstartareVi har skaff at en hjärtstartare. Hur ska vi berätta för er var den är någon-stans?
Karin
Fråga SOS AlarmIL
LUS
TRA
TÖR
: CEC
ILIA
PE
TTER
SSO
NFO
TO: I
STO
CK
PH
OTO
SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt.Här presenterar vi några intressanta frågor. Koppla till
utlandet
PROVRINGA 112
Jag har hört talas om att man kan skaff a en dekal med kontaktuppgifter att sätta på motorcykelhjälmen. Hur går det till?
Hans
Det är en hjälmdekal som Sve-
riges Motorcyklister, SMC, delar
ut till sina 65 000 medlemmar.
Tanken är att dekalen ska innehålla
viktig information för räddnings-
tjänsten i akuta lägen, bland annat
om allergier och sjukdomar. Idén
kommer från mc-åkande ambu-
lansförare. Baserat på Trafi kver-
kets uppgifter räknar SMC med att
informationen kan rädda fyra mc-
förares liv varje år tack vare snab-
bare insatser. Kontakta SMC för att
få dekalen.
DEKAL TILL
MC-hjälm
Utmärkt att ni skaff at en hjärt-
startare! Om du själv kan ta fram
din koordinat via Sweref 99 kan vi
använda dem. Du kan söka upp dina
koordinater via www.hitta.se
Men du måste vara mycket noga
så att det verkligen är rätt position
som du anger.
Glöm inte att också anmäla er
hjärtstartare till det nationella
hjärtstartarregistret: www.hjart-
startarregistret.se/registrera
För dem som arbetar långt ute
på fj ället, mitt i skogen eller på av-
lägsna kobbar och skär krävs det
satellittelefon för att i ett nödläge
komma i kontakt med SOS Alarm.
Nödnumret för att nå
SOS Alarm via satellittelefon är
+46 63 107 112.
Den som ringer detta larmnum-
mer hamnar i Östersund som i sin
tur ser till att anropet hamnar på
rätt SOS-central.
LARMA MED SATELLITTELEFON
12SOSK3_fraga_sos_6434.indd 27 2012-09-18 11:15:46
Att ringa larmnumret 112 är
gratis. På mobiltelefonen kan du slå num-
ret även om du inte har låst upp telefonen,
saknar kredit eller trots att din operatör inte
har täckning. Men det fanns en tid när det
kostade att slå larm. Telefonkioskerna som
var utplacerade i landet före 1950-talet hade
ingen larmknapp och där kostade det 10 öre
i startavgift och 20 öre per minut att ringa in
ett larm.
När man ersatte telefonisterna med auto-
matiska växlar blev det nödvändigt att göra
en särskild lösning för larmnummer. Idén
väcktes i riksdagen 1949, men det dröjde till
1956 innan larmnumret 90 000 infördes.
I samband med larmnumret lanserades
en nödknapp i telefonkioskerna. Knappen
aktiverade kostnadsfritt samtal och där-
efter kunde man slå 90 000 utan att tänka
på samtalstaxan. Nu behövde ingen längre
skramla fram pengar för att larma i ett nöd-
läge. Från början var tanken att larmnumret
skulle vara sexsiff rigt, 900 000, men av
tekniska skäl blev det femsiff rigt.
90 000 var ett nummer särskilt anpassat
för Sverige som hade stora telefoner med
nummerskivor och där nollan kom först.
Numret ansågs lätt att komma ihåg och en-
kelt att slå i mörker. 1 juni 1996 ändrades
larmnumret till 112. Innan det nya nödnum-
ret infördes fi ck alla med telefonnummer
som börjar på 11 en siff ra tillagd eller ändrad
i början på sitt telefonnummer.
Text: Anita Emthén Foto: Tekniska museet
Larmknappens födelse
BPOSTTIDNING Avsändare:SOS Alarm Sverige AB
Box 5776
114 87 Stockholm
1996
Årtalet: 1949
”SOS TAG 90 000” stod det på larmknappen som satt på telefonerna i telefonkiosken. Sedan
var det bara att följa anvisningen.
12SOSK3_artalet_6435.indd 28 2012-09-18 11:15:50