Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 1 av 13

Reflektioner och kritik rörande programmet för

Inre hamnen – Södra kajen i Sundsvall

Uppgift 1 i kursen

”Den samtida stadens liv och form”, HT10

Av: Oskar Henriksson

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 2 av 13

Vald programbeskrivning och dess bakgrund

Jag har valt att analysera Sundsvalls kommuns program för Inre hamnen och Södra kajen.1 I

Inre hamnen finns idag bostäder, arbetsplatser, casino och handel medan Södra kajen däremot

är ett hamn- och kajområde. Målbeskrivningen enligt programmet lyder så här:

”Den nya stadsdelen blir en tydlig förlängning österut av den täta innerstaden, med

kvartersstorlekar i liknande skala som Stenstadens. Stenstaden är en bra förebild med

sin blandning av verksamheter och boende.”

Sundsvalls kommun har även tagit fram ett övergripande dokument kallat ”Stadsvision

Sundsvall”2 ,där Inre hamnen och Södra kajen ingår, och där man har fastställt tio uppdrag

inför framtiden. Av dessa tio uppdrag nämner man uttryckligen dessa sex i programmet för

Inre hamnen och Södra kajen:

- Låt vattnet möta staden.

- Bygg en starkare stadskärna.

- Utveckla människors rörelsetråk.

- Låt stenstaden möta det nya.

- Utveckla staden hållbart.

- Samla kommunikationer.

I det här dokumentet kommer jag att till stor del utgå från ovanstående sex punkter när jag gör

min analys. De fyra uppdrag från stadsvisionen som man inte nämner i programmet är:

- Utvidga den klassiska stenstaden.

- Bred ett nät av grönska över staden.

- Tillåt trafik på människans villkor.

- Håll stadsvisionen levande.

Sedan 2005 finns en översiktsplan som täcker hela Sundsvalls kommun och för hamnområdet

kan man där läsa:

”I samband med föreslagen utveckling av Norra- och Södra kajen bör ett fristråk av

karaktären grönstråk tillskapas intill vattnet längs kajerna via Inre hamnen. Närheten

till centrum och ny stadsbebyggelse gör att kajpromenaden kan bli ett offentligt

paradstråk av stor betydelse för stadens möte med havet.”

och

”Hamnområdet omvandlas till stadsbebyggelse av hög kvalité och med blandat

innehåll - bostäder, arbetsplatser, parker m.m. Möjlighet finns att inrymma olika

evenemangs- och servicefunktioner inom området. Ny bebyggelse bör vara

kvartersstadsbebyggelse – flerbostadshus i 2-5 våningar.”

Sundsvalls kommun tillhör Västernorrlands län och hade i slutet av 2009 drygt 95 500

invånare och av dessa bodde ca 67 900 i Sundsvalls centralort. År 2005 var Sundsvalls stad

Sveriges 21:a största stad och Norrlands tredje största. Befolkningen i Sundsvalls stad har

varit relativt konstant de senaste decennierna och har under åren 1975 till 2009 pendlat mellan

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 3 av 13

ca 66 000 och 68 000 invånare. Befolkningen i hela kommunen har under samma tid ökat från

ca 94 000 invånare till ca 95 500 invånare. År 2009 var Sundsvalls kommun den enda av de

stora kommunerna i länet som hade en positiv befolkningsutveckling.3,4

Sundsvall

marknadsför sig hårt som länets nav och man anser att det inom pendlingsbart avstånd bor ca

200 000 personer. Historiskt sett har Sundsvalls ekonomi varit starkt kopplat till

skogsindustrin, idag finns det dock en större mix av företag även om skogsbruket fortfarande

är en viktig del. De största arbetsgivarna i Sundsvalls kommun i dag är Sundsvalls kommun,

Västernorrlands läns landsting, SCA Graphics, Försäkringskassan och Metso Paper.

Beskrivning av området

Det aktuella området ligger i grova drag mellan Sundsvalls gamla stenstad, som också är

stadens stadskärna, och Sundsvallsfjärden. På bilden nedan (bild 2) syns tydligt det stora

kajområdet samt den angränsande blandade bebyggelsen. Det kajområde som ingår i Inre

hamnen och Södra kajområdet är området ovanför och till vänster om småbåtsbryggan. Dock

kommer även en stor del av det övriga hamnområdet att göras om, men detta sker i andra

planeringsprocesser. Centralt i bilden kan vi se den nyanlagda parken mellan vattnet och

casinot. Vi ser också E4:an som går horisontellt tvärs igenom bilden. E4:an kommer dock att

ledas om och gå på en bro över Sundsvallsfjärden, detta kommer att innebära att centrala

Sundsvall kommer att slippa en hel del av dagens genomfartstrafik. Centralstationen befinner

sig precis utanför bildens vänstra kant.

Bild 2. Flygfoto taget från Sundsvallsfjärden in mot hamnen och stenstaden.

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 4 av 13

Bild 3: Karta över området så som det ser ut idag. Notera närheten till Sundsvalls centralstation. De

järnvägsspår som idag passerar kajområdet måste tas bort eller flyttas om området ska bebyggas.

Bild 4: Det tänkta förslaget. Här ser man tydligt kvarterens rutmönster. E4:an som idag går precis söder om

området kommer i framtiden att flyttas och istället omvandlas till en stadsallé. Genom området kommer en

bredare huvudgata att dras. En park med vattenyta kommer att dela området i två delar. En hel del av dagens

byggnader kommer att behöva rivas. Observera att man bara är i programskedet.

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 5 av 13

Planeringsprocessen och dialogen med medborgarna

Man har än så länge bara kommit till programfasen och på Sundsvalls stadsbyggnadskontor

jobbar man just nu med exploateringsförberedande arbete. Nästa steg är sedan samrådsfasen,

det vill säga den fas då man bjuder in berörda parter till en diskussion. Eftersom projektet är i

ett så tidigt stadium så är det än så länge svårt att ha synpunkter på hur diskussionen med

medborgarna varit, och om politikerna och stadsplanerarna lyssnat. I programdokumentet

nämns inte mycket om hur dialogen med medborgarna ska skötas, annat än att det står att de

ska förverkliga området i ett nära samarbete med ”intressenter och fastighetsägare”. Jag

tycker nog att man i programdokumentet lite tydligare kunde ha förklarat hur man planerar att

sköta dialogen med medborgarna. Dock är de tydligare i det mer övergripande

visionsdokumentet, här talar de om ”Samtalet med Sundsvallsborna” och att ”Tillsammans

förverkligar vi Stadsvision Sundsvall”. Man har enligt dokumentet fört en diskussion med

medborgare, företag, organisationer och föreningar och sedan haft detta som grund för

framtagandet av stadsvisionen. I staden har man även satt upp informationsskyltar vid de

områden som berörs av stadsvisionen. Jag tycker att detta låter som ett föredömligt sätt att

arbeta på! Men det gäller nu för Sundsvall att bevisa att de verkligen tar dialogen med

medborgarna på allvar, och att det inte bara är symbolhandlingar och fina ord i ett

visionsdokument. Jag skulle gärna ha sett att de till exempel tillsatt någon form av fokusgrupp

bestående av ett representativt urval av medborgare som fick vara med kontinuerligt i

processen.

Bild 4. Planeringsprocessens olika faser. Arbetet med Inre hamnen och Södra kajen befinner sig just nu i

programfasen.

Låt vattnet möta staden

De allra flesta människor uppskattar att vistas i anslutning till vattnet så Sundsvalls ambition

att låta vattnet möta staden är helt rätt. Och här har de ju ett ypperligt tillfälle att exploatera ett

relativt stort område nära stadskärnan och i direkt anslutning till vatten. Dessutom ett område

som knappast brukas av andra idag eller som kan anses ha ett naturvärde. Området idag

används mycket lite av sundsvallsborna, dels på grund av att det är ett hamnområde med

industrikaraktär och dels på grund av att området omringas av E4:an. Så trotts att vattnet bara

ligger ett par hundra meter från stenstaden så har man inte känslan av att Sundsvall är en stad

vid vattnet. Men jag tror att detta kommer att ändras nu i och med dessa planer. En viktig

orsak till detta är att E4:an kommer att ledas om och ersättas med en betydligt mindre

trafikerad stadsgata. Och den andra viktiga anledningen är givetvis att man gör området längs

vattnet mer stadslikt. Nu kommer inte stenstaden att få ett abrupt slut vid E4:an utan man

kommer att kunna ta sig till fots eller med cykel på ett enkelt sätt vidare till vattnet. Något

som jag också ser som positivt är att den planerade parken får en vattenyta samt ett vattendrag

som rinner ut i havet. Detta förstärker känslan av att det är ett område nära vattnet. Och

dessutom bidrar det till att an del av de bostäder som inte ligger vid havet ändå kan se vatten

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 6 av 13

då de tittar ut. Även om jag tycker att förslaget på det stora hela ser ut att verkligen låta

vattnet möta staden så har jag ett par synpunkter.

- Det är bra att E4:an försvinner. Dock ser det enligt programmet ut som att denna

kommer att ersättas av en relativt bred stadsgata med separerade körbanor samt breda

trottoarer och planteringar. Kanske att denna breda gata kommer att minska känslan av

att vattnet är en integrerad del av stadskärnan? Kanske att gatan, trots att den är

mindre trafikerad än nuvarande E4:an, kommer att innebära att man drar sig för att

korsa den till fots? Jag tycker att man bör titta på andra alternativ där man låter gatan

ha ungefär samma bredd som övriga gator i stenstaden. Och om möjligt låta en av

gatorna som går från centrala stenstaden ner till vattnet bli en gågata. Givetvis gör

detta att man måste hitta andra lösningar för biltrafiken, men jag tror att detta skulle gå

att ordna genom till exempel att låta denna gå i en tunnel eller runt stenstaden. Mycket

vore vunnet om man fick ett obrutet gångstråk från centrala stenstaden ända ner till

vattnet!

- För mig är båtar och marint liv starkt förknippat med vatten. Och jag ser att det redan

nu finns en stor småbåtsbrygga i hamnen vilket är mycket bra. På skisserna kan man

även se planer för ytterligare bryggor längs södra kajen vilket också är bra. Att ha ett

aktivt båtliv tror jag kan vara ett bra sätt att göra området mer livfullt och attraktivt. Så

det vore intressant att veta hur Sundsvall planerar att hantera detta. Kommer till

exempel bryggorna att vara låsta? Det är inte alls ovanligt med låsta bryggor, men i

det här fallet då bryggorna är så centrala skulle detta innebära något mycket negativt

om inte alla har tillträde. Kanske att man kan erbjuda boende båtplats på samma sätt

som man kan erbjuda parkeringsplats? Detta kan säkert vara lockande för många.

- Kommunen gör en stor sak av den nya kajpromenaden. Och jag kan inte annat än att

hålla med, ett promenadstråk utmed vattnet är något mycket viktigt. När man tittar i

programmet så ser dock denna kajpromenad mycket smal ut på vissa ställen. Sundsvall

ligger visserligen ganska långt norrut och kajpromenaden kanske inte kan utnyttjas

fullt ut hela året men jag tror ändå att det är viktigt att man ser till att det finns gott om

plats på för bänkar, planteringar, uteserveringar och liknande.

Bygg en starkare stadskärna

Sundvalls kommun skriver i sin stadsvision att ”Vi bygger stadskärnan både större och tätare

för att ge plats för en blandning av boende, näringsverksamhet och rekreation”. Och

programmet för Inre hamnen och Södra kajen tycker jag i hög grad uppfyller den visionen.

Stadskärnan utvidgas och det nya området har potential för både boende, näringsverksamhet

och rekreation. Det är dock svårt att göra exakt hur man tänkt sig fördelningen av bostäder

kontra näringslivsverksamhet i området. Jag tar för givet att det kommer att finnas matbutiker

och liknande, men kommer det är svårt att uttyda om det kommer att finnas mer än så. Man

skulle ju kunna tänka sig att låta stenstadens shoppingstråk även fortsätta in i det nya området,

alternativt försöka skapa ett nytt lokalt centrum till exempel i anslutning till områdets park.

När det gäller rekreation så utgör ju närheten till vattnet en bra möjlighet. Förutom

möjligheten för privatpersoner att hyra båtplats kan man även tänka sig uthyrning av kajaker

och båtar, strandcaféer på sommaren, möjlighet till fiske, restaurang längst ut på båtbryggan,

plogade skridskobana på vintern m.m. Dessutom gränsar området till casinot som ju också

kan kallas för en form av rekreation. Så programbeskrivningen tycker jag inte ger någon

direkt vägledning kring hur de tänkt kring förhållandena mellan bostäder, handel, kontor och

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 7 av 13

rekreation. Men jag ser att det finns stora möjligheter i området och jag hoppas att kommunen

tar tillvara dessa.

Utveckla människors rörelsetråk

Bild 5: Bild från programdokumentet som schematiskt beskriver stråk, mötesplatser och

kommunikationer.

Bilden ovan (bild 5) visar hur stadsplanerarna tänkt sig stråken, mötesplatserna och

kommunikationerna i och kring det nya området. Som vi sett tidigare så vill man att det nya

området ska vara en naturlig förlängning av det centrala Sundsvall men som man kan se på

bilden så är förutsättningarna inte optimala. Kopplingen till den gamla stenstaden (märkt ”1.

centrum” på kartan) är beroende av hur pass gång- och cykelvänlig man gör den omgjorda

E4:an. Och söderut fungerar järnvägen och centralstationen som en barriär. Man planerar här

att skapa gång- och cykelförbindelser samt ett sammanbindande grönstråk (nr 3 på kartan).

Att skapa dessa stråk attraktiva och trygga kan dock bli en utmaning. Passager över eller

under spårområden tenderar ofta till att bli mörka kulvertar eller blåsiga broar. Det gäller här

att bygga dessa passager så att föräldrar vågar låta sina barn cykla till kompisen på andra

sidan att så att kvinnor tryggt kan gå där även om det är sent på kvällen. Det bästa vore att

däcka över en stor del av spårområdet eller lägga järnvägen i tunnel, men detta är förstås inte

gratis. Men kanske att man skulle kunna däcka över den del som är i anslutning till den nya

parken, och även låta överdäckningen täcka vägen. På så sätt skulle man få ett obrutet

långsmalt parkområde som sträcker sig från vattnet, över vägen och järnvägen, till de södra

bostadsområdena.

Strandpromenaden (nr 2 på kartan) är viktig, att röra sig utmed strandkanten är naturligt för de

flesta människor. Det är bra att de har en kontinuerlig strandpromenad som även fortsätter

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 8 av 13

utanför området. Heta sommardagar likväl som gnistrande vinterdagar kommer detta att vara

platsen där man tar sina söndagspromenader. Under årets ljusa del kommer detta antagligen

att bli en naturlig mötesplats för många, jag ser framför mig folk som sitter på bryggkanten

och äter glass, andra som tar en öl på uteserveringarna och varför inte en liten scen på

bryggan med teater och konserter. Hade varit intressant om de utvecklat sina idéer runt detta i

programdokumentet. När det gäller strandpromenaden tror jag också att det är mycket viktigt

att man vid vissa platser gör det möjligt för folk att röra vattnet, det vill säga det får inte hela

sträckan vara en skyddad strandpromenad högt upp på en kajkant. Jag ser framför mig att det

med jämna mellanrum finns breda trappor som leder ner till vattnet, trappor som även

fungerar som bänkar. Och varför inte göra det möjligt för folk att bada där? Ett naturligt ställe

för ett litet bad vore i anslutning till parken.

Man planerar två nya busshållplatser längs med områdets södra kant. Och en buss behövs nog

för det är trots allt ca 1 km mellan de yttre delarna av området och centrala stenstaden.

Placeringen i områdets utkant tycker jag är bra, området är så pass smalt att det ändå inte blir

mer än ett par hundra meter till närmsta busshållplats. Och det är en fördel att slippa bussar

inne i området. Jag saknar dock en busshållplats vid centralstationen, men antagligen finns det

andra busslinjer som stannar där. Det finns även framtida tankar på att starta kollektiv

båttrafik mellan de olika delarna i hamnen, till exempel mellan den södra och norra kajen.

Förutom att båttrafiken fungerar som transportmedel så gör det också området mer levande

och dynamiskt. Dessutom bidrar det till att stärka känslan av att det är ett sjönära område.

När det gäller möjlighet till parkering så har programförslaget en lösning på detta. Det område

som kommer att bebyggas har idag ca 300 parkeringsplatser, platser som alltså kommer att

försvinna. Men detta kompenseras med att man har planerat ett parkeringshus med plats för

320 bilar i utkanten av området. Detta låter bra. Vad som dock inte framgår är hur pass hög

beläggning dagens 300 parkeringsplatser har. Om dessa har en hög beläggning redan idag så

kan ju detta betyda att det kommer att behövas fler än de 320 planerade parkeringsplatserna

när området är färdigbyggt. Det är också lite otydligt hur de tänkt sig eventuell boende-

parkering på kvartersgatorna, om det endast finns mycket begränsade parkeringsmöjligheter

där kan ju detta innebära att en del tvingas ställa bilen vid centralstationen eller i det

nybyggda parkeringshuset, och dessa kan ligger upp till ca 500 meter från bostaden. Jag kan

inte se i programbeskrivning hur de har resonerat kring detta.

Låt stenstaden möta det nya

Stenstaden är namnet på Sundsvalls centrala

delar. Att den kallas just detta beror på att efter

en stor brand 1888 då stora delar av Sundsvall

brann ner så förbjöd kommun nybyggnation i

trä. Man skapade en ny stad med byggnader av

sten och med en kvartersstruktur av

rutnätskaraktär genomkorsade av ett par breda

esplanader, dessa esplanader skulle fungera som

brandgator.5 Detta är bakgrunden till det som nu

kallas för stenstaden. Stenstaden räknas idag

som Sveriges bäst bevarade stadsmiljö från

slutet av 1800-talet och är ett

riksintresseområde. Inom riksintresseområdet Bild 6. Stenstaden år 1890.

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 9 av 13

finns 27 stycken byggnadsminnen. Stenstaden är viktig för Sundsvall och man kan på

kommunens hemsida läsa att: ”Bevarandeinsatser i Sundsvalls stenstad har under flera

decennier prioriterats både från Sundsvalls kommun och länsstyrelsen i Västernorrland.”6

Då området Inre hamnen och Södra kajen kommer att ligga i direkt anslutning till stenstaden

är det alltså viktigt att skapa övergången på ett bra sätt. I sitt visionsdokument har man även

tagit fram uppdraget: ”Utvidga den klassiska stenstaden”, det vill säga man har en målsättning

att låta stenstaden växa. Detta låter som en bra målsättning tycker jag med tanke på att de

undersökningar man gjort bland invånarna visar att de uppskattar stenstaden. Man kan läsa

följande i visionsdokumentet:

”Sundsvallborna är stolta över sin Stenstad. Här finns klassisk stadskänsla och ett rikt

innehåll. Sundsvallsborna uppskattar den klassiska och tydliga rutnätsstrukturen i form av

gator och kvarter, där mångfalden av gamla rikt utsmyckade stenhus ger fröjd för ögat och

förmedlar känsla av historia.”2

Även i programdokumentet för Inre hamnen och Södra kajen pratar man i positiva ordalag om

stenstaden och att man vill att det nya området ska bli en naturlig förlängning av denna. Man

vill efterlikna stenstadens kvarterstorlekar samt dess mix av bostäder och näringsliv. Allt detta

låter mycket bra! Och tittar man på programförslaget (bild 2) så kan man tydligt se en

kvarterstruktur som efterliknar den som finns i stenstaden. Där finns de kvadratiska kvarteren,

rutnätet av gator samt en esplanad som korsar området. Svårigheten som jag ser det är att

skapa rätt balans mellan att skapa något nytt och att kopiera det gamla. I det här fallet tror jag

dock att man inte ska experimentera för mycket utan gå på det klassiska och säkra. Det är

trots allt stenstaden som är Sundsvalls centrum och huvudattraktion så jag tror det vore dum

att försöka konkurrera med denna. I programförslaget går man inte närmare in på

gestaltningen mer än att den ska harmonisera med stenstaden. Och det låter bra. Men

samtidigt har de i dokumentet med bilder från Hammarby sjöstad och personligen tycker jag

nog inte att dessa harmoniserar med stenstaden. Jag tycker nog man ska vara än mer klassisk i

sitt val av arkitektur och utgå mer från arkitekturen i stenstaden, även om jag är medveten om

att det kan vara svårt att efterlikna äldre

stilar utan att det ser konstlat ut. Som

komplement till den klassiska

stenstadsarkitekturen kan jag mycket väl

tänka mig att man skapar en eller ett par

byggnader som bryter av. Kanske någon

form av kultur- eller aktivitetshus i modern

stil? En sådan byggnad skulle kunna bli

effektfull i en miljö som för övrigt är

klassiskt stram. Ett bra exempel på en

modern byggnad som smälter in i gammal

stenstadsmiljö är Sundsvalls kulturmagasin

(bild 7).

Ett annat sätt att skapa en koppling till stadens historia är att ta fasta på Sundsvalls historia

som sågverksstad. Området som kommer att bebyggas har använts under lång tid som hamn

för träprodukter och detta kanske kan användas för att skapa en identitet och profil. Varför

inte låta någon av de gamla byggnaderna stå kvar och påminna om stadens historia? Eller

kanske rusta upp något av de gamla fraktfartyg som använts och låta denna bli en flytande

restaurang? Detta i kombination med en harmonisering med stenstaden kan bli riktigt bra!

Bild 7. Kulturmagasinet i Sundsvall.

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 10 av 13

Utveckla staden hållbart

Hållbar utveckling har blivit något av ett modeord. Tyvärr tycker jag att det används alltför

ofta utan att det finns någon bakomliggande substans. I programdokumentet för Inre hamnen

och Södra kajen nämns inget om hur man planerar att se till så att området blir miljöanpassat.

Det nämns inget om det finns speciella miljökrav på byggprocessen eller om de på olika sätt

kommer att främja miljövänliga kommunikationer. Detta kanske kan ursäktas med att de

fortfarande är mycket tidigt i processen. Något de däremot tar upp i programbeskrivningen är

hur de ska hantera det förberedande miljöarbetet, till exempel att man kommer att behöva

sanera hamnområdet på grund av tidigare industrier. Man anser också att byggandet av

området kommer att medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvens-

beskrivning måste göras. Så intrycket jag får är att de tar miljöfrågorna på allvar.

I sina visioner för staden skriver man också: ”Tillåt trafik på människans villkor”. Detta tyder

på att man vill prioritera gående och cyklister före bilister, vilket också kan ses som ett sätt att

skapa ett hållbart samhälle. Och detta är bra! Dock står det inte något om detta i

programbeskrivningen utan endast i det övergripande visionsdokumentet, så man kan ju fråga

sig om detta med att tillåta trafik på människans villkor inte gäller för Inre hamnen och Södra

kajen? Jag tycker nog att de kunde ha nämnt något om hur de tänkt sig att hantera trafiken

inne i området och på vilket sätt de kommer att underlätta för gående och cyklister.

Samla kommunikationer

I Sundsvall pågår ett arbete med att hitta en lämplig plats för ett resecentrum. Och detta

resecentrum kommer med största sannolikhet att placeras i närheten av centralstationen, det

vill säga strax söder om Inre hamnen och Södra kajen. Då Sundsvall fungerar som ett nav i

regionen är kommunikationer viktiga. Och det är viktigt med ett resecentrum där

kommunikationerna är samlande och där det är lätt att byta mellan till exempel tåg och buss.

Tågtrafiken blir än viktigare för Sundsvall när Botniabanan byggts klart. Och i

programbeskrivningen för Inre hamnen och Södra kajen nämns resecentrumet och att detta

kan bidra till att skapa en levande stadsdel. Detta stämmer nog även om jag är tveksam till om

det är så många av resenärerna som kommer att passera området, de flesta rör sig nog i

riktning mot stenstaden. Dessutom orsakar tåg, buss och biltrafik buller och föroreningar,

något som också tas upp i programbeskrivningen. Men visst kan ett resecentrum skapa en

urban känsla! Och det är ju trots allt en urban stadsdel som ska byggas.

Trygghet och jämställdhet

Både trygghet och jämställdhet tas upp i programbeskrivningen, även om det bara är på ett

mycket övergripande plan. Man nämner blandningen av bostäder och verksamheter som något

positivt då det bidrar till att göra området mer levande dygnet runt, det vill säga färre öde

platser. Byggnader kommer att planeras så att portar vänds ut åt publika områden så som

gator och torg. Belysningen kommer att bli genomtänkt. Och man kommer i den vidare

planeringen att ta hänsyn till kvinnor och mäns vardagsliv. Men i det här skedet har man inte

preciserat sig närmare än så. De möjliga problem jag kan se när det gäller tryggheten är

området kring centralstationen samt området längst bort från stenstaden. Att skapa

busshållplatser och stationer som känns trygga även sena kvällar och nätter kan vara ett

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 11 av 13

problem. De är ofta till ytan stora platser som dessa tider kan vara relativt öde. Och att passera

dåligt upplysta busscentraler och spårområden kan kännas otryggt.

Områdets förutsättningar för möten och stadsliv

Det faller sig naturligt att analysera stenstaden för att se vad som fungerar bra respektive

dåligt när det gäller gemensamma mötesplatser och förutsättningar för ett dynamiskt stadsliv.

Och detta är just vad Sundsvalls kommun gjort i sitt visionsdokument. I sin dialog med

medborgarna angående stenstaden så kom man bland annat fram till följande:

”Många unga saknar ett kultur/allaktivitetshus (icke kommersiellt) i stadskärnan.

Barnfamiljerna önskar större fokus på lek och aktiviteter. För alla åldrar finns

behov av lättillgängliga och fräscha toaletter. Torget tillsammans med

Vängåvan ses som ett viktigt stadsrum att utveckla. Mötesplatser i det offentliga

rummet (gator-torgparker) efterfrågas.”2

Det ska dock nämnas att på det stora hela är medborgarna stolta över och nöjda med

stenstaden. Målet med det nya området måste ju givetvis vara att behålla stenstadens kvalitéer

men samtidigt bli bättre där stenstaden har svagheter. Jag tror att det finns stora möjligheter

att man lyckas med detta. Man har planerat för parkområden och en strandpromenad vilket ju

är goda förutsättningar för att skapa mötesplatser för både vuxna och barn. Men jag tror att

man även måste jobba aktivt, kontinuerligt och långsiktigt för att dessa platser ska få status

som mötesplatser. Detta kan ske genom att man ser till att skapa aktiviteter, till exempel

anordna marknader, konserter, tävlingar, utställningar och liknande i anslutning till

mötesplatserna.

Bild 8. Bild från Stadsvision sundsvall som beskriver deras vision om sammanhängande stråk. Det nya området

Inre hamnen och Södra kajen kommer att byggas i bildens högra kant.

Jag tror också att det finns förutsättningar för att stadsdelen ska kunna leva dygnet runt, något

som är viktigt för en urban stadsmiljö. I anslutning till området finns till exempel

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 12 av 13

resecentrum, casino och snabbmatsrestauranger som alla har besökare under i princip alla

dygnets timmar. Möjligen kan jag tycka att det finns ett problem med de delar av området

som ligger längst bort från stenstaden. Dessa bostäder ligger långt från resecentrum,

småbåtshamnen, casinot och till stenstadens utkant är det nästan en kilometer. Risken är att de

som bor här kommer att känna sig avskurna från stadslivet. Det är dock inte helt lätt att se hur

man skulle kunna skapa något som gör att denna utkant kan bli en mötesplats. Men kanske

man skulle kunna flytta någon av snabbmatsrestaurangerna dit för att på sätt försöka skapa lite

liv där under flertalet av dygnets timmar?

Den esplanad som går genom området ser jag som något positivt. En esplanad blir ofta en

naturlig mötesplats, man möts i hörnet av den mindre gatan och esplanaden. Och kanske finns

i hörnen lokaler avsedda för caféer och nattöppna kiosker? I programbeskrivningen saknar jag

dock planteringar kring esplanaden, jag tror att även om det är en stadsmiljö så behövs i alla

fall ett visst mått av planteringar eller träd för att det ska kännas hemtrevligt.

Kommuninvånarna efterfrågar icke kommersiella mötesplatser, till exempel i form av

allaktivitets- eller kulturhus. Jag kan dock inte se så mycket av detta i programbeskrivningen,

här talas det mest om handel och näringsliv. Det är svårt för mig som inte är helt insatt i

kulturutbudet i Sundsvall men nog tror jag att det skulle finnas plats för någon form av kultur-

eller aktivitetshus i det nya området. Inte minst som motvikt till casinot och stenstadens

affärsstråk som ligger precis utanför. Och enligt deras stadsvision så avslutas det som kallas

för ”evenemangsstråket” precis där det nya området börjar (se bild 8). Kanske det vore

naturligt att låta detta stråk fortsätta in i det nya området och i anslutning till detta skapa

någon form av icke kommersiellt kulturhus? Ett kulturhus måste inte vara extremt ambitiöst

och påkostat utan jag tror det viktigaste är att det finns aktiviteter där som attraherar många

sorters människor samt att det sker en kontinuerlig förnyelse. Ett kulturhus behöver inte bara

betyda konstutställningar och poesikvällar utan kan även innehålla aktiviteter så som online-

spelsturneringar, karatekurser, filmklubbar och modevisningar. För att det ska bli allas

mötesplats så måste det också finnas plats för allas kultur!

Sammanfattning

Jag tycker att på det stora hela så är programmet för Inre hamnen och Södra kajen väl

genomtänkt. Detta dokument i kombination med Sundssvalls stadsvision känns

genomarbetade och seriösa. Jag får intrycket av att de verkligen har lyssnat på vad

medborgarna tycker och att de också verkligen vill uppfylla dessa önskemål. Man poängterar

att man vill skapa ett område som harmoniserar med den gamla stenstaden och att man vill

dra nytta av områdets närhet till vattnet. Även miljö-, trygghets-, och jämställdhetsfrågor finns

med i programbeskrivningen. Detta i kombination med att områdets attraktiva läge gör att jag

är övertygad om att detta kommer att bli ett uppskattat område! Detta förutsätter givetvis att

man håller vad man lovar och verkligen uppfyller alla de målsättningar och intentioner man

har i programbeskrivningen.

Sedan finns det givetvis en del frågetecken. Kanske de största frågetecknen är hur man ska

undvika att den breda vägen mellan stenstaden och det nya området blir en barriär samt hur

man ska få det nya områdets gestaltning att harmonisera med stenstaden.

Slutligen så är det en viktig sak jag saknar i programmet, och det är en beskrivning av

målgruppen. Det finns ingen information om till vilken målgrupp området riktar sig. Är det

Av: Oskar Henriksson Kurs: Den samtida stadens liv och form, HT10

Sidan 13 av 13

välbeställda barnfamiljer? Pensionärer som sålt villan och flyttat in till staden? Studenter?

Även om målsättningen kanske är att skapa ett bostadsområde för alla så tror jag ändå att det

är viktigt att ha tankar kring vilka man bygger för. Och kanske att man bör avgränsa sig, om

man bygger ett område som är anpassat för precis alla så är risken att det kommer att kännas

identitetslöst och trist.

Men som sagt, på det stora hela ser jag positivt på programmet för Inre hamnen och Södra

kajen. Om jag flyttade till Sundsvall skulle jag mycket väl kunna tänka mig att bo där!

Oskar Henriksson

Den samtida stadens liv och form, HT10

2010-11-25

Källor

1. ”Inre hamnen och Södra kajen”, Sundsvalls kommuns webbplats,

http://www.sundsvall.se/byggenplanerochkartor/planerochutredningar/detaljplaner/detaljplane

runderarbete/inrehamnenochsodrakajen.4.19f9c7a107dc1557c5800011458.html.

2. ”Stadsvision Sundsvall”, Sundsvalls kommuns webbplats,

http://www.sundsvall.se/byggenplanerochkartor/planerochutredningar/stadsvisionsundsvall.4.

12dc30da1188f9f6efc80002037.html.

3. ”Statistik – Sundsvalls kommun”, Sundsvalls kommuns webbplats,

http://www.sundsvall.se/omsundsvallskommun/statistik.4.5c31f1e71084d60515e8000966.ht

ml.

4. ”Sundsvall”, Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Sundsvall.

5. “Stenstaden”, Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Stenstaden.

6. ”Sundsvalls stenstad”, Sundsvalls kommuns webbplats, http://www2.sundsvall.se/s-

kommun/bygg/byggande/byggminnen/stenstaden/.

Bild 1-5 samt 8 är hämtade från webbsidor och pdf-dokument som finns tillgängliga på

Sundsvalls kommuns webbplats.

Bild 6 och 7 är tagna från svenska Wikipedia.