Stankböter

FÖRSLAG TILL BESLUT 1

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

0500-49 36 30 [email protected] Webbplats www.miljoskaraborg.se

Datum Diarienummer 2013-11-01 2013-2046 Handläggare Eva Berglund 0500-49 82 79 [email protected]

Miljönämnden östra Skaraborg

Nämndriktlinje för krisledning

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att skicka förslaget till nämndriktlinje för krisledning på remiss till kommunstyrelserna i Miljösamverkans medlemskommuner. Eventuella synpunkter ska ha kommit in till Miljösamverkan den 10 februari 2014.

Bakgrund Syftet med nämndriktlinjen för krisledning är att den ska stödja och underlätta praktisk handlig i ett tidigt skede av en kris. Den beskriver Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid krishantering.

Eftersom det kan bli aktuellt med samverkan med en eller flera kommuner vid en krissituation bör nämndriktlinjen remitteras till medlemskommunerna.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Eva Berglund Biträdande förbundschef

Bilaga Förslag till nämndriktlinje för krisledning

Delges Kommunstyrelsen i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro

Kopia till Akten

KVALITETSHANDBOK FÖR MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

1 (4)

Dokumentnamn Nämndriktlinje för krisledning

Dokumenttyp Nämndriktlinje

Ansvarsområde

Senast framtagen av, datum Eva Berglund 2013-10-23

Senast godkänd av, datum

Ärendetyp

Arbetsområde

Arbetsdelområde 1

Arbetsdelområde 2

Syfte Denna nämndriktlinje beskriver hur miljönämnden ska agera i krissituationer. Nämndriktlinje för krisledning Miljönämnden östra Skaraborg är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och livsmedels-lagstiftningen inom kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro.

Nämndriktlinjen för krisledning stödjer och underlättar praktisk handling i ett tidigt skede av en kris. Den beskriver miljönämndens roll och ansvar vid krishantering. Riktlinjen ska kompletteras med checklistor och blankettmallar.

Nämndriktlinjen omfattar följande händelser:

• Extraordinär händelse i fredstid • Allvarlig händelse

Innehållsförteckning

Syftet med nämndriktlinjen .................................................................................................... 2

Olika typer av händelser ......................................................................................................... 2

Allvarlig händelse .............................................................................................................. 2

Extraordinär händelse ......................................................................................................... 2

Kommunens roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse ............. 3

Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse ..... 3

Organisationsprincip .............................................................................................................. 4


2 (4)

Syftet med nämndriktlinjen Nämndriktlinjen är i huvudsak utformad för att i första hand utgöra ett stöd för ett praktiskt agerande vid olika kriser. Den innehåller grunder för miljönämndens krishantering och rollbeskrivningar som ett stöd för krisledningsarbetet. Den är skriven för hela skalan av kriser, från allvarlig händelse till extraordinär händelse. Den är anpassad till medlemskommunernas krisplaner.

Olika typer av händelser Krishändelser beskrivs efter hur allvarliga de är. Här tar vi upp de tre vanligaste typerna.

Vardagshändelse

Nämnden fattar beslut och ansvarar för den ordinarie verksamheten.

Allvarlig händelse

Nämnden fattar beslut och ansvarar för den ordinarie verksamheten.

Extraordinär händelse

Krisledningsnämnden i berörd kommun kan besluta att över-ta delar av miljönämndens verksamhetsområde

Allvarlig händelse Med allvarlig händelse menas en händelse då viktiga miljö- och/eller hälsoskyddsaspekter påverkar ordinarie verksamheter i kommunerna och som ställer krav på insatser från miljönämnden. Denna situation kan medföra att det behöver göras omprioriteringar i nämndens verksamhet. Bedömningen av om en händelse är en allvarlig händelse kan göras av miljönämnden eller den kommun som berörs. En allvarlig händelse kan utvecklas till en extraordinär händelse.

Extraordinär händelse En extraordinär händelse definieras som en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

I den drabbade kommunen är det kommunstyrelsens ordförande som beslutar att en allvarlig händelse är att betrakta som en extraordinär händelse. När det beslutet är taget stöds krishanteringen av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

Sannolikhet

Konsekvens


3 (4)

Kommunens roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse Kommunen har ett samordningsansvar inom sitt geografiska område inför och vid en extra-ordinär händelse.

Om en medlemskommun beslutar att en extraordinär händelse har inträffat kan kommunens krisledningsnämnd besluta att överta delar av miljönämndens verksamhetsområde enligt ovan nämnda lag (2006:544).

Kommunerna ansvarar för samordning av all information och kommunikation som berör krishanteringen.

Kommunens organisation för krishantering anpassas efter händelsens art.

Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse Miljönämnden är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och livsmedelslagen m.m. inom respektive kommun även vid krishantering.

Den allvarliga eller extraordinära händelsen kan ställa krav på att miljönämnden gör insatser i den berörda kommunen när en sådan händelse berör miljö- och hälsoskyddsaspekter.

Miljönämnden ska samtidigt kunna samverka med alla medlemskommuner, även om det inträffar en krissituation som berör samtliga kommuner.

Om miljönämndens resurser är gränssättande ska nämnden prioritera och göra avvägningar för att tillgodose kommunernas behov. Detta är särskilt viktigt när flera kommuner behöver nämndens stöd för att hantera en extraordinär händelse.

Målsättningen är att miljönämnden, så långt det är möjligt, ska genomföra krishantering utifrån vardagliga rutiner och arbetssätt (likhetsprincipen). I vissa fall kan miljönämnden tvingas anpassa sig till händelsens art och helt eller delvis förändra organisation och arbetssätt enligt följande princip:

• Förbundschef och biträdande förbundschef är normalt kvar på plats i Miljösamverkans lokaler i Skövde.

• En krisledningsgrupp organiseras. Den består normalt av Miljösamverkans ordinarie ledningsgrupp d.v.s. förbundschef, biträdande förbundschef, verksamhetscontroller, informatör och en miljöinspektör. Till gruppen kan vid behov annan kompetens hämtas in.

• Miljönämnden underställer vid behov sakkompetens till berörd medlemskommuns krisledningsorganisation genom att utse en särskild miljöansvarig tjänsteman. Denna tjänsteman underställs kommunen vad avser krishantering och ingår normalt i kommunens krisledningsgrupp. Tjänstemannen företräder miljönämnden i respektive kommun och ges den delegation som krävs för att företräda nämnden i kommunens krisledningsgrupp. Tjänstemannen ger Miljösamverkans krisledningsgrupp kontinuerligt en lägesbild om vad som händer i aktuell kommun så att gruppen kan stödja tjänstemannen inom hans/hennes ansvarsområde.


4 (4)

• Vid behov av personalförstärkning kommer Miljösamverkans avtal om utbyte av personal inom Skaraborgs kommuner att utnyttjas.

• Miljösamverkans krisledningsgrupp avdelar vid behov resursstöd till den miljöansvariga tjänstemannen t.ex. miljöinspektörer för fältarbeten.

• Miljösamverkans krisledningsgrupp ansvarar för att information som berör miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelsområdena blir korrekt. Informationen samordnas av berörd kommuns informationsgrupp som ansvarar för formulering, innehåll, målgrupper och informationskanaler.

• Vid behov bistår miljönämnden kommunerna med personal till upplysningscentral och/eller informationsenhet. Vid kriser som berör samtliga medlemskommuner finns Miljösamverkans informatör i regel i Miljösamverkans kundtjänst för upplysnings-verksamhet.

De delar av Miljösamverkan som inte berörs av krishanteringen upprätthåller kontorets normala verksamhet så långt som det är möjligt. Denna del av personalstyrkan är också en resurs om förbundschefen beslutar att förstärka krisorganisationen. De utgör även en resurs för avlösning när behov uppstår. Därför är det viktigt att denna del av organisationen hålls uppdaterad på aktuell lägesbild.

Organisationsprincip





Datum Diarienummer

2013-10-24 2013-640 Handläggare John Engström 0500-49 85 98 [email protected]


Kartering av risker inför 2014

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta förslaget till kartering av risker inför år 2014.

Bakgrund Enligt nämndriktlinjen för internkontroll ska nämnden kartera risker en gång per år.

Vi kan konstatera att riskerna har minskat i 10 st punkter. Ekonomi är det kontrollområde som andelsmässigt fått flest kontrollområden som minskat sina riskklasser. 19 kontrollpunkter har fått höjd riskklassning. Kund är det kontrollområde som fått flesta höjningar av sina riskklasser.

En riskklass har tillkommit. Det är riskid 7.5.4 om elsäkerhet.

Förändringarna jämförda med förra riskkarteringen framgår av bifogat dokument.

Fortsatt handläggning Riskkarteringen ska, tillsammans med verksamhetsmålen, ligga till grund för de kontrollpunkter som väljs i internkontrollplanen. Internkontrollplanen antas av nämnden i december.


John Engström Verksamhetscontroller

Bilaga Kartering av risker inför 2014

2013-11-04

1

Kartering av risker inför år 2014

RiskID Kontroll-område

Kontroll-delområde

Risk Typ av konsekvens (förtroen-de, effekti-vitet och säkerhet)

Väsent-lighet- och san-nolik-hets-klass-ning (0-7)

Väsentlig-hetsgrad (VG) och sannolik-hetsgrad (SG) (1-5)

Bra rutiner eller inte? (Ja/Nej)

Görs fort-löpande kontroller enligt in-tern-kontroll-planen? (Ja/Nej)

1.1.1 Ekonomi Fakturering kund

Risk att vi inte får in de intäkter/avgifter som budgeterats

Förtroende 4 VG = 5 SG = 2

Ja-2.01–2.05,


Risk att fakturering av avgifter inte är optimal

Effektivitet 54 VG = 5 SG = 32

Ja-2.04


Risk att årsavgifter inte faktureras i tid Effektivitet 43 VG = 4 SG = 32

Ja-2.04

1.2.1 Ekonomi Inköp Risk att vi köper in varor/tjänster som är för dyra


Nej

1.3.1 Ekonomi Kostnader Risk att våra kostnader avviker från bud-geten


Ja-2.02

1.4.1 Ekonomi Nettokost-nader

Risk att våra nettokostnader avviker jäm-fört med budgeten


Ja-2.02

1.5.1 Ekonomi Medlemsbi-drag

Risk att medlemsbidraget sänks p.g.a. sämre tider


Nej

2.1.1 Interna miljö-arbetet

Avfallshan-tering

Risk att vi inte sorterar avfall på rätt sätt Förtroende 10 VG = 2 SG = 21

Ja-6.04


Inköp Risk att vi köper in varor/tjänster som inte är miljöanpassade


Nej


Leasing av bilar

Risk att vi leasar bilar som inte är miljö-bilar


Nej

2013-11-04

2


Miljö-diplomering

Risk att vi inte uppfyller kraven i miljö-diplomeringen


Ja-601–6.04


Förbrukning Risk att vi förbrukar mer el än vad vi borde göra


Ja-6.02

3.1.1 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att arbetsmiljön upplevs som pro-blem av personalen/ledningen


Ja-4.01, 4.02, 4.06

3.1.2 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att sjukfrånvaron ökar och blir för stor


Ja-4.02

3.1.3 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att vi fattar felaktiga beslut under stress som kan leda till ogiltiga beslut eller överklagningar


Nej

3.1.4 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för det systematiska ar-betsmiljöarbetet”


Ja-4.06

3.1.5 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för arbetsanpassning och rehabilitering”


Nej

3.1.6 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för första hjälpen och krisstöd”


Nej

3.1.7 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att vi skadas i trafiken både på ar-betstid och till och från arbetet


Nej

3.1.8 Medarbetare Arbetsmiljö Risk att personalen skadas genom olyck-or (även med bil)

Säkerhet 4 VG = 4 SG = 3

Nej

3.1.9.1 Medarbetare Arbetsmiljö hot o våld

Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för hot, våld och trakasse-rier”


Nej


Risk att person kommer in i våra lokaler och uppträder hotfullt


Nej


Risk att personal skadas av andra männi-skor i våra lokaler


Nej

2013-11-04

3


Risk att person utrycker sig hotfullt via telefon, porttelefon eller post


Nej


Risk att brev med farligt innehåll kom-mer till kontoret


Nej


Risk att personer beter sig hotfullt mot personal under arbetstid, utanför våra lokaler


Nej


Risk att personal skadas av andra männi-skor under arbetstid, utanför våra lokaler


Nej


Risk att personal tar emot hot till privat telefon eller via post till hemmet


Nej


Risk att personal blir uppsökt av hotfull person utanför arbetstid


Nej

3.1.9. 10

Medarbetare Arbetsmiljö hot o våld

Risk att personal skadas av andra männi-skor utanför arbetstid


Nej

3.1.9. 11


Risk att personer som vi sedan tidigare vet har betett sig hotfullt eller våldsamt gör det igen


Nej

3.1.9. 12


Risk att personal attackeras av djur vid inspektion


Nej

3.1.9. 13

Medarbetare Arbetsmiljö Risk att personal känner sig illa behand-lad av andra medarbetare/chefer


Ja-4.01 Byts ut

3.2.1 Medarbetare Jämställdhet och mång-fald

Risk att personal och ”kunder” behandlas fel på grund av kön, ålder, hudfärg m.m.

Förtroende/ Effektivitet

23 VG = 3 SG = 32

Nej

3.3.1 Medarbetare Personal Risken att vi har för låg kompetensnivå eller förlorar specialistkompetens

Kvalitet och effektivitet

5 VG = 5 SG =3

Nej

3.3.2 Medarbetare Personal Risk att vi har för dålig juridisk kompe-tens

Förtroende 4 VG = 5 SG =2

Nej

3.3.3 Medarbetare Personal Risk att personal tar emot mutor eller anklagas för det


Nej

3.3.4 Medarbetare/ Personal/ Risken att tjänstemän och nämndledamö- Förtroende 23 VG = 4 Nej

2013-11-04

4

Styrning Nämnd ter blandar ihop sina roller SG =23 4.1 Kund Risk att kunden tappar förtroende för vårt

arbete Förtroende 57 VG = 5

SG = 35 Ja-3

4.2 Kund Risk för skadlig publicitet och uppmärk-samhet


Nej

4.3 Kund Risk att vi upplevs som vi är för ”långt borta”


Ja-3.04, 3.08, 3.10

4.4 Kund Risk att vi får för dåligt resultat i kund-enkäter


Ja-3.06

4.5 Kund Risk att vi bemöter våra kunder på ett felaktigt sätt


Ja-3.03, 3.06, 3.07

4.6 Kund Risk att kunden är missnöjd med vår kompetens


Ja-3.03, 3.06, 3.07

4.7 Kund Risk att kunden upplever att vi är ineffek-tiva


Ja-3.03, 3.06, 3.07

4.8 Kund Risk att kunden tycker att det är svårt att få kontakt med oss


Ja-3

4.9 Kund Risk att vi lämnar information och beslut som är svårtolkade, otydliga eller inte är motiverade


Ja-3.03, 3.06, 3.07

4.10 Kund Risk att vi brister i vår kommunikation. Risk för att kunden inte förstår det vi vill ha sagt


Ja-3.03, 3.06, 3.07

4.11 Kund Risk att vår tjänstebalans blir felaktig under en treårscykel


Ja-1.1.02 1.1.05, 1.1.06

4.12 Kund Risk att vi handlägger ärenden på ett fel-aktigt sätt så att vi, ”kunden”, miljön eller andra människor drabbas onödigt


Nej

4.13 Kund Risk att vi inte handlägger ärenden i tid Effektivitet 5 VG = 5 SG = 3

Ja-1.1.14

5.1.1 Styrning Ansvar Risk att ansvarsfördelningen är otydlig Effektivitet 32 VG = 3 Nej

2013-11-04

5

SG = 32 5.1.2 Styrning Ansvar Risk att delegationsordningen är otydlig

eller felaktig Säkerhet 4 VG = 4

SG = 3 Nej

5.2.1 Styrning Legala Risk att regering och riksdag skapar nya föreskrifter som skapar nya arbetsuppgif-ter utan att de finansieras fullt ut


Nej

5.2.2 Styrning Legala Risk att staten tar över livsmedelskontrol-len

3 VG = 5 SG = 1

Nej

5.2.3 Styrning Legala Risk att staten tar över miljöbalkstillsy-nen

3 VG = 5 SG = 1

Nej

5.2.4 Styrning Legala Risk att staten ändrar tillsynsrapporte-ringssystemen


Nej

5.3.1 Styrning Mål/planering/uppföljning

Risk att nämndens mål och planer inte är tydliga, mätbara och relevanta

Effektivitet/ Förtroende

3 VG = 4 SG = 2

Nej


Risk att vi inte når upp till sina fastställda mål


34 VG = 4 SG = 23

Ja, alla mål


Risk att vi inte följer upp och utvärderar vår verksamhet på rätt sätt


3 VG = 5 SG = 1

Ja, alla


Risk att vi inte arbetar med rätt uppgifter Effektivitet/ Förtroende

4 VG = 5 SG = 2

Ja, alla


Risk att behovsutredningen inte är tydlig och relevant


Ja-1


Risk att vi inte arbetar på rätt sätt (metod) och med rätt kravnivå


4 VG = 4 SG = 3

Nej

2013-11-04

6

5.4.1 Styrning Direktion/ Nämnd

Risk att direktionen eller nämndens le-damöter företräder den egna kommunen och inte kommunalförbundet


Nej

5.5.1 Styrning Chef Risk att chefer tappar motivation Förtroende 5 VG = 5 SG = 3

Nej

5.5.2 Styrning Nämnd/ Chef

Risk att förtroendevalda eller chefer har för vidlyftig intern eller extern represen-tation.


Nej

6.1.1 Stödfunktion Administra-tion

Risk att administrationens andel av den totala kostnaden ökar

- - - -


Risk att handlingar/originalhandlingar försvinner


Nej


Risk att vi lämnar ut uppgifter/handlingar som är eller bör vara sekretessbelagda


Nej

6.2.1 Stödfunktion Inventarier Risk att inventarier försvinner Effektivitet 2 VG = 2 SG = 3

Nej

6.3.1 Stödfunktion Teknik Risk att vårt verksamhetssystem har för låg driftsäkerhet


Nej

6.3.2 Stödfunktion Teknik Risk att vi registrerar/ändrar/tar bort på ett felaktigt sätt i vårt verksamhetssystem

Effektivitet 4 VG =4 SG = 3

Nej

6.3.3 Stödfunktion Teknik Risk att VPN har för låg driftsäkerhet Effektivitet 23 VG = 3 SG = 23

Nej

6.3.4 Stödfunktion Teknik Risk att mobilt bredband har för lågt driftsäkerhet


Nej

6.3.5 Stödfunktion Teknik Risk att vårt verksamhetssystem är för-åldrat


Nej

6.3.6 Stödfunktion Teknik Risk att tekniknivån på förvaltningen blir så hög att effektiviteten för handläggning minskar eller inte ökar


Nej

6.3.7 Stödfunktion Teknik Risk att vårt telefonsystem för kundtjänst har för låg driftsäkerhet


3 VG = 4 SG = 2

Nej

2013-11-04

7

6.3.8 Stödfunktion Teknik Risk att våra MEX-telefoner har för låg driftsäkerhet


7 VG = 5 SG = 5

Nej

6.3.9 Stödfunktion Teknik Risk att skanningsmodulen (eCopy) har för låg driftsäkerhet


Nej

6.3.10 Stödfunktion Teknik Risk när nyckelpersoner med kvalitets- och teknikkompetens saknas


Nej

6.4.1 Stödfunktion Transporter Risk att systemet med transporter inom tillsynen inte fungerar bra/Brist på bilar


Nej

7.1.1 Säkerhet Brand Risk att personal kan skadas vid en brand Säkerhet 4 VG = 5 SG = 2

Ja-5.01

7.1.2 Säkerhet Brand Risk att uppföljning inte sker enligt ”chefsriktlinjerutin för systematiskt brandskyddsarbete”


Ja-5.01

7.2.1 Säkerhet Kvalitet Risk att vi har brister i vårt kvalitetssy-stem


Nej

7.2.2 Säkerhet Kvalitet Risk att vi får rutiner som säger olika saker


Nej

7.3.1 Säkerhet Lokaler, bilar och utrustning

Risk finns att våra lokaler och vår utrust-ning skadas vid olyckor, brand, inbrott m.m.


Nej

7.4.1 Säkerhet Smittsprid-ning

Risk att vi sprider smitta vidare från ob-jekt till objekt (lantbruk/livsmedel)


Nej

7.5.1 Säkerhet Teknik Risk att VPN ”tappas bort” och att obe-höriga kommer åt Skövde kommuns da-tanätverk


Ja-5.02

7.5.2 Säkerhet Teknik Risk att obehöriga kan skada vårt verk-samhetssystem


Nej

7.5.3 Säkerhet Teknik Risk att obehöriga kan skada vår webb-plats


Nej

7.5.4 Säkerhet El Risk för strömavbrott Effektivitet 4 VG = 3 SG = 4

Nej

8.1.1 Tillsyn/ Handlägg- Risk att handläggningstiden är för lång Effektivitet 5 VG = 5 Ja-1.1.08

2013-11-04

8

kontroll ning SG = 3 8.1.2 Tillsyn/

kontroll Handlägg-ning

Risk att arbete med handläggning av pla-nerade och oplanerade ärenden inte når upp till tillsynsplanens mål för antalet nedlagda timmar och antalet tillsynsinsat-ser/kontroller


Ja- 1.1.05, 1.1.06

8.1.3 Tillsyn/ kontroll

Handlägg-ning

Risk att vi brister i intern kommunikation Effektivitet 45 VG = 4 SG = 34

Nej


Handlägg-ning

Risk att ärenden inte lämnas in i tid till nämndsekreteraren innan nämndens pre-sidium


Nej


Miljööver-vakning

Risk att miljöövervakningen brister Förtroende 53 VG = 4 SG = 42

Nej

9.1.1 Rättsäkerhet Nämnd Risk att vi tar ett ”felaktigt” beslut efter påtryckningar utifrån


Nej

9.1.2 Rättsäkerhet Nämnd Risk att kund får fel besked från nämnd-ledamöter (viktigt att politiker får bra och rätt information och utbildning)


Nej

9.2.1 Rättsäkerhet Handlägg-ning

Risk att nämnden får ett för dåligt eller felaktigt beslutsunderlag för att kunna fatta bra beslut


Nej


Risk att lagar och förordningar tolkas för skarpt


Nej


Risk att kommuniceringen med kunden i ärenden inte fungerar enligt förvaltnings-lagen


Nej


Risk att beslut tas på ett felaktigt sätt en-ligt delegationsordningen


Nej


Risk att vi bedömer likartade ärenden olika


Nej


Risk att kund får otydlig information om hur man överklagar ett myndighetsbeslut


Nej





Datum Diarienummer 2013-10-30 2013-3872 Handläggare Jan Ove Johansson 0500-49 82 81 [email protected]


Tjänstegaranti för handläggning av anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta en tjänstegaranti för anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar.

Tjänstegarantin ska gälla från den 1 januari 2014.

Miljökontoret får göra mindre förändringar i tjänstegarantin utan att först fråga miljönämnden.

Bakgrund Miljönämnden beslutade den 11 september 2013, MN § 42, att tjänstegarantier för anmälningar enligt miljöbalken och registreringar för livsmedelsanläggningar ska tillämpas senast den 1 september 2014.


Jan Ove Johansson Miljöinspektör

Bilaga Tjänstegaranti för anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar

Kopia till Akten

Kontakta oss om du har frågor eller vill lämna synpunkter:

telefon 0500-49 36 30 e-post [email protected] brev Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 Skövde besök Hertig Johans torg 2 i Skövde www.miljoskaraborg.se

Sonja Lejmark Eva BerglundFörbundschef Biträdande förbundschef

Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den XX november 2013, § Y.

BESÖKSADRESSHertig Johans torg 2SkövdeTELEFON0500-49 36 30FAX0500-41 83 [email protected]

TJÄ

NS

TEG

AR

AN

TI Värmepumpar

du ska möta kunnig och engagerad personal.

du får besked från oss inom tre veckor från det datum när din anmälan eller ansökan är komplett.

För att få installera en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur berg, jord, grundvatten eller ytvatten måste du anmäla den eller söka tillstånd hos Miljösamverkan östra Skaraborg. På vår webbplats hittar du information och blanketter. Du kan också beställa blanketter hos vår kundtjänst.

Vårt löfte äratt ...

Skicka in din anmälan eller ansökan i god tid innan du planerar att börja med din installation.

Borrprotokollet ska du skicka till oss senast sex veckor efter att installationen är avslutad.

Om ditt beslut dröjer längre än tre veckor efter att din anmälan är komplett så halverar vi avgiften för din anmälan.

Ditt ansvar





Datum Diarienummer 2013-10-24 2012-999 Handläggare Hanna Ernstsson 0500-49 36 23 [email protected]


Återkallande av föreläggande om åtgärder i samband med livsmedelskontroll på Allégårdsköket i Tibro

Fastighetsbeteckning: Snickaren 30 Anläggningens namn: Allégårdsköket Besöksadress: Allén 11 Livsmedelsföretagare: Tibro kommun, kommunstyrelsen Org.nr/personnr: 212000-1660

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att upphäva punkt 1 i beslutet om bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen, MN § 54 2012.

Bakgrund Miljönämnden beslutade den 14 november 2012 att förelägga Tibro kommun, kommunstyrelsen, med vite att:

1. Åtgärda samtliga golv i hela anläggningen så att ytan blir hel, slät och lätt rengörbar samt korrosionsbeständig.

2. Införa fungerande rengöringsrutiner i hela anläggningen.

Miljönämnden upphävde punkt 2 den 6 februari 2013, MN § 5.

Motiv och bedömning Vid en kontroll den 23 oktober 2013 kunde miljönämnden konstatera att livsmedelsföretagaren har åtgärdat punkt 1 i föreläggandet.


Hanna Ernstsson Miljöinspektör

Bilaga Miljönämndens beslut daterat 2012-11-14, MN § 54

Delges Tibro kommun, kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLM i~o ~AMN DE~ Sammanträdesdatum

ÖSTRA SKARABORG 2012-11-14

MN ~ 54 Dnr 2012-999

Föreläggande om åtgärder i samband medlivsmedelskontroll, Allegårdsköket i TibroFastighetsbeteckning:Anläggningens namn:Besöksadress:Livsmedelsföretagare:Org.nr/personnr:Anläggningens ID:

Snickaren 30Allegårdsköket f.d. CentralköketAllen 11Tibro kornmun, kommunstyrelsen212000-166f~96133

BeslutMiljönämnden östra Skaraborg förelägger Tibro kommun, kommunstyrelsen oinföljande:

1. Åtgärda samtliga golv i hela anläggningen så att ytan blir hel, slät och lättrengörbar samt korrosionsbeständig.

2. In%ra fungerande rengöringsnrtiner ihela anläggningen.

O~~anstående punkt 1 ska vara åtgärdad senast den 15 augusti 2013. Punkt 2 skavara åtgärdad. senast 2 veckor efter att ni har tagit del av detta beslut.

Nämnden beslutar att förena föreläggandet med ett vite av 50 000 (femtiotusen)kronor tör punkt 1 och 2 000 (tvåtusen) kronor för punkt 2. Det innebär att oinpunkt 1 inte är åtgärdad senast den 15 augusti 2013 och punkt 2 inte är åtgärdadsenast 2 veckor efter ni har tagit del av detta bes]ut kan nämnden överväga attbesluta ansöka oin utdömande av vite.

Beslutet tas ined stöd av Förordning (EG) 882/2004 artikel 54 punkt 2 samt 22 §livsmedelslagen (SFS 2006:804). Beslut om vite tas med stöd av viteslagen(1985:206) och med stöd av 23 §livsmedelslagen.

Hur man överklagarDetta beslut kan överklagas. Se bifogad överklagningshänvisning.

BakgrundMiljönämnden genomförde den 7 mars 2012 en planerad kontroll avanläggningen. Vid kontrollen framkom att anläggningen hade omfattandeunderhållsbrister. Kraftigt eftersatt underhåll påvisas främst när det gäller golv.Brister påvisas också av rengöring (inklusive mögelangrepp) i anläggningen.

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

• jf ~ ..

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLMf ~dNAM 1 V DEN Sammanträdesdatum

CUSTRA SKARABORG 2012-11-14

MN § 54 forts.

Kontrollrapport samt kopior av fotodokumentation skickades tilllivsmedelsföretagaren den 9 enars 2012. I kontrollrapporten kommuniceras att ettbeslut oin %reläggande oin åtgärder kan komna att fattas för att åtgärda bristandeefterlevnad av livsmedelslagstiftningen.

Ett föreläggande oin att vidta åtgärder (DB 2012-380) delgavs livsinedels-töretagarenden 2d mars 2012. Verksamheten fick 6 månader på sig att åtgärdabristenia som finns i lokalen.

Den 13 april gjordes en uppföljande kontroll av punkt 3 i beslutet därverksamheten skulle åtgärda mögelangrepp i taket på kylrör och fläktar. Detta varåtgärdat.

Två veckor innan den förelagda tiden gått ut, den 13 september 2012 kontaktasUlrika Al~niusson, kostchef, ocl~ meddelades att en uppföljning av beslutetkommer att ske. Den 18 september kommer en skrivelse in till miljönämnden omatt livsmedels%retagaren inte har åtgärdat bristerna i lokalen.

Den 28 september genomförs in förbokad kontroll ati~ verksamheten. Mcd vidkontrollen är Ulrika Aleniusson och. Ann Skogli Hermansson. Vid kontrollenframkorn att förelagda åtgärder inte är åtgärdade. Enligt kostchefen har~rerksaznheten ändrat sina rutiner, dc har noga kontroll på temperaturer ochrengöringen i verksamheten. Vid kontrollen noterades åter mögelangrepp i tak påkylrör och fläktar.

Miljönämnden anser att livsmedelsföretagaren haft rimlig tid på sig att åtgärdabristerna i beslutet.

Någon fastställd tidsdan på när %relagda åtgärder kommer att genomförasframkom inte vid kontrollen. Enligt kostchefen fanns en förhoppning att arbetetskulle börja åtgärdas w~der nästa solrenar, med start i maj 2013. Kostchefenmeddelas att ett vite kan koinlna att kopplas till beslutet då åtgärder inte ärvidtagna inom förelagd tid.

Den 17 oktober 2012 kommuniceras ett föreläggande om åtgärder med vite medlivsmedelsföretagaren. Verksamheten kom in den 30 oktober med ett yttrandeangående Allegårdsköket. Verksamheten begär ytterligare tid att åtgärdapunkterna i beslutet. Tebro kommun har för avsikt att. ha åtgärdat punkt 1 ibeslutet under perioden juni/juli 2013. En projektplan med åtgärder har tagitsfram. Punkt 2 i beslutet angående fungerande rengöringsrutiner ska åtgärdas inomde närmsta två veckorna enligt Tebro kommun.

Motiv och bedömningSyftet med livsmedelslagstiftningen är att säkerställa säkra livsmedel i alla led ilivsmedelskedjan.

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande,~ ,.

~~ ~ ,<

9

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLMI~dNAMNDE~ Sammanträdesdatum

ÖSTRA SKARABORG 2012-11-14

MN § 54 forts.

Miljönämnden gör bedölnningcn att anläggningens underhållsbrister, fiainför allteftersatt underhåll av golv utgör en livsmedelshygienisk nsk eftersom spruckna,slitna och trasiga ytor är s~~åra att rengöra. Bland annat i kylnun finns djupasprickor i gol~~et soin inte går att rengöra tillfredsställande. Golv kring kokgrytorär också inycicet slitna. Det saknas också fungerande rengöringsrutiner iverksamheten. T.ex. angående blastchillern, där oförpackade livsmedel kyldes nervid kontrollen, kunde ingen redogöra %r när denna rengörs. Mögelangrepp ikylutrymmen ökar också risken %r kontaminering av livsmedel.

Livsmedelsföretagaren har inte åtgärdat förelagda åtgärder trots att miljönämndenförelagt om åtgärder. Ä-en oin Tibro kolmliun i en skrivelse meddelat att%relagda åtgärder kommer att ut%ras beslutar nämnden ändå att förena beslutetmed ett vite. Detta för att säkerställa att verksamheten åtgärdar bristandeefterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Tiden för att införa en fungeranderengöringsrutin sätts till två veckor då brister i denna medför en storlivsmedelshygienisk risk. Verksamheten har till den 15 augusti 2013 på sig attåtgärda samtliga golv i anläggningen.

Laghänvisni~zgDe åtgärder iniljönäinnden valt att förelägga om omfattas samtliga av följandelaghänvisningar:

Li~~srnedelslokaler ska hållas rena och i gott skick (EG-förordning nr 852/2004,bilaga II, kapitel 1.1 }

Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek skallmöjliggöra adekvat underhåll, rengöring och/eller desinficering, vara sådana attluftburen kontaminering undviks eller minimeras samt erbjuda adekvataarbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten skall kunnagenomföras på ett hygieniskt sätt (EG-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel1.2a).

Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och surlek skall varasådan att den skyddar irrot ansamling av smuts, kontakt med giftiga ämnen,avgivande a~~ partiklar till livsmedlen och kondensbildning eller oönskat mögel påytor (EG-förordning nr 85?/2004, bilaga II, kapitel 1.2b)

Golvytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det ärnödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av ogenomträngliga, ickeabsorberande, tvättbara och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarnakan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används ärlämpliga. Gol~~en skall, där så är lämpligt, vara farsedda med adekvataavloppsbrunnar (EG-%rordning nr 852/2004, bilaga II, kapite12.1 a).

Justerandes signaxur Utdragsbestyrkande

-~,o

~ • ~ ~ • • ~ •

MN § 54 forts.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2012-11-14

Alla föresnål, tillbehör Och all utrustning som kominer i kontakt med livsmedelskall rengöras effektivt och, när det är nödvändigt, desinficeras; rengöring ochdesinficering skall ske tillräckligt ofta för att förhindra risk för kontaminering(EG-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 51 a).

Livsmedel skall i alla led iproduktions-, bearbetnings- och distributionskedjanskyddas irrot kontaminering sozn kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga förhälsan eller kontaininerade på ett sådant sätt att de inte rimligen kan konsumeras idet skick i vilket de befinner sig (EG-%rordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel9.3).

Fortsatt handläggningNär tiden för åtgärder har gått ut (den 15 augusti 2013 samt 2 veckor efterdelgivning av beslutet) kommer miljönämnden att göra en uppföljande kontroll ianläggningen. Tiden för planering, utförande och dokumentation av denuppföljande kontrollen kommer att debiteras livsmedelsföretagaren, s.k. extraoffentlig kontroll, enligt gällande timtaxa.

DelgesTibro kornmun, kommunstyrelsen, 543 80 Tibro

BilagorMottagningskvittoÖverklagningshänvisning

Kopia tillAkten


'~ ~~~{

11





Datum Diarienummer 2012-10-31 2012-4156 Handläggare Manne Johansson 0500-49 81 73 [email protected]


Åtgärder för att minska lukt från anläggningen

Fastighetsbeteckning: Skiftnyckeln 2 Anläggningens namn: Biogasanläggning Aspelund Besöksadress: Mejselvägen 10 Verksamhetsutövare: Skövde Biogas AB Org.nr/personnr: 556878-1560

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg förelägger Skövde Biogas AB att:

1. vidta åtgärder så att betydande luktolägenheter som verksamheten medför upphör snarast, dock senast 2013-12-15.

Nämnden beslutar att förena ovanstående föreläggande med löpande vite av 50 000 kr för varje period om 30 dagar som ovanstående föreläggande inte följs.

Nämnden beslutar också att föreläggandet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Med betydande luktolägenheter avses sådana olägenheter som medför att miljönämnden får ta emot klagomål på störande lukt och där det går att styrka att verksamheten på Skövde Biogas anläggning på Mejselvägen 10, är källan till luktstörningen. Ett sådant förfarande innebär att lukt som är signifikant för bolagets verksamhet samvarierar med samtidigt förekommande vindriktning från anläggningen mot den klagande.

Beslutet tas med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken med hänvisning till 2 kap 3 § och till 26 kap 21, 22 och 26 § miljöbalken.

Beslut om vite tas med stöd av 1–3 § viteslagen och med stöd av 26 kap. 14 § miljöbalken.

Detta beslut kan överklagas. Information om hur överklagan går till finns i bifogad överklagningshänvisning.

2 (3)

Bakgrund Tillståndet enligt miljöbalken för Skövde Biogas anläggning vid Aspelund togs i anspråk 2012-06-14. Sedan dess har återkommande luktstörningar drabbat omgivningen vilket har inneburit att ett stort antal klagomål har kommit in till miljönämnden, från privatpersoner men främst från verksamhetsutövare, se exempel i figuren nedan.

Hittills under 2013 har miljönämnden tagit emot ett 40-tal enskilda klagomål. Men alla kan inte knytas till utsläpp av luktande ämnen från Skövde Biogas, beroende på att det finns andra luktande verksamheter i området och beroende på den geografiska fördelningen av inkomna klagomål.

Miljösamverkan startade en luktbesvärsutredning den 1 juli 2013 för att på så sätt dokumentera förekomsten av störande lukt, främst inom Aspelunds industriområde. Undersökningen kommer att pågå åtminstone till årsskiftet 2013/2014. Resultat från undersökningens första tre månader bifogas.

Bolaget har i miljötillståndet från 2009 ett villkor att verksamheten ska bedrivas så att risken för lukt minimeras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att minimera störningarna omedelbart vidtas.

Den hittills genomförda luktbesvärsundersökningen och antalet inkomna klagomål visar att bolaget inte har genomfört tillräckliga åtgärder för att villkoret ska anses vara uppfyllt.

Motiv och bedömning Miljönämnden förelade Skövde Biogas AB vid sammanträdet den 12 december 2012 att vid vite av femtiotusen (50 000) kr snarast dock senast 2013-01-31, presentera en handlingsplan för hur bolaget senast den 31 mars 2013 ska uppfylla villkor nr 4 i länsstyrelsens beslut 2009-11-26, dnr 551-16384-2009.

3 (3)

Bolaget tog fram handlingsplanen inom den angivna tiden men villkoret i tillståndsbeslutet är ännu inte uppfyllt, vilket meddelades bolaget 2013-02-08.

Eftersom de åtgärder bolaget hittills har vidtagit, inte har varit tillräckliga för att undanröja förekomsten av störande lukt enligt villkoret i tillståndet, bedömer miljönämnden det som nödvändigt att vitesförelägga bolaget för att få till stånd rättelse från bolagets sida.

Fortsatt handläggning Miljönämnden kommer noggrant följa luktsituationen.

Avgift Avgiften per timma är 899 kr. Handläggningen av detta ärende har hittills tagit 18 timmar. Avgiften uppgår för närvarande till 16 182 kr. Vi kommer att fatta ett beslut om att delfakturera avgift för handläggningen av detta ärende i början av december 2013

Beslutet om avgift tas med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken och 17 § i miljöbalkstaxan, antagen av direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg den 18 oktober 2012, 13 §. Miljönämnden får besluta att sätta ned eller efterskänka avgift om det finns särskilda skäl.

I handläggningstiden ingår till exempel inläsning och beredning av ärendet, samråd med andra, registerhållning, upprättande av skrivelser samt beslutsfattande.

Eventuella synpunkter på avgiften ska lämnas till miljönämnden inom två veckor. Om miljönämnden inte får in några synpunkter inom de två veckorna beslutar vi om avgift enligt förslaget ovan.


Manne Johansson Miljöinspektör

Delges Skövde Biogas AB

Bilagor Överklagningshänvisning Miljönämndens beslut 2012-12-12, MN § 62 Meddelande daterat 2013-02-08 från Miljösamverkan till Skövde Biogas AB Delresultat från luktbesvärsundersökning

~.:i. ~~ ! ' ~

~ ~ ~~~•

MN §62


Dnr 2012-4156

Föreläggande om åtgärder för att minimera lukt frånSkövde Biogas ABFastighetsbeteckning: Skiftnyckeln 2Anläggningens namn: Biogasanläggning AspehindBesöksadress: Mejselvägen 10Verksamhetsutövare: Skövde Biogas ABOrg.nr/personnr: 5568 78-1560

BeslutMiljönämnden östra Skarabarg förelägger Skövde Biogas AB att vid vite avfemtiotusen (50 000) kr snarast, dock senast den 31 januari 2013, presentera enhandlingsplan för lzur bolaget senast den 31 mars 2013 ska uppfylla villkor nr 4 ilänsstyrelsens beslut 2009-11-26, dnr 551-16384-2009.

1 handlingsplanen ska det även framgå hur Skövde Biogas AB ska kontrollera attbetydande lukt inte föreko7nlner.

Beslutet tas med stöd av 26 kap 9 ~ miljöbalken med hänvisning till 2 kap 3 §ochti1126 kap 21 och 22 §miljöbalken.

Beslut om vite tas med stöd av 1-3 §viteslagen och med stöd av 26 kap 14miljöbalken.

Detta beslut kan överklagas. Information om hur överklagan går till finns ibifogad överklagningshänvisning.

BakgrundMiljötillståndet för Skövde Biogas anläggning vid Aspelund togs i anspråk 2012-06-14. Sedan dess har återkommande luktstörningar drabbat omgivningen vilkethar inneburit att ett trettiotal klagomål på störande lukt har kommit in tillMiljösamverkan, både från privatpersoner och från verksamhetsutövare.

Bolaget har i tillståndet från 2009 ett villkor att verksamheten ska bedrivas så attrisken för lukt rninirneras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår skaåtgärder i syfte att ininiinera störningarna omedelbart vidtas.

De åtgärder bolaget hittills har genom%rt har inte inneburit att risken %r störandelukt i anläggningens närområde, har minimerats.

Kommu~zice~~ingFörslag till beslut skickades med begäran om synpunkter till bolaget 20l 2-11-26med begäran om svar senast 2012-12-11. Synpunkter på innehållet ibeslutsförslaget kom in 2012-12-10.


. ~'~'

'i. ~ ~ ' ~

~ ~ ~'•'~'

NIN § 62 forts.


Skövde Biogas AB har i sitt svar framfört farhågor om att miljönämnden har föravsikt att vitesförclägga om att åtgärder genom%rs så att luktolägenheter upphör.

Skövde Biogas AB menar att vissa av de åtgärder loin föreslås i handlingsplanenkan komina att visa sig ~~ara orimliga eller verkningslösa. Bolaget an%r vidare attlukt är en komplicerad fråga och trots en betydande minskning avluktkoncentrationen kan den negativa luktupplevelsen iomgivningen kvarstå.Dänlzed kan genomförda åtgärder upplevas soin ineffektiva.

Motiv och bedömningMiljönämnden ser allvarligt på problemet rned störande lukt från Skö~Fde BiogasAB.

Eftersom de åtgärder bolaget hittills har vidtagit, inte har varit tillräckliga för attundanröja förekomsten av störande lukt enligt villkoret i tillståndet, bedömer numiljönämnden det som nödvändigt att vid vite förelägga bolaget enligt föreslagetbeslut för att åstadkomma rättelse från bolagets sida.

Nämnden väljer i nuläget att förelägga om en handlingsplan. Inriktningen ihandlingsplanen ska vara att risken för störande lukt minimeras senast den 31mars 2013.

Fortsatt handläggningNär handlingsplanen har koimnit in kommer nämnden att överväga om attförelägga vm åtgärder för att minimera risken för störande lukt.

AvgiftAvgiften för handläggningen av detta ärende ryms inom den. fasta avgift sombolaget årligen betalar.

DelgesSkövde Biogas AB

Bilagor till Skövde Biogas ABÖverklagningshänvisningMottagningskvitto

Kopia tillAkten


~~~~~~,o

MEDDELANDE 1MILJÖSAMVERKAN Datum DiarienummerÖSTRA SKARABORG 2013-02-08 2012-004156

Er beteckning

HandläggareManne Johansson0500-49 81 [email protected]

Skövde Biogas ABBox 53401 20 GÖTEBORG

Åtgärder för att minska lukt från anläggningen, S,Skiftnyckeln 2

Fastighetsbeteckning: Skiftnyckeln 2Anläggningens namn: Biogasanläggning AspelundBesöksadress: Mejselvägen 10Verksamhetsutövare: Skövde Biogas ABOrg.nr/personer: 5568781560

Miljönämnden har tagit del av den handlingsplan som ni presenterade den 21januari. Handlingsplanen innebär att föreläggandet dras tillbaka i den del sorn ärkombinerat med vite. Enligt föreläggandet ska ni också uppfylla villkorets krav påatt risken för lukt ska minimeras senast den 31 mars 2013. Denna del avföreläggandet återstår alltså men är i det här läget inte kombinerat med något vite.

BakgrundMiljönämnden östra Skaraborg beslutade vid sitt sammanträde 2012-12-12 att vidvite av 50 000 kr förelägga Skövde Biogas AB att senast 2013-01-31 presenteraen handlingsplan för hur bolaget senast 2013-03-31 ska uppfylla villkor nr 4 iLänsstyrelsens tillståndsbeslut.

Fortsatt handläggningNär tiden för åtgärder har gått ut kommer MÖS att kontrollera ifall tillräckligaåtgärder enligt föreläggandet har vidtagits.

AvgiftHandläggningstiden av detta ärende ryms leoin den fasta avgift som bolagetbetalar årligen.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA. SKARABORG

r ~/ "~.~dlanne JohanssonMilj öinspektör

Kopia tillAkten

Postadress Besöksadress Telefon E-postadressMiljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg 2 0500-49 36 30 [email protected] 83 SKÖVDE 541 30 SKÖVDE Fax Webbpiats

0500-41 83 87 www.miljoskaraborg.se

1 (5)

2013-10-18

Luktundersökning i Aspelunds industriområde med omnejd

Delresultat juli till september 2013

Här kommer ett delresultat som avser luktbeläggningen under juli till september. Luktunder-sökningen kommer att pågå åtminstone tills årsskiftet 2013/2014.

Förekomst av störande lukt I utredningar om eventuella luktstörningar till följd av industriell verksamhet har det ofta varit fråga om att på olika sätt undersöka hur stor del av tiden som det luktar (luktfrekvens) i an-läggningens närhet. Som ett mått på att lukt förekommer används ”lukttröskeln” för den stö-rande lukten. Lukttröskeln anses vara passerad när 50 % av en testgrupp känner lukt. Hur ofta det luktar har stor betydelse för hur ofta vi känner oss störda. Klagomål på lukt kan förekomma då lukttrös-keln överskrids en eller ett par procent av tiden. Åtgärder för att minska utsläpp av luktande ämnen har i vissa fall krävts då lukttröskeln överskrids under ca 2–3 procent av tiden. I de utskickade frågeformulären har jag frågat om ni har känt lukt i en sådan omfattning att det kan betraktas som störande. Under de tre månaderna ligger värdet hur mycket tid som ni känner er störda på ca 3–4 % av tiden. Här får lukttröskeln redan anses vara passerad. Därför borde den redovisade störningsfrekvensen ha varit större ifall lukttröskeln hade använts som underlag. I tabellen nedan redovisas svarsfrekvens mm för perioden juli till september. Tabell Luktundersökningens resultat Juli Augusti September Antal kontaktade företag 46 46 48 Antal företag som svarade 13 13 11 Andel företag med svar 28 % 28 % 26 % Antal företag som ansåg sig störda 11 12 10 Antal störningstillfällen (2-timmarsper.) 114 166 116 Kvot antal störning/antal störda företag1 10,4 13,8 11,6 Antal störningsperioder per dag 12 12 12 Antal dagar i månaden 31 31 30 Antal störningsperioder per månad2 372 372 360 Andel störning som procent av tiden3 2,8 % 3,7 % 3,2 %

1 antal perioder dividerat med antal företag 2 antal perioder per dag multiplicerat med antal dagar i aktuell månad 3 kvot störda företag dividerat med antal störningsperioder per månad

2 (5)

2013-10-18

Varifrån kommer lukten? Det är naturligtvis viktigt att undersöka varifrån vinden blåser, när man vill utreda vilken källa det är som kan medföra störande lukt i ett område. Därför har jag hämtat vindriktningsdata från en observationsmast som står på Falköpings flygplats (se figur 1). Det är den plats närmast Skövde där det går att hämta tillförlitliga väderdata. Eftersom biogasanläggningen ligger i den södra delen av Aspelunds industriområdet (se figur 2), kommer vindar från främst sydväst, sydost och syd att medföra lukt i området. En förut-sättning för det är naturligtvis att luktande ämnen samtidigt släpps ut från biogasan-läggningen.

Figur 1 Observationsmast på Falköpings flygplats

Figur 2 Skövde biogas placering i Aspelunds industriområde

3 (5)

2013-10-18

I figuren nedan redovisas de huvudsakliga vindriktningarna under juli och augusti 2013.

Vindriktningar under juli 2013 Vindriktningar under augusti 2013

Vindriktningar under september 2013

Av figuren framgår att huvudsakliga vindriktningar under juli har varit sydväst, väst och nord. I augusti har det främst blåst från sydväst, väst och syd. I september har vindriktningar från syd, sydost, sydväst och nordväst dominerat. Denna vindriktningssituation gäller alltså för Falköping men kan även anses spegla situationen i Skövde. Främst vid låga vindhastigheter kan dock vindriktningsfördelningen skilja sig åt mellan Falköping och Skövde. För att undersöka om antalet tillfällen registrerat lukt skiljer sig åt mellan olika veckor, så har jag utvärderat luktförekomsten under månaderna augusti och september, se figurerna nedan. Aktuella vindriktningar under augusti visar att andelen tillfällen då vindriktningen är gynnsam för spridning in i industriområdet (då det blåser från biogasen mot industriområdet) varierar mellan 40 och 90 %. I september har andelen sådana tillfällen varierat mellan 1 och 80 %. Andelen av tiden då det blåser från biogasanläggningen och mot industriområdet under vissa av veckorna får därmed anses vara stor. Av resultatet kan man dra slutsatsen att källan till luktstörningarna i området ligger någon-stans i området syd, sydväst eller sydost om Aspelunds industriområde. Även under septem-ber månad är det sannolikt Skövde Biogas AB som förorsakar luktstörningarna i området. Luktförekomsten överskrider fortfarande den nivå då det kan anses vara skäligt att kräva åt-gärder på den verksamhet som orsakar luktstörningen.

4 (5)

2013-10-18

Utvärdering av luktbeläggningen under augusti 2013 Vecka 31 (29/7–4/8) Vecka 32 (5-11/8) Vecka 33 (12-18/8) Vecka 34 (19-25/8) Vecka 35 (26/8-1/9) Antal störnings-tillfällen (2-h. peri-oder)

22

40

32

20

26

Vindros för veckan

Andel av tiden med vind från S, SO, SV

57 %

76 %

90 %

41 %

72 %

5 (5)

2013-10-18

Utvärdering av luktbeläggningen under september 2013 Vecka 36 (2-8/9) Vecka 37 (9-15/9) Vecka 38 (16-22/9) Vecka 39 (23-29/9) Antal störnings-tillfällen (2-h. peri-oder)

29

20

17

14

Vindros för veckan

Andel av tiden med vind från S, SO, SV

81 %

61 %

77 %

1 %





Datum Diarienummer 2013-11-04 2012-3690 Handläggare Max Olsson 0500-49 87 69 [email protected]


Klagomål på buller från vindkraftverk på fastigheten Smeby 6:1 i Falköpings kommun

Fastighetsbeteckning: Smeby 6:1, Falköpings kommun Anläggningens namn: Vindkraftverk Kampagården Verksamhetsutövare: SmebyVind AB Org.nr/personnr: 556618-6366

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att ljudnivån från vindkraftverket på fastigheten Smeby 6:1 inte utgör en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens mening. Ljudnivåerna från verket understiger riktvärdena för buller från vindkraftverk enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.

Beslutet kan överklagas. Information om vilka uppgifter en överklagan ska innehålla finns i bifogad överklagningshänvisning.

Bakgrund Efter upprepade klagomål om höga ljudnivåer från vindkraftverket vid Kampagården mättes ljudnivån från verket den 9 oktober 2013 av Akustikverkstan AB.

Motiv och bedömning Mätresultatet visar att ljudnivån från verket ligger flera decibel under den källbullernivå som bullerutredningen utförd den 13 september 2000 utgick från. Källbullernivån i den utredningen sattes till 101 dB(A) vid 8 m/s. Den bullerutredningen visar på att verket klarar Naturvårdsverket riktvärden för buller från vindkraftverk. I den utredningen låg dock 40 dB(A)-kurvan nära huset hos den klagande.

Den nu utförda mätningen av Akustikverkstan visar på källbullernivåer på 98 dB(A) vilket är 3 dB(A) lägre än källbullernivån i utredningen från år 2000. Det talar för att man även uppfyller riktvärdet för vindar upp mot 10 m/s.

Miljönämnden gör därför bedömningen att ljudnivån inte är en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens mening.

2 (2)

Information om avgift Eftersom klagomålet är obefogat tar miljönämnden inte ut någon avgift för handläggningen av detta ärende.


Max Olsson Miljöinspektör

Bilaga till miljönämnden Ljudeffektmätningar enligt IEC 61400-11 för Kampagården, Falköping

Bilaga till klagande Överklagningshänvisning Ljudeffektmätningar enligt IEC 61400-11 för Kampagården, Falköping

Delges Johny Johansson, Smeby Påvagården, 521 97 Vartofta

Kopia till SmebyVind AB, Smeby Kampagården, 521 97 Vartofta Inge Lindgren, Smeby Thorsholmen, 521 97 Vartofta Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Akten

QQQAKUSTI KVERKSTAN~D~PM 13-118-PM22013-10-291 sida

Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel: +46(0)510-911 44 pontus.thorssonC~akustikverkstan.seDirekt: +46(0)706 — 59 37 99

LJUDEFFEKTMÄTNINGAR ENLIGT IEC 61400-11 FÖR KAMPAGÅR-DEN, FALKÖPING

Som tidigare beskrivits i 13-118-PM1 har vi försökt påskynda ljudmätningen av vindkraftver-ket på Kampagården. Mätningarna utfördes på förmiddagen 2013-10-09. Då bullerutredning-en var brådskande och därför mättes det aktuella vindkraftverket så fort som vädermässig ocharbetsmässig möjlighet gavs.

Under perioden 2013-08-13 till 2013-10-09 fanns inget lämpligt vädertillfälle för mätning;Akustikverkstan höll ständig uppsikt över väderprognosen för verkets uppställningsplats påflera vädertjänster på internet. Ingen logg över kontrollerna fördes, men en sådan kan tas framfrån SMHI om MÖS önskar kontrollera detta. Akustikverkstans uppfattning är dock att ingetlämpligt tillfälle har funnits under perioden 2013-08-13 ti112013-10-09.

För övrigt bestämdes att mätningarna skulle genomföras 2013-10-09 på ett internt möte påAkustikverkstan 2013-10-07.

Med vänlig hälsning,

Pontus ThorssonTekn dr i akustik

QQ~AKU STI KVE R KSTAN ~~~Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510 - 911 44

' Df '~ xR Rapport 13-118-R1f ~. ' ~~." ""~' 2013-10-13

5 sidor — 2 bilagor

mikael.norgrenQa kustikverkstan.seDirekt: 073-0242802

Mätning av Ijudeffektnivå vindkraftverk Kampat, Falköping kommun

SAMMANFATTNINGLjudmätningar i närheten av vindkraftverket Kampat med serienummer 14242, i Falköpingkommun har utförts för att bestämma ljudeffektnivån enligt IEC 61400-11:2006. Kampat ärett verk av typen Vestas V52 med tornhöjden 65 m. De uppmätta ljudeffektnivåerna visas itabellen nedan för vindhastighetema 6 - 10 m/s.

Vindkraftverk LW, dB(A)6 m1s 7 m/s 8 m/s 9 m/s 10 m/s

Kampat, 97,1 98,1 98,1 - 100,8*14242

•: Endast ett datapar vid den aktuella vindhastigheten, standarden kräver tre.

Hur de uppmätta nivåerna förhåller sig relativt tillverkarens garanterade nivåer redovisas inedanstående tabell. Resultatet beskrivs närmare i Avsnitt 6 "Resultat".

V indkraftvcrk

Kampat,14242

LW, dB(A)6 tn/s 7 m/s 8 m/s 9 m/s

-6,3

10 m/s

Mätningarna utfördes 2013-10-09 k108:43 —11:05 av undertecknad. Vädret var halvklart tillmulet, detaljerade väderförhållanden som rådde kan ses i tabell 2.

Verk Temperatur. Vindriktning Vindhastighet Lufttryck RH

Kampat 11 211-290 4,0-9,0

1

1000 87-94

1. UPPDRAGSGIVARE

Smedby Vind AB, Kampagården, Smedby, 521 97 VartoftaNils-Johan Ingvar Nilsson, 076-7810897

2. UPPDRAGAtt mäta ljudeffektnivån enligt IEC 61400-11:2006 för vindkraftverket Kampal vidKampagården i Falköping kommun. Vindkraftverket är av typ Vestas V52 och besitter entornhöjd på 65 m. Vindkraftsverkens benämning är Kampal med serienummer 14242. Verket ärenligt uppdragsgivaren inställt på 104,4 dB(A) vid 8 tn/s.

3. MÄTFÖRFARANDEMätningen har genomförts och utvärderats enligt IEC 61400-11:2006. Ljudnivån mättes förvarje sekund i tersbanden mellan 25 Hz och 20 kHz på 91 m avstånd från Kampal. Avståndetskall nominellt vara tornhöjd +halva rotordiametern enligt nämnda standard, och iar variera t20 %. I detta fall innebär detta att mätavståndet skall vara mellan 73 och 109 m. Mätpunktenlåg inom detta avståndsintervall. Mikrofonen var tejpad på en hård platta lagd på marken sefoto B 2.1 i Bilaga 2: Foton.

Mätningar av ljudet har skett dels när verken varit avstänga (bakgrundsnivå) och dels när devarit i drift. Bakgrundsnivån har sedan subtraherats från mätningen med verket i drift. Dettaför att kunna säkerställa att det var vindkraftverken som dominerade totalnivån och att ingabakgrundsstörningar ingår i utvärderingen. Några mätperioder stördes vilka har sorterats bort.

Vindkraftsverket Kampal mättes i normal drift under 64 minuter och bakgrundsnivån mättes i37 minuter. Alla ljudmätningar gjordes på baksidan av vindkraftverken, d v s imedvind frånverket sett helt enligt standardens instruktioner.

Vindhastighet och —riktning samt övriga väder%rhållanden mättes på 10 m höjd enligtovannämnda standard under tiosekundersperioder. För väderstationens placering i förhållandetill verket se foto B 2.2 i Bilaga 2: Foton.

Mätning av tonalitet har ej utförts.

4. MÄTUTRUSTNINGTabell 1 visar de mätinstrument som användes vid mätningarna. Datum för senaste kalibreringfinns i Akustikverkstans kalibreringslogg. Ljudmätningsutrustningen uppfyller klass 1 enligtSS-EN 61672-1, 60942 och 61260. Kontrollkalibrering har hjorts före och efter mätningen.

Instrument Märke och ryp Serienummer

Analysator Norsonic, Nor140 1403782

Mikrofonförförstärkare Norsonic, Nor1209 13098

Mikrofonkapsel Norsonic Nor1225 106957

Mikrofonkalibrator Norsonic, Nor1251 32505

Väderstation Reinhardt, MWS SMV 1017775

Tabell 1: Mätutn►stning som användes vid mätningarna.

2

5. MÄTFÖRHÅLLANDEN

Mätningarna utfördes 2013-10-09 k108:43 —11:05 av undertecknad. Vädret var halvklart tillmulet, detaljerade väderförhållanden som rådde kan ses i tabell2.

Verk Temperatur. Vindriktning Vindhastighet Lufttryck RH

Kampal 11 211-290 4,0-9,0 1000 87-94

Tabe112: De väderförhållanden som rådde under mätning av Kampal, 14242.

Marken vid mikrofonplacering och mellan mikrofon och verk var sådd åkermark.Mikrofonplaceringen kan ses i foto B 2.1, Bilaga 2: "Foton".

Markråheten för den aktuella mätplatsen bedömdes vara zo = 0,05 m, vilket överensstämmermed referensfallet d v s de betingelser som skall gälla för de data som rapporteras. Ingenkorrigerande beräkning p g a markråhet behövde därför göras. Vestas garanteradeljudeffektsnivåer finns definierade i verkets kontrakt vid 8 och 10 m/s enligt tabe113. Dessanivåer besitter enligt Vestas en osäkerhet på +/- 2 dB.

Kampal 6 m/s 7 m/s 8 m/s 9 m/s 10 m/s

LW mode 1, dB(A) _ - 104 4 - 103 3

Tabe113: Garanterade ljudnivåer enligt verkens kontrakt.

6. RESULTATDe resulterande ljudeffektnivåerna utvärderades till värdena i tabellerna 4.De uppmätta värdena ligger under tillverkarens garanterade nivåer för vindhastighet 8 m/s.Eftersom bara ett datapar uppmättes vid 10 m/s (standraden kräver tre) kan resultatet viddenna vindhastighet inte jämföras mot den garanterade nivån. Det finns dock ingaindikationer på att ljudnivån vid 10 m1s skall överstiga den garanterade nivån eftersom nivånvid 8 m/s ligger klart under den garanterade nivån. För 9 m/s uppmättes ingaenminutersperioder.

U~ i tabellerna är den sammanlagda mätosäkerheten, se avsnitt 7 nedan.

Kampal, Vindhastighet14242 6 m/s 7 m/s 8 m/s 9 m/s 10 m/s

LW, dB(A) 97,1 98,1 98,1 - 100,8*

Antal perioder 30 12 7 - 1

U~ dB(A) 1,7 1,2 2,1 - -

Rel. Gar. nivå,mode 1, dB(A) - -6,3 - -

*: Endast ett datapar vid den aktuella vindfastigheten, standarden kräver tre.

Tabe114: Uppmätta Ijudeffektnivåer för verk Kampal, 14242.

Figur 1 visar dataanpassningarna för verket där ljudtrycksnivån vid mätpunkten visas somekvivalentnivå för enminutersperioderna som funktion av medelvindhastigheten som råddeunder samma enminutersperiod. Frekvensspektrum för vindkraftverkens ljudeffektnivå visas ifigur B 1:1 — 1:3 i Bilaga 1: "Kompletterande mätYesultat". Jag saknar polynomet för kurvornai figur 1

Verk 1424270 ...........................................:.............................:..............

EO.............:..............:..............:..............:..............:..............:

~ ~ ~ ~ ~50 ........,~..:....... ............; ..............:...........................:

~ o

41] ~ ~ O O Ö ~ .........~... ~... ~...~. ~.ö ..a ........................

J

an....... ........... .......... ........... .......... ...........

20 ..:.........................................:..............;.............:~ blindkraftverko Bakgrundsnit?

104 5 6 7 8 9 10Yindhastighet(mfs)

Figur 1: Uppmätta ljudtrycksnivåer för verk Kampal, 14242 som enminuters ekvivalentnivåer som funktion avvindhastighetens medelvärde under samma perioder.

0

7. MÄTNOGGRANNHET

Den uppmätta ljudeffektnivån för verken kan uppskattas ha en sammanlagd mätnoggrannhetsom presenteras som U~ i tabe114. Uppskattningen är baserad på avvikelserna avenminutersperioderna från det anpassade polynomet (UA), korrigering mot bakgrundsnivå(UB9) samt skattning av övriga osäkerheter enligt proceduren som beskrivs i IEC 61400-11:2002, appendix D. Valda osäkerheter för de olika parametrarna visas i tabe115.

Parameter Värde, dB(A)Kalibrering (UB1) ~ 0,2Mätutrustning (UBZ) f 0,3Mätskiva (UB3) f 0,5Avstånd (UB4) f 0,1Vågimpedans i luft (UBS) f 0,2Meteorologisk variation (Us6) ~ 0,7Uppmätt vindhastighet (UB~) t 0,3Uppmätt vindriktning (UB8) f 0,5Bakgrundskorrektion (UB9) Aktuell korrektionUppmätt ljudtrycksnivå (UA) Beräknat från mätvärden

Tabell 5: Anvånda värden för osäkerhetsparametrar för utvärdering av sammanlagdmätnoggrannhet U~.

Mikael NorgrenCivilingenjör i akustik

Granskad av Anders Bertilsson, 2013-10-15

5

BILAGA 1: KOMPLETTERANDE MATRESULTAT

100

95

90

85

80

~. 759

5 ~~J

fis

60

55

50

45

6 r~,

frekvensbsnd(Hz)

Figur B 1.1: Uppmätt A-vägt frekvensspektrum vid 6 m/s för ]judeffektnivån för vindkraftverket Kampal, 14242.Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

100

95

90

85

80

~ 750

~ 70J

65

60

55

50

45

7 mts

31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k 6k 16kFrekvensband(Hz)

Figur B 1.2: Uppmätt R-vägt frekvensspektrum vid 7 m/s för ljudeffektnivån för vindkraftverket Kampal, 14242.Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

1

100

95

90

85

SO

~. 75

~ 70J

65

60

55

50

45

8m~

Frekvensband(Hz)

Figur B 1.3: Uppmätt A-vägt frekvensspektnim vid 8 m1s för Ijudeffektnivån %r vindkraftverket Kampal, 14242.Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

2

BILAGA 2: FOTON

Foto B 2.1: Mätposition vid Kampal, 14242.

Foto B 2:2: Väderstationens position vid Kampal, 14242.





Datum Diarienummer 2013-10-24 2013-5117 Handläggare Elizabeth F Fredriksson 0500-49 85 97 [email protected]


Remiss om ansökan om bygglov för upplag på fastigheten Lilla Borgunda 3:17 i Falköpings kommun

Fastighetsbeteckning: Lilla Borgunda 3:17 Sökande: Borgunda Fastighets AB

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg avstyrker bygglovet eftersom möjligheterna till framtida vattenuttag påverkas negativt och det finns risk för att vattenreservoaren förorenas.

Bakgrund Den 1 oktober 2013 fick miljönämnden in en remiss från Stadsbyggnads-avdelningen, Falköpings kommun, om bygglov för upplag på fastigheten Lilla Borgunda 3:17. Bygglovsansökan gäller etapp 2 av ett upplagsområde på ca 7 000 kvadratmeter för byggmaterial. Ansökan innebär att stora mängder naturgrus kommer att behöva tas bort för att upplagsplatsen ska hamna på rätt höjd.

Borgunda Bygghandel AB ansökte 2009 om bygglov för upplag för ett område om 14 000 kvadratmeter. Miljönämnden avstyrkte ansökan eftersom en stor del av grusåsen då skulle ha påverkats. När företaget reviderade ansökan och sökte bygglov för 7 000 kvm tillstyrkte miljönämnden ansökan. Bygglov för den senare ansökan medgavs.

Den 19 augusti 2013 förelade miljönämnden Jan Lundblad AB att senast den 18 oktober 2013 skicka in en efterbehandlingsplan för det täktområde som omfattas av det område som Borgunda Bygghandel AB fått bygglov för. Miljönämnden har sedan gett Jan Lundblad AB muntligt anstånd med att lämna in efterbehandlingsplanen i avvaktan på att bygglovsärendet avgörs.

Motiv och bedömning Täktområdet på fastigheten Lilla Borgunda 3:17 ligger inom ett område av vikt för vattenförsörjning och omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten (SE646272-198395, Borgunda-Dala) och (SE646272-137540, Falköping-Skövde). Båda grundvattenförekomsterna har i dagsläget god kemisk och kvantitativ status, men risken finns att grundvattenförekomsten Falköping-Skövde inte uppnår god kemisk status år 2015 beroende på förekomst av lokala föroreningar från träimpregnerings-, trä- och massaindustrier inom området. Miljönämnden anser att det är olämpligt med en upplagsplats för byggmaterial

2 (2)

med tillhörande körytor på den aktuella platsen eftersom det innebär en ökad risk för att grundvattenförekomsterna förorenas.

Enligt miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet" ska naturgrusavlagringar bevaras för att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Naturgrusavlagringar har ett stort värde för såväl dricksvattenförsörjning som energilagring, natur- och kulturlandskap och rekreation. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden har stärkts. Skärpt lagstiftning har också bidragit till minskad användning av naturgrus.

Fastigheten ligger inom ett område som är påverkat av tidigare brytningar och där möjligheterna till framtida vattenuttag i viss mån redan är försämrade.

Naturgrusformationer i området är klassade som betydelsefulla för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning och miljönämnden bedömer att det planerade ingreppet kommer att medföra en ytterligare försämrad möjlighet till vattenförsörjning.

Det finns indikationer på att det finns en mängd rödlistade arter i detta område och deras livsmiljöer riskerar att försämras om bygglov ges.

Rikliga fynd av bibagge har gjorts i området, detta indikerar god förekomst av vårsidenbin. Bibaggarna parasiterar på vårsidenbin och troligen finns det även goda förutsättningar för andra sandberoende biarter.

Enligt villkor 7 i täkttillståndet för Lilla Borgunda 3:17 ska samordning ske med angränsande täkter i norr och söder så att de olika områdenas täktbottnar ansluter väl till varandra. Möjligheterna att få en god efterbehandling försämras om ansökan om bygglov medges.

MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG

Elizabeth F. Fredriksson Miljöinspektör

Bilagor Remiss från Falköpings kommun Karta som visar fastigheterna i området Topografisk karta Karta som visar brunnar i området Länk till information om vattenförekomsten Borgunda-Dala (SE646272-198395): http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE646272-138395

Delges Falköpings kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, 521 81 Falköping (SB 2013-000616)

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE646272-138395

Kommun(edningsförvaltningen StadsbyggnadsavdelningenFalköpings kommun 521 81 Falköping Besäk: Sfgdshuset S:t Sigfiridsgatan 9 Telefon 0515-$8 50 00 Telefax 0515-88 51 40stadsbyggnad ~falkopingse www.faikoping.se Bankgiro 991-2478 Postgiro 3 21 3$-0 Org nr 212000-1744

'~4 JaNSt! ~ _ ~._

datum ~ rz , rt ~: ~ g ' F 1-:'~. TT Ci B T?

Stadsbyggnadsavdelningen 2013-09- 16 ~~~~~ ~ ~ , ~"

521 81 FALKÖPING ~.~r;,~F'059 5-88 50 00, [email protected] /~~ ~ ! ~~

i1 '. ~~'Tl ...t ...........................

Qm sökanden/byggherren är ett ftiretag ska bevis om firmatecknare medsändasAnsäkan avser (Ifylls i tillämpliga delar)

Bygglov ~ Tidsbegränsat bygglov högst femår (tomdatum) ~ Marklov ~ RivningslovPeriodiskt tidsbegränsat bygglav {from - tomdatum) ......... .❑Bygglov där förhands-besked famnats (datum} ... , . ~ Ändring/F6rnyelse av bygglov {dnr) .......... .Vilikorsbesked

Fastighet och sökandelbvaaherreFastighetsbeteckning ~LILLA BORGUNDA 3:17

Fastighetens adressBROBACKEN

Sökanden: Förnamn ~BORGUNDA FASTIGHETS AB

Efternamn ~~`

Organisations-JPersonnummer556420-4815Utdelningsadress (gata, box etc)

PL15371Telefon dagtid (även riktur)4500445483

Telefon kvällstid (även riktur)0500451149

Postnummer

54193Postort

SKÖVDEE-pastadressHANS.JC}~--IANSSC}N~B{~R~l1NDA:SEFaktureringsadress {om annan än ovan) Företagets projektnummer

Byggherre: Förnamn Efternamn Organisat+onsnummer

E-postadress Telefon dagtid (även riktur} Telefon kvällstid (även riktur}

Fastighetsägare, tomträttsinnefiavare {om annan än sökanden}

KontaktpersonKontaktperson: Namn Telefon dagtid (även riktur) Telefon kvällstid {även riktur}HANS JOHANSSON 0705451395 47fl5451395E-postadress

ÄrendeAnge orsak ~

Nybyggnad ~ Tillbyggnad ~ Ombyggnad ~ Rivning ~~~~A~ ~~~~s~~TEIilA~, NAPP I~

Ändring ~ Ändrad användning: Från TiilInredande av ytterligarebostadllokal Annat {ge anvisningar

Byggnad

~, ~,N mv ö~ YJ c~L NOO ~

d ~0~ M

M

ö °'YNdrn

tq9 qdE _.m

£ QA ~

N G

En-bos#adshus

Enbostads-~ hus i grupp ~

Rad-, par-,kedjehus

Två-~ bostadshus ~ Fritidshus ~

Flerbostads- Anfai berorda lägenheterhus

Industri- ochlagerbyggn

Garage och~ förråd ~

Student-bostadshus

Nus för äldre eller~ funktionshindrade ~

Annat special- därav specialbostadbostadshus

Annan byggnad eller anläggning, ange vilken

areauppg~ner m mByggnadsarea ~ Nytillkommen bruttoarea ~ Därav bruttoarea bostäder ~ Nytillkommen bostadsarea (boarea} ~* m2 ~ m2 ~ ~2 * rn2Planerad upplåtelseform fSr eventuella bostadslägenheter ~.

Datum ~ Anta! månader ~ 1 000-tal kronor ~Byggnadsarbetena 2013-09-34

b~anerad Uppskattad sammanlagdavses att påbörjas yggtid 3~ produktionskostnad, inkl moms XXXX

BehörighetsklassRiksbehörig kontrollansvarig är anmäld Normal art Komplicerad art

Söker godkännande för aktuellt projekt

Utvändiga materias ocn rarger via ny- ocn t~unyggnau, omayggnaq samt anc~ring)Fasadbeklädnad Annat Färg (NCS-nr}

Tegel ~ Betong ~ Plåt ~ Trä ~ Puts ~ GlasTakbeläggning

Lerlega( ~ Befong ~ Plåt ~ Papp ~ Skiffer ~ KopparFönster Fönsterbågar

Isolerglas Treglas En-/Tvåglas Trä Plast LättmetallAnslutning tifl Kommunalt Gemensamhets- Enskild Uppvärmningssätt

anläggning anläggningVatten

Gru~diäggningssättAvlopp

InformationNPB~ 9 kap 22 § Om ansäkningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden at# avhjälpabristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan kommaatt avvisas aller att ärendef kan komma att avgöras i befntligt skick om föreläggandet inte f6fjs.Om färeläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansäkan eller avgöra ärendet i befintligt skick.Sakkunnigutlåtande (NPBL 8 kap 4 §)

Tillgänglighet Q Funktionalitet ~ Konstruktion ~ EnergihushållningBrandsäkerhet ~ Miljö och hälsa ~ Vatten och avlopp ~ BullerKulturhistoriskt värde

onayvrBifogade handlingar

Situationsplan ~ Nybyggnadskarta (tomtkarta} ~ Planritningar ~ RivningsplanSektioner ~ Fasadritningar ~ Bevis om färdfgställandeskyddByggfelsförsäkring ~ Teknisk beskrivning ~ Anmälan kontrollansvarigAnnat

Om ansökan avser rivning alter ändrad användning angeHusets ursprungliga byggnadsår eller användning under den senaste 1p~årsperioden

Antal lägenheter före åtgärden Antal hissar före ålgärden Antal hissar som installerats

Beskrivning av projektet och eventuella förtydliganden till ovan lämnaåe uppgifterUPPLAG BYGGMATERIAL FÖRSTA ETAPP KLAR, SÖKER NY FÖR ETAPP TVÅ

~,~~~y m

Y Avgift.~ mö ~ Avgift betalas enligt av kommunen fastställd taxa

Nd OC~ ~

Y å Ovanstående personuppgifter kom 'ratt behandlas enligt~ ~

persanuppgfftslagen (PuL)Sökandens underskri ~ Namnförtydligande

m ~~-_c

~~

! ~ HANS JOHANSSONd .,E ..j

j ~ { j~~' ~'~/ l.. i

m ~N ~ '~ ~,~` Kommunens uppgifter

~a#um för beslut Län Kommun FiSrsamling

1 BORGUNGA ?5:1

_----- f ""_~

`~~ ~ `~

f~~~, / \ \~~y~

~ __

~~

l/ /BoR~uNOn ~o:z ~ /.

f /.

1

i .~_

~ i

~~

F LILLA BORGUNDA 4,3

~`~

LILLA BORGUNDA 3:17 "`- ~. ~

` / BEF@7TLIG RAN G-!". '" ~.F6R MATERUttIPPtAG

.~„""'~ \ ~ A '~.AN F~2 MATERIAiINP Å~f~% ~ r VIGT BYGGLDV ~1W9IQ285

?0.1 ~ ~'`~`~~ ~ , i

_,y /~ _ ~ ( ( rj .1 ~ ~~ ~~

"..

-~ ~. ~.~

` ti.~

'~,.~

BYGGLOVSANSÖKAN INLÅNdJAO2p13-09-16

i~ /.71:1 ~ ( ~

~~~.",,~ ,

/~ ^~ ~~1/ ~~ 7:~^...

~, ~`' -~/~~ ~' ~.

_ \~ SONTORP 13 "'~ ~`" ,~

~ ~• ~12 "', "~" ``~-~. ' ~ —..

GIMMER~TORP 1:3 / ~

1,

5:7 ~--~ ,~~ ~ ^~._ `~,..° `` ' "„~

~"" """ A 1 BYCGtINSAWIi(~`"'- ~- F£Y. pNill RGV9[pNCEN AVSER`^

~~ BORGUNDA SMAHUSKONSULT LILLA B~RGl1NDA 3:176:1BO —INGE EINEHAG FA~K~PINGS KOMMUN

t d'-' n soecuNOn eiöue~crcn gNLpGGNING AV GÅROSPL.,.,, i r,. ̀ 52050 STENSTORP"~-~ ,,~ rep. osoo-.s+esi SITUATIONSPLANi .__ _ ouua

2012-11-14 urna ~i~ scau 1:1000 (A2)

~r r+i~..

8k 13-02-~5

S-1 ~`V n

/ ^~ ~ _

~ ~~~v ~`~ ~ ~~ ~ *~ ~ UBB►t1TURP' ~3.t a322T ~`~*•• r .t~nholrnen . ,~a.~. ~c~ ~ , _ r~ { ~ `2 S:1 """ ~.— 44:2` l

~ .

r l~ ~ ~ ,63:i 73:1 ~:~ -~~-~~ Skot~vdkt~r~tor~f

'` ...... -~-.. .r J ....,X3:1 ~ ~' ~,,66:1~'~

74:1 ~:cc~`T:s._.~ „~ ,~ r ~;~'f" -w~~ [Yry~ A~[~~//

` \~ra►herrr ~~i'~•r i •" ' • a s ~ •.. • ~ ~ ~ ~i ~ '~7I Vti7(\l

~ Kåiitorp ~ ' 68.1 ~75:1~ ~ ,~ ~"f ~+ ~ ~ ̀ ~ • ~ ,,.~ "~ 1 ' s:z~' X9:2 ~ ` `""` ̀ ̀ `` • ~.~. , - - - -." ' ~ • ~ ~2.`.1q ..— r....~ ~' . As~elun~d ~ ~ --• `' "~`i~'- _.~~.~ _ ~ / 2:11 ~ --

S J ~ ~ ~ ~ ~ p

j Hag~iun.{ -_ ~ -- ,~ •~~~ MarEeberg ~~ , ~ ,~ ; -.~.;~ , ,. ~ .~,,,~ -.~

~-- '~.~"'_,r,~ x,70:1 ~ ~ ,'.~~ --,..

j/^/~j/'~{~j/'''}. ~+ ,~ _ --1 lom ~ ~ ,~ .~~~~ ' .,~ ,'~',,~ ".,y ''''"~ •,`, ~ ̀ "'`r •.`,~4 ti` ; ''`*..,~ J:9

L~1`5 ~.~7t

~~~. '~.•

i ̀ ` ., 1 F' ~2 p 8 ii' ~ ~~~'",~ . ~.. "•,,~ ~1•• ,,.r w, 6:1 i` ~ ,` -,. ,,,~ 4;3~•.,s„~.. - ~``~

j-Nytorp ; ~`''._ ~~ , ~ ,, ~ .~. ,~

~ ~ '~C

~:~_~,f~~~:1 satorp ~R , ~~,, . ~s-.,,•~~.,~g~ i,~..' ~ ~,~., 12'~",

~ ,

-~' ̀ ,- ..,-1 ~ !~1 50:2 50;~ ; = ~`` _ ~-~~2.

--~/ tit`~ ~ ~ ~ ~

~~\ ~ ',~ ,,~ ,~

~';~.. / ~ , ~/ '~ ,'/ ~.~ ,~

,~,,,.~ ,.~~

~~ \,~,,~,,~~ ~ ,,/ (~~

r 1- // i ~\/ X44

~ / / ~ ~

! / t

/ ~ Q

c~ A/ E ~or•F / r/ // ~ ~ a°~.~ l p

3 -~ ~ 3:,~ I 4:3~ /r , ~

ÖversiktskartaI ~ ,/~ / Täktomr&de: L.a Borgunda 3:17 och 4:3

` samt Gimmerstorp 3:1/' \ /vom Skuttorps Åkeri och Grus AB

~` J¢n Lundblad ABAnläggningsgruppen AB Skala 1:2000

6460

847

6461

922

SGUs kartvisare Brunnar

Teckenförklaring

430 422 431 9500 50 100

m





Datum Diarienummer 2013-11-01 2013-5575 Handläggare Manne Johansson 0500-49 81 73 [email protected]


Remiss från Försvarsdepartementet om promemoria om ändrade gränsmängder för tunga eldningsoljor enligt Seveso-regelverket

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg har inget att erinra mot förslaget med motiveringen att tung eldningsolja inte har större miljöfarlighet än övriga petroleumprodukter enligt avsnitt 1 i avdelning 4 till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Däremot anser vi inte att det är korrekt att motivera förändringen med hänvisning till tung eldningsoljas fysikaliska egenskaper. Trots att oljan är trögflytande när den inte värms upp, kan den anta lättflytande egenskaper under lång tid vid uppvärmning, både vid i normaltemperatur (+ 20 ºC) och vid lägre temperaturer. Det beror på oljans specifika värmekapacitet.

Okunskap om detta förhållande kan ha medverkat till att en olycka i inträffade i Sandarne, Söderhamns kommun, den 20 december 2011, fick så allvarliga konsekvenser. Då läckte ca 800 000 liter råtallolja ut ur en cistern vilket medförde allvarliga föroreningar både på land och i vatten i en närbelägen havsvik. Även råtallolja är trögflytande om den inte värms upp.

Bakgrund Miljönämnden östra Skaraborg svarar på rubricerad remiss på uppdrag av Skövde kommun.

Artikel 30 i Seveso III-direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Det remitterade förslaget innebär att tunga eldningsoljor bör läggas till som en ny punkt under rubriken ”Petroleumprodukter” i del 1 i bilagan till Sevesoförordningen och i avsnitt 1 i avdelning 4 till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Ändringen innebär större gränsmängder för tunga eldningsoljor vid tillämp-ning av Sevesoregelverket, dvs. en lättnad för verksamhetsutövarna/indu-strin genom att gränsen höjs när tillståndsplikt enligt miljöbalken kap. 9 § 6 krävs (se tabell). Totalt kommer ca 20 anläggningar i Sverige att beröras av förändringen. I Skövde påverkas eventuellt Volvo Powertrain som har kapacitet att lagra ca 2 000 ton tung eldningsolja.

2 (2)

Nuvarande kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Lägre 100–200* Högre 200–500* Föreslagen kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Lägre 2 500 Högre 25 000 * Beroende på klassificering enligt CLP-förordningen R 50/53 (mycket giftigt för vattenlevande organismer) eller R 51/53 (giftigt för vattenlevande organismer, kan ge långsiktiga effekter på vattenmiljön) Nuvarande kravnivå enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ton) Krav på tillstånd enligt MB 500 Föreslagen kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Krav på tillstånd enligt MB 25 000 Enligt regeringen är anledningen till höjningen av gränsmängden att tunga eldningsoljor inte längre anses vara så miljöfarliga som man tidigare be-dömt. Tunga eldningsoljor är så tjockflytande att de behöver hållas upp-värmda för att kunna pumpas. Om en tung eldningsolja inte hålls uppvärmd, till exempel vid ett utsläpp, så blir den mycket trögflytande, vilket i sin tur innebär att den i praktiken har begränsad negativ effekt på miljön. Dessutom är även övriga petroleumprodukter miljöfarliga och det vore inkonsekvent att reglera tunga eldningsoljor strängare när de totalt sett är mindre farliga.

Motiv och bedömning Att man vid bedömning av skyddsåtgärder även ska ta hänsyn till ämnets fysikaliska egenskaper, har kommenterats i en vägledande dom från mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt (dom M 4626-12, 2013-06-25). Enligt domen går det numera att ställa krav på skyddsåtgärder även vid lagring av s.k. icke miljöfarliga trögflytande oljor (biooljor).

Vidare bedriver miljönämnden enbart tillsyn enligt miljöbalken och inte enligt Seveso-lagstiftningen. Därför kommenterar vi bara förändringen i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Manne Johansson Miljöinspektör

Delges Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm (Fö2013/1810/RS) Skövde kommun, kommunstyrelsen

Bilaga Försvarsdepartementets remiss om ändrade gränsmängder för tunga eldningsoljor enligt Seveso-regelverket.





Datum Diarienummer 2013-11-01 2013-2933 Handläggare Sonja Lejmark 0500-49 36 26 [email protected]


Möjlighet att lämna yttrande om överklagan av miljönämndens remissvar om skjutmålet Hammaren

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att avstå från att lämna yttrande till Förvaltningsrätten i mål nr 4601-13.

Bakgrund Den 11 september 2013 fattade miljönämnden beslut om ett svar på länsstyrelsens remiss om Försvarsmaktens ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, skjutmålet Hammaren (MN § 49). Beslutet har överklagats av Christer Haagman.


Sonja Lejmark Förbundschef

Delges Förvaltningsrätten i Jönköping

Bilaga Underrättelse från Förvaltningsrätten

FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga 13I JÖNKÖPING 2013-10-24

~~. ~~~ Mål nr.4601-13 Enhet 1Anges vid kontakt med domstolen

Miljönämnden Östra Skaraborg541 83 Skövde

Christer Haagman ./. Miljönämnden Östra Skaraborg ` ~~ ' ~ ̀ ~, ~ 5angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Ni får tillfälle att yttra Er över innehållet i bifogade handlingar, aktbilaga 1+9.

Om Ni yttrar Er ska yttrandet vara skriftligt och ha kommit in till förvaltningsrätten senastden 7 november 2013. Ange förvaltningsrättens målnummer som finns längst upp tillhöger.

Om Ni har några frågor kan Ni kontakta %rvaltningsrätten.

Elin StenfeltTelefon direkt 036-15 66 54

Dok.Id 113232Postadress Besöksadress Telefon TelefatBox 2201 Hamngatan 15 036-15 66 00 036-15 66 55550 02 Jönköping E-post: [email protected]

www. forvaltningsrattenij onkoping. domstol. se

Expeditionstidmåndag —fredag08:00-16:00

T~II F~rval~nins~ä~tt~n i ~ökc~pi~a~~ ~~ ~~ .

IU(åPnr: t~.,j ~ ~ t ,Härmed överkiagas rtabric~rat b~siut. Unde~k~c~nad yrkar på ati Aktbil: gnet_~örvaltnin,~srä~ten upphäver beslu~tei med hänvisning tiI! 1Q kap. $ §punkt 3,dvs, "dit organ som har fatta b~siu~et hyr äverskridit sina befagenheter".

~ör~uarets ans~i~an am att kraftigt utöka sin ~vr~ings- och skjutverksamhet iochrur~~ ttättern är en fråga av stor vikt och a~ principieil beskaffenhet.Diskuslianen bland både politii~~r oc~i allmänhet på~~r intensivt se ~r~ årtillbaka. ~t~tternvårdsförbund+~t slår fast i sitt remissyttrande akt i et# I~ngsiktigtperspektiv s~ri~9er det mat f~Iiljöbalk+~ns hänsynsregler att tillåta skjutning iVättern,

Ett remissyttrande i denna fråga är alltså mycket betydelsefullt. Det kanpåverka utg~n en av länsstyrelsens prövning. Enligt 2 ~ t Nlii~önämn~er~ ösyraSkarabargs reglemente ska sådana ärenden behagdias ►direktionen.

Fii~jaktligen yrkar undertecknad att för~aiiningsrätten gnom lagiighets-prövn~ng upphäver beslutet.

..- r,

n

~ktl'tS~E'C ~i8~~iit~!'1

pers. n r: 480220-51i1Re}asiagaregatan 7544 30 Njochrister.haa~man@~mail.com

- •

Från: Christer haagman <[email protected]>Skickat: den 12 oktober 2073 12:21Till: Registrutar Förvaltningsrätten iJönköping - FJO; Miljönämnden Östra SkaraborgÄmne: Komplettering til! mål nr 4601-13 Enhet 1

- . ~ r'1 -

Överklagande av Mi jönämnden östra Skaraborgs beslut att tillstyrka Försvarsmaktens ansökanom tillstånd till ändrad och utökad verksamhet vid flygskjutmålet Hammaren,2013-09-17, MN § 49, dnr 2073-2933.

Ytterligare ett skäl att upphäva beslutet är det felaktigt formulerade beslutsprotokollet.I protokollets paragraf 49, dnr 2013-2933, finns inte angivet något beslutsunderlag. Det finns dock etttjänstemaiuiaförslag, daterat 2013-08-15, som bland annat kommunicerats via handlingar till mötet iallmänna utskottet i Hjo kommunstyrelse 20l 3-09-04.

I tjänstemannaförslaget står:1. Flygvarv 1 för SK 60 får inte användas.

I protokollet MN § 49 står:1. Flygvarv 1 för SK 60 får endast användas under 2 dagar per år.Det framgår alltså inte av protokollet att det finns ett beslutsunderlag iform av ett tjänstemannaförslag.Det framgår inte heller s~em som yrkat på att nämndens beslut ska ändras i förhållande tilltjänstemannaförslaget och inte heller varför.

Hjo 2013-10-12

Christer Haagman ~~~'~~~-~ ~,g' `tl~~ ~~~~EN1KS-ledamot i Hjo för Miljöpartiet de gröna ''~' ~` ~" ~ ~ -~

Mdlnr: ~~~~~~~Aktbil: _ ~ E ~f~e4:

Radon i utbildnings-lokaler 2013

2013-11-13


PR

OJE

KT

Radon i utbildningslokaler 2013

Sida 1 (2)

Resultat Under hösten 2013 hade vi planerat att granska resultat från radonmätningar för 159 skolor, förskolor och gymnasier i Falköping, Hjo, Skövde och Tibro. Granskningen inkluderar både kommunala verksamheter och de i privat regi. Granskningen av resultat har kunnat genomföras för ca 40 % av verksamheterna. Karlsborg blev medlem i Miljösamverkan 1 januari 2013 och ingår inte i detta projekt.

Verksamhetsutövarna har inför detta projekt uppmanats att utföra mätningar enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSI) "Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radon mätningar i skolor och förskolor". Mätmetodens syfte är att ge en tydlig bild av de radonhalter som eleverna har i sin skolmiljö, genom att ett tillräckligt antal salar mäts utifrån om de har direkt markkontakt eller inte. Socialstyrelsens Allmänna råd om ”Tillsyn enligt miljöbalken – radon i inomhusluft” (SOSF 1999:22) med ändringar (SOSFS 2004:6) hänvisar till att riktvärdet på 200 Bq/m3 gäller efter mätning enligt SSI:s metodbeskrivning. Verksamheterna har även uppmanats att redovisa sina mätresultat i excelformat på ett sätt som gör det möjligt att granska om mätmetoden följts. Salar där eleverna vistas varaktigt ska prioriteras. Om radonhalten överskrider riktvärdet anses den utgöra en olägenhet för människors hälsa.

De privata verksamhetsutövarna i samtliga kommunerna har redovisat sina radonmätningar i hög grad. Av dessa är 17 avslutade då de alla var under riktvärdet och mätts enligt metod. Fem stycken har fått förlängt inlämningsdatum till januari beroende på ny verksamhet, ombyggnationer och att ventilationsanläggningen varit ur bruk. Återstår gör två verksamheter där mätningarna överskrider riktvärdet, och en verksamhet där en enstaka mätningskomplettering behövs för att kunna uppfylla mätmetoden.

Gymnasieskolor i kommunerna finns med både kommunala och privata verksamhetsutövare. Av de tio som finns har sju stycken granskats, fyra av dessa underskrider riktvärdet. Övriga tre kommer att föreläggas om att sänka radonvärden.

Tibro kommun har inte utfört några nya mätningar i sina verksamheter och således inte lämnat in sammanställningar till utsatt datum den 31 maj i år. Det rör sig om 15 verksamheter. Det finns äldre mätningar som inte följer SSI:s mätmetod. Tibro kommun har, efter att granskningen av de olika kommunernas resultat gjorts, beställt mätdosor och kommer att utföra mätningar under eldningssäsongen 2013/2014 och redovisa resultatet av dessa senast den 31 maj 2014.

Falköping kommun har redovisat material för alla sina 38 berörda verksamheter. Det saknas dock uppgifter om antal salar och vilka plan mätningarna är utförda i/på, vilket gör att vi inte kunnat bedöma om mätningarna följer SSI:s mätmetod. Kommunen anger själva att vissa av mätningarna inte följer metoden. Ett möte med Falköpings kommun är inplanerat för att få en helhet i beståndet.

Radon i utbildningslokaler 2013

Sida 2 (2)

I Hjo kommun är samtliga av de tolv redovisade verksamheterna granskade. Samtliga underskrider riktvärdet, men åtta av dessa saknar enstaka mätningar för att uppfylla mätmetoden, och behöver kompletteras under vintern 2013/2014.

Skövde kommun har redovisat 58 verksamheter. Av dessa överskrider 20 verksamheter riktvärdet. Resterande 38 verksamheter har inga överskridanden bland de mätvärden som lämnats in, men kommunen ska skicka in kompletteringar kring uppgifter om var salarna som mätts är belägna, för att kunna granska om mätmetoden följts.

Miljökontorets uppföljning De verksamhetsutövare som ännu inte har redovisat resultat från radonmätningar till oss ska göra det senast den 31 maj 2014.

Återstående kompletteringar kommer att granskas under vintern 2013 och sammanställningar av de nya mätningar som görs under vintern 2013/2014 kommer att granskas under sommaren/hösten 2014.

Vi förelägger de verksamheter med överskridande radonresultat om att de ska sänka radonhalten. Därefter ska de göra nya radonmätningar för att kontrollera att åtgärderna har gett avsedd effekt.

Under 2014 kommer vi att följa upp tidigare förelägganden om att sänka radonhalten.

Nyttan med projektet I Sverige orsakar radon i inomhusluften ca 500 lugncancerfall per år, det är därför viktigt att mätningar utförs så att hus med högar radonhalter kan identifieras. Det finns inga områden eller huskonstruktioner som är helt säkra mot radon. Det enda sättet att ta reda på radonhalten inomhus är därför att göra radonmätningar.

Radon i inomhusluften kan komma från marken, byggnadsmaterial eller radon i dricksvatten. Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt som kan komma in i huset och ge höga radonhalter i inomhusluften.

Projektfakta Projektnamn: Radon i utbildningslokaler Period: September 2013 Antal inspektörer: 2

Kontrollområden: • Radon

Lantbruk 2013projekt 7

Sydöstra delen av Falköpings kommun

2013-11-13


PR

OJE

KT

Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun

Sida 1 (3)

Resultat Planerad anmäld miljötillsyn på lantbruk med djurhållning (över 10 djurenheter) i sydöstra delen av Falköpings kommun under perioden 9 september till 1 oktober 2013.

Antal anläggningar i projektet: 28 st. Samtliga objekt förutom ett besöktes under projektperioden.

En lantbrukare kunde vid inspektionen inte visa upp dokumentation på att hans dieselcistern var besiktigad. Vi uppmärksammade även att en av lantbrukarna behöver förbättra sin uppställningsplats för sin cistern.

Brister i dokumentationen för utförda kemiska bekämpningar i växtodlingen noterades hos en lantbrukare.

En av lantbrukarna saknar godkänd uppsamling av pressvatten från sin plansiloanläggning.

De två C-anläggningar som har kontrollerats, och omfattas av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, har mindre brister i sina egenkontrollprogram.

Miljökontorets uppföljning De brister som rör egenkontroll kommer antingen kräva kompletteringar i form av dokumentation, eller följas upp vid nästa planerade inspektion, som kommer att ske inom tre år. Den lantbrukare som fick anmärkning på sin plansiloanläggning har åtagit sig att åtgärda bristen senast 31 maj 2014. Lantbrukaren som fått anmärkning på sin uppställningsplats för dieselcisternen kommer att få en uppföljande inspektion inom kort.

Nyttan med inspektionen Lantbruk ger många positiva effekter på miljön, såsom naturvård och närproducerade livsmedel. Trots det påverkar all växtodling och djurhållning miljön i viss utsträckning. Utsläpp av näringsämnen från bland annat lantbruket bidrar till övergödning i våra sjöar och hav. Övergödningen bidrar i sin tur till en vattenmiljö där färre arter trivs och till en algblomning som kan vara giftig för djur och människor. Genom säker lagring och anpassad spridning av gödsel minskas utsläppen.

Genom en fungerande egenkontroll kan lantbrukaren själv identifiera och undvika de risker verksamheten utgör på omgivande miljö. Det kan till exempel vara att se till att utrustning som gödselspridare och spruta för kemiska bekämpningsmedel fungerar bra, eller att se till att inte gödsla med mer näring än grödan behöver.

Genom löpande tillsyn kan vi säkerställa att miljölagstiftningen uppföljs och därmed att den negativa påverkan på miljön minskar.

Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun

Sida 2 (3)

Projektfakta Projektnamn: Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun Period: 9 september till 1 oktober 2013 Antal anläggningar: 27 Antal inspektörer: 2 Kontrollområden: • Lagring och spridning av stallgödsel

• Dokumentation • Bekämpningsmedel • Förvaring av diesel • Avfallshantering • Egenkontroll • Animaliska biprodukter (kadaverhantering)

Livsmedelskontroll genom revision hos

tillverkare och kommunala kost-

enheter samt kontroll hos caféer

2013

2013-11-13


PR

OJE

KT

Livsmedelskontroll genom revision samt kontroll hos caféer, 2013

Resultat I detta projekt har revisioner utförts hos 18 stycken livsmedelstillverkare och kommunala kostenheter och inspektioner hos 6 stycken caféer. Kontrollerna visar att verksamheterna har anpassade rutiner och ett bra fungerande system som gör att livsmedlen blir säkra att äta.

Revisionerna i denna sprint har skett på flera olika typer av verksamheter, såsom butik, bageri, ysteri, fiskrökeri, godistillverkning samt kommunala kostenheter. Verksamheterna ställer krav på sina leverantörer av både livsmedel och förpackningsmaterial att de ska uppfylla krav för säkra livsmedel. När det gäller förpackningsmaterial kan företagarna uppvisa dokumentation på att förpackningsmaterialet är anpassat till den typ av livsmedel som det ska användas till.

De allra flesta verksamheter har goda kunskaper om vilken information som behöver finnas i form av märkning på färdigförpackade livsmedel samt på menyer för att inte vilseleda eller lura konsumenterna. Verksamheterna kan uppvisa ingrediensförteckning både för livsmedel de tillverkar själva och för färdigförpackade livsmedel som de köper in.

Alla livsmedel och förpackningsmaterial går att spåra ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan. Verksamheterna kan visa upp dokumentation som talar om från vilket företag en produkt kommer och till vilken verksamhet man har levererat produkter.

Miljönämndens uppföljning Miljönämnden kommer att följa upp märkningen på Skas Skövde.

Nyttan med kontrollen Verksamheterna har fungerande system som leder till säkra livsmedel. Vid revisionerna har systemet testats, vilket har bidragit till att företagarna har fått ökade kunskaper om sina verksamheter. Detta leder även till att eventuella brister i systemen upptäcks och kan åtgärdas. Verksamheterna blir ännu bättre på att säkerställa livsmedelssäkerheten.

Information om kontrollmetoden revision En revision är alltid planerad och inbokad med företagaren. Förenklat kan man säga att revisionen ska utvärdera två saker:

1. Ett fungerande system för säkra livsmedel. 2. Tillräcklig kunskap och förmåga att hantera och utveckla systemet för säkra livsmedel.

I detta projekt har kontrollområdena råvaror och förpackningsmaterial, information (redlighet, märkning, presentation) samt spårbarhet reviderats. Råvaror och förpackningsmaterial Vi går igenom med företagaren att det finns en rutin, att den följs och är ändamålsenlig. Råvaror som används vid bearbetning av livsmedel ska inte innehålla parasiter, mikroorganismer, giftiga eller främmande ämnen som kan göra slutprodukten otjänlig. Material, till exempel förpackningsmaterial och köttråg, som ska komma i kontakt med livsmedel ska vara lämpliga för detta.


Information (redlighet, märkning, presentation) När det gäller redlighet ska företaget försäkra sig om att informationen om produkterna, i form av märkning, ingrediensförteckning, menyer etc. är tillräcklig och korrekt för att inte vilseleda eller lura konsumenterna. Spårbarhet Företaget ska ha ett system för spårbarhet och kunna återkalla produkter. Det ska gå att spåra en produkt från råvarukälla till färdig produkt. Spårbarheten ska omfatta material som ingår i eller kommer i kontakt med livsmedlet. Företaget ska även ha rutiner för att återkalla hälsofarliga eller potentiellt hälsofarliga produkter. Effektiva rutiner för tillbakadragande är centralt för att undvika skada på konsumenten i samband med larm eller allvarliga fel på en levererad vara.

Projektfakta Projektnamn: Märka och spåra, café 2013 Period: 23 september till 18 oktober 2013 Antal anläggningar: Revisioner: 13. Revision av märkning: 5. Caféer: 6. Antal inspektörer: 2 stycken Kontrollområden för caféer:

• Infrastruktur, lokaler och utrustning • Råvaror och förpackningsmaterial • Säker hantering, lagring och transport • Hantering av avfall • Skadedjurbekämpning • Rengöring • Temperaturer • Information • Spårbarhet

Kontrollområde vid revisioner

• Råvaror och förpackningsmaterial • Information • Spårbarhet


Bilaga 1. Anläggningar som kontrollerats Hjo Almnäs Bruk AB Hjo kommun, kostenheten Ica Supermarket Karlsborg Klangahamns Fiskrökeri Falköping 1950’s coffee and lunch filial Bringwell Sverige AB Café Tant Brun Falköpings kommun, kostenheten Ica Maxi Mössebergsbagaren Åslebönan AB Skövde Böja-Bagar’n AB Coop Forum restaurang och butik Euro-baguette Grahns konfektyr AB Skövde kommun, måltidsservice Skövde kommun, omvårdnadsnämnden Ica Kvantum Skas Skövde, kök/personalmatsal/café Skövde soldathem Stellas lekland Tidans loppis Totte Gott Tibro Tibro kommun, kostenheten

Fordonstvättar och bensinstationer

2013

2013-11-13


PR

OJE

KT

Fordonstvättar och bensinstationer 2013

Sida 1 (3)

Resultat Resultatet av projektet visas i stapeldiagrammet här nedanför. Fokus har legat på oljeavskiljarens kvalitet samt genomförd 5-årskontroll. I samband med inspektionen följdes även brister från 2012 års inspektioner upp.

Resultatet visar att få verksamhetsutövare har tillräcklig kunskap om sina oljeavskiljare. Enbart 4 verksamheter av de 44 som ingick i sprinten har utfört 5-årskontroll på sina oljeavskiljare. Uppföljningen visade att verksamheterna blivit bättre på sin egenkontroll och då främst kemikalieförvaring.

Miljökontorets uppföljning 2013 års tillsyn kommer att följas upp med informationsbrev till alla verksamhetsutövare som har oljeavskiljare. I brevet kommer vi att informera om kommande krav på 5-årskontroll samt försöka motivera verksamheterna att frivilligt genomföra 5-årskontroller.

Nyttan med inspektionerna Fordonstvättar och bensinstationer är båda verksamheter som potentiellt kan orsaka stor skada på miljön. Oljeavskiljaren är ofta det sista hindret innan vattnet rinner ut i dag- eller spillvattennätet. Det är därför mycket viktigt att verksamhetsutövarna har god kontroll på sina reningsanläggningar.

För att anläggningarna ska ha en god rening är det viktigt att oljeavskiljaren:

- är tät - är rätt dimensionerad - har funktionella larm - töms regelbundet

Om verksamhetsutövaren inte har kontroll på punkterna som nämnts ovan finns stor risk för spridning av föroreningar till mark och vatten.

15 13 18

38

6

44 44 Resultat


Sida 2 (3)

Projektfakta Projektnamn: Fordonstvättar och bensinstationer Period: V 36 - 41 Antal anläggningar: 44 Antal inspektörer: 3 Kontrollområden: • Uppföljning av brister vid 2012 års inspektioner

• Verksamhetens kunskap om sina oljeavskiljare • 5-årskontroll på oljeavskiljare

Bilaga Anläggningar som kontrollerats


Sida 3 (3)

Bilaga

Anläggningar som kontrollerats

PREEM Tibro FLOBY BENSIN O TRANSPORT (BTM) OK-Q8 Hjo OK-Q8 AB Skövde OK-Q8 AB Tibro OK-Q8 Falköping Östermalms Biltvätt Br Larssons bilverkstad AB Motell Ålleberg AB Nobina Sverige AB (f.d. Swebus AB) F Nobina Sverige AB (f.d. Swebus AB) S Bilia personbilar AB Bilia Personbilar AB Retail Falköping AB Statoil Sverige AB, Falköping Stefan i Skövde AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Skövde Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Falköping Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Tibro Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Hjo Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Skövde Jolin AB, Skövde

St1 Energy AB, dieselcistern vid LBC St1 Skövde St1 Sverige AB, Hjo Leka AB Skövde St1 Energy AB, Skövde St1 Sverige AB, Skövde St1 Sverige AB, Tibro St1 Sverige AB, Falköping Heifos 7-52 Biltvätt AB JET automatstation, Skövde Timboholm 4 JET automatstation, Skövde Preem Skövde Bensin & Oljor i Skövde AB St1 Sverige AB, Falköping St1 Sverige AB, Falköping Preem petroleum AB Preem petroleum AB/Såifa dieselanl Preem (Bangårdsgatan 11) AutoSpa Fordonstvätt Tibro bil el och diesel AB Tidans Bensin och Kiosk

Documents

Stankböter