Strategisk samverkan för starkare konkurrenskraft

Vinnova, Almedalen 2012

Pontus BraunerhjelmVd Entreprenörskapsforum, professor KTH

Tidigare erfarenheter• Samverkan mellan näringslivet och akademi varierat

över tid och mellan universitet/högskolor. Positiva effekter på innovation i (större) företag (Broström och Lööf 2008)

• .• Forskare i regel positiva, mer etablerade är mer

aktiva. ”Nya” universitet mer involverade i ”mjuk” samverkan, äldre mer i FoU-samarbeten, patentering, etc. (Braunerhjelm 2007, 2009,Wahlbin och Wigren 2007)

• Tydligast inom naturvetenskap, teknik och medicin – verkstads- och läkemedelsindustrierna.

• Nya former för samverkan, kunskapsöverföring och innovation: Nätverk, team, integrerande tekniker, nätbaserade (”molnet”), specialiserade FoU-leverantörer, starka globala klustermiljöer

• Tillväxt och välstånd skapas i samspelet mellan kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring

FoU och tillväxt, 2001-2009, 33 länder

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0

Real

GD

P gr

owth

, per

cent

Expenditures on R&D in relation to GDP, percent

Källa: Braunerhjelm 2012

EU:s innovationsindex och BNP-tillväxt per capita (PPP), EU25 2006-2011

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Gro

wth

rate

GD

P p

er

cap

ita, p

erc

en

t

Innovation Performance Index

Source: Braunerhjelm (2012). Data from EU– Pro Inno Europe, 2011 and OECD

EU:s innovationsindex och BNP-nivå per capita (PPP), EU25 2006-2011

0

10

20

30

40

50

60

70

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

GD

P p

er

cap

ita,

1,0

00 U

SD

Innovation Performance Index

Luxembourg

Source: Braunerhjelm (2012). Data from EU – Pro Inno Europe, 2011 and OECD

Num

ber of

rese

arch

ers (

FT

E),

(th

ou

san

ds)

Källa: Braunerhjelm (2012). Data från Eurostat,Unesco and Penn world table 7.0

Forskare1000-tals

Samverkan för tillväxt och nyttiggörandeSamverkan kanal för att bygga ny kunskap, överföra och tillämpa

kunskap - driver tillväxt och välstånd genom att:

• Utbildningssystem förser individer/samhället med relevant kompetens

• Sysselsättning/kunskap fördelas effektivt på olika

branscher/företag

• Kunskap/forskning omvandlas till samhälleliga nyttigheter genom entreprenörskap, intraprenörskap och innovation

• Samverkansprojekt, tillämpningar, grundforskning – ingen motsättning

• Globala konkurrensen hårdnar – utmanar vår självbild om Sverige som en ledande kunskapsdriven ekonomi

Entreprenöriellt anställda och TEA i innovationsdrivna ekonomier, 2011

Forskarnas syn på universitetens stödformer

0

20

40

60

80

100

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

It should reconsider the goal of itsactivities

The holding company works well I do not know what the holdingcompany does/It does not

succeed in clarifying what kind ofsupport it can offer

Per

cen

t

The commercialization took place in a firm where the researcher hads no proprietary interest

The commercialization took place in a firm where the researcher has proprietary interest or is the soleproprietor

Källa: Braunerhjelm (2009)

Betydelsen av storföretag - AstraZeneca

• AZ – 15% av privata FoU-investeringar (14 mrd kr), 20% av sysselsatta PhDs i FoU i privat näringsliv, 60% av sysselsättning i läkemedelsindustri, >30% av total nettoexport (5% av varuexport), licensintäkter/royalties 17,5 mrd kr

• FoU-manår motsvarar Karolinska Institutet, FoU-samarbeten i paritet med ett regionalt universitet

• Är ett ”ankare” i det svenska medicin- och biotekklustren – hemmamarknadslänkar försvagats, utlandslänkar stärkts

• Ca 350 forskningssamarbeten, 70-130 i Sverige

Innovationspolitiskt ramverk

Kunskaps-förstärkande

Kunskaps-omvandlande

Kunskapskritisk massa

Politikområde

• Utbildning

• Forskning – prioritering?

• Universitetsbaserat företagande

• Autonomi, finansiering

• IPR

• Rörlighet

• Evaluering

Politikområde

• Entreprenörskap

• Konkurrens, regleringar

• Gaseller, FDI

• Internationalisering

• Länkar universitet

• Offentlig sektor

• Rörlighet, institut

• VC, patent

Politikområde

• Rörlighet

• Infrastruktur, PPP

• Universiteten– lokala effekter

• Samverkan

Källa: Braunerhjelm m fl (2010), En innovationspolitisk strategi, www.entreprenorskapsforum.se

Ett innovationspolitiskt ramverk

• Högkvalitativ utbildning och forskning – världsklass, kvalitetskriterier. Entreprenörskapets pedagogik - involvera studenter i innovationsprocessen

• Få SMF företag involverade i innovation, positiva kassaflöden och eget kapital nödvändigt för uthållig innovationsverksamhet. Statens roll.

• Svensk högteknologi – 8 företag central viktiga!

• Samverkan näringsliv/högskola: Stärk länkarna mellan högskola/universitet och näringsliv, avsätt medel för samverkansuppgiften, incitament, autonomi/specialisering, tydlighet. Använd industriforskningsinstituten.

• Samverkan mellan högskolor: (innovationskontor), mellan näringsliv/högskola

• Samverkan kräver specifik kompetens: Stärk högskolornas professionalitet, finansiering, kultur, incitament.

• Samverkan kräver samsyn högskola, näringsliv och nationell politik: Innovationsupphandling, skatter (innovationsboxar, optioner, kapitalbeskattning)

Figure 1: Expenditures on R&D and economic growthin 29 OECD countries 1981-2000

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

0.0% 0.5% 1.0% 1.5% 2.0% 2.5% 3.0% 3.5% 4.0%

R&D as percentage of GDP

Gro

wth

ra

te o

f G

DP

Source: OECD Statistical Compendium on CD, 2002:2.

Ireland 1999

Sweden 1997

Japan 1995

USA 1997

Germany 2000

Denmark 1999

Patent ansökningar 1995-2009

Japa

nU.S

.

EU15

China

Kore

a

Russia

Canad

a

Isra

el

Indi

a

Brazil

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

450000

Förväntad jobbtillväxt 2011

0

2

4

6

8

10

12U

SA

Aust

ralie

n

Före

nade

Ara

bem

irate

n

Taiw

an

Nor

ge

Tjec

kien

Ned

erlä

nder

na

Gre

klan

d

Kore

a

Irla

nd

Sing

apor

e

Schw

eiz

Port

ugal

Stor

brita

nnie

n

Finl

and

Sver

ige

Fran

krik

e

Span

ien

Slov

enie

n

Tysk

land

Belg

ien

Dan

mar

k

Japa

n

Proc

ent

Förväntade jobb, 20 eller fler Förväntade jobb, 5-19 Förväntade jobb, 0-4

Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2011.