Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Lathund till föreläsningen Presentationsteknik
Vid Linköpings universitet finns Språkverkstaden (se personalen ovan) där vi
ger stöd i muntlig och skriftlig framställning. Samma personal arbetar också som
lärare i svenskämnets retorikkurser. Välkommen om du vill utveckla dig som
skribent eller talare!
Presentationsteknik
Se inte retoriken som en konst utan se det som en förmåga du kan utveckla! Ska
du bli bra på något måste du öva, oavsett talang.
Talets olika delar
1. Intellectio (vad göra?)
2. Inventio (vad ska jag ta upp?)
3. Dispositio (vilken ordning?)
4. Elocutio (vilket språk?)
5. Memoria (hur lära?)
6. Pronuntiatio och actio (hur framföra?)
Talets olika delar ovan innebär de olika stadierna i ett tal, från planering till
framförande. Slarva inte med förberedelserna utan börja i god tid. Varje del är
viktig.
Hur börjar man skriva ett tal?
Börja gärna med att brainstorma om ämnet du ska prata om. Ringa sedan in vad
som är viktigt och numrera så att du får en preliminär ordningsföljd. Det är
viktigt med intressanta exempel som fångar publiken och som understryker och
förklarar det du vill ha fram. Är du forskare och vill att din publik verkligen ska
bli intresserad så plocka fram resultat som fascinerat dig och förklara varför.
Vad kan resultaten leda till? Skriv sedan ett fullständigt manus på talspråk och
läs igenom några gånger.
Börja i god tid (inventio)
• Brainstorma först
• Använd egna, aktuella exempel
Ring en vän och testa dispositionen på hen för att se om det är begripligt och
pedagogiskt. Vad publiken kan sedan förut och vad de vill veta om ditt ämne är
det du hela tiden ska ha i tankarna vid talets tillblivelse. Kontrollera hur lång tid
ditt material tar att genomföra. Stryk sådant som hamnar utanför ämnet, fundera
hela tiden över syftet med det du vill säga och vilka du möter.
Själva talet
• Inledning
• Huvuddel
• Avslutning
Ett tal bör alltid ha ovanstående delar och detta upplägg finns i i stort sett all
mänsklig kommunikation. I inledningen kan du gärna ställa en fråga, påstå något
eller berätta en historia, gärna på ett humoristiskt sätt. Det kan vara en händelse
du varit med om som väcker ett intresse eller skapar välvilja för dig som person.
I inledningen bildar sig publiken en uppfattning om dig som person och talare så
speciellt om du är ny för publiken är det bra att inte börja direkt med budskapet.
Det du inleder med behöver inte ha med föreläsningen att göra, utan har som
syfte att få publiken välvilligt inställd till dig. Kan du fånga något som händer i
stunden ger det ett spontant och avslappnat intryck. Att göra sådana oplanerade
kommentarer blir lättare ju mer erfarenhet man får.
Huvuddel
I huvuddelen bör de intressanta exemplen komma och dispositionen ska vara
logisk så att det blir lätt att förstå. Verklighetsanknytning är också relevant att
tänka på många gånger om det handlar om något tekniskt avancerat. Förstår man
vad en avancerad uträkning är till för, t.ex. hållfastheten i en bro, är det både
lättare och mera intressant att försöka förstå. En lagom nivå, både på innehåll
och språk, är jätteviktig för att publiken ska ta till sig ditt budskap. Genom
dialog och humor kan du få med dig publiken och lyckas du skapa ett öppet
klimat där publiken vågar ställa frågor finns alla chanser till att publiken ska
förstå och köpa det du säger. Tänk återigen på syftet med ditt tal och vilka som
lyssnar på dig just denna gång. Anpassa exempel, språk och nivå efter dessa.
Huvuddel
• Intressanta exempel
• Logisk disposition
• Lagom nivå
• Dialog och humor
Dialog och frågor
Du kan skapa dialog med publiken på många olika sätt. Ett sätt kan vara att du
redan innan presentationen drar igång småpratar lite med några i publiken. Du
kan också börja med att ställa en fråga till publiken redan som inledning. Om du
till exempel är på en idrottsmässa och ska ha en inspirationsföreläsning om
klättring och ämnet inte är känt för publiken, kan du gärna ha med lite utrustning
och låta publiken gissa vad de olika sakerna är för något. ”Vad tror ni jag ska
prata om nu när ni ser dessa skor …” Ska du prata om en författare eller en bok,
kan du hålla upp boken och fråga om någon känner till just den boken. Får du
svar kan du sedan följa upp det lite kort och ev. återkomma någon gång under
talet. Att skapa dialog gör du också genom att bjuda in publiken till att ställa
frågor och komma med synpunkter redan inledningsvis. Visar du dessutom att
du ser när någon i publiken ser ut att fundera över något eller som att hen vill
komma till tals, visar du också att du är här för dem och engagerad i att de ska ta
till sig budskapet.
Ett bra exempel på hur man inte ska ställa en uppföljningsfråga är: ”Hänger ni
alla med?” Då kan det vara svårare för någon i publiken att sticka ut och
”erkänna” det. Säg istället: ”Det här kan vara lite krångligt. Är det någon nu som
inte hänger med i detta resonemang?” Och titta ut över publiken och fånga upp
och red ut oklarheter.
Interaktion med publiken går till viss del planera redan när du skriver ditt
manus. Jag gör ofta små stjärnor i manus när jag ska låta publiken diskutera
något eller om jag ska ställa en fråga till dem. Be dem kanske att fundera över
något eller prata två och två om något som du sedan vill följa upp och diskutera.
Här får du tänka på att de inte alltid känner varandra.
• Klargör när du vill ha frågor
• Ge åhörarna tid
• Repetera frågan
• Var lugn även vid kritiska frågor
? ? ?
Klargör gärna när de kan ställa frågor och om du själv frågar dem något så ge
dem lite tid att fundera. Repetera eventuellt frågan så att alla hör och när du
svarar så tänk att du inte har en dialog med bara den personen utan med hela
publiken. Om du skulle få frågor av lite mer kritisk karaktär så behåll lugnet och
försök att bemöta frågan på ett sakligt sätt även om du inte direkt kan besvara
den. Politiker får träning i sådant. Fundera gärna innan, över tänkbara svar på de
frågor som du själv ställer till publiken. Hur noggrann du ska vara med den
typen av förberedelser beror förstås på vilken rutin och säkerhet du har. Är du
ovan och osäker kan en sådan förutseende planering göra dig tryggare.
Avslutning
Påannonsera avslutningen och återkoppla gärna till inledningen så att du knyter
ihop hela föredraget. Tänk på att inte hålla på för länge när du väl har börjat
runda av. Denna del är mycket viktig att planera så att du vet när du kommer dit
vad du ska säga och hur du ska agera. Det är ofta bra att ha med källor till
innehållet och kontaktuppgifter till dig, ifall någon vill ställa frågor efteråt. Låt
inte talet rinna ut i sanden och säga: ”Ja det var väl typ allt jag hade …”
Avslutningen (peroratio)
Ofta avslutas ett föredrag med möjlighet för publiken att ställa frågor. Förbered
gärna själv någon fråga eller ett tillägg som du kan förtydliga ifall publiken inte
riktigt kommer igång. Avsluta sedan med någon sorts kommentar eller
uppmaning och tacka för dig.
Om du ska övertyga
Logiska argument och resonemang samt siffror och statistik är effektfullt men
ofta blandar man dessa med pathosargument: argument som väcker känslor.
Logos … (fakta/bevis)
Pathos … (känsloargument)
Du kan påverka publikens känslor genom att ta upp specifika fall som väcker
t.ex. medlidande, glädje eller rädsla och du kan också röra publiken genom att
själv visa känslor.
Ethos är svårare att förklara men det handlar om talarens trovärdighet,
utstrålning och personlighet. Det går att höja sitt ethos genom att anta rätt
framtoning för sammanhanget och genom att visa att man är kompetent och vet
vad man talar om. Att visa ödmjukhet och att lyssna på publiken kan också vara
ett sätt att höja sin trovärdighet. Fundera gärna över om du har några förebilder
inom retorik och varför. Det kan handla om en politiker, en programledare, en
komiker eller kanske en familjemedlem. Kanske kan du själv inspireras av en
duktig talare?
Vem talar du till?
Målgruppen är mycket viktig att ta hänsyn till då du skriver ditt tal. Ta reda på
så mycket du kan om målgruppen, ålder, kön, yrkeskategori. Fundera över vad
de kan om ditt ämne och vilka känslor ditt ämne eventuellt väcker. Försök att
anpassa dina exempel efter publiken. Vid en okänd publik får man ta mera
generella exempel.
Målgrupp (se med publikens ögon på saken)
Anpassa språket efter publiken så att de förstår. Använder du ett fackspråk eller
mycket förkortningar inför en oinsatt publik? Fundera över om det finns vettiga
alternativ eller se till att förklara dem för publiken.
Språket (elocutio)
• Förklara svåra ord
• Använd gärna metaforer för variation (högtidstal)
Anpassa språket
Humor
Använd humor så ofta det går. Det behöver inte vara så avancerat utan kan
handla om att ha tänkt till kring bilder och andra hjälpmedel. Självklart ska det
upplevas relevant i sammanhanget och publikens möjligheter att ta till sig
budskapet får inte störas. Du kommer att få en bra effekt av ganska enkel humor
eftersom ingen förväntar sig humor på ett ”vanligt” föredrag. En komiker har
helt andra krav på sig. Nedan ser du bildexempel från läkarstudenters föredrag
om stress och eget exempel från föredrag om svårigheten att fånga publikens
intresse i allt övrigt tankebrus som förekommer hos människor.
Manus och memoria (hur du lär in talet)
Hur skriver du manus? Fundera över hur du brukar göra och fortsätt så om det
fungerar bra. Om inte bör du, som nämnts tidigare, skriva ner allt ordagrant först
och efter några genomläsningar skriva stödord på smålappar som du numrerar.
Skriv gärna på talspråk och tänk på att manuset inte ska märkas i framförandet.
Du ska kunna innehållet så bra att det bara ska finnas där som stöd ifall att du
kommer av dig. Läs manuset högt många gånger om du är ovan, och testa olika
formuleringar.
Manus
Manus – åhörarkopior
Om du använder ett bildspelsprogram är det bra att skriva stödorden på
åhörarkopior. Då ser du i dina papper vilken bild som kommer härnäst. Öva
sedan talet så mycket att du kan prata fritt och inte blir bunden till manuset. Här
slarvar många och tänker att det löser sig. Det gör det inte! Är du inte en mycket
van talare så gör klart talet några dagar innan framförandet och låt det vila och
träna sedan igen tills att du känner att det fungerar riktigt bra. Om du gör så
minskar också nervositeten.
Är du väl förberedd minskar förekomsten av utfyllnadsljud som ofta kommer
vid funderingar om vad du ska prata om härnäst.
Pausljud
Försök att undvika utfyllnadsljud och gör tysta pauser. Markera gärna i manus
var du ska ta lite längre pauser. Detta gäller i högsta grad om du är snabbpratare
till vardags. Det kan vara svårt att ta ner sitt taltempo men kanske lättare att
tänka på pauserna. Tänk på att publiken måste orka hänga med i samma tempo.
Pauser ger tid både för publiken att ta in vad du just sagt och för dig att tänka
efter vad du ska säga härnäst.
Kroppsspråk och kläder
Ett naturligt kroppsspråk höjer talarens ethos och understryker det som sägs. För
den nervösa talaren kan det vara svårt med kroppsspråket och kroppen kan i
vissa fall mera upplevas som ett stort hinder än en tillgång. Tyvärr fungerar det
inte att stå hemma framför spegeln och träna på kroppsspråket utan det kommer
automatiskt när du blir mera bekväm i talarsituationen. Som en hjälp tills detta
sker kan du hålla i manus om det känns bra. Du behöver inte använda manuset
för det. Om du inte vill hålla i något kan ovanstående utgångsställning (högra
bilden) vara bra. Då kan du gestikulera när du vill men händerna har ändå en
trygg plats att återvända till. Det blir inte ett låst kroppsspråk på det sättet som
det blir om du t.ex. korsar armarna runt dig. Om du använder ett bildspels-
program har du fjärrkontrollen att hålla i. För inspiration till ett säkrare
kroppsspråk, titta gärna på Amy Cuddys föreläsning om kraftfulla poser:
https://www.ted.com/talks/amy_cuddy_your_body_language_shapes_who_you_
are?language=sv
Klädseln har också betydelse för hur publiken ska uppfatta dig (ethos) och ditt
budskap. Din klädsel bör inte vara så uppseendeväckande att det tar
uppmärksamheten från budskapet. Reklam som är irrelevant, skrikiga färger, en
för kort tröja så att magen skymtar tillför inget, utan leder troligen
koncentrationen bort från ämnet. Välj kläder som är passande för situationen och
som du känner dig bekväm i.
CMTS
Publikkontakt
Ögonkontakt med publiken är mycket viktigt. Du behöver inte titta rakt in i varje
åhörares ögon men helst bör du få varje åhörare att i alla fall uppleva att du tittar
på dem. Det kan du göra ganska flyktigt och låta blicken svepa över publiken
utan att fastna på någon enskild. För att underlätta detta om det är jobbigt kan du
redan innan ditt föredrag småprata lite med de som kommer tidigt. Med
ögonkontakt visar du att du inte är rädd för publiken och att du vill ha kontakt
med dem. Ofta blir det lättare att ha bra ögonkontakt med publiken om du
regelbundet bjuder in dem till dialog som vi tidigare har pratat om.
Ögonkontakt
Hjälpmedel
Hjälpmedel
Källa: Bo Renberg
Fundera över vilka hjälpmedel som bäst förtydligar och förstärker ditt budskap.
Väljer du ett bildspelsprogram och behöver t.ex. projektor så se till att det finns
tillgängligt dagen för föredraget. Ha också reservmaterial ifall tekniken strular,
USB-minne, på mejl eller i ett moln. Tänk på att det fortfarande är du som är
viktigast. Publiken får inte hamna i konflikt på så sätt att de måste välja om de
ska lyssna på dig eller läsa en massa text på duken. Ett bildspel ska hjälpa – inte
försvåra och därför bör du mest använda bilder, tabeller och figurer istället för
en massa text som publiken ska läsa.
Man skuttar iväg till sitt stimulerande arbete
Se till att förenkla de bilder och figurer du väljer. Tänk hela tiden på publiken
och vad de behöver veta. Om du måste använda en bild med mer information än
vad som behövs (se höger bild ovan) så lotsa dem igenom bilden och visa dem
vad de ska läsa eller titta på. Du kan också göra det med hjälp av animeringar
(t.ex. ringa in eller använd olika färger, pilar), pekpinne, muspekare, laserpekare
m.m.
Nervositet
Många lider av talängslan (ca 25 % av svenskarna) men det går till stor del att
träna bort. En del får dock lägga ner enormt mycket arbete på att få ner sin
nervositet. Noggranna förberedelser och regelbunden träning, praktiskt och
mentalt hjälper. Våga tala-kurser finns på de flesta universitet och du kan läsa
min bok (nedan) som är en handbok i ämnet och som ger tips på mentala och
praktiska övningar.
https://www.studentlitteratur.se/#9789144067797/Tal%C3%A4ngslan
Orsakerna till nervositeten varierar men knappa förberedelser, för dåliga
kunskaper i presentationsteknik eller låg självkänsla är några. Att en person står
och talar inför många är en ganska onaturlig situation och publiken ger inte
samma gensvar till talaren som då du pratar med enbart en person. Förväntan är
också att talaren ska tala och publiken ska vara tyst. Att inte få något gensvar
och att höra sin egen röst är något som du måste vänja sig vid. Detta kan man
dock styra som talare. Känner du dig tryggare om du låter publiken vara delaktig
så låt dem vara det. Då kan du se dem mera som en samtalspartner och det är
också ofta mer pedagogiskt.
De fysiska reaktionerna vid nervositet har att göra med en ursprunglig instinkt
att vi ska fly eller fäkta, vilket vi behöver fysiska krafter till, i en farlig situation.
Denna energi behövs dock inte om vi ”bara” ska prata inför en grupp människor.
Hur brukar du känna i olika talsituationer och vad brukar du göra när de fysiska
reaktionerna kommer? Bara att känna till sina egna reaktioner kan minska
nervositeten men mycket träning behövs också. Fundera över dina tankar då du
drabbas. Är de realistiska? Kan du fokusera på någon mera behaglig känsla? Lär
dig medveten närvaro så att du kan fokusera på ditt tal och din publik istället för
nervositeten och hur du ska uppfattas. Det finns gott om bra mindfulness-appar!
Candra Karlholm har gjort några inläsningar som kan rekommenderas.
https://candrakarlholm.com/
Tänk också själv gott om publiken och tänk på att de allra flesta som du möter är
vänligt inställda.
Avslutningsvis finns det mycket bra litteratur om du vill fördjupa dig i ämnet
retorik! https://old.liu.se/ikk/retorik?l=sv
Till sist (conclusio)
• Förenkla och utgå från publiken
• Publiken är vänligt inställd
• Använd humor och dialog
• Använd lämpliga hjälpmedel
• Håll tiden och var förberedd
• Träning ger färdighet!
• Inledning – huvuddel – avslutning