Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning 26.9.2011 Paula Klami-Wetterstein

22.04.23 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1

Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen

Föreläsning 26.9.2011Paula Klami-Wetterstein

([email protected])


1. Syftet med presentationen1. Syftet med presentationen

att ge de studerande en bild av 1) vad rättsvetenskapen innebär och 2) hur man borde studera för att få maximal nytta av rättsvetenskapliga studier metodfrågor behandlas endast allmänt och på en mycket ytlig nivå

– t.ex. de grundläggande begreppen gällande rätt, rättsvetenskaplig metod, juridisk argumentation: ingen teoretisk diskussion– men: det nödvändiga sambandet mellan vad som avses med rättsvetenskap och studier i rättsvetenskapliga ämnen– kursen Allmän rättslära, 5 sp (inom ämnesstudier)


””Nu skulle vi behöva någon Nu skulle vi behöva någon som kan juridik...” som kan juridik...” ”650 jobb på slaktlistan när Nordea sanerar. –

Fackförbundet säger att Nordea inte har sakliga grunder för en enda uppsägning.” (HBL 29.8.2011)

”Grankulla hoppas på undantagsbeslut från statsrådet för att bevara sin självständighet.” (HBL 30.8.2011)

”Utskott: Vanhanen begick tjänstefel.” (HBL 16.2.2011)

“Domstolsbeslut: Lokapojat får inte hantera sopor.” (HBL 15.2.2011)

”Beslut om möjliga ersättningar för barn och unga som insjuknat i narkolepsi kommer i höst.” (ÅU 15.7.2011)

“Concerned at ongoing violence, Ban urges return to rule of law in Tunisia.” (www.un.org 18.1.2010)

UN court orders Cambodia and Thailand to remove troops from around temple site. (www.un.org 18.7.2011)


2. Vad gör man inom 2. Vad gör man inom rättsvetenskap?rättsvetenskap? rättsvetenskaplig forskning (inkl. studier

i rättsvetenskapliga ämnen) – praktisk rättstillämpning (t.ex. en tingsdomare)

syfte eller uppgift: att skapa rationella lösningsmodeller

en uppgift kan vara att systematisera och tolka gällande rätt

jfr naturvetenskaper: orsak – verkan (kausalsamband)

en tolkningsvetenskap juridisk argumentation På vilka

grunder framställer man en viss tolkningsproposition?


EXEMPEL: ETT RÄTTSLIGT EXEMPEL: ETT RÄTTSLIGT AVGÖRANDEAVGÖRANDE PREMISS 1 (allmän regel): ”Den som

genom att utnyttja sin ställning förmår en person som [- -] är synnerligen beroende av gärningsmannen, till att företa en sexuell handling, skall för sexuellt utnyttjande dömas till böter eller fängelse i högst fyra år.”

PREMISS 2 (faktabeskrivning): A har genom [- -] förmått B att...”

SLUTSATS: A skall dömas...




Olika sätt att närma sig Olika sätt att närma sig problemproblem uppsägning av ett arbetsavtal av

ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker– en empirisk undersökning där man

samlar in en korpus med 500 fall där arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtal genom att åberopa dylika grunder men: Vad är ”gällande rätt”? (vilka är grunderna, jfr vilka bör grunderna vara?)

– en rättsdogmatisk metod


Några ord om rättskällorNågra ord om rättskällor

vid juridisk argumentation är man bunden vid rättskällor

olika uppfattningar om graden av bundenhet samt om det hierarkiska systemet

exempel: Aarnios och Peczeniks modeller (”skall” lag; sedvana”bör” lagstiftarens syfte;

rättspraxis”får” t.ex. komparativa argument;

doktrin; olika sakargument)


3. Tre råd: läs, läs, läs!3. Tre råd: läs, läs, läs!

juridiken är ett utpräglat läsämne en lång tradition (glossatorer, medeltida

jurister randanmärkningar på romerska texter)

särskilt viktigt i början av studierna FAQ 1: ”Varför måste man läsa utantill?”

– för att få en systematisk helhetsbild– Vad är det som skall tolkas?

529–534 1100–1200

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Decretals_glossa.jpg

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Digesto_01.jpg


Att studera juridik handlar om att 1) lära sig detaljer och att 2) placera dessa detaljer i systematiska helheter.– exempel: jämkning av avvittring enligt ÄL

103 b § Juridiken kräver en viss precision;

lästekniken måste anpassas för detta krav.– närläsning (men: individuella tekniker)

FAQ 2: ”Kan man klara av tenten genom att endast kunna författningarna?”– Nej!– ”gällande rätt” ≠ lagtexter– exempel: 103 b § i äktenskapslagen: ”

Avvittring kan jämkas, om den annars skulle leda till ett oskäligt resultat eller till att den ena maken skulle få en obehörig ekonomisk fördel.” ???


4. Om undervisningens roll i 4. Om undervisningens roll i inlärningsprocesseninlärningsprocessen Om juridiken är ett läsämne, hur

kan undervisningen bidra till inlärningen?

obs. Man kan inte mata in kunskap! – interaktion


FAQ 3: ”Varför har vi inte mera rättsfallsanalyser på grundkursen?”– komplexa system som måste

behärskas innan man kan börja analysera rättsfall

– inom ramen för grundkursen används rättsfall som exempel (så att läraren lyfter fram det väsentliga)

– jfr Förmögenhetsrätt: material på Moodle (läses innan föreläsningen)


5. Några ord om 5. Några ord om svarsteknikensvarstekniken Ett dåligt resultat beror sällan på dålig

svarsteknik; oftast är det fråga om bristfälliga substanskunskaper!

direkta frågor ett strukturerat essäsvar med inledning, avhandling och avslutning– Men: inledningen bör vara kort och handla om

det som uttryckligen frågas. (t.ex. Säljarens skadeståndsansvar, jfr ansvarsgrund)

Presentera först huvudregeln och sedan eventuella undantag.

Var exakt med begreppsapparaten! – Slarvfel (?): borgenär/borgensman– Utjämning/avvittring/jämkning

exempel på fråga: ”Redogör för förutsättningarna för återbäring av obehörig vinst samt för hur vinståterbäringen genomförs.”


Utgångspunkten är att man strävar efter att återställa situationer där någonanses ha fått en obehörig fördel på en annans bekostnad.

De grundläggande förutsättningarna för återbäringen av obehörig vinst är följande: 1. Mottagaren har fått en fördel. 2. Fördelen är obehörig (saknar rättsgrund).3. Utnyttjandet har skett på en annans bekostnad.

Den fördel som mottagaren har fått kan bestå av ökning av egendom, men också i en minskning av skulder eller en inbesparing av utgifter. Även obehörigt nyttjande kan betraktas som en fördel.

Att fördelen saknar rättsgrund innebär att det inte föreligger någon sådan förpliktelse på vilken prestationen kan grundas.

Återbäringen förutsätter även att det mellan nyttan och prestationen föreligger ett kausalsamband dvs. att det är fråga om en enhetlig förmögenhetsöverföring.

Vinståterbäringen kan genomföras som en penningprestation eller, om nyttan gäller en sak, som en naturaprestation. Det kan vara svårt att räkna återbäringsbeloppet eftersom det inte finns enhetliga bestämmelser om den tidpunkt enligt vilken värdet på återbäringen skall räknas. Värdet kan ha förändrats avsevärt. Enligt huvudregeln skall en obehörig vinst – trots eventuell inflation – återbäras till nominellt värde.

Det finns inte heller några allmänna bestämmelser om huruvida innehavaren av den obehöriga fördelen borde betala (löpande) ränta på återbäringsbeloppet.

Återbäringen kan bli föremål för jämkningsprövning. En allmän förutsättning för att återbäringsbeloppet skall kunna jämkas är god tro hos den som erhållit nyttan. Andra omständigheter som påverkar bedömningen är bland annat tiden som förflutit, parternas ställning och fördelens art.


Exempel på rättsfallsfrågaExempel på rättsfallsfråga

Ett finansieringsföretag (X) hade genom ett finansieringsleasingavtal överlåtit en bil till en bilaffär (A). Enligt avtalet var bilen finansieringsbolagets egendom, varför den inte utan finansieringsbolagets samtycke fick överlåtas vidare. A hade utan att erlägga priset till X sålt bilen till köparen B utan finansieringsbolagets samtycke. – Besvara följande frågor:

1. Hurudan tredjemansrelation är det fråga om?2. På vilka grunder avgörs kollisionen?3. Under vilka förutsättningar kan B få skydd?4. Vad skulle skyddet i förevarande fall

innebära?


Att besvara en Att besvara en rättsfallsfrågarättsfallsfråga Vad är det fråga om? (Vilket rättsligt

fenomen? Här: en sakrättslig tredjemansrelation, kollision mellan rättsinnehavare)

Vilka fakta har rättslig relevans? (här: en avskalad faktabeskrivning, men t.ex.: ”B, som var hustru till bilaffären A:s VD...” Eller: ”X har blivit försatt i konkurs...” relevans)

huvudregler – undantag (tidsprioritet – extinktion; värdeprincipen – värdestegring inte till godo)

ett logiskt, strukturerat svar


Rättsfallsfråga: modellsvarRättsfallsfråga: modellsvar1. I fallet är det fråga om en tredjemansrelation framåt (X – A – B),

där innehavaren A, trots avsaknaden av överlåtelsekompetens, har överlåtit bilen till B. A:s överlåtelsekompetens begränsas av ett villkor i det egna förvärvet.

2. Kollisionen avgörs på de grunder som reglerar förvärvarens åtkomstskydd i fråga om lös egendom. Om dessa stadgas i HB 11:4.

3. B kan få åtkomstskydd under följande förutsättningar: 1. Vid överlåtelsen har A uppgett sig vara ägaren. 2. A har haft föremålet i sin besittning vid tidpunkten för överlåtelsen. 3. B har varit i god tro i fråga om A:s kompetens. 4. B har (genom tradition) fått föremålet i sin besittning. Förvärvet mellan A och B skall vidare vara giltigt inter partes.

4. Att B får åtkomstskydd innebär inte att han skulle få behålla föremålet, utan att X måste betala lösen till B för att få tillbaka föremålet. X skall framställa sitt inlösningskrav inom en skälig tid. Inlösningspriset bestäms i regel enligt värdeprincipen, vilket betyder att B har rätt att få det pris som motsvarar föremålets gängse värde. I rättspraxis har man ansett att eventuell värdestegring inte bör räknas B till godo.


Documents

Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning 26.9.2011 Paula Klami-Wetterstein