ÖVERSIKT > för lärare

Välkommen till detta lärarutbildningsmaterial som har producerats av

Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling,

i nära samarbete med lärare och utbildningsexperter.

Det här materialet är en samling bruksfärdiga undervisnings- och utbildningsresurser som syftar till att öka medvetenheten om jordbruk och livsmedel för Europa bland unga européer i åldrarna 11–15 år. Det visar också hur Europeiska unionen (EU) via den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) hjälper jordbrukare i EU att säkerställa ett stabilt, säkert och prisvärt utbud av livsmedel till fler än 500 miljoner européer och samtidigt uppbära en rimlig lön för sitt arbete.

Nyligen genomförda studier har visat att den del av EU:s befolkning som bor i städerna, i synnerhet ungdomar, har svårt att relatera till jordbruket som källa för sina livsmedel. De är också omedvetna om att jordbrukarna inte bara tillhandahåller livsmedel utan också har en annan viktig roll i samhället och ekonomin, nämligen att skydda miljön och naturresurserna samt bevara livskraften i Europas landsbygd och glesbygd. Detta lärarutbildningsmaterial är en respons på det här behovet. Med hjälp av ett urval olika och kompletterande verktyg och aktiviteter kan lärarna hjälpa eleverna att utforska tre relevanta och aktuella områden: livsmedel, miljö och landsbygd. Utbildningsmaterialet ska inte fungera som verktyg för undervisning om EU-politik, utan är tänkt att visa hur jordbruket gynnar alla medborgare.

MATERIALETS STRUKTUR OCH INNEHÅLL

Lärarutbildningsmaterialet inleds med en exempellektion som innehåller ett animerat videoklipp som introduktion till det europeiska jordbruket. Klippet är både pedagogiskt och underhållande. Lärare kan också välja att introducera ämnet med ett bildspel eller använda bildspelet som en kompletterande lektion.

Det finns en modul för varje tema:

LIVSMEDEL MILJÖ LANDSBYGD

SV 3

/72

ÖVERS IKT 1 /3

ÖVERSIKT > för lärare

Varje enhet innehåller:

▼En kort INTRODUKTION för lärarna, där utbildningsmålen beskrivs.

Här finns även länkar till resurser.

▼ARBETSBLAD med utbildningsaktiviteter för eleverna.

▼Ett PROJEKTUTKAST för eleverna, med förslag på ett ämnesövergripande

projekt i det aktuella temat.

▼Det finns också ytterligare resurser för lärare, inklusive ett FAKTABLAD OM EUROPAS

GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIK och en ORDLISTA över vanliga termer.

Lektionsplanen

Varje modul kan inledas med en 45 minuter lång exempellektionsplan med utgångspunkt i det animerade videoklippet eller bildspelet, beroende på vad läraren väljer. Målet med den inledande lektionen är att involvera och engagera eleverna i ämnet och bilda en ram för ytterligare aktiviteter (t.ex. aktiviteter med arbetsblad eller i projekt). Den animerade videon visar hur jordbruket har en central plats i vårt liv och illustrerar jordbrukarnas arbete i EU, med stöd från GJP. Bildspelspresentationen hjälper lärarna att gå in mer i detalj på vissa punkter.

Aktiviteter med arbetsblad

Efter den inledande lektionen kan läraren välja fritt bland utbildningsaktiviteterna i varje modul. Målet med arbetsbladen är att låta eleverna utforska olika frågor kopplade till livsmedel, miljö och landsbygd. Dessa bygger på många av de frågor som tas upp i det animerade videoklippet och bildspelet. Varje utbildningsaktivitetsblad kan användas fristående och alla arbetsblad kan enkelt kopie-ras. Ett arbetsblad kan användas för en enda lektion eller som en länk till lärarens lektionsämne och undervisningsmaterial på flera lektioner.

Projektet

Ett kopierbart förslag på projekt ingår i varje enhet. Målet med projektet är att engagera eleverna på längre sikt utanför klassrummet och öka deras kunskaper om och engagemang i jord-bruket. Varje projekt utgår från frågor som tas upp i materialets animerade videoklipp, bildspel och modulaktiviteter. Det finns också möjlighet att besöka en gård eller jordbruksmarknad. Det finns hundratals gårdar över hela EU som öppnar sina dörrar varje år för skolbesök, så att barn och ungdomar kan få en första erfarenhet av en gård och dess verksamhet. Lärarna uppmuntras att undersöka vilka gårdar som klassen skulle kunna besöka i sitt närområde.

SV 4

/72

ÖVERS IKT 2 /3

ÖVERSIKT > för lärare

Ett projekt kan börja i klassen och sedan vidareutvecklas av elever under ett antal veckor eller en termin, beroende på vad som bäst passar för klassen och ämnesplanen. Varje projekt kan inledas av en enskild lärare eller som ett ämnesövergripande projekt med flera olika ämnen och lärare.

HUR DU ANVÄNDER MATERIALET

Materialet är utformat att vara flexibelt att använda. En lärare kan själv välja vilka verktyg eller aktiviteter som ska användas. Lektionsplanen, det animerade videoklippet, bildspelet, aktiviteter i klassrummet och projektet kan blandas och anpassas efter lärarens önskemål och under-visningsämne. En lärare kan välja att använda en del av verktygen från alla tre modulerna eller sammanställa ett urval element som passar elevernas ålder och förmåga och den särskilda ämnesplanen.

Materialet ger möjligheter för ungdomar att delta i praktiska aktiviteter som kan komplettera ett brett utbud av ämnesområden, till exempel geografi, naturvetenskap, medborgarrätt, ekonomi, euro-peiska studier, hemkunskap, jordbruksvetenskap, informations- och kommunikationsteknik och samhällskunskap (listan är inte komplett). Materialet syftar till att hjälpa lärare att vägleda eleverna i att se kopplingar mellan undervisningsämnet och de tre centrala temana med livsmedel, miljö och landsbygd.

Vi hoppas att materialet kommer

vara både intressant och roligt för

dig och dina elever.

SV 5

/72

Ytterligare resurser ⇢ EU:s jordbrukskarta ⇢ Faktablad om GJP ⇢ Ordlista

ÖVERS IKT 3 /3

FAKTABLAD OM GJP> för lärare

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) stö-

der jordbrukare i att framställa säkra, spårningsbara och hållbart producerade livsmedel av hög

kvalitet till över 500 miljoner invånare i EU. På 1960-talet upplevde EU:s konsumenter brist på

livsmedel efter andra världskriget. EU:s ledare insåg att om konsumenterna skulle kunna få tag

på mat och jordbrukarna och landsbygden skulle vara välmående var det nödvändigt att ut-

veckla en gemensam politik på EU-nivå. Den gemensamma jordbrukspolitiken stabiliserar pri-

serna på jordbruksprodukter och uppmuntrar till tekniska framsteg inom jordbruket. Detta hjäl-

per till att förhindra en upprepning av tidigare problem med livsmedelsbrist och fattigdom på

landsbygden. I dag har jordbrukarna dessutom en mycket viktig roll i att skapa sysselsättning,

tillväxt och investeringar, skydda miljön och se till att landsbygden utvecklas.

Vad är GJP?

▶ GJP står för gemensam jordbrukspolitik och är en lagstiftning som EU antagit för att tillhandahålla en gemensam, enhetlig politik för jordbruk. GJP skapades 1962 för att säkerställa livsmedelsförsörj-ningen efter en period av livsmedelsbrist.

▶ GJP stöder jordbrukare att investera, skapa jobb, generera tillväxt och säkerställa en stabil och god försörjning av högkvalitativa livsmedel till överkomliga priser samt skydda miljön och bevara mång-falden och naturarvet i EU.

▶ År 2013 kom Europaparlamentet och rådet (jordbruksministrarna) överens om en reformerad ”grön-are” och mer rättvis gemensam jordbrukspolitik.

Hur gynnar den gemensamma jordbrukspolitiken jordbrukare och andra aktörer på landsbygden?

▶ Inkomststöd (direktstöd) Jordbrukare får årliga utbetalningar som hjälper till att stabilisera intäkterna från jordbruket, vilket står

inför instabila marknadspriser, oförutsägbara väderleksförhållanden och rörliga kostnader för insats-varor. För att få dessa utbetalningar måste jordbrukarna följa regler och metoder som främjar miljönormer, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd samt spårbarhet. Dessa regler är striktare än reglerna på global nivå. Detta är också vad EU:s konsumenter och skattebetalare förväntar sig av den gemensamma jordbrukspolitiken.

▶ Marknadsstödjande åtgärder Detta är ekonomiska åtgärder som är kopplade till särskilda marknadssituationer och inkluderar även

stöd till främjande av jordbruksprodukter, skolmjölk och skolfrukt och till producentorganisationer som möjliggör för jordbrukare att få till stånd bättre avtal när de förhandlar priser och villkor med förädlare och stormarknader.

▶ Åtgärder för utveckling av landsbygden Detta är medfinansiering i projekt med ekonomiska, miljömässiga eller sociala mål, primärt riktade till

gårdar och små och medelstora företag i landsbygdsområden för att hjälpa jordbrukare att modernisera jordbruken och bli mer konkurrenskraftiga. Dessa åtgärder hjälper också jordbrukarna att diversifiera sin verksamhet – till exempel genom landsbygdsturism eller direktförsäljning – för att skapa nya arbetstillfällen och möjligheter för landsbygden. De stöder även andra intressenter eller aktörer på

SV 7

/72

FAKTABLAD OM GJP 1 /2

FAKTABLAD OM GJP> för lärare

landsbygden som vidtar åtgärder för att stimulera tillväxt, skapa arbetstillfällen och generera inve-steringar till sina samhällen. Åtgärderna är delvis finansierade av EU:s medlemsstater och budgeten fördelas genom skräddarsydda planer som utformas nationellt eller regionalt för att ta hänsyn till lokala utmaningar och möjligheter.

Hur gagnar den gemensamma jordbrukspolitiken konsumenterna och bidrar till att säkerställa högkvalitativ, näringsriktig mat?

▶ Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper jordbrukarna att arbeta inom ramen för EU:s strikta lagar för att säkerställa kvalitet och livsmedelssäkerhet i alla livsmedel som de producerar.

▶ EU har ett flertal kvalitetssystem med bland annat märkning av skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning, för att främja och skydda den geografiska källan till jordbruksprodukter av hög kvalitet.

▶ EU främjar ekologisk livsmedelsproduktion.▶ Tack vare EU:s regler om livsmedelsspårbarhet och märkning är det möjligt att se var mat som ägg

eller kött kommer från genom att läsa denna information på själva produkten eller förpackningen. ▶ Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper också till att finansiera skolfrukt och skolmjölk så att

skolbarn får frukt, grönsaker och mjölk och uppmuntras att utveckla goda matvanor.

Vad är budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken och hur används den?

▶ Den gemensamma jordbrukspolitikens budget fastställs varje år av Europaparlamentet och rådet (jordbruksministrarna). I dag står den för cirka 40 % av EU:s årliga budget.

▶ Jordbrukspolitiken är den enda politik som finansieras nästan helt av EU:s budget eftersom alla EU:s medlemsstater delar samma mål med livsmedelssäkerhet, förnuftigt utnyttjande av naturresurser, ekonomisk utveckling av landsbygden och en skälig levnadsstandard för jordbrukarna. Den kostar varje EU-medborgare mindre än 3 kronor om dagen.

Tack vare den gemensamma jordbrukspolitiken har jordbruket spelat en viktig roll i EU:s integration och bildandet av den inre marknaden, eftersom det är den enda större ekonomiska sektor som regleras genom en verkligt gemensam EU-politik.

Varför är den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken från 2013 en ”rättvisare och grönare” politik?

Finansiering inom ramen för ordningen för grundstöd är begränsad till aktiva jordbrukare och stödet för-delas nu rättvist mellan jordbrukare, regioner och EU:s medlemsländer. Omkring 30 % av utbetalningarna till jordbrukare inom ramen för GJP är avsatta till att belöna dem för att bedriva miljövänligt jordbruk och bekämpa klimatförändringar; detta är så kallat miljöanpassningsstöd.

SV 8

/72

Läs mer http://ec.europa.eu/agriculture/index_sv.htm

Den gemensamma jordbrukspolitiken i ditt land http://ec.europa.eu/agriculture/statistics/factsheets/

FAKTABLAD OM GJP 2 /2

LEKTIONSPLAN> för lärare

VIDEO

Del 1 Eleverna tittar på videon, för att därefter vidareutveckla och diskutera de belysta frågorna i mindre grupper. Sekreteraren i varje grupp redovisar gruppens diskussioner för klassen. Grupperna diskuterar därefter sambanden mellan videon och lektionsämnet. De delar med sig av sina viktigaste slutsatser för klassen på www.padlet.com eller med stora post-it-anteckningar på tavlan. Slutsatserna används sedan som utgångspunkt i en ämnesdiskussion.

METOD TID

a) Introduktion av videon och ämnet. Förklara att eleverna ska gå igenom och diskutera videon i små grupper.

1 min.

b) Hela klassen ser på den fyra minuter långa videon. 4 min.

c) Dela in klassen i små grupper om fem elever. En elev i varje grupp utses till sekreterare. Varje grupp diskuterar vad de redan visste, vad de har lärt sig från videon, vad som förvånade dem och vad som var intressant för dem.

8 min.

d) Medan varje sekreterare redovisar inför klassen ska läraren eller en elev anteckna gemensamma teman och svar på whiteboardtavlan. Diskutera frågeställningar, teman och svar samt skillnader och likheter mellan de olika gruppernas svar.

10 min.

e) Därefter ska smågrupperna återigen diskutera hur frågeställningarna i videon är kopplade till lektionsämnet. Om digitala enheter är tillgängliga, skapar läraren en padlet-sida, delar padlet-länken med eleverna och ber varje grupp lägga in två meddelanden på padlet-sidan (eller skriva svar på stora post-it-lappar som sätts på whiteboarden) med svar på följande frågor:

1. Vad har vi lärt oss i dag om vårt ämne?2. Vad vill vi veta mer om?

10 min.

f) Hela klassen hjälper läraren att bestämma hur gruppernas inlägg på padlet-sidan eller klassens whiteboard ska organiseras, först under rubrikerna ”Lärt oss i dag” och ”Få mer information” och sedan genom att rangordna vilka inlägg som bäst förklarar kopplingen mellan ämnet som eleverna ska lära sig och frågeställningarna i videon.

8 min.

g) Sammanfattning: Be varje elev skriva ned en ny lärdom som de fått under den här lektionen.

4 min.

= 45 min.

SV 9

/72

L EKT IONSPLAN – V IDEO 1 /2

LEKTIONSPLAN> för lärare

Del 2 (OM MÖJLIGT UNDER SAMMA LEKTION, ALTERNATIVT UNDER EN SENARE LEKTION)

Läraren kan använda inläggen i ”Få mer information” som riktlinjer inför valen av aktiviteter eller arbetsblad till senare lektioner. Alla aktiviteter/arbetsblad kan anpassas för att passa utbildningsbe-hoven hos eleverna och vara relevanta för ämnet.

Om läraren vill genomföra en utökad utbildningsaktivitet kan eleverna välja en aspekt av de nya fakta som de har lärt sig, vidareutveckla den och sedan skriva en kort artikel eller ett blogginlägg i ämnet.

Ett annat alternativ är att eleverna intervjuar en jordbrukare och sedan skriver en artikel till skoltidningen.

Eleverna kan också föreställa sig hur det är att vara jordbrukare och skriva en berättelse, som ”En dag i livet”, eller en dagbok som bygger på fakta från videon.

SV 1

0/7

2

Dessa frågor kan användas som stöd för grupperna när de vidareutvecklar och diskuterar videon.

1. Anteckna tre viktiga fakta som du fått från videon. Varför har du valt dessa punkter som viktiga fakta?

2. Vad är det generella budskapet eller den generella historien?

3. Blev du överraskad av några fakta? Varför?

4. Vilka 3 ”roller” har jordbrukarna?

5. Varför ger EU stöd till jordbrukare?

LEKT IONSPLAN – V IDEO 2 /2

LEKTIONSPLAN> för lärare

BILDSPEL

DEL 1Eleverna tittar på ett bildspel (antingen på en dator eller som en utskrift) och arbetar individuellt med att besvara frågorna i slutet av bildspelet. Svaren diskuteras sedan i hela klassen.

Därefter får eleverna diskutera sambandet mellan bildspelet och lektionsämnet i små grupper. De får visa sina viktigaste slutsatser för klassen på www.padlet.com eller med stora post-it-lappar på tavlan för att möjliggöra en ämnesrelaterad diskussion.

METOD TID

a) Introduktion av bildspelet och ämnet. 2 min.

b) Hela klassen läser igenom bildspelet. 8 min.

c) Varje elev tittar på frågorna på bilderna 29–30 och antecknar svaren. 8 min.

d) Läraren går igenom svaren med eleverna. 5 min.

e) Eleverna arbetar i små grupper och diskuterar hur frågeställningarna i bildspelet är kopplade till lektionsämnet. Om digitala enheter är tillgängliga, skapar läraren en padlet-sida, delar padlet-länken med eleverna och ber varje grupp lägga in två meddelanden på padlet-sidan (eller skriva svar på stora post-it-lappar som sätts på whiteboarden) med svar på följande frågor:

1. Vad har vi lärt oss i dag om vårt ämne?2. Vad vill vi veta mer om?

10 min.

f) Hela klassen hjälper läraren att bestämma hur gruppernas inlägg på padlet-sidan eller klassens whiteboard ska organiseras, först under rubrikerna ”Lärt oss i dag” och ”Få mer information” och sedan genom att rangordna de inlägg som bäst förklarar kopplingen mellan ämnet som eleverna ska lära sig och frågeställningarna i bildspelet.

8 min.

g) Sammanfattning: Be varje elev skriva ned en ny lärdom som de fått under den här lektionen.

4 min.

= 45 min.

SV 1

1/7

2

L E KT IONSPLAN – B I LDSPEL 1 /2

LEKTIONSPLAN> för lärare

Del 2 (OM MÖJLIGT UNDER SAMMA LEKTION, ALTERNATIVT UNDER EN SENARE LEKTION)

Läraren kan använda inläggen i ”Få mer information” som riktlinjer inför valen av aktiviteter eller arbetsblad till senare lektioner. Alla aktiviteter/arbetsblad kan anpassas för att passa utbildningsbehoven hos eleverna och vara relevanta för ämnet.

Om läraren vill genomföra en utökad utbildningsaktivitet kan eleverna välja en aspekt av de nya fakta som de har lärt sig, vidareutveckla den och sedan skriva en kort artikel eller ett blogginlägg i ämnet.

Ett annat alternativ är att eleverna intervjuar en jordbrukare och sedan skriver en artikel till skoltidningen.

Eleverna kan också föreställa sig hur det är att vara jordbrukare och skriva en berättelse, som ”En dag i livet”, eller en dagbok som bygger på fakta från bildspelet.

SV 1

2/7

2

L E KT IONSPLAN – B I LDSPEL 2 /2

ORDLISTA > för lärare

B

Biologisk mångfald Biologisk mångfald avser alla olika typer av liv på planeten och hur de samverkar i livsmiljöer och ekosystem. Biologisk mång-fald omfattar alla växter, djur och mikroorganismer på marken och i vattnet.

Blandjordbruk Blandjordbruk är jordbruk där en jordbrukare bedriver olika jordbruksmetoder samtidigt, som att odla grödor och föda upp boskap. På en gård där exempelvis växtodling och hönsuppföd-ning, mjölkproduktion och biodling bedrivs samtidigt, kallas jordbruket för ett blandjordbruk. Det är det dominerande systemet i Europa.

D

Deformerade/bristfälliga frukter och grönsaker

Produkter med en oregelbunden eller ovanlig form och som inte ser ut som de frukter och grönsaker vi är vana vid att se i butikerna. Deformerade produkter kastas ofta bort innan de når butikshyllorna.

Direktförsäljning Direktförsäljning i jordbruket är om en jordbrukare skulle sälja sina varor direkt till konsumenterna, i sina hem eller på någon annan plats.

Direktutbetalningar Etablerades i 1992 års reform av den gemensamma jordbruks-politiken. Före reformen gav den gemensamma jordbrukspoliti-ken ett prisstöd till jordbrukare: Med prisstöd avsågs priser som jordbrukare sålde sina produkter för på marknaden (och sådant stöd betalades därför inte direkt till jordbrukarna). I dag är direktutbetalningarna inte kopplade till produktionen utan ges till jordbrukarna i syfte att stödja deras inkomst och som ersättning för deras produktion av allmänna nyttigheter.

Djurs välbefinnande I EU:s regler fastslås att djur ska ha följande rättigheter: Frihet från hunger, törst och undernäring, frihet från rädsla och lidande, frihet från fysiskt och termiskt obehag (onormal kyla/värme), frihet från smärta, skada och sjukdom samt frihet att utveckla normala beteendemönster.

E

Ekologiskt jordbruk Ekologiskt jordbruk är en produktionsmetod som ger konsumen-terna högkvalitativa livsmedel som smakar bra, samtidigt som den naturliga livscykeln hos växter och djur respekteras. Det bygger på ett antal principer och rutiner för att bruka marken naturligt och minimera människornas påverkan på miljön.

Ekosystem Ett system av organismer som är beroende av varandra och den miljö de lever i.

F

Flockidentifiering Identifiering av djur och djurspårningssystem för att garantera säkerheten i animaliska livsmedel. Systemet har fyra element: märkning, djurpass, register över djuren på gården och en databas.

SV 1

3/7

2

O RDL I STA 1 /5

ORDLISTA > för lärare

G

Genetiskt modifierad organism Begreppet genetiskt modifierad organism är en organism, med undantag för människan, där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination.

Gröngödsel En växande gröda, till exempel klöver och gräs, som plöjs ned i marken för att förbättra fertiliteten. Halm är ett gröngödsel som är en biprodukt av växtodling.

H

Hållbar utveckling I jordbrukssammanhang är detta liktydigt med en klok och ansvarsfull användning av mark och resurser som mark, vatten eller fosfor. Det handlar om att utveckla en gård med mark eller energikällor på ett sätt som tillgodoser behoven hos människor av i dag utan att minska kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Hållbart jordbruk I ett hållbart jordbruk används metoder som garanterar livsmedelssäkerheten och samtidigt ökar produktiviteten utan att skada miljön eller äventyra naturresurserna.

I

Intensivt lantbruk Intensiva lantbruk eller intensiva jordbruk, även känt som industriella jordbruk, är en typ av jordbruk som omfattar antingen en stor mängd ekonomiska eller arbetsmässiga investeringar, eller många insatsvaror på en förhållandevis liten yta. Metoderna i intensiva lantbruk innefattar odling av grödor med hög avkastning, gödnings- och bekämpningsmedel samt djur som hålls inomhus. Livsmedelsproduktionen ökar men det finns ovälkomna bieffekter.

J

Jordbrukets växthusgaser De tre huvudsakliga växthusgaserna från jordbruket är metan, kväveoxid och koldioxid. Alla medlemsstater har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser fram till 2020. Den gemensamma jordbrukspolitiken stöder jordbrukarna i minsk-ningen av koldioxidutsläppen genom att uppmuntra till ett flertal metoder och tekniker för att förbättra effektivitet och lönsamhet och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser.

Jordbruksbaserad livsmedelsindustri

Den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin avser sektorer som är involverade i jordbruk och livsmedelsproduktion, till exempel utsäde och foder, djuruppfödning och växtförädling, odling av olika grödor, jordbruksmaskiner, livsmedelsförädling, marknadsföring och detaljhandel.

SV 1

4/7

2

O RDL I STA 2 /5

ORDLISTA > för lärare

L

Landsbygdsturism Landsbygdsturism är när turister deltar i någon aktivitet på en gård.

Livsmedelssäkerhet Denna term har att göra med i vilken utsträckning ett livsmedel är säkert att äta. Termen förväxlas ibland med livsmedelstrygghet, som avser tillgängligheten för ett livsmedel – dvs. om det är fysiskt tillgängligt och kan köpas till ett pris som folk har råd med.

Livsmedelstrygghet Situation där människor och befolkningar alltid har fysisk och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat för att tillgodose sina behov och preferenser för ett hälsosamt liv. Frågan har under senare år fått en central roll i jordbruksför-handlingarna inom ramen för Doha-agendan för utveckling och var en av de strategiska målen för 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Livsmiljö Det område som ockuperas av ett biosamhälle eller en art (grupp av djur eller växter), till exempel bottenskikt, öken eller strandområde.

M

Miljöanpassning Efter 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är en andel motsvarande 30 % av basbeloppet, det så kallade miljöanpassningsstödet, betalning för jordbrukarnas skyldighet att hålla permanenta betesmarker (gräs är bra på att absorbera koldioxid, som bidrar till kampen mot klimatförändringarna). Jordbrukaren måste odla ett minimiantal grödor och 5 % av åkermarken ska brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden (mer känt som områden med ekologiskt fokus). Jordbrukare kan också få extra stöd om de antar striktare jordbruksmetoder i miljöprogrammet. Skydd av den biologiska mångfalden och livsmiljöerna för djur och växter, förvaltning av vattenresurser och hantering av klimatförändringen är andra prioriteringar som jordbrukarna måste respektera.

N

Nedläggning av jordbruk Nedläggning av jordbruk är när alla jordbruksaktiviteter stoppas på en viss markyta. Detta ger oönskade förändringar i den biologiska mångfalden och ekosystemen och leder till avfolk-ning på landsbygden.

SV 1

5/7

2

O RDL I STA 3 /5

ORDLISTA > för lärare

O

Område med ekologiskt fokus Infördes genom 2013 års reform av den gemensamma jord-brukspolitiken. Varje jordbrukare i EU som ansöker om direktut-betalning och har mer än 15 hektar åkermark är från och med 2015 skyldig att ha ekologiskt fokus på 5 % av sin åkermark. Detta är områden som ger fördelar för miljön, förbättrar den biologiska mångfalden och bevarar attraktiva landskap (t.ex. karakteristiska drag i landskapet, buffertzoner, beskogade områden, mark i träda, områden med kvävefixerande grödor osv.). Denna skyldighet är en av de tre miljöanpassningsåtgär-derna inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020. De andra är underhåll av ängsmark och diversifiering av grödor. Vissa undantag till den allmänna regeln tillämpas, till exempel för jordbrukare där ängsmarker utgör mer än 75 % av arealen.

Ordningen för grundstöd I 2007–2013 års regler för GJP fick jordbrukare direktstöd antingen enligt systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. I reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2013 ersätts systemet med samlat gårdsstöd från och med 2015 av ordningen för grundstöd. Ordningen för grundstöd fungerar baserat på betalningsrättigheter som tilldelas jordbrukare det första året som ordningen används och aktiveras sedan varje år av jordbrukarna.

Organism Allt levande, från bakterier och svampar till insekter, växter, djur och människor.

P

Pollinering Pollinering är att överföra pollen från ståndare till pistill på en blomma. Insekter spelar en viktig roll i processen och bin har en särskild betydelse för många av de frukter och grönsaker vi äter.

S

Skyddad geografisk beteckning (SGB-logotyp)

Logotyp eller märkning för att identifiera jordbruksprodukter och livsmedel med kvalitet, rykte eller annan egenskap från en region där minst ett steg i produktionen, förädlingen eller beredningen ägt rum.

Skyddad ursprungsbeteckning (SUB-logotyp)

Logotyp eller märkning för att identifiera jordbruksprodukter och livsmedel som tillverkas, förädlas och bereds i ett visst geografiskt område med hjälp av erkänd kunskap.

Spårbarhet Spårbarhet i livsmedelsbranschen syftar till att skapa en länk mellan de olika stegen i hela livsmedelskedjan. I EU:s lagstift-ning från år 2000 upprättades till exempel ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på gården och obligatorisk märkning av nötkött och nötköttsprodukter hos livsmedelsproducenter och detaljhandlare.

SV 1

6/7

2

O RDL I STA 4 /5

ORDLISTA > för lärare

U

Unga jordbrukare I reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2013 förutses det att unga jordbrukare (jordbrukare som startar ett nytt jordbruk och som inte är äldre än 40 år under ansökningsåret) som är berättigade till grundstöd kan erhålla stöd via programmet för unga jordbrukare under en period av högst fem år.

SV 1

7/7

2

O RDL I STA 5 /5