Embed Size (px)
Citation preview
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
LÄRA
RHAN
DLE
DN
ING
5filmer attdiskutera
kring
Handledningatt ladda ner
Lärare! Våga prataom svårasaker
Fem lektioner om mod från
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
Lärarhandledning
Svenska Hjältar är ett projekt som handlar om att våga. När är man modig? Varför är medmänsklighet viktigt? Vad är etik och moral?
Svenska Hjältar handlar om de stora frågorna, berättade med historier ur vardagen. Vanliga människor som har handlat precis
som vi önskar att vi själva hade gjort om vi hamnat i samma situation. Civilkurage, att våga agera. Att inse att det goda inte är
självklart, det måste göras.
Svenska Hjältar började som ett projekt på Aftonbladet, som ett svarpå en av den vanligaste kritiken mot medier i allmänhet och kvällstidningar i synnerhet. Varför är nyheter alltid negativa? Svenska Hjältar är resultatet av när hela kraften i en kvällstidnings redaktion bestämmer sig för att berätta positiva nyheter. Historier att engageras och inspireras av.
I år är det sjätte året i rad som Aftonbladet genom Svenska Hjältarlyfter fram vardagshjältar. I december gör vi en stor tv-gala tillsammans med TV4 där kändisar är publik och vardagshjältarna glänser på scenen. Vi vill nu ta projektet ett steg till. Vi tror att våra historier är ett spännande underlag för lektioner i skolan. För att göra livets stora frågor om etik och moral konkreta. Vi satte oss därför ner med en grupp pedagoger från Luleå universitet. De tog fram fem exempel ur Svenska Hjältar och producerade en lärarhandledning.
Vi har gjort fem filmer du kan tanka ner och en lärarhandledning för att använda som lektionsmaterial. Till varje film finns ett arbetsblad med exempelfrågor och metoder för hur man i klassen kan prata kring svåra ämnen. Det är ungdomar som pratar om hur de har bekämpat mobbning, klarat missbrukande föräldrar, övervunnit tuffa förutsättningar, vågat gå emellan vid övergrepp och misshandel. De har vågat ingripa, hjälpa och agerat när andra varit passiva.
Vi tycker att de är hjältar. De har inspirerat oss och våra läsare. Vi hoppas att ni får nytta av denna lärarhandledning och att våra unga hjältars berättelser kan inspirera er och era elever också.
VEM
BRYR
SIG?
Inledning
Jan Helin,chefredaktör och vd
Aftonbladet
INLE
DN
ING
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LOM
FÖR
FATT
ARN
A
Lärarhandledning
Om författarnaCaroline Strömberg, Viktor Gardelli, Ylva Backman och Teodor Gardelli är projektledare för arvsfondsprojektet Unga tankar – filosofiska samtal i demokratiska former, och har mångårig erfarenhet av etiska samtal med ungdomar i olika åldrar och med olika bakgrunder. De är verksamma vid Luleå tekniska universitet inom bland annat filosofi, pedagogik och rättsvetenskap.
”Vår förhoppning är att materialet kommer att vara till nytta för många lärare i skolan. Våra erfarenheter av etiska samtal är att de är roliga och utvecklande för såväl ledare som deltagare, och de kan dessutom bidra till att uppfylla mål från läroplanen. Vi hoppas att Svenska Hjältar-filmerna kommer att vara lika inspirerande och väcka lika många tankar och frågor för eleverna som de har gjort för oss.”
Kontakt: [email protected] , www.probonum.se
Här laddar du ner filmerna:
www. svenskahjaltar.se
Caroline Strömberg, Ylva Backman, Teodor Gardelli och Viktor Gardelli. Foto: SUSANNE LINDHOLM
INLE
DN
ING
3
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
4Lärarhandledning
BakgrundInternationellt perspektiv ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5Kritiskt tänkande och demokratisk form ����������������������������������������������������������������������������������� 6Värderingar ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 6Sammanfattning ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 7
MetodLektionens upplägg ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8Kommentarer ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 9Samtalet – speciella situationer �������������������������������������������������������������������������������������������������� 10Om en elev uttrycker sig oklart ���������������������������������������������������������������������������������������������������� 11När många händer är uppe ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 11Aktivitet utanför samtalet ����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12Oseriösa frågor �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13Egna förslag från eleverna ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13Konflikter ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13Lärarens roll i samtalet ������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 14Sammanfattning ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14
arBetsBLad tiLL fiLMernaInledning ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 15Film 1 Madelene Om våldtäkt och att agera när något känns fel ������������������������������������������������ 17Film 2 Christoffer Om livskriser och att kämpa sig tillbaka ������������������������������������������������������� 18Film 3 Therese Om droger och att våga berätta ����������������������������������������������������������������������� 19Film 4 Isak Om misshandel och att våga gripa in ���������������������������������������������������������������������� 20Film 5 Kristian Om mobbning och att våga förändra ���������������������������������������������������������������� 21Frågor som kan ställas till alla filmer ��������������������������������������������������������������������������������������� 22Att förhålla sig till frågorna ������������������������������������������������������������������������������������������������������ 22Exempel: Vad är en hjälte? �������������������������������������������������������������������������������������������������������� 22Exempel: Om man ser något hemskt hända någon: måste man ingripa? ������������������������������������ 23Sammanfattning ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 24
LÄs Mer �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 25
LÄnkar ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 26
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
Med denna välbekanta formulering inleds Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, eller ”Lgr 11”, som den ofta kallas. Men vad betyder det som sägs i citatet närmare bestämt och hur ska vi använda det för vägledning i konkreta skolsituationer? I denna lärarhandledning ges du som lärare riktlinjer för ett konkret tillvägagångssätt för att arbeta med etiska samtal på demokratisk grund, ett tillvägagångssätt som är grundat i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och styrdokument.
internationellt perspektivMånga forskningsstudier indikerar att undervisning som bygger på samtal och dialog i olika former har positiva effekter på elevers utveckling av kommunikationsfärdigheter och kritiskt tänkande. Mer specifikt finns det en
växande trend internationellt av forskning om och praktik inom så kallade ”filosofiska samtal” som tog fart under tidigt 1970-tal i USA med pionjärer som professor Matthew Lipman, grundare av the Institute for the Advancement of Philosophy for Children vid Montclair State University i USA. Exempel på områden som kan diskuteras under ett filosofiskt samtal är demokrati, etik och värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter, medborgarskap samt mer existentiella frågor.Filosofisk samtalspraktik har spridits över hela världen – från Island i norr till Sydafrika i söder och från USA i väst till Sydkorea i öst. Lipmans metodmaterial för filosofiska samtal används i dag i cirka 60 länder och är översatt till cirka 40 språk. Sedan områdets start har många forskningsstudier genomförts som indikerar positiv utveckling av kritiskt
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Lgr 11, s. 7)
Lärarhandledning5
Etiska samtal
JAGVÅGAR!
JAG VÅGAR …KANSKE
Vågardu?
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
tänkande, kommunikativa och andra sociala färdigheter, tolerans gentemot oliktänkande och ökad delaktighet för ungdomar som deltagit i filosofiska samtal.
Denna lärarhandledning om etiska samtal är inspirerad av tidigare internationellt metodmaterial, forskning och praxis inom den filosofiska samtalstraditionen och anpassad till svensk kontext. Författarna till denna lärarhandledning har bedrivit filosofiska samtal i många olika verksamheter, exempelvis i ordinarie skolmiljö under skoltid, i grupper med nyanlända elever under deras fritid, på folkhögskola med ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, samt vid universitet med studenter, universitetslärare, skolledare och verksamma lärare. Metoderna har visat sig tillämpbara i många olika kontexter.
kritiskt tänkande och demokratisk formAtt samtala om etiska frågor kan vara mycket lärorikt för både elever och lärare. Förutom att vissa förmågor och färdigheter kan utvecklas, kan sådana samtal även stimulera elevernas nyfikenhet om klasskamraternas perspektiv och individuella olikheter. För såväl lärare som elever kan samtalen resultera i en ökad förståelse för gemensamma eller olika normer, vilket kan underlätta framtida skolarbete. Etiska samtal kan vara en dörröppnare för ökad tolerans och tillit. För att detta ska lyckas, krävs dock tålamod och en öppenhet från lärarens sida. Det krävs en balans mellan att vara en samtalsledare som med stadig hand stöttar och hjälper eleverna i samtalet så att de håller sig till samtalsämnet, följer gemensamma samtalsregler samt respekterar varandra, men som samtidigt inte ger eleverna upplevelsen att de blir ”påtvingade” vissa värden eller åsikter som de inte finner tillräckliga skäl för att acceptera.
Eleverna kommer att möta många olika åsikter och auktoriteter även efter sin skoltid. Om ungdomar i skolan lär sig att acceptera auktoriteters åsikter utan att ha tänkt kritiskt kring dem, kan de senare i livet enklare falla offer för fördomsfulla och dogmatiska uppfattningar och acceptera åsikter som faktiskt är ogrundade.
Den form av etiska samtal som denna lärarhandledning beskriver har en demokratisk utgångspunkt. Med detta menas här att det mer specifika samtalsstoffet eller innehållet som behandlas under samtalet bestäms gemensamt av eleverna genom röstning. I metodavsnittet beskrivs detta mer utförligt. En av anledningarna till att använda en sådan demokratisk undervisningsform är att denna underlättar för läraren att hålla undervisningen på en passande nivå och med ett mer passande innehåll för elevernas lärande. Innehållet betraktas som mer relevant och stimulerande av eleverna, vilket är betydelsefullt för deras lärande och vilja att delta aktivt i samtalet. Enligt Lgr 11 gäller följande:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfaren-heter, språk och kunskaper. (Lgr 11, s. 8)
Ett bra sätt att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar är att de själva är medvetet delaktiga i att ge uttrycklig information om vad de anser är viktiga frågor och utgångspunkter för samtal.
VärderingarDet beskrivna tillvägagångssättet om-sätter givetvis inte sig själv i praktiken och fungerar bättre i händerna på en
Lärarhandledning6
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
erfaren pedagog som har stor kunskap om sina elever samt deras behov och förutsättningar. Universitets- eller hög-skoleutbildning i filosofi underlättar också och är troligtvis kvalitetshöjande, men ska inte ses som en nödvändig förutsättning.
Som vi alla är väl medvetna om är lärarens roll komplex och de många kraven från olika parter höga. Att tillåta eleverna att säga sina åsikter, vilka inte alltid är ”politiskt korrekta”, och samtidigt hålla undervisningen i enlighet med skolans styrdokument kan upplevas vara en svår uppgift. En rädsla för att det kan komma upp åsikter som står i strid med läroplanens värdegrund kan infinna sig och göra det svårt att ha ärliga etiska samtal som en del i undervisningen.
Frågor som kan öka oron för sådana samtal är ”Vad händer om det under samtalet kommer upp åsikter som står i strid med de grundläggande värdena i läroplanen?” och ”Hur ska man hantera de problematiska situationer som kan uppstå?”. En annan fråga som dock ofta glöms bort i sammanhanget men som är mycket viktig att ställa sig är ”Vad händer om det under samtalet inte kommer upp åsikter som står i strid med de grundläggande värdena i läro-planen, men som ändå eleverna står för?”.
Många av oss kan nog hålla med om att det är bättre att åsikterna i sådana fall kommer upp och kan bemötas med ”kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (Lgr 11, s. 7), än att de ligger kvar och växer under ytan för att senare i livet kanske resultera i problem som hade kunnat avstyras i ett tidigare skede. En annan grundtanke att ha i bakhuvudet är att varje lärare faktiskt har att förhålla sig till det som står i de relevanta styrdokumenten och därigenom även har dessa som något att falla tillbaka på och som argument för ökad trovärdighet vid ifrågasättande av din kompetens som lärare från utomstående part.
Vid en sådan situation är det som lärare viktigt att minnas att undervisningen i skolan enligt Lgr 11 ska ”vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.” (Lgr 11, s. 8). Vidare ska läraren:
l öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,l uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. (Lgr 11, s. 13)
Lärarhandledning7
n Enligt grundskolans styrdokument vilar det svenska skolväsendet på demokratins grund� Det ska finnas möjlighet att framföra och öppet diskutera skiljaktiga värderingar och uppfattningar� I denna lärarhandledning ges riktlinjer för ett konkret arbetssätt för etiska samtal.
n Lärarhandledningen bygger vidare på internationell forskning om filosofiska samtal som indi-kerar positiv utveckling av kritiskt tänkande, kommunikativa och andra sociala färdigheter, tole-rans gentemot oliktänkande och ökad delaktighet för ungdomar som deltagit i filosofiska samtal�
n I lärarhandledningen anpassas internationella metoder till svenska styrdokument och förutsättningar� Arbetssättet som föreslås utgår även från mångårig erfarenhet av etiska samtal med en mångfald av ungdomar�
Sammanfattning
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
GLektionens uppläggUpplägget för lektionen kan kort sammanfattas så här: Se film, fundera, rösta, samtala. Närmare bestämt kan det gå till på följande sätt (efter en kort introduktion, där läraren presenterar lektionens upplägg för eleverna):
1. Gruppen ser filmen.2. Gruppen sätter sig på stolar i en ring.3. Läraren berättar, lite kort, vad ett etiskt samtal är för något.4. Några minuter i tystnad för fundering på frågor.5. De som har kommit på frågor
presenterar dessa, och läraren skriver upp dem på tavlan. Till detta lägger läraren exempelfrågorna (se arbetsblad om filmerna), om det behövs.6. Någon minut i tystnad där eleverna väljer två frågor att rösta på.7. Omröstning.8. Gruppen samtalar om den fråga som fått flest röster. Den som vill tala räcker upp handen och läraren fördelar ordet.9. Metasamtal och eventuellt en undersökning av hur eleverna ställer sig till frågan.10. Om gruppen känner sig färdig med en fråga, kan man gå vidare till den fråga som fått näst flest röster.
I detta avsnitt beskrivs en metod för läraren att genomföra lektionen. Ett etiskt samtal kan gå till på olika sätt. Här presenteras en modell
för samtalsledning, som utvecklats i arvsfondsprojektet Unga tankar – filosofiska samtal i demokratiska former. I metoden beskrivs hur lektionen och samtalet kan gå till, vad som är viktigt att tänka på som lärare samt hur läraren kan hantera vissa problem som kan uppstå.
Lärarhandledning8
Så kan du jobba
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Kommentarer1. Läraren väljer ut vilken film som ska ses vid varje av de fem tillfällena. Utgångspunkten är att gruppen ser samtliga filmer och har ett etiskt samtal per film, för att få kontinuitet i samtalen och att eleverna med tiden ska känna sig bekväma med proceduren och utvecklas av samtalen.
2. Syftet med att sitta i en ring är att skapa en miljö som skiljer sig från den vanliga klassrumsmiljön. I denna miljö är det eleverna själva som väljer vilka frågor som ska ställas, till skillnad från andra lektioner, där eleverna oftast besvarar lärarens frågor. Om eleverna är ovana vid att själva ställa frågor, kan en förändring av miljön vara till hjälp. Dessutom är det i ett samtal viktigt att alla deltagare ser och hör varandra (och gärna lika bra). Om eleverna sitter vid bänkar eller i rader riktade åt samma håll kommer vissa att tala till andras rygg, vilket fungerar hämmande för samtalet. En cirkulär eller rektangulär form (eller eventuellt en ”U”-form) lämpar sig därför bättre för denna typ av samtal.
3. Det finns några saker som läraren bör förklara för eleverna före samtalet: 1) Att detta är ett etiskt samtal, där man får ställa sina egna frågor och försöka besvara dem tillsammans. 2) Att man får säga nästan vad som helst, vilket innebär att man får ta upp och pröva åsikter som man egentligen inte håller med om, så länge man gör seriösa inlägg. Det finns dock några förhållningsregler för samtalet, som läraren kan presentera för eleverna, och fråga om de vill acceptera (till exempel genom handuppräckning). Dessa är följande:
l Man ska inte göra personangrepp utan ge sakliga argument som andra kan bygga vidare på� När man inte håller med ska man vända sig mot
tankar och idéer, inte mot personliga egenskaper�l Man ska respektera andras åsikter och ståndpunkter även om man försöker argumentera emot dem eller inte håller med dem�l Man ska lyssna på varandra och inte avbryta andra utan vänta på sin tur�l Läraren kan även fråga eleverna om det finns ytterligare regler som bör finnas med� Om gruppen har flera samtal kan man gemensamt arbeta fram regler tillsammans med eleverna� Om eleverna själva är med och bestämmer reglerna är det troligare att de kommer att hålla sig till dem�
4. Frågorna tas fram med inspiration från filmerna som nyss setts. Det är viktigt att eleverna verkligen får den tid de behöver för att komma på frågor; fem till tio minuter kan vara lagom. Eleverna behöver inte nödvändigtvis arbeta individuellt, om det passar bättre för gruppen kan de som vill arbeta tillsammans.
5. Vänta med att presentera exempel-frågorna till dess att eleverna har ställt sina egna frågor, så de får chansen att ha en egen kreativ process. Beroende på hur många och vilka typer av frågor som eleverna har ställt, kan läraren avgöra om exempelfrågorna ska läggas till. Observera att elevernas frågor ska presenteras, inte diskuteras. Givetvis ska övriga elever fråga om de undrar något eller anser att något behöver klargöras, men besvarande av frågorna ska göras i ett senare skede, inte här. Därför kan läraren komma att behöva bromsa elever som vill diskutera frågan direkt, och uppmana dem att vänta tills frågan eventuellt blivit vald. Detta bör ske med uppmuntran, eftersom det ju är något positivt att eleverna vill diskutera.
6. Förklara först hur omröstningen går till (se nästa punkt) och att eleverna får två röster var att lägga på två olika frågor.
7. Fråga om alla har bestämt sig innan
Lärarhandledning9
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
omröstningen börjar. Omröstningen går till så att eleverna blundar, och läraren läser upp frågorna. När läraren läst upp en fråga räcker eleverna upp handen om de röstar på frågan. Läraren räknar och antecknar rösterna. När omröstningen är färdig, ber läraren eleverna att titta. En stor fördel med att eleverna ska blunda under omröstningen är att eleverna då inte styrs lika mycket av grupptrycket som om omröstningen vore öppen, vilket ökar sannolikheten att den fråga blir vald som flest är intresserade av.
8. Samtalet inleds genom att den fråga som blivit framröstad förklaras ytterligare. Om det är en exempelfråga kan läraren läsa upp förklaringen som finns i materialet. Om det är en fråga från en elev, kan denna elev förklara hur han/hon har tänkt kring frågan. Om eleven inte vill detta, kan givetvis ordet lämnas öppet.
9. Metasamtalet är ett kort samtal om samtalet, där man diskuterar hur samtalet gick till, t.ex. vilka argument och åsikter som presenterats. Här kan man fråga sig om man lärt sig något, och bli mer medveten om vad hänt i samtalet. Om frågan är en ”ja eller nej-fråga” kan man, om detta passar, göra en undersökning angående elevernas åsikter om den fråga som diskuterats. Läraren frågar då vilka som tycker si eller så, samt vilka som är osäkra på svaret, och eleverna räcker upp handen. (Det finns både fördelar och nackdelar med att låta eleverna titta under denna omröstning. Här måste lärarens fingertoppskänsla avgöra.) En kort utvärdering kan göras där läraren frågar eleverna om samtalet har påverkat deras åsikter, t.ex. om någon har bytt åsikt, eller fått en starkare åsikt angående frågan.
10. Huruvida gruppen ska lämna en fråga och gå vidare till nästa eller ej kan avgöras
genom ett majoritetsbeslut i form av handuppräckning. Om gruppen vill byta fråga i ett tidigt skede ska läraren dock vara uppmärksam på anledningen till detta. Är frågan verkligen färdigdiskuterad? Eller finns det någon annan anledning till att eleverna vill byta fråga, t.ex. att de tappat tålamodet, att de tycker att det blir för känsligt, eller att de vill hinna med så många intressanta frågor som möjligt? Ett sätt att undersöka om frågan är färdigdiskuterad är att se om det finns fler argument att ta upp för åsikter om frågan. Om det verkar finnas mer att säga, och gruppen vill byta fråga av något annat skäl, bör frågan inte lämnas. Att verkligen lägga ner den tid som krävs för att reda ut en fråga på djupet är en viktig aspekt av samtalet.
samtalet – speciella situationerÄven om läraren förklarat noga för eleverna vad ett etiskt samtal är för något, och eleverna själva accepterat förhållningsreglerna, kan det givetvis ändå uppstå problem under samtalet, både avsiktligt och oavsiktligt. Det kan även uppstå situationer som är positiva men som läraren ändå behöver kunna hantera. Nedan tas upp några specifika situationer som kan uppstå, och det beskrivs hur läraren kan hantera dem. Några allmänna riktlinjer för läraren är att man bör sträva efter:
l Att så många som möjligt både lyssnar aktivt och pratar i samtalet�
Lärarhandledning10
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
l Att de som vill uttrycka sig får chansen att göra det�l Att alla förstår alla�l Att alla argument, åsikter och ställningstaganden tas på allvar�l Att ordet fördelas jämnt�l Att inga nedlåtande kommentarer förekommer�l Att samtalet flyter på�l Att deltagarna håller sig till ämnet�
Vikten av att ta eleverna på allvar kommer att understrykas extra mycket. Unga som blir tagna på allvar i demokratiska samtal får ett ansvar för vad de gör och säger, och tar också detta ansvar i hög utsträckning.
Om en elev uttrycker sig oklartGanska ofta uttrycker sig samtalsdeltagare oklart, vilket leder till att övriga inte förstår den som talar, och därmed får svårt att anknyta till detta i fortsättningen av samtalet. Man kan uttrycka sig oklart av olika skäl; kanske är man blyg eller osäker, kanske är man ovan vid situationen, eller så har man kanske inte formulerat en tanke färdigt innan man börjar tala. Här är det viktigt att läraren med hjälp av följdfrågor får eleven att verkligen slutföra sin mening och förklara vad han/hon menar på ett fullständigt sätt. När det handlar om att ta en elev på allvar ingår det att verkligen försöka förstå, och få övriga elever att förstå, vad eleven har sagt. Följdfrågorna kan ställas både till den som talat och till övriga elever. Enkla frågor att ställa till eleven som talat är ”Hur menar du?”, ”Hur tänker du då?”, eller ”Kan du försöka förklara det där med andra ord?”. Även följande tillvägagångssätt kan användas:
Fråga gruppen: ”Förstod ni andra vad han/hon menade?” Om någon säger ”ja”, fråga denne: ”Kan du förklara vad han/hon menade?” När denne svarat, återkoppla till den som talade först: ”Var det så du menade?”
Att en annan person förklarar sin tolkning av vad någon har menat, har ofta positiva effekter på elevernas självförtroende och syn på sin egen roll i samtalet. Att någon försöker förklara vad man har sagt visar nämligen att denna person tar en på allvar – det visar ju att den tyckte att det man sade var intressant och viktigt för de andra att förstå. Det är kanske extra viktigt för barn att känna sig tagna på allvar, eftersom de inte alltid bemöts med denna typ av respekt av vuxna.
När många händer är uppeOm många elever räcker upp handen är detta givetvis mycket positivt. Det betyder att de är engagerade i samtalet (kom dock ihåg att även de som inte pratar alls många gånger är mycket engagerade). Hur som helst – om många händer är uppe, måste läraren fördela ordet på ett bra sätt. Ett sätt är att helt enkelt ge eleverna ordet i den ordning de räcker upp handen. Att strikt hålla sig till denna metod är dock inte särskilt bra, av två skäl. Det ena skälet är att vissa elever är mer muntligt aktiva än andra. Om en elev pratat mycket, och en annan inte sagt någonting, kan det vara rimligt att låta den som inte sagt någonting tala först, även om den aktiva eleven räckt upp handen först. På detta sätt släpps fler in i diskussionen, vilket bör värderas högre än att ordet delas ut i den ordning som händerna räckts upp. Det andra skälet är att man kan skilja på två typer av uttalanden: uttalanden som svarar
Lärarhandledning11
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
på det någon nyss har sagt (dvs. anknyter till tråden), samt uttalanden som tar upp en ny tråd. Om två personer räcker upp handen, och person 1 vill svara på senaste talaren medan person 2 vill ta upp en ny tråd, är det rimligast att ge person 1 ordet, även om person 2 räckte upp handen först. Här värderas alltså en röd tråd i samtalet högre än att ordet delas ut i den ordning som händerna räckts upp. Läraren kan, för att få reda på vad eleverna vill säga, ställa följande frågor:
”Vem svarar du till?” ”Ska du svara på det han/hon sade, eller är det något nytt?”
De elever som vill ta upp en ny tråd och därför måste vänta med att tala, kan av läraren uppmuntras att skriva upp sin tanke på ett papper, eller hålla kvar tanken i huvudet tills den tidigare ”tråden” blir färdigdiskuterad. På detta sätt behöver eleven inte känna sig åsidosatt eller riskera att glömma sin tanke.
Aktivitet utanför samtaletUnder samtalets gång kan det hända att vissa elevers fokus på samtalet brister, och att de pratar med varandra ”utanför” samtalet, vilket här kallas för ”att bedriva utanförsamtal”. Detta kan givetvis störa övriga elever som försöker att prata med och lyssna på varandra.
En enkel sak att göra som lärare är att helt enkelt fokusera på de elever som fortfarande deltar i gruppens samtal, och när någon annan elev stör, säga till de som talar i samtalet: ”Ursäkta, kan du säga det där igen, jag hörde inte eftersom någon pratade samtidigt”.
Läraren kan också med fördel fokusera direkt på de elever som bedriver utanförsamtal. Läraren kan sakligt och lugnt gå in i dessa elevers utanförsamtal,
fråga vad de säger och varför, och fråga på vilket sätt det hängde ihop med samtalet. Detta syftar till att få eleverna att inse att varje sak de säger är viktig för samtalet och tas på allvar (även om de mumlar det till en kompis bredvid), och därmed vill ju de andra eleverna också höra det. På detta sätt markerar läraren att allt eleverna säger spelar roll, vilket förhoppningsvis får eleverna att låta bli att säga irrelevanta saker. Ofta visar det sig att de elever som har ”utanförsamtal” ändå pratar om sådant som har med samtalet att göra, och deras ”utanförprat” kan med denna metod föras in i och bidra positivt till samtalet.
En ytterligare aspekt är att de elever som bedriver utanförsamtal missar viktigt innehåll i gruppens samtal. Genom att t.ex. be en ”utanförsamtalare” förklara vad någon annan har sagt, eller fråga om dennes åsikt i en fråga, kan man indirekt kräva av personen att ha fokus på samtalet. Det är då viktigt att redan tidigt använda sig av frågor som ”Kan någon förklara hur ni uppfattade det som sades?”, så att eleverna blir vana vid denna typ av frågor. Att beskriva sin tolkning av vad en tidigare talare sagt ska inte upplevas som ett straff för olydnad av eleverna. Om de är medvetna om att en sådan fråga kan komma, kan detta få som konsekvens att eleverna är mer kontinuerligt uppmärksamma. En annan förebyggande åtgärd är att inte låta eleverna sitta ”gängvis” bland sina närmaste kompisar.
Lärarhandledning12
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Oseriösa frågorNär eleverna själva har möjligheten att ställa diskussionsfrågor kan detta givetvis resultera i att frågor ställs som upplevs som oseriösa. Detta är inget att oroa sig för som lärare, eftersom dessa sällan väljs av gruppen till diskussionen. Läraren behöver därför inte låtsas om att frågan verkar oseriös, utan kan skriva upp den bland övriga frågor. I stället kan man hantera det genom att kommunicera med eleven. Även här gäller principen att ta eleven på allvar, och utgå från att eleven är seriös eller åtminstone har en allvarlig tanke som ligger till grund för frågan. Man kan exempelvis fråga eleven ”Hur tänker du då?” eller ”Vad fick dig att tänka på det?”. Att på detta sätt kräva att eleverna står för sina frågor tenderar att minska oseriöst frågeställande. En annan anledning att ta frågan på allvar trots att den verkar oseriös är följande: ofta händer det att en fråga som först verkar oseriös inte alls är det. När man frågar personen vad han/hon menar, kan det komma fram mycket genomtänkta förklaringar och långt ifrån oseriösa avsikter med frågan, även om den t.ex. innehåller humoristiska inslag. Man ska alltså som lärare vara försiktig med att döma frågorna, och i stället göra välvilliga tolkningar.
Egna förslag från elevernaIbland ifrågasätter elever den metod som läraren använder. Kanske föreslår någon att omröstningen om diskussionsfråga ska vara öppen (dvs. att eleverna ska få se vad övriga röstar på), att man ska få fler röster, att man ska få lägga flera röster på samma fråga, att flera frågor ska diskuteras m.m. Beroende på hur stora förändringar ett förslag innebär, och hur det mottas av gruppen, bör läraren vara öppen för det. Läraren kan ha en kort
diskussion med eleverna om förslaget, genom att be eleverna ge argument för och mot förslaget. Om förslaget inte avfärdas kan gruppen avgöra om det ska genomföras, genom ett majoritetsbeslut i form av handuppräckning. Att ge eleverna inflytande, få dem att känna sig delaktiga och träna dem i ett demokratiskt
arbetssätt samt i att argumentera för och mot olika förslag är en del av denna metod. Därför behöver arbetssättet vara flexibelt, och man bör inte alltid helt strikt hålla sig till det upplägg som beskrivits i materialet, även om det är en stark
utgångspunkt.
KonflikterLiksom i många andra situationer där mer eller mindre känsliga frågor diskuteras, kan det hända att vissa problematiska händelser inträffar, vilket läraren måste vara vaksam över. Förekommer det påhopp under eller efter samtalet? Blev en fråga inte riktigt avklarad, och påverkar det gruppen på ett negativt sätt efter samtalet? Mår någon dåligt? Sådana saker är ovanliga men kan förekomma, och behöver följas upp och hanteras på ett lämpligt sätt. En förebyggande åtgärd är att gemensamt komma överens om förhållningsregler, och sedan, om en konflikt uppstår, påminna om dessa (t.ex. påminna om att man ska vända sig mot tankar och idéer, inte mot personliga egenskaper). Detta är ett tillfälle för eleverna att träna sig i att hantera konfliktsituationer, som ju uppkommer i alla sammanhang, både i och utanför skolan. Man kan dock av olika skäl märka att det behövs mer omfattande åtgärder efter ett samtal. Läraren kan behöva tala med berörda elever ocheventuellt se till att ytterligare resurser kopplas in, till exempel rektor, elevhälsa eller någon lämplig organisation.Att åsiktsmotsättningar kommer upp
Lärarhandledning13
VEM
BRYR
SIG?
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
till ytan kan ses som någonting positivt snarare än negativt, bl.a. eftersom det gör läraren medveten om vilka normer som finns i gruppen. Med hjälp av de etiska samtalen kan läraren i enlighet med läroplanen ”öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem”, samt även ”uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling” (Lgr 11, s. 12–13).
Lärarens roll i samtaletEn fråga att ställa sig om etiska samtal i skolan är hur läraren närmare bestämt ska agera. Ska läraren endast leda samtalet, eller ska han/hon även delta i det? Att helt avstå från att delta i samtalet är svårt, men det går. Då är man inte med och diskuterar, utan man gör endast formella saker som att t.ex. leda omröstningar, fördela ordet, fråga om alla förstått det någon sagt, be om preciseringar, be någon förklara vad någon annan har sagt, fråga vem ett visst uttalande riktar sig till o.d. Det finns fördelar med att även delta i samtalet, och kanske anser vissa lärare t.o.m. att det är
självklart att läraren ska delta i samtalet. Detta kan dock även föra med sig en rad problem som påverkar samtalet på ett negativt sätt. Om läraren väljer att delta i samtalet bör han/hon tänka på:
l Att avhålla sig från att påstå att saker är självklara, som eleverna egentligen har goda grunder att ifrågasätta� Ett vanligt exempel är att påstå ”Det finns ju inget rätt eller fel!”� Det finns en risk att man då redan innan diskussionen kommit igång tar död på elevernas undersökandelust�l Att inte säga alla argument direkt utan att låta eleverna själva försöka komma på dem först� l Att inte försöka ”vinna” genom att argumentera ned eleverna�l Att göra en rimlig avvägning avseende hur mycket plats man behöver ta som samtals-deltagare� Faktorer som påverkar kan vara hur mycket gruppen pratar av sig själv, utan lärarens inblandning, eller gruppens ålder och mognad�l Att försöka minimera känslan av att man är en auktoritet i kraft av att vara elevernas lärare� Snarare än att spela på den position man har bör man visa att även läraren kan ha fel eller ha obesvarade frågor som kan vara föremål för en allmän diskussion�
n så kan du lägga upp lektionen 1. Klassen ser en av de fem filmerna� 2. Eleverna funderar på frågor om filmen under tystnad� 3. Eleverna röstar om vilken fråga som ska diskuteras och samtalar om frågan under ledning av läraren�
n Under samtalet kan det uppstå problem och andra speciella situationer som är positiva men ändå behöver hanteras. Exempel på sådana situationer är att elever kan uttrycka sig oklart, att många kan vilja ha ordet, att det kan pågå aktivitet utanför samtalet, att det kan ställas oseriösa frå-gor, att eleverna kan komma med egna förslag på lektionens upplägg, och att det kan uppstå konflik-ter mellan eleverna� Det finns inte alltid ett enkelt sätt att lösa situationerna, men några förslag ges�
n Läraren är samtalsledare, men kan också välja att vara mer eller mindre aktiv i själva diskussionen. Man får göra en avvägning av hur mycket plats man behöver ta, bland annat beroende på hur aktiv gruppen är� Några saker att tänka på när man deltar är att låta eleverna själva komma på argument i sin takt, att visa att även läraren har obesvarade frågor, samt att avhålla sig från att påstå att saker är självklara�
Sammanfattning
Lärarhandledning14
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
exempelfrågorExempelfrågorna belyser vilken typ av frågor som ofta är fruktbara för samtal. En sorts frågor handlar om vad som är värdefullt, om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, acceptabelt eller oacceptabelt, tillåtet, krävt eller förbjudet, osv. Dessa är etiska (eller moraliska) frågor.
Också frågor om definitioner (”Vad är egentligen vänskap, skönhet, ett gott liv, framgångar, normalitet, osv.?”) kan vara mycket fruktbara i ett etiskt samtal. Ofta behöver man svara på denna typ av frågor
innan man kan ta sig an värdefrågorna. Om inte alla deltagare är överens om vad man menar med vissa centrala termer (ord) så är det svårt att förstå varandras argument och perspektiv.
En tredje sorts frågor som är intressanta att diskutera är frågor om kunskap, så kallade epistemologiska frågor. Dessa är frågor av typen: ”Hur kan vi veta (det eller det)?”, ”Kan vi vara säkra på att vi uppfattar situationen korrekt?”, ”Vet vi vilka konsekvenser som vårt agerande kommer att få?”, osv.
På sidorna som följer har vi samlat några exempel på frågor man kan samtala om utifrån filmerna. Dessa är bara exempel – det kan finnas
frågor som passar mycket bättre i den grupp där du tänker använda materialet. Även om man inte samtalar om just dessa frågor så kan du som lärare använda dem som inspiration och ledning i att själv ta fram frågor. De kan även användas som inspiration för gruppen om eleverna ska ta fram egna frågor.
Lärarhandledning15
Jobbamed
filmerna
Filmen om Madelene.
Filmen om Kristian. Filmen om Christoffer. Filmen om Isak.
Filmen om Therese.
Foto
: KAI
REH
N, J
ERKE
R IV
ARSS
ON
, MAR
IA Ö
STLI
N, B
JÖRN
LIN
DAH
L
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Du som lärare behöver inte redogöra för dessa skillnader mellan frågetyper för gruppen, men man kan ha det som ett stöd när man funderar över hur man ska formulera frågor eller hjälpa eleverna att formulera sina egna frågor. Ofta kan man formulera om en fråga till att bli någon form av frågor som behandlades ovan, om man tror att det var detta eleven var ute efter. Ofta kan det som verkar som en vanlig faktafråga (en fråga som i princip går att hitta svaret på i en uppslagsbok) omformuleras till någon av de sorters frågor som beskrevs ovan. Och den typen av frågor genererar oftast bättre samtal än faktafrågor. Eleverna brukar med tiden förstå vilka frågor som passar bättre att samtala om i ett etiskt samtal, men de kan behöva träning och vägledning.
Förutom att vi ger exempel på frågor så ger vi för några av frågorna exempel på olika positioner som deltagare kan tänkas inta i frågan, och vad det finns för argument för de respektive positionerna. Detta gör att om gruppen spårar in på en speciell position, ett speciellt sätt att se på frågan och besvara den, så kan du som lärare öppna upp för fler sätt att se på saken, för fler perspektiv. Detta kan bidra positivt till samtalet på många olika sätt. I denna beskrivning kommer vi att utgå från vissa förenklingar av olika etiska positioner. Dessa är förenklade, men den läsare som vill veta mer och se mer fullständiga och korrekta beskrivningar av olika positioner får tips i slutet av lärarhandledningen på vidare läsning.
Flera av frågorna som vi tar som exempel har ställts av ungdomar i 15-årsåldern efter att de har sett filmerna. Vi har diskuterat urvalet av frågor med ungdomar i de åldrarna, för att se om de tyckte att frågorna var meningsfulla. Detta betyder dock inte att din grupp kommer att tycka
likadant om alla frågor. Du som lärare vet mest om din klass, och det kan vara klokt att fundera på hur gruppen skulle ta sig an en viss fråga, innan man ställer den. Men man ska också vara öppen för att oförutsedda saker kan hända. Att ha sådana här samtal är tyvärr ovanligt för många unga människor.
Lärarhandledning16
Foto
: BJÖ
RN L
INDA
HL
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning17
exempelfrågorl Måste man ingripa om man är i Madelenes situation? Är det okej att sitta kvar på bussen?l Kunde Madelene veta innan vad som skulle hända om hon ingrep eller inte ingrep?l Är det rimligt att ingripa om man inte är säker på att det är någon fara?l Låt säga att det fanns en lag som sa att vi måste ingripa� Vore vi då hjältar om vi ingrep? Kan man vara en hjälte om man bara gör det man måste enligt lagen?l Spelar det någon roll om Madelene känner Natalie för om Madelene gör rätt? l Borde Natalie ha gjort något annorlunda? Hade det varit rimligt att sitta kvar på bussen, och inte kliva av ensam, trots att man då låter sådana människor som den där mannen påverka ens liv?l Borde busschauffören ha gjort något?
att förhålla sig till frågornaNedan ger vi exempel på hur man kan resonera om, och förhålla sig till en fråga utifrån filmen om Madelene. Vi ska kortfattat redogöra för några olika positioner man kan inta till frågan, och i vissa fall ge något kort argument för eller emot en position. n Spelar det någon roll om Madelene känner Natalie för om Madelene gör rätt?Detta är en etisk fråga som kan få följdfrågor som ”Skulle Madelene ha gjort fel om hon inte hade ryckt in och hjälpt Natalie?” och ”Om Madelene hade varit nära vän med Natalie, hade hon då gjort fel om hon inte skulle ha hjälpt Natalie?”. Frågor om vilken betydelse ens relationer till andra personer har för en handlings moraliska riktighet har diskuterats av, exempelvis, omsorgsetiker.
Inom den etiska riktningen betonas vikten av att värna och utveckla närmare relationer. Många elever kan finna det naturligt att tänka sig att man har ett större ansvar gentemot ens närmaste i jämförelse med någon man inte känner, som man t.ex. träffar
på bussen. Samtidigt finns det många etiker som anser att vi bör vara vaksamma inför sådant beteende och fråga oss ”Varför skulle sådan partiskhet vara okej?”.
Många håller nog med om att tillit mellan människor är ett viktigt värde att upprätthålla, men frågan kan alltså uppkomma om tillit är viktigare att jobba för inom en relation än utanför en relation. Paralleller kan dras till frågor om bistånd och hjälpinsatser till fattigare länder i jämförelse med att engagera sig lokalt för att bidra till en redan långtgående utveckling i ett rikare samhälle. Är det lika bra att ge 120 kronor till Röda korset som att för samma summa bjuda sin kompis, flickvän eller pojkvän på bio? Vilka prioriteringar av resurser är okej att göra? Vilka prioriteringar är rättvisa?
Diskussionen kan lätt komma in på frågor om allas lika värde. Ytterligare frågor som kan komma upp eller uppmärksammas av läraren är ”Har alla lika värde?”, ”Vad betyder det att alla har lika värde?”, samt ”Om alla har lika värde, måste man alltid bete sig likadant mot alla, oavsett hur nära man känner dem?”.
Madelene Sundström räddade Natalie från att våldtas efter att ha klivit av stadsbussen.
Foto
: LAR
S H
EDEL
IN
Film 1 madelene Om våldtäkt och att agera när något känns fel
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning18
exempelfrågorl Skulle det vara bättre om Christoffer inte blivit skadad? För honom? För hans omgivning? För världen?l Vem har det bäst – Christoffer eller hans kompisar, (som inte har guldmedaljer och allt annat han har efter olyckan)?l Vad är värdefullt i livet?l Vad är viktigt: Att se normal ut? Att vara världsbäst? Vilket är viktigast? Varför?l Vilket värde har kompisar?l Vad är vänskap? Vad är en kompis?l Kan man säga att Christoffer är en av världens bästa, när det finns personer som inte råkat ut för en olycka och som simmar fortare?l Är det värt att bli sjuk om det leder till vissa insikter?l Vad är möjligt för friska människor att göra? Använder vi vår fulla potential?l Vad är hälsa? Vad är hälsans värde?l Vad är det att vara ”normal” eller ”vanlig”?
att förhålla sig till frågornaNedan ger vi exempel på hur man kan resonera om, och förhålla sig till en fråga utifrån filmen om Christoffer. Vi ska kortfattat redogöra för några olika positioner man kan inta till frågan, och i vissa fall ge något kort argument för eller emot en position. n Vad är vänskap? Vad är en kompis?Detta är en definitionsfråga. Frågan handlar om att få fram en definition av vad vänskap är för något. Detta handlar om att hitta någon förklaring – några villkor – som pekar ut just precis vänskap, och inget annat. Exempelvis kan man definiera ”triangel” som ”en plan figur med tre sidor”. Dessa villkor pekar ut alla trianglar, och enbart trianglar. Man kan exempelvis definiera månen som den himlakropp med en radie på cirka 1 700 km som kretsar kring jorden. Men man kan också definiera månen som det näst ljusaste objektet på stjärnhimlen. Vi ser alltså att flera olika definitioner kan peka ut samma sak, och det kan vara viktigt att ha i åtanke.
Vilka olika slags definitioner kan man ge av vänskap? Följande tankar och egenskaper brukar komma upp i samtal om denna fråga:
l En vän bryr sig om en�l En vän är en person man tycker om att vara med�l En vän förstår vad man känner och tycker� l Vänskap är när man tycker om varandra�l Vänskap är två personer som blir glada av varandra�l Man kan bråka med en vän och ändå tycka om varandra efteråt� l Med sina vänner kan man vara precis som man är� l En vän har många likheter med en själv�
Man kan då ställa sig sådana frågor som:
l Behövs alla de där egenskaperna för att någon ska vara en vän?l Kan man inte vara vänner även fast man exempelvis inte kan bråka med varandra?l Det finns väl andra som bryr sig om en än vänner� Mormor bryr sig, är hon en vän? Ens läkare bryr sig om en, är den en vän? På vilket sätt är då detta ett villkor för att vara vänner? [Detta kan antyda att egenskapen att bry sig inte är ett tillräckligt villkor för att vara vän – alltså man kan ha den egenskapen utan att vara vän� Men kanske är det ett nödvändigt villkor – alltså att man måste ha den egenskapen för att vara en vän�]
Vilka av dessa egenskaper är det som faktiskt pekar ut vänner, och bara vänner? Vilka behövs inte? Vilka behövs?
Christoffer Lindhe har tagit flera SM-guld.
Foto
: KAI
REH
N
Film 2 Christoffer Om livskriser och att kämpa sig tillbaka
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning19
exempelfrågorl Borde Therese ha berättat tidigare för sina kompisar om problemen?l Hur borde kompisarna ha agerat? Om de inte fick reda på något? Om de fick reda på något?l Är det rimligt att Therese kände skuld för sin mammas alkoholism, när hon var barn?l Vilket ansvar har pappan? Borde han ha gjort annorlunda?l Har Therese rätt i att bara mamman kan välja att sluta vara alkoholist? l Hade det varit bättre om Thereses mamma inte varit alkoholist? För Therese? För världen?
att förhålla sig till frågornaNedan ger vi exempel på hur man kan resonera om, och förhålla sig till en fråga utifrån filmen om Therese. Vi ska kortfattat redogöra för några olika positioner man kan inta till frågan, och i vissa fall ge något kort argument för eller emot en position. n Hade det varit bättre om Thereses mamma inte varit alkoholist? För Therese? För världen?Detta är en etisk fråga. Den handlar om att reda ut vad som är bra respektive dåligt med att Thereses mamma är alkoholist, och avgöra om det hade varit bättre om hon inte varit det. Svaret kan variera beroende på vilken etisk position man har som utgångspunkt. Man kan exempelvis ha konsekventialistiska, pliktetiska eller rättighetsetiska utgångspunkter. Ofta intar elever, medvetet eller omedvetet, en eller flera etiska positioner och argumenterar utifrån dessa.
Ett argument för att svara ”Ja” på denna fråga är följande: Det hade varit bättre för Therese om hennes mamma inte varit
alkoholist, för att mamman då kanske hade tagit bättre hand om Therese och hjälpt Therese mer under barndomen. Å andra sidan kan man svara ”Nej”, med argumentet att det var tur att just Therese, som är stark och initiativrik, fick uppleva en svår barndom.
Utifrån detta gjorde hon ju något bra för världen; hon hjälper andra ungdomar som har det svårt. Dessutom tycks ju hon bli lycklig av att hjälpa andra som har det svårt. I båda dessa svar ser man till konsekvenserna av mammans alkoholism. Om mamman inte varit alkoholist, hade en konsekvens kunnat bli att Therese mått bättre under uppväxten, vilket är bra. Men en annan konsekvens hade kunnat bli att Therese aldrig börjat hjälpa andra ungdomar, vilket är dåligt. Kanske så dåligt, att svaret på frågan i slutändan blir ”Nej”.
Man kan också helt och hållet bortse från ett konsekventialistiskt tänkande, och i stället fråga sig om föräldrar har en plikt att ta hand om sitt barn på ett visst sätt, eller om varje barn har rätt till en trygg uppväxt.
Foto
: MAR
IA Ö
STLI
N
17 år gammal startade Therese Eriksson föreningen Maskrosbarn för unga som har föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka.
Film 3 Therese Om droger och att våga berätta
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning20
exempelfrågorl Hur mycket bör man ingripa, hur mycket våld är det okej att använda mot angriparen för att försvara flickan?l Är det okej att stå bredvid och titta?l Vilka skäl finns det att stå bredvid och titta?l Måste man ingripa även om det finns risk för att bli skadad?l Hur vet man vad som egentligen händer? Hur vet man vem som gjort vad?l Om man ser Isak anfalla kvinnan, och inte såg vad som hände innan detta, ska man då ingripa? Hur?
att förhålla sig till frågornaNedan ger vi exempel på hur man kan resonera om, och förhålla sig till en fråga utifrån filmen om Isak. Vi ska kortfattat redogöra för några olika positioner man kan inta till frågan, och i vissa fall ge något kort argument för eller emot en position. n Hur vet man vad som egentligen händer? Hur vet man vem som gjort vad?Detta är en epistemologisk fråga, alltså en fråga om möjligheten till kunskap. Frågan handlar om vilka eventuella begränsningar vi har i möjligheten att nå säker kunskap om det som händer.
En möjlighet är att vi kan vara helt säkra på att det är som vi tror att det är. För att få eleverna att tänka kritiskt om detta kan man ta reda på om alla eleverna har upplevt situationen likadant. Förmodligen finns det variationer i hur de upplevt den, och då antyder väl detta att det är svårt att vara helt säker? Om de alla är överens kan man fundera över följande saker:
Kan man vara säker på att det inte är en filminspelning som pågår, och att man förstör den och skadar en skådespelare, om man ingriper och anfaller kvinnan?
Kan man vara säker på att de inte skämtar?
Kan man vara säker på att det inte är så att kvinnan försöker få upp något föremål ur halsen på den lilla flickan, som håller på att dö av kvävning?
Om klassen kommer fram till att man inte kan vara helt säker på vad som händer, fast man ser något man tror att man är säker på, kan man fundera över vad detta har för konsekvenser i övrigt. Bör vi vara lite mer ödmjuka inför att vi kanske inte alltid har rätt i vad vi först tror?
Har vi alltid tid att vänta tills vi vet säkert? I fall det är en filminspelning, då gör det väl kanske inte så mycket om man saboterar den, om man med ingripandet kanske undviker att ett litet barn blir utsatt för något hemskt?
Foto
: BJÖ
RN L
INDA
HL
Isak Hardo räddade femåriga Fiona från en drogpåverkad kvinna på stan.
Film 4 isak Om misshandel och att våga gripa in
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning21
exempelfrågorl Kristian fick skadestånd� Vad är ett bra straff för mobbare, lärare, skola?l Hur borde lärarna ha agerat?l Hur borde föräldrarna ha agerat?l Vem är ansvarig vid mobbning?l Vem ska flytta – mobbaren eller den mobbade? Ska någon flytta alls?l Varför mobba? Varför ge sig på någon på grund av olikheter? Är det försvarbart? l Är det bra eller dåligt att vi är olika? Hur skulle det vara om alla var exakt likadana?
att förhålla sig till frågornaNedan ger vi exempel på hur man kan resonera om, och förhålla sig till en fråga utifrån filmen om Kristian. Vi ska kortfattat redogöra för några olika positioner man kan inta till frågan, och i vissa fall ge något kort argument för eller emot en position. n Är det bra eller dåligt att vi är olika? Hur skulle det vara om alla var exakt likadana?Den första av dessa frågor är en etisk fråga. Det är en fråga som ofta engagerar unga människor som håller på att hitta sina egna roller i gruppen, samhället, familjen och livet. Ska jag vara som alla andra? Ska jag vara som jag egentligen vill vara innerst inne? Hur annorlunda får man bli? Det finns många relaterade frågor som kan väckas hos samtalsdeltagarna.
Det tankeexperiment som frågan ”Hur skulle det vara om alla var exakt likadana?” väcker kan användas som utgångspunkt i ett gemensamt sökande efter svar. Gruppen kan uppmuntras att måla upp en värld där alla är exakt likadana, beskriva vilka konsekvenser det skulle ha och fundera över hur den världen skulle skilja sig från vår.
Följande är exempel på vad man kan tänka om en sådan värld: Om alla skulle vilja bo på samma plats skulle priserna vara väldigt
höga på sådant boende. Om alla ville hålla på med samma idrott, ex. utförsåkning, så skulle det inte finnas mycket plats i backen för var och en av oss. Om alla skulle vilja åka till jobbet exakt samtidigt skulle det vara enorma bilköer.
Om man kommer fram till att en sådan värld inte vore så önskvärd kan detta tankeexperiment användas som argument mot att det är bra om alla är exakt likadana. På liknande sätt kan man använda det omvända tankeexperimentet (Hur vore det om alla var helt olika?) för att kritisera positionen att det vore bra om alla var helt olika.
Ett argument för att vi ska vara lika är att det ibland krävs att vi kan samsas kring ett mål och ett arbetssätt för att åstadkomma vissa saker. Å andra sidan kan det krävas olikheter för att kunna genomföra de olika saker som behövs i ett sådant samarbete, vilket alltså blir ett argument för det positiva med olikheter. Om ingen var annorlunda skulle det väl aldrig komma något nytt? Och går det att säga att vissa sorters olikhet är mer önskvärda än andra? Genom att tillsammans börja resonera kring flera olika sorters likhet och olikhet, kan även diskussionen föras in på mer nyanserade banor och mer nyanserade svar.
Kristian Kabelacs vågade slåss mot hatet.
Foto
: JER
KER
IVAR
SSO
N
Film 5 Kristian Om mobbning och att våga förändra
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
frågor som kan ställas till alla filmerDen här typen av allmänna frågor kan med fördel ställas efter att några filmer har diskuterats, mot slutet av övningen/arbetet:
l Vad är en hjälte? l Om man ser något hemskt hända någon: måste man ingripa? l Bör alla agera som hjältarna i filmerna?l Är det alltid bra att vara en hjälte? Att försöka vara en hjälte?l Bör hjältar få kompensation? Kan man vara en hjälte om man får kompensation?l Är det värt att vara med om något jobbigt, om det leder till viktiga livsinsikter?l Kan man alltid vända saker till något positivt? Har allting något gott i sig?l Räcker det med att man tror att man t�ex� riskerar sitt liv för att rädda andra för att man ska vara en hjälte?l Skulle det finnas några hjältar i den bästa av världar? Kräver hjältedåd ondska/något dåligt? Vad säger svaret om hur ”den bästa av världar” är?l Kan någon vara en hjälte ”för mig” men inte ”för dig”? (T�ex� någon som gör något som bara vissa tycker är bra�)l Man kan också med fördel låta gruppen själva ställa generella frågor utifrån filmerna, om man har sett och arbetat med mer än en film�
att förhålla sig till frågornaNedan ska vi ge exempel på hur man kan resonera om två av de generella frågorna, som kan ställas utifrån alla filmer.
exempel 1: Vad är en hjälte? Detta är en definitionsfråga, alltså en fråga om vad vi menar med ordet ”hjälte”. Vilka egenskaper har hjältar och vilka egenskaper behöver man ha för att kunna klassas som hjälte?
Nedan följer några möjliga tolkningar av egenskaper som kan vara förknippade med hjältar och hjälteskap. Är en hjälte någon som:l Agerar frivilligt?l Är osjälvisk?l Hjälper/räddar andra?
l Är en bra förebild?l Är självuppoffrande?l Är modig?l Vänder något dåligt till något bra?l Gör något som är gott för andra trots att det är dåligt för personen själv eller utsätter personen för en risk för något dåligt?
Gruppen kan lista ett antal karaktärsdrag som en hjälte måste ha. Om gruppen är jury: Vilka av personerna i filmerna är hjältar, enligt gruppens definition av en hjälte? Och när eleverna har avgjort detta, ger detta något skäl att omvärdera eller ompröva deras hjältedefinition? Finns det några problem med definitionen som gör att den ”tar miste” om någon av filmerna? Finns det någon person som inte klassas som ”hjälte” enligt definitionen men som eleverna ändå anser är en hjälte?
Lärarhandledning22
HJÄLTE?JAG?!
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
exempel 2: Om man ser något hemskt hända någon: måste man ingripa?I vilka situationer måste man eventuellt ingripa? Gäller det att man måste ingripa i en sådan situation även om:man inte är insatt i situationen?– det finns risk för att själv bli skadad? Här kan man inta olika positioner. Vi ska här kort bekanta oss med några av dem.
En etisk egoist (en person som anser att man alltid bör göra det som leder till mest nytta för en själv) skulle säga att man bara bör göra det om det gynnar en själv (t.ex. om man får en utmärkelse eller blir känd), medan man inte bör göra det om man tror att man inte kommer att gynnas medan det finns en risk att man blir skadad. Det är inte otroligt att någon i gruppen intar ett sådant här perspektiv. Några saker kan sägas här om det. En konsistent etisk egoist måste anse att det därmed också är så att någon annan inte bör rädda egoisten själv, ifall den andra personen riskerar något dåligt. Detta kanske inte egoisten går med på, och i så fall anser den ju inte att alla bör göra det som mest gynnar dem själva. Kanske anser personen att just den själv bör göra det som gynnar den själv, men att alla andra måste tänka på den personen i fråga. Denna position är självklart djupt problematisk. Varför skulle just denna person vara så särskild?
En altruist skulle istället anse att alla alltid bör försöka gynna andra, även om det riskerar att skada personerna själva. Detta är också problematiskt. Om alla vore altruister så skulle väl ingen må bra, alla skulle bara hålla på och offra sig för varandra!? En konsekventialist av mer universell sort
(t.ex. en utilitarist) skulle anse att om konsekvenserna i stort (för hela världen) är bättre av att en person ingriper än vad de blir om den inte ingriper, så ska personen ingripa. Då måste personen ingripa! Detta gäller även om personen riskerar att skadas själv, så länge de goda konsekvenserna för världen är större. (Ska man vara precis så ska även eventuella negativa konsekvenser för andra personer av att man själv skadar sig vägas in, så som om ens föräldrar blir väldigt ledsna av att man skadas.) Men en utilitarist anser alltså att man inte ska bry sig mer om sitt eget välbefinnande än om andras.
Vissa rättighetsetiker anser att personer kan ha så kallade ”positiva rättigheter”, sådana rättigheter som andra personer måste försöka se till att försvara. En sådan kan vara rätten till liv. Om någon har en positiv rätt till liv, så följer det enligt en rättighetsetiker att andra människor har en skyldighet att försöka försvara den rättigheten, t.ex. genom att försöka rädda personen ur en farlig situation. Andra rättighetsetiker menar att det inte finns några positiva rättigheter, utan enbart negativa rättigheter. En negativ rättighet är en rättighet som ingen annan får kränka, men som det inte finns någon plikt eller skyldighet att aktivt försöka försvara. Dessa menar då att en negativ rätt till liv och den egna kroppen gör att man inte är
skyldig att offra sig för någon annan. Det är en rättighet att göra som
man vill med sig själv, enligt dem. Således får man ingripa (såvida man inte därigenom kränker någons rättighet), men man måste inte.
Vissa pliktetiker anser att det är en plikt att ingripa för att skydda andra
människor, åtminstone så länge man inte riskerar sitt eget liv. Pliktetiker anser att
Lärarhandledning23
PLIKTEN
FRAMFÖR
ALLT
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
det finns vissa saker som man bara måste göra, vissa plikter man inte får bryta mot. Ett problem för pliktetiken är att den kan hamna i moraliska dilemman: situationer där allt man kan göra blir fel. En sådan situation är exempelvis en situation när två plikter krockar, alltså där man måste bryta mot en plikt för att följa en annan.
Elever kan inta alla dessa olika slags perspektiv i diskussionen, om man ber dem att förklara och utveckla sina resonemang. Det kan då vara fruktbart att peka på att man kan tänka på ett annat sätt, och höra hur de ställer sig till detta. Som lärare kan man gärna bjuda in alla elever att fundera kring en viss etisk position och tänka kritiskt kring den. Detta kan öka förståelsen för oliktänkande, för att det finns andra sätt att tänka och perspektiv än det egna, och vara allmänt
intellektuellt stimulerande! I litteraturen som vi hänvisar till för vidare läsning kan man också hitta argument för och emot de olika positionerna som man kan presentera för eleverna. Men de kan också ombes att själva hitta på sådana, när de fått klart för sig vilka olika positioner som ”ligger på bordet”. Hur mycket och hur ofta man som lärare argumenterar med eller mot någon viss position är givetvis avhängigt de specifika omständigheterna och elevernas förutsättningar. I början kan det tyckas ovant för eleverna, som kan bli starkt påverkade av att en auktoritet som läraren eller andra elever håller med eller argumenterar mot en åsikt, men med tiden och med noggrant arbete blir eleverna vanare, tar argumentationen mindre personligt, finner motargument stimulerande och börjar själva tänka kritiskt.
Lärarhandledning24
n Det är viktigt att som auktoritet själv vara en god förebild och visa öppenhet inför olika uppfattningar och åsikter. Försök att hjälpa eleverna att tillsammans hitta flera olika sätt att tänka och eventuellt att utvärdera de olika positionernas styrkor och svagheter�
n Många frågor som kan vara intressanta att diskutera och gemensamt söka svar på är etiska frågor, frågor om definitioner samt epistemologiska frågor� Distinktionen mellan dessa sorter kan vara bra för läraren att ha i bakhuvudet under samtalen� Exempel på dessa tresorters frågor:
1. EtISK FrågA (Kristian) Är det bra eller dåligt att vi är olika?2. DEFINItIONSFrågA (Christoffer) Vad är vänskap?3. EpIStEMOLOgISK FrågA (Isak) Hur vet man vad som egentligen händer?
n En mängd frågor kan diskuteras utifrån filmerna, långt fler än de som tagits upp här.
Om eleverna känner att de har förtroende och att samtalet är genuint från alla parter kan de ställa mycket viktiga och intressanta frågor själva� En öppen och förutsättningslös dialog om dessa kan
stärka dem avsevärt�
Sammanfattning
KompisJAG
GILLARDIG!
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Läs merFör den elev som vill ha en lättillgänglig introducerande bok till filosofiska frågor av olika slag rekommenderas:
1 Självklart? Inte! En FilosofibokAv Liza Haglund och Anders Persson Stockholm: Rabén och Sjögren
Den lärare som är intresserad av att föra filosofiska samtal om andra viktiga frågor kan få riktlinjer presenterade i:
2 Öppet sinne, stor respekt: handledning: att föra filosofiska samtal med barn om Barnkonventionens grunder Av Liza Haglund och Anders Persson Stockholm: Rädda Barnen
För den som vill läsa mer om etik och kritiskt tänkande, t.ex. om man vill ha mer teori om olika etiska positioner eller sätt att resonera, rekommenderas:
3 Vetenskapliga tankeverktygAv Ylva Backman, Teodor Gardelli, Viktor Gardelli och Anders PerssonLund: Studentlitteratur
För den som vill läsa mer om etik:
4 Grundbok i normativ etikAv Torbjörn Tännsjö Stockholm: Thales
5 Hur bör du leva?Av Folke TersmanStockholm: Wahlström & Widstrand
Lärarhandledning25
1
2
3
4
5
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERBA
KGRU
ND
MET
ODIN
NEH
ÅLL
OM
FÖ
RFAT
TARN
AIN
LED
NIN
G
Lärarhandledning
www.rb.se www.bris.se
www.ungatankar.se
www.svenskahjaltar.se
www.svenskahjaltar.se/vaggen
www.arvsfonden.se
Länkar
rädda Barnen och BrISn När samtal om etiska frågor förs, kan det uppkomma information eller situationer som kräver vidare åtgärder. Om behov av stöd finns kan man vända sig till rektor eller elevhälsa. Utanför skolverksamheten finns även organisationer med stor erfarenhet av barn och ungdomar i utsatta situationer, exempelvis BRIS (Barnens Rätt I Samhället) och Rädda Barnen.
Arvsfondenn Om det finns intresse av att ta initiativ till egna projekt som handlar om att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning, kan man ansöka om medel från exempelvis Allmänna arvsfonden.
Unga tankarn För erfarenhetsutbyte med andra filosofiska samtalsverksamheter som författarna är engagerade i, se följande länk.
probonumn Om lärare eller skolledning är intresserade av vidareutbildning inom området, såsom workshops, inspirationsföreläsningar eller hjälp att utveckla policy och arbetsmetoder om etik och värdefrågor, kontaktas författarna genom Probonum AB på följande adress och hemsida.
Svenska Hjältarn På Svenska Hjältar-sajten kan lärare ladda ner filmerna som hör till denna handledning. Materialet är gratis. Här kan man också följa vår skolturné under hösten 2012 och läsa historier om vardagshjältar.
Svenska Hjältar-väggenn På den här interaktiva sajten kan ungdomar testa sitt mod på olika sätt.
26
Ansvarig utgivare: Jan Helin Projektledare Svenska Hjältar: Liisa Aus Grafisk form: Anna Otto Omslagsfoto: Björn Lindahl Adress: V Järnvägsgatan 21, 105 18 Stockholm, Tel: 08–725 20 00
LÄN
KAR
ARBE
TSBL
ADLÄ
S M
ERM
ETO
DBA
KGRU
ND
INN
EHÅL
LO
M F
ÖRF
ATTA
RNA
INLE
DN
ING
LÄRA
RHAN
DLE
DN
ING
