1(15)

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTIÖN AGENCY

BESLUT 2014-07-10 Ärendenr:

NV-01675-14

Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad

Beslut om licensjakt efter björn i Värmlands län år 2014

Beslut Naturvårdsverket beslutar om licensjakt efter två (2) björnar i Värmlands län enligt nedan angivna villkor.

Kungörelsedelgivning Naturvårdsverket beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelsedelgivning. Beslutet fattas med stöd av 49 § delgivningslagen (2010:1932). Beslutet finns under överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Valhallavägen 195 i Stockhohn.

Verkställighet Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen (1987:905) att den del av villkor 10 (jakt med hjälp av åtel) som avser åtling i detta beslut ska gälla även om beslutet överklagas.

Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 5.

ViUkorfSr jakten För att säkerställa att jakten bedrivs selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden beslutar Naturvårdsverket att nedan angivna villkor ska gälla för genomförandet av jakt enligt detta beslut. Den som deUar i jakten är skyldig att följa villkoren. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker utan stöd i beslutet och i strid med fredningsbestämmelsema i 3 § jaktlagen (1987:259).

BESOK: STOCKHOLM - VALHALLAVAGEN 195 Ö S T E R S U N D - F O R S K A R E N S V Ä G 5 , H U S U B POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVÅRDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVÄRDS VERKET.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(15)

Straffbestämmelser för jaktbrott och grovt jaktbrott finns i 43 och 44 §§ i jaktlageii.

1. Hur många och vilka djur får fällas? Högst två (2) björnar fär fällas. Samtliga björnar, med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de imgar som följer björnhona (oavsett ungamas ålder), får fällas.

2. Jaktområde Jakten är tillåten i hela Värmlands län.

3. Jakttid Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2014 till och med den 15 oktober 2014 eller till dess länsstyrelsen dessförinnan avlyser jakten'.

4. Avlysning Avlysning ska ske då det totala antalet björnar fällts eller påskjutits inom länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen ansvarar för att avlysa jakten och ska informera om avlysningen på lämpligt sätt.

5. Avräkning Länsstyrelsen beslutar om påskjuten björn ska avräknas. Påskjuten björn ska avräknas såvida inte kulan Mn det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats eller det på annat sätt vid fältkontroll kan fastställas att björnen inte skadats.

Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt imder den tid då licensjakt efter björn är tillåten med stöd av detta beslut, ska de inte avräknas.

6. Vilka får utföra jakten? Person som harjakträtt i det område som omfattas av detta beslut, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn.

7. Jaktledare Jakt fär bara bedrivas om en ansvarig jakttedare är utsedd vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare.

8. Krav på jaktledare Jaktledaren ska före jaktens böljan informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och giltigt statligt jaktkort.

Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till länsstyrelsen enligt 5 b § jaktförordningen .

' Telefonnummer till Länsstyrelsen i Värmlands län finns i bilaga 4.

NATURVÅRDSVERKET 3(15)

Jaktledaren ska inför vaije jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs.

Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905).

Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägama under jakten säkerställer att villkoren för jakten följs.

Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han eller hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han eller hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han eller hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn.

Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagama att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående bjömar.

9. Jakt med hund Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn far användas samtidigt.

10. Jakt med hjälp av åtel^ Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Åtling får inte påbörjas tidigare än den 15 juli 2014. Åtel får bara anläggas efter markägarens tillstånd.

a. Allmänt om licensjakt efter björn med hjälp av åtel - Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som

iordningställts i enlighet med villkoren för åteljakt efter björn enligt detta beslut.

- Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel är inte tillåtet. - Jakt är inte tillåten vid platser som iordningställts i syfte att locka till sig

annat vilt än björn och som inte uppfyller villkoren för åteljakten enligt detta beslut.

- En person ska vara ansvarig för varje åtel (åtelansvarig). - Åtelansvarig ska innan åtling påbörjas anmäla detta samt platsen för

åteln till länsstyrelsen. Åtling får påbörjas först efter medgivande fi-ån länsstyrelsen. För medgivande krävs att de villkor för åteljakten som följer av detta beslut är uppfyllda.

' Telefonnummer till Länsstyrelsen i Värmlands län finns i bilaga 4. ' En åtel definieras i detta beslut som material som iordningställts eller placerats i syfte att locka till sig vilt. Vilt som dött av annan orsak an jakt och ligger kvar på den plats där det fallit är inte att betrakta som åtel.

NATURVÅRDSVERKET 4(15)

b. Om åtelns läge Åtelns läge ska uppfylla följande förutsättningar.

- Avståndet till närmast permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning, till åtel avsedd för viltskådning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst 2 000 m.

- Åtelansvarig ska kontakta eventuella andra personer som under den aktuella perioden bor inom 2 000 m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten.

- Avstånd till väg eller skogsbilväg ska vara minst 200 m. - Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m. - Åtebi ska inte vara synlig från väg eller vandringsled. - Senast tio dagar efter att jakten avlysts i området ska allt åtelmaterial

vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att bjömar inte förväntas lockas dit.

c. Om åtelmaterial - Som åtelmaterial fär användas vilt, slaktrester från vilt och viltfångad

fisk från samma eller angränsande kommun. - En kropp av vilt fär användas som åtelmaterial. - Vidare fär användas oförädlat vegetabiliskt material eller mindre

förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. - Åtelmaterialet fär inte uppgå till mer än 25 kg. - Kött från rovdjur eller otestat kött från vildsvin flr inte användas som

åtelmaterial.

11. Anmälan av fälld björn Den som fållt eller påskjutit bjöm ska utan dröjsmål och senast samma dag anmäla det till länsstyrelsen. Vid anmälan ska följande uppgifter anges som antecknas av länsstyrelsen:

- ansvarig jaktledares namn, adress och telefonnummer, - skyttens namn, adress och teleformiunmer, - när björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), - var björnen fällts eller påskjutits (jaktområde enligt detta beslut samt

plats som går att återfirma på karta 1:100 000), - vilket kön djuret har, om det är möjligt att fastställa, och - jaktmetod.

12. Platsundersökning och eftersök Den som påskjutit bjöm ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att platsundersökning genomförs för att undersöka om björnen är skadad eller inte.

Den som påskjutit bjöm ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att den påskjutna bjömen är oskadad. Eftersök ska genomföras till dess att:

- djuret påträffats dött, - djuret påträffats skadat och avlivats.

NATURVARDSVERKET 5(15)

- kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att bjömen skadats, eller

- djuret inte kan anträffas.

Jaktledaren ska till länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska också visa skottplatsen för länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit bjömen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blanketten Påskjuten björn - platsundersökning och eftersök (bilaga B3).

13. Hantering av björn som fälls vid licensjakt Länsstyrelsens besiktningsman ska besiktiga samtliga fällda djur.

Skytten ska utan dröjsmål och senast inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa fälid bjöm för länsstyrelsens besiktningsman. Skytten ska se till att hela den fällda bjömen finns tillgänglig för besiktningen. Besiktningsmannen ska ha tillträde till att besiktiga skottplats och fallplats. Vidare ska skytten tillsammans med besiktningsmannen fylla i blanketten Registrering av fälld/död björn (bilaga Bl).

Från alla fällda bjömar ska besiktningsmannen ta följande prover, som tillfaller staten:

- första premolaren (hten kindtand), - könsdelar, - hårprov, - hudprov, - muskelprov (ca 50 gram) samt - i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Innan spenen

skärs loss ska besiktningsmaimen klämma fram eventuell vätska (mjölk) ur spenen samt bedöma vätskans utseende.

Proverna ska förvaras frysta (hårprovet ska torkas före fiysning) och sänds genom besiktningsmannens försorg till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, närmast efterföljande måndag, tisdag eller onsdag. De ska skickas på ett sådant sätt att de är framme vid SVA efterföljande arbetsdag. Hudprovet (s.k. referensprov) skickas i separat försändelse. Kopia på blanketten Registrering av falld/dödbjörn (bilaga Bl) ska bifogas både ordinarie prover och referensprovet.

14. Märkning Som bevis på att bjömen fällts lagligt ska skinn och kranium märkas. Skinnet ska märkas med transponder (mikrochip) direkt vid besiktning. Märkningen placeras vid sidan av flåsnittet vid buk eller bröst. Märkning av skinn utförs av länsstyrelsens besiktningsman. I samband med besiktning ska mikrochipnummer för märkning av skinn respektive kranium antecknas på blanketten Besiktning,. provtagning och märkning av fälld/död björn (bilaga B2). Besiktningsmannen fyller i blanketten. Kraniet ska märkas snarast men senast inom sex månader. Mikrochip och instruktioner för märkning fås vid besiktningen. Ansvarig för att märkning sker är kraniets ägare. Omärkt bjöm tillfaller staten.

NATURVÅRDSVERKET 6(15)

75. Jakträtts/lavarens rätt till delar av björnen Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter rapporterats samt att samtliga prover insamlats och att övriga villkor i detta beslut följs, tillfaller övriga delar av bjömen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta fälld bjöm till annan.

16. Äterrapportering av resultat från licensjakten Länsstyrelsen ska även snarast möjligt, om möjligt inom 24 tinmiar efter det att fällt djur besiktigats, registrera fällda djur i databasen Rovbase.

Länsstyrelsen ska skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djiu-besiktigats, lägga in uppgifter om hur många djur som fällts eller einmälts påskjutna med stöd av detta beslut i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben. Se adress nedan. Inloggningsuppgifter kan erhållas från Naturvårdsverket'*.

Rapport över djur som fällts eller påskjutits vid licensjakt ska fortlöpande skickas till SVA per e-post (bjomjakt(^sva.se). SVA uppdaterar därefter information om licensjakten på sin hemsida. SVA tillhandahåller Excelfil för denna rapportering.

Länsstyrelsen ska senast den 1 april 2015 skicka en skriftlig redogörelse till Naturvårdsverket gällande vilka erfarenheter som vurmits i samband med denna jakt.

Rekommendationer för jakten

Jakt med hund Naturvårdsverket rekommenderar att hundar inte byts under jakt på en och samma bjöm och under en och samma dag.

Hund som används vid eftersök av påskjuten bjöm bör vara särskilt tränad i att spåra bjöm. Att hunden bör vara särskilt tränad för att spåra bjöm bör inte uppfattas som ett krav på att hundekipaget måste vara särskilt certifierat för bjömspåming.

Jägare Jägare som avser delta i björnjakt rekommenderas att övningsskjuta på bjömfigur samt avlägga skytteprovet "Bjömpasset" eller motsvarande.

Björnskyttar ombeds fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och Norskt Institut for Naturforskning, NINA.

Besiktning För att underlätta besiktningsmannens arbete rekommenderas att skytten sätter in en pinne i munnen på bjömen för att hålla den öppen när likstelheten inträder.

* https://ekstranett.mili odirektoratet.no/sites/naturvardsverket

NATURVÄRDSVERKET 7(15)

Upplysningar om vissa bestämmelser för jaktens genomförande

Jakttid Bjöm får bara jagas under tiden från och med en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Detta enligt 9 § jaktförordningen.

Krav på eftersöksh und Det är krav på att en eftersökshund ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen vid jakt efter bjöm. Detta framgår av 17 § andra stycket j aktförordningen.

Ansvar Jor eftersök Jägaren ska snarast vidta de åtgärder som behövs för att påskjuten bjöm ska kunna spåras upp och avlivas. Detta följer av 28 § jaktlagen.

Tillåtna jaktmedel Jakt efter bjöm fär endast bedrivas med kulvapen och ammunition som uppfyller kraven för klass 1. Detta följer av 14 och 16 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (2002:18) om jakt och statens vilt.

Gällande åtelmaterial Ytterligare bestämmelser om befattning med animaliska biprodukter och framställda produkter följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor.

Försäljning av kött, skinn Konunersiella aktiviteter^ med bjömskinn, bjömkött eller andra delar av bjöm är förbjudna. Detta följer av artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.

Jordbruksverket kan medge undantag från förbudet. För försäljning av hela eller delar av bjömar skjutna i enlighet med detta beslut behövs ett CITES-intyg utfärdat av Jordbruksverket. För att göra det möjligt att snabbt sälja slaktkroppen utfärdar Jordbruksverket förifyllda CITES-intyg som tillhandahålls av länsstyrelsens besiktningsmän. Förifyllda intyg gäller enbart inom Sverige, för en slaktkropp och för en försäljning. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av bjömen vid ett tillfälle och till en mottagare.

För ytterligare försäljning av delar av bjömen krävs nytt/nya CITES-intyg . CITES-intyg gäller för handel inom EU. Det är inte tillåtet att exportera bjöm eller delar av bjöm för kommersiella ändamål till länder utanför EU. För export.

^ Med kommersiella aktiviteter menas att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för albnänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha fbr fbrsäljning, att saluföra eller för att för försäljning transportera. * Ytterligare information fuins på Jordbruksverkets hemsida http://wwvy.jordbruksverket.se "Björnjakt i Sverige"

NATURVÅRDSVERKET 8(15)

för egen del, av bjöm eller produkter av bjöm till länder utanför EU krävs ett särskilt exporttillstånd' från Jordbruksverket.

o

Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket.

Bakgrund till Naturvårdsverkets beslut I den av riksdagen antagna propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) anges bland annat följande. "Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv och lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. En trovärdig rovdjurspolitik kräver också en aktiv förvaltning som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och bidrar till en bättre samexistens mellan människor och stora rovdjur. Regeringen gör i propositionen bedömningen att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Därför slår regeringen fast, i enlighet med de riktlinjer som EU-kommissionen har tagit fram för hur de stora rovdjuren ska förvaltas, att en aktiv förvaltning ska genomföras. Det innebär även att socioekonomiska hänsyn ska tas och att tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras (a.a. s. 14)."

Yttrande från Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen har i sin rapport från den 9 december 2013 lämnat följande synpunkter angående licensjakt efter bjöm 2014. Där anges bl.a. följande. Det totala antalet bjömar i Värmland uppskattas till ca 17 st utifrån spillningsinventeringen som genomfördes hösten 2012. Det har bekräftats att björnhonor har befunnit sig nära länsgränsen och någon enstaka gång i länet. Vi förväntar oss att kunna kvalitetssäkra en bjömföryngring i länet inom de närmsta åren med tanke på bjömens spridningsmönster och populationsutveckling. Det finns kvalitetssäkrade observationer av bjöm även i Filipstads och Kristinehamns kommuner längre söderut i länet. Observationerna har gjorts i samband med viltskador på bikupor och ensilagebalar, samt av bjömspillning i utkanten på ett villaområde där bjömen ätit av utlagda äpplen. Det kan finnas anledning att utöka området för licensjakt till hela länet eftersom det inte påverkar bjömens spridning på lång sikt. Det kan argumenteras för att det vore bättre om jakten riktades mot bjömar som årligen skadar bikupor eller rör sig nära bebyggelse än mot de gränsnära områden där det kan finnas risk för att skjuta en björnhona.

Länsstyrelsen har i april 2014 beretts tillfälle att komma in med synpunkter i frågan om en licensjakt efter bjöm 2014. Länsstyrelsen tillstyrker en viss licensjakt men har i övrigt inte inkommit med några ytterligare synpunkter utan hänvisat till rapporten ovan.

^ För ytterligare information kontakta Jordbruksverket, tel. 036-15 50 00, hemsida http://www.iordbruksverket.se * Livsmedelsverket, tel. 018-17 55 00, hemsida www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Primarproduktion/Jakt/

NATURVÅRDSVERKET 9(15)

Skäl för beslutet

Aktuella bestämmelser Licensjakt 123 c § jaktförordningen anges följande. Fömtsättningen för att licensjakt efter bjöm, varg, järv och lo ska kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammamas storlek och sammansättning samt ske selektivt och vmder strängt kontrollerade förhållanden.

Av 23 d § jaktförordningen följer att om det finns fömtsättiiingar enligt 23 c § och något annat inte följer av 24 a §, fär Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter bjöm. Ett beslut om jakt enligt första stycket fär utformas och förenas med villkor som är ändamålsenliga med hänsyn till de olägenheter som förekomsten av täta rovdjurspopulationer orsakar.

Bestämmelsema i jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet).

Enligt artikel 12.1 a) art- och habitatdirektivet ska medlemsstatema vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4a till direktivet, med förbud mot att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs. Bjömen finns uppräknad i bilaga 4a såsom en djurart av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd.

Av artikel 16.1 e) sanima direktiv följer att fömtsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde får en medlemsstat göra undantag från bestämmelsema i artikel 12 för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 till direktivet i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndighetema.

Riktlinjer forförvaltningen av stora rovdjur Large Camivore Initiative for Europé (LCIE) har på EU-kommissionens uppdrag tagit fram riktlinjer gällande förvaltningsplaner för stora rovdjur på populationsnivå.' Riktlinjerna antogs av EU-kommissionen sommaren 2008 och de kan enligt kommissionens bedömning ligga till grund för inriktningen av rovdjursförvaltningen inom EU. Av riktlinjema kan utläsas bl.a. följande om möjlighetema till jakt. Art 16 art- och habitatdirektivet ger under vissa fömtsättningar utrymme för jakt efter de arter som listas i bilaga 4. Om jakten

Yinell J., Salvatori V. & Boitani L. (2008), Guidelines for Population Level Management Plans for Large Camivores in Europé. A Large Camivore Initiative for Europé report prepared for the European Commission (contract 070501/2005/424162/MAR/B2),

NATURVÅRDSVERKET 10(15)

organiseras väl och jakttuttaget är välgmndat kan den potentiellt vara hållbar. Nedan följer ett utdrag ur riktlinjema.

"From a conservation point of view there is no principle reason why large camivore populations cannot tolerate some levels of lethal control or be managed under the same type ofharvest system as wild ungulates or game birds, provided that the harvest is well managed. Proper management in this case requires effective monitoring of the population size, the setting of appropriate quotas and hunting seasons, and careful enforcement of these regulations. In other words, i f properly organized. well managed harvest can potentially be sustainable. — In summary. Artide 16 provides a scope for permitting the use of lethal control, and even the maintenance of traditional hunting activities for annex IVspecies as long as the three conditions can be met." (s. 25,27)

" Justification (c) and (e) could cover cases where a de facto hunter harvest is needed to obtain local acceptance for large carnivores among the rural population. This situation is clearly present in many Nordic and Eastem European countriés, and has been well documented in social science research."" (s.30)

Tidigare björnjakt i Värmlands län Naturvårdsverket under perioden 2003-2013 gett tillstånd att fälla sammanlagt 22 bjömar i Värmlands län, varav 15 fällts (tabell 1). Det har imder derma period inte inkommit några rapporter om bjömar som påskjutits och inte återfunnits.

Tabell 1. Tilldelade och fällda björnar i Värmlands län under perioden 2003 - 2013.

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tilldelade 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Fällda 0 0 2 1 2 2 1 1 2 2 2

Regionalförvaltningsplan I länsstyrelsens Förvaltningsplan för stora rovdjur 2014 anges bl.a. följande gällande bjöm.

Värmland befinner sig än så länge i kanten av bjömens spridningsområde. Licensjakt efter två bjömar i länets norra delar har beslutats av Naturvårdsverket under ett antal år. Jakten har mycket liten betydelse för bjömstammens tillväxt, särskilt eftersom jakten sker i ett område med inga eller få honor. Däremot har björnjakten fått positiva effekter på acceptansen för bjöm, kunskapsnivå och kommunikation mellan lokalbefolkning och länsstyrelsen i de områden däir jakten bedrivits. Licensjakt efter bjöm bör vara starkt begränsad innan miniminivån har uppnåtts och licensjakten bör i möjligaste mån vara riktad med hänsyn till bjömens spridningsmönster och tillväxttakt. Den populationsuppskattning som gjorts utifrån spilhungsinventeringen hösten 2012 visar förekomst av ca 17 bjömar i länet. De fem bjömar som kunde identifieras med hjälp av DNA var hanbjömar som vandrat mellan Dalarna och Värmland. Inga observationer av honor med ungar har kunnat kvalitetsäkras ännu men det

NATURVÅRDSVERKET 11(15)

finns kvalitetssäkrade observationer av björnhonor nära länsgränsen (a.a. s. 15 f.).

Naturvårdsverkets bedömning Utgångspunkt Naturvårdsverket har möjlighet att besluta om licensjakt efter bjöm i Värmlands län under fömtsättning att kriteriema i jaktförordningen uppfylls.

Målsättningen med jakten Syftet med denna begränsade och strängt kontrollerade licensjakt är att bidra till en bättre samexistens mellan människa och bjöm i Värmlands län. Som framgått ovan har tidigare genomförda licensjakter i Värmland medfört positiva effekter på acceptansen för bjöm.

Annan lämplig lösning Till viss del kan olika former av kommunikationsinsatser bidra till en bättre samexistens mellan människa och bjöm. Det är dock inte tillräckligt utan det krävs också en aktiv förvaltning. Naturvårdsverket bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning för att uppnå nämnda målsättning än en begränsad licensjakt efter bjöm.

Upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus Efter några år av stark utveckling för den svenska bjömstammen visar den senaste populationsberäkningen från våren 2014 att tillväxten är negativ, vilket tyder på att bjömstanmien minskar. Populationsberäkningama anger att det år 2013 fanns runt 2 800 bjömar i Sverige. Populationsberäkningen är baserad på de spillningsinventeringar som genomförts i respektive län och trender i de bjömobservationer som jägarna samlat in. Tillväxttakten mellan åren 2008 och 2013 tyder på en nedgående trend för bjömstammen i Sverige imder denna period med i genomsnitt 3,2 procent per år. Den negativa trenden beror i huvudsak på att bjömstammen minskar i Norrbottens och Jämtiands län med cirka 8 respektive 7 procent per år. Den svenska bjömstammen har dock alltjämt en gynnsam bevarandestatus.

Bjömen förekommer allmänt i Sverige fi^ Dalamas och Gävleborgs län och normt. Hösten 2012 genomfördes en spillningsinventering av bjöm i Värmland och det totala antalet bjömar i Värmland uppskattades hösten 2012 till ca 17 st. Spillningsprovema samlades in framförallt i länets norra delar. De prover som kunde individbestämmas tillhörde fem hanbjömar, som alla återfanns även i Dalarna. Bjömförekomsten i Värmlands län är koncentrerad till länets två nordligaste kommuner, Torsby och Hagfors men det finns även kvalitetsäkrade observationer längre södemt i länet. Det har bekräftats att björnhonor har befunnit sig nära länsgränsen mot Dalama. Länsstyrelsen förväntar sig att kunna kvalitetssäkra en bjömföryngring i länet inom de närmsta åren med tanke på bjömens spridningsmönster och populationsutveckling.

En licensjakt efter två bjömar i Värmland kommer enligt Naturvårdsverkets bedömning inte att äventyra upprätthållandet av nuvarande gynnsam bevarandestatus för arten. Inte heller bjömens möjlighet till spridning påverkas enligt Naturvårdsverkets bedömning negativt.

NATURVARDSVERKET 12(15)

Begränsad omfattning i forhållande till stammens storlek Ett uttag om två bjömar vid denna licensjakt är enligt Naturvårdsverkets bedömning en begränsad omfattning i förhållande till bjömstammens storlek.

Selektiv jakt under strängt kontrollerade former Länsstyrelsen har framfört att licensjakten bör tillåtas i hela länet och inte bara i Torsby och Hagfors kommuner bl. a. med hänsyn till risken för att fälla en hona i gränsnära områden. Tidigare beslut om licensjakt efter bjöm har endast omfattat dessa kommuner där också bjömförekomsten i länet är som tätast. Det fitms sedan spillningsinventeringen 2012 kvalitetsäkrade observationer av en björnhona i området. Det finns enligt Naturvårdsverkets uppfattning inget hinder mot att utöka jaktområdet till hela länet enligt länsstyrelsens förslag. Naturvårdsverket bedömer att ett utökat jaktområde minskar risken för att en björnhona fälls under jakten samt att det inte äventyrar kravet på selektivitet.

Naturvårdsverket har vidare beslutat om ett antal villkor för jaktens bedrivande. Beslutet inkluderar krav på skyndsam rapportering av fällda eller påskjutna djur. Det krävs kontinuerlig kontroll av om tilldelning återstår i jaktområdet. Syftet är att minimera risken för överskjutning. För jakt med hjälp av åtel finns dessutom ett antal särskilda villkor. Besiktningsmännens kontroll säkerställer att djur fällts i enlighet med regelverket. Vidare möjliggör besiktningen av fällt djur en noggraim kontroll av djurets kön, ålder, DNA och hälsostatus.

Licensjakten enligt detta beslut bedöms därmed bedrivas såväl selektivt som under strängt kontrollerade former.

Slutsats Naturvårdsverket bedömer att fömtsättningama ovan är uppfyllda och beslutar därför om licensjakt efter bjöm i enlighet med de villkor som framgår av beslutet.

Verkställighet Naturvårdsverket kan förordna om att vissa beslut ska gälla utan hinder av att de överklagas. Det finns i detta fall ett behov av ett sådant förordnande för den del av villkor 10 i beslutet som avser åtiing. Detta i syfte att åtiing ska kunna påbörjas från och med den 15 juli 2014. Naturvårdsverket förordnar därför att endast deima del av villkor 10 ska gälla även om beslutet överklagas. För övriga delar av beslutet ser Natiu årdsverket inte tillräckliga skäl för verkställighetsförordnande. Detta iimebär att själva jakten inte fär påbörjas innan dess att beslutet har vunnit laga kraft.

NATURVÅRDSVERKET 13(15)

Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl.

Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt déltaigit handläggarna Christer Petterson och Ingela Gmdin, juristen Hanna Ek och sektionschefen Hasse Bérgliind, den sistnärnnde föredragande.

För Naturvårdsverket

la Helena Lindahl

Bilagor Bl Blankett - Registrering av fålld/död bjöm B2 Blankett— Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död bjöm B3 Blankett - Påskjuten bjöm - platsimdersöknirig och eftersök 4 Telefonnummer för licensjakten 5 Hur man överklagar

Kopia till Jordbruksverket Statens Veterinärmedicinska Anstalt Polismyndigheten i Värmlands län Naturhistoriska riksmuseet Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Nationella rådet för rovdjursfrågor Skandinaviska bjömprojektet Miljödirektoratet, Norge Jord- och Skogsbmksministeriet, Finland Artdatabanken

Bilaga 81

REGISTRERING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman, som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase. 2. Besiktningsmannen sänder kopia till SVA tillsammans med proverna.

JAKT­LEDARE

Tidpunkt då bjömen fälldes/påsköts

_L

Ar Månad

I I I I

Klockslag Tim Min

J I I I I Djur som fälls med stöd av 40 b § JF, 9 § JL och 24 kap BrB ska anmälas till polisen, som ansvarar för hantering av dessa. Gäller även trafikdödat djur och djur som påträffas dött (faliviit).

IT Tidpunkt då bjömen anmäldes

Månad Dag Klockslag Tim Min

Rovbase Id (M-nr)

Länsstyrelsens Id-nr

Anmäld till

Namn Telefon Mobiltelefon

Adress Postnr Postadress

e-postadress Land om annat än Sverige

Namn Telefon Mobiltelefon

Adress Postnr Postadress

1 Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Jaktområde

1 Skottplats Koordinater Rikets nät (RT 90)

I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Om skott- & fällplats är olika, ange koor­dinater för båda.

Fallplats Koordinater Rikets nät (RT 90) T

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Län Kommun

JAKTSATT m.m. (flera alt. kan anges)

MÄRKT DJUR

KON OCH ÄLDER

VIKTER (vägda)

PROVER

MÄTT

1. Bröstomfång

2. Kroppslängd utan svans

3. Huvudomkrets - största

4. Huvudlängd

5. Framfot - bredd

Största spenen längd x bredd

Testikel längd x bredd

Q Riktad björnjakt Q A l g j a k t Q Skjuten från postställe Q | Skjuten vid gå/smygjakt Q ] Atel

kjuten för hund Ange antal hundar •På annat sätt (ange vilket)

Antal deltagande jägare Antal avlossade skott

[•Tatuerad på insidan av ' läpparna. Ange nr

jiRadiohalsband "ange nr

Qj Hane S Q Hona ? Totalvikt kg (inte urtagen)

Tillhandahålls för besiktningsman

•Oronmärke V/H öra ange färg och nr

I 1) Implantatsändare i bukhålan

Ålder - uppskatta bjömens ålder

Passad vikt kg SlakWikt kg

• Tand h Könsdelar |Hårprov Q jMuske l | |]Spene •Hudprov (referensprov)

MATT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN

NATURVÅRDSVERKET 2014, BLANKETT B I REGISTRERING AV FALLD/DÖD BJORN, VERSION 1.0

Bilaga B 1 , sidan 2

MÅTTHJÄLP MATT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN Mät på oflådd björn. Använd plastmåttband och skjutmått samt lämplig våg. Mått av framfots dyna mäts på djurets H sida. Vägda vikter anges i kg med minst en decimal. Minst en vikt ska anges.

1. Bröstomfång Mät strax bakom frambenen (se skiss).

2. Kroppslängd Björnen i bröstläge. Nosen mot underlaget. Mät från nosspets till svansrot genom att följa kroppens kontur (se skiss).

3. Huvudomkrets Huvudets största omkrets (se skiss).

4. Huvudlängd Mät från nosspets till skallbenets bakkant (se skiss).

5. Framfots bredd Mät stora dynans bredd (se skiss).

Största spenen Största spenens höjd x bredd vid basen (använd skjutmått).

Testikel Längd x bredd av testikel. Mät på oflådd kropp (använd skjutmått).

Bilaga B2 BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Blanketten fylls i av länsstyrelsens besiktningsman som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase.

DATUM

ANMÄLAN

BESIKTNING AV

Besiktningsdatum och Ar Månad Dag

1

Klockslag Tim Min

I I I I

Rovbase Id (M-nr)

1 1 Besiktningsmannen fick Ar Månad Dag kännedom om fälld bjöm | | | | j i

Klockslag Tim Min

I I I I

Länsstyrelsens Id-nr

Helkropp (oflådd) Q ] Helkropp (urtagen) Q Helkropp och åtskilt skinn Q Slaktkropp och åtskilt skinn

I—b På skottplatsen/ ™ fallplatsen

I || Slakteri (ange var) j På annan plats (ange var)

I Ij Platsangivelser ] Djurets ev. märi ning Q Djurets vikt

Djurets kön Q Bedömd ålder I Eventuella rättelser skrivs under anmäri<ning nedan

Färska skador

NOTERA SYNLIGA SKADOR

Äldre skador

JTand QKönsdelar QHårprov B Muskel I IjSpene

Vätska i spenar Ja

SÄRSKILD PROVTAG­NING

Nej

Q Q

L Hudprov I (referensprov)

Vätskans färg

Öppna magsäcken och ange maginnehållet

Vit Svagt vit

. • O L Genomskinlig

•

I Öppna tarmen och ange eventuell parasitförekomst

kontrollerat

QEj kontrollerat

ANMÄRKNING

IDENTIFIERING Nr på eventuellt CITES-tillstånd

EV. TIDIGARE MÄRKNING

Skriv mikrochipnr 1—L Skanning av kropp efter ev. tidigare mikrochip (ange placering) 1 ^ Ej kontrollerat

MÄRKNING VID BESIKTNING

Skinn - mikrochipnr

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 [j Nymäri ning med synligt mikrochip (ange placering - om annat än flåsnrtt)

Namn

BJÖRN­SKINNETS ÄGARE

CHIP FOR MÄRKNING AV BJÖRNKRANIE OCH KVITTENS AV CHIP

BJÖRN­KRANIETS ÄGARE (om annan än skinnets ägare)

BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING UTFÖRD AV

Adress

Postnummer Postadress

Kranie - mikrochipnr

I I I I I I I

Telefon

Mobiltelefon

Land om annat än Sverige

I Chip för märi<ning av kranie är överiämnat och kvitterat

Namnunderskrift Namnförtydligande

Namn

Adress

Postnummer Postadress

Besiktningsman

Underskrift

Mobiltelefon

Telefon

Mobiltelefon

Land om annat än Sverige

Länsstyrelse

e-postadress

N A T U R U V A R D S V E R K E T 2 0 1 4 , BLANKETT BESIKTNING, PROVTAGNING OCH M A R K N I N G AV FALLD/DÖD BJÖRN, VERSION 1.0

Bilaga B2, sidan 2 PROVTAGNING Från en björn fälld under licensjakt där skinn, skelett (inkl. kraniet) och kött får behållas tas följande prover. För björnar som sänds hela till SVA sker prov- och måttagning vid anstalten!

Proverna packas var för sig i väl förslutna, märkta plastpåsar (ange typ av prov och Rovbase Id eller Lånsstyreisetis Id). Hårprover i papperskuvert. Frys sedan proverna så fort som möjligt. Skicka de frysta proverna i bifogat vadderat svarskuvert, tillsammans med kopior av denna blankett och blanketten Registrering av fälld/död bjöm. Referensprovet skickas i det för ändamålet förmärkta svarskuvertet!

För ytterligare information kontakta SVA: Arne Söderberg, telefon 018-67 40 73, mobil 0702-22 27 66 eller Jessica Äsbrink, telefon 018-67 46 59, mobil 0730-97 98 14

För åldersbestämning. 1 :a premolaren i första hand överi^äken och i andra hand underi äken (fig. 1). Skär mnt tanden med en tandmejsel eller tunnbladig spetsig kniv tills dess tanden kan plockas loss med fingrama, notera att tandroten är bakåtböjd. BRYT EJ! Tandroten bryts lätt, och åldersbestämningen blir då felaktig.

Om tanden bryts ska ytteriigare en tand tas!

För kontroll av könsmognad samt undersökning av eventuella sjukliga förändringar På hanbjömar tas båda testiklama. Om testiklama fortfarande sitter på kroppen, försök att ta med så mycket av sädesledama som möjligt. På honor tas livmodem och äggstockar (fig. 2). Tjockleken på livmodem är maximalt 1,5 cm. Är du osäker kan du föra in en trubbig pinne i vaginan, och på så sätt se var livmodem är. Försök att skära av livmodem så långt bak som möjligt - helst en bit in i kanalen i bäckenet - och se till att hela livmodem med båda äggstockama kommer med.

För analys av födoval. Ryck loss minst 50 hårstrån frän ryggen (puckeln). Låt dessa tori a innan de packas, helst i papperskuvert. Ta I ej i hårröttema utan gummihandskar.

För analys av släktskap octi radioaktivitet. Tag muskelvävnad motsvarande ca 200 gram. Kan vara flera mindre muskelbitar.

Skär loss en hudbit frän buksnittet. Hudbiten bör vara minst 1x5 cm. Referensprov, som sändes till SVA i separat försändelse.

För analys av bjömhonomas reproduktionsstatus. Identifiera den största spenen (av totalt 6 spenar). Det ska vara den spene för vilken vätska och mätt anges i protokollet. Använd stansverktyget, det speciellt framtagna veri<tyget, för att skära ut provbiten med spene och underiiggande juvervävnad (liknar undertiudsfett). Gummikoricen som skyddar den vassa ändan flyttas först till den trubbiga ändan, som grepp och skydd för handen. Placera stansverictyget över spenen, skär med skruvande rörelser genom hud och underhudsvävnad ända ner till ren muskulatur (bukvägg- eller bröstkorgsmuskulatur). Dra därefter provspenen uppåt och använd kniv för att skära loss "botten" på den cylinder vävnad som bildats. Var noga med att skära så pass långt ner, att alla vävnadslager (eventuell juvervävnad) ovanför muskulaturen följer med.

HÄRPROV MUSKEL­PROV HUDPROV

Bilaga B3

PÅSKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK 1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då bjöm påskjutits, men inte påträffats död eller avlivats på skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt samt vid andra tillfällen då eftersök genomförs.

DATUM

ANMÄLAN

PASKJUTEN MED STÖD AV

PLATSUNDERS. /EFTERSÖK

Är IVIånad Dag Datum da bjömen påsköts

I I I I I I

Klockslag Tim Min

1 1 1 1

Länsstyrelsens Id-nr

I I Tidpunkt då påskjutningen Är Månad Dag anmäldes , , , , i i

Klockslag Tim Min

I I I I Anmäld t

•Bara plats­undersökning

I—Ij Licensjakt myndiglietsbeslut

I Eftersök och plats-' undersökning

•Annat, ange vilket?

Djur som påskjuts med stöd av 40 b § JF, 9 § JL octi 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikskadade djur.

JAKTLEDARE

PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT

1 Namn Telefon Mobiltelefon

Adress Postnr Postadress

1 e-postadress Land om annat än Sverige

1 Namn Telefon Mobiltelefon

Adress Postnr Postadress

Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Detaljerad karta över platsunder­sökning och eftersök ska bifogas

Koordinater Rikets nät (RT90)

''' 1"* 1 1 1 1 1 1 1 Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun

Skjutavständ. Avstånd mellan skytt och bjöm dä bjömen påsköts med första skott?

Hur regerade bjömen?

Stod still

• Gick i nonnal takt

• Sprang

PLATSUNDER­SÖKNING OCH EFTERSÖK

Mur många skott avlossades mot bjömen? Användes stöd vid första J l , skotter? I j

Nei

• Ange var skottet/skotten troligtvis

1 träflade? Skott 1 Skott 2 Skott 3

Tecknade bjömen för träff efter skott/skotten?

Ja Nej

• • Ja Nej

• • Ja

• Nej

• Lämnade bjömen synligt blodspår då den lämnade skottplatsen?

Ja Nej

• • Hur långt kunde blodspåret följas? m 1 1 1 1 1

1 Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon

Användes hund vid eftersöket? Ja Nej

• • Klockslag då eftersöket startade Tim Min

I I I I Om Ja. Ange hundras och om flera hundar använts - ange ordningsföljd

Hundi Hund 2 Hund 3

1 || Enbart löshund 1 || Enbart spårhund r~||Spårhund/löshund 1 || Löshund/spårhund

Tillhörde hund och hundforare det 1 egna jaktlaget?

Ja Nej

• • Var eflersöksekipaget utbildat/testat på bjöm?

Ja

• Nej •

Var eflersöksekipaget tränat pä 1 annat sätt?

Ja Nej

• • Har avlossade kulor återfunnits? Ange antal och var.

Hur långt kunde bjömen spåras frän skottplats till sista björnspår?

I I I I m

1 Klockslag då eftersöket avslutades

Tim Min

I I I I

Har DNA från den påskjutna bjömen insamlats? Q ] Blod Q ] Hår Q ] Kött/vävnad Q l Spillning

Har DNA-prover överlämnats till besiktningsmannen?

Ja Nej

P P Insamlade prover ska snarast sändas till SVA

RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV BJÖRNENS SKADOR

Eftersök har genomförts till dess Bjömen påträffats död

I—, Bjömen påträffats m skadad och avlivats

I—, Bjömen inte U J kan anträffas

Jaktledarens bedömning av bjömens skador då bjömen . , Bjömen är inte påträffats död eller avlivats? I Il oskadad

Bjömen är I lätt skadad

Bjömen är allvarligt skadad

Gmnd för bedömningen ovan? Skriftlig uttörlig motivering krävs! Kompletterande information lämnas på sidan 2. Besiktningsman

Namnförtydligande

Jaktledare

Namnförtydligande

NATURVÅRDSVERKET 2014, BLANKETT PASKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK, VERSION 1.0

Bilaga B3, Sidan 2

KOMPLET­TERANDE INFORMA­TION

NATURVARDSVERKET 14{I5)

Bilaga 4

Telefonnummer för licensjakten

Länsstyrelsen i Värmlands län informerar bl.a. om hur många bjömar som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Länsstyrelsen har följande telefonnummer under licensjakten.

- Telefonsvarare för aktuell information om vad som återstår av tilldelnmgen 010-224 71 60

- Anmälan av fälld eller påskjuten bjöm 010-224 71 30 - Länsstyrelsens telefonnummer för övriga frågor 010-224 76 01

Länsstyrelsen i Värmland arbetar med Rov-SMS. Den jaktledare som önskar ta del av tjänsten kan registrera sig genom att anmäla sig på www.rovsms.se (Rov-SMS ersätter inte Naturvårdsverkets villkor för jakten.)

NATURVÅRDSVERKET 15(15)

Bilaga 5

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet konmiit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten,

När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från delgivningstidpunkten.

Vad ska överklagandet innehålla? överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknad. I skrivelsen ska Ni ange:

Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer,

vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer,

hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt

om det firms motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefoimummer.