Taksäkerhet – Ny branschstandard

56 AMA-nytt – Hus 2/2015

HUS

Det är arbetsgivaren till de som utför arbetet som kan få betala sank-

tionsavgifterna. Avgiften beräknas uti-från hur många arbetsgivaren totalt sys-selsätter i sin verksamhet, även till exem-pel kontorspersonal inbegrips i antalet sysselsatta. Sanktionsavgifter på upp till 400 000 kronor kan bli aktuella. Tidiga-re användes böter men det innebar sam-tidigt att det var ett brott som skulle upp i domstol. Sanktionsavgiften kan utdö-mas utan att det görs en polisanmälan och handläggningen kan ske mycket snabbare.

ARBETSGIVARE, BYGGHERRAR OCH

PROJEKTÖRER HAR ALLA ETT ANSVAR FÖR

FALLSKYDD

Enligt arbetsmiljölagen är det entydigt att det är arbetsgivaren som har ansvaret för hur ett arbete utförs. Den anställde ska följa de föreskrifter som finns och även ha den utbildning som krävs för att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Byggherren har också ett ansvar för ar-betsmiljön. Arbetsmiljölagen och före-skrifterna för byggnads- och anlägg-ningsarbete måste beaktas och även sam-ordnas vid all planering och projektering

av en byggnad. Byggherren har ett sär-skilt ansvar för byggnadens bruksskede. Detta innebär att byggherren måste ta hänsyn både till Arbetsmiljöverkets reg-ler liksom övriga regelverk som kan vara tillämpliga, till exempel BBR. Det har från branschens företrädare – för de som har taket som arbetsplats – ofta påtalats att taken inte är utrustade på ett sådant sätt att det är möjligt att använda fall-skydd. Det finns ofta brister för att det ska vara möjligt att bedriva drifts- och underhållsarbete. Det kan vara en sådan enkel åtgärd som att byta några takpan-

Taksäkerhet – Ny branschstandard Vid årsskiftet infördes en ny lag om sanktionsavgifter vid arbetsmiljöbrott. Syftet är att minska antalet överträdelser och få färre olyckor. För byggnads- och anläggningsarbeten där det förekommer fallrisker på två meter eller mer är sanktionsavgifter tillämpliga. Sanktions-avgifterna gäller även vid brist på fallskydd vid snöskottning.

TE X T OCH FOTO : TORBJÖRN OSTERLING. I LLUSTR AT IONER : TAKSÄKERHETSKOMMIT TÉN, HANS SANDQVIST

Figur 1. Byggherren är ansvarig för att det finns taksäkerhetsanordingar som kan användas vid drift och underhåll. Fotot visar ett befintligt tak upp-fört för flera år sedan. Är det tillfyllest idag?

57AMA-nytt – Hus 2/2015

nor, skifferplattor, rensa hängrännor eller måla om delar av ett tak. Snöskottning är som redan påtalats ett arbete som kan krä-va omfattande taksäkerhetsanordningar.

Projektörerna har ett ansvar för att under projekteringen ta hänsyn till de olika arbetsmiljöaspekter som kan finnas såväl i byggskedet som i driftskedet. Men är det möjligt att bygga och underhålla den planerade byggnaden? Projektören har alltid ett ansvar för de förslag som redovisas. Här bör särskilt påpekas det ansvar Bas-P har i sitt arbete med att samordna det som de olika projektörerna föreslår. Det måste vara säkert att såväl bygga som att bruka det som projekteras.

Bas-U har ett viktigt arbete under uppförandet av en bygg-nad, det handlar bland annat om samordning och kontroll av att de olika entreprenörerna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Det är viktigt att det finns en arbetsmiljöplan.

RISKANALYS MÅSTE

FÖREGÅ ETT ARBETE PÅ TAK

Arbete på tak ska föregås av en riskanalys. Analysen ska om-fatta till exempel tillträde, transporter med mera. Vilket arbete ska utföras? Vilka risker finns? Vilken utrustning kan användas, och vilka förutsättningar gäller? Här måste överväganden göras om det är bäst med kollektiva skydd – ställningar, räcken – eller personlig fallutrustning med hänsyn till arbetstid, ergonomi med mera.

En viktig förutsättning är naturligtvis att byggnaden redan vid uppförandet har sådana anordningar att till exempel en per-sonlig fallskyddsutrustning kan ge den minsta risken vid ett underhållsarbete, till exempel snöskottning.

För en projektör är det viktigt att redan i planeringsskedet ta hänsyn till vad som kan komma att behöva utföras på taket, för att sedan föreskriva vilka taksäkerhetsanordningar som behöver monteras.

En bristfällig riskanalys i detta skede kan leda till att en bygg-herre eller bostadsrättsförening i ett driftskede måste investera

Figur 2. Enkel riskanalys? Hur är det med skorstenen? Vill inte sotaren gå upp? Ska sotning ske på sommaren eller vintern? Hängrännan av trä är ny, men den kanske kan bytas från markstege, om det nu skulle vara tillåtet? Fallhöjden är inte 2 meter.

TORBJÖRN OSTERLINGByggnadsingenjör SBR

Bentab Byggkonsult AB

Livsavgörande kunskap

På Taksäkerhetskommitténs hemsida kan du ladda hem Branschstandard för taksäkerhet som beskriver vilka taksäkerhetsanordningar vi anser är nödvändiga på tak.

Läs också mer om vår utbildning Sakkunnig i taksäkerhet.







i kompletterande taksäkerhetsanordningar innan ett under-hållsarbete kan, eller enligt arbetsmiljölagen, får utföras.

RA HUS 14

I RA Hus 14 finns under NSJ följande råd:”Omfattningen av taksäkerhetsanordningar ska fastställas ut-

ifrån en riskinventering, där till exempel behovet av skyddsan-ordningar måste ställas i relation till vad som ska göras på taket, till exempel snöskottning, inspektion, rengöring eller sotning. Risk för person- eller andra skador som på grund av snöras mås-te beaktas liksom arbetsmiljön för de som ska arbeta på tak.”

Syftet med detta råd är att fästa projektörens uppmärksamhet på att det kanske inte alltid är tillräckligt att bara falla tillbaka på BBR och tro att de föreskrifterna är tillräckliga med hänsyn till Arbetsmiljölagstiftningen.

BRANSCHSTANDARD – TAKSÄKERHET

De branscher som har taket som arbetsplats i mer eller mindre utsträckning har under en lång tid arbetat med att ta fram rikt-linjer för hur taksäkerhetsanordningar ska utföras för att det ska vara säkert att arbeta på tak.


HUS

Det är många organisationer som med-verkat i, och ställer sig bakom den nya branschstandarden som utarbetats av Taksäkerhetskommittén. Bland några kan nämnas: � Almega � Byggnadsarbetareförbundet � Byggplåtföreningen inom Entre pre-nör företagen

� Elektrikerförbundet � EIO � Fastighetsanställdas Förbund � Fastighetsägarna � Kommunal � SEKO � SIS – genom olika arbetsgrupper � Sveriges Sotarmästares Riksförbund � TIB (Tak- och tätskiktsentreprenörer-nas branschorganisation)

� TMF (här ingår bland annat småhus-fabrikanterna).

BRANSCHSTANDARDEN – BBR

Många har ställt frågan huruvida Branschstandarden ska tillämpas när det är Boverkets Byggregler (BBR) som upp-fattas som de krav som måste uppfyllas. BBR anger endast minimikraven vad av-ser taksäkerhetsanordningar på yttertak. De anordningarna kan räcka för tak som inte kommer att beträdas av yrkesperso-

ner. Taksäkerhetskommittén anser att BBR:s regler är baserade på en alltför ge-nerell riskanalys. Detta kan innebära att den som ska utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete på ett yttertak saknar de taksäkerhetsanordningar som krävs för att uppfylla gällande arbetsmiljöreg-ler.

Branschstandarden baseras på Arbets-miljöverkets föreskrifter samt Arbetsmil-jölagens krav på riskanalys som framgår av 3 kapitlet 7 §:

”Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller an-läggningsarbete ska arkitekter, konstruk-törer och andra som medverkar inom ra-men för sina uppdrag, se till att arbets-miljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida bru-kandet.”

Det som ytterligare förstärker behovet av ändamålsenliga och säkra taksäker-hetsanordningar är det uttryckta kravet på att man ska vara löpande förankrad vid tillsyn och underhåll av anordningar på tak. Detta krav trädde i kraft 1 januari 2015 men har varit känt sedan våren 2014.

Detta innebär att projektören måste se till att det finns möjligheter till att vara löpande förankrad vid arbeten på ytter-

Figur 3. Exempel på vajersystem på en gångbrygga. Detta system har inte glidlås. Det finns två olika stödpunkter för vajern, spår, som är närmast och klo, som är längre bort. Används spår måste fästet för linan föras rakt genom stödpunkten. Används klo är det möjligt att även använda en karbinkrok för att komma förbi stödpunkten.

Figur 4. Räknas besiktning av yttertak som ett byggnads- och anlägg-ningsarbete?

tak. Beroende på vad som behöver utfö-ras kan val av anordningar variera, det är bland annat detta som riskanalysen ska visa.

Riskanalysen ligger bland annat till grund för Arbetsmiljöplanen för byggan-de, drift och underhåll. Planen ska inne-hålla en riskbedömning och val av meto-der för att minimera risken för fall. Sam-tidigt måste även de ergonomiska risker-na beaktas. Om aktiviteterna är mindre omfattande kanske det bedöms som rim-ligt att använda dubbla förankringslinor och att använda gångbrygga, nockräcke eller förankringspunkter för förankring av linorna. Om arbetet kommer att bli mer omfattande är det säkert mer tidsbe-sparande och ergonomiskt motiverat att använda system som innebär att förflytt-ning på taket kan ske utan att förank-ringslinorna behöver kopplas om (se fi-gur 3).

I Branschstandarden finns underlag och hjälpmedel för att göra en riskanalys beroende på vilket arbete som ska utföras.

I Branschstandarden har såväl projek-törer, entreprenörer och byggherrar ett hjälpmedel för att uppfylla alla gällande föreskrifter och lagar för byggnaden, byggandet och dess framtida drift och underhåll.


Figur 6. Vägglucka för utstigning till tak ska vara minst 700 x 1 200 mm

Figur 5. Uppstigningsluckor till yttertak ska ha ett dagermått på 700 x 900 mm

I det följande redovisas några av föränd-ringarna i branschstandarden som inne-bär skillnader i förhållande till BBR. Tak-säkerhetskommittén arbetar för att Bo-verket ska ändra BBR.

DAGERMÅTT PÅ UPPSTIGNINGSLUCKOR

Enligt AMA Hus 14 och BBR ska dager-mått på uppstigningsluckor till yttertak vara 600 × 900 mm. I branschstandarden är detta ändrat till 700 × 900 mm (se figur 5). Tänk på att vindsluckan i ett trapp-hus och upp till vinden också ska ha en dagerarea på minst 700 × 900 mm (se fi-gur 6). På vinden vid vindsluckan bör det finnas en förankringsögla.

Ändringen av dagermått har även medfört att det i Beskrivningsdelen till AMA-nytt Hus 2/15 finns nya beskriv-ningstexter.

Vägglucka för utstigning till tak ska ha ett dagermått på 700 × 1 200 mm. Höj-den 2 100 bör eftersträvas.

TILLTRÄDESLEDER INNE PÅ VIND TILL

UPPSTIGNINGSLUCKA

I BBR finns inte några föreskrifter som anger mått på tillträdesleder inne på vind och fram till en uppstigningslucka. Om det inte går att fortsätta direkt upp på ta-ket från vindsluckan utan förflyttning inne på vinden måste tillträdeslederna ha tillräcklig bredd och höjd. Bredden bör vara minst 700 mm och höjden 2 100 mm, vid enbostadshus godtas 1 400 mm.

UPPSTIGNING TILL TAK

Markstege, tidigare lös stege, med steg-breddare får tillsammans med glidskydd användas för uppstigning till tak om uppstigningshöjden är högst 5 meter. För lös stege enligt BBR gäller 4 meter. Se även figur 7.

Fasta fasadstegar ska ha fallskydd vid uppstigningshöjd över 4 meter (se figur 8).

Här är det viktigt att notera att ett ryggskydd (korg) inte längre uppfyller kraven för fallskydd.

FÖRFLYTTNING PÅ TAKET

För säkert tillträde till anordningar på ett yttertak som kräver underhåll eller tillsyn av något slag finns enligt branschstandar-den olika alternativ.

p Gångbrygga med skyddsräcke som är minst 1 meter högt och som ligger minst 1 meter från nock p Gångbrygga med skyddsräcke på bå-da sidor och som är minst 1 meter högt p Gångbrygga med vajer eller skena som medger förflyttning utan flera omförankringar.

Även takstegar och nockräcken kan för-ses med vajer eller skena.

På tak kan det med hänsyn till de hin-der som finns på taket krävas att gång-bryggor eller takstegar måste förskjutas såväl i höjdled som i sidled. Om avstån-den eller höjdskillnaderna är för stora finns risk för fall. Mot den bakgrunden finns i branschstandarden en angivelse om att mått mellan två enheter inte bör överstiga 450 mm eller att klivmåttet in-te bör överskrida 600 mm (se figur 9–10). Några sådana angivelser finns in-te i BBR eller AMA Hus.

Figur 7. Användning av markstege. Av figuren fram-går även att ett nockräcke eller gångbrygga om en sådan används, ska avslutas cirka 2 meter från tak-kant vid gavel.

Figur 8. Fast fasadstege ska ha fall-skydd över 4 meter.


HUS

RISK FÖR PENDELFALL

En risk för skador i samband med arbete på yttertak som inte tidigare har beaktats i regelverken är arbete vid takkanter. Om förankringslinan är lång och fäst vid till exempel en gångbrygga, nockräcke eller förankringsögla vid nock finns en risk att fall över takkanten kan leda till ett långt fall med pendeleffekt (se figur 11-12).

I branschreglerna finns flera exempel på hur förankring kan ske vid takkanter för att begränsa risken för pendelfall. Principen är att det ska finnas en förank-ringspunkt 2 meter från takkant (se figur 13-14).

Figur 11. Fall över takkant med lång förankringslina kan leda till långa pen-delfall med stora risker för fallskador. För att begränsa risken för detta behövs kortare förankringslinor och förankringspunkter vid hörn på tak. Se figur 13.

Figur 12. En förankringspunkt vid hörn på tak och med kort förankringslina innebär att risken för fall med risk för pendelskador begränsas avsevärt.

Figur 9. Vid till exempel en skorsten bör avståndet mellan gångbryggorna vara högst 450 mm.

Figur 10. Klivmått mellan gångbryggor bör vara högst 600 mm.

Figur 13. Förankringspunkt vid hörn på tak vid låglutande tak där det endast finns förankrings-möjligheter vid taknock.

Figur 14. Vid tak där det krävs gångbryggor med hänsyn till lutning på taket och det även finns ett vajer- eller skensystem för kontinuerlig förankring behövs även förankringspunkter vid takhörn.


INFORMATION OM TAKSÄKERHETSANORDNINGAR

Det är viktigt för de som ska utföra arbeten på yttertak att tak-säkerhetsanordningarna är rätt monterade samt tillförlitliga. Därför ska det i anslutning till uppstigningsställen finnas infor-mation om vilken taksäkerhetsutrustning som finns, vem som har monterat anordningarna och när. Vidare ska det framgå om det finns särskilda risker och när utrustningen senast besiktiga-des (se figur 15).

RETROAKTIVA KRAV?

En fråga som ofta kommer upp i samband med att nya regler eller som i detta fall en branschstandard publiceras är om kra-ven, standarderna, rekommendationerna eller vad de ska be-nämnas är retroaktiva.

När det gäller taksäkerhetsanordningar finns historiskt vissa krav som sedermera visat sig vara otillräckliga och har blivit fö-remål för retroaktivitet i samband med ombyggnad, tillbygg-nad eller mera omfattande renoveringar.

Oavsett när byggnaden uppfördes eller projekterades har byggherren/fastighetsägaren ett problem med att olika yrkes-grupper som ska utföra arbeten på tak idag eller i framtiden ska kunna göra detta på ett säkert sätt och utan att riskera sank-tionsavgifter. Detta kan innebära att ett framtida underhållsar-bete kanske inte kan genomföras utan att kompletterande tak-säkerhetsanordningar behöver monteras. I Branschstandarden finns exempel på vad som kan godtas för tak med befintliga taksäkerhetsanordningar.

I beskrivningsdelen till AMA-nytt Hus 2/15 har under NSJ

som information angivits hänvisning till den nya Branschstan-darden för taksäkerhet som finns på www.taksakerhet.se.

Figur 15. Exempel på informationsskylt.

www.mataki.se/[email protected]

Mataki Haloten® STEEL Underlagsduken som hela plåtbranschen pratar om.

UTVECKLAD AV PLÅTBRANSCHEN FÖR PLÅTBRANSCHEN

Documents

Taksäkerhet – Ny branschstandard