temed Ny chef för ekonomin - KEF | Kommunalekonomernas … · 2017-02-05 · 2014 – mässan för ekonomer, politiker, chefer, revisorer och konsulter. Väl mött i malmö den 20–21

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

Mötemed ...

# 3 2014

kommunal

Bettina Kashefi byter politik mot ekonomi

Ny chef förekonomin TEMA: KulTur/FriTid Osäkra satsningar för tillväxtens skull

lAndsTing Region Skåne organiserar om

KröniKAn Helena Wessman: Kultur är ett av demokratins fundament

Forskare skriver

2 Kommunal eKonomi #3 2014

Anmäl dig idag!Se programmet på

kommek.se

Kalkyl

Utbildning

Finansiering

IT

Strategi

Omsorg

Vård

Budget

BokföringInnovationer

Resursfördelning

Forskning

Pension

Revision

Verksamhetsutveckling

Försäkring

Analys

Verksamhetsstyrning

Kommunikation

Vision

Framtid

Skola

kommek

malmömässan

20-21 augusti 2014

ITFinans

K O m m e K – d I T T F ö n S T e R m O T F R A m T I d e n

ett stopp före KOmmeK

dags att stanna upp! det är hög tid att välja godbitar ur programmet för KOmmeK,

årets viktigaste händelse inom kommunal ekonomi. Supervalåret 2014 hittar du seminarier om alla heta valfrågor: skola, sjukvård, bostäder, omsorg eller vinster i välfärden. missa exem-pelvis inte valrörelsens största skoldebatt! Årets program är brett och passar inte bara kommunalekonomer, utan även politiker och ledande tjänstemän.

Anmäl dig och dina kollegor till KOmmeK 2014 – mässan för ekonomer, politiker, chefer, revisorer och konsulter. Väl mött i malmö den 20–21 augusti 2014!

20–21 augusti Malmömässankommek.se

Arrangörer: Samarbetspartner:

KOMMEK_KE_201403_210X297.indd 1 2014-05-19 13:04:52

xxxxx

Nästa nummer utkommer 19 augusti 2014

under vintrarna brukar jag ta med familjen till isen på Heden i Göteborg och se GAIS Bandy i en match mot något lämpligt motstånd. Att i kallt och klart väder få njuta av det där speciella ljudet från bandyskridskors snabba skär och känna dofterna från kokt korv samt kaffe och glögg framtaget ur medtagna termosar är en upplevelse!

Bäst är det naturligtvis om man kan bjudas på annandagsbandy på hemmais. Det är kultur och sport på en och samma gång. För våra landsting och kommuner är kultur och fritidsanläggningar stora investeringar som ska möta invånarnas behov för att orten ska upplevas som en plats där man vill leva och bo.

MEn MAn KAn undrA över hur ledningen räknar när man gör investeringen. Tar man hänsyn till alla faktorer och vilka är då alla? Eller är det en opinionsfråga som drivs av något intresse, som leder till formella beslut och uppställd a kalkyler på investeringar och drift som bekräftar den investering ledningen av opinionsskäl vill genomföra?

Det är ett dilemma att på ett ansvarsfullt sätt möta en växande kommuns ökade behov, eller i en minskande kommun, investera för att locka och bidra till ökad till-växt. Hur många arenor kan fyllas runt om i landet? Är ytterligare en arena något som kommer att locka till ökad inflyttning och tillväxt i kommunen? Jag imponeras av modet från kommuner som sticker ut och vågar satsa på något som verkligen sticker ut. I detta nummer kan du bland annat läsa om satsningen på ett konserthus i Vara, vilket för en kommun med 16 000 invånare känns ett modigt beslut.

soM KoMMunAlEKonoM vill man så oerhört gärna räkna på sina investerin gar. Det gäller även för investeringar inom

kultur och fritidsområdet. Det är viktigt att inför medbor-garna kunna försvara prioriteringen mellan angelägna

utgiftsområden i den kommunala ekonomin. Men, vi får kanske till slut acceptera att allt inte går

att räkna på. Istället får vi se saken på samma sätt som Varas kommundirektör, angående vad sats-ningen på ett konserthus har gett: ”Varaborna har vuxit två centimeter!” Och det är väl gott nog.

Varsågod tidningen är din! ●

Att växa av upplevelser

PETEr TEllbErgordförande KommunaleKonomernas förening

KoMMunAl EKonoMi #3 2014

innehåll

AnsvArig uTgivArE: Peter Tellbergregionkansliet, Västra götalandsregionen405 44 gö[email protected]ör: Thomas Pettersson, acta skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected]åd: Peter Tellberg, Kristina Bertov, annika Wallenskog, niklas anemo, nils-Hugo Johansson och Pierre donatella

grAFisK ForM och lAyouT: long Tall sallyAnnonsEr: Karl-erik norlander, Kef Tel. 070-233 54 80, [email protected]ågor oM din PrEnuMErATion: 026-12 81 85E-PosT: [email protected]: stefan Bohlin

Tryck och repro: litorapid media, göteborg 2014.

Miljömärkt Trycksak 341 834

issn 0282-0099Kommunal ekonomi är Ts-kontrollerad.

utges av Kommunal ekonomernas

förening

kommunal

www.kommunalekonomi.se

”Jag imponeras av modet från kommuner som vågar satsa på något som verk-ligen sticker ut.”

18. landsting. Region Skåne brottas med gamla synder.

21. iT. Svårt mäta IT-kostnader.

22. Planer. Brister i långtidsplaneringen.

25. Forskare. Förankrat varumärke funkar bäst i kommunerna.

29. På gång. Certifiering – något för KEF inför Vision 2025?

30. Krönika. Helena Wessman om kulturens värde och mening.

16–17 Möte med: Bettina Kashefi är SKL:s nya chefsekonom

9–15 tema: Kultur och fritid

4. Aktuellt. Fastighetsavgiften skapar stora skillnader mellan kommuner.

6. Agenda. Kalendarium för ekonomer.

8. KEF. Föreningsmöte med lockande seminarier.

Anmäl dig idag!Se programmet på

kommek.se

Kalkyl

Utbildning

Finansiering

IT

Strategi

Omsorg

Vård

Budget

BokföringInnovationer

Resursfördelning

Forskning

Pension

Revision

Verksamhetsutveckling

Försäkring

Analys

Verksamhetsstyrning

Kommunikation

Vision

Framtid

Skola

kommek

malmömässan

20-21 augusti 2014

ITFinans

K O m m e K – d I T T F ö n S T e R m O T F R A m T I d e n

ett stopp före KOmmeK

dags att stanna upp! det är hög tid att välja godbitar ur programmet för KOmmeK,

årets viktigaste händelse inom kommunal ekonomi. Supervalåret 2014 hittar du seminarier om alla heta valfrågor: skola, sjukvård, bostäder, omsorg eller vinster i välfärden. missa exem-pelvis inte valrörelsens största skoldebatt! Årets program är brett och passar inte bara kommunalekonomer, utan även politiker och ledande tjänstemän.

Anmäl dig och dina kollegor till KOmmeK 2014 – mässan för ekonomer, politiker, chefer, revisorer och konsulter. Väl mött i malmö den 20–21 augusti 2014!

20–21 augusti Malmömässankommek.se

Arrangörer: Samarbetspartner:

KOMMEK_KE_201403_210X297.indd 1 2014-05-19 13:04:52

Forskare skriver


…kräver Konkurrensverket av Herrljunga kommun för att man anlitat ett bemanningsföretag utan att annonsera kontrakten.

65 000 kr

”Det är kanske klassigare att vara i Malmö, men nog borde det väl vara bättre att vara nummer ett här än bara ett av tusen företag i Malmö?”

Eslövs kommunalråd Cecilia Lind (S) om att Orka Foods flyttar huvudkontoret.

n aProPå TemaT om kommuner och attraktion så vann Kristianstad utmärkelsen årets stadskärna 2014. ”staden har successivt om-vandlats till en ’utomhusgalleria’ för samvaro och trivsel för alla”, skrev juryn.

Prisad innovatör. Helsingborgs iT-chef Joakim Jardenberg vann priset guldlänken 2014.

Ekonomrapporten. du missade väl inte vårens ekonomi-rapport från sKl? ladda ner på www.skl.se.

den kommunala fastighets-skatten är en fin inkomstkälla för vissa kommuner. andra kommuner påverkas marginellt av intäktsutvecklingen.

den kommunala fastighetsavgiften in-fördes 2008. Sedan dess har intäkterna fördelats mycket olika mellan kom-

munerna. För två kommuner. Borgholm och Härjedalen, motsvarar intäktsökningen en höj-ning av kommunalskatten med över en krona. Medan kommuner som Solna och Sundbyberg får leva med små intäktsökningar, visar en rap-port från Ekonomistyrningsverket.

– Kommunernas intäkter är förhållandevis låga i storstadskommunerna eftersom deras fastighetsägare redan från starten betalade de högsta fastighetsavgifterna., säger Björn Andersson.

Rapporten visar att kommuners intäkter i hög grad beror på stort avgiftsunderlag var när fastighetsavgiften infördes 2008. Kommuner med en stor andel småhus, många bostäder per invånare och högt taxerade bostadsfastigheter har ett jämförelsevis stort avgiftsunderlag, då ökar också intäkterna när underlaget växer. ●

Fastighets-skatten tickar på

Kristianstad mest attraktivt

uPPsKATTAd. attraktiva fritidshus ger klirr i kassan.

borsTA. Tandvården kan bättre.

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – APRIL 2014

SverigesKom

muneroch

LandstingEkonom

irapportenApril2014

2014

Kommun Motsvarar i höjd kommunal-skatt, kronor

Procentuell utveckling av intäk-terna

Borgholm 1,17 136 procent

Härjedalen 1,15 134 procent

malung-sälen 0,97 116 procent

åre 0,84 104 procent

Älvdalen 0,75 84 procent

De högsta intäktsökningarna 2008-2012

Källa: EKoNoMISTyRNINgSVERKET

noterat

Hål i tandvårdenn TandVården måsTe bli bättre på att anmäla fel. institutet för vård och omsorg (iVo) har granskat 135 ärenden som lett till beslut under 2013. det visar sig exempel-vis att offentlig tandvård anmäler allvarliga vårdskador i högre grad än privat driven tandvård.

– om tandvården rapporte-rade allvarliga händelser enligt de bestämmelser som gäller så skulle det skapa ett ökat lärande och öka patientsäkerhet på sikt, säger margaret a florin mæhlum, utredare på iVo.

Kommunal eKonomi #3 2014 5

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhetDet är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag

och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera

och Förverkliga. Vilka är era mål?

Annons

Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com

Årets KOMMEK lovar gott Konferens

n KommeK 2014 tar vid efter semestern. ett högintressant program väntar på dig som ännu inte valt seminarier. fokus på ekonomin, men ett bredare anslag och val-rörelsen spetsar utbudet.

TexT: THomas PeTTerson Bild: andré de loisTed

har du anmält dig till KOMMEK 2014 den 20–21 augusti i Malmö? Inte? Lugn, du hinner fortfarande.

Program met har förstås fokus på ekonomi-seminarier, men har i år ett bredare anslag för att få med chefstjänstemän och politiker på resan. Plus att valrörelsen givetvis påver-kat seminarieutbudet.

– Det här är vårt bästa program hitintills. Det är en bra blandning med flera höjdpunk-ter som rör heta frågor i valrörelsen. Skolan och bostadspolitiken, exempelvis, säger projektledaren Anders Haglund.

I valrörelsens troligen största skolpolitis-ka debatt möter vi bland andra ordförande i

riksdagens utbildningsutskott Tomas Tobé (M), Ibrahim Baylan (S), Gustaf Fridolin (MP) och Eva-Lis Siren, ordförande i Lärarför-bundet.

På EKonoMisidAn är täckningen som vanligt bred. Här hittar du seminarier som Aktu-ella redovisningsfrågor, Den oberäknelige ekonomen (ny studie från KEFU), Resultat-utjämningsreservens tillämpning till mera

framåtsyftande Kommunsektorns framtida finansiering.

Ett flertal seminarier handlar om brister-na i vård och omsorg: Högt pris för bristande samverkan och Ska vi betala för det som görs i sjukvården – eller för det som vi vill ska göras? samt Innovationer för framtidens vård och omsorg är några exempel.

Du hittar programmet på www.kef.se under fliken KOMMEK ! ●

hög Tid. KommeK har ett starkt

program.


4FinAnsdEPArTEMEnTETn Utredning om en kommunallag för framti-den. Utredare: Johan Höök.

ArbETsMArKnAdsdEPArTEMEnTET n En utredning föreslår en ny arbetsrättslig lag som stärker skyddet för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. lagen ger en rätt till skadestånd för arbetstagare som drabbas av repressalier på grund av sådana larm (SoU 2014:31).

sociAldEPArTEMEnTETn Socialstyrelsen ska utveckla den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Utredaren ska bland annat att fortsätta arbetet med att följa upp väntetider enligt principen om patientens väg genom vården (S2014/4157/FS). Redovisas senast 31 mars 2016.n En utredning ska se över hur den högspecia-liserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdre-sultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser (Dir. 2014:56). Redovisas senast 25 november 2015.

sKl n 17 Juni: Extra prognos för lSS-utjämningen presenteras.n 12 Juni (prel): prognos för sektorn 2014 baserad på kommunernas och landstingens egna tertialbokslut.n 1–7 augusTi: Skatteverket presenterar

preliminärt taxeringsutfall.n 18 augusTi: Ny skatteunderlagsprognos presenteras och MakroNytt 2/2014 presen-teas.

KonKurrEnsvErKET n Konkurrensverket erbjuder under 2014 lan-dets kommuner och landsting en kostnadsfri utbildningsdag om upphandling av vård och omsorg om äldre. Frågor som behandlas är exempelvis hur man utformar förfrågnings-underlag, kravspecifikationer och ersättnings-modeller.

MyndighETEn För vårdAnAlysn publicerat: I rapporten ”låt den rätte komma in – hur har tillgängligheten påver-kats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden?” har Vårdanalys följt upp tillgängligheten efter tre reformer.

sTATsKonTorETn Verket har fått i uppdrag att göra en sam-lad uppföljning av statliga och kommunala myndigheters arbete med att tillgängliggöra handlingar för vidareutnyttjande. Redovisas senast 19 januari 2018.

scb n 17 Juni: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. 2013. preliminära nyckeltal.n 7 Juli: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. 2013. preliminära nyckeltal.

KonjunKTurinsTiTuTETn 18 Juni: Konjunkturbarometern och konjunktur läget.

EKonoMisTyrningsvErKET n En utredning ska se över den ersättning som kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund får för så kallad dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer (Dir. 2014:48). Redovisas senast 1 augusti 2015.

sns n 29 Juni: Ny rapport: Styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?

rådET För KoMMunAl rEdovisning n Rådet för kommunal redovisning genom-för en praxisundersökning avseende 2013 års bokslut. Senaste praxisundersökningen avsåg 2008 års bokslut. Resultatet kommer att presenter as på hemsida, på seminariet aktuella redovisningsfrågor under KoMMEK och på Bokslutsdagarna.

civilEKonoMErnAn Ny rapport Tre år efter examen. om civil-ekonomers studietid och vägar in i arbetslivet. De svarande ekonomerna tog examen 2010.

KonFErEnsEr n 20–21 augusTi: KoMMEK 2014 i Malmö .

Ekonomens agenda

S STRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS

VERKSAMHETS- PLANERING

BUDGETERING

För effektiv verksamhetsstyrning

Styr- och ledningssystem för kommunerÖver 70 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

- Verksamhetsplan- Budget & prognos- Intern kontrollplan- Fullskalig rapporteringsprocess

- Nyckeltal- Beslutsstöd- Webbpublicering- Visualisering av den röda tråden

www.stratsys.se

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

Annons liten kef med snurra.indd 1 2014-01-22 10:54:59


xxxxxriskhantering

Försäkringen som räddar kassann Bedrägerier inom kommunsektorn kan vålla rejäla ekonomiska skador. Tur då att det finns försäkringar. men, det krävs fällande dom för att ersättning ska betalas ut. och att kommunen upp-fyllt villkoren för kontroll och säkerhet.

TexT: THomas PeTTersson

bedrägerier och förmögenhetsbrott hör till ovan-ligheterna i kommunsektorn. När det väl händer blir rubrikerna braskande: ”Jätteblundern – så gick

förskingringen till” eller ”Det stora skolrånet” var några rubriker i kölvattnet på den stora förskingringen i Gävle kommun för några år sedan.

Lika uppmärksammat blir inte det försäkringsrättsliga efterspelet. I kommunerna finns försäkringar som täcker hela eller delar av skadan. ”Försäkring mot förmögenhets-brott” är begreppet och innefattar exempelvis även vissa typer av IT-brott.

FörsäKringEn är En standardiserad produkt, där priset bestäms av kommunens omsättning och/eller antal an-ställda. Det går förstås att anpassa försäkringsbeloppet för skydd även mot stora skador, vilket får vägas mot en högre försäkringspremie.

– Vi åker normalt sett inte ut och kollar internkontroll och rutiner på plats. Däremot kan vi neka ersättning eller göra avdrag om det vid en skada visar sig att man inte haft tillräckliga revisioner, kontroller, rutiner för internkontroll eller annat, berättar produktspecialist Henrik Jönsson på IF.

när dE 20 MiljonErnA förskingrades av en skoladministra-tör i Gävle kommun riktade granskande revisorer svidan-

de kritik mot kommunens kontroll och uppföljning. Trots det betalade Kommunförsäkringar ut högsta beloppet 10 miljoner kronor. Gävle kommun är delägare i Kommun-försäkringar – spelade det någon roll i bedömningen?

– Nej, inte alls. Vi anlitar en utomstående skadereglerare som gör bedömningen. Vi kan inte ge Gävle kommun förde-lar för att kommunen är en av våra ägare. Vi är ju återförsäk-rade i vår tur, säger Björn Ryd, vd på Kommunförsäkringar.

FAllET i gävlE väckte stor uppmärksamhet i media. Men inte i försäkringsvärlden.

– Nej, det var ett typfall, egentligen. Vi ser dock på dessa händelser med oro. Om bedrägerierna skulle upprepas kommer vi att behöva se över situationen och höja pre-mierna, säger Henrik Jönsson.

För att ersättningen ska betalas ut krävs fällande dom i domstol. Men om bedragaren X exempelvis lämnat landet eller avlidit kan ersättning betalas ut ändå, om det är ställt utom allt rimligt tvivel att X har begått brottet.

– I kommunsektorn kan man nog räkna med att alla upptäckta fall polisanmäls. Inom näringslivet har vi förmodligen ett mörkertal då företag inte gärna vill skylta med dålig säkerhet, säger Henrik Jönsson. ●

”om bedrägerierna skulle upprepas kommer vi att behöva se över situatio-nen och höja premierna.”

Dom om bemanning på demensboenden n insPeKTion för vård och omsorg (iVo) har gått på offensiven för att få demensboenden bemannade nattetid. demensboendena spinnrocken och gläntan i linköpings kommun, som drivs av Bräcke diakoni, lämnas tidvis obemannade nattetid. följden blir att de boende blir inlåsta.

iVo ställde krav på Bräcke diakoni att åtgärda missförhållandena och före-lade ett vite om 800 000 kronor. Bräcke diakoni överklagade, men förvalt-ningsrätten har nu avslagit överklagan och ger iVo rätt i frågan om krav på bemanning nattetid och otillåten inlåsning.

Henrik Jönsson.

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo

bEdrägEri. ett försäkringsvillkor vid förmögenhetsbrott är fällande dom i någon rättsinstans. annars utbetalas ingen ersättning.


Forskare skriverEkonomichefsdagarna 2014

8

årets föreningsmöte hålls den 19 augusti i Slagthuset i centrala Malmö. Programmet innehåller flera

seminarier och föredrag som på olika sätt tar grepp om framtidens utmaningar inom välfärden. En av talarna är Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

– Jag ska prata om hur kommuner och landsting kan påverka miljö och klimat via sina finansiella investeringar. Nordea genomför just nu en kartläggning av hur ett urval av Sveriges största kommuner miljö- och klimatsäkrar sina investeringar. Bakgrunden är att vi lever med en paradox. Medan politiker från alla läger slår sig för bröstet över att Sverige minskar sina fos-sila utsläpp, ökar investeringarna i fossila bränslen över hela linjen. Medan svenskar-na återvinner och försöker köpa ekologiskt, investeras alltså deras pengar i bolag och verksamheter med höga CO2-utsläpp – hur hänger det här ihop?, säger han.

En AnnAn PunKT på Sasja Besliks agenda är att tala om betydelsen av ansvarsfulla investeringar för samhällets utveckling.

– Slutsatsen här är enkel: ansvarsfulla investeringar bidrar både till ett hållbart

samhälle och en ökad tillväxt – och vi behö-ver båda.

Ett annat av dagens föredrag hålls gemen-samt av Eva Axelsson och Håkan Svärdman, hållbarhetschef respektive välfärdsanalyti-ker på KPA Pension. Seminariet handlar om hållbarhet och välfärd - och hur man som pensionssparare kan vara med och påverka världen i en hållbarare riktning.

– Vi har jobbat med hållbarhet länge, och vill gärna prata om våra etiska placerings-regler och varför de är viktiga. Håkan Svärdman kommer att prata om bland annat trygghetsfrågor: hur ersättningen vid sjuk-dom, arbetslöshet och pension har förändrats i samhället och allt oftare beror på hur vi själva agerar. Vi kommer också att presentera färska siffror över preferenserna hos kom-mun- och landstingsanställda: vilka frågor är viktiga för dem när det gäller etiska värde-ringar?, säger Eva Axelsson, och fortsätter:

– En annan punkt vi kommer att beröra är vad det enorma pensionskapital som finns samlat globalt och i Sverige egentligen kan göra för skillnad i olika länder och samhäl-len. Som pensionssparare har vi alla en enorm makt att påverka – och här vill jag uppmana både privatpersoner och kommu-ner att ställa höga krav.

FrAMTidEns välFärd sTår också i fokus för det seminarium som Kenneth Jildell, affärs-områdeschef för offentlig verksamhet på programvaruleverantören Qlik, ska leda. Han ska tala om hur kommuner dra nytta av effektiva beslutsstödssystem för att klara av en framtid med stadigt ökade krav på ser-vice och kvalitet – och allt mindre pengar för att betala för den.

– Kommuner och andra offentliga organi-sationer får allt mindre resurser, samtidigt som kraven på dem bara ökar. Här menar vi att man kan göra stora effektivitetsvinster genom att använda sig av beslutsstöd som hjälper både medborgare och anställda att snabbt få fram information om allt från ekonomi och service till kvalitet och olika jämförelsetal i kommunens verksam-het. Som privatpersoner är vi vana vid att blixtsnabbt kunna få fram information vi behöver. Det arbetssättet tror vi att organi-sationer behöver anamma, säger han. ●

Högintressant program på föreningsmötetn ”framtidens välfärd – utmaningar och åtgärder”, så lyder frågeställningen på Kef:s föreningsmöte i malmö i augusti. Programmet bjuder på seminarier om allt från ansvarsfulla investeringar till hur kvaliteten på vården, skolan och omsorgen kan förbättras.

TexT: ToBias Hammar Bild: sTefan BoHlin

”Som privat personer är vi vana vid att blixt-snabbt kunna få fram information vi behöve r. Det arbets sättet tror vi att organisationer behöve r anamma.”

viKTigT MöTE! missa inte årets föreningsmöte, parat med ett högintressant seminarieprogram, på slagthuset i malmö 19 augusti. Bilden är från förra föreningsmötet på Cirkus i stockholm. läs mer på www.kef.se.


xxxxx

n Kultur blir en allt starkare faktor i samhällsplaneringen – gärna som till-växtfaktor. för kommunerna är det inte oproblematiskt: Vad ska man satsa på? och hur ska man räkna på investering-arna?

TexT: THomas PeTTersson illusTraTion: lasse Widlund

det fanns en tid när svensk tillväxt var sy-nonymt med förädling av skog och malm, framsvettat på bruk och i verkstäder. När vi anade konturen av ett postindustriellt samhälle ändrades synen på värdeskapande.

Det började på allvar när Åke E Andersson, professor i regionalekonomi, på 1980-talet såg ett framtida kunskaps-orienterat Sverige där kreativitet och kultur spelade en avgörande roll. Han fick senare sällskap av en hippare kollega, amerikanen Richard Florida, som drog utveck-

lingen ett steg längre i sin bestseller Den kreativa klassens framväxt.

Idag finns det i kommuner och regioner en stark med-vetenhet om vikten av kulturen som pådrivare i samhälls-utvecklingen. Men, också en stark motström som hävdar kulturens egenvärde som bärare av humanistiska och demokratiska värden.

– Jag ser kulturen som delad i två: den ena delen finan-sieras med skattemedel för att utbudet är viktigt för med-borgarna, exempelvis ur demokratisynpunkt. Den andra delen är en affärsrörelse där kulturella tjänster erbjuds. Då spelar man på en annan planhalva, säger Anne Kolmodin på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

MEd dEn TudElningEn slipper vi en svårhanterlig debatt. Samtidigt som uppstår ett nytt bekymmer: hur ska man mäta effekterna av ett event eller nybyggt kulturhus? Och hur ska man kunna göra en vettig investerings-kalkyl?

– Man bör titta på en kulturinvestering som på vilken

Tema: Kultur och fritid

Kultur och fritid är en spännande del av kommunsektorns verk-samhet. omtvistad, som vid komm unala stöd till areno r och idrotts-klubbar. omhuldad, som vid stöd till operahus och teatrar. Eller om det var tvärtom. Värdefullt är det, i vilket fall. och vär-det mäts inte bara i pengar.

Kratta manegen för kulturen



investering som helst. Det går att mäta direkta och indi-rekta effekter med ekonomiska modeller, även om ingen enskild modell är heltäckande, säger Anne Kolmodin.

Och kan man räkna på befintliga effekter, kan man också göra en hyfsad kalkyl på en kulturinvestering. Lönar det sig exempelvis för en kommun att stå som ar-rangör av en deltävling i Melodifestivalen?

– Generellt är det få arrangörer, om vi talar om exem-pelvis event, som räknar på både direkta och indirekta effekter av en kulturinvestering. Och definitivt inte på läckage som överfulla vägar, nedskräpning med mera, säger Anne Kolmodin och fortsätter:

– Vår poäng är att man ska räkna på investerings-besluten så man är medveten om de ekonomiska konse-kvenserna. Då kan man väga investeringen mot kommu-nens övriga prioriteringar.

dET Finns sTudiEr som visar på sambandet mellan kultur och tillväxt. I Sverige har Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna studerat sambandet kultur och tillväxt i 34 svenska städer.

– Rent statistiskt ser vi att i städer med tillväxt finns det ett levande kulturliv. Och det är tillväxten, inte stadens storlek som avgör. Mindre orter med högskolor som Kalmar och Växjö är goda exempel på det, Ystad är ett annat.

Det lilla formatet kan vara en fördel. Åtminstone för de big city refugees som flyr storstädernas dyra bostäder, påfrestande livsmiljö och tuffa konkurrens.

– Det är kreativa människor som vill bo i en liten ort med ett rikt kulturliv, bra restauranger och aktiva konst-närer. Det kan också vara enklare att ta plats i en liten kommuns kultur- och näringsliv, säger han.

Och här har kommunen en given uppgift: att stå för ett utbud av bra skolor, bostäder och en god kommunal service:

– Är man inte en självklar magnet som Stockholm måste kommunen leverera bra livskvalitet, helt enkelt.

Vad kan kommunen göra för att öka attraktionen? Mer pengar till kultursektorn, kanske?

– Nja, i studien såg vi inget omedelbart samband mellan kostnad per invånare och kulturkonsumtion. En hel del kultur finansieras med regionala pengar, så jäm-förelser kan vara missvisande. Men, mellan jämförbara kommuner fanns inget samband mellan satsade pengar och kulturkaktiviteter.

Om inte pengarna avgör, vad är då viktigt? – Platsen! Koncentrera kulturverksamheterna till ett

fåtal platser och skapa en levande stadskärna. Då drar verksamheterna nytta av varandra och vi får ett folkliv. Det är bättre att ha en riktigt bra gata är sju dåliga. En liten ort kan faktiskt leva gott på en bra gata som folk trivs på.

En AnnAn, MErA orgAnisK syn, på förhållandet mellan kultur och tillväxt står de kommuner för som tillämpar Cultural Planning. Det är ett förhållningssätt där man tillämpar en väl utarbetad metod för att inventera och

utveckla en stadsdels, en kommuns eller regions ”kultu-rella DNA”.

– Det är en process där man utgår från ett medborgar-perspektiv: vad är viktigt att bevara och utveckla i just den här miljön? säger Erica Månsson som var först med att lansera modellen i Sverige, numera kultur- och fritids-chef i Växjö.

Det viktigaste är att det finns en stark politisk förank-ring för arbetssättet. Processen kan vara hotande, genom att medborgarna direkt påverkar vad som ska värderas som kulturbärande. Å andra sidan kan man hitta okända tillgångar, framhåller Erica Månsson:

– Det är ett sätt att upptäcka dolda resurser, sådant vi inte ser där vi sitter på kommunkontoret. Idag har vi exempelvis många utlandsfödda som har kulturella värderingar och nätverk vi inte känner till.

idAg jobbAr ETT AnTAl kommuner aktivt med Cultural Planning. På Tjörn, exempelvis har medborgarna genom olika metoder värderat vad som är kulturbärande. Tyckar barometrar, fototävlingar och enkäter med frågor som ” Vad visar du upp av Tjörn när du har gäster på besök?” ger underlag för fortsatt utveckling.

– Ska metoden fungera måste man jobba över förvalt-ningsgränserna och synsättet integreras i planproces-serna, säger hon och fortsätter:

– Cultural Plannings direkta ekonomiska effekter är svåra att mäta . Däremot kan man undvika en del kost-samma blindskär, i planprocesserna exempelvis. Och samsynen medborgare-politiker på vad som är kultur-bärande i kommunens skapar en viktig social hållbarhet.

i växjö är dET sTorA projektet Fria ordets hus, ett sam-arbete med Svenska PEN och Sveriges Författarförbund. Projektet tar tillvara det litterära arvet från småländska författare som Pär Lagerkvist, Elin Wägner och Vilhelm Moberg och förenar det med yttrandefrihetskampen idag.

– Vi öppnar en inkubator för det fria ordet, kan man säga. Det är bland annat tänkt som en fristad för utsatta författare. Vi öppnar i juni, det ska bli spännande! avslu-tar hon. ●

anne Kolmodin.

erica månsson.

rudolf antoni.

”är man inte en självklar magnet som Stockholm måste kommunen leverera bra livskvalitet, helt enkelt.”

BIlD

: BEa

TRIC

E Tö

RNRo

S /

go

TEBo

Rg.C

oM

Mest kulturella städerna (2011)

lund 92,4 göteborg 89,7 stockholm 87,6uppsala 81,6 malmö 77,8 linköping 77,3 Helsingborg 72,4 Växjö 70,3 Kalmar 63,2 Halmstad 61,6

Kommentar: detta kulturindex baseras på inbördes rank ning mellan 34 kommuner där man frågat kommun -invånare om antalet besök på teater, bio, biblio tek, popkonsert och lästa böcker. Källa: RIKS-SoM 2004-08.

BIlD

: FaS

TIg

HET

Säg

aRN

a


gert norell.

John armbrecht.

”att tala om kommunal ekonomi i balans är full-ständigt fel! Vem orkar blicka mot horisonten om man lever med näsan precis över vattenytan?”

BIlD

: BEa

TRIC

E Tö

RNRo

S /

go

TEBo

Rg.C

oM


Varas konserthus värde varar n Vara Konserthus har låtit tala om sig, långt utanför kommungränsen. effekterna av satsningen har studerats av forskare och kommunledningen ser största vinsten i ökad framtidstro.


det är inte många kommuner med 16 000 invånare som har ett eget konserthus. Det vet kommunled-ningen, det vet Varaborna och det vet numera hela

Sverige. – Vi har haft över 200 kommuner på studiebesök hos oss.

Något intressant har vi väl gjort, säger kommundirektör Gert Norell.

Historien om konserthusets tillblivelse har han fått berätta ett antal gånger, hur kommunen i mitten av 1990-talet levde med en ekonomisk kris och stark utflytt-ning.

– Det första vi gjorde var att vända den ekonomiska utvecklingen. Vi sparade in 58 miljoner kronor på fyra år eller 5,5 skattekronor. Den starka ekonomin gav oss hand-lingsfrihet, säger han och fortsätter:

– Att tala om kommunal ekonomi i balans är fullstän-digt fel! Vem orkar blicka mot horisonten om man lever med näsan precis över vattenytan? Vill man utveckla en kommun måste man ha en stark ekonomi.

ATT dET blEv ett konserthus var resultatet av en omfattande omvärldsanalys. Kompetensutveckling, internationalise-ring och kultur var tre viktiga framgångsfaktorer för Varas del.

Kommunledningen knöt tidigt starka band till kända kulturpersonligheter som bidrog till att övertyga politi-kerna. Göteborgs Symfoniker, exempelvis, har Vara som sin andra hemmascen.

– I efterhand kan vi väl berätta att konserthuset bakades in i en utbyggnad av gymnasiekolan. Det gjorde processen enklare och utan större politiska strider, säger Gert Norell och skrattar.

Konserthuset finansierades med egna pengar efter den

dirigErAr. michael francis och norrköpings symfoniorkester på besök i Vara Konserthus.

BIlD

: gU

/Jo

HaN

WIN

gBo

Rg

B IlD

: VaR

a Ko

NSE

RTH

US


ekonomiska uppryckningen, vilket bidrog till att göra satsning-en mindre kontroversiell.

– Däremot gjorde vi inte några ekonomiska kalkyler över vad investeringen skulle ge. Det fanns ju inte någon erfarenhet av ett sådant här projekt. Förra året bidrog kommunen med tio miljo-ner kronor, det fanns inga invändningar mot det.

Vad har då konserthuset gett kommunen sedan starten 2003? – Stolthet! Vi brukar säga att varaborna vuxit två centimeter.

Det har gett oss självförtroende och framtidstro, säger Gert Norell.

i KölvATTnET På konserthuset kom en jättesatsning i miljard-klassen, Vara Horse Arena. Projektet hade finansiering och koncept klart innan det snöpligt stupade i juridiska processer. Men konserthuset rullar vidare.

– Om något år öppnar ett hotell med hundra bäddar i anslut-ning till hotellet, det ser vi fram emot.

På Göteborgs universitet forskar John Armbrecht om värdet av kulturinvesteringar. Vara Konserthus är ett av hans studieobjekt.

– Vi har kommit långt när det gäller att mäta ekonomiska effekter av kulturupplevelser, exempelvis i termer av betalnings-strömmar. Däremot är vi sämre på att beräkna samhälleliga värden, både positiva och negativa, säger han.

I avhandlingen The Value of Cultural institutions studeras både direkta och indirekta effekter av konserthuset. Bland annat jämförs Varas utveckling med en närliggande kommun i termer av befolkning, arbetslöshet med mera.

– Vi såg positiva resultat för Varas del, men kunde inte skilja ut konserthusets roll i utvecklingen. Tiden är en viktig aspekt, man behöver nog 7-15 år för att se säkra resultat, säger han.

En AnnAn dEl Av sTudiEn gick ut på att mäta de samhälleliga vär-dena av konserthuset. Här användes etablerade metoder för att i kronor mäta vad besökarna var beredda att betala, exempel vis för möjligheten att besöka konserthuset eller för själva konser-ten.

– Jill Johnson gav några konserter arrangerade av ett privat före tag. De besökarna var inte villiga at betala särskilt mycket mer än biljettpriset som var ganska högt. När kommunen där-

emot arrangerade konserter med symfonikerna var viljan att betala mera betydligt högre. Då var biljettpriset lågt satt för

att göra arrangemanget tillgängligt för alla. Avhandlingen visade också på positiva effekter

av kulturhuset för hela regionen. Det fanns en tydlig betalningsvilja för att ha möj-

lighet att besöka konserthuset. Även John Armbrecht ser ökad själv-

känsla som det viktigaste värdet av investeringen.

– Konserthuset har satt Vara på kartan. Det har gett självförtroende och en känsla av ”Yes, we can!” ●


PubliKdrAgArE. Vara Konserthus har cirka 70 000 besökare årligen, inräknat 150 konferenser och 190 föreställningar.

BIlD: VaRa KoNSERTHUS

TJÄNSTER OCH SYSTEM INOM KAPITALFÖRVALTNING

Vi erbjuder system och administrativa tjänster till offentlig sektor, institutioner, stiftelser, fond- och försäkringsbolag. Vi har ett 80-tal kunder som förval-tar över 450 miljarder kronor – och vi har plats för fler!

BACKOFFICE SERVICESOutsourca finansadministrationen till oss. Vi frigör interna resurser, sköter all rapportering och håller dig ständigt uppdaterad.

PORTFÖLJSYSTEMWahlstedt Sageryd har utvecklat IVAR®, ett kraftfullt och heltäckande kapitalförvaltningssystem. IVAR är ett flexibelt system med full spårbarhet som ger en detaljerad och heltäckande bild av portföljen och samtliga innehav.

RISK & PERFORMANCEVi hjälper dig att göra skräddarsydda riskkontroller och performancerapporter samt ta fram olika typer av statistisk data för effektivare placeringsbeslut.

Wahlstedt Sageryd Financial Services AB Birger Jarlsgatan 7 Box 7029 103 86 Stockholm

Tel: +46-8-56 260 200 Fax: +46-8-611 12 28

ws.se



n en ”arenaboom” har svept över landet, men publiken räcker inte för alla storbyg-gen, och kommuner brottas med underskott i driften.

TexT: lars gunnar WolmesJö

Ett 40-tal mångfunktionella an-läggningar för idrott, konserter och mässor har byggts de senaste tio åren i Sverige. Det räknade Dagens Nyheter till i ett repor-

tage om ”arenaboomen”. Begreppet är lite slängigt, men Dan Persson som är arena-expert på tidningen Idrottens Affärer anser det rättvisande.

– Kombon av att många arenor var dåliga med eftersatt underhåll och att publikens krav på bekvämlighet ökat har skapat en period med många arenabyggen, säger Dan Persson.

hAn rEAgErAr docK mot delar av journalis-tiken kring boomen. I ett inlägg på sin blogg hävdar han att perspektiv och samman-hang saknas i den granskning som Dagens Eko gjorde i vintras, där kommunernas årliga underskott summerades till 400 mil-joner kronor för 43 av 50 arenor som byggts eller renoverats sedan år 2000.

Men arenor kan och ska inte gå med vinst, påpekar Dan Persson och jämför med att ingen ställer sådana krav på bibliotek.

I Ekots sammanställning ingick inte landets två största arenabyggen, Friends och Tele 2 Arena, som vardera kostat nära 3 miljarder kronor. De har årliga underskott på ett par hundra Mkr ihop, där merparten faller på Friends.

här sällAr sig Dan Persson till kritikerna. Han anser att satsningarna dimensione-rats som om Stockholm hade 5–6 miljoner invånare.

– En uppskattning utifrån att en arena behöver 70 event med 75 procents belägg-ning.

Tele 2 Arena hör likväl till hans favoriter.– Rätt storlek, modern design.Dan Persson dömer istället ut Friends

Arena som för stor. Han anser också att den behöver ny ägarstruktur. Svenska Fotboll-förbundet (SvFF) har inte har råd att vara med.

Det är ett förbund som fått kritik för sina skärpta krav på arenor i de högsta divisio-nerna. SKL:s ordförande Anders Knape och kommunstyrelsernas ordförande i Falken-berg, Halmstad, Landskrona, Värnamo och Ängelholm har skrivit ett öppet brev till SvFF om det orimliga i pressrum och press-läktare med 50 respektive 25 platser liksom i att säsongen startar allt tidigare med krav på att planer snöröjs och värms.

brEvsKrivArnA PåPEKAr ävEn att fotbollens krav blivit normerande för andra förbund.

Att anspråken ökar framhålls av Karin Book, universitetslektor och kulturgeograf vid Malmö högskola med ”rumsliga förut-sättningar för idrott och fritid” som främsta forskningsfält.

– Det handlar om säkerhet, om medias krav, om önskemål att skapa en mötesplats för näringslivet, om att arenorna inte bara anpassas för idrott utan även för andra arrangemang. En ny arena ses också som

katalysator i en utvecklingsmodell för kom-munen, säger Karin Book.

Även om motivet ofta är att förbättra idrottens förutsättningar, handlar det inte om invånarnas motionerande.

– De nya arenorna är avsedda för elitidrott och upplevelseindustri, men som aktivi-tetsyta är de sällan öppna för allmänheten. Tvärtom kan arenorna äta upp fritids-budgeten och därmed försämra för andra aktiviteter.

ETT AlTErnATiv är att rusta upp anläggningar från tidigare årtionden, påpekar hon.

– Jag vill inte vara total bakåtsträvare, många äldre hallar är nedgångna. Men man måste vara mer försiktig och fråga sig om vi verkligen behöver en ny arena i vår lilla kommun.

En möjlighet till bättre ekonomi är att kommuner samverkar, men det är svårt.

– En arena handlar inte bara om funktion utan också om prestige och lokal förankring när det gäller idrottslag.

Hon drar en parallell till trenden med fler köpcentrum.

– Alla kommuner vill ha ett eget köpcen-trum, så folk inte åker och handlar i grann-kommunen. Det blir destruktiv konkurrens istället för samarbete.

”Man måste vara mer försiktig och fråga sig om vi verkligen behöver en ny arena i vår lilla kommun.”

sTor och dyr. friends arena i stockholm dras med underskott, trots publikdragare som swedish House mafia. arenan kan ta över 65 000 besökare vid konserter.

Tung nota för dyra arenor

BIlD

: Ro

BIN

Hal

DER

T / S

CaN

pIX



vAnligT är ATT både bygg- och driftskostnader blir större än beräknat. Det gör henne misstänksam.

– Jag vet inte om det beror på att man saknar erfarenhet och kunskap. Eller om man tonar ned kostnader för att få igenom arenor som inte byggts om kostnaderna varit kända.

Tillfrågad om en lyckad satsning svarar hon Malmö Arena.– Kommunen är med på ett hörn och finansierar genom

att ha sålt marken billigt och genom att betala för namn-rättigheter, men i det stora hela är det ett privat företag som står för bygge och drift. Arenan har också varit lyckosam när det gäller att dra in stora arrangemang, som Eurovision Song Contest ifjol. Malmö har fått arrangemang som staden annars inte fått.

Hon tillägger att det ännu inte går att utvärdera de nya arenorna.

– Vänta tio år. Då kan vi se vilka som fungerar. Har de funn it sin roll i staden? Har man kommit tillrätta med drifts-kostnaderna? ●

4 nya arenor för fotboll, ishockey, innebandy, friidrott och gymnastik har samlats i området kring gamla Värends-vallen och Tipshallen. Här finns plats för 15 idrotter.

4 Klubbarna har byggt och driver are-norna genom egna bolag. Kommunen lånade ut 600 miljoner kronor. skulden betalas av på 40–50 år.

4 Kommunen har även investerat 200

miljoner kronor i infrastruktur.

4 anläggningarna får driftsbidrag på 45 miljoner kronor mot tidigare 15 miljoner.

4 Klubbarnas bolag har, utöver sålda biljetter, intäkter från hyresgäster på arenorna.

4 störst är myresjöhus arena för 204 miljoner kronor, ny hemmaplan för östers if. fotbollsklubben ville ha 10 000 platser, men det blev drygt 12 000 som kommunen ville. öster har svårt att fylla arenan.

4 de moderna arenorna var en av motiveringarna när Växjö utsågs till

sveriges främsta idrottskommun 2013 av tidningen sport & affärer.

4 Vida arena (ishockey) lyfts fram av dan Persson, idrottens affärer, när Kom-munal ekonomi ber honom nämna bra arenabyggen på senare år. myresjöhus arena är däremot för stor och borde ha stannat vid 8 000 platser, anser han.

4 Kulturgeografen Karin Book anser att grundtankarna är bra med arena-staden: att göra en samlad satsning på olika idrotter; att idrotten ska bära sina egna kostnader. Hon noterar dock att kommunen likväl står för driftsbidrag och fördelaktiga lån.

Så här gjorde Växjö

Kommun Namn År Platsersolna friends arena 2012 65 000

stockholm Tele 2 arena 2013 45 000

malmö swedbank stadion 2009 24 000

göteborg gamla ullevi 2009 18 400

malmö malmö arena 2008 15 500

Kalmar guldfågeln arena 2011 15 000

Västerås swedbank Park 2008 15 000

lidköping sparbanken arena 2009 12 500

Växjö myresjöhus arena 2012 12 100

Vänersborg arena Vänersborg 2009 10 650

rättvik rättvik arena 2009 10 000

sandviken göransson arena 2009 10 000

skellefteå Kraft arena 2008 6 000

Växjö Vida arena 2011 5 750

Halmstad Halmstad arena 2010 5 400

Ängelholm lindab arena 2008 5 150

Kristianstad Kristianstad arena 2010 5 000

nässjö stinsen arena 2012 4 500

Trollhättan slättbergshallen 2009 4 000

norrköping stadium arena 2008 3 500

östersund östersund arena 2013 3 000

Växjö Telekonsult arena 2012 3 000

lund sparbank arena 2008 3 000

Vetlanda sapa arena 2011 2 000

Växjö fortnox arena 2012 1 600

Nya arenor 2008–2013

ModErn ArEnA. Tele 2 arena satsar på ny teknik för live-sändningar i mobilen och social delning på arenans storskärmar.

KälloR: KoMMUNERS oCH aRENoRS WEBBSIDoR.

BIlD

: Sö

REN

aN

DER

SSo

N /

TT



4 när bygget av en kommunal bandyarena i Vänersborg kom på tal 2006 nämndes 90 miljoner kronor som kostnad. Vid beslutet i juni 2007 var prislappen 140 miljoner. slutnotan för arena Vänersborg, som stod klar 2009, blev 280 miljoner kronor. det är drygt 7 500 kronor per invånare.

4 Vanligen sköter samhällsbyggnadsnämn-den kommunens byggen, men arenan han-terades av barn- och ungdomsnämnden.

4 nämnden handlade inte upp på total-entreprenad utan istället undan för undan i delad entreprenad.

4 i flera rapporter konstateras att ändrings- och tilläggsbeställningarna var ovanligt många.

4 ansvaret blev otydligt då nämnden gav sin ordförande rätt att fatta ”erforderliga beslut”, enligt revisionsföretaget eY:s utredning som lades fram i februari i år.

4 Hela barn- och ungdomsnämnden tvangs avgå 2010 sedan kommunfullmäktige inte beviljat ansvarsfrihet.

4 socialdemokraterna fick klä skott och rasade från 21 till 9 mandat i valet 2010.

4 Kommunen har på grund av arenan gått från noll i långfristiga skulder 2006 till nu 200 miljoner kronor.

4 arenans årliga kostnader är 30 miljo-ner kronor. mot det står intäkter på 4 miljoner. underskottet på 26 mkr är mer än dubbelt så stort som i ursprungliga prognoserna. det beror främst på att avskrivningar och räntekostnad drevs upp. men även driften blev dyrare än be-räknat, enligt kommunens ekonomichef Thomas sannemalm.

4 ekonomichef Thomas sannemalm uppger att arenan är väl utnyttjad och att den inte medfört att andra lokaler används mindre.

Många fel i Vänersborg

Kommun Namn År Platsersolna friends arena 2012 65 000

stockholm Tele 2 arena 2013 45 000

malmö swedbank stadion 2009 24 000

göteborg gamla ullevi 2009 18 400

malmö malmö arena 2008 15 500

Kalmar guldfågeln arena 2011 15 000

Västerås swedbank Park 2008 15 000

lidköping sparbanken arena 2009 12 500

Växjö myresjöhus arena 2012 12 100

Vänersborg arena Vänersborg 2009 10 650

rättvik rättvik arena 2009 10 000

sandviken göransson arena 2009 10 000

skellefteå Kraft arena 2008 6 000

Växjö Vida arena 2011 5 750

Halmstad Halmstad arena 2010 5 400

Ängelholm lindab arena 2008 5 150

Kristianstad Kristianstad arena 2010 5 000

nässjö stinsen arena 2012 4 500

Trollhättan slättbergshallen 2009 4 000

norrköping stadium arena 2008 3 500

östersund östersund arena 2013 3 000

Växjö Telekonsult arena 2012 3 000

lund sparbank arena 2008 3 000

Vetlanda sapa arena 2011 2 000

Växjö fortnox arena 2012 1 600

Ja eller nej till idrotten?KollatKommunalt stöd eller inte till idrotten är ofta en het lokal fråga, även om alla politiska partier råkar vara överens. Kommunal ekonomi har gjort ett axplock bland kommunala insatser för klubbar i kris.

Nej-sägarnaiF boltic göta vs Karlstad Kommun:vad? Bandyklubben if Bol-tic göta stod inför konkurs-hot 2013. som enda ford-ringsägare vägrade Karlstad kommun att invänta ett rekonstruktionsförslag och krävde in sina cirka 450 000 kronor. Motivering: ”Vi har haft en

relation med Boltic under så många år. Vi har efterskänkt pengar och börjat om. det är en samlad bedömning vi nu gör: avtal ska hållas och man ska göra rätt för sig. det är en viktig signal till andra föreningar.”

Per-inge lidén (mP), Kommunalråd

Tyresö FF vs Tyresö kommun:vad? Tyresö fotboll aB ansökte våren 2014 om ett kommunalt stöd om 2,7 miljoner kronor. detta för reglera ett ekonomiskt under skott för 2013 och säkra fortsatt spel i Cham-pions league.

Motivering: ”Vår grundinställning är att hjälpa föreningar, men detta var ett stort belopp och det fanns en rad frågetecken kring bolagets totala ekonomi. Vi vill prioritera kärnverksam-heterna samt barn- och ungdomsidrotten.”

diCK BengTson (m), ordförande i KulTur- oCH friTidsnÄmnden

skövde iK vs skövde kommun: vad? Våren 2012 stod hockeyklubben skövde iK i division 1 inför konkurshot. Klubben samlade in pengar bland företag och medlem-mar och ansökte om kom-munalt stöd för att undvika konkurs. Motivering: ”Vi tror

inte att de kommer att kunna reda ut det. av 900 000 kronor som samlats in är knappt hälften nya lån. Vårt stöd är i första hand riktat till ungdomsverksamhet.”

leif WalTerum (C), Kommunalråd

Ja-sägarnaMora iK vs Mora kommun:vad? Våren 2013 hotar konkurs mora iK och klub-bens fastighetsbolag. i det läget köper kommunen till-baka den ishall man sålt för en krona 2004 för cirka 10 miljoner och efter skänker skulder i mångmiljon-klassen. Motivering: ”för mora

kommun blir det kostsamt oavsett hur den här affären avslutas. det blir mindre kostsamt och förmodligen bättre för kommunens invånare om vi gör det under ordnade former som vi nu föreslår.”

BengT-åKe reHn (s), Kommunalråd

hK drott vs halmstad kommun: vad? Handbollsklubben HK drott offentliggjorde vintern 2014 en akut ekonomisk kris. Kommunen stötte till 1,5 miljoner kro-nor i ett räntefritt lån. Motivering: ”ibland får kommunen ta på sig den här rollen. det är viktigt för att säkra breddidrotten.”

suzanne åKerlund (fP)

”det är viktigt för varu-märket Halmstad. att ha elitserieföreningar i fotboll och handboll är för oss livsavgörande.”

anders rosén (s), Kommunalråd

Asplövens hc vs haparanda kommun:vad? Hockeyklubben asplöven HC dras med svag ekonomi våren 2013. Hap-aranda kommun skjuter till 700 000 kronor och räddar situationen. Motivering: ”asplöven har på ett föredömligt sätt genomfört den föregående

säsongen med de förutsättningar som förelåg. asplöven har starkt bidragit till en marknads-föringsmässig nytta och har därmed stärkt varumärket Haparanda.”

Perarne KerTTu (C), Kommunalråd

Forskare skriver


Sifferbitare ny chef för ekonominn från statssekreterare i den borgerliga regeringen till jobbet som chefsekonom i sKl. Trots den politiska bakgrunden ser sig Bettina Kashefi som en utpräglad tjänstmannasjäl. – Jag är i grunden en mikrosimuleringsnörd, säger hon.

TexT: TorBJörn TenfÄlT Bild: sTefan BoHlin

bettina Kashefi lyssnar gärna och ofta på andra människor. Men börjar de ”örsa” tappar hon tålamodet.

– Det är så vi säger hemma i Hudik, vi vill inte ha för mycket örs. Har man tillräckligt med information för att fatta ett beslut ska man sluta älta. Jag lyss-nar, men sen sätter jag ner foten.

Sedan en och en halv månad tillbaka är Bettina Kashefi Sveriges Kommuner och Landstings nya chefsekonom. Dit kom hon direkt från regeringskansliet, där hon de senaste sju åren varit statssekreterare. Först åt den tidigare socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson (M) och nu senast på Arbetsmarknadsdepartementet, fram till dess att Hillevi Engström (M) bytte portfölj och blev biståndsminister.

Är inte den politiska bakgrunden ett problem i rollen som chefsekonom?

– Nej, inte för mig. Problemet uppstår om någon annan tycker att det är ett problem. Man kan inte utesluta att det finns de som

tycker att SKL gjort en politisk rekrytering, men jag har faktiskt jobbat större delen av mitt yrkesliv som opolitisk tjänsteman.

Redan innan Bettina Kashefi tillträdde i början av april bokade hon en halvtimmes samtal med ett 50-tal av de 80 medarbetarna på avdelningen för ekonomi och styrning. Hon ville veta vad de förväntade sig av hen-ne som avdelningschef och chefsekonom.

– Jag har aldrig tidigare hört så många vara så positiva om sin arbetsplats och så engagerade i sina arbetsuppgifter.

idAg hAr hon hunnit prata med så gott som alla medarbetare och har beskrivit sitt uppdrag: Förutom att vara synlig och höras i debatten ska hon stärka kontakterna mel-lan förbundets olika avdelningar.

– Uppdraget från ledningen stämmer väl överens med vad medarbetarna önskar. De vill att jag ska vara en synlig företrädare för kommuner och landsting och förstå vad medlemmarna vill ha ut av SKL. De förväntar sig också att jag ska intressera

mig för alla de olika delarna av verksam-heten.

Avdelningen griper över flera områden och ansvarar för SKL:s arbete med demo-krati och styrning, ekonomisk analys, samt statistik. Annika Wallenskog är biträdande avdelningschef och biträdande chefseko-nom.

Hur ser arbetsfördelningen ut mellan dig och Annika Wallenskog?

– Vi delar på den utåtriktade rollen, men Annika kommer nog att rikta in sig lite mer på landstingen än jag. Till mina uppgifter hör att sitta i ledningsgruppen, men i övrigt är det svårt att säga exakt hur fördelningen blir. Vi funkar väldigt bra ihop så det kom-mer nog lösa sig.

innAn bETTinA KAshEFi blev statssekreterare arbetade hon i många år i olika funktioner på regeringskansliet. Hon var budgethand-läggare på Finansdepartementet, med ansvar för bland annat Socialdepartemen-tets och Arbetsmarknadsdepartementets

Chefsekonom i sKl

Möte med

BettinaKashefi

FundErAr. en hel del nytt är det att lära sig för sKl:s nya chefsekonom.

xxxxx


Möte med...

budget. Därefter var hon chef för en analy-senhet på ekonomiska avdelningen.

– Jag är mikrosimuleringsnörd i grunden och gillar siffror. Det datamaterial som finns hos SKL är värsta guldgruvan. Tar man sig tid och gräver i databanken kan man hitta väldigt mycket okända samband.

Hon tar lönespridningen som exempel. Kunskaperna är dåliga om hur den skiljer sig mellan staten, kommunerna, lands-tingen och den privata sektorn.

– Det här är viktigt, inte minst med tanke på när man diskuterar lärarlöner och indi-viduell lönesättning inom sjukvården. Det vill jag grotta ner mig.

Vilka blir de viktiga kommunalekono-miska frågorna det närmaste året?

– Den långsiktigt viktigaste frågan är utgiftstrycket, som en följd av demografin och finansieringen av välfärdssektorn, vård skola omsorg.

På kortare sikt framhåller hon kvalitets-frågorna, till exempel resultaten i skolan och kvaliteten inom äldreomsorgen.

– Jag hoppas att SKL kan bli bättre på att stötta kommunernas möjligheter att lära av varandra. Hur ska man bygga system som uppmuntrar kvalitetsförbättringar och effektivisering? En annan viktig fråga är upp-handling. Där har det ju varit en del skanda-ler och konkurser. Avarterna måste bort.

när PEr nudEr (S) var finansminister job-bade Bettina Kashefi ett år i den så kallade

FUT-delegationen, som kartlade missbru-ket av trygghetssystemen. Den uppgiften bidrog starkt till att hon efter maktskiftet 2006 blev tillfrågad om hon ville bli stats-sekreterare hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

– Det är klart att man per definition blir politisk när man tackar ja till den typen av uppdrag. Det var ett stort steg att lämna tjänstemannarollen – och det var inte själv-klart – men jag har inte ångrat en dag att jag gjorde det.

Vad avgjorde att du tog steget?– Den politik Alliansen vann valet på var

frågor som jag hade jobbat mycket med som analytiker och tyckte var väldigt viktiga för svensk samhällsekonomi. Det handlade om behovet av att reformera sjukförsäkringen och få ner de höga sjuktalen, plus reforme-ringen av arbetsmarknadspolitiken. Det var det materiella innehållet i politiken som gjorde att jag tackade ja.

Vilka erfarenheter från din tid på departementen kan du dra nytta av som chefsekonom?

– Med risk för att låta mallig så har jag väl-digt goda kunskaper om välfärdssystemen och trygghetssystemen som finansieras av staten. De är ju på många sätt i ett kommu-nicerande kärl med de trygghetssystem som finns inom kommuner och landsting. Jag har stor förståelse dels för systemens kon-struktion, dels för det politiska systemet och hur beslut kommer till och hur staten ser på kommuner och landsting.

Vilka områden behöver du lära dig mer inom?

– Jag behöver lära mig hela sektorn och fundera utifrån kommuner och landstings perspektiv. Vilka utmaningar ser de tjäns-temän och politiker som driver verksam-heterna och hur kan vi stötta dem på bästa sätt. ●

Bettina Kashefiålder: 53 årFamilj: gift, två barn på 18 år. mamma från Hudiksvall, pappa från iran.bor: stocksundFritid: spelar squash, tidigare på tävlingsni-vå. Älskar trädgårdsarbete och matlagning.utbildning: samhällsvetarlinjen vid upp-sala universitet med inriktning på national-ekonomi och statistik. gick specialinrikt-

ningen samhällsekonomisk utrednings- och prognosmetodik.yrkesbakgrund: Var i fyra år statssekrete-rare på socialdepartementet åt Christina Husmark Persson och sedan tre år på arbetsmarknadsdepartementet åt Hillevi engström. Tjänsteman på finansdeparte-mentet. analytiker på industriförbundet och oeCd i Paris.

”Jag hoppas att SKl kan bli bättre på att stötta kommu-nernas möjligheter att lära av varandra.”

synlig. en chefsekonom som syns och hörs, vill ledning och medarbetare ha.


landstingsresan

n skånes allians har försökt få ordning på regionens ekonomi de senaste fyra åren, men krisåren spökar fortfarande. soliditeten är låg och skulderna enorma. det blågröna blocket har snickrat på ett skånskt vårdbygge bestående av fler vårdval, sjukhusfusion och effektiviseringar – något som frestar på oppositionens tålamod.

TexT: agneTa BorgsTröm

Region Skåne möblerar om

i ett år har ekonomidirektör Lars-Åke Rudin suttit på posten som den högst ansvarige för den skånska eko-nomin. Att få ordning på finanserna i regionen har varit ett av den blågröna politiska majoritetens val-löften, vilket därmed också blivit en del av ekonomi-

direktörens agenda. Har man då lyckats under de fyra år vid makten? Nja,

blir svaret. Likt en skugga över siffrorna är skuldkontot

på 21 miljarder kronor och soliditeten på -90 procent. Sett i backspegeln har dock resultatet bättrat sig under en tvåårsperiod.

– För 2013 hamnade vi på plus 508 miljoner kronor och om vi räknar bort RIPS-effekten blev det 200 miljoner bättre än budget. Vi är på god väg att förbättra ekonomin med alla de omfattande förändringar som gjorts vad gäl-ler administration i sjukvården, där vi minskat från tolv

så där. region skåne skär i toppen för att ge mer utrymme för verksamheterna. BI

lD: R

EgIo

N S

KåN

E /

Rog

ER l

IND

Ho

lM


xxxxxlandstingsresan

Region Skåne möblerar om

”Vi var tvungna att skjuta till mer pengar, 30 öre, för 2014. Det hade blivit för mycket fokus på eko-nomin i regionen om vi inte hade höjt.”

till fyra sjukvårdsförvaltningar. Detta har inneburit att Region Skåne har haft en extremt låg kostnadsutveckling, cirka två procent. Väljer man ut enbart sjukhusvården är den -0,9 procent, säger Lars-Åke Rudin.

Hur ser du på era finanser? – Med tanke på de stora investeringar den skånska

sjukvården står inför är det viktigt med fortsatt budget-disciplin och en fortsatt låg kostnadsutveckling. Inte minst med tanke på regionens höga skuld och låga solidi-tet, säger Lars-Åke Rudin.

För ATT KlArA de svaga finanserna och de kommande invest eringarna, var regionen tvingad att höja skatten med 30 öre under 2014. Ett inte helt enkelt beslut för alli-ansen som dessutom svek ett vallöfte. Frågan är hur Stefan Lamme (M) regionråd med ansvar för sjukvårdsfrågor, ser på detta dilemma. Moderaterna styr idag tillsammans med FP, C och KD, men överraskande nog även MP.

Varför höjde ni skatten, Stefan Lamme?– Vi var tvungna att skjuta till mer pengar, 30 öre, för

2014. Det hade blivit för mycket fokus på ekonomin i regio-nen om vi inte hade höjt.

De ledande partierna har fått en del stryk i medierna för den stora sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö, likaså för beslutet att skära ned tolv sjuk-vårdsförvaltningar till fyra. Med detta har den centrala administrationen minskat med 15 procent och cirka 200 regionanställda har försvunnit, såväl divisionschefer som kommunikatörer och HR-personal. När de regionanställda minskat har de privat anställda med skattefinansierade medel ökat, poängterar han.

– Men dessa förändringar har inte varit populära hos de anställda. En del upplever sig inte alltid sedda när till exempel en divisionschef plötsligt sitter en bit bort i organisatio nen, menar Stefan Lamme som samtidigt påpekar att personalstyrkan på 30 000 i regionen är större idag än 2006.

EnligT honoM innEbär dessa samlade neddragningar en besparing på cirka 100 miljoner kronor. I dag styr stor-förvaltningar där en av dem är ”Sund” bestående av fyra sjukhus, primärvård i dess geografiska område och hela psykiatrin i Skåne.

Denna rumstering av framför allt sjukvården är bara början för alliansen. Stefan Lamme återkommer gång på gång till att han ser hur verksamheterna kan göras mindre tungrodda.

– Vår personal kräver att vi gör något. De vill ägna tiden åt patienter. De upplever sig hårt ansatta, men samtidigt har vi en låg produktivitet i landstinget. Vår personal behöv er en avlastning. Nummer ett är IT-frågorna. Många är missnöjda, det tar för lång tid att använda systemet, säger Stefan Lamme.

ETT säTT ATT FörändrA är ”Förenklingskommissionen” där ansvariga nu åker runt i en knacka-dörr-liknande turné i vårdens korridorer för att ta reda på var hinder

finns. Andra sätt är att förlägga nya vårdcentraler på sjukhusområdena i Malmö och Lund för att dirigera om väntande från akuten. Liksom bygget Hälsostaden i Ängelholm där kommun och region går hand i hand för att hjälpa äldre.

Men från motståndarsidans Henrik Fritzon (S) hörs våldsam kritik mot de ledande politikerna. Han ger inte mycket för administrationsförändringarna som han anser skar för hårt mot personalen. Ingen dialog finns över-huvudtaget mellan blocken, understryker han:

– Vi har haft samma slags debatt i flera år. Vid budget-arna har vi varje gång varnat för att det blir för kraftiga nedskärningar. Vi har även yrkat på ökad skattesats i flera år för att det inte kommer att hålla annars. 30-öring-en räcker inte, eftersom befolkningen ökar och behoven ökar.

hAn hållEr inTE heller med om den världsbild som den grönblå sidan beskriver: att kostnadsutvecklingen är låg inom sjukvården eller att ekonomin hämtar sig. Eller att några hundra regionanställda försvunnit ”när det snarare är 900 personer”. Enligt honom drog de fyra hälso- och sjukvårdsförvaltningarna över med cirka 200 miljoner kronor för 2013, men fick under hösten en tilläggsbudget på 300 miljoner kronor.

Hur ser ert recept ut för att lösa situationen?– På kort sikt får man höja skatten och kanske tillföra

personal till vården. På längre sikt bör man effektivisera –

BIlD

: REg

IoN

SKå

NE

/ Ro

gER

lIN

DH

olM

BIlD

: REg

IoN

SKå

NE

/ Ka

Rl-J

oH

aN

HJE

RTST

RöM

På g. Trafiken med Pågatåg byggs ut i regionen.


Forskare skriverlandstingsresan

det finns en stor potential med till exempel ny teknik som att sända kallelser över nätet, säger Henrik Fritzon och fortsätter:

– Att minska personal kommer vi aldrig att göra, men få ut mer vård från regionen är däremot viktigt.

Att öka personalen innebär dock en hel del utmaningar på grund av dagens brist på kompetens, både på läkar- och sjuksköterskesidan, där Fritzons lösning är att satsa på fler utbildningsplatser.

sociAldEMoKrATErnA välKoMnAr ändå satsningen på kollektivtrafik som alliansen har genomfört, exempelvis utbyggnad av Pågatågen i nordost med tio nya stationer. Men det finns andra utmaningar, anser han.

– Majoriteten har lagt ned 25 linjer på landsbygden sam-tidigt som vi behöver stora kapacitetsökningar i städerna. En annan utmaning är betalsystemen. Ledningen tog bort kontantsystemen på bussarna, vilket försvårat för sällan-resenärerna, säger Henrik Fritzon.

Nog finns det utmaningar att ta sig an för regionen. Stora ombyggnationer av sjukhusen i Malmö, Lund och Helsingborg på cirka 15 miljarder kronor kommer att be-hövas. Allt fler blir allt äldre och multisjuka, vilket kräver att vården tänker till. Befolkningen ökar med cirka 30 000 invånare per år, totalt sett 1,3 miljoner idag. Fler boende koncentrerar sig till västra Skåne, medan det sydöstra hörnet avfolkas. Vilka partier som tar Skåne in i framtiden återstår att se efter att valurnorna tömts. ●

invånare: 1 274 069

utdebitering/skattesats: 10,69 kronor

omslutning: 37, 214 miljarder kronor

soliditet (inklusive ansvarsförbindelsen): -90 procent

Antal sjukhus: 10, varav 5 akutsjukhus

Antal vårdcentraler: 150, varav 85 i egen regi och 65 upphandlade

resultat 2013: +508 miljoner kronor (-2 158 miljoner kronor inklusive riPs)

Ekonomisk styrmodell: Kapitationsersättning gäller för vårdvalet.

sjukhusvården ersätts per förvaltningarnas produk-tionsvolym (finansierings-basen). Plus olika typer av strukturersättningar som kompenserar för exempel-vis akutuppdraget eller högspecialiserad vård. därutöver förekommer riktade medel till viss verksamhet eller vissa aktiviteter.

läkarbesök per invånare: 2,9

besök annan personalkategori per invånare: 3,9

vårddagar per invånare: 0,9

Region Skåne

Henrik Fritzon.

Lars Åke Rudin.

Stefan Lamme.

Vi jobbar aktivt för ditt resultat. Varje dag.I en värld som ständigt förändras kan det vara skönt att ha en långsiktig partner. Någon som gör det där lilla extra för dig och som drivs av en genuin passion för sitt expertområde. Någon som genom sin erfarenhet och kunskap känner just dina behov.

Vi på Alfred Berg kan vara din partner. Vi jobbar alltid ännu lite mer för att lära känna dig för att du ska nå dina önskade investeringsresultat. Läs mer på www.alfredberg.se/kommun.

Välkommen att kontakta någon av våra rådgivare på telefon 08-5623 47 00 eller via e-post [email protected].


iT

Svårt att mäta IT-kostnadern iT har varit ett viktigt verksamhetsstöd i kommun-sektorn i 40 år. Ändå saknar många kommuner bra koll på hur mycket de betalar för sin iT. okunskapens pris är högre kostnader och sämre effekti-vitet i iT-driften.

TexT: ToBias Hammar

Flera rapporter har på senare år slagit fast att Sveriges kommuner har dålig ordning på sina IT-kostnader. 2010

slog bland annat Institutet för informa-tionsteknologi, Ifi, fast att den offentliga sektorns IT-kostnader uppgår till dryga 40 miljarder kronor varje år, men att bara drygt 3 procent av kostnaderna har konkurrens-utsatts eller överförts till externa leveran-törer.

i Fjol visAdE analysfirman Radar Group dessutom att kommunsektorns IT-kostna-der sannolikt är minst 3 miljarder kronor högre än vad kommunerna själva angett. En stor del utgörs av drift, support och underhåll - kostnader som kunde vara betydligt lägre om kommunerna varit bättre på att mäta och effektivisera sin IT-användning.

– För att kunna beräkna sina IT-kostnader krävs att man har möjlighet att kontoföra dem på ett spårbart sätt. Men i takt med att IT allt mer har blivit en del av verksam-heternas stödsystem, har denna spårbarhet försvårats. Kostnaderna för infrastruktur - nätverk, datorer och servrar och an-nan hårdvara - har blandats upp med de verksamhets finansierade kostnader som ligger i olika tjänster och applikationer. Det gör den samlade IT-kostnaden oerhört kom-plex att beräkna, säger Hans Werner, vd för Radar Group.

En viKTig orsAK till att komplexiteten har ökat är att de flesta kommuner har decen-traliserat sina verksamheter kraftigt på senare år.

– Varje kommun har sina egna IT-avdel-ningar och sina egna teknikplattformar. Ofta har även de stora förvaltningarna

sina egna IT-budgetar. Då blir den samlade kostnadsmassan svår att mäta, säger Nils Knutsson, senior advisor på Ifi och en av skribenterna bakom Ifi:s rapport.

Konsekvenserna av kommunernas bris-tande IT-koll kan summeras i – reda pengar. Utan bra system för att mäta och uppfölja IT-kostnaderna, är det lätt hänt att man be-talar för mycket för de system och tjänster som man köper.

– Varje gång en kommun investerar i något gör man först en kalkyl på om det är lönsamt. Men när det gäller IT missar man det. Ofta har man en ganska okritisk syn på helhetsnyttan av bra IT-stöd – vilka effektiviseringar och i längden, kostnads-besparingar, de kan medföra, säger Karl- Erik Norlander, utbildningsledare på Kommunal ekonomernas Förening.

MångA ExPErTEr MEnAr att kommunsektorn skulle vinna mycket på att effektivisera sin IT-drift genom outsorcing. Karl-Erik Nor-lander anser att stora besparingar även kan göras på ökade samarbeten:

– Kommunerna skulle kunna spara hundra tals miljoner kronor bara genom att samarbeta om IT-lösningar och program-varor. Man skulle också kunna uppnå

stora vinster på att utveckla gemensamma besluts stöd och modeller för att analysera och ”benchmarka” sina verksamheter bättre. IT är ju både en funktion och en tjänst – generellt görs för lite för att analy-sera nyttan. ●

Mäta IT-kostnader – därför är det svårt:4 decentraliseringen inom kom-

munsektorn – varje kommun har sin egen iT-avdelning och sin egen teknikplattform. ofta har också större förvaltningar egna iT-budgetar, vilket gör den samlade kostnadsmassan svår att mäta.

4 idag blandas iT-kostnaderna upp mellan rena infrastrukturkostna-der och tjänster/applikationer. många iT-kostnader ligger därför inbakade i verksamhetsbudgetarna, vilket gör dem svåra att fånga upp.

4 många kommuner har outsourcat iT-driften till sig själva. det sker i samarbete med andra kommu-ner genom kommunalförbund, gemensamma aktiebolag eller gemensamma nämnder. det gör varje kommuns specifika iT-andel svår att skilja ut.

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo

snårigT. det har blivit svårare att skilja ut iT-kostnader i kommunsektorn.

”Kommunerna skulle kunna spara hundratals miljoner kronor bara genom att samarbetaom IT-lösningar.”


Forskare skriverKalkyler

Efterlyses: långsiktig ekonomisk planering!

En av de större utmaningarna för kommunerna är den demografiska utvecklingen som pågår och som förstärks de kommande åren. Utveck-lingen har varit dramatisk, både för kommuner som växer och för de som minskar. Många

kommuner har ökat sin befolkning med mer är 10 procent de senaste 10 åren, medan andra har haft en minskning i samma storleksordning. Enligt beräkningar kommer det år 2020 att finnas 100 kommuner med färre än 10 000 invå-nare. Små kommuner i Norrlands inland beräknas förlora 40 procent av sin befolkning fram till 2030. På andra håll växer det så det knakar!

För ”växArnA” hAndlAr det om att matcha ett ökat behov av service och investeringar mot de ekonomiska restriktio-nerna. För ”minskarna” handlar det om omprioriteringar och avveckling av verksamhet och anläggningar. I båda fallen är behovet av långsiktighet och framförhållning stor.

Överst på kommunstyrelsens och nämndernas dag-ordning borde det således ligga långsiktiga ekonomiska kalkyler, scenarier, långsiktig planering och konsekvens- och riskanalyser. Så är tyvärr inte fallet. Generellt sett är tyvärr dessa företeelser ett mycket stort utvecklings-område i kommunerna. Pliktskyldigast uppfylls oftast bara kommunallagens krav på en treårig ekonomisk plan.

vi gjordE För en tid sedan en enkät riktad till kommuner-nas ekonomichefer som bekräftade bilden ovan. Mer än 70 procent av kommunerna har inte en långsiktig planering, utöver vad som finns i budget och planer och som krävs av lagen. Bland de som svarar Ja på frågan, säger några dock att planeringen endast omfattar vissa delar, exempelvis investeringarna. Bland de som svarar Ja på frågan finns det exempel där planeringshorisonten är mer än 10 år.

Varför är inte planeringen mer utvecklad? På den frågan svarar nästan 50 procent att det inte är ett politiskt prioriterat område. 35 procent säger att det inte finns något värde i planering på längre sikt eftersom osäkerheten är för stor. Vi tycker att dessa svar är uppseendeväckande!

Några framför också att det saknas tid och resurser för strategiskt arbete. Av enkätsvaren framkommer att ju mindre kommunen är, desto svagare utvecklad är plane-ringen. Detta är möjligen inte så förvånade. Mer förvånade blir vi över att i kategorin större städer har mer än 60 pro-cent en planering som inte är längre än 3 år, i förortskom-muner till storstäderna 57 procent och i glesbygdskommu-ner 85 procent!

Av dEn KvArTil kommuner där befolkningen minskar mest svarade hela 86 procent nej, på frågan om de har en planering utöver vad lagen kräver. Motsvarande andel för den kvartil kommuner som växer mest svarar 52 procent Nej! Inte ens bland de kommuner som rimligen har störst behov av en god framförhållning har en majoritet en pla-neringshorisont som överstiger 3 år.

Det är inte detaljplanering på lång sikt som är alterna-tivet. Snarare rör det sig om kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10-15 års sikt. Det handlar dels om de samlade ekonomiska konsekvenserna, dels förändringen mellan de olika verksamhetsområdena. Resursfördelningen mellan olika områden behöver för-ändras dramatiskt, på grund av befolkningsstrukturens förändring över tiden.

Detta är känsliga frågor som kommunledningen kanske inte orkar lyfta upp på agendan eftersom den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser innehåller en sprängkraft som kan vara svår att hantera. Ibland saknas också kompetens att göra nödvändiga beräkningar. ●

ingA PlAnEr. storstäderna växer snabbt. Trots det saknas oftast ekonomisk plane-ring för olika tillväxtscenarier. det är ännu sämre ställt i utflyttarkommunerna.

Anders Haglund.

Henrik Berggren.

n långsiktig ekonomisk planering är ett område som behöver utvecklas, visar en enkät till landets ekonomichefer. Varför denna brist? en förklaring är låg politisk prioritering.

TexT: HenriK Berggren, anders Haglund, PWC

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo


n nätverkande, inspiration och kompetens-utveckling – det var några av målsättning-arna när göteborgs stad höll en tvådagars konferens för sin ekonomkår i stenungsund i slutet av maj. 230 ekonomer deltog, vilket gör evenemanget till ett av de största i sitt slag i landet.

TexT: ToBias Hammar Bild: Paiman nouri

På schemat för ”ekonomidagarna” stod ett rikt utbud av seminarier, vars innehåll spände över allt från vär-degrundsarbete och framtidens välfärd till hur man bemästrar excel och nya jämförelsetal. Nytt för årets konferens var att deltagarna i hög grad hade utformat

konferensens innehåll genom att själva föreslå många av dess programpunkter.

– Det är det stora mervärdet i det här: att deltagarna själva har planerat sin konferens. Eftersom alla sysslar med så olika saker varierar förutsättningarna kraftigt. Då är det bra att alla har fått möjlighet att fundera över vilken sorts kunskap och inspira-tion man behöver som ekonom i staden, säger Ewa Hessman, ekonomi direktör i Göteborgs Stad.

För ProjEKTlEdArEn hAnnA Wik innebar konferensen kulmen på ett intensivt planeringsarbete som pågått sedan i januari.

– Det har varit oerhört roligt, och inte minst belönande är det att nu se vilket engagemang för seminarierna som deltagarna har. Men det är fortfarande mycket arbete som återstår. Efter det här ska vi också utvärdera konferensen. Vi i projektgruppen kommer att skicka ut en enkät med frågor om vad som fungera-de, vad som kan bli bättre och hur deltagarna upplevde program-met, säger hon.

Att konferensen innehöll både allmänna och mer nischade, instrumentella föreläsningar uppskattades bland annat av Heléne Nathanson, verksamhetsekonom mot funktionshinder i västra Göteborg:

– Det är jättebra att få möjlighet att få lite mer omvärlds-bevakning. Kommunsektorn förändras hela tiden, och det är inte alltid man hinner sätta sig ned och analysera vad som händer. Jag ser också fram emot att få lära mig mer om stadens nya ekonomisystem, Agresso, säger hon.

För jEns EriKsson, verksamhetsekonom på stadsdelsförvalt-ningen Norra Hisingen, stod det informella nätverkandet i fokus:

– Det är kul och trevligt med en sådan här konferens. Framför allt uppskattar jag möjligheten att få ansikten på människor som man har haft kontakt med men aldrig träffat. Det kan vara personer man har pratat med på telefon, eller sådana som man vet är med i olika projekt. Att bara träffas och prata lite betyder väldigt mycket. ●

Uppskattade ekonomi-dagar i Göteborg

FullT hus. runt 230 ekonomer från göteborgs stad tog ett tag med kompetensen i stenungsund. Programmet har de själva satt ihop.

SERVERAR NIGRATIS MAT?• Kontroll över pedagogiska måltider• Kontroll över personalmåltider• Ingen manuell fakturering• Inga kontanter eller kuponger• Inga manuella löneavdrag• Samma system i hela kommunen

Gör som över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner och ett antal offentliga organisationer - ta kontroll över vem som äter i kommunens olika matsalar!

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!


Forskarhörnan

Tillväxtens betydelse för ett ökat välstånd i samhället hörs dagligen. Även på kommunal nivå finns ett starkt fokus på tillväxt – ofta uttryckt i antalet invånare. Gör man

som jag, och ägnar sig åt att läsa kommunala årsredovisningar, vet man att tillväxtretoriken på sina håll även är stark i detta dokument. Inte minst i politikerförorden, visade det sig när jag var med och studerade dessa i Västsvenska kommuner. Befolk-ningsökningar lyftes alltid fram. Och det gjorde även befolk-ningsminskningar. Det ansågs bekymmersamt i sig, men det fanns alltid en plan för hur utvecklingen skulle kunna vändas och att kommunen återigen skulle kunna bli fler.

årsrEdovisningArnA är säKErligEn inte den bästa indikatorn på kommunernas arbete med tillväxtfrågor. Det är nog allt arbete som sker med visioner och strategier. Och att många kommuner ägnar sig åt att marknadsföra sig själv för att locka invånare, besökare och företag.

i nuMrETs FörsTA artikel ifrågasätter foskarduon Sara Bror-ström och Anders Parment den starka tillväxtretoriken som föreligger. Duon konstaterar vidare att kommuner som strävar efter att växa, genom att bland annat marknadsföra sig, bör göra det genom att särskilja sig från andra. Paradoxalt nog försöker många städer runt om i världen att sticka ut genom att kopiera det som andra redan gjort. Vår tid – de stora badhusens och are-nornas tid – skulle kunna ses som ett uttryck för detta fenomen i svenska kommuner.

i dET här nuMrETs AndrA artikel skriver KEFU-forskaren Jan-Inge Lind om styrning inom hälso- och sjukvården. Genom så kallad aktionsforskning har Lind varit med och förändrat styrningen och samti-digt studerat den. En idé som lanserats och som visat sig fungera väl är det som benämns professionell själv-kontroll. ●

Den (o)heliga tillväxten

inför föreningsmötet i Malmön efTer semesTern väntar föreningsmötet den 19 augusti på slagthuset i malmö. mötet inleds med flera intressanta seminarier (läs mer på sid 8) innan sedvanliga mötesför-handlingar tar vid.

föreningsmötets fokus ligger förstås på Vision 2025 som kommer att bifogas mötes-handlingarna i god tid innan 19 augusti. Vidare är det val av fem styrelsemedlemmar, där valberedningen föreslår omval av samtliga.

Vidare kommer förstås ekonomi och verksam-het att behandlas. där finns en hel del positivt att berätta. Kursverksamheten har aldrig gått så bra, exempelvis.

– Vi har fullt på många kurser, inte bara de kurser vi ser som säkra kort. något har hänt, och förmod-ligen är det flera positiva faktorer som samverkar, säger han.

På kvällen vankas det middag och underhållning, en överraskning som förmodligen sätter fart på mötesbesökarna...

ny konferens: ekonomer inom kultur och fritid

n eKonomer inom kultur- och fritidsområdet får nu sin första konferens i Kef:s regi. Konfe-rensen går av stapeln 25-26 september i stockholm. ett intressant inslag kommer att vara socialt ansvar och social ekonomi, där skandias Christina Wahlström talar om idéer för livet.

Passa på! det är boka-tidigt-rabatt före semestern.

Tips på Kontentan!Trovärdighet – så bygger du förtroende. författare: Katti sandberg. Vill du lyckas som ledare måste du vara trovärdig – kommunicera så att du inger förtroende.

Aktuellt

”Många kommuner ägnar sig åt

att marknads föra sig själva för att locka in-vånare, besökare och företag.”

PiErrE donATEllA

forskarredaktör och biträdande före ståndare vid Kommunforskning i Västsverige.

KEF

Föreningsmöte& seminariedag”Framtidens välfärd – utmaningar och åtgärder”Tisdagen den 19 augusti, Slagthuset i Malmö


“I keep going to a lot of places and ending up somewhere I’ve already been.”

don draPer – mad men

don Draper, huvudkaraktären i Mad Men har en poäng. Forskning visar att städer världen över liknar varandra alltmer och svenska kommuner

följer samma utveckling. Det gäller arkitektur, utbudet av produkter och varumärken, och aktiviteter. Detta är paradoxalt eftersom det samtidig finns ett starkt fokus på att sticka ut, göra något unikt och ”placera kommunen på kartan”. Don Draper arbetade med marknadsföring i 60-talets New York och han borde veta att för att kunna sticka ut kan man inte göra som alla andra – man måste differentiera sig.

vAd bEror dEnnA utveckling på? Och hur kan kommuner arbeta för att locka människor till kommunen – invånare, besökare, investerare? Vi har studerat kommuner av olika storlek och analyserat den utveckling vi nu bevittnar: någ-ra kommuner i Sverige har förlorat mer än 40 procent av sina invånare sedan 1980-talet och flera tiotal kommuner

har förlorat mer än 30 procent. Samtidigt växer alla stora stä-

der. Små kommuner arbetar i motvind – om de inte ligger nära en attraktiv storstad eller attraherar många

turister och ligger längs kus-ten – medan storstäders skryt om hur de växer ekar tomt. Denna utveckling har impli-kationer, för möjlig heterna till att låta hela Sverige leva, för möjligheterna till ett väl-

fungerande samhälle, för möjligheter till tillväxt och för demokratin.

Våra studier av svenska kommuner, samt internatio-nella erfarenheter, visar att

det måste till differentiering mellan kommuner baserat på deras förutsättningar, storlek och kontext. Problematiken består i att alla strävar efter samma sak – tillväxt.

Vi menar att tillväxt i vissa fall är något som undergrä-ver kommunernas attraktivitet. I en av kommunerna som vi studerade ville de attrahera nya invånare och besökare genom att marknadsföra tystnaden och stillheten. Men om de lyckas med det kommer inte någon tystnad att finnas kvar på sikt och inte attraktiviteten som de har marknadsfört heller. Dessutom visar vår forskning, i linje med andra studier, att de som bor på en plats ofta är nöjda precis som de är, samtidigt är fokus i kommunerna att locka fler. I ett par av de större städerna marknadsför man sig som en världsvan storstad genom att använda uttrycks-sätt från, och referenser till, internationella storstäder. Samtidigt ogillar invånarna förändringar som utmanar invånarnas världsbild och levnadssätt.

vårA FAllsTudiEr visAr att strävan efter att skapa ett starkt varumärke, och en tydlig identitet, skapar spänningar ef-tersom det finns olika uppfattningar om vad som är utmär-kande för kommunen i fråga. Vår forskning visar, i likhet med andra studier, att platsmarknadsföring som inte är förankrad bland dem som bor och verkar i kommunen är kontraproduktiv. I detta avseende har mindre kommuner en fördel – i större städer finns fler konkurrerande bilder av staden. Men fördelen i större städer är att det är enklare att fatta beslut. Aktörerna i mindre kommuner upplevde en svårighet med beslutsfattande eftersom allt de gjorde blev personligt, en omständighet som gjorde att utveck-lingen ”göra som alla andra” stärktes. Detta är baksidan av den lilla kommunens närhet mellan beslutsfattare och invånare: det blir svårt att fatta de beslut som i längden gagnar såväl kommunen som dess invånare. I större städer var dock problematiken att det var svårt att nå ut till målgruppen, en anonymitet var i vägen och istället reagerade invånarna för sent. I båda fallen är förankring-en bland medborgarna bristfällig. Vår forskning visar att större kommuner har en större andel karaktäristiska och aktiviteter som attraherar olika intressenter. Samtidigt är det svårt att hitta en enad uppfattning om vad som är utmärkande för platsen i fråga, och det blir därför också komplext att marknadsföra kommunen.

ETT sTArKT

vAruMärKE

kan inte skapas utan att det finns en harmoni bland vad som utgör

Alla lika, alla olika om att locka människor till en kommun

n Tillväxt är en central del av politikernas, närings-livets och platsmarknadsföringens retorik och tro på hur attraktivitet skapas. men kanske inte alltid rätt väg att gå för alla kommuner, skriver forskarna sara Brorström och anders Parment.

AndErs PArMEnTekonomie doktor, verksam vid stockholms universi-tet, företagsekonomiska institutionen.

Månadens forskare

sArA brorsTröM

filosofie doktor, verksam

vid gothenburg research

institute, göteborgs

universitet.

Månadens forskare

Forskare skriver


Forskare skriver

platsens identitet. De ansvariga i kommunerna måste hitta ba-lans mellan olika intressenter, annars finns risk för att kom-munen utsätts för hård kritik från olika håll. Det är bättre att vara tydlig än att vara alla till lags. Detta är i linje med något annat som vår forskning visar: Det är viktigt att känna till målgruppen. Det avgör inte bara hur ett varumärke bör utformas utan också hur det bör kom-municeras. Det är stor skillnad mellan olika typer av områden, det finns ingen ”one-size fits all” när det gäller marknadsföring; att hantera ”automatisk till-växt” skiljer sig från att hantera en minskande befolkning.

TillväxT är En central del av politikers, näringslivets och platsmarknadsföringens reto-rik och tro på hur attraktivitet skapas. Vi ifrågasätter om det är meningsfullt för kommuner att spendera stora summor på att skapa en stark identitet och profilera kommunens varu-märke. Vi menar att politiker och tjänstemän i kommunerna bör hitta en balans mellan ambitioner att växa på rätt sätt och att förankra identiteten bland invånare i kommunen. Härigenom kan det som sker inom organisationens väggar, det interna, kopplas samman med det externa och därmed bli konsistent. Vi är inte emot utveckling eller tillväxt, men vi anser att det i många fall inte är den lämpligaste vägen att gå. ●

det finns åtmins-tone tre möjliga svar på dilemmat

mellan professionell autonomi och styr-ning i vårdsys-temen. Ett är att återge den medi-cinska professionen sin traditionella autonomistatus och ett annat att ytter-ligare förstärka ekonomernas positioner. Men det finns också ett tredje alternativ som här ska diskute-ras lite utförligare.

ETT svAr På hur dilemmat kan han-teras i dag har uttryckts som att ”återupprätta professionen” och återgå till professionens ansvar. Men frågan är om ”återställare” är en tillräckligt bra medicin i dagens högt diffe-rentierade och komplexa system. I den gamla rambudgetstyrningen visste man aldrig om man var bra eller dålig och det var därför ald-rig möjligt att veta hur man låg till i jämförelse med likartade kliniker. Budskapet var: ”Ge så bra vård som möjligt med de resurser du har”. Doktorer och andra vårdprofessionella har

sedan länge varit ”chefer” (exempelvis klinik- och sjukhuschefer) i våra vårdsystem, i huvud-sak med uppdraget att göra vården mer kost-nadseffektiv inom relativt givna ramar. Men i takt med att vårdens ömtåligaste kärnvärden - patienternas säkerhet och de vårdprofessio-nella förutsättningar och möjligheter att ge god vård - utsatts för hårdare press uppstår en allt viktigare frågeställning: I vilken utsträck-ning kan och vill vårdprofessionella axla nya roller som ”ledare” när det gäller att lotsa våra regionala vårdsystem genom både externa och interna strukturella förändringsdrivkrafter såsom större patientmakt och/eller ökande missnöje från de vårdprofessionella om otill-räckliga resurser och sämre kvalitet, ständiga detaljkontroller och uppföljning av produk-tionsmål. Vad göra?

Överadministrerade och underledda vårdsystem”Det är viktigt att känna till målgrup-pen. Det avgör inte bara hur ett varu-märke bör utformas utan också hur det bör kommuniceras.”

PATIENTRESULTAT

jAn-ingE lind

Verksam vid Kefu och

ekonomihögskolan vid

lunds universitet.

Månadens forskare

n det pågår en vårddebatt om ekonomismens urgröpning av medicinsk etik – ett uttryck för det generella dilemmat att vi både behöver professionell autonomi och styrning i vårdsystemen. dilemmat kan bland annat hanteras genom professionell själv-kontroll, skriver Jan-inge lind.


Forskare skriver

Överadministrerade och underledda vårdsystem

Vilka investeringar väljer kommunerna?Välkommen till Kommuninvests Almedals-seminarium 2014!

Vi presenterar utveckling och prognos för kommunernas investeringar och finansieringsbehov, inklusive sociala investeringar. Paneldiskussion med centrala kommunföreträdare. Ingen föranmälan krävs.

www.kommuninvest.se

Kommuninvest är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting för att tillsammans förbättra villkoren på marknaden för kommunal lånefinansiering. Vi är kommunsektorns största långivare och finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling – i dag och i framtiden.

KOMMUNINVEST I ALMEDALEN1 juli Seminarium 15.00–16.40 Kommuninvests lounge och terrass, Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan/Strandvägen. Mingel 16.45–18.00 Välkommen!

P.S. Vi sänder politikertalen 30 juni och 1 juli direkt från vår lounge 19.00

FörFATTArEn hAr soM aktionsoriente-rad organisationsforskare tillsammans med många läkare och andra

vårdprofessionella under de senaste åren initierat ett stort antal normativa aktions-studier som både sökt och fått vissa svar på denna typ av frågeställningar. Studierna har baserats på följande grundantaganden och återfinns i sin helhet i Lind (2013):

• Vad som behövs i dag när det gäller att mäta kvalitet är inte relativt enkla produk-

tionsmål för enskilda vård-enheter utan att mäta

resultat för patient-grupper – det vill

säga hur det går för

patien-terna!

När det

till exempel gäller

patienter med stroke

kan ADL-obe-roendet efter ett

år vara totalresul-tat, medan direkt inläggning på strokeenhet, trombolyser och

rehabilitering blir viktiga delprocesser att förbättra.

• Vårdens huvuduppgift handlar om att sträva efter att åstadkomma

bättre patientresultat så kostnads-effektivt som möjligt för alla patient-

grupper. Ska man öka värdet måste man

mäta patientresultat per patientgrupp. I princip kan det definieras som en kvot: patientresultat per krona. I praktiken kan det på sin höjd skapa tryck mot förbättring (=äkta kvalitetskonkurrens) och en större öppenhet för att lära av andra. Vi kallar det MOELresultat på patientgruppsnivån (Medicinskt, Omhändertagandemässigt, inom en given Ekonomisk resursram, och med hälsorelaterade Livskvalitetsmått).

• Individuella doktorer eller enheter har bara begränsad kontroll över vad som hän-der med enskilda patienter. Därför kräver bättre patientresultat gränsöverskridande teamarbete som ofta inkluderar med-arbetare från både kommunal, primär- och sjukhusvård.

dEn nyA PrinciPEn om professionell själv-kontroll i piloterna har handlat om att en-gagera läkare och andra vårdprofessionella såväl på behovssidan (som värdeskapande beställare) som på produktionssidan (som processledare). Mellan dessa skapas fora för dialoger där man definierar patientresultat för respektive patientgrupp och blir överens om hur värdeskapandet kan förbättras, vilket bekräftas i så kallade utvecklings-kontrakt.

En implikation blir att vårdprofessionella utsträcker sitt ansvarsområde, från i hu-vudsak de rent medicinska utmaningarna till att också innefatta kvalitetsskapande och resurshushållning i hela patient-processer. I termer av etablerade Beställar-Utförarmodeller innebär detta en fördjupad beställarroll med fokus på vårdens innehåll

PATIENTRESULTAT

IllUSTRaTIoN: laSSE WIDlUND


Forskare skriver

Alexander Paulsson, Lunds universitet, som nyligen doktorerat på kommunala arenabyggen. Och grattis! hallå där...

Avhandlingen handlar alltså om arenor?– det stämmer bra. den handlar om alla arenor som byggs i landet. och arenornas plats och roll i kommuners ut-veckling. den över-gripande frågan var: hur samverkar olika aktörer i tillblivelsen

av arenor? för att besvara frågan studerade jag arbetet som bedrevs i lunds kommun med att etablera nya arenor. i det ena fallet blev någon arena aldrig byggd utan stannade vid ett förslag. och i det andra fallet byggdes en multiarena som huvudsakligen används för handboll – färs & frosta sparbank arena.

Vilka är de mest intressanta resultaten?– Kommuner är en typiskt byråkratisk organisation: man skall följa plan- och bygglagen, upprätta detaljplaner enligt en viss ordning och så vidare. det innebär att samverkan med andra aktörer måste ske på ett visst sätt vid byggandet av arenor. det jag funnit är att kommunföreträdarna för-söker samverka genom att skapa person-liga och långsiktiga relationer som har en lokal förankring. och därigenom säkra att en arena kan finansieras och byggas. det vi-sar sig också att de här projekten bryts loss från kommunens ordinarie verksamhet och blir egna delar, undantag. aktörerna som driver projekten har makt och befogenheter att avgöra vad som skall betraktas som ett undantag.

Har du några råd till kommuner som bygger arenor?– det är viktigt att fundera igenom det här med samverkan. Vilka premisser vill man att det ska vara på? att som kommun ta emot stora privata gåvor, som skapar förutsätt-ningar för att bygga en arena, är såklart svårt att tacka nej till. samtidigt bör det finnas en medvetenhet om vad det kan innebära i form av motprestationer och förväntat bemötande framöver.

och en breddad utförarroll som omfattar hela processen ”från symptom till återfådd funktion” för respektive patientgrupp.

sAMMAnFATTningsvis hAr aktionsstudierna

i Lind (2013) visat att det i praktiken går att definiera prestationer både som total och delprocessresultat för olika patientgrupper. Vidare går det att skapa förtroendefulla relationer till professionen genom ett nytt system som kan kallas kontraktsbaserad professionell självkontroll, där man i dia-loger definierar uppdraget, blir överens om resultatdimensioner, mätningar, tolkning-ar av utfallet och nödvändiga förändringar. Dessutom har påvisade skillnader mellan lokala processer blivit en sporre i föränd-ringsarbetet och sist men inte minst: det finns gott om engagerade vårdprofessionel-la som både kan och vill ta på sig ledarroller i den grundläggande förändringsprocessen. Detta öppnar upp för intressanta part-nerskap mellan vård- och management-

professioner, både när det gäller utprovning av nya ekonomiska informations- och uppföljningssystem, nya karriärvägar och belöningssystem.

hur sKA ExEMPElvis ersättningssystemen se ut? Låt oss framför allt inte glömma att när det finns behov av sammanhållna patientprocesser, blir ersättning per enskild prestation, inklusive bonusar, alltid en potentiell störning. Det är bara med hjälp av ett processorienterat ersättningssystem som en omfördelning av resurser för att uppnå ett bättre patientresultat i patient-processen underlättas! Men först och främst bör man naturligtvis fokusera på att definiera patientresultat och att förbättra patientprocesser för patientgrupper samt göra kostnadsanalyser.

Tids nog växer behovet av nya ersätt-ningssystem fram. Men låt oss ändå, som ett steg på vägen, föreslå ett experiment med ett alternativt ersättningssystem, där

man utifrån nuvarande kostnadsvolym och kostnadsstruktur fastställer en ersättning utifrån en önskvärd kvalitetsnivå. Den principiella formeln och det önskvärda resultatet för strokeprocessen skulle kunna vara att x procent ADL-oberoendegrad ersätts med Y kronor per patient. Högre MOEL-resultat ger tilläggsersättning enligt en fallande skala medan lägre kvalitet ger en reduktion av ersättningen. Denna typ av konstruktion kan få positiva effekter på både kostnadsutveckling och kvalitets-stimulerande åtgärder. Och i takt med ökad kostnadsinformation kan det utvecklas ett allt mer differentierat kravställande från uppdragsteamet beroende på om kostnader och kvalitet på lokal nivå är högre/lägre än den målsatta nivån. ●

FoTNoT: Rapporten ”Bättre patientresultat med professionell självkontroll” går att ladda ner på KEFUs hemsida.

”I den gamla rambudget-styrningen visste man aldrig om man var bra eller dålig.”

”De här projekten bryts lossfrån kommunens ordinarie verksamhet ochblir egna delar.”


KEF

www.pwc.se

Det räcker inte med 3 årÖverst på styrelsens och nämndernas dagordning borde det ligga långsiktiga ekonomiska kalkyler, scenarier, långsiktig planering samt konsekvens- och riskanalyser. Så är tyvärr inte fallet. 70 % av Sveriges kommuner har inte mer långsiktighet än vad lagen kräver, det vill säga 3 år. Men hur den kommunal ekonomiska kalkylen ser ut på lång sikt, 10–15 år, är en berättigad fråga, inte minst från kommunmedborgarna.

Vi kan hjälpa er att göra kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10–15 års sikt. Välkommen att kontakta oss eller besök oss på KOMMEK 2014, seminarium nr 23, monter A24.

Kontakt: Susanna Collijn, [email protected], 010-212 48 37

Certifiering – något för kommunekonomer?n Certifiering, kan det vara

intressant för Kef? frå-gan är aktuell i samband med föreningens visions-arbete. inspiration och

erfarenheter finns att hämta i usa.


olika typer av certifieringar av yrkesgrupper

har blivit allt vanligare. Inom det ekonomiska fältet har exempelvis FAR sin auktorisation och SKYREV en certifiering. För KEF:s del är frågan

aktuell i samband med arbetet inför antagandet av

Vision 2025. I USA finns inspiration

att hämta. KEF:s systerorganisation GFOA ( Government Finance Officers Association) har sedan 1997 en egen certi-fiering, Certification of Public Finance Officers.

En KAndidATExAMEn och ett accepterande av föreningens etiska kod är förutsättningarna för att få starta certifie-ringsprocessen. En certifiering innebär skriftliga prov inom fem olika ekonomiska områden. Proven ska ha ge-nomförts inom sju år och dessutom finns krav på att man ska jobbat inom yrket ett visst antal år. Av föreningens närmare 18 000 medlemmar har runt 600 gått hela vägen.

– Det är en rätt krävande certifiering som bygger på självstudier. Och det kostar en slant, varje prov går på 295 dollar, berättar KEF:s Helena Sjöholm deltog på GFOA:s konferens i Minneapolis tidigare i år.

En certifiering är meriterande i många avseenden. Men kräver också kontinuerlig förnyelse av kunskaperna.

– För att behålla certifikatet måste man vidareutbilda sig minst 30 timmar per år eller 60 timmar över två år, berättar hon.

Hur en certifiering i KEF:s regi skulle kunna se ut finns det inga färdiga koncept för ännu. Men, visst inspirerar GFOA:

– Grundtanken, ”det här behöver du veta som ekonom inom offentlig sektor”, är bra. Liksom kravet på kontinuer-lig kompetensutveckling, säger hon. ● Helena Sjöholm.

BIlD

: IST

oC

KpH

oTo

”Det är en rätt krävande certifie-ring som bygger på själv-studier.”


Forskare skriver

Krönikan

i politiska debatter sägs ofta att kulturlivet ändå alltid vill ha mer, så vi ska inte haka upp oss på pengarna. Det har vi inte råd med.

Jag anser att det är ett stort misstag att se kulturen som en ren kostnadspost och vänder på frågan. Har vi

råd att inte satsa på kulturen?Dagens kultursyn kan jämföras med hur vi förhöll oss

till miljöfrågorna för 30 år sedan. Många ansåg dem flum-miga och nördiga, inget som samhället i stort behövde bry sig om och än mindre sätta av medel för. Idag är miljön ett styrande perspektiv på alla politikområden.

Samma statusförändring är nödvändig för kulturen.

vi KAn börjA med språket. Kulturinstitutionerna har upp-drag från sina ägare. För att klara dessa tilldelas vi bidrag. Det heter då att samhället stöder kulturen.

Ger vi bidrag till skolan? Får försvaret stöd? Låt oss hä-danefter tala om anslag och finansiering även på kultur-området.

Kultur är ett av demokratins fundament, en civilisa-tionsbärande faktor. Nästan allt kan andra djur göra, men bara människan har förmåga och behov av att uttrycka sig konstnärligt.

oM vi AnvändEr konsten som redskap för att pröva perspektiv och förhållningssätt kan vi ta oss an de stora

samhällsfrågorna på ett mer djuplodande och mångsidigt sätt än idag. Räkna och mäta måste vi förstås göra, men genom konsten garanteras att det mänskliga perspektivet finns med och att frågorna belyses från flera håll.

Ett exempel är vården. En konstnär gjorde en installation på ett västsvenskt sjukhus. Alla medarbetare tillbringade en dag på en brits på akuten. Personalen fick nytt perspek-tiv på sitt arbete och genomförde många förbättringar.

Inom skolan är kulturen både mål och medel. Genom konstnärliga upplevelser stärks elevernas identitet och empat iska förmåga. Dessutom är estetiska ämnen ut-märkta redskap för att utvecklas i matematik, läsförståelse och problemlösning.

Inom omsorgen håller kulturen sinnena öppna och kroppen igång. Jag har med egna ögon sett det forskningen visar, att konstnärliga uttryck når bortom demens. Även mycket förvirrade personer kan piggna till och plötsligt uttrycka sig klart och tydligt.

För uTvEcKling Av svenskt näringsliv är kulturen en tillgång både som etableringsfaktor för eftertraktade med-arbetare, ett medel för kreativ utveckling och plattform för fördjupade kontakter med kunder och leverantörer.

Ett starkt kulturliv kan också inverka positivt på arbets-marknaden. Ungdomarna som saknar jobb - lyssna till deras drömmar och hjälp dem att uttrycka sig konstnärligt. Effekten lär bli stärkt självkänsla och ny kraft att ta tag i situationen, kanske en väg till ökat småföretagande.

Genom konsten får vi vara människor fullt ut. Den rustar oss att möta egna och gemensamma utmaningar och att föra det demokratiska samtal som får samhället ska fung-era. Har vi råd att inte satsa på kulturen? ●

Har vi råd att inte satsa på kultur?

”Dagens kultursyn kan jäm-föras med hur vi förhöll oss till miljöfrågorna för 30 år sedan.”

hElEnA WEssMAn

Började sin kulturgärning som trombonist och är idag vd för göteborgs symfoniker. i augusti blir hon chef för Berwaldhallen i stockholm.

Månadens krönikör

Annonsbokning: Ad 4 you 08-556 960 10 www.kommunalekonomi.se

Breddar kompetensen!

”Jag läser Kommunal Ekonomi regelbundet. Den berör min arbetsmiljö, är mer övergripande

och ett bra komplement till andra finans-tidningar.

Det är inspirerande att läsa vad och hur någon annan har gjort, till exempel på pensionssidan eller med investeringar. Sedan är det enkelt att använda artiklarna som en referens, ta kontakt och utbyta erfarenheter.

Kommunal Ekonomi är angelägen för oss som arbetar inom den offentliga sektorn, den breddar kompetensen inom just vårt område och är en är en del av min vardag här på kommunen.

Jag har varit en trogen läsare sedan början av 1990-talet.”

Göran Tjällman Finanschef, Stadsledningskontoret i Umeå

KR

EAFO

N

Fo

to: J

oh

an G

un

séu

s

posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 gävle

Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer?

Vägledande Bidrar till att rätt person får rätt förutsättningar för att fatta träffsäkra

beslut.

Engagerat

Levereras utifrån ett professionellt, engagerat och långsiktigt perspektiv.

Samverkande

Leder till ökat samarbete i organisationen och en

gemensam bild av målen.

Enkelt

Är enkelt att förstå, använda och

implementera.

Kundorienterat

Utgår från kundens förutsättningar, behov

och utmaningar för att få rätt effekt.

Insiktsfullt

Möjliggör bättre beslut genom ökad insikt och

förståelse för den egna verksamheten.

Effektivt

Gör att tid och resurser kan användas där de gör

mest nytta.

Resultatinriktat Leder till att beslut kan

realiseras, följas upp och ge konkreta resultat.

Framtidssäkrat Säkrar att tillväxt och

utveckling sker i sin egen takt genom en skalbar

plattform.

Inspirerande

Tillhandahålls av en leverantör som utmanar, inspirerar och ger för-

slag på nya sätt att arbeta.

När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Men vi menar också ett beslutsstöd som bygger på tio fundamentala övertygelser om vad som krävs av en leverantör som oss och vår produkt. Vill du veta mer? Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se.

Documents

temed Ny chef för ekonomin - KEF | Kommunalekonomernas … · 2017-02-05 · 2014 – mässan för ekonomer, politiker, chefer, revisorer och konsulter. Väl mött i malmö den 20–21