Upload
ess-max-iv-tita
View
227
Download
6
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Vikten av starka kopplingar mellan ESS och MAX IV, utbildningssystemet och industrin. Framtagen av TITA-projektet "TA 3 - Förstudie kring kompetensförsörjning"
Citation preview
) Kortversion
ESS MAX IV i regionen – TITA
Tillväxt kommer inte av sig själv Vikten av starka kopplingar mellan ESS och MAX IV,
utbildningssystemet och industrin
(Kortversion, TA3)
Studien har författats och sammanställts av Oxford
Research AB. Arbetet har skett i nära samarbete med
Anders Axelsson och Christian Lindell vid
Näringsliv Skånes Analysenhet; Olof Hallonsten
(PhD) vid Forskningspolitiska Institutet, Lunds
universitet; Christina Enichlmair vid KMU-
Forschung i Österrike; Professor Stephen Roper och
Lorraine Morley (PhD) vid The Center for Small and
Medium Sized Enterprises (CSME) vid Warwick
Business School; och Anne Dujin vid Centre de
recherche pour l'étude et l'observation des conditions
de vie (CRÉDOC) i Paris, Frankrike.
Studien har gjorts på uppdrag av delprojekt TA3
”Förstudie kring kompetensförsörjning”, inom ramen
för ”ESS/MAX IV i regionen – TITA”. För mer
information om delprojektet och TITA som helhet
hänvisas till www.essmax4tita.se. För kontakt med
delprojektet TA3 hänvisas till Anders Axelsson, Region
Skåne, [email protected]. För frågor gällande
denna studie specifikt hänvisas till Johannes
Henriksson, analytiker vid Oxford Research,
1. Introduktion
Etableringen av forskningsanläggningarna European
Spallation Source (ESS) och MAX IV tillhör de
enskilt största vetenskapliga satsningarna i Sveriges
historia. Med ESS och MAX IV står forskarsamhälle,
näringsliv och det offentliga i Skåne och övriga
Sverige inför stora utmaningar. Inte bara skall
anläggningarna planeras, designas, byggas och drivas
på ett tekniskt och ekonomiskt försvarbart sätt –
man kan också tala om ett stort ansvar att tillvarata
direkta och indirekta resultat av kunskaps-
produktionen vid anläggningarna, och se till att
satsningarna på lång sikt och i bred bemärkelse blir
de tillskott till forsknings- och innovationssystemet
de har stor potential att bli.
Ett högt kunskapsinnehåll i produktionen blir en allt
mer avgörande faktor bakom ekonomisk tillväxt. En
grundläggande förutsättning för befintlig och
framtida industri i Skåne kommer därmed
att vara tillgång på högutbildad
arbetskraft. I en aktuell
utbildnings- och arbets-
marknadsprognos för Skåne
med sikte på 2020 beräknas
efterfrågan öka på högskole-
ingenjörer, civilingenjörer
och annan teknisk och
naturvetenskaplig kompetens.
Samtidigt visar beräkningarna på
en överhängande risk för att det
uppstår brist på dessa utbildningsgrupper.
Efterfrågan på civilingenjörer med inriktning mot
teknisk fysik, elektro- och datateknik väntas
exempelvis öka med hela 40 procent till 2020, och då
är inte effekterna från etableringen av ESS och MAX
IV medtagna i prognosen.
Dessa utmaningar är emellertid inte på något sätt
unika för Skåne, utan något som kan observeras i
hela OECD-området. Möjligheterna som etableringen
av ESS och MAX IV innebär för Skåne och övriga
Sverige i att erbjuda och utveckla konkurrenskraftiga
utbildningar, attrahera världsledande kompetens
samt främja regionens tillväxt på sikt är dock verkligt
unika och bör tas vara på.
Kompetensförsörjningsfrågan påverkas av insatser
inom ett flertal tillsynes vitt skilda fokusområden.
Strategiskt och målmedvetet arbete kring bostäder,
internationella skolor, utbildning på grund- och
forskarnivå, gemensamma utvecklingsprojekt med
industri, universitet och forskningsanläggningar är
några av de insatsområden som tillsammans skapar
ett system för bästa tillvaratagande av ESS och MAX
IV i Lund. Dessa insatsområden relaterar till olika
grad till kompetensförsörjningsfrågan. Det behövs
internationella skolor för familjemedlemmar till de
utländska forskare som rekryteras till
anläggningarna, det behövs kompetenshöjande
samarbetsprojekt mellan lärosätena och näringslivet
för att öka företagens möjligheter att leverera
produkter och tjänster till ESS och MAX IV, och det
behövs utbildningsinsatser på olika nivåer för att
långsiktigt säkra näringslivets växande behov av
högutbildad arbetskraft och teknisk kompetens.
Givet kompetensförsörjningsfrågans
mångfacetterade karaktär tas därför i
rapporten medvetet ett relativt brett
perspektiv på vilka faktorer som
ligger bakom en framgångsrik
etablering av ESS och MAX IV i
termer av anläggningarna som en
tillväxtmotor för hela regionen.
Rapporten är en kortversion av TITA-
studien ”Utbildnings- och kompetensbehov i
spåren av ESS och MAX IV – ett kunskapsunderlag”
och delvis också studien ”Industrins framtida
koppling till ESS och MAX IV”. I följande kapitel
presenteras studiens syfte och genomförande följt av
en presentation av dess huvudsakliga resultat.
Avslutningsvis presenteras en rad strategiska
rekommendationer relaterat till kompetens-
försörjningsfrågan på basis av etableringen av ESS
och MAX IV. Det är vår bestämda uppfattning att
potentiella tillväxtmöjligheter från etableringen av
ESS och MAX IV inte kommer av sig själva.
Strategiska satsningar och beslut hos olika regionala
och nationella aktörer kommer att vara avgörande
för om regionen skall ta tillvara på de möjligheter
som två världsledande forskningsanläggningar
medför.
2. Rapportens syfte
Delprojekt TA 3 syftar till att genomföra en förstudie
med inriktning att undersöka kompetens-
försörjningsfrågan ur både ett utbildnings- som
näringslivsperspektiv. Studiens syfte är därmed inte
enbart att identifiera efterfrågade yrkesgrupper som
en effekt av etableringen av ESS och MAX IV, utan att
ta ett holistiskt perspektiv på kompetens-
försörjningsfrågan innefattande tekniska, veten-
skapliga och politiska aspekter. Studiens
övergripande frågeställning ligger i att besvara hur
offentliga aktörer kan skapa bra förutsättningar för
tillväxt utifrån etableringen av ESS och MAX IV i
Lund.
Förstudiens mål är att sammanställa fakta, underlag,
erfarenheter och lärdomar från motsvarande
forskningsanläggningar internationellt som kan vara
till stöd för det fortsatta arbetet i Skåne och Blekinge
kring etableringen av ESS och MAX IV. Studien avser
inte att kvantitativt uppskatta framtida effekter i
regionen som följd av anläggningarnas etablering.
När man bygger forskningsanläggningar som
bokstavligt talat är unika, med ambitionen att uppnå
effekter som tidigare inte skådats, i en specifik
regional kontext kommer diskussionen kring sådana
anläggningars effekter alltid omges av stora mått av
osäkerhet. Däremot är det ytterst viktigt att ta fram
en långsiktig strategi och handlingsplan för hur
forskningsanläggningarna kan integreras i
näringslivs-, innovations- och utbildningspolitiken.
Trots att det finns en översättningsproblematik över
tid och mellan länder är det viktigt att TITA-projektet
gör internationella utblickar till andra miljöer med
liknande forskningsanläggningar. Centrala aktörer i
regionen kan på detta vis skapa sig en fördjupad och
realistisk bild av tänkbara utvecklingsvägar och de
utmaningar och möjligheter som omger större och
komplex forskningsinfrastruktur i Europa.
3. Genomförande
En central utgångspunkt för delprojektet har varit att
kompetensförsörjningsfrågan måste ses ur både ett
utbildnings- och ett näringslivsperspektiv. Det
handlar här om att tillskansa sig fördjupad kunskap
om vilka kompetensinsatser som krävs både inom
utbildningssystemet vid universitet och högskola,
samt insatser för att öka det kunskapsintensiva
näringslivets mottagarkapacitet av kunskap och
forskningsresultat och öka dess chanser att bli
leverantörer av produkter och tjänster till
anläggningarna.
För att kunna konkretisera vilka utbildnings- och
kompetensinsatser som behövs på kort och längre
sikt är det nödvändigt att först kartlägga tänkbara
effekter, mekanismer och insatser inom tre
övergripande fokusområden:
Bygg och instrumentering – Arbetet med att
utveckla teknik och att bygga instrument och annan
utrustning till ESS och MAX IV kommer inte att vara
begränsat till Skåne och Öresundsregionen, utan
kompetens ifrån universitet, forskningsinstitut och
företag över hela Europa kommer att vara delaktiga.
Det enda möjliga tillvägagångssättet att bygga ESS
och MAX IV är genom samarbete mellan europeiska
aktörer i akademi, näringsliv och stat/offentlig sektor.
Detta föranleder frågorna: Vilken roll har regionala
aktörer spelat i byggnationsfasen av andra
forskningsanläggningar, hur har fördelningen av
upphandlingskontrakt varit, och vilken roll har
kompetensutbudet spelat?
Tekniköverföring – Forskningen på området ger
stöd åt uppfattningen att nya avancerade tekniker i
stor utsträckning sprids i en utbudsdriven process,
snarare än den ofta spridda uppfattningen att
näringslivet/marknaden har förmåga att tidigt
formulera behov av ny teknologi och kunskap, och
därefter ta en ledande roll i de innovationsprocesser
som förväntas följa av nya tekniska landvinningar.
Detta föranleder frågorna: Vilka funktioner finns
etablerade vid de studerade anläggningarna för
främjandet av industriell användning,
avknoppningsföretag, teknikspridning till
leverantörer och övrigt näringsliv?
Lokaliseringseffekter – Om regionen lyckas
attrahera kompetent arbetskraft till
forskningsnära branscher på basis av
forskningsanläggningens placering, leverera varor
och tjänster till anläggningarna, och ta ny
teknologi till marknaden är det ett tecken på
positiva lokaliseringseffekter. Detta föranleder
frågorna: Vilka direkta och indirekta
lokaliseringseffekter kan härledas till forsknings-
anläggningarnas etablering, och vilka insatser
har gjorts för att maximera dessa effekter?
I syfte att besvara ovanstående frågor genomfördes
fallstudier i städerna Grenoble, Oxford och Villigen,
samtliga med motsvarande forskningsinfrastruktur.
Fallstudierna har olika tyngdpunkt på de tre ovan
beskrivna fokusområdena utifrån förutsättningar att
samla in empiriskt material.
I nästa steg applicerades den kunskap som inhämtats
från fallstudierna på de förhållanden som råder i
Skåne och Blekinge. Intervjuer genomfördes med
representanter från ESS och MAX IV, svenska
universitet samt beslutsfattare på regional nivå.
Val av fallstudier och fokusområde
I Grenoble finns neutronspallationsanläggningen Institut Laue-Langevin (ILL), grundat 1967, och
synkrotronljusanläggningen European Synchrotron Radiation Facility (ESRF), grundat 1988.
Då ILL och ESRF har varit i drift en längre tid var det här framförallt intressant att studera vilka
lokaliseringseffekter som kan identifieras i Grenoble över tid, och hur det omgivande samhället
utvecklats tillsammans med anläggningarna.
I Oxford studerades neutronsforskningsanläggningen ISIS och synkrotronljusanläggningen
Diamond Light Source. ISIS togs i drift 1985 medan Diamond togs i drift 2007. ISIS och Diamond
erbjuder möjlighet att få inblick i erfarenheter från bygget av anläggningarna och hur anläggningarna
strategiskt arbetar för att forskningen ska leda till nya företag, nya investeringar och höjd
kompetensnivå i regionen.
I Villigen, Schweiz, studerades det multi-disciplinära forskningscentrat Paul Scherrer Institut (PSI)
med neutronspallationsanläggningen ”Spallation Neutron Source” (SINQ), och
synkrotronljusanläggningen ”Swiss Light Source” (SLS). Vid PSI finns en stark koppling till
näringslivet och man har arbetat strategiskt för främjandet av avknoppningsföretag, utveckling av
utbildningar och industriell användning. Av dessa anledningar fokuserade vi främst på
tekniköverföring i fallstudien vid PSI.
4. Studiens huvudsakliga resultat
Nedan presenteras de lärdomar som dras i studien
utifrån de internationella fallstudierna och de
intervjuer som genomfördes nationellt. Resultaten
presenteras utifrån tre övergripande temaområden:
Upphandlings- och lokaliseringseffekter;
Kompetensförsörjningsfrågan och anläggningarnas
roll i utbildningssystemet; samt Anläggningarnas
koppling till industrin. För mer utförliga förklaringar
samt bakgrund till resultaten samt referenser
hänvisar vi till huvudrapporten.
4.1 Upphandlings- och lokaliseringseffekter ESS och MAX IV är stora investeringar och därför
närmast definitionsmässigt attraktiva för de regioner
i vilka de byggs – arbetstillfällen skapas,
upphandlingskontrakt sluts, och regionen kan alltid i
någon utsträckning sägas ”sättas på kartan” som följd
av investeringen. Generellt kan man dock skilja på
direkta och indirekta effekter av etableringen av
storskaliga forskningsanläggningar. Direkta effekter
är i allmänhet mätbara och därför till viss del
förutsägbara, det rör sig om sådant som ökat antal
arbetstillfällen och anläggningsarbete av det
grundläggande slaget såsom byggnader, vägar, el- och
vatteninstallationer, mm.
De indirekta effekterna är bredare i sin variation och
till allra största delen oförutsägbara; bland dem
märks möjligheterna att attrahera välutbildad
arbetskraft till regionen, de mycket svårmätbara
prestigeeffekterna i form av att ”sätta regionen på
kartan”, samt helt och hållet oförutsägbara
innovationseffekter. Ett antal studier (ex. ITPS, 2005)
argumenterar för att de viktigaste effekterna är de
indirekta och således de svårmätbara. Nedan
presenteras de effekter som baserat på fallstudierna
är mer/mindre troliga i spåren av ESS och MAX IV i
termer av skapandet av arbetstillfällen, företags-
etableringar och nya investeringar i forsknings-
infrastruktur.
Ökad konkurrenskraft för regionala
leverantörer - Under byggnationen av ESS
och MAX IV kommer en stor mängd privata
företag att vara involverade. De främsta
effekterna av investeringskostnaderna för
bygget av ESS och MAX IV (totalt 18 miljarder
SEK) kommer troligen att utgöras av
investeringar i teknisk och vetenskaplig
utrustning och i maskiner. Effekter i form av
fler nya arbetstillfällen lokalt kommer
sannolikt vara mindre påfallande i denna fas.
Relativt få människor kommer att arbeta fysiskt på
byggarbetsplatsen för anläggningarna – för MAX IV
talas det om i genomsnitt 150 personer och som mest
300 under de mer intensiva perioderna. Denna
arbetskraft kommer till viss del att hämtas från
regionen, men även nationella och utländska
entreprenörer och underleverantörer kan komma att
stå för en betydande del av arbetskraften för den
konventionella byggnationen, vilket har observerats i
andra större infrastrukturprojekt i regionen. I ett
längre perspektiv är dock antalet arbetstillfällen som
de mer standardiserade byggmomenten genererar i
regionen av mindre betydelse för den regionala
ekonomin.
De stora effekterna ur såväl ett ekonomiskt som ett
innovationsperspektiv ligger snarare i leveranserna av
mer tekniskt avancerade produkter till
anläggningarna. De internationella fallstudierna visar
till exempel att leverantörer av teknisk utrustning till
exempelvis forskningsanläggningen DESY i Hamburg
åtnjöt stora positiva effekter som följd av att ha
levererat till anläggningen. Här rör det sig om sådant
som utveckling av nya produkter och möjlighet att
leverera till nya marknader.
Leverantörer till TESLA Test Facility vid DESY
(n=57)
Siffrorna ovan motiverar i sig insatser för att öka
regionala leverantörers möjligheter att leverera till
större forskningsanläggningar. Regionala leveran-
törer har samtidigt vissa fördelar som främst grundar
sig på deras geografiska närhet till anläggningen.
En analys av upphandlingskontraktens fördelning vid
bygget av de studerade anläggningarna pekar klart
mot att värdlandet gynnas särskilt. Detta gäller även
för europeiskt samfinansierade anläggningar som
ESRF, där Frankrike får tillbaka nästan två euro i
form av upphandlingskontrakt för varje euro de
investerat. Sverige, via sitt engagemang i Nordsync,
får tillbaka drygt en tredjedel av investerings-
kostnaden i upphandlingskontrakt. Cirka 80 procent
av upphandlingen till ESRF sker nationellt, medan 44
procent sker i Isère-regionen där Grenoble är
lokaliserat.
Fördelning av ordrar för ESRF mellan 1998-
2006
Dock finns det, vilket framgår särskilt tydligt för
bygget av exempelvis Diamond i Oxford, en skillnad
mellan vilka typer av upphandlingar som görs
regionalt, nationellt och internationellt. Detta är
viktigt då det framförallt är upphandlingar av mer
högteknologisk art som får störst effekter på en
regions konkurrenskraft på sikt.
Upphandlingar (vetenskaplig utrustning)
utifrån lokalisering för Diamond Light Source
Generellt kan man säga att en leverantörs geografiska
avstånd under bygg- och instrumenteringsfasen ökar i
proportion till hur tekniskt avancerad en efterfrågad
vara eller tjänst är. Med andra ord, närhet till
anläggningen spelar större roll för leverans av
konventionell byggnation såsom byggnader, än för
teknisk och vetenskaplig utrustning, varav det senare
genererar mest positiva effekter på längre sikt.
Hur stor del av upphandlingskontrakten som hamnar
i värdlandet påverkas i sin tur av politiska aspekter.
Cirka 50-60 procent av upphandlingskontrakten vid
ESS kommer inte att handlas upp på den öppna
marknaden utan vara så kallade in-kind bidrag, där
medlemsländer betalar i utrustning istället för reda
pengar. För dessa kontrakt finns dock möjligheter för
företag i regionen att gå in som underleverantörer i
andra eller tredje led. Intervjuer med representanter
för ESS och MAX IV samt med leverantörsföretag i
fallstudierna pekar klart på vikten av att lokala
företag arbetar proaktivt för
att komma in som
underleverantör till större
teknikföretag, då de senare
har större möjligheter att
vinna stora upphandlingar
för ESS och MAX IV.
Rekommendationer gavs
även till företag att i större
utsträckning samverka för
att möta de hårda
kompetens- och kapacitets-
krav som ESS och MAX IV
kommer att ställa på sina leverantörer. En annan
viktig slutsats är att det finns behov av insatser för
kompetens- och teknikutveckling hos de regionala
företagen för att öka deras möjligheter att bli
leverantörer. Ett bra exempel på detta finns i
Interregprojektet Cluster for Accelerator Technology
(CATE). CATE erbjuder befintliga företag i regionen
ett kompetensutvecklingsprogram inom accelerator-
teknik. Några företag i projektet kommer också att få
möjlighet att bygga en acceleratormodul i samarbete
med andra företag, universitet och experter
från CERN.
8% 4% 16%
72%
0
20
40
60
80
Oxford Angränsandepostnummer
ÖvrigaStorbritannien
Övriga världen
1,9725
0,6525
0,3675 0,83
0,455 0,355
1,1575
0,77
0
0,5
1
1,5
2
2,5
0
10
20
30
40
50
60
Andel av köp och ordrar
Andel av finansiering
Avkastningskoefficient
Företagsetableringar i form av avknoppnings-
företag - Om vi flyttar fokus till driftsfasen indikerar
de internationella fallstudierna att finns det goda
möjligheter att olika typer av avknoppningsföretag
vid forskningsanläggningarna genereras. Vid
exempelvis PSI i Schweiz bildas i genomsnitt ett
sådant företag årligen. Företagen startas i regel av
tidigare personal vid anläggningen och inkluderar
inte enbart forskare utan även teknisk personal som
tillsammans utvecklar komponenter som kan säljas
vidare till andra forskningsanläggningar
internationellt. Samtidigt är det viktigt att notera
dessa högteknologiska företag ofta är relativt
isolerade från den övriga regionala ekonomin, givet
deras extrema specialiseringsgrad. En utmaning är
därmed att etablera längre värdekedjor i regionen i
form av produktion och leverans mellan dessa
forskningsintensiva företag och det breda
näringslivet.
En annan potentiell lokaliseringseffekt är att företag
väljer att förlägga verksamhet till regioner med
liknande forskningsinfrastruktur i syfte att komma
närmre anläggningarna. Utifrån våra fallstudier och
intervjuer med forskare vid ESS och MAX IV dras
slutsatsen att det är få, om ens några, företag som
väljer att omlokalisera till de studerade regionerna
enbart som ett resultat av att vara nära
anläggningarna som sådana för genomförandet av
experiment. Förutom större företag som Toyota,
Novartis, Boehringer Ingelheim som finansierar egna
strålrör, finns få exempel på företag som ser behov av
att ha en ständig närvaro vid anläggningarna i
användningssyfte. Det vanliga är att företag använder
forskningsanläggningarna under en begränsad
period. En betydande del av den industriella
användningen genomförs vidare på distans av
forskare vid anläggningen eller privata tjänsteföretag.
Tillgång till högutbildad arbetskraft en viktig
konkurrensfaktor - Vad som däremot utgör
incitament för företag att etablera närvaro i regioner
med motsvarande forskningsinfrastruktur är tillgång
till en kritisk massa av väldigt specialiserad teknisk
kompetens, vilken enbart är tillgänglig på ett fåtal
platser internationellt. För att exemplifiera, i
rekryteringsprocessen av seniora forskartjänster till
ESS inkommer i regel fem ansökningar från hela
Europa. Detta på grund av de extremt specifika
kompetenskrav som ställs. Att dessa kompetenser
med ESS och MAX IV samlas i Lund kommer i vår
mening utgöra ett större incitament för företagen att
placera forskningsavdelningar här än den faktiska
tillgången till forskningsanläggningarna. Det är i linje
med detta resonemang som kompetens-
försörjningsfrågan blir central även för de industriella
effekter som följer av ESS och MAX IV.
Det är samtidigt enormt viktigt att beakta det
tidsperspektiv som gäller för såväl teknikspridning
som företagsetableringar när vi talar om ESS och
MAX IV. Att industrin skall ta till sig den kunskap
som genereras vid anläggningarna och omvandla den
till kommersiellt gångbara produkter bör ses i ett
långt tidsperspektiv. Först skall exempelvis
anläggningarna tas i drift – full drift för ESS runt
2025 och för MAX IV är det enbart en fjärdedel av
kapaciteten sett till antal strålrör som tas i drift 2015.
Möjlighet till nya investeringar i
forskningsinfrastruktur - Avslutningsvis är det
intressant att peka på de tendenser till spårbundenhet
som går att utläsa i regioner med motsvarande
forskningsinfrastruktur. I Grenoble har det
exempelvis skett något av en snöbollseffekt där
placeringen av en forskningsanläggning i
förlängningen lett till att nya sådana lokaliseras i
regionen. Placeringen av Franska Atomenergi-
kommissionen (CEA) och det nationella
forskningsinstitutet CNRS i Grenoble för 60 år sedan
gav exempelvis upphov till lokaliseringen av
neutronspallationsanläggningen ILL och sedermera
synkrotronljusanläggningen ESRF, och så vidare.
Tankesättet går att applicera även i en regional
kontext för Skåne, där valet att etablera ESS i Lund
påverkades av Lunds erfarenheter från MAX-lab och
beslutet om bygget av MAX IV.
Samtidigt bör man inte ha en övertro till att
lokaliseringsprocessen alltid styrs av vad som är
vetenskapligt mest önskvärt, utan att den politiska
dimensionen ofta spelar en viktig roll. En tydlig
framgångsfaktor för etableringen av nya
forskningsanläggningar och institut i Grenoble har
varit engagemanget bland tidigare forskare och lokala
företagsledare som spelat en nyckelroll för
lokala/regionala/nationella politiska beslut inom
forskningsfrågor och lokaliseringen av nya
forskningsanläggningar. En liknande beredskap, bred
samverkan och handlingskraft krävs i Skåne om
ambitionen finns att stå värd för framtida satsningar
på svensk och europeisk forskning och
forskningsinfrastruktur.
4.2 Kompetensförsörjning och anläggningarnas roll i
utbildningssystemetKompetensfrågan är i många avseenden central för en
lyckad etablering av ESS och MAX IV. Förutom
rekrytering till ESS och MAX IV är det viktigt att ta
ett kompetensförsörjningsperspektiv när det rör
industrins framtida användning av anläggningarna,
regionala leverantörers möjlighet att leverera till
anläggningarna och bredden på det akademiska
användarsamhället i Lund.
Internationell rekrytering till ESS och MAX IV -
Antalet nya arbetstillfällen som anläggningarna direkt
utgör i form av anställda är cirka 450 personer vid
ESS och 250 personer vid MAX IV. ESS kommer i
högre utsträckning än MAX IV behöva rekrytera
personal utanför Sverige. Det kommer
troligen också finnas ett stort politiskt tryck
att de olika medlemsländerna skall vara
representerade i organisationen.
Rekryteringen till framförallt ESS präglas
av ett förhållande där ju mer specifik en
efterfrågad tjänst är, desto mer ökar det
geografiska avståndet från Sverige.
Administrativ personal rekryteras i regel
lokalt medan seniora forskare i regel tas
från utlandet. Vidare rör det sig om ett
högst begränsat antal forskare som i
praktiken kan vara aktuella för de extremt
specifika tjänster som anläggningarna
utlyser.
Kompetensförsörjningen är inte
regional - Ett flertal andra universitet i
Sverige som Linköping universitet, Uppsala
universitet, KTH och Chalmers utgör viktiga delar i
det system som står för den framtida
kompetensförsörjningen till ESS och MAX IV och
dess nationella användarbas. Kompetens-
försörjningen i termer av anställda vid anläggningen,
aktörer involverade i instrumentutveckling och
användarsamhället vid lärosäten och industrin är
därmed i första hand inte regional, utan snarare
nationell och i många hänseenden internationell. Ett
alltför regionalt fokus på kompetensförsörjnings-
frågan riskerar att underskattar den inverkan som
andra forskningsmiljöer kommer att ha för utveckling
och nyttjande av ESS och MAX IV.
Det finns samtidigt betydande skillnader i storleken
på användarsamhället nationellt idag för
neutronspridning respektive synkrotronljus. MAX IV
är en fortsättning på en längre svensk
forskartradition med starka kompetensmiljöer i Lund
och vid andra svenska universitet, medan betydligt
färre användare återfinns nationellt kring
neutronspridning. Ett viktigt insatsområde ligger
därmed i att i första hand säkra kompetens-
försörjningen på sikt till universiteten inom
naturvetenskap och teknik i allmänhet, och forskning
som rör synkrotronljus och neutron-spridning i
synnerhet. Det finns behov av initiativ till
gemensamma utbildnings- och forskningsprogram
som inbegriper flertalet lärosäten i Sverige, men även
internationella samarbeten behöver byggas upp.
Möjlighet att integrera anläggningarna i
utbildningssystemet – Vid Diamond Light Source i
Oxford arbetar man särskilt aktivt med lokala skolor
på grundskolenivå i syfte att väcka intresse för den
forskning som sker vid anläggningen. Representanter
från anläggningen besöker skolorna och informerar
om forskningen vid Diamond samt visar upp
praktiska applikationsområden. På nationell nivå
arbetar Diamond tillsammans med nationella
utbildningsmyndigheter för att ta fram läroplans-
relevanta fallstudier, utbildningsmoduler och
kompetensutvecklingsprogram för lärare inom
naturvetenskapliga discipliner på grundskolenivå.
Vidare anordnas fortbildning för gymnasielärare
kring hur man kan presentera forskningen på ett för
ungdomar lättförståeligt sätt. Att sprida kunskap och
information om anläggningarna är dock en läxa som
beslutsfattare i Oxford lärt sig först på senare tid.
Tidigare, när enbart spallationsanläggningen ISIS var
i drift, var det enligt lokala utbildningsrepresentanter
inte ovanligt att lokala skolklasser åkte till CERN i
Schweiz för att lära om större forsknings-
anläggningar, när sådana redan fanns tillgängliga i
regionen.
Vid det schweiziska PSI arbetar man aktivt med en
rad utbildningsprogram riktat mot olika
yrkeskategorier och utbildningsnivåer. Yrkes-
utbildning inom automatik, elektronik, informatik
och konstruktion (CAD) erbjuds exempelvis.
Bakgrunden till yrkesprogrammen i anslutning till
forskningsanläggningen är att säkra kompetens-
försörjningen av yrkesgrupper som förutom forskarna
är nödvändiga för anläggningens drift, liksom inom
tekniskt avancerade industrier.
Laboratoriet iLAB vid PSI erbjuder studenter på
grundnivå (årskurs 1-9) möjlighet att genomföra olika
typer av experiment vid anläggningen. År 2010
besöktes iLAB av hela 180 skolklasser med syftet att i
tidig ålder väcka ett intresse för naturvetenskapliga
ämnen bland skolelever i regionen. iLAB finansieras
av en rad industriella partners såsom ABB, Siemens
och Alstom samt med offentliga medel.
PSI är även djupt involverat i utbildningsprogram på
högre nivå i Schweiz. Inför läsåret 2008/09 lanserade
exempelvis universiteten EPF Lausanne och ETH
Zürich det första gemensamma utbildnings-
programmet någonsin under namnet Master of
Science in Nuclear Engineering. Utbildnings-
programmet består av en termin vid ETH i Zürich, en
termin vid EPF i Lausanne, och en till två terminer
vid PSI med möjlighet till praktik vid privata företag.
Studenter som valt att läsa programmet erhåller extra
studiestöd från offentligt håll för de omkostnader som
studier vid tre olika orter medför. Utbildningen
genomförs helt på engelska och är ett bra exempel på
hur det offentliga praktiskt kan arbeta för att
involvera olika aktörer i det regionala
utbildningssystemet, forskningsanläggningar och
privata företag i ett gemensamt utbildningsprojekt
som säkrar kompetensförsörjning på sikt.
Det absolut viktigaste budskapet utifrån fallstudierna
är att utbildningsinstitutionerna i regioner med
motsvarande forskningsinfrastruktur har unika
förutsättningar att erbjuda internationellt
konkurrenskraftiga utbildnings- och forskarprogram
samt att från tidig ålder väcka intresse för
naturvetenskap och teknik genom praktiska exempel.
Stora utbildningsmöjligheter i spåren av ESS
och MAX IV - I vår mening finns det stora
möjligheter att påverka utbildningsmöjligheterna vid
Lunds och andra svenska universitet på ett flertal
sätt. Studenter vid nystartade utbildningsprogram
som exempelvis Naturvetenskap med fotoner och
neutroner (180hp) vid Lunds universitet kan i
framtiden ges möjlighet att utföra praktiska moment
vid anläggningarna, vilket med största sannolikhet
kommer att öka programmens attraktivitet. Vidare
finns möjligheten att Lunds universitet blir ett
internationellt center för utbildning av
acceleratorforskare. I förlängningen medför en
integrering av ESS och MAX IV i utbildnings- och
forskarutbudet vid Lunds universitet att en
talangpool byggs upp i regionen, tillgänglig för såväl
forskaranläggningarna, industriella användare som
leverantörer av högteknologiska varor och tjänster.
Tillgång till synkrotronstrålning är väsentlig för
konkurrenskraftig forskning i flera discipliner som
materialvetenskap, nanovetenskap, bioteknik,
strukturbiologi, miljövetenskap, geologi, paleontologi
m.m. MAX IV skulle göra svensk forskning i dessa fält
betydligt mer konkurrenskraftig samt att de nya och
utökade möjligheterna vid MAX IV skulle utvidga
användningen av synkrotronstrålningen till nya
områden vid universiteten med många fler
användare. På samma sätt är det viktigt att
konkretisera hur ESS kan integreras i de svenska
utbildningssystemen.
60%
10%
10%
5%
5%
5% 5%
Läkemedel-bioteknik
Mikroelektronik-kommunikation
Kemikalier-olja-plast
Livsmedel
Transport
Byggnadsmaterial
Övrigt
4.3 Forskningsanläggningarnas koppling till industrinDet är genom leverans till, eller användning av, ESS
och MAX IV som fokus i rapporten på
teknikspridning mellan den regionala industrin och
forskningsanläggningarna ligger. Företag som
använder forskningsanläggningar likt ESS och MAX
IV återfinns idag främst inom exempelvis läkemedels,
mikroelektronik- och livsmedelsbranschen (se
nedan).
Andel direkt industriell användning av
synkrotron- och neutronspridnings-
anläggningar i Europa utifrån bransch
Företag kan närma sig forskningsanläggningar likt
ESS och MAX IV genom att antingen köpa stråltid
(direkt användning utan krav på att publicera
resultatet) eller delta i forskningsprojekt med
forskargrupper vid exempelvis universitet (gratis så
länge resultatet från experimentet publiceras
offentligt). Det finns dock en rad faktorer som
historiskt utgjort barriärer bakom industriell
användning, vilka beskrivs nedan.
Barriärer bakom industriell användning - Både
synkrotronljus- och neutronspridningsanläggningar
är användarfaciliteter, vilket betyder att deras
främsta uppgift är att tillhandahålla högkvalitativ
experimentutrustning för vetenskapssamhället att
använda. Anläggningarna byggdes därmed med
grundforskning i fokus, vilket är kodifierat i
styrdokument och leder till att grundforskning
prioriteras inom alla nivåer inom organisationen.
Forskningsområdets komplexitet utgör i sig ett hinder
för företag, vilket är tydligt vid samtliga anläggningar.
Att först komma till insikt att man kan använda
exempelvis neutroner i sitt forskningsarbete, samt att
i nästa steg ha förmågan att tolka de resultat man
erhåller vid experiment är en stor barriär och medel
har inte avsatts till servicetjänster och
marknadsföring gentemot industrin. Det är vidare
kostsamt för företag att både använda synkrotron-
och spallationsanläggningar (direkt användning)
samt hålla sig med nödvändig kompetens in-house
för genomförande och tolkning av experiment. På
grund av ovan identifierade barriärer finns det vid de
flesta anläggningar olika typer av funktioner som
arbetar för att främja industriell användning, vilka
beskrivs nedan.
Vikten av servicefunktioner för industriellt
användande av ESS och MAX IV – Idag finns det
få företag i Skåne, eller övriga Sverige för den delen,
med kompetens att omsätta
kunskapsproduktionen vid ESS och MAX IV till
kommersiella produkter. På grund av
forskningsmetodernas komplexitet är det få
företag som kan genomföra och tolka
experiment vid större forskningsinfrastruktur
eftersom de inte besitter nödvändig kompetens
in-house. Internationellt är det därmed inte
sällan tidigare forskare vid motsvarande
anläggningar som efter att ha gått över till
industrin genomför experiment vid
anläggningarna.
Samtidigt antas forskningen ha stora praktiska
tillämpningarna inom en rad branscher. Ett resultat
av detta är att funktioner gentemot industrin byggs
upp vid anläggningarna för att visa på möjligheterna,
vara ett stöd i genomförande och tolkning av
experiment samt bistå företagen i
kommersialiseringsprocessen. Det är helt klart från
internationella erfarenheter att utan väl utarbetade
servicetjänster kommer aldrig någon större
industriell användning att uppnås vid ESS och MAX
IV. Det är därmed viktigt att olika funktioner
proaktivt arbetar med att främja industriell
användning. Sådana funktioner kan i praktiken
utgöras av exempelvis industrikontor vid
anläggningarna, institutsfunktioner vid universitetet
eller privata tjänsteföretag. Poängen är att sådana
funktioner inte nödvändigtvis behöver ligga under
anläggningarnas organisation, utan andra privata
eller offentliga aktörer kan axla denna uppgift.
Stödfunktioner i kommersialiseringsfasen är
centrala – Genomförandet av experiment och analys
av dessa kommer att vara svårt för företag nationellt
och i Skåne att omsätta till kommersiella produkter.
En möjlig parallell att dra är till nanoteknikområdet.
Här sker mycket av nyttiggörandet av tekniken
genom bildandet av nya bolag av framför allt
akademiska aktörer, istället för att etablerad
industri kommersialiserar forskningen. Problemet
i sammanhanget är därmed att ansvaret för att
kommersialisera forskningen läggs hos
universiteten, vilket forskarna har begränsade
förutsättningar att genomföra. Det saknas
exempelvis generellt personer med erfarenhet av
kommersialiseringsprocesser inom universiteten
samtidigt som riskkapitalister har en begränsad
förståelse för vad forskningen kan användas till.
Det är därmed viktigt att det finns utvecklade
stödfunktioner likt Lunds universitets
innovationssystem (LUIS) kopplade till universitetet
och ESS och MAX IV som underlättar för
entreprenörer att kommersialisera sina
forskningsresultat eller tekniska landvinningar.
Pro-aktivt arbete gentemot regionala
leverantörer – Det finns stora potentiella vinster ur
ett regionalt tillväxtperspektiv att strategiskt arbeta
för att underlätta för regionala leverantörer att
leverera varor och tjänster till större
forskningsinfrastruktur likt ESS och MAX IV.
Förutom de direkt ekonomiska konsekvenserna för
lokala företag utgör arbetet med att utveckla teknik
och bygga instrument till forskningsanläggningar likt
ESS och MAX IV en möjlighet att stärka det enskilda
företagets konkurrenskraft, och i förlängningen också
konkurrenskraften i regionen. En sådan kompetens-
utveckling hos leverantörer i regionen (och även
utanför den) kan identifieras i de flesta kartlagda fall
men också för det befintliga MAX-lab.
Den framtida marknaden för de företag som i
utförandefasen levererar varor och tjänster till ESS
eller MAX IV är inte bara internationell, utan
innefattar även till stor del ett långsiktigt behov från
forskningsanläggningarna i sig. Synkrotronljus- och
neutronlabb är spjutspetsen inom sina respektive
områden av analys och experiment; om man som
företag levererar till dem har man i allmänhet höjt sin
kompetens och förmåga till den grad att man är
mycket konkurrenskraftig när det gäller att leverera
till ”vanliga” labb vid universitet och industri på ett
flertal olika sätt. Ur detta perspektiv är det därmed
särskilt alarmerande att Vetenskapsrådet i sin senaste
Guide till infrastrukturen drar slutsatsen att:
”Sverige är ett av de europeiska länderna som
den senaste tiden kommit sämst ut när det gäller
att delta i och vinna upphandlingar om
uppbyggnad av gemensam forsknings-
infrastruktur”
Pro-aktiva insatser för att vända en sådan utveckling
finns det redan idag exempel på i regionen. Projekt
som Cluster for Accelerator Technology (CATE), med
syfte att kompetensutveckla befintliga företag, och
delprojekt TI6 – ESS/MAX IV som tillväxtmotor för
näringslivet inom TITA med syfte att främja leverans
till större forskningsinfrastruktur från skånska
företag är två exempel. Sådana metodutvecklande
insatser lägger en god grund för mer permanenta
strukturer i framtiden.
Fördelar av att vara lokaliserad i regioner med
motsvarande forskningsinfrastruktur – Vilka
fördelar har då leverantörer, akademi och det
industriella användarsamhället av att vara
lokaliserade i regioner med liknande
forskningsinfrastruktur, och vilka incitament finns
för andra att etablera sig här? Utifrån ett
leverantörföretags perspektiv återfinns främst
fördelarna i tillgången på tekniskt kvalificerad
arbetskraft, och med dessa nya idéer.
Enligt Jonathan Flint, VD för Oxford Instruments, ett
företag som levererat en rad komponenter till
spallationsanläggningen ISIS i Oxford, förekommer
ett relativt stort utbyte av personal mellan
forskningsanläggningarna, universiteten och företag
som Oxford Instruments, vilket gör att
leverantörsföretagen väljer att vara lokaliserad i
regionen för att tillförskansa sig sådan kompetens.
Kunskapsutbytet dem emellan sker på en informell
basis som går båda hållen, det vill säga från anställda
vid Oxford Instruments till anställda vid ISIS och vice
versa. Även personalomsättningen går i stort jämt ut
åt båda hållen.
Som exempel kan nämnas att när 12 procent av
personalen vid Oxford Instruments för några år sedan
sades upp resulterade detta i att flera av de tidigare
anställda började arbeta i forskningsanläggningar likt
ISIS istället. När nu Oxford Instruments är i
processen av att nyanställa återkommer flera av de
tidigare anställda med värdefulla kunskaper och
kompetenser.
En stor fördel med Oxford är därmed möjligheten för
anställda att byta arbetsgivare inom dessa
högteknologiska segment utan att flytta från
regionen. Detta medför i förlängningen att regionen
lyckas behålla en ständigt ökande kritisk massa av
internationellt efterfrågade kompetenser. Innovation
och kunskapsutbyte sker naturligtvis i samarbetet
mellan ISIS och Oxford Instrument när särskilda
komponenter utvecklas, men är även till stor del ett
resultat av de ständiga flyttströmmar av arbetskraft
som går mellan leverantören, universitetet och
forskningsanläggningarna. Eller som en representant
för industrikontoret vid PSI väljer att formulera det:
“The most effective way of transferring
competencies in technologies and know-how is
to “transfer” people, who not only take along
additional, intangible knowledge to the
company but also the enthusiasm to
transform their research into industry-
standard applications”
Slutsatsen är att stödinsatser från det offentliga
inte enbart skall rikta sig mot användarföretag.
Minst lika viktigt är det att ta vara på de
utbildningsmöjligheter som anläggningarna
innebär på såväl grund- som universitetsnivå,
arbeta för att kompetensutveckla befintliga
leverantörsföretag samt erbjuda stödtjänster
till de forskare som besöker anläggningarna. På
detta vis främjas ett system med större
personalomsättning mellan anläggningarna,
akademin och industrin, och därmed teknik-
överföring dem emellan.
5. Rekommendationer
Utifrån de lärdomar och resultat som presenterats
ovan har tio strategiska rekommendationer för
framtida insatser identifierats, vilka presenteras
nedan.
1) Ta vara på de unika utbildningsmöjligheterna –
För Skåne, liksom i hela OECD-området, antas
efterfrågan på naturvetenskaplig och teknisk
kompetens att öka framöver, samtidigt som allt färre
ungdomar läser sådana utbildningar. Utmaningen
för Skåne är därmed inte på något sätt unik, men
möjligheterna att integrera ESS och MAX IV i
utbildningssystemet och på så sätt erbjuda attraktiva
utbildningar och väcka intresse bland yngre elever är
verkligt unika. Det centrala är att hela
utbildningssystemet från grundskola till
universitetsnivå måste ingå. För det senare kan det
innebära att starta nya utbildningsprogram,
exempelvis som det nystartade Naturvetenskap med
fotoner och neutroner (180hp) vid Lunds universitet.
Anläggningarna kan även utgöra en samlande kraft i
form av gemensamma utbildningsprogram mellan
olika lärosäten med praktiska arbetsmoment vid den
enskilda anläggningen. I Schweiz lyckades man
exempelvis skapa det första gemensamma
Masterprogramet mellan två tekniska universitet på
detta vis. Om man lyckas involvera industrin i sådana
utbildningsprogram finns exceptionellt goda
möjligheter för framtida teknikspridning mellan
akademi, ESS/MAX IV och industrin. Detta arbete
underlättas om strukturella förutsättningar som
tillgång till experimenttid för studenter/unga
forskare inom utbildningsprogram även på lägre
nivåer säkerställs. Avsatt stråltid vid
forskningsanläggningarna för studenter kan leda till
internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva
utbildningsprogram.
2) Väcka intresse - Det gäller även att arbeta för att
väcka intresse bland skolungdomar redan i tidig
ålder och på så sätt säkra kompetensförsörjningen på
sikt. Att visa upp forskningen och genomföra
praktiska experiment i anslutning till anläggningarna
är aktiviteter vi kan se vid andra
forskningsanläggningar. Möjligheterna att ta fram
utbildningsmoduler som syftar till att utbilda lärare
kring hur man skall förklara den forskning som sker
vid anläggningarna på ett för studenter
intresseväckande sätt är ett annat. Kommuner,
anläggningarna, utbildningssamordnare i Skåne kan
således tillsammans arbeta för att integrera den
forskning som sker vid anläggningarna i
utbildningssystemet även på grund- och
gymnasienivå.
3) Kompetensutveckling i befintliga företag – Att
arbeta för att säkra upp inflödet av nya studenter till
naturvetenskapliga och tekniska program är en typ
av kompetensförsörjning. En annan viktig väg är att
initiera kompetenshöjande projekt som syftar till att
höja kompetensnivån hos redan befintliga företag i
regionen, i syfte att öka möjligheterna för dessa att
leverera avancerade komponenter och tekniska
lösningar till ESS och MAX IV. En arbetsmodell för
detta är Interregprojektet CATE inom
acceleratorteknik, men även andra teknikområden
(ex. svetsteknik) kan utgöra möjliga insatsområden
framöver.
4) Internationellt perspektiv – Det är viktigt att
understrykas att kompetensförsörjningen till ESS och
MAX IV inte är regional, utan snarare nationell, och i
många avseenden internationell. Ett allt för snävt
regionalt perspektiv på kompetensförsörjningsfrågan
underskattar den inverkan som andra
forskningsmiljöer kommer att ha för utveckling och
nyttjande av anläggningarna. Av denna anledning
bör fokus för det regionala arbetet vara hur man bäst
inkluderar aktörer utanför regionen, nationellt och
internationellt, i förverkligandet av forsknings-
anläggningarnas potential i termer av att förse
användar- och leverantörssamhället med effektiva
service- och stödfunktioner.
På samma vis som LTH redan idag med The Light
Initiative påbörjat arbetet med hur universitet kan
bistå besökande forskare med personal, utrustning,
utrymme och labbmöjligheter, måste regionen möta
det behov anställda och användare har i form av
exempelvis bostäder, internationella skolor, och
infrastruktur. Rekrytering av kompetens till
forskningsanläggningarna och de företag som
eventuellt följer i dess spår försvåras om sådana
strukturer inte är på plats.
5) Ta ett långsiktigt perspektiv – Det är nödvändigt
att politiker och andra beslutsfattare redan nu
bestämmer sig för att strategiska satsningar kopplat
till ESS och MAX IV måste vara långsiktiga. Insatser
på utbildningsområdet, byggandet av strukturer för
tekniköverföring och insatser för att stärka
användarsamhället regionalt är nödvändigt att
initiera tidigt eftersom de bär frukt långt senare. Ett
tankeexempel - en elev som går på högstadiet idag
kommer efter gymnasie-, universitets- och
forskarutbildning vara färdigutbildad om ca 15 år,
alltså när ESS enligt plan skall vara i full drift. Detta
innebär att olika aktörer kontinuerligt måste arbeta
för att väcka studenters intresse för
forskningsområdet, erbjuda konkurrenskraftiga och
attraktiva utbildningsprogram samt skapa effektiva
stödstrukturer för industriellt användande och
leverans till ESS och MAX IV.
För att uppnå ett sådant långsiktigt arbete finns ett
behov av att skapa arenor där den regionala politiska
nivån tillsammans med universitet, näringsliv,
statliga myndigheter och forskningsanläggningarna
gemensamt lägger upp strategier och skapar breda
och långsiktiga överenskommelser att enas kring
samt tydliggör ansvarsfördelningen mellan dessa.
6) Etablera stödfunktioner gentemot industrin –
Två vägar för tekniköverföring mellan
forskningsanläggningarna och industrin ligger i att
antingen leverera varor och tjänster till dessa
eller genomförandet av experiment. För att
främja såväl industriellt användande som
leverans av varor och tjänster är olika former av
stödfunktioner centrala. Sådana stödfunktioner
kan innefatta stöd i genomförandet av
experiment, analys av resultat, assistans kring
IP-frågor, stöd för avknoppningsföretag och
finansiering samt marknadsföring av
möjligheterna med anläggningarna för industrin.
Huvudmannaskapet kan i sin tur ligga under
universiteten, forskningsinstitut, privata
tjänsteföretag, Technology Transfer Office, etc.
Poängen är att utan effektiva stödfunktioner vid
ESS och MAX IV kommer den industriella
användningen vara väldigt begränsad. Offentliga
myndigheter på såväl ett regionalt som nationellt
plan spelar därmed en viktig roll inte bara som
finansiärer, utan även som initiativtagare och
drivkrafter bakom funktioner som stärker
möjligheterna att dra nytta av etableringen av ESS
och MAX IV.
När det gäller regionala företags möjlighet att
leverera varor och tjänster till anläggningarna krävs
även här stödfunktioner i form av information om
kommande upphandlingar, stöd i anbudsprocessen,
främja samverkan mellan företag samt initiera
kompetenshöjande projekt likt CATE. Till skillnad
mot användarperspektivet, där en rad olika aktörer
kan utgöra stödfunktionen, är det i vår mening
enbart det offentliga som har incitament att öka
företagens möjlighet att leverera till ESS och MAX
IV, varför pro-aktiva insatser blir helt centrala.
7) Samla framtida nätverk och stödfunktioner –
Förutom olika former av stödfunktioner kommer
med stor säkerhet en rad olika projekt med relevans
för etableringen av ESS och MAX IV att initieras i
regionen. Det finns i vår mening en risk i att de olika
initiativens verksamhetsområden och syfte
överlappar varandra och att en form av
projektinflation uppstår. Området kring
anläggningarnas etablering och kontakt med
omkringliggande näringsliv och forskningssamhälle
är komplext och kräver långsiktighet. Därför föredras
att mer permanenta funktioner byggdes upp för olika
syften och att dessa samlades under en
koordinerande paraplyorganisation.
I Grenoble har man nyligen lanserat ett initiativ som
syftar till att samla de olika projekt och
stödfunktioner som finns etablerade runt
motsvarande forskningsanläggningar där i det så
kallade GIANT-partnerskapet. För liknande insatser i
Skåne är det viktigt att man i större utsträckning
involverar relevanta nationella myndigheter som
Tillväxtverket, VINNOVA, Vetenskapsrådet och
utvärderar möjligheterna för regionen att ta en
samordnande roll mellan de olika aktörerna.
8) Strukturella förutsättningar avgörande –
Stödfunktioner för framtida industriellt användande
av ESS och MAX IV är centrala, men utan rätt
strukturella förutsättningar kommer sådana insatser
bära mindre relevans. Det måste finnas ett klart
mandat för anläggningarna att arbeta gentemot
industrin som i sin tur måste genomsyra finansiering
av stödfunktioner, industriell tillgång till
anläggningarna samt val av industrirelevanta
instrument/strålrör. Det är i dagsläget oklart vilka
nationella insatser som planeras för utbildning,
forskning och industrin i anslutning till ESS och
MAX IV.
Det finns behov av att en tydlig nationell
handlingsplan tas fram. Näringslivet måste också
vara beredd att finansiera satsningar kring
industrinära forskningsprojekt, specifika stålrör,
program för industridoktorander etc. De regionala
och nationella branschföreträdarna har en särskild
uppgift i att försöka initiera detta arbete. I en del
länder är det även förekommande att offentliga
myndigheter finansierar egna strålrör som i högre
utsträckning kan användas av strategiskt valda
branscher. Möjligheterna att offentliga finansiärer
subventionerar experimenttiden för industrins behov
i anslutning till MAX IV bör därmed utredas
närmare.
9) Tydligt definierade roller – Det är varken privata
företag, universitetet, innovationsstödjande
verksamheter, offentliga myndigheter eller ESS och
MAX IV själva som ensamt skall axla rollen som länk
mellan forskningsanläggningarna och industrin eller
är en garant för att säkerställa positiva effekter
utifrån dess etablering. Samtliga aktörer ingår i ett
system med angränsande funktioner som, optimalt
uppbyggt, gemensamt skapar starka länkar mellan
forskningsanläggningarna och omkringliggande
innovationssystem. Vissa frågor och beslut är, och
bör, vara begränsade till anläggningarna själva,
andra frågor ansvarar universiteten för och vissa
frågor lämpas bäst att skötas av offentliga aktörer på
olika nivåer.
Att det råder en tydlig fördelning mellan vad de olika
aktörerna ansvarar för, och vilka möjliga
samarbetsområden som finns, är viktigt för en
framgångsrik förankring av ESS och MAX IV. Ett
konkret exempel hämtat ur verkligheten är ett
system där forskningsanläggningen tillhandahåller
infrastrukturen, forskargrupper vid universitetet står
för vetenskaplig kompetens och använder en
mellanliggande servicefunktion (ex. privat
tjänsteföretag) för genomförande av experimenten.
Resultatet leder till ett patent med hjälp av offentligt
finansierat kommersialiseringsstöd och tas till
marknaden med hjälp av riskkapital från
internationella läkemedelsföretag.
10) Strategisk omvärldsbevakning – På samma sätt
som denna rapport syftat till att sammanställa
erfarenheter och lärdomar från andra regioner med
liknande forskningsinfrastruktur, måste regionen
själva fortsätta att blicka utåt och byta erfarenheter
med andra regioner framöver. Detta kan handla om
vad gästforskare efterfrågar, hur anläggningarna
integrerats i utbildningssystemet och hur barriärer
för industriellt användande reducerats. Det handlar i
grunden om att Skåne måste ligga långt framme
inom samtliga delar av anläggningarnas etablering,
vare sig det rör sig om utbildningsmöjligheter eller
kopplingen till omkringliggande näringsliv.
Att ESS och MAX IV i sig blir världsledande
forskningsanläggningar är en uppgift för respektive
anläggning att säkerställa med hjälp av expertis som
hämtas in globalt. På samma sätt bör lärdomar kring
hur det offentliga kan arbeta för att säkerställa
positiva effekter på regionens framtida tillväxt
utifrån anläggningarnas etablering hämtas in från
omvärlden.
ESS MAX IV i regionen – TITA
Kompetensförsörjning ESS och MAX IV
Mars 2012
Oxford Research finns i:
SVERIGE DANMARK
Oxford Research AB
Box 7578
Norrlandsgatan 11
103 93 Stockholm
Telefon: (+46) 08 240 700
Oxford Research A/S
Falkoner Allé 20, 4. sal
2000 Frederiksberg C
Danmark
Telefon: (+45) 33 69 13 69
NORGE BELGIEN
Oxford Research AS
Kjøita 42
4630 Kristiansand
Norge
Telefon: (+47) 40 00 57 93
Oxford Research
c/o ENSR
5, Rue Archimède, Box 4
1000 Brussels
Phone +32 2 5100884