Click here to load reader

Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhä · PDF file Kretslopp skog-samhälle . KOLDIOXID SYRE BIOAVFALL BIOMASSA BARN . Typ av biomassa Risk för felräkning Omvandling

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhä · PDF file...

  • Skog

    Klimat

    Miljö

     Tillväxt eller förråd

     Skogsskötsel

     Kretslopp skog-samhälle

  • KOLDIOXID

    SYRE

    BIOAVFALL

    BIOMASSA

    BARN

  • Typ av biomassa Risk för felräkning Omvandling av skog som binder kol till

    bioenergigrödor

    Mycket hög

    Avverka växande träd för bioenergi och

    låta skogen föryngra sig

    Hög

    Byta grödor eller producera bioenergigrödor

    på högproduktiv jordbruksmark

    Hög

    Rester från jordbruket Varierande

    Plantera högproduktiva energigrödor på

    obrukade invasiva grässlätter

    Låg

    Använda avverkningsrester Liten eller ingen

    Använda organiskt avfall som annars

    deponeras i “landfills”

    Liten eller ingen

    Opinion of the EEA Scientific Committee on

    Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy

    European Environment Agency Scientific

    Committee 15 September 2011

  • Energiminskning

    Koldioxidutsläpp

    Nedbrytning

    0 Tid

    Energiökning

    Koldioxidupptag

    Tillväxt

    Skog

    ∑Tillväxt

  • 0 50 100 150 200 250 300 0

    200

    400

    600

    800

    1000

    1200

    1400

    1600

    0

    200

    400

    600

    800

    1000

    1200

    1400

    1600

    S a m

    m a n

    la g

    d t

    il lv

    ن x t,

    m 3 /h

    a

    Ingen slutavverkning

    Traditionell skötsel

    Skogsskötsel och skogstillväxt - i ett långsiktigt perspektiv

    År

    Tillvنxtoptimering

    Slutavverkning

  • Stam (0,7 ton CO2/m3sk)

    Stam+grenar (1 ton)

    Stam+grenar+rot (1,3 ton)

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    10 m3sk

    15 m3sk

    20 m3sk

    15

    22

    30 21

    32

    42

    28

    41

    55

    C O

    2 -k

    vo t

    Tillväxtökning

    Kväveeffektivitet i boreal skog

  • Askgödsling i Finland

    Ogödslad Gödslad

  • - Kretslopp skog-samhälle

    - Långt tidsperspektiv

    - Analysera hela skogen

    - Tillväxt större än uttag

    - Öka tillväxten

    Utgångspunkter

  • Åtgärder för att öka tillväxten (2010-2012)

    Föryngring

     Bättre

    markberedning

     Ökat stamantal

     Rätt trädslag

    Röjning

     Tidig röjning

     Ökat stamantal

    Näringstillförsel

     I yngre

    skogsbestånd

     Upprepat

    ABCD (Arctic Boreal Climate Development) Areal (ha) 680 2310 2220

    Provytor (antal) 1020 250 940

    Totalt: Privata 320ha och 380 provytor, Sveaskog 4890ha och 1830 provytor

  • • BioSociety

    – Biobased Economy

    – Carbon Footprint

    – Earth Overshoot Day (20 August)

    – Ecosystem Services

  • Bränsle, utsläppsreduktionsfaktor = 0,75 kg C/kg C i biomassan Produkter, utsläppsreduktionsfaktor = 2,0 kg C/kg C ”

    Total utsläppsminskning = 260 ton CO2/ha eller 575 kg CO2 /m

    3 avverkning

    Samhällets kollager

    18

    18

    36 ton C/ha

    +130 ton CO2/ha eller 300 kg CO2/m3 i samhällets kollager

    Minskade utsläpp, ton C/ha Bränsle Produkter

    5

    23

    14 28

    70 ton C/ha

  •  Conserve high carbon-stock densities in old forests that are not at a high risk of

    disturbance, and allow them to turn into naturally developing forest. As older forests contain

    more deadwood and habitat niches than intensively managed forests, this would protect

    existing carbon stocks and benefit biodiversity, while constraining the average rates of

    increment.

     Harvest mature forests that are at high risk of disturbance and already have low

    productivity. This intensifies the carbon sink only in the long term, but society should realise

    that these forests temporarily need to go through a net emission phase in the forest

    biomass.

     Conserve high carbon-stock forests on sensitive sites, high soil carbon sites and steep

    slopes.

     Improve the management and protection of fire-prone forests to safeguard their carbon

    stocks.

     Switch to continuous-cover forest management, if economic and forest management

    conditions allow. This favourably adjusts the ratio of productive to unproductive timespans

    in the management cycle.

     Optimize silvicultural techniques (such as planting, tending and harvesting) to arrive at a

    carbon-efficient management scheme in forests that are grown primarily for timber, and

    stimulate the recycling of forest raw materials and wood products.

     Shorten forest management cycles and intensify management where the primary goal is

    biomass for bioenergy.  Continue afforestation schemes in Europe — particularly in less forested parts — while

    concomitantly curbing gross deforestation. The latter would deliver immediate gains by avoiding emissions.

    First signs of carbon sink saturation in European forest biomass

    Naaburs et al 2013, Nature Climate Change