TorpvandringTill Stora Svarthyttan, Vänbygget

och Grissjötorp

Lördagen den 1 september 2007 kl. 13.00.

Stora Svarthyttan omkring 1908

Lerbäcks hembygdsföreningTorpinventeringskommittén

Bertil Engdahl

Innehållsförteckning

Karta med besöksplatserna Sidan 3

Stora Svarthyttan 5

Vänbygget 7

Grissjötorp (Grissjöfallet) 9

Masugnen vid Stora Svarthyttan 11

Bokstavs- och sifferkombinationerna under rubrikerna anger platsernas geografiska koordinater.

22

Detalj av 1955 års ekonomiska kartaMed Stora Svarthyttan, Vänbygget och Grissjötorp

33

44

Stora SvarthyttanFanns 1777

N 6527449 Ö 1458321Torpets ålder har inte kunnat fastställas. Enligt husförhörslängder och församlingsböcker, de äldst bevarade från 1777, har följande personer bott på torpet:

1777 torparen Olof Gustafsson, hans hustru Brita Ersdotter och barnen Gustaf, Petter, Stina samt Erik, som 1807 gifte sig med Anna Lisa Berggren från Godegård. De fick barnen Magnus och Anna Stina. 1816 flyttade Erik med familj till Godegård. År 1810 flyttade Jan Olofsson in från Godegård och gifte sig med Gustafssons dotter Stina. De fick en dotter, Anna Greta och flyttade 1814 till Godegård. Under tiden 1777-1790 bodde på torpet även inhysingen Daniel Cederdahl, hustrun Catrine Ersdotter och barnen Magnus, Jakob och Göran.Olof Gustafsson avled 1824 och hustrun Brita flyttade till fattighuset 1835.

1816 övertogs torpet av Peter Jansson. Han kom tillsammans med hustrun Stina Andersdotter och barnen Carl Anders och Stina Maja från Tjällmo. De fick sedan ytterligare sex barn, Jan Petter, Erik, Johannes, Gustaf Fredrik, Eva Lotta och Klara Lisa (Lovisa). Erik gifte sig med Maja Lena Larsdotter och flyttade 1860. Carl flyttade till Hammar 1836, Stina Maja till Steghäll 1842, Jan Petter till Schabygget 1832, Johannes till Önnabo 1839 och Lovisa till Donaholm 1852. Jansson anges som sjuklig 1841.

1852 blev sonen Gustaf Fredrik Persson torpare. Han gifte sig samma år med Gustava Andersdotter från Godegård. De hade fem barn, Gustaf Adolf, Johan Albert, Carl Teodor, Emma Gustava och Anna Sofia. Anna avled 1872. Gustaf, Johan och Emma flyttade till Hammar. 1851-1862 fanns på torpet två pigor och fyra drängar, alla under korta perioder.Persson avled 1899. Samma år flyttade hustrun Gustava, okänt vart.

1893 tog sonen Karl Teodor Gustafsson över torpet och gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson från Snavlunda. De fick barnen Edit, Helmer, Gunnar, Valdemar och Nore. Edit flyttade till Gärdestorp 1922 (gift Öberg) och Gunnar till Huddinge 1925. Helmer avled 1969. Valdemar flyttade senare till Rönnestorp, där han avled 1973. Nore blev till sist ensam kvar på torpet. Han avled 1988. Därefter har torpet använts som fritidshus. Byggnaderna står kvar.

Utsikt från Stora Svarthyttan mot Lilla Svarthyttan 1908

55

Boende Stora Svarthyttan

Önnabo ägor Födelse- Äkten- Inflyttad Utflyttad Död Anmdatum ort skap år från år till

torp Olof Gustafsson 1736 Lerbäck 1824 hu Brita Ersdotter 1753 " 1835 Fattighuset so Gustaf 1777-04-25 " 1795 Önnabo so Petter 1780-04-11 " 1803 Krigsberg do Stina (Cristina) 1784-10-11 " 1810 so Erik 1773 " 1807 1816 Godegård hu Anna Lisa Berggren Godegård " " so Magnus 1807-02-18 Lerbäck " " do Anna Stina 1809-07-04 " " " mågen Jan Olofsson 1779 Godegård 1810 1810 1814 hu-do Stina 1784 " do Anna Greta 1811-02-23 Lerbäck " inh Daniel Cederdahl 1777-90hu Catarine Ersdotter "so Magnus "so Jakob " so Göran 1778-08-18 " torp Peter Jansson 1781-07-01 Godegård 1816 Tjällmo Sjuklig 1841hu Stina Andersdotter 1788-02-13 Tjällmo " " so Carl Anders 1810-09-11 " " " 1836 Hammar do Stina Maja 1812-04-21 " " " 1842 Steghäll so Jan Petter 1816-02-22 Lerbäck 1832 Schabygget so Erik 1818-09-24 " 1859 1860 hu Maja Lena Larsdotter Hfl oläslig,fuktskadad " so Johannes 1822-12-21 " 1839 Önnabo so Gustaf Fredrik 1825-10-30 " do Eva Lotta 1829-11-29 " do Clara Lisa (Lovisa) 1832-08-07 " 1852 Donaholm son/torp Gustaf Fredrik Persson 1825-10-30 1852 1899 hu Gustava Andersdotter 1825-07-19 Godegård 1899 so Gustaf Adolf 1854-05-11 Lerbäck 1871 Hammar so Johan Albert 1857-10-26 " 1872 " so Carl Teodor 1859-09-10 " do Emma Gustava 1863-06-06 " 1894 Hammar do Anna Sofia 1866-10-08 " 1872 dräng Anders Petter Persson 1828-11-02 Hammar 1851 Samuelsb. 1852 Hammar dräng Jan Erik Persson 1829-07-11 Lerbäck 1852 Multna 1854 pig Gustava Andersdotter 1825-07-19 Godegård 1852 Isåsen dräng Carl Viktor Larsson 1831-09-20 Lerbäck 1854 Multna 1855 L Svarth. svågern Johan Gustaf Andersson 1830-03-12 Godegård 1854 Godegård 1860 Runsala dräng Carl Johan Wallström 1844-04-03 1860 Runsala 1861 Ångermanl. pig Anna Gustava Norberg 1842-09-12 1861 Bygget 1862 Stensätter so/torp Karl Teodor Gustafsson 1859-09-10 Lerbäck 1893 hu Emma Kristina Johansson 1867-07-18 Snavlunda 1893 Snavlunda do Edit Maria 1893-08-29 Lerbäck 1922 Gärdestorp 1965 Gift Öbergso Karl Helmer 1895-03-22 " 1969 so Johan Gunnar 1896-11-28 " 1925 Huddinge so Gustaf Valdemar 1899-04-02 " Rönnestorp 1973 so Nore Emanuel 1905-06-05 " 1988

66

VänbyggetN6527031 Ö1458461

Nytt 18061806 finns torpet för första gången upptaget i husförhörslängden.

Förste torparen var Jan Olofsson (Olsson). Hans hustru hette Stina Olofsdotter. De fick barnen Stina Greta, Jan Petter, Maja Lisa och Anna Sofia. Maja och Jan flyttade till Hammar 1839 respektive 1846.Greta fick två oäkta barn, tvillingarna Gustaf Wilhelm och Ida Cristina födda 1847. Gustaf avled 1865 och Ida flyttade till Isåsen samma år. Modern bodde kvar på torpet tills hon avled 1885. Torparparet bodde hela levnaden kvar på torpet. Hon avled 1849 och han 1863.

1848 återvände Jan Petter Jansson från Hammar och tog över torpet efter fadern. Hans hustru Clara Andersdotter kom från Askersund 1854. Deras barn hette Johan Edvard, Per Viktor, Sofia Albertina, Gustaf Albert, Emma Charlotta, Carl Johan Emil och Gustaf Oskar. De sistnämnda avled båda i späd ålder. På torpet bodde under tiden 1854-55 drängen Per Pettersson med hustrun Eva Lisa Jansdotter och dottern Ida Josefina. De kom fån Solberga och flyttade till Gruvstugan i Blackfärd. Jansson avled 1872 och hustrun Clara 1884.

1876 anges sonen Per Viktor Jansson som torpare. Han gifte sig 1883 med Emma Christina Jansdotter, som kom från Zinkgruvan. De fick sju barn: Gustaf Adolf, död i ettårsåldern, Hanna Viktoria, Karl Oskar, Anna Karolina, Frida Maria, Hilma Kristina och Gustaf Viktor.Anna födde 1904 en oäkta dotter, Sigrid, som avled samma år. Anna flyttade till S Dalskogen 1907. Även Frida fick en oäkta dotter, Signe Eva Alfrida. Kvar på torpet bodde Janssons syskon Sofia, Emma och Gustaf. Sofia fick en oäkta son, Johan Albert. De flyttade till Mariedamm 1884.Pigan Clara Gustava Johansdotter kom från Godegård 1884 och flyttade till Östuna, Stockholms län 1885.Drängen Gustaf Alvar Johansson Hane bodde på torpet 1892-1894, då han blev torpare på Backabygget.Pigan Albertina Vilhelmina Ögnelock flyttade in 1907 från Östergötland. Hon torde tillsammans med Per Janssons barn Frida Maria och Gustaf Viktor ha varit de sista boende på torpet. De flyttade alla till Hammar 1914.

77

Boende Vänbygget 1806-1914Solberga ägor Födelse- Äkten- Inflyttad Utflyttad Död Anm

datum ort skap år från år till torp Jan Olofsson 1779-10-02 Lerbäck 1863 hu Stina Olofsdotter 1784-10-11 " 1849 Sjukligdo Stina Greta 1811-02-24 " 1834 Backab. Kvar till -85

so Jan Petter 1815-10-29 " 1846 Hammar

do Maja Lisa 1819-03-28 " 1839 Hammar

do Anna Sofia 1822-10-29 "

so/torp Jan Petter Jansson 1815-10-29 " 1848 Hammar 1872 Från 1848hu Clara Andersdotter 1822-11-05 Askersund 1854 Askersund 1884 so Johan Edvard 1855-05-11 Lerbäck so Per Viktor 1857-09-16 " do Sofia Albertina 1859-05-21 " 1884 Mariedamm so Carl Johan Emil 1861-04-07 " 1863 so Gustaf Oskar 1863-05-24 " 1863 so Gustaf Albert 1864-10-22 " 1886 Hammar do Emma Charlotta 1868-02-14 " 1889 1889 Karlskoga systern Stina Greta " 1885 oä son Gustaf Wilhelm 1847 Hammar 1865 oä do Ida Cristina 1847 " 1865 Isåsen dräng Per Pettersson 1830-11-21 Lerbäck 1854 Solberga 1855 Blackfärd hu Eva Lisa Jansdotter 1821-10-12 " " " " " do Ida Josefina 1854-10-03 " " " " " so/torp Per Viktor Jansson 1857-09-16 Från 1876hu Emma Cristina Johansd. 1862-01-31 Lerbäck 1883 Ziknkgruv. 1905 so Gustaf Adolf 1884-06-23 " 1885 do Hanna Viktoria 1886-07-20 " 1906 Askers. 1976 Örebroso Karl Oskar 1888-05-02 " 1908 Hammar do Anna Karolina 1890-06-04 " 1907 S Dalsk. uä do Sigrid 1904-01-10 " 1904 do Frida Maria 1893-02-25 " 1914 Hammar uä do Signe Eva Alfrida 1910-03-28 " do Hilma Kristina 1895-01-01 " 1913 Hammar 1990 Örebroso Gustaf Viktor 1898-04-14 " 1914 Hammar 1984 Vingåkersystern Sofia Albertina 1884 Maried. oä so Johan Albert 1881-03-05 " " "

pigan Clara Gustafva Johansd. 1864-06-06 1884 Godegård 1885 Östuna

dräng Gust. Alvar Jans. Hane 1864-10-20 " 1892 Karlskoga 1894 Backab.

pigan Albertina Wilhelmina 1865-04-23 Österg. 1907 Österg. 1914 Hammar

uä so Östen Julius Henning 1892-07-31 " " " 1911 Askersund

88

Grissjötorp (Grissjöfallet)N6526553 Ö1460199

Nytt 1825, backstuga till 1860.

Grissjöfallet ligger vid den så kallade Butastigen eller Butavägen, som började vid Håkantorp och gick förbi Mörtnagruvorna och vidare norrut. Med de invandrade vallonerna på 1600-talet till Godegård och Finspong kom ordet ”but”, en benämning på gruvarbetare och malmkörare. Linus Hellzon har i ”Sagor och sägner från Lerbäcks socken”, bok 32, utförligt beskrivit Butavägen. Gruvdrängarna brukade på flera ställen utefter vägen hugga in initialer och andra tecken på flata berghällar. Exempel på detta finns 200 meter nordväst om Grissjöfallet (N 6526586 Ö1459971). ”Så finns även några onämnbara märken inhuggna i berget och vittnar om gruvdrängarnas tankegångar” skriver Hellzon.

Grissjöfallet har befolkats enligt följande:

1825-1855 Backstugsittaren Jan Andersson och hustrun Anna Persdotter var de första boende på platsen. De kom från Backabygget. Jan avled 1851. Anna antecknades sista tiden som bräcklig och fattighjon. Hon bodde kvar till sin död 1856.

1855-1891 Jan Anderssons son gruvarbetaren och torparen Carl Fredrik Jansson flyttade 1855 in från Backabygget. Hans hustru Maria Gustava Samuelsdotter kom samma år från Lilla Svarthyttan. De fick två döttrar; Maria Sofia och Anna Lovisa. Sofia gifte sig 1879 och flyttade till Holmsjön. Anna stannade kvar på torpet och gifte sig 1888 med arbetaren Anders Josef Frimodig. Han flyttade året därpå in från Hammar. De fick en dotter, Alfrida Elisabeth.Frimodig med familj flyttade 1891 till Backabygget.Jansson och hustrun flyttade 1892 till Strömslund, Isåsen.

1891-1896 Från Multna kom torparen Anders Gustaf Andersson, hustrun Anna Charlotta Andersdotter och deras barn Johan Arvid, Anna Viktoria och Betty Maria. Hela familjen flyttade till Stensätter.

1896-1944 Torparen Gustaf Hjalmar Bjurström och hustrun Ida Paulina Gustafsdotter kom från Sandbacken. De hade tre barn, Hulda Paulina, Ragnhild Svea Olivia och Bernhard Hjalmar Linné. Äldsta dottern Hulda flyttade hemifrån 1909 men återkom 1917 från Örebro. Hon födde samma år dottern Ragnhild utom äktenskapet. Året därpå flyttade hon till Stockholm och lämnade dottern att växa upp hos morföräldrarna.Svea flyttade 1907 till Arboga och Ragnhild till Kumla 1939. Ida avled i mars 1943. Kvar på torpet fanns därefter Bjurström och sonen Bernhard. Både flyttade till Kumla 1944-03-24. De var de sista boende på torpet, som sedan revs.

99

Boende Grissjötorp 1825-1944Håkantorps ägor. Backstuga 1825 - 1860

Födelse- Äkten- Inflyttad Utflyttad Anmdatum ort skap år från år till Död

Backst.-sitt.

Jan Andersson1772-06-30

Hammar 1825

Backa-bygget 1851

hu Anna Persdotter 1777-01-31 Askers. lf " " 1856 Fattighjon

Gruvarb-torpare

Carl Fredrik Jansson1828-12-10

Lerbäck 1855

Backa-bygget 1892 Ströms-

lund, Isåsen

hu Maria Gustafva Samuelsdotter

1834-11-04 Lerbäck 1855 L. Svart-hyttan

do Maria Sofia 1858-05-01 Lerbäck 1879 1879 Holmsj. Hammar

dot:/hu Anna Lovisa Karlsdo. 1867-09-27 Lerbäck 1888 1891 Backa-

bygget

må/arb Anders Josef Frimodig 1864-03-20 Hammar 1888 1889 Hammar Carls måg

do Alfrida Elisabeth 1889-09-13 Lerbäck

torp Anders Gustaf Andersson 1865-03-26 Askersund 1887 1891

Multna

1896

Sten-sätter

hu Anna Charlotta Andersdo. 1863-03-26 Askersund " " " so Johan Arvid 1888-02-24 Lerbäck " " do Anna Viktoria 1891-01-07 Lerbäck " " do Betty Maria 1893-07-29 Lerbäck "

torp Gustaf Hjalmar Bjurström 1865-10-08 Askersund 1887 1896 Sand-backen

1944 Kumla hu Ida Paulina Gustavsdo. 1865-08-30 Lerbäck " 1943 do Hulda Paulina 1887-07-27 Lerbäck 1917 Örebro 1918 Stlm

d.u.ä Ragnhild Svea Olivia 1917-02-13 Lerbäck " " 1939 Kumla 1996 Örebrodo Svea Linnea 1890-03-08 Lerbäck 1907 Arboga 1975 Djurhammarso Berhard Hjalmar Linné 1898-06-16 Lerbäck 1944 Kumla 1979 Sannahed

101

Masugnen vid Stora SvarthyttanN 6527496 Ö 1458185

100 meter nordväst om Stora Svarthyttan finns lämningar efter en masugn.

Bertil Walden skriver i sin bok Skyllberg, del 1 från 1949:

”Ett i Skyllbergs bruksarkiv förvarat, egenhändigt brev från landshövdingen Gustaf Leijonhufvud, daterat Örebro den 28 februari 1635, lämnar ett nytt och i förstone tämligen förbryllande bidrag till Lerbäcks bergslags historia. I brevet omförmäles, hurusom ”en Skön Masugn och andre Nyttige huuss blivit Uthi willande Skogen” uppbyggda av tvenne i övrigt okända personer, ”Mester Ludwijk och M: Jocum”. Detta hade skett med vederbörligt tillstånd av Carl Bonde och Kungl. Maj:ts ”godha behagh”. Anläggningen kallas rentav ”ett Nytt Järnbruk” och framstår sålunda som ett konkurrentföretag till Lerbäcks kronobruk. Mäster Ludvig och mäster Jochum beviljades genom landshövdingens brev sex års skattefrihet räknat från maj 1633 till maj 1639. Bland övriga förmåner uppräknas rätt att bearbeta gamla och nya gruvor, befrielse från skjutsskyldighet samt från utskrivningsskyldighet för vid bruket sysselsatt ”Nådtorfftigt folk”.

Under 1630-talet uppfördes sex masugnar i Lerbäcks socken. Fem av dessa uppges vara anlagda av bergsmän, förvisso icke ”uti villande skogen”. Den sjätte, Svarthyttan, säges vara uppbyggd 1636 av ”Baselers participanter”. Detta kan knappast åsyfta några bergsmän, och ingen bergsman skulle som herrar Ludvig och Jochum tituleras ”mäster”. Vidare låg Svarthyttan just ”uti villande skogen”. Visserligen stämmer inte årtalet1636, eftersom masugnen förefaller räkna sin tillkomst från 1633, men då exempelvis Trehörnings masugn i en och samma relation på ett ställe säges vara uppförd 1636 och på ett annat 1632, så äro dylika dateringar ej alltför tillförlitliga. Någon annan hytta än Svarthyttan kan ej ifrågakomma, och antingen mäster Ludvig eller mäster Jochum har tydligen hetat Baseler i efternamn.

Kompanjonerna synas ej ha haft någon större framgång med sin ”sköna” masugn. I varje fall hade de tröttnat 1641, då hyttan till billigt pris förvärvades av arrendatorn å Godegård Jean Quintin, en systerson till Louis De Geers maka. Denne omtalas 1644 som hyttans ägare. Detta är veterligen sista gången, som något förspörjs rörande ”Svarthytte järnbruk”. Ännu så sent som på kartor från 1723 och 1730 finnes emellertid ”ett gammalt masugnzstelle kallat Swarthyttan” markerat, varav framgår, att masugnen varit belägen där Nyhyttans, Ånstorps och Önnabo ägor möttes vid gränsskillnaden mellan Lerbäcks och Hammars socknar. Invid torpet Stora Svarthyttan reser sig alltjämt en myrstacksformad, ett par meter hög kulle, och genom vegetationen skymtar murverk från den trehundraåriga masugnspipan”.

111