KONSTKUPPEN

JENS LAPIDUSGUSTAF LORD

Butiksägaren

Sofia

Bollan

Guiden Xav ier

Catering-personalen

Zasha

Jonathans mamma Emma

Jonathan

PolisenAli SvenssonMurphy

Sundström = Surström

Fikon

LärarenPernilla

”Z”

Läs också

dillstaligankonstkuppen

© Text Jens Lapidus 2020© Bild Gustaf Lord 2020

Formgivning Caroline LinhultEn originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm

Tryckt av Interak Printing House, Polen 2020ISBN 978-91-7803-652-3

www.bonniercarlsen.se

5

1EN NY TYP I HUSET

Det finns ett ställe som heter Dillsta som nästan ingen känner till.

I Dillsta bor Jonathan. Han älskar att sitta inne och kolla på filmer och uppfinna saker. Jonathans mamma tycker att han måste aktivera sig. Med det menar hon att han borde hitta på saker utomhus och umgås mer med andra barn.

Men det är ingen som vill vara med Jonathan, för de tycker att han och hans uppfinningar är töntiga. Dessutom kan han inte komma på något spännande att göra utomhus.

Jonathan längtar efter att få använda sina uppfinningar på riktigt. Men mest av allt längtar han efter en kompis.

En dag börjar en ny typ i Jonathans klass. Zasha heter typen, fast redan första lektionen förklarar Zasha att ”alla som är smarta brukar kalla mig för bara Z”.

Deras lärare, Pernilla, ler. ”Det var verkligen ett kort namn.”

”Precis, det är det som är det smarta. Det går fort att skriva”, tycker Zasha.

Då fnissar alla i klassen. Jonathan vet inte om de skrattar med Z eller åt Z. Men Zasha visar tänderna i ett brett smajl och säger: ”Bara så att alla vet, så är jag en av de sju smartaste personerna i världen.”

8

När Jonathan går hem från skolan är han ensam som vanligt. Han längtar efter att få sitta i lugn och ro hemma med uppfinningen som han har börjat bygga på. När han närmar sig porten ser han att någon satt upp en lapp brevid den.

BORTTAPPAD TIOKRONAJag sumpade min tiokrona för några dagar

sedan och nu gråter jag typ hela tiden. Du som har hittat den kan väl höra av dig till

mig så att jag kan få min peng! Tack på förhand / en i nya gänget på våning 6

Jonathan hittade faktiskt en tiokrona för några veckor sedan. Kanske är det just den som någon i den nya familjen har tappat bort.

Han tar hissen till våning sex. Utanför en av dörrarna står två flyttkartonger staplade. Jonathan ringer på.

Till hans förvåning är det Zasha som öppnar. Det dånar inifrån lägenheten, någon spelar musik. Det är gangster-rap. Allt ditt är mitt / jag baxa och sen gitt.

Jonathan försöker överrösta ljudet. ”Jag hittade en tiokrona på marken för tre veckor sen som kanske är er.”

9

”Vi går i samma klass”, säger Zasha.”Ja”, säger Jonathan. ”Jag vet.”

”Vad gör du idag då?”Jonathan blir lite förvirrad av Zashas fråga. ”Jag

håller på med en grej, en uppfinning kan man säga, men jag har inga batterier, så den funkar inte.”

”Varför har du inte bjudit hem mig?”Jonathan har inte tänkt på varför han inte har bjudit

hem Z. Kanske är det för att Zasha bara har gått i hans klass en dag eller så är det för att det aldrig är någon som har velat komma hem till honom förut.

10

”Är tiokronan din?” frågar han snabbt istället.”Ja, den är min.” Jonathan fingrar på pengen, den är sval i fickan.

Han kommer på att Zasha inte hade flyttat in för tre veckor sedan när han hittade den, men Z säger: ”Jag kan beskriva hur den ser ut om du vill.”

Jonathan nickar. ”Det kanske är bäst.””Den är gulaktig, rund, och så står det tio kronor

på ena sidan.”Jonathan tar upp tiokronan. Allt Zasha har

sagt stämmer. Men, tänker han, så ser väl de flesta tiokronor ut.

Då säger Z: ”Den är lite smutsig.”Jonathan tittar på pengen igen. Det stämmer

också. ”Men jag hittade den för tre veckor sen”, säger han. ”Du bodde väl inte här då?”

Z tar upp slanten ur Jonathans hand och gastar: ”Jag hör inte vad du säger.” Sedan slås dörren igen med en smäll som antagligen ekar ända till Enskede, eller Hamburg.

Jonathan och mamma ska just äta middag då någon knackar så hårt på ytterdörren att det låter som om det åskar. De öppnar tillsammans. Där står en gubbe som heter Murphy Sundström. Han är deras granne.

11

Sundström har en gullig tax som heter Fikon som borde göra honom glad, men ändå är han jämt sur. Därför kallar Jonathan honom för Surström.

Surström lyckas på något underligt sätt alltid dyka upp när det passar som sämst. ”Det är på samma sätt med Surström som att det alltid ska börja regna just de dagar då jag har glömt mitt paraply”, brukar mamma säga.

Surström gormar om att de nya grannarna ovan för honom på våning sex

spelar all deles för dålig musik. ”Fikon får utslag i öronen av sån där rap-musik.”

”Men vad ska jag göra åt det?” undrar mamma

otåligt. ”Du kan väl gå dit

och säga åt dem att byta till något annat”, säger Surström. ”Fikon tycker om Rod Stewart och Samir & Viktor.”