1

Träff 2 – Vad är viktigt i mitt liv?

Översikt De fem djuren .......................................................................................................5 min Repetition av träff 1 ...........................................................................................10 min Genomgång av att öva mellan träffarna .............................................................10 min Fortsatt arbete med livskompassen....................................................................15 min Paus 15 min........................................................................................................15 min Ljudbollen ...........................................................................................................10 min Balans och livsutrymme......................................................................................15 min Planera hemuppgifter .........................................................................................15 min vilka steg kan jag ta i min livsriktning redan nu? Arbetet mellan träffarna – leva livet fullt ut..........................................................15 min

Material � Arbetsmaterial (åhörarkopior, övn.). � CD ”Medveten närvaro” (el. liknande) � Instruktioner till CD, finns på www.livskompass.se � Dataprojektor eller overhead � Skrivtavla/blädderblock/pennor. � Grova smörgåsar/fika/frukt. � Extra pennor/papper till deltagarna.

Förberedelser � Skriv upp dagordningen på tavlan. � Koppla upp dator och projektor eller gör i ordning overhead � Sortera material som ska delas ut deltagarna. � Pröva övningar i förväg. Särskilt för denna träff � Uppkopierade livskompasser, används för att skatta livsutrymme. � Skriv ut arbetsbladet ”Mål-hinder-förhållningssätt” – längst bak i PowerPoint till träff 2

2

Låt Bild 2 ligga på när ni inleder träffen

Bilderna 3-4,. De fem djuren - En Qi Gong övning

Syfte: Är att ge deltagarna en enkel övning för att praktisera medveten närvaro samt att bli lite fysiska. Ett bra sätt både för ungdomarna och kursledarna att landa ’här och nu’. Anledning till att texten finns på Powerpoint-bilderna är att deltagarna ska kunna gå tillbaka till dessa för att komma ihåg hur man gör övningen. Övningen blir det också en tydlig signal till att kursen börjar, den hjälper både gruppledare och ungdomarna att bli lite mer här och nu. Exempeldialog: ” – För att landa här och nu ska vi göra en enkel liten övning, samma som vi gjorde förra träffen. Det här är en övning som man kan göra precis när som helst. Det är riktigt härligt att göra den varje morgon innan frukost. Ett tips är att göra den tre gånger på raken. Ni kan börja med att ställa er upp. Gör: Det är bra om du har övat några gånger på denna övning. Låt deltagarna göra den samtidigt med dig samtidigt som du ”talar dem” igenom övningen. Gör övningen tre gånger efter varandra. Ett bra sätt både för gruppledarna och ungdomarna att landa här och nu.

Repetition av träff 1. 5 min Bild 5, Förra träffens ”veckans tanke”

Syfte: Att repetera vad vi gick igenom förra träffen, allt enligt mottot ”repetition är kunskapens moder”. Exempeldialog:

– Det här var förra träffens ”veckans tanke”. Kommer ni ihåg vad vi pratade om förra träffen?

Gör: Ge beröm för allting de kommer ihåg. Summera vad deltagarna säger, fyll samtidigt i detaljer de missat.

3

Bild 6, Träff 1, översikt av innehåll

Syfte: Visuell repetition. På bilden visas de övergripande rubrikerna och som stöd för minnet för dig som gruppledare finns här uppradat i detalj vilka saker vi gick igenom.

Bild 7, Träff 2, översikt av innehåll

Syfte: Presentera kort vad dagens träff ska handla om. Alltså vad man vill att ens liv ska innehålla/vad som är viktigt i livet. Vi kommer också att göra en koncentrations/mindfulness-övning. Vi kommer också att se vilket livsutrymme vi givit oss själva sista veckan. Vi kommer att avsluta med att planera vilka steg vi kan ta mot att leva livet som vi vill under veckan som kommer.

Bild 8, Veckans tanke

Syfte: Innehållet i dagens träff har en koppling till dagens tanke. Veckans tanke kan hjälpa till att skapa nya funktionella levnadsregler. Regler som kan hjälpa ungdomarna att leva sitt liv i enlighet med sina livsvärderingar. Den här tanken av Kirkegaard illustrerar att livet är en process. Det vill vi att ungdomarna ska få uppleva under kursen. Gör: Fråga om någon av deltagarna kan förklara närmare vad Kierkegaard menade med detta, eller utveckla själv med några ord andemeningen i citatet. Genomgång av att öva mellan träffarna, 10 min.

Bild 9, Hur mycket har du övat mellan träffarna?

4

Syfte: Att motivera deltagarna till att öva så mycket som möjligt mellan träffarna. Denna övning används även för att öva deltagarna på att identifiera tankar som är värderande eller dömande.

För dig som gruppledare kan det vara bra att känna till den teoretiska bakgrunden till detta ”belöningssystem”. Belöningssystemet kan ses som ett sätt att i ett första skede skapa ”yttre motivation” så att gruppdeltagarna kommer igång med sin övning. När deltagarna övar regelbundet kommer de förhoppningsvis i direktkontakt med de ”naturliga belöningarna”, t ex välbefinnande efter att ha övat medveten närvaro eller motionerat. På detta sätts väcks en ”inre motivation”. Ni får själva bestämma vad ni ska ha för belöningar kopplat till att göra hemuppgifterna. T.ex. den obligatoriska fysiska aktiviteten kommer att ingå som hemuppgift. Vi litar på att ni hittar ett fungerade sätt att använda belöningssystem. Gör: Eftersom grupperna är små och ni som personal kommer att ha relativt bra koll på hur det går för ungdomarna mellan träffarna så kan det räcka att gå igenom muntligen och förstärka alla steg i riktningen mot att leva livet fullt ut. Om ni använder bilden, kom ihåg att anpassa den enligt de riktlinjer som ni bestämde på träff 1 att de skulle öva på. Exempeldialog: – Förra gången vi sågs pratade vi om att den här kursen egentligen är det man övar på mellan träffarna. Det här var vad ni fick i uppgift att öva på tills idag. Du ska nu få räkna ihop hur mycket du övat och ge dig själv poäng. Räkna även ihop hur många poäng du ger dig själv totalt. Vi kan ta ett exempel, du fick i uppgift att öva på skivan, om du gjort det ger du dig själv fyra poäng. Ta några minuter och räkna ihop hur många poäng du ger dig själv.

Bild 10:1 och 10:2 Tabeller ”Övat mellan träffarna”

Syfte: Att skapa ett tillfälle för dig som gruppledare att ge beröm och uppmuntran till den tid och energi deltagarna har lagt ner på att öva, samt att öva dem på att identifiera tankar som är värderande eller dömande. Fundera som gruppledare innan detta moment igenom hur ni vill använda belöningarna. Att ha i åtanke är gruppens sammansättning av individer och vad era erfarenheter säger er skulle vara mest funktionellt eller lärorikt för deltagarna. Även om man tror att det kan vara känsligt att ge enskilda belöningar kan det vara ett tillfälle att arbeta med detta om man tror att detta vore hjälpsamt. Det finns tre alternativ; 1. Att belöna den/ de som övat mest. 2. Att belöna den/de som tagit flest steg i sin värderade riktning utifrån sin förmåga. 3. Att ge samma belöning till alla oavsett hur mycket de övat.

5

Exempeldialog: – Innan vi går igenom hur mycket ni övat så ska ni få en uppgift. Det här hänger ihop med hur vårt tänkande kan sätt igång oss och ställa till problem. I livet utsätts vi ständigt för bedömningar av andra och vi bedömer själva både andra personer och oss själva. Vår hjärna/vårt sinne funkar helt enkelt så. Det är som om det sitter en liten kommentator på vår axel som ständigt dömer och sätter betyg på allting vi gör. När vi fyller i den här tabellen ska du samtidigt få göra en övning. Du ska notera vilka tankar som dyker upp. Det vi har gjort här är att vi skrivit upp hur många gånger olika personer gjort övningarna hemma. Men notera att vi inte har skrivit att någon skulle vara bra eller dålig. Din uppgift är nu att notera vilka tankar som dyker upp hos dig. Är de bedömande tankar som “Han/hon är bättre än jag” eller “Jag är sämre än han/hon”? Eller “Jag är bra” eller “Jag är töntig som alltid ska vara så duktig”, eller ”Hon fuskar säkert, hon har inte gjort allt det där!”. Din uppgift nu är bara att notera tankarna och tacka hjärnan för att den är så påhittig. Gör: • Tryck på ”ESC” så att du avbryter bildspelet och kan fylla i poäng direkt i tabellen.

• Gå igenom en deltagare i taget och låt dem rapportera av alla poäng innan nästa deltagare får rapportera.

• Ge kontinuerligt beröm till alla för allt de gjort. Detta avdramatiserar hjärnans dömande samt ger uppmuntran till övning.

• Under tiden ni fyller i tabellen, lyft upp några goda exempel och ställ enskilda frågor i helgrupp. T ex:

- Linn, jag ser att du har övat på skivan åtta av åtta gånger, hur gjorde du för att lyckas med det? Och hur upplevde du det?

- Aziz, jag ser att du har övat på acceptans fyra av fyra gånger, det brukar vara svårt att komma ihåg att göra det, hur bar du dig åt?

• Dela ut belöningar (t ex nyckelband, Kinder-egg eller godispåse) till de två eller tre som övat mest samt dela ut ett mindre pris (t.ex. en after eight eller kaka) till alla för deras insats hemma.

• Avluta gärna med att fråga hela gruppen om det finns några reflektioner eller frågor kring att öva hemma.

Bild 12, Ge tjattret i ditt sinne/din hjärna ett namn

Syfte: Att hjälpa ungdomarna att skilja på sitt tänkande jag och sitt observerande jag. Att namnge sitt sinne/sin hjärna är i sig frikoppling från språket. Inför: Innan vi ber ungdomarna att ge namn till sitt sinne är det lämpligt att vi som gruppledare modellerar och ger vår eget sinne ett namn och vad det brukar säga till

6

oss. Det är helt ok att hitta på om man vill. Om man vill går det bra att ta exempel ur sitt eget liv.

���� Rollspela gärna som gruppledare varandras tjattrande apor. Exempeldialog: ”- När vi gick igenom att öva mellan träffarna verkar det som att vi alla fick tankar om vår prestation, om vad de andra tänker om oss osv. Vårt sinne är som en ’tjattrande apa’ som aldrig är tyst. Vi skulle också kunna kalla den ”tänkaren”, jag hade tänkt att vi skulle ge våra ’tjattrande apor’ eller ’tänkare’ ett namn. Min ’tjattrande apa’ heter Katten Mats. Katten Mats säger en massa saker till mig. Just nu pratar han mycket om …. Vad heter era ’Tänkare/tjattrande apor etc.’?” Gör: Diskutera vad de olika tjattrande aporna säger. Antagligen kommer det att vara relativt lika saker som de pratar om. Koppla till vilka tankar som dök upp under genomgången av att öva mellan träffarna. Bara att placera sina tankar och känslor utanför sig är i sig laddar av innebörden i tankarna (defusion). Genom kursen kan ni återkomma till de ’tjattrande aporna’ under olika övningar. T.ex. ” -vem är det som säger det? Är det namnet på den ’tjattrande apan’ som säger att du inte kan.”

Övning i vad som är viktigt för mig

Bild 13, Övning i vad som är viktigt för mig

Syfte: Att hjälpa ungdomarna att börja fundera kring och sätta ord på sådant som är viktigt för dem och att formulera sina värderingar för någon annan. Att prata om sina värderingar kan också göra att ungdomarna kommer i kontakt med känslan av ”de coola, viktiga sakerna” i livet. Gör: Plocka fram värderingskorten. Låt ungdomarna själva välja, alternativt bestäm ni som gruppledare, par om 2 deltagare. Låt paren sprida ut sig lite i rummet. Låt sedan ungdomarna dra eller välja värderingskort. Låt ungdomarna ta två kort var, där den ena är för ungdomen själv att svara på och den andra är för samtalspartnern. Ungdomarna väljer alltså dels vad de själva vill berätta om och dels vad de vill att den andra gruppdeltagaren ska berätta om. Ge sedan nedanstående instruktioner. Exempeldialog: ”- Vi ska strax göra en övning där vi får möjlighet att fundera på sådant som kan vara viktigt för oss, vad vi egentligen tycker och tänker? Ni har nu två kort var i era händer. Jag vill att ni i tur och ordning börjar med att läsa upp vad det står på kortet för varandra och inför er samtalspartner berättar vad ni tänker kring det som står. Först läser den ena sin egen valda frågor, sedan byter ni. När ni båda har berättat för

7

varandra om de kort ni själv valde ska ni välja det kort och den fråga som ni vill att er samtalspartner svarar på. Prata även här en i taget och byt när ni känner er färdiga.

Innan vi sätter igång vill jag be er att för en stund sluta ögonen och ta lite tid till att fundera över frågan som står på kortet. Föreställ dig att framför finns någon som är väldigt viktigt för dig, ta dig lite tid och föreställ dig den här personen. (Paus) Tänk dig att den här personen ställer den här frågan helt uppriktigt och ärligt till dig. Och han eller hon är verkligen intresserad av att fså veta vad du tänker. Ta dig tid att fundera över svaret på den här frågan. Det är viktigt för den här personen och ni har ingen brådska. Fortfarande med dina ögon slutna, föreställ dig att du svarar den här personen. Du behöver inte säga något högt just nu, utan bara fantisera om vad du skulle säga, hur du skulle säga det. (Paus.) När du känner dig redo kan du långsamt komma tillbaka till det här rummet. Och så småningom öppna ögonen. Du väljer nu om du vill säga samma sak till den som sitter framför dig, som du sa nyss. Eller om du vill säga något annat. Kanske bara berätta spontant vad du tänker på när du läser den här frågan. Ni kan nu börja göra samtalsövningen tillsammans.” Efter: Prata om hur det kändes att berätta för sin samtalspartner vad man tänkte. Var det lätt eller svårt? Pinsamt?

Bilderna 14-18, Fortsatt arbete med livskompassen.

Titta runt bland ungdomarna hur arbetet med livskompassen har gått? Om ungdomen står och stampar och har svårt att hitta sina värderade riktningar kan det vara bra att använda sig av positivt formulerade, mer konkreta mål. Att hitta tydliga, uppnåeliga mål kan underlätta arbetet med att formulera en riktning genom att identifiera vad som är viktigt med respektive mål; det vill säga vad är den bakomliggande kvaliteten som ungdomen vill åt?

Mål och riktning

Få jobb som förskolelärare

Komma in på utbildning

Ha ett stimulerande och roligt jobb där jag hjälper andra i sin

utveckling.

Fixa Gi allaämnen

Bild 19, Mål och riktning

Exempelvis kanske ungdomen vill bli förskolelärare, då kan man använda att bli förskolelärare som ett mål i livsriktningen att ha ett arbete som är roligt och stimulerande och som handlar om att hjälpa andra i sin utveckling. Då kan tex. att gå i skolan under placeringstiden, ta reda på vad som krävs för att bli antagen till lärarhögskolan etc fungera som delmål i din livsriktningen. När man planerar delmål är

8

det viktigt att målen är lagom stora och att chansen att ungdomen lyckas med det han/hon åtagit sig är stor. Exempeldialog: ”- Ofta är det ganska svårt att förstå skillnaden mellan mål och värderingar eller riktningar. Den viktigaste huvudprincipen är att mål är sådant som är uppnåeligt, som man vet när man klarat. En riktning är något man aldrig blir färdig med, man kan alltid fortsätta att sträva i den riktningen. Ett mål kan också vara omöjligt att nå, medan man alltid, i alla livssituationer kan göra något som tar en i sin värderade riktning.” Bild 20 PAUS Om det inte är möjligt att hålla tvåtimmarsträffar kan det vara lägligt att bryta efter denna övning. För de som kör tvåtimmarsträffar är det lämpligt att ta en kvarts paus efter det fortsatta arbetet med livskompassen.

Bild 21, Ljudbollen, en övning i medveten närvaro.

Syfte: Ljudbollen är en koncentrations-/mindfulness-övning. Ungdomarna tränas i att vara flexibla och att lära sig vara koncentrerade/fokuserade när det är nödvändigt. Samtidigt är den rolig att göra. Ungdomarna måste ’vara med’.

Ungdomarna och ledarna står i en ring. Förslagsvis en ledare börjar genom att skapa en ”ljudboll” som skickas vidare. Den som tar emot härmar ljudbollen, både till form och ljud. Den som tagit emot skapar en ny ljudboll och skickar vidare. Och så fortsätter man i ca. 5 minuter. Efter:Fråga efter övningen vilka tankar som dök upp för deltagarna under övningen. Typ ”Jag visste inte vilken boll jag skulle göra” eller kanske ”Det var super kul, jag bara koncentrerade mig på övningen” eller ”Jag tyckte det här var töntigt”.

Vilken balans har du i ditt liv?

9

Bild 22, Din livskompass senaste veckan

Syfte: Övningen fungerar som en visuell metafor för vilken balans man har i sitt liv och vilket livsutrymme man har gett sig själv den senaste veckan. Gör: Dra upp duken så att Livskompassen projiceras på tavlan eller använd Powerpoint-bilden och stega fram så att markeringar och ring ritas ut.

Under denna övning markerar du på tavlan.

���� Exempeldialog:

Kursledare1: - Tänk dig att det här är din livskompass. Du vet redan vad du tycker är viktigt och vill ska vara med i ditt liv enligt dig. Tänk dig att de här pilarna är en skala som går från 0 till 10 (rita ut 0, 5 och 10 på en pil). Hur mycket har du tagit steg i den riktningen när det gäller Fritidsaktiviteter?

Kursledare 2 : - Det skulle väl bli en etta då, jag har inte haft ett liv den här veckan och inte haft tid med fritidsaktiviteter.

Gå igenom område för område och markera. Alla områden ska ligga lågt utom arbete/utbildning. Bind ihop markeringarna med ett streck.

Markera att ni bryter rollspelet här och kliv ut ur era roller. - Nu har vi gjort en koll på livskompassen. Tills vi ses nästa gång ska ni få kolla av era livskompasser på det här sättet två gånger/vecka. Vad ser vi på den här bilden? Jo, vi får en bild av två saker.

1. Hur mycket balans jag har i mitt liv.

2. Vilket livsutrymme jag gett mig själv.

Diskutera i gruppen varför obalans och litet livsutrymme kan vara skadligt. Punkter som bör täckas av är:

� I områden som fick en låg siffra finns också sånt som är viktigt för oss för att återhämta oss och tanka näring och energi.

� Detta kan göra att man drar ner ännu mer för att orka med t ex skola och det kan bli en ond cirkel, där livsutrymmet krymper alltmer. Det är en kortsiktig lösning.

10

� Att det inte bara är nya saker man måste göra mer av (dvs. kvantitet) utan att man ska räkna in vitalitet och kvalitet i bedömningarna.

� Att lugna ner sig handlar ibland om att göra fler saker, men mer av andra saker än de man gör just nu. Fast man är jättetrött kan det ibland vara mer återhämtande att göra något aktivt som att träffa vänner eller att gå och träna för att koppla av från en stressig skoldag eller jobbig situation hemma.

� Att man ibland kan bli stressad för att det verkar som att en väg ur stressen är att göra mer (men av andra saker). Och så kan det vara, ibland måste vi göra mer av andra saker än att bara arbeta eller plugga om vi vill ha någon slags balans i våra liv.

� Ibland kan det vara bra att ”bredda sin beteenderepertoar”. Att göra nya saker känns ofta vitalt, nytt och spännande. Om man t ex alltid gör mycket av något (t ex städa, träna, plugga) kan man testa att vila lite från det. Man kommer förmodligen vilja fortsätta med dessa saker senare för att det är något man värderar som viktigt, men det kan vara nyttigt att testa att göra annorlunda och se att jorden inte går under för att man t ex inte städar på en vecka eller skippar att plugga till ett prov.

� Ibland märker man att det är en trend att man aldrig ägnar sig åt ett eller flera av områdena i livskompassen. Det kan bero på att man upplever att det ”är kört” eller tänker att det området inte är viktigt för en själv. Då kan man behöva fundera över sin föreställning om vad det är att ta hand om sig själv. Räknas det bara om man springer en mil, kanske man hoppar över att ta en promenad för att sköta om sig själv. Måste man ha ett stort gäng vänner

Bild 23, Hur har ditt liv sett ut den senaste veckan?

Syfte: Att undersöka balans och livsutrymme. Förklara vad som menas med att väga ihop både kvantitet och kvalitet genom att använda ett exempel från ditt eget liv.

Det är bra för alla att fördela sina aktiviteter över flera olika områden i livet, dels blir man mindre känslig för om ett område tillfälligt försvinner (t.ex. att en nära relation avslutas) och dels får man positiv input från flera olika områden i livet, vilket är bra för oss på lång sikt.

Det är också vanligt att vi människor gör massa saker för att vi upplever att vi måste, och att vi inte har funderat på vad vi vill att våra liv ska se ut. Därför är det bra att hitta vad man tycker är viktigt i livet, det ger möjlighet till att leva ett liv baserat på livsvärden istället för att leva upp till andras eller egna (ofta orimliga) förväntningar. Därför är det viktigt att göra tydligt att dessa skattningar handlar om mer än bara hur mycket (kvantitet) man gör av olika saker.

11

Exempeldialog: – Ett par exempel från mitt liv är från i veckan, jag tränade tre gånger, det vill säga bra kvantitet, men anledningen till att jag tränade var för att jag kände mig ful, fet och tänkte att jag borde träna för det ska ju vara nyttigt. När jag väl tränade så var jag inte så närvarande, jag ältade allt jag behöver göra och längtade mest efter att bli klar. Så det var inte så mycket kvalitet eller vitalitet. Så trots att det var mycket kvantitet, så dras min skattning ner av att det inte var så mycket kvalitet, jag sätter 4 av 10. Nästa gång jag tränar så ska jag påminna mig om att jag gör det för att en av mina livsriktningar är att ta hand om mig själv på ett bra sätt och samtidigt ska jag öva på att vara medvetet närvarande när jag tränar.

Ett annat exempel är att jag under veckan tagit flera korta pauser i det jag hållit på med och verkligen varit närvarande och lyssnat när en kompis behövt prata. Vi har annars inte hörts så mycket i veckan, så vad det gäller min livsriktning att vara en bra vän så handlar det om att jag avsatt lite tid, kvantitet. Men den lilla tid jag avsatt var jag verkligen närvarande med min vän så den var fylld av kvalitet och vitalitet, så min skattning blir 8 av 10. Gör: Be deltagarna fylla i hur deras liv sett ut den senaste veckan genom att fylla i en av de fem livskompasserna som finns längst bak i deltagarnas arbetsmaterial.

Förklara att en av sakerna att göra hemma till nästa träff är att fylla i två gånger/vecka hur de senaste dagarna sett ut vad det gäller balans och livsutrymme genom att använda dessa figurer.

Vem Vem äär du nr du näär du gr du göör saker?r saker?

�� NNäärvarande Nina/ Nicorvarande Nina/ Nico-- GGöör det r det h*nh*n ggöör fr föör att r att h*nh*n verkligen vill, fverkligen vill, föör att det r att det äär viktigt fr viktigt föör r

henne/honom henne/honom ääven om det kan vara svven om det kan vara svåårt och trrt och trååkigt i stunden.kigt i stunden.

�� Undvikande Ulrika/ UlrikUndvikande Ulrika/ Ulrik-- GGöör det r det h*nh*n ggöör fr föör att slippa ifrr att slippa ifråån det som n det som äär svr svåårt rt eller treller trååkigt, kigt, ääven om det egentligen ven om det egentligen äär viktigt fr viktigt föör r henne/honom.henne/honom.

�� Presterande Petra/ PeterPresterande Petra/ Peter-- GGöör det r det h*nh*n ggöör fr föör att kr att käänna sig duktig infnna sig duktig inföör sig sjr sig sjäälv eller andra, lv eller andra, ääven ven

fast det egentligen fast det egentligen inteinte äär viktigt fr viktigt föör henne/honom.r henne/honom.

3131

Bild 24, ”Vem är du när du gör saker? Närvarande Nina/Nico, Undvikande Ulrika/Ulrik eller Presterande Petra/Peter?”

Syfte: Att prata om och lära ungdomarna att skilja på känslan i varför man gör olika saker. Till synes samma aktivitet eller handling kan göras med helt olika inställning beroende på om det är något man valt för att man verkligen vill eller om man gör det för att behaga någon annan eller undvika något. Exempeldialog: ”Här ser ni tre personer som vi kommer att stifta lite närmare bekantskap med under den här kursen. I själva verket är det så att ni redan är mycket väl bekanta för varandra. Nina/Nico, Ulrika/Ulrik och Petra/Peter finns inom oss alla, men dyker upp vid olika tillfällen. Under en dag får vi alla besök av alla dessa tre ett antal gånger och ett mål med den här kursen är att vi ska lära oss att se vem det är som är på besök just i stunden när vi gör olika saker. Närvarande Nina/Nico är en person som lever helt och fullt i stunden. Även om h*n inte alltid älskar det h*n gör, ser hon att det leder henne till något h*n värderar, något h*n tycker är viktigt. Med det i minnet vågar, orkar och gör Nina/Nico mer än h*n egentligen alltid skulle våga och orka och vilja för stunden. När h*n gör jobbiga eller härliga saker ser h*n till att vara medveten om vad h*n gör och vara här och nu för att

12

veta att hon tar rätt beslut som tar henne/honom dit h*n vill på sikt. När Nina/Nico känner efter inuti kroppen kan h*n känna att det nästan vibrerar för att h*n vet att det h*n gör är för hennes/hans egen skull och det känns helt rätt. Undvikande Ulrika/Ulrik är också en person som lever i stunden, tycker h*n. H*n skjuter gärna på det h*n ska göra till imorgon och tycker inte om att ha jobbiga känslor i kroppen. Märker h*n att något är tråkigt, känsligt eller läskigt försöker h*n bli av med de känslorna genom att hålla sig så långt borta som möjligt från det som utlöste obehaget. Ibland gör det att h*n pluggar för att slippa att läraren ska tjata på henne/honom (man kan lika gärna plugga som Närvarande Nina/Nico) eller att skippa göra nya saker h*n egentligen kanske skulle vilja för att h*n är osäker och inte står ut med den känslan. Ulrika/Ulrik vet hur h*n ska bete sig i situationer, h*n gör oftast på samma sätt och har lärt sig vad man bör undvika för att slippa känna obehag. Undvikande Ulrika/Ulrik trivs bäst när det inte pirrar alls, utan är helt lugnt i kroppen. Presterande Petra/Peter är en person som definitivt inte lever i stunden. H*n gör saker för att de är bra i andras ögon, eller för att hålla sina egna höga ambitioner och krav på sig själv. Ibland gör h*n saker h*n tycker att h*n borde tycka om. Som att åka skidor för att alla andra tycker att det är kul. Petra/Peter ställer också nästan alltid upp fast det kanske inte alltid är det h*n innerst inne vill. Petra trivs bäst när h*n får känna sig duktig. H*n känner inte efter så mycket inåt utan mår bra när hennes/hans omgivning ser att h*n gjort något bra. Fundera över vem ni tror att ni har varit idag, här under gruppträffen? Kanske har alla tre, Nina, Ulrika och Petra varit framme?

Medveten närvaro gör oss bättre på att veta varför vi gör saker…

Övning:

- Föreställ dig att du gör något du älskar att göra. Kanske din favoritaktivitet.

- Föreställ dig sedan att du gör precis samma sak, men att någon tvingar dig att göra det.

3030

Bild 25 – Medveten närvaro gör oss bättre på att veta varför vi gör saker.

Syfte: Att ungdomarna rent kvalitativt ska få uppleva känslan av när man gör något för att man vill och det känns rätt och när man gör saker av andra orsaker. Ett syfte med övningen är också att förstå att man genom att vara medvetet närvarande blir bättre på att lära sig se skillnad mellan dessa känslor och att lyssna inåt. Varför medveten närvaro? Ibland hamnar man i situationer man inte vill vara i, medveten närvaro kan vara till hjälp för att fatta beslut som är bra för en. Se kursen som en möjlighet att prova nya saker. Saker som kan hjälpa en att leva det liv man vill leva.

Exempeldialog:

”- Vi ska nu göra en kort tankeövning. Sätt dig bekvämt tillrätta på stolen. Kom i kontakt med din naturliga andning. Om det känns bekvämt för dig kan du välja att sluta ögonen eller att fokusera på en punkt framför dig på golvet.

13

Jag vill nu be dig att i minnet leta reda på en aktivitet, något du har gjort som är viktig för dig. Jag vill att du letar efter en aktivitet som ger dig någonting, som meningsfull och vitaliserande för dig själv. Det behöver inte vara avslappnande positiv aktivitet, det kan till och med vara ansträngande, en anspänning för dig själv. Men något du gör enbart för dig själv. Även om det inte är något du ägnar dig åt nuförtiden, du kanske har gjort det. Eller kanske till och med när du var barn. Någonting som kändes som att det inte fanns någon tid och rum och du var helt uppslukad av den här aktiviteten. Se om du kan föreställa dig det. Försök hitta den där aktiviteten. Föreställ dig att du nu gör den där aktiviteten. Jag vill att du känner i kroppen hur det känns när du gör den där aktiviteten som är bara för dig. (30 sek tystnad) Stanna i aktiviteten, men nu kommer någon och står över dig och förväntar sig en prestation. Nu gäller det att prestera den här aktiviteten. Det är på någon annans villkor. Känn efter hur det känns i kroppen.. samma aktivitet. Olika situationer. (30 sek tystnad) Du kan sakta börja återvända till det här rummet, till den här aktiviteten. Du sitter här på den här gruppträffen och vi ska strax avsluta övningen. När det känns bekvämt för dig kan du komma tillbaka till rummet och öppna ögonen.”

Efter: Diskutera om det var någon skillnad. Kanske kan ungdomarna identifiera Petra/Peter, Ulrika /Ulrik och Nico/Nina i sin känsla när de gjorde övningen.

Bild 26 – Summera vad vi har gjort idag.

Bild 27, Hinder

Syfte: Berätta att vi kommer att återkomma till hinder under nästa träff.

14

Att arbeta med till nAtt arbeta med till näästa trsta trääffffÖÖva pva påå att leva livet fullt utatt leva livet fullt ut

1. a) Forts1. a) Fortsäätta lyssna ptta lyssna påå skivan med medveten skivan med medveten nnäärvaro.rvaro.

b) b) ÖÖva vardagsnva vardagsnäärvarorvaro

2. Forts2. Fortsäätta att arbeta med tta att arbeta med livskompassenlivskompassen..

3. Ta steg i min livsriktning. 3. Ta steg i min livsriktning.

4. Ta hand om min kroppTa hand om min kropp

~ Vem ~ Vem äär jag nr jag näär jag r jag öövar var mellan träffarna? ~? ~-- Undvikande Ulrika/UlrikUndvikande Ulrika/Ulrik-- Presterande Petra/PeterPresterande Petra/Peter-- NNäärvarande Nina/Nicorvarande Nina/Nico

4242

Bild 28 – Att öva mellan träffarna. 10 min.

Syfte: Kursen handlar om att ungdomarna ska hitta det som är viktigt i livet samt att förhålla sig smart till de hinder som dyker upp på vägen mot ett liv baserat på vad jag tycker är viktigt i livet. Att öva mellan träffarna blir en möjlighet för ungdomarna att ”leva livet fullt ut”. En del av ungdomarna lär ha dåliga erfarenheter av att göra hemuppgifter och flera har antagligen skolmisslyckanden i bagaget. Då är det extra viktigt att få in kursen i ett sammanhang där ungdomarna har möjligheten att öva på nya färdigheter för att kunna ”leva livet fullt ut” – trots att man är tvångsvårdad. Vi måste ha som utgångspunkt att det går att leva efter sin livsriktning oavsett var man befinner sig (även om det kan kräva lite mer flexibilitet). Ungdomarna behöver antagligen hjälp att fylla i sina livskompasser, skatta livsutrymme och sina andra planeringsformulär samt att komma igång med att öva medveten närvaro. Det vore toppen om någon ur personalen kan vara behjälplig med detta mellan träffarna. Viktigt att ha i åtanke under detta moment är att ungdomarna själva, i samråd med gruppledare får bestämma vad och hur de ska öva på och göra till nästa träff. Bara ungdomen kan avgöra vad som är i linje med vad han/hon tycker är viktigt i livet. Att öva mellan träffarna till nästa gång:

� Prova med skivan, antingen Fredrik Livheims ”Medveten närvaro” eller Johan

Phankes skiva. Valfria spår. Det är helt i sin ordning om funktionen av att lyssna på skivan är olika för olika ungdomarna. För vissa kanske det blir ett tillfälle att koppla av lite. För andra kan det bli en ny upplevelse. I och med att ungdomarna övar medveten närvaro kommer de att få upplevelser av hur det är att vara närvarande i nuet. Och förhoppningsvis kommer de att ta med de erfarenheterna ut i livet. Som ett annat sätt att öva att vara här och nu får ungdomarna i uppgift att pröva att göra sig medvetna i stunden medan de ägnar sig åt en vardaglig aktivitet som att borsta tänderna eller gå till matsalen.

� Fortsätta att arbeta med livskompassen samt att skatta vilket livsutrymme man gett sig själv under veckan. Som hjälp till att arbeta med livskompassen finns arbetsbladet ”Livsriktning och Hinder’. Där kan ungdomen fylla i båda vad han/hon tycker är viktigt och vilka aktiviteter som är i sin livsriktning, vad som står i vägen mellan ungdomen och det liv han/hon önskar. Som ett alternativ till dessa formulär kan man genomgående använda formuläret ”Bull’s eye” istället. Syftet med Bull’s eye är detsamma som ”Livsriktning och hinder”-formuläret. Båda handlar om att identifiera vad som viktigt i livet och ta konkreta steg mot detta.

15

� Att på något sätt som ungdomen väljer och värderar ta hand om sin kropp. Det kan handla om att ägna sig åt fysisk aktivitet och motion eller att faktiskt göra mindre av detta. Det kan handla om att försöka äta lite mer nyttigt eller se till att få tillräckligt med sömn.

� Planera in aktivitet som går i linje med vad man tycker är viktigt i livet, alltså ta

små konkreta steg i riktning mot det. Det behöver inte vara något stort och livsstilsförändrande. Det viktiga är att ungdomarna börjar i det lilla. Och att de får lyckas med att ta steg i sin riktning.

� Viktigt att följa upp vilken funktion det fyller för varje ungdom att göra arbetet

mellan träffarna. Tänk undvikande Ulrika/Ulrik, presterande Petra/Peter och närvarande Nina/Nico. Få in ungdomarna på att göra arbetet mellan träffarna som närvarande Nina/Nico.

� Frivillig del; ställa sig upp och säga vad man ska ta för steg till nästa träff.

(Att inför andra berätta vad man planerar att göra ökar sannolikheten att det man sagt blir av). Ungdomarna kan ta hjälp av riktning, hinder och förhållningssätt-formuläret för att hitta steg att ta i sin livsriktning.

Bilderna 29, Vilka steg i min livsriktning kan jag ta idag?

Livsriktning, handlingar och hinder samt hur man kan förhålla sig till dessa.

Syfte: Att tillsammans med ungdomarna planera vilka steg de kan ta i sin livsriktning under veckan som kommer. Chansen är större att de kommer att ta stegen om de aktivt planeras och, om det behövs, schemaläggs. Till hjälp att planera finns ”värden, handlingar och hinder”-arbetsbladet samt ”Värden och Hinder”- arbetsbladet. Det kanske vore funktionellt att skriva på tavlan, liksom hjärnstorma om saker man kan prova som är i ens riktning. Vi vill ju få ungdomarna att prova på nya saker, att bli mer flexibla. Det vore bra att använda det befintliga pappret med saker man kan prova på. När ungdomarna planerar att ta steg i sin livsriktning är det nu i början viktigt att det de planerar att göra är lagom svårt och att de har en relativt hög chans att lyckas med det de planerar att göra. Kursen handlar om att ungdomarna ska hitta det som är viktigt i livet samt att förhålla sig smart till de hinder som dyker upp på vägen mot ett liv baserat på värden. Att öva mellan träffarna blir en möjlighet för ungdomarna att ”leva livet fullt ut”. En del av ungdomarna lär ha dåliga erfarenheter av att göra hemuppgifter och flera har antagligen skolmisslyckanden i bagaget. Då är det extra viktigt att få in kursen i ett sammanhang där ungdomarna har möjligheten att öva på nya färdigheter för att kunna

16

”leva livet fullt ut” – trots att man är tvångsvårdad. Att det går att leva efter sina värden oavsett var man befinner sig. Ungdomarna behöver antagligen hjälp att fylla i sina livskompasser, skatta livsutrymme och sina andra planeringsformulär samt att komma igång med att öva medveten närvaro. Det vore toppen om någon ur personalen kan vara behjälplig med detta mellan träffarna. Kom ändå ihåg att ungdomen själv ska få välja om du som personal ska få se eller höra om han eller hennes drömmar. För många är det sannolikt smärtsamt att fundera på vad de egentligen drömmer om eftersom detta kanske ligger långt från hur deras liv ser ut idag.

Gör: Gå igenom hur de olika formulären ska fyllas i.

Bild 35, Veckans tanke

Bild 36, Tack för idag!

Eventuella fallgropar:

� Att värden bara blir något ”mekaniskt” som bara finns på papper. � Att ungdomarna inte ”kopplar” vad värden innebär. Eller hur det är att vara i

sin livsriktning. � Att ungdomen hatar att göra arbetet mellan träffarna. � Att ungdomen hela tiden hänvisar till yttre problem som hinder och har svårt

att se vad hon/han kan göra (”Personalen är dum i huvudet”, eller ”Det går ju inte, jag är ju inlåst för fan!”)

1. a) CD Medveten n1. a) CD Medveten näärvarorvaro

Dag?Dag? UngefUngefäär nr näär?r? GenomfGenomföört?rt?

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

� Ja � Nej � Delvis

4545

Bild 29- 34 – Att öva mellan träffarna, formulär