Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017 …...2020/06/04 · med att majoriteten av lärosätena inte nått upp till sina mål för perioden motiverar fortsatta rekryteringsmål

Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017–2019

Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017–2019

Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2020

Författare: Eva Stening

Diarienummer: 111-263-20

Universitetskanslersämbetet • Löjtnantsgatan 21 • Box 7703, 103 95 Stockholm

tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post [email protected] • www.uka.se

3 UK Ä 20 2 0 : UP P F Ö LJ N ING A V RE K R Y T E R IN GS MÅ L F ÖR P RO FE S S ORE R 2 0 17 – 2 0 19

Innehåll

Sammanfattning ........................................................................... 4

Inledning ...................................................................................... 5

Uppdraget i korthet ............................................................................................... 5

Utfall per lärosäte under perioden 2017–2019 ..................................................... 6

Utfall och utveckling per forskningsämnesområde och lärosäte 2017–2019 ........ 9

Utvärdering av rekryteringsmålens effekt per forskningsämnesområde ............. 16

Externt rekryterade professorer .......................................................................... 19

Tabellbilaga……………………………………………..Tabellbilaga A


Sammanfattning

Med målet att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 ska vara

kvinnor, gav regeringen 2017 landets lärosäten särskilda rekryteringsmål

för professorer under 2017–2019. Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av de här särskilda

rekryteringsmålen.

På en övergripande nivå har lärosätena inte lyckats med att uppnå sina

mål för tidsperioden. De flesta lärosäten hamnade inom ett spann på 10

procentenheter från sina respektive mål, där majoriteten rekryterade en

lägre andel jämfört med målet. En dryg tredjedel av de som hamnade

mer än 10 procentenheter från sitt mål hade rekryterat en lägre andel

kvinnor jämfört med målet, medan bara ett fåtal hade rekryterat fler.

När det gäller andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer per

forskningsområde höll sig andelen på en stabil nivå eller ökade något

mellan 2017 och 2018, för att i de flesta fall minska 2019. Det enda

forskningsämnesområde där andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer var högre 2019 jämfört med 2017, var medicin och

hälsovetenskap. För att studera utfallet per forskningsämnesområde för

specifika lärosäten, valde vi att närmare granska de nio lärosäten där

andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer ökade 2019 jämfört

med 2017. Ökningen av andelen kvinnor där skedde främst inom

forskningsämnesområden som redan har en relativt hög andel kvinnor

bland professorer, till exempel samhällsvetenskap samt medicin och

hälsovetenskap. Det här mönstret framträder även på en övergripande

nivå när man granskar hur andelen kvinnor bland anställda professorer

har förändrats inom respektive forskningsämnesområde under

tidsperioden.

Analysen visar att rekryteringsmålen för perioden 2017–2019 inte har

lett till någon förbättring vad gäller andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer. Andelen har minskat inom alla forskningsämnesområden

förutom medicin och hälsovetenskap. Denna utveckling i kombination

med att majoriteten av lärosätena inte nått upp till sina mål för perioden

motiverar fortsatta rekryteringsmål för professorer.

Av de professorer som rekryterades under perioden 2017–2019 var 17

procent externt rekryterade från ett annat lärosäte. Den absoluta

majoriteten av dem var rekryterade från universitet, oavsett om den

rekryterande parten var ett universitet, en högskola, en konstnärlig

högskola eller övriga enskilda utbildningsanordnare.


Inledning

År 2019 var 6 560 professorer anställda på Sveriges lärosäten. 1Av dessa

var 1 910 kvinnor, en andel på 29 procent. År 2008 var andelen kvinnor

19 procent, och har sedan dess stadigt ökat. Kvinnor är dock fortfarande

underrepresenterade inom anställningskategorin, och detta blir speciellt

tydligt om man jämför med könsfördelningen bland lektorer, där

andelen kvinnor år 2019 var 48 procent.

För att öka andelen kvinnor bland professorerna har regeringen satt som

mål att hälften av de nyrekryterade professorerna år 2030 ska vara

kvinnor. I syfte att uppnå detta har regeringen beslutat om

lärosätesspecifika rekryteringsmål som avser andelen kvinnor bland

nyrekryterade professorer på 33 lärosäten under perioden 2017–2019 (se

Tabell 1). Mål har beslutats för alla statliga lärosäten och dessutom för

de enskilda utbildningsanordnarna Chalmers tekniska högskola och

Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Målen har formulerats i enlighet med

förslag som presenterats i ett tidigare uppdrag som tilldelats

Högskoleverket.2 Av de lärosätesspecifika rekryteringsmålen framgår att

i dem inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte

adjungerade professorer.

Uppdraget i korthet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i sitt regleringsbrev fått i

uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av lärosätenas

rekryteringsmål för professorer under 2017–2019. Enligt uppdraget bör

uppföljningen ske i samband med den årliga insamlingen av statistik om

personal vid universitet och högskolor. I regleringsbrevet för UKÄ

framgår att utöver det sammantagna utfallet per lärosäte ska även

lärosätets utveckling per forskningsämnesområde redovisas.

Redovisningen ska även omfatta en analys av den externa rekryteringen

av professorer per lärosäte.

Utöver det som lyfts fram i den här rapporten presenteras data relaterat

till uppdragsformuleringen i en bifogad tabellbilaga som bör ses som en

stomme i uppföljningen.

1 Antal anställda individer. Denna uppgift skiljer sig något från uppgiften om heltidsekvivalenter, vilket är den enhet UKÄ brukar använda för presentation av personalstatistik i till exempel UKÄ:s

Årsrapport för universitet och högskolor. Detta frångås i denna rapportering eftersom syftet med

uppföljningen bäst uppfylls genom uppgifter om antal anställda individer. 2 Se Högskoleverkets rapport Rekryteringsmål för kvinnliga professorer – ett regeringsuppdrag

anno 2012 (12-2015-12).


Utfall per lärosäte under perioden

2017–2019 I Tabell 1 kan vi se det sammantagna utfallet per lärosäte för 2017–2019.

Inkluderade är alla nyrekryterade professorer vid lärosätena, inklusive

befordrade professorer och gästprofessorer, men exklusive adjungerade

professorer. Överlag har lärosätena inte lyckats med att uppnå sina

respektive mål för tidsperioden. Knappt 60 procent hamnade inom ett

spann på 10 procentenheter från målet, varav de flesta rekryterade en

andel som låg under det uppsatta målet. Drygt 35 procent av lärosätena

rekryterade en andel kvinnor som låg mer än 10 procentenheter under

målet, medan 6 procent hamnade mer än 10 procentenheter över. 3

Generellt sett klarade de konstnärliga högskolorna sig bäst i att nå upp

till rekryteringsmålen, men det är värt att ha i åtanke att de har tilldelats

ett spann som mål snarare än en specifik andel av de rekryterade. Likväl

hade samtliga undersökta konstnärliga högskolor, med undantag för

Kungl. Konsthögskolan, en andel kvinnor bland nyrekryterade

professorer 2017–2019 som låg inom eller över spannet för

rekryteringsmålet.

Bland universiteten hade Uppsala universitet, Linköpings universitet,

Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet

och Mittuniversitetet sämst utfall i relation till sina mål. Som mest avvek

andelen rekryterade kvinnor bland professorerna 2017– 2019 vid

Karolinska institutet, med 28 procentenheter under målet. Samtidigt hade

Karolinska institutet det högst satta målet, 60 procent.

Bland högskolorna hade Försvarshögskolan, Gymnastik- och

idrottshögskolan, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i

Skövde och Stiftelsen Högskolan i Jönköping sämst utfall i relation till

sina mål. Speciellt Gymnastik- och idrottshögskolan sticker ut, där

rekryteringsmålet var satt till 45 procent och ingen kvinna rekryterades

som professor under tidsperioden.

3 Handelshögskolan i Stockholm och Beckmans designhögskola hade inte tilldelats ett

rekryteringsmål och är därför uteslutna ur analysen.


Tabell 1. De lärosätesspecifika rekryteringsmålen för professorer för tidsperioden 2017–

2019 samt utfall, per lärosäte. Uppgifter för de specifika åren finns i Tabell 2.

Mål, andel kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017–2019

Antal nyrekryterade professorer 2017–2019

Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017–2019

Universitet

Uppsala universitet 48 % 157 36 %

Lunds universitet 46 % 149 46 %

Göteborgs universitet 53 % 190 44 %

Stockholms universitet

46 % 142 41 %

Umeå universitet 52 % 72 42 %

Linköpings universitet

46 % 91 31 %

Karolinska institutet 60 % 68 32 %

Kungl. Tekniska högskolan

32 % 82 27 %

Chalmers tekniska högskola

32 % 53 30 %

Luleå tekniska universitet

33 % 49 41 %

Sveriges lantbruksuniversitet

51 % 43 35 %

Karlstads universitet 46 % 34 41 %

Linnéuniversitetet 46 % 56 34 %

Örebro universitet 51 % 31 42 %

Mittuniversitetet 45 % 33 33 %

Malmö universitet 53 % 35 43 %

Högskolor

Blekinge tekniska högskola

33 % 8 25 %

Försvarshögskolan 45 % 6 33 %

Gymnastik- och idrottshögskolan

59 % 3 0 %

Högskolan i Borås 50 % 12 50 %

Högskolan Dalarna 47 % 15 33 %

Högskolan i Gävle 42 % 29 28 %

Högskolan i Halmstad

41 % 20 55 %

Högskolan Kristianstad

51 % 10 70 %

Högskolan i Skövde 43 % 25 32 %

Högskolan Väst 43 % 32 44 %

Mälardalens högskola

40 % 26 46 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping

48 % 38 34 %

Södertörns högskola 52 % 33 45 %

Konstnärliga högskolor


Mål, andel kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017–2019


Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017–2019

Konstfack 40 - 60 % 9 56 %

Kungl. Konsthögskolan

40 - 60 % 11 36 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

40 - 60 % 10 50 %

Stockholms konstnärliga högskola

40 - 60 % 12 67 %

Det kan vara värt att notera att antalet rekryteringar under den

undersökta tidsperioden skiljer sig mycket åt mellan lärosätena, från 190

professorer som mest till 3 som minst (se Tabell 1 i tabellbilagan). Det är

naturligtvis svårare att lyckas uppnå rekryteringsmålet om man bara

rekryterar ett fåtal professorer och fortfarande behöver ta hänsyn till de

kompetenskrav och den profil som är specificerade för anställningen.

Tittar man på de tio lärosäten som har rekryterat flest professorer under

tidsperioden, kan man konstatera att majoriteten av dem klarar sig

relativt väl med en andel kvinnor bland de nyrekryterade professorerna

inom 10 procentenheter från de uppsatta målen (se Figur 1). Karolinska

institutet, Uppsala universitet och Linköpings universitet rekryterade

under tidsperioden en andel kvinnor som låg mer än 10 procentenheter

under de uppsatta målen. Inget av de tio lärosätena rekryterade en större

andel kvinnor än sitt rekryteringsmål.


Figur 2. Rekryteringsmål jämfört med den faktiska andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer. Figuren visar de tio lärosäten med flest nyrekryterade professorer under

2017–2019.

Utfall och utveckling per

forskningsämnesområde och lärosäte

2017–2019 Nu går vi över till att titta på utfallet av rekryteringsmålen per

forskningsämnesområde. Eftersom uppdraget specificerar att

utvecklingen per forskningsämnesområde ska redovisas, presenterar vi

här uppgifter för alla tre åren under uppföljningsperioden. Vi inleder

med en övergripande redogörelse, för att sedan studera

forskningsämnesområdena på varje lärosäte.

När det gäller andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer per

forskningsområde under tidsperioden, ser vi att andelen håller sig på en

stabil nivå eller ökar något mellan 2017 och 2018, för att i de flesta fall

minska 2019 (se Figur 2). Det finns två forskningsämnesområden som

skiljer sig från det mönstret. För det första är det lantbruksvetenskap och

veterinärmedicin. Där ökade andelen kvinnor markant, från drygt 20

procent till över 60 procent 2017–2018, för att sedan minska kraftigt till

under 20 procent 2019. För det andra är det medicin och hälsovetenskap,

där andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna inte förändras

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

Rekryteringsmål Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer


så drastiskt, men där vi ser en stabil ökning under tidsperioden. Detta är

också det enda forskningsämnesområde där andelen kvinnor bland

nyrekryterade professorer var högre 2019 än 2017.

Figur 2. Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017, 2018 och 2019, per

forskningsämnesområde.

För att sätta andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer i ett

sammanhang, kan vi studera hur könsfördelningen ser ut bland anställda

professorer inom de olika forskningsämnesområdena. Värt att notera i

det sammanhanget är att inte något forskningsämnesområde har en andel

kvinnor bland de anställda professorerna som hamnar inom

jämställdhetsspannet 40–60 procent. Vissa forskningsämnesområden är

däremot mer jämställda än andra (se Figur 3). Ett år innan

rekryteringsmålen gavs som uppdrag till lärosätena, 2016, var

naturvetenskap och teknik de två forskningsämnesområden med lägst

andel kvinnor bland professorerna, med 18 respektive 16 procent. Inom

lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, medicin och hälsovetenskap

samt samhällsvetenskap var andelen kvinnor 29–32 procent. Högst var

andelen kvinnor inom humaniora och konst, där 38 procent av

professorerna var kvinnor 2016. Andelen kvinnor bland de anställda

professorerna har ökat inom samtliga områden under perioden.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

2017 2018 2019

Humaniora och konst

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin

Medicin och hälsovetenskap

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Teknik


Figur 3. Andel kvinnor bland anställda professorer 2012–2019, per

forskningsämnesområde.

Ökning av andel kvinnor bland nyrekryterade

professorer inom flera forskningsämnesområden

Nu går vi i stället över till att studera utfallet av de nyrekryterade

professorerna per forskningsämnesområde för specifika lärosäten. Tabell

2 visar andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer 2017, 2018 och

2019, per forskningsämnesområde och lärosäte. Bara bland nio lärosäten

har andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna ökat (på

totalnivå) 2019 jämfört med 2017 – Umeå universitet, Karolinska

institutet, Malmö universitet, Försvarshögskolan, Högskolan i Halmstad,

Stiftelsen högskolan i Jönköping, Södertörns högskola, Konstfack och

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Vi har valt att utgå från dem för att

ge en bild av hur andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer har

utvecklats inom de olika forskningsämnesområdena. En kort

sammanfattning presenteras här, medan Tabell 2 ger en mer komplett

bild. I tabellen redovisas de forskningsämnesområden där respektive

lärosäte har rekryterat professorer under tidsperioden.

Hur ser det då ut på dessa nio lärosäten? På Umeå universitet ökade

andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer inom medicin och

hälsovetenskap samt samhällsvetenskap, medan andelen minskade inom

humaniora och konst samt naturvetenskap. På Karolinska institutet sker

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

45 %

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Humaniora och konst



Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Teknik

Andel kvinnor bland anställda professorer, totalt


all verksamhet inom medicin och hälsovetenskap, och av naturliga skäl

skedde också ökningen av nyrekryterade kvinnor inom detta område. På

Malmö universitet skedde en ökning av andelen kvinnor bland

nyrekryterade professorer inom samtliga forskningsämnesområden där

det rekryterades professorer under tidsperioden. Speciellt märks detta

inom naturvetenskap där samtliga nyrekryterade professorer 2019 var

kvinnor. På Försvarshögskolan ökade andelen inom samhällsvetenskap,

medan ingen kvinna blev anställd som professor inom humaniora och

konst. På Högskolan i Halmstad ökade andelen inom medicin och

hälsovetenskap och samhällsvetenskap, men ingen kvinna rekryterades

som professor inom naturvetenskap under tidsperioden. På Stiftelsen

Högskolan i Jönköping ökade andelen nyrekryterade kvinnor bland

professorerna inom samhällsvetenskap och teknik. Inom det senare

rekryterades 60 procent kvinnor 2019 jämfört med inga alls 2017.

Intressant är också att samtliga professorer som rekryterades inom

medicin och hälsovetenskap under tidsperioden var kvinnor. På

Södertörns högskola ökade andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer inom humaniora och konst, naturvetenskap och

samhällsvetenskap. På de konstnärliga högskolorna Konstfack och

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm sker verksamheten huvudsakligen

inom humaniora och konst, och det var också inom det området som

andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer ökade.

Tabell 2. Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer, lärosätenas utveckling 2017–

2019, per forskningsämnesområde. Bara de forskningsämnesområden där lärosätena har

rekryterat professorer under tidsperioden redovisas. "-" = inga nyrekryteringar.

2017 2018 2019

Universitet

Uppsala universitet 38 % 38 % 33 %

Humaniora och konst 60 % 56 % 29 %

Medicin och hälsovetenskap 50 % 31 % 56 %

Naturvetenskap 38 % 28 % 23 %

Samhällsvetenskap 28 % 53 % 36 %

Teknik 0 % 17 % 17 %

Lunds universitet 55 % 43 % 41 %





Teknik 86 % 50 % 57 %

Göteborgs universitet 49 % 38 % 43 %





Teknik 50 % 0 % -


2017 2018 2019

Stockholms universitet 41 % 52 % 29 %




Umeå universitet 41 % 41 % 43 %





Teknik - 0 % 0 %

Uppgift saknas - - 100 %

Linköpings universitet 33 % 45 % 17 %

Humaniora och konst 0 % - 0 %




Teknik 43 % 33 % 0 %

Karolinska institutet 24 % 44 % 35 %


Kungl. Tekniska högskolan 29 % 30 % 23 %

Humaniora och konst - - 0 %




Teknik 22 % 37 % 29 %

Chalmers tekniska högskola 29 % 44 % 19 %

Medicin och hälsovetenskap - 100 % -



Teknik 33 % 45 % 25 %

Luleå tekniska universitet 58 % 30 % 30 %

Humaniora och konst - 50 % 0 %

Medicin och hälsovetenskap 100 % - -

Naturvetenskap 67 % 0 % -


Teknik 50 % 22 % 25 %

Sveriges lantbruksuniversitet 31 % 45 % 20 %


22 % 64 % 17 %



Teknik 100 % - -

Karlstads universitet 50 % 50 % 25 %

Humaniora och konst - 100 % 0 %

Medicin och hälsovetenskap 100 % - -



Teknik - 0 % -

Linnéuniversitetet 40 % 35 % 18 %


2017 2018 2019



- - -

Medicin och hälsovetenskap - - 100 %



Teknik 0 % 20 % 0 %

Örebro universitet 42 % - 42 %


Medicin och hälsovetenskap 50 % - 71 %

Naturvetenskap 33 % - 0 %

Samhällsvetenskap 50 % - 25 %

Mittuniversitetet 43 % 33 % 29 %


Naturvetenskap - 0 % 0 %


Teknik 0 % 60 % 33 %

Malmö universitet 31 % 0 % 67 %



Naturvetenskap 0 % - 100 %


Uppgift saknas 0 % - 0 %

Högskolor

Blekinge tekniska högskola 0 % 40 % 0 %


Teknik 0 % 25 % -

Försvarshögskolan 0 % - 50 %



Gymnastik- och idrottshögskolan - - 0 %

Medicin och hälsovetenskap - - 0 %

Samhällsvetenskap - - 0 %

Högskolan i Borås 25 % 71 % 0 %

Humaniora och konst 100 % - -



Teknik 0 % - -

Högskolan Dalarna 50 % 20 % 33 %

Humaniora och konst 100 % 0 % -

Medicin och hälsovetenskap - 100 % 100 %

Naturvetenskap - - 0 %


Teknik 0 % 0 % -

Högskolan i Gävle 25 % 31 % 25 %

Humaniora och konst 0 % 0 % -





2017 2018 2019

Teknik 0 % 0 % -

Högskolan i Halmstad 43 % 0 % 67 %

Medicin och hälsovetenskap 50 % - 67 %



Högskolan Kristianstad 100 % 100 % 40 %



Högskolan i Skövde 33 % 42 % 14 %





Teknik 0 % - -

Högskolan Väst 50 % 50 % 36 %




Teknik 0 % 100 % 0 %

Uppgift saknas - 0 % -

Mälardalens högskola 50 % 57 % 33 %


Medicin och hälsovetenskap 100 % 100 % -



Teknik 100 % 50 % 0 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping 15 % 57 % 55 %

Humaniora och konst - 0 % -




Teknik 0 % - 60 %

Uppgift saknas - - 0 %

Södertörns högskola 17 % 25 % 57 %





Konstfack 0 % 50 % 75 %


Samhällsvetenskap - 0 % -

Kungl. Konsthögskolan 33 % 50 % 33 %


Uppgift saknas - 50 % 33 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 33 % 67 % 50 %


Stockholms konstnärliga högskola 75 % 100 % 33 %



Utvärdering av rekryteringsmålens

effekt per forskningsämnesområde För en mer nyanserad bild av den eventuella effekt som de

lärosätesspecifika rekryteringsmålen hittills har fått, har vi valt jämföra

utfallet för tidsperioden med andelen kvinnor bland de anställda

professorerna per forskningsämnesområde. På det sättet kan man få en

bild av om rekryteringsmålen har haft någon effekt inom

forskningsämnesområden där könsfördelningen är speciellt skev, eller

om eventuella effekter syns inom forskningsområden med en redan

relativt hög andel kvinnor bland professorerna.

Ännu ingen större effekt på andelen kvinnor bland

anställda professorer

Tabell 2 i tabellbilagan innehåller utöver andelen kvinnor bland

nyrekryterade professorer 2017–2019, även andelen kvinnor bland

anställda professorer 2016–2019 per lärosäte och

forskningsämnesområde. Vi kommenterar tabellen kort här med

utgångspunkt i de nio lärosäten där andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer på totalnivå har ökat: Umeå universitet, Karolinska institutet,

Malmö universitet, Försvarshögskolan, Högskolan i Halmstad, Stiftelsen

högskolan i Jönköping, Södertörns högskola, Konstfack och Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm. Vi utgår från de nio lärosätena och

undersöker hur rekryteringsmålen eventuellt har påverkat andelen

kvinnor bland professorerna per forskningsämnesområde.4

Teknik

Inom teknik, ett av forskningsämnesområdena med lägst andel kvinnor

bland anställda professorer, hade bara två lärosäten rekryterat professorer

under tidsperioden – Umeå universitet och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping. På båda lärosätena minskade andelen kvinnor bland de

anställda professorerna inom forskningsämnesområdet 2016–2019. På

Umeå universitet speglas det i att inga kvinnor rekryterades som

professorer under tidsperioden, medan andelen kvinnor bland

nyrekryterade professorer faktiskt ökade på Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

Naturvetenskap

Inom naturvetenskap, ett annat forskningsämnesområde med låg andel

kvinnor bland professorerna, minskade generellt andelen kvinnor bland

de anställda professorerna 2019 jämfört med 2016 på de utvalda

lärosätena. Umeå universitet och Malmö universitet var undantag, och

där ökade andelen kvinnor bland professorer 2016 jämfört med 2019. På

4 Inget av de nio lärosätena som vi utgår från i det här avsnittet bedriver verksamhet inom

lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. Därför tas det forskningsämnesområdet inte upp här.


Umeå universitet var förändringen blygsam, från 24 procent till 25

procent, trots att andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer

faktiskt minskade inom just naturvetenskap under tidsperioden. På

Malmö universitet var ökningen mer drastisk, från 18 procent till 31

procent, vilket också speglas i en kraftigt ökad andel kvinnor bland

nyrekryterade professorer under tidsperioden.

På Södertörns högskola minskade andelen kvinnor bland professorer

inom naturvetenskap trots att andelen kvinnor bland nyrekryterade

professorer inom naturvetenskap ökade under tidsperioden. Högskolan i

Halmstad och Stiftelsen Högskolan i Jönköping rekryterade inte någon

kvinna som professor inom naturvetenskap under tidsperioden, och

andelen kvinnor bland anställda professorer minskade.

Samhällsvetenskap

Inom samhällsvetenskap ökade andelen kvinnor bland de anställda

professorerna på de flesta lärosätena. Undantag är Umeå universitet, där

andelen var densamma, och Konstfack, där andelen minskade. Bland alla

lärosätena som rekryterade professorer inom samhällsvetenskap ökade

andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna, med undantag för

Konstfack.


Inom medicin och hälsovetenskap ökade andelen kvinnor bland de

anställda professorerna på Umeå universitet, Karolinska institutet och

Stiftelsen Högskolan i Jönköping, medan andelen minskade på Malmö

universitet och Högskolan i Halmstad.

Andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna under

tidsperioden ökade på majoriteten av lärosätena. Undantag var Stiftelsen

Högskolan i Jönköping, där endast kvinnor rekryterades vid samtliga

tillfällen.

Humaniora och konst

Inom humaniora och konst ökade andelen kvinnor bland de anställda

professorerna på Södertörns högskola, Konstfack och Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm. På dessa tre lärosäten ökade också

andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna under

tidsperioden. Andelen kvinnor bland de anställda professorerna

minskade på Malmö universitet och Umeå universitet. På Malmö

universitet ökade andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer under

tidsperioden, medan den minskade på Umeå universitet. På

Försvarshögskolan och Stiftelsen Högskolan i Jönköping förändrades

inte andelen kvinnor bland de anställda professorerna inom humaniora

och konst.


Tabell 3. Andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer samt bland anställda

professorer 2017, 2018 och 2019, per forskningsämnesområde.

Nyrekryterade professorer, andel

kvinnor

Anställda professorer, andel

kvinnor

2017 2018 2019 2017 2018 2019

Humaniora och konst 48 % 51 % 40 % 38 % 39 % 39 %

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 22 % 64 % 14 % 30 % 32 % 33 %

Medicin och hälsovetenskap 38 % 46 % 49 % 32 % 34 % 35 %

Naturvetenskap 29 % 30 % 15 % 18 % 19 % 19 %

Samhällsvetenskap 47 % 47 % 44 % 34 % 35 % 37 %

Teknik 33 % 33 % 25 % 16 % 17 % 18 %

I Tabell 3 ser vi andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer jämfört

med andelen kvinnor bland anställda professorer för de olika

forskningsämnesområdena. Tabellen visar att rekryteringsmålen för

perioden 2017–2019 inte har lett till någon förbättring vad gäller andelen

kvinnor bland nyrekryterade professorer. Andelen har minskat inom alla

forskningsämnesområden förutom medicin och hälsovetenskap. Denna

utveckling i kombination med att majoriteten av lärosätena inte nått upp

till sina mål för perioden motiverar fortsatta rekryteringsmål för

professorer.

Samtidigt har andelen kvinnor bland anställda professorer ökat inom

samtliga forskningsämnesområden, även om denna utveckling går i

långsam takt. Detta tyder på att situationen är komplex och att det som

troligen krävs för att professorsgruppen ska bli mer jämställd är fortsatta

satsningar på nyrekryteringar i kombination med naturliga

pensionsavgångar.

Vidare kan vi konstatera att ökningen av andelen kvinnor bland anställda

professorer sker främst inom de forskningsämnesområden som redan har

en relativt sett högre andel kvinnor bland professorerna, främst inom

samhällhällsvetenskap, medan utveckling inom teknik och

naturvetenskap är mer blygsam. Den bilden bekräftas också till viss del

av det stickprov från lärosätena som presenterats ovan.


Externt rekryterade professorer Av de professorer som rekryterades under perioden 2017–2019 var 17

procent externt rekryterade från ett annat lärosäte. Av dessa var 42

procent kvinnor och 58 procent män. Detta var jämförbart med

könsfördelningen bland de professorer som antas vara internt

rekryterade, där 38 procent var kvinnor och 62 procent var män (se dock

diskussion kring statistiken för denna grupp nedan). I Tabell 4 redovisas

uppgifter om externt rekryterade professorer per lärosäte. De interna

riktlinjerna för befordran av lektorer till professorer kan antas påverka

andelen externt rekryterade professorer på lärosätesnivå, då lärosäten

använder sig av denna karriärväg i olika hög grad.

Tabell 4. Andel externt rekryterade professorer av de nyrekryterade professorerna 2017–

2019, samt hur stor andel av dessa som var kvinnor, per lärosäte.


Varav externt rekryterade

Totalt

Totalt Andel kvinnor

Universitet

Uppsala universitet 157 18 % 36 %

Lunds universitet 149 10 % 67 %

Göteborgs universitet 190 11 % 25 %

Stockholms universitet 142 13 % 47 %

Umeå universitet 72 14 % 60 %

Linköpings universitet 91 22 % 40 %

Karolinska institutet 68 9 % 17 %

Kungl. Tekniska högskolan 82 10 % 38 %

Chalmers tekniska högskola 53 9 % 60 %

Luleå tekniska universitet 49 16 % 38 %

Sveriges lantbruksuniversitet 43 21 % 22 %

Karlstads universitet 34 21 % 43 %

Linnéuniversitetet 56 34 % 42 %

Örebro universitet 31 42 % 31 %

Mittuniversitetet 33 27 % 44 %

Malmö universitet 35 29 % 30 %

Högskolor

Blekinge tekniska högskola 8 38 % 0 %

Försvarshögskolan 6 17 % 0 %


Gymnastik- och idrottshögskolan 3 33 % 0 %

Högskolan i Borås 12 25 % 67 %

Högskolan Dalarna 15 20 % 67 %

Högskolan i Gävle 29 24 % 43 %

Högskolan i Halmstad 20 45 % 56 %

Högskolan Kristianstad 10 40 % 75 %

Högskolan i Skövde 25 24 % 33 %

Högskolan Väst 32 34 % 55 %

Mälardalens högskola 26 27 % 57 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping 38 21 % 25 %

Södertörns högskola 33 9 % 33 %


Konstfack 9 22 % 100 %

Kungl. Konsthögskolan 11 9 % 0 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 10 10 % 0 %

Stockholms konstnärliga högskola 12 8 % 100 %

Figur 4 visar hur stor andel av de externt rekryterade professorerna som

tidigare hade haft en anställning på ett annat universitet, en högskola, en

konstnärlig högskola eller övrig enskild utbildningsanordnare. Det var

under den undersökta tidsperioden vanligt att rekrytera professorer från

universitet, och detta gällde för samtliga typer av lärosäten.

Däremot var det vid några högskolor en relativt jämn fördelning mellan

rekryteringar från universitet respektive högskolor. Man bör ha i åtanke

att det totala antalet externt rekryterade professorer är relativt litet vid de

flesta lärosäten, och därför bör man undvika alltför omfattande

tolkningar av resultatet. För kompletta uppgifter per lärosäte, se Tabell 3

i tabellbilagan.


Figur 4. Andel externt rekryterade professorer 2017–2019 som rekryterats från universitet,

högskolor, konstnärliga högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare, per lärosäte.

Här ska tilläggas att det kan antas finnas viss undertäckning i uppgifterna

vad gäller de externa rekryteringarna. Detta beror på att de individer som

inte funnits med i SCB:s register över högskolans personal året innan

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Försvarshögskolan

Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Högskolan i Skövde

Högskolan Väst

Högskolan i Halmstad

Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Blekinge tekniska högskola

Högskolan i Borås

Södertörns högskola

Göteborgs universitet

Malmö universitet

Umeå universitet

Högskolan i Gävle

Lunds universitet

Kungl. Tekniska högskolan

Högskolan Kristianstad

Mittuniversitetet

Linnéuniversitetet

Karolinska institutet

Linköpings universitet

Uppsala universitet

Karlstads universitet

Mälardalens högskola

Luleå tekniska universitet

Stockholms universitet

Örebro universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Chalmers tekniska högskola

Högskolan Dalarna

Gymnastik- och idrottshögskolan

Stockholms konstnärliga högskola

Kungl. Musikhögskolan i…

Universitet

Högskolor


Övriga enskilda utbildningsanordnare


uppföljningsåren, inte räknats med som externt rekryterade professorer. I

denna kategori finns de individer som varit föräldralediga eller

tjänstlediga året innan, men här ryms även internationella rekryteringar

och, kan antas, individer som kommer till högskolan från andra sektorer.

UKÄ har i nuläget ingen möjlighet att uppskatta hur stor andel av

individerna i denna kategori som varit just tjänstlediga och därmed inte

bör räknas som externt rekryterade. Myndigheten har dock gjort en

hemställan för att få samla in även dessa uppgifter. Det finns i nuläget

inte heller någon möjlighet att se vilka rekryteringar som är

internationella eller från övriga sektorer. Metodutvecklingsarbete pågår

inom dessa områden, men är ännu inte slutfört. Två statistiska analyser

har publicerats: Rörligheten mellan högskolan och andra sektorer störst

inom medicin och hälsovetenskap, statistisk analys 2020/1, UKÄ, samt

Internationella rekryteringar vanligast bland yngre forskare, statistisk

analys 2020/9, UKÄ.

Fakta om undersökningen

Statistiken om personal vid universitet och högskolor ingår i Sveriges

officiella statistik. Undersökningen är en totalundersökning som genomförs

varje år. Populationen består av personal som får lön/arvode under

mätmånaden oktober. Om man inte fått lön i oktober månad är man inte med

i personalregistret. Det innebär att om man är sjukskriven, föräldraledig eller

är tjänstledig av annan anledning på heltid, och därmed inte får lön den

månaden från lärosätet så är man inte med. Detta påverkar statistik som

gäller rörligheten mellan år som anställd.

För att följa utfallet av rekryteringsmålen har UKÄ utvecklat en ny variabel,

nyrekryterad professor, som avser professorer som ett givet år är nya som

professorer jämfört med året innan. En viss övertäckning förekommer i

statistiken om nyrekryterade professorer. Det beror på att professorer som

ingår i personalstatistiken 2017, men som var föräldralediga, sjuklediga eller

tjänstlediga av någon annan orsak 2016, ändå ingår i statistiken om

nyrekryterade professorer. I undersökningen inkluderas befordrade

professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer.

Data presenteras i form av antal anställda individer, eftersom syftet med

uppföljningen av rekryteringsmålen bäst uppfylls genom de uppgifterna. Det

skiljer sig något från uppgifter om heltidsekvivalenter som är den enhet UKÄ

brukar använda för att presentera personalstatistik i exempelvis

årsrapporten.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska

högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på

högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom

högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet.

uka.se

Documents

Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017 …...2020/06/04 · med att majoriteten av lärosätena inte nått upp till sina mål för perioden motiverar fortsatta rekryteringsmål