Utkik Fy/Ke 4-6 smakprov

SMAKPROV

Utkik

FyKeK E M I 4 – 6F Y S I K

Karin Andersson

Fysik och kemi ________________________________________ 8-176

Vad allting är uppbyggt av (ke) __________________________ 8-17

Partikelmodell. Atomer. Molekyler. Alkemi. Ämnens tre former. Fasövergångar.

Repetition & Sammanfattning ....................................................... 16-17

Luft- vad är det egentligen? (ke) ________________________ 18-25

Luft tar plats. Luft väger. Luft gör motstånd. Varm luft stiger. Hållbar utveckling.

Det livsviktiga vattnet (ke) _______________________________ 26-37

Vattenmolekylernas kretslopp. Ytspänning. Densitet. Vattenrening. Hållbar utveckling.


Magnetism- syns inte men känns (fy) __________________ 38-43

Hur fungerar magneter? Permanentmagneter. Elektromagneter.Repetition & Sammanfattning ....................................................... 42-43

Elektricitet- elektroner i rörelse (fy) _____________________ 44-57

Statisk elektricitet. Historia. Batteri. Elledningar. Olika kopplingar. El i vardagen.


Sortering efter egenskaper (ke) __________________________ 58-65

Indelning utifrån egenskaper. Löslighet. Brännbarhet. Surt eller basiskt.

Det löser sig (ke) __________________________________________ 66-69

Lösningar. Blandningar. Olika metoder att dela upp.


I städskåpet (ke) ___________________________________________ 70-73

Vanliga kemikalier runt omkring oss. Hur produkter påverkar oss och miljön. Hållbar utveckling.

Molekyler som möblerar om (ke) ________________________ 74-79

Kemiska reaktioner. Fotosyntes. Förbränning.


Från jord till bord och tillbaka (ke) ____________________ 80-87

Från råvara till produkt till avfall. Återvinning. Hållbar utveckling.

Matens kemi (ke) _________________________________________ 88-101

Vad innehåller maten? Näringsämnen och deras betydelse för hälsan. Matens hållbarhet förr och nu. Hållbar utveckling.

Repetition & Sammanfattning ...................................................... 98-101

Ljud- molekyler i rörelse (fy) __________________________ 102-105

Hur ljud uppstår och brer ut sig. Hur vi uppfattar ljud.

Ljus och skugga (fy) ____________________________________ 106-113

Ljuskällor. Ljus reflekteras. Hur ögat uppfattar ljus. Skuggor. Hur ljus absorberas.

Repetition & Sammanfattning ................................................... 112-113

Planera en undersökning. Genomföra och utvärdera undersökningar. Skriva en laborationsrapport. Tolka och granska information.

Ordförklaringar .................................................................................. 186

Register ...................................................................................... 187-189

Metoder och arbetssätt _______________________ 178-185

Hur blir väder till? (fy) _________________________________ 114-125

Olika väderfenomen. Hur vi kan observera väder.

Repetition & Sammanfattning .................................................... 124-125

Året runt i rymden (fy) ________________________________ 126-139

Solsystemet. Dag, natt, månader och år. Våra årstider. Människan i rymden och användning av satelliter.

Vad är klockan? (fy) ___________________________________ 140-145

Från solur till atomur. Tidmätning förr och nu.Repetition & Sammanfattning .................................................... 144-145

Kraft och rörelse (fy) ___________________________________ 146-159

Vad är kraft? Kraft har både riktning och styrka. Tyngdpunkt. Friktion. Kraft orsakar rörelse. El i vardagen.


Energi som aldrig försvinner (fy, ke) _________________ 160-173

Energi som aldrig försvinner. Energi i många former. Energiprincipen. Fossila bränslen. Förnybara bränslen. Hållbar utveckling.


LÄS OM . . .

• xxxxxxxxx xxxxxxx

• xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

• xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx


V I K T I G A O R D O C H B E G R E P P

xxxxxxxxxxx · xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx · xxxxxxxxx

LÄS OM . . .


• xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

• xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx



xxxxxxxxxxx ·· xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ·· xxxxxxxxx


atom · molekyl · kretslopp · grundämne modell · fast form · flytande form · gasform

fasövergång · stelning · smältning avdunstning · kondensering

LÄS OM . . .

• våra minsta byggstenar, atomer och molekyler

• de tre formerna alla ämnen kan finnas i

• när och hur ett ämne byter fas

Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med är uppbyggda av våra minsta byggstenar. Vi kallar dem för atomer. Atomer finns i allting som vi kan ta på, som väger någonting och som tar plats. Utan atomer skulle inte vår värld finnas till.

VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV8

Vad allting är uppbyggt av

9

AtomerAtomer är otroligt små. Punkten i slutet av den här meningen innehåller cirka 5 miljoner atomer. Vi kan inte se atomer utan hjälpmedel. Med hjälp av mikroskop som kan förstora bilden cirka 10 miljoner gånger kan vi endast se en suddig bild av dem. Om du lär dig om atomer och molekyler kommer du enklare att kunna förstå varför ämnen är olika och varför olika saker händer.

Det finns ungefär 100 olika sorters atomer. Beroende på hur de parar ihop sig med varandra kan de bilda olika ämnen. Ämnen som bara innehåller en sorts atomer kallas för grundämnen. Eftersom det finns cirka hundra stycken olika sorters atomer finns det också cirka hundra stycken olika grund-ämnen. Några vanliga grundämnen är järn och syre. Dessa ämnen kan bygga upp olika saker, till exempel en cykel eller en växt.

Ingenting försvinnerI kemin brukar man säga att atomerna som vi har på vår planet aldrig försvinner och att det heller aldrig skapas några nya. Vi har haft samma atomer på vår planet ända sedan jorden bildades. Atomerna byter plats med varandra och bildar på så sätt nya ämnen. Atomerna rör sig runt i olika krets-lopp. Atomerna som finns i din kropp kan en gång ha funnits i en dinosaurie.

Atomers uppbyggnadAtomer är uppbyggda av ännu mindre byggstenar. Atomer består av en atom kärna och elektroner. Elektronerna kretsar runt kärnan.

VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV

I atomkärnan finns protoner och neutroner.

Big Bang!Big Bang betyder den stora smällen. Forskare tror att Big Bang inträffade för ungefär 14 miljarder år sedan och att det var då vårt universum bildades. Den stora smällen gjorde så att en mängd atomer spreds för att sedan dra ihop sig och bilda universums planeter och stjärnor. Alla atomer som vi har på vår planet har vi haft sedan Big Bang inträffade.

Atomer är nästan som legobitar, det finns olika sorter och beroende på hur du bygger ihop dem kan de bilda olika ämnen.

MolekylerFlera atomer bildar tillsammans en molekyl. Molekyler kan vara väldigt enkla och bara bestå av ett par atomer. Andra molekyler kan vara betydligt större och bestå av flera miljoner atomer. Nästan alla atomer sitter ihop med andra i olika molekyler. Exempel på några enkla mole kyler är koldioxidmole-kylen, vatten molekylen och syremolekylen.

Molekyler som består av olika sorters atomer kallas för kemiska föreningar. Exempel på kemiska föreningar är vatten och socker.

Atomer och molekyler kallas också för materia. Allting som väger någonting är materia och allting som väger någonting är uppbyggt av atomer och molekyler.

ModellerNär vi vill lära oss mer om hur vår värld fungerar så studerar vi atomerna, deras rörelser och hur de byter plats med varandra. Eftersom att vi inte kan se atomer och mole kyler finns det modeller som hjälper oss att tänka och förklara. Modellerna är klot formade och har olika färg. Modellen av en syreatom är röd och modellen av en väteatom är vit. Bara de vanligaste atomerna har en speciell färg till sin modell. Atom- och molekylmodeller ser likadana ut i hela världen för att forskare från olika länder lätt ska kunna förstå varandra. Det är viktigt att komma ihåg att atomerna och molekylerna i verkligheten inte alls ser ut som sina modeller.

10 VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV

En modell av en koldioxidmolekyl.

Modeller av några vanliga atomer.

järn

klor

svavel

kväve

syre vätekol

Atomens historiaDe stora tänkarna har länge funderat på vad allting är uppbyggt av. För 2 500 år sedan trodde de flesta vetenskapsmän och filosofer att alla ämnen var en blandning av de fyra elementen: jord, luft, eld och vatten. Men den grekiska filosofen Demokritos trodde något annat. Han trodde att allting var uppbyggt av mycket små byggstenar som inte gick att dela. Ordet atom betyder just odelbar på grekiska. Idag vet vi att atomer faktiskt går att dela. Den vetskapen gör att vi enklare kan förstå varför olika saker händer.

Det kemiska symbolspråketDet finns inte bara olika modeller av atomer utan atomerna har också olika namn. Med hjälp av atomernas namn kan vi skriva hur många och vilken sorts atomer som ingår i olika molekyler.

I en syremolekyl finns det två syreatomer. Det kemiska tecknet för syre är O. Eftersom att det finns två syreatomer i syremolekylen skriver vi O2. Molekylens namn blir då O2. Om det finns fler syremolekyler, till exempel 10 stycken, skriver vi det som 10 O2.

I en vattenmolekyl finns en syreatom och två väteatomer. Det kemiska tecknet för syre är O och för väte H. Eftersom att det finns två stycken väteatomer i vattenmole-kylen skriver vi H2. Hela molekylens namn blir då H20. Om det finns fler vatten-molekyler, till exempel 10 stycken, skriver vi det som 10 H2O.

AlkemiGuld är en värdefull metall. Guld är ett grundämne som består av guldatomer. Innan vi människor visste att allting var uppbyggt av atomer och molekyler fanns det de som trodde att de själva kunde blanda till grundämnet guld. Dessa kallades för alkemister. Alkemister fanns i ungefär 2000 år och de trodde att allting som fanns runtomkring oss var en blandning av de fyra elementen. Alkemis-ter trodde också på magi och astrologi.

På 1700-talet ifrågasatte forskare alkemisternas idéer. De nya forskarna kallade sig för kemister. Trots att alkemisterna hade fel om mycket gjorde de flera viktiga upptäcker. De upptäckte till exempel starka syror och de utvecklade olika metoder för att dela på lösningar och blandningar.

11VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV

D ISKUTERA

Vilka olika saker kan ni komma på som är gjorda av koppar, järn och aluminium?

Vad är syre?

Varför är guld en värdefull metall? Alkemisterna försökte tillverka guld.

12

Is, vatten och vattenånga är samma ämne. Skillnaden mellan is, vatten och vattenånga beror på hur mycket vattenmolekylerna rör sig. Detta gör att ett ämne finns i en viss form. De allra flesta ämnen kan finnas i tre olika former. De tre formerna heter fast, flytande och gas. Andra exempel på ämnen som kan finnas i både fast och flytande form är choklad och stearin.

Delar av stearin kan också finnas i gasform. Även luften är full med ämnen i gasform, precis som i en ballong som du har blåst upp.

Vi ska nu gå igenom de tre olika formerna och förklara vad som avgör i vilken form ett ämne finns. Du ska även få lära dig namnen på de olika fasövergångarna, när ett ämne går från en form till en annan.


Is, vatten och vattenånga. Ett ämne — tre former

DISKUTERA

Vilka fler ämnen kan du komma på som finns i två olika former?

Här ser du ämnet vatten i tre olika former. I fast form som is, i flytande form som vatten och i gasform som moln.

13

De tre formernaAtomer och molekyler rör sig hela tiden. Det som avgör hur mycket de rör sig är temperaturen, hur varmt eller kallt det är runtomkring molekylerna. När det är varmt har molekylerna högre energi och rör sig därför mycket. När det är kallt har de lägre energi och rör sig då mindre. Vilken form ett ämne är i beror på hur mycket molekylerna rör sig, alltså vilken temperatur det är.

De tre formerna som ämnen kan finnas i är fast, flytande och gas.

När ett ämne finns i fast form ligger molekylerna tätt intill varandra. De sitter kvar på sin plats, men knuffar lite mot varandra. Ett ämne som är i fast form är hårt. Is är exempelvis i fast form.

När ett ämne är i fast form är det kallare runtomkring ämnet jämfört med när ämnet är i flytande form eller i gasform.

Vatten är ett ämne i flytande form. När ett ämne är i flytande form rör sig mole-kylerna och byter plats med varandra. Molekylerna håller ihop och de stannar nära varandra. Eftersom molekylerna rör sig kan du sjunka ner i ett bad. Vatten-molekylerna flyttar då på sig.

När det blir varmare och molekylerna får mer energi rör de sig mer och mer. När ett ämne är i gasform sitter inte molekylerna längre ihop, utan de rör sig snabbt runt, en och en. Molekylerna krockar då med varandra och tar stor plats.


D ISKUTERA

Det är svårt att se ett ämne i gasform. Varför?

Beroende på om ett ämne är i fast form, flytande form eller i gasform rör sig molekylerna olika snabbt och är olika nära varandra.

14

Fast blir flytande — smältningFör att is ska börja smälta behöver det vara varmare än 0° C. Detta kallas för isens smältpunkt. När is blir varmare börjar molekyler röra sig allt mer. Då tar sig de molekylerna som har högst fart loss från sin plats och börjar röra sig runt de andra. Ju varmare det blir, desto fler molekyler kommer börja röra sig runt de andra. När alla vattenmolekyler har lämnat sin plats har isen smält till vatten.

När ett ämne övergår från fast form till flytande form kallas det för smältning.

Flytande blir till fast — stelningNär vatten blir till is blir vattenmolekylernas rörelser mindre och mindre för att till slut bara vibrera medan de ligger kvar på sina platser. Vattenmolekylerna fastnar i varandra och stannar på så sätt. Vatten blir till is vid 0° C. Det kallas för vattnets fryspunkt.

När ett ämne övergår från flytande form till fast form kallas det för stelning.


Tar du ut ett isfack från frysen kan du se att isbitarna smälter.

När sjöar fryser till is stelnar vattnet.

15

Flytande blir till gas — avdunstningI vatten rör sig vattenmolekylerna hela tiden. Om temperaturen stiger kommer vatten molekylerna att börja röra sig så mycket att de en efter en lossnar från sina grannar. Vattenmolekylerna som “lossnat” rör sig sedan en och en runt i luften. Vid 100° C kommer alla vattenmolekyler till slut att få upp en sådan fart att alla lossnar. Det är då vatten kokar och övergår till gasform.

Samma sak händer med vattenpölar. Fler och fler vattenmolekyler lossnar från vattnet och tar sig upp i luften. Ju varmare det är, desto fortare går det.

När ett ämne övergår från flytande form till gasform kallas det för avdunstning.

Gas blir till flytande — kondenseringNär vattenånga kyls ner övergår den till vatten i flytande form. Vattenmolekylerna börjar röra sig långsammare och parar ihop sig med varandra för att bilda små vatten-droppar. Du kan se det när det är kallt ute och vattnet i luften du andas ut blir till imma. Du kan också se det när du andas ut varm luft mot en kall ruta.

Du kan se kondens på en kall läskburk en varm sommardag. Vattenmolekylerna i luften krockar med burken och kylan gör att de drar ihop sig och bildar vattendroppar, kondens.

När ett ämne går från gasform till flytande form kallas det för kondensering.


D ISKUTERA

Varför ”försvinner” vattenpölar snabbare på sommaren? Vart tar vattnet vägen?

Vilka fler exempel på kondensering kan du komma på?

FAST FLYTANDE GAS

smälter

fryser/stelnar

kokar/avdunstar

kondenserar

Repetition

1. Vad är en atom?

2. Vad är en molekyl?

3. Hur ser modellen för en syreatom ut?

4. Vad är det för skillnad mellan formerna, fast, flytande och gas?

5. Vad händer med vattenmolekylerna när vatten stelnar?

6. Vad händer med vattenmolekylerna när is smälter?

7. Vilka av bilderna här nedanför visar avdunstning, kondensering, stelning och smältning?

VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV 16

Rita och förklara En kastrull med vatten kokar. När du tar av locket är insidan av locket fullt med små vattendroppar. Rita och förklara vad som händer med vattnet i kastrullen.

ORDKUNSKAP

Förklara orden för en kamrat.

atom molekyl grundämne gas flytande

fast avdunstning kondensering stelning smältning

Sammanfattning

17VAD ALLTING ÄR UPPBYGGT AV

Allting är uppbyggt av atomer. Du kan hitta atomer i allting som vi kan ta på, som väger något och som tar plats. Atomer är otroligt små.

Det finns ungefär 100 olika sorters atomer. Beroende på hur de parar ihop sig med varandra kan de bilda olika ämnen. Ämnen som bara innehåller en sorts atomer kallas för grundämnen. Järn och syre är exempel på grundämne. Ämnen som innehåller olika sorters atomer kallas för kemiska föreningar. Vatten är en kemisk förening.

Atomerna består av en atomkärna och elektroner. I kärnan finns protoner och neutroner. Runt kärnan kretsar elektroner.

Flera atomer tillsammans bildar en molekyl. Molekyler kan vara väldigt enkla och bara bestå av ett par atomer. Andra molekyler kan vara betydligt större och bestå av flera miljoner atomer.

Atomer och molekyler kallas också för materia.

Ämnen kan finnas i de tre formerna fast, flytande och gas.

Vatten är i flytande form, och is i fast form. Vattenånga är vatten i gasform.

• När ett ämne övergår från fast form till flytande form kallas det för smältning.

• När ett ämne övergår från flytande form till fast form kallas det för stelning.

• När ett ämne går från flytande form till gasform kallas det för avdunstning.

• När ett ämne går från gasform till flytande form kallas det för kondensering

• Allting är uppbyggt av atomer.

• Ämnen som bara innehåller en sorts atomer kallas för grundämnen.

• Ämnen som innehåller olika sorters atomer kallas för kemiska föreningar.

• Flera atomer tillsammans bildar en molekyl.

• Ämnen kan finnas i de tre formerna fast, flytande och gas.

FAST FLYTANDE GAS

smälter

fryser/stelnar

kokar/avdunstar

kondenserar

38

Magneter finns överallt omkring oss. Du har säkert känt hur de kan dra föremål till sig, men hur fungerar en magnet egentligen? I detta kapitel kommer du få svar på hur magneter och kompasser fungerar, vad ett magnetfält är och vilka föremål som dras till magneter. Du kommer också lära dig om hur du själv kan göra en magnet och hur du kan förstöra magnetism. Titta på bilden här nedanför, den är full av föremål med magneter i. Vilka hittar du?

MAGNETISM – SYNS INTE MEN KÄNNS

Magnetism – syns inte men känns

LÄS OM . . .

• hur magneter och kompasser fungerar

• hur du kan skapa magneter

• permanenta magneter och elektromagneter


permanentmagnet · elektromagnet magnetit · magnetisk nordpol och sydpol

attraherar · repellerar

39

Hur upptäcktes magnetismen?Det sägs att det var en fåraherde i Grekland som upptäckte magnetismen. Fåraherden hade en käpp med ett handtag av järn och enligt historien kände han hur käppen drogs mot ett berg. Berget innehöll det magnetiska mineralet magnetit. Magnetit drar till sig järn. Platsen heter Magnesia och det är därifrån namnet magnetism kommer. I Sverige kan du hitta magnetit eller svartmalm, som det också kallas, i bland annat gruvor i Kiruna.

En bit magnetit är en naturlig magnet. De flesta magneter vi använder är konstgjorda.

Hur fungerar magneter?Magnetism är som en osynlig kraft som drar till sig föremål av järn och nickel. Det som orsakar magnetism, är hur elektronerna i atomerna, som finns i magneten rör sig.

Om elektronernas rörelser runt atomkärnan går åt samma håll bildas magnetism. Rör sig elektronerna åt många olika håll bildas ingen magnetism. Vi kan säga att alla magneter består av en massa små magneter eftersom varje atom är som en magnet.

Du kan själv skapa en magnet genom att dra en magnet flera gånger åt samma håll över exempelvis en sax. Då kommer elektronerna i saxens atomer att röra sig åt samma håll och magnetism uppstår.

Vi kan även förstöra magnetism. Slår du något mot saxen som du har gjort magnetisk så kommer elektronerna återigen att röra sig huller om buller och magnetismen för svinner. Om du på samma sätt har tappat ett magnetiskt föremål flera gånger, eller slagit något mot det, så kommer magnetismen så småningom att bli svagare.


Magnetit drar till sig föremål som innehåller järn.

DISKUTERA

En del hävdar att fåraherden som upptäckte magnetit bodde i Turkiet. Hur kan det ha blivit så tror ni? Kan vi egentligen veta vem som upptäckt vad?

40

Nordpol och sydpolDu har säkert sett magneter som är målade vita och röda. Det är de för att visa att magneter har två olika poler, en sydpol och en nordpol. Självklart fungerar en magnet som inte är vit och röd på samma sätt. Polerna heter nordpol och sydpol för att magneters nordpol drar sig mot jordens nordpol och magneters sydpol drar sig mot jordens sydpol. Du kan inte dela på en magnet för att få en med bara sydpol eller en med bara nordpol. Delar du på en magnet bildas istället två nya mindre magneter med en nord- och en sydpol.

MagnetfältRunt magneter finns magnetfält. Det är magnetfältet som kan dra föremål till sig. Om du häller små järnbitar över en magnet kan du se hur magnetfältet brer ut sig.

Du kan känna av magnetfälten om du håller två magneters nord- eller sydpoler mot varandra. Magneterna stöter då ifrån varandra. Håller du en magnets sydpol mot en annan magnets nordpol kommer magneterna att dras till varandra.

När magneterna dras till varandra kallar vi det för att de attraherar varandra.

När de stöts ifrån varandra säger vi att de repellerar varandra.

Eftersom magneter har ett magnetfält kan du känna av magnetismen trots att föremål inte rör vid varandra. Magnetismen verkar på avstånd. Om du till exempel håller en magnet under ett bord, kan du flytta en magnet som ligger på ovansidan av bordet.


S N

DISKUTERA

Varför heter magnetens poler, nordpol och sydpol?

När har du känt av magnetfält?

Har du någon gång känt av att magneter dras ihop eller stöts ifrån varandra? När då?

41

Permanentmagneter och elektromagneterMagneter som alltid är magnetiska kallas för permanentmagneter. Det finns en annan sorts magneter som kallas för elektromag-neter. De behöver elektrisk ström för att bli magnetiska. Du kan själv göra en elektro-magnet genom att linda en strömkabel runt en spik och sedan koppla strömkabeln till ett batteri. Du kan till exempel använda din elektromagnet till att plocka upp gem.

Elektromagneter kan göras väldigt starka. Det är den vanligaste sortens magnet som vi använder dagligen. Elektromagneter finns i många olika elektriska apparater. När vattnet fylls på i en tvätt- eller diskmaskin öppnas och stängs ventilen, "kranen", inuti maskinen av elektromagneter.

Jorden är magnetisk!Den kanske mest kända magneten är kompassen. Nålen i en kompass är helt enkelt en liten magnet som ställer in sig mot Nordpolen på jordklotet. Inuti jord-klotet finns flytande metall som på grund av jord rotationen skapar det magnetfält som drar kompassnålen till sig. Nu måste vi skilja på den geografiska polen och den magnetiska polen. Oftast menar vi den geografiska polen när vi säger Nord- eller Sydpolen.

Jordens magnetfält drar alltså kompass-nålens nordpol mot den geografiska nord-polen. Nu vet du att magneters olika poler dras mot varandra och tack vare detta kan vi lista ut att jordens magnetpol i norr faktiskt är en sydpol. Jordens magnetiska sydpol attraherar, drar till sig, kompass-nålens nordpol. Alltså är jordens geografiska nordpol jordens magnetiska sydpol. På samma sätt är jordens geografiska sydpol dess magnetiska nordpol. Sydpolen på kompass nålen drar därför ditåt.


Kompassnålen är en liten magnet. Kompassnålens röda del pekar alltid åt norr.

Jordens geografiska nordpol är också jordens magnetiska sydpol. Därför drar kompassnålens röda sida åt norr.

Repetition

1. Vad händer om du sätter två magneters lika poler mot varandra? Vad händer om du sätter två magneternas olika poler mot varandra?

2. Rita en magnet. Rita sedan in dess magnetfält.

3. Förklara hur en kompass fungerar. Ta hjälp av begreppen i rutan.

4. Vad är det för skillnad mellan en permanentmagnet och en elektromagnet?

5. Vad innehåller saker som magneter drar till sig?

6. Vilka av sakerna här nedanför skulle fastna på en magnet?

7. a) Rita två magneter med nord- och sydände som visar hur de attraherar varandra b) Rita två magneter med nord- och sydände som visar hur de repellerar varandra c) Varför är vissa magneter målade röd-vita?

ORDKUNSKAP

Förklara orden för en kamrat.

magnetisk sydpol nordpol attrahera

repellera permanentmagnet elektromagnet magnetfält kompass

MAGNETISM – SYNS INTE MEN KÄNNS 42

magnetisk nordpolmagnetisk sydpolgeografisk nordpolgeografisk sydpolattraherarkompassnåljorden

Undersök! Planera en undersökning som visar på hur stort avstånd magneter kan påverka varandra.

• Planera undersökningen. • Skriv ner hur den ska genomföras.• Genomför den och dokumentera resultatet. • Utvärdera din undersökning: Gick det att genomföra den som du hade tänkt? Fick du några nya frågor du skulle vilja undersöka?

Sammanfattning

På vissa ställen finns det i berggrunden ett mineral som heter magnetit. Magnetit drar till sig järn.

Magnetism är som en osynlig kraft som drar till sig föremål av järn och nickel. Det som orsakar magnetism, är hur elektronerna i atomerna, som finns i magneten rör sig.

Magneterna har en nordpol och en sydpol. Nordpolen är röd och sydpolen vit. Polerna heter nordpol och sydpol för att magneters nordpol drar sig mot jordens nordpol och magneters sydpol drar sig mot jordens sydpol.

Runt magneter finns magnetfält.

När magneterna dras till varandra kallar vi det för att de attraherar varandra. När de stöts ifrån varandra säger vi att de repellerar varandra.

Magneter som alltid är magnetiska kallas för permanentmagneter. Det finns en annan sorts magneter som kallas för elektro-magneter. De behöver elektrisk ström för att bli magnetiska.

Den mest kända magneten är nog kompassen. Nålen i en kompass är en liten magnet som ställer in sig mot Nordpolen på jordklotet. Jordens magnetfält drar kompassnålens nordpol mot jordens magnetiska sydpol. Alltså är jordens geografiska nordpol jordens magnetiska sydpol. På samma sätt är jordens geografiska sydpol dess magnetiska nordpol.

• Magneter har en nordpol och en sydpol.

• När magneterna dras till varandra kallar vi det för att de attraherar varandra.

• När magneter stöts ifrån varandra säger vi att de repellerar varandra.

• Det finns permanentmagneter och elektromagneter.

• Kompassen är en känd magnet.

43MAGNETISM – SYNS INTE MEN KÄNNS

174 METODER OCH ARBETSSÄTT

Metoder och arbetssätt

För att få svar på dina frågor i naturvetenskap kan du göra undersökningar och använda dig av oli-ka källor. Det är viktigt att naturvetenskapliga undersökningar är tillförlitliga, att vi kan lita på resultatet. Om en annan forskare testar att göra samma undersökning ska den fors-karen få samma resultat. Därför behöver du dokumenterar dina undersökningar noga. Då kan någon annan läsa, förstå och göra exakt likadant.

När du använder dig av olika källor är det viktigt att kunna bestämma vilka som är tillförlitliga. Genom att använda dina kunskaper kan du tolka och granska informationen för att skapa egna framställningar, texter och bilder.

För att få svar på dina frågor i naturvetenskap kan -

är det viktigt

LÄS OM . . .

• hur du planerar, utför och utvärderar en undersökning

• hur du kan dokumentera enkla undersökningar

• hur du kan tolka och granska information


hypotes · dokumentera · tabell resultat · diskutera · tolka

värdera

175

Planera en undersökningNär du planerar undersökningar är det viktigt att tänka på att:

METODER OCH ARBETSSÄTT

1. Formulera en fråga som du kan svara på med en undersökning Du kan inte svara på frågan om varför himlen är blå genom att göra en under-

sökning. Däremot kan du med en undersökning svara på frågan om socker löser upp sig snabbare i varmt vatten än i kallt vatten.

2. Undersök bara en sak i taget.När du vill undersöka om socker löser upp sig snabbare i varmt vatten måste du vara noga med att alla andra faktorer är lika. Du behöver två likadana glas eller bägare. Du behöver mäta så att det är lika mycket vatten i dem. Du ska hälla i lika mycket socker i glasen. Om du har bestämt dig för att röra runt ska du göra det lika länge. Du ska alltså bara variera temperaturen på vattnet. Ska du jämföra just kallt och varmt vatten är det viktigt att vattnet är varmt och kallt. Du kan till exempel koka upp det varma vattnet och kyla det som ska vara kallt med isbitar.

3. Använd dig av en jämförelse Vill du undersöka om socker löser sig snabbare i varmt vatten kan du inte bara testa i varmt vatten. Du måste också lösa socker i kallt eller ljummet vatten så att du har något att jämföra med.

4. Planera hur du ska mäta samt redovisa ditt resultat För att du ska kunna observera ett resultat är det viktigt att du i förväg bestämt vad du ska titta på. Därför behöver du planera hur du ska mäta ditt resultat. Om du ska jämföra hur snabbt socker löser sig i varmt och kallt vatten kan du mäta tiden tills sockret löst upp sig helt. Sockret har löst upp sig helt när du inte längre kan se det i vattnet. Det är också viktigt att du bestämmer hur ofta och vid vilken tid du ska mäta ditt resultat. Nästa steg är att bestämma hur du ska redovisa ditt resultat. En tabell kan passa bra om du ska mäta, väga eller liknande. Ska du undersöka hur molnen ser ut kan det passa bra att fotografera eller måla. Redovisningen kan alltså se ut på olika sätt. Välj det sätt som passar din undersökning.

5. Utvärdera en undersökning När du är klar med din undersökning är det viktigt att du utvärderar den. Kanske måste du planera en ny undersökning för att få fram ett resultat, något kan ha gått fel, eller så har du fått nya frågor under tiden. Forskare får ofta göra om sina undersökningar under tiden. Det kan ta lång tid att utforma en bra undersökning. När du utvärderar dina undersökningar kan du lära dig om vad du kan tänka på till nästa gång du ska planera och genomföra en undersökning.

176 METODER OCH ARBETSSÄTT

UPPGIFTER

1. FORMULERA FRÅGOR Vilken eller vilka av de här tre frågorna kan du svara på med hjälp av en

undersökning?

a) Vad är bäst för miljön – vattenkraft eller vindkraft?

b) Lyser en lampa starkare om den är kopplad till två batterier än om den är kopplade till ett batteri?

c) Hörs ljud genom vatten?

2. PLANERA EN UNDERSÖKNING Tuva säger att batterier håller längre om de seriekopplas.

Amir säger att det inte spelar någon roll om de kopplas i serie eller parallellt. Planera en undersökning som visar vad som stämmer.

• För att jämföra om batterier håller längre om de seriekopplas eller parallellkopplas gör jag så här:

• Skriv ner allt som är viktigt att tänka på för att undersökningen ska bli tillförlitlig.

3. UTVÄRDERA EN UNDERSÖKNING Några elever ville undersöka om ketchup och citronsaft löser sig i vatten.

De tog fram två glas med lika mycket vatten i. Vattnet hade samma temperatur. De hällde i ungefär 1 deciliter citronsaft i det ena vattenglaset och ungefär 1 matsked ketchup i det andra. De rörde runt med en sked i vattenglaset de hällt ketchup i. För att kunna redovisa sitt resultat tog de ett kort på de två glasen.

4. FORMULERA FRÅGOR Ali, Lukas och Nadja har fått i uppgift att genomföra en undersökning.

De ska observera vädret varje timme mellan klockan åtta på morgonen och två på dagen. De har formulerat frågan: Vad är temperaturen klockan 8:00?

Hjälp dem att formulera tre frågor till.

Detta är inte en tillförlitlig undersökning. Vad gjorde eleverna för fel?

177METODER OCH ARBETSSÄTT

UPPGIFTER

5. UTVÄRDERA EN UNDERSÖKNING Isabel, Hodan och Adrian har genomfört en undersökning om hur

snabbt vatten avdunstar. Du kan se deras resultat i tabellen. De har fått olika resultat och kan därför inte svara på frågan. Vad kan deras skillnader i resultat bero på? Vad kan de förändra för att det ska bli en tillförlitlig undersökning?

6. PLANERA EN UNDERSÖKNING Oliver och Senait vill undersöka hur mycket större plats is tar jämfört med vatten.

De tänker sig att de ska hälla upp vatten i två burkar och markera var vattennivån är. Den ena burken ska de ställa i frysen. När vattnet stelnat ska de mäta hur långt ovanför strecket isen hamnade. De funderar på vad det är som behöver vara lika för att resultatet ska bli tillförlitligt. Hjälp dem komma på saker som ska vara lika.

7. UTVÄRDERA EN UNDERSÖKNING Två elever genomförde en undersökning för att jämföra om salt

eller socker löser sig snabbast i varmt vatten. Båda två testade att lösa salt och socker i varmt vatten. Deras resultat kan du se här:

När de var klara upptäckte de att de hade fått väldigt olika resultat. Vad kan skillnaderna i deras resultat bero på?Hur skulle de kunna göra istället?

8. FORMULERA FRÅGOR Formulera tre egna frågor som handlar om magneter och magnetism. Du ska kunna ta reda på svaren på frågan med hjälp av en undersökning.

Elev A Elev B

Socker i 45° C varmt vatten.

Salt i 45° C varmt vatten.

Socker i 45° C varmt vatten.

Salt i 45° C varmt vatten.

Sockret löste upp sig efter 20 s.

Saltet löste upp sig efter 25s.

Sockret löste inte upp sig, det blev en mättad lösning.

Saltet löste upp sig på 1min.

Isabel Hodan Adrian

DAG 1 3 dl vatten 3 dl vatten 3 dl vatten

DAG 2 2,5 dl vatten 2,7 dl vatten 3 dl vatten

DAG 3 2 dl vatten 2,2 dl vatten 2,7 dl vatten

Gleerups Utbildning ABBox 367, 201 23 MalmöKundservice tfn 040-20 98 10Kundservice fax 040-12 71 05e-post [email protected]

Utkik Fysik Kemi 4-6© 2015 Karin Andersson och Gleerups Utbildning ABGleerups grundat 1826

Projektledare Maud EjenstamRedaktör Marie DelshammarBildredaktör Katarina WeströmFormgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningenISBN 978-91-4068936-8

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress WikingTryck AB, Malmö 2015Tryck WikingTryck AB, Malmö 2015

Bildförteckning

Omslag SPL/IBL Bildbyrå

8 Compassionate Eye Foundation/Jetta Productions/Getty Images

9 Dan Kosmayer/Mostphotos

11ö Matjaz Boncina/iStock

11n David Teniers An alchemist’s workshop/Getty Images

12 Patrick J Endres /AlaskaPhotoGraphics/Getty Images

14 Patricia Hofmeester/Mostphotos

15 iStockphoto

16-2 Lisa Valder/iStock

39 Joel Arem/Getty Images

41v Heraco AB

41h iStock

46 Rickard Ax, Riksbanken, iStock

174 Hero Images/Getty Images

Illustrationer Agnes Danielsson, Jonny Hallberg,

Anders Lagerdahl och Carina Ståhlberg

Beställ den riktiga bokenVid beställning av boken angeISBN 978-91-40-68936-8

400913 Denna bok får ej säljas

Det finns mer att upptäckaDet här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet innan köp. Till de flesta av våra tryckta böcker finns det en kompletterande webbtjänst. En stor del av vårt sortiment finns också som interaktiva böcker. Alla våra digitala lärverktyg kan du prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se.

Magnetism – syns inte men känns Utkik Fysik och Kemi är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussions-uppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förbered ande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i fysik- och kemiundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sättUtkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 4-6, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

Documents

Utkik Fy/Ke 4-6 smakprov