Arvet av den svenska skogen

– Vad förklarar graden av

generationsskiftesplanering?

Författare: Johan Gustafsson 891117

Civilekonomprogrammet

Melker Nilsson 870912

Civilekonomprogrammet

Handledare:

Andreas Jansson

Examinator:

Sven-Olof Yrjö Collin

Ämne:

Redovisning

Nivå och termin: Examensarbete 4FE03E

30 hp VT-2013

1

Förord

Många parter har på olika sätt varit delaktiga i denna uppsats. Vi är mycket tacksamma

för detta och vill därmed poängtera att Ni alla har spelat en viktig roll för att göra

uppsatsen möjlig att genomföra.

Tack till Jerker Bergdahl, Skogsstyrelsen, som hjälpte oss med enkätundersökningens

urval.

Tack till Stefan Johansson och George Horwath, LRF Konsult, för finansiering av

enkätutskicket.

Tack till Ulf Brogren (MERIT ekonomi & juridik) och Bernt Fransson (Skog &

Lantbruk) som deltog i uppsatsens förstudier och bidrog med sina erfarenheter.

Tack till de skogsägare som deltagit i vår enkätundersökning och som gjorde det möjligt

för oss att skriva denna uppsats.

Tack till studiekamrater i vår seminariegrupp för konstruktiva synpunkter under

terminen.

Och slutligen, ett stort tack till vår handledare Andreas Jansson som bidragit med

värdefull feedback och stöd genom hela uppsatsen.

Ett stort tack till Er alla!

Växjö, den 23 maj 2013

_________________________ _________________________

Johan Gustafsson Melker Nilsson

2

Sammanfattning

Författare: Johan Gustafsson och Melker Nilsson

Handledare: Andreas Jansson

Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin

Utbildning: Civilekonomprogrammet – redovisning

Titel: Arvet av den svenska skogen – Vad förklarar graden av

generationsskiftesplanering?

Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel

äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte.

Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det.

Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida

generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många

skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan

missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade

generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att

säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara.

Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom

svenska skogsfastigheter.

Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en

förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. I

studien har även förstudier genomförts som bestod av två intervjuer med

generationsskifteskonsulter. Dessa intervjuer skapade, tillsammans med litteratur,

studiens hypoteser. Empiriskt material samlades in genom en enkätundersökning som

besvarades av 229 skogsägare.

Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns positiva samband mellan graden av

generationsskiftesplanering och arvtagares vilja att ta över, överlåtares förmåga att

överföra kunskap till arvtagare och överlåtares kompetens inom ekonomi och juridik.

Slutsatsen är därför att i ju högre grad skogsägare innehar någon eller några av dessa

egenskaper, i desto högre grad planeras generationsskiftet. Egenskapen överföring av

kunskap framstår, genom socialisering, som den mest betydande faktorn för graden av

generationsskiftesplanering.

3

Abstract

Authors: Johan Gustafsson and Melker Nilsson

Supervisor: Andreas Jansson

Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin

Education: Graduate Business Administration Program

Title: The legacy of the Swedish forest – What explains the degree of succession

planning?

Background and problem: More than a third of the private forest owners in Sweden

are older than 65 years; thereby the Swedish forest is facing a succession. Studies

indicate that only a small proportion of the forest owners are planning for it. The

Swedish forest plays an important role to the Swedish economy, which makes it

important that future succession is to be done in a responsible manner. Without

succession planning, there’s a risk that many forest estates result in shared ownership

through the legal transfer of legacy, which can disadvantage the Swedish forest in a

national perspective. Succession planning and responsible ownership of the Swedish

forest is thereby important for ensuring employment and industrial needs of qualitative

raw material.

Purpose: The purpose with this study is to explain the degree of succession planning

within forest estates in Sweden.

Method: The study is based on a quantitative method to explain the degree of

succession planning within forest estates in Sweden. The study has also conducted

prestudies which consisted of two interviews with generational consultants. These

interviews, together with literature, created the hypothesis of the study. Empirical

material was gathered through a survey that was answered by 229 forest owners in

Sweden.

Conclusion: The results of the study shows that there’s a positive correlation between

the degree of succession planning and (1) the heir’s want to take over the business (2)

predecessor’s ability to transfer knowledge to the heir’s and (3) predecessor’s expertise

in finance and law. The conclusion is therefore that the more the forest owners possess

one or more of these characteristics, the higher is the degree of succession planning.

The transfer of knowledge seems to be, through socialization, the most important factor

for the degree of succession planning.

4

Innehållsförteckning

Kapitel 1 - Inledning ...................................................................................................................... 7

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................. 7

1.2 Problemdiskussion .............................................................................................................. 8

1.3 Syfte .................................................................................................................................. 14

1.4 Frågeställning .................................................................................................................... 14

1.5 Avgränsning av syftet ........................................................................................................ 14

1.6 Disposition ......................................................................................................................... 15

Kapitel 2 - Metod ........................................................................................................................ 16

2.1 Teoretisk utgångspunkt..................................................................................................... 16

2.2 Forskningsansats ............................................................................................................... 17

2.3 Egen kategorisering ........................................................................................................... 18

Kapitel 3 - Hypotesgenerering .................................................................................................... 19

3.1 Familjeföretag ................................................................................................................... 19

3.2 Generationsskiften ............................................................................................................ 22

3.3 Hinder för generationsskiften ........................................................................................... 24

3.3.1 Psykologi .................................................................................................................... 25

3.3.2 Socialpsykologi ........................................................................................................... 27

3.3.3 Ekonomi ..................................................................................................................... 29

3.3.4 Juridik ......................................................................................................................... 30

3.3.5 Hypoteser - Psykologiska faktorer ............................................................................. 33

3.3.6 Hypoteser - Sociala faktorer ....................................................................................... 37

3.3.7 Hypoteser – Ekonomiska/ Juridiska faktorer ............................................................. 40

Kapitel 4 - Empirisk metod .......................................................................................................... 44

4.1 Undersökningsdesign ........................................................................................................ 44

4.2 Förstudier .......................................................................................................................... 45

4.3 Enkätundersökning ........................................................................................................... 46

4.4 Operationalisering och enkätutformning ......................................................................... 49

4.4.1 Beroende variabel: Graden av planering ................................................................... 49

4.4.2 Oberoende variabler: Faktorer som påverkar graden av planering .......................... 51

4.4.2.1 Psykologiska faktorer .......................................................................................... 51

4.4.2.2 Sociala faktorer ................................................................................................... 54

4.4.2.3 Ekonomiska/ Juridiska faktorer ........................................................................... 57

4.5 Urval .................................................................................................................................. 59

5

4.6 Bearbetning av data .......................................................................................................... 61

4.6.1 Variabler i enkäten och kodning ................................................................................ 61

4.6.2 Univariat, Bivariat och Multivariat analys .................................................................. 61

4.7 Bortfallsanalys ................................................................................................................... 62

4.8 Metodkritik........................................................................................................................ 63

5. Empirisk analys ........................................................................................................................ 64

5.1 Förberedande analys ......................................................................................................... 64

5.1.1 Faktoranalys ............................................................................................................... 65

5.1.2 Cronbachs Alpha ........................................................................................................ 66

5.2 Univariat analys ................................................................................................................. 67

5.3 Bivariat analys – Korrelationsmatris ................................................................................. 71

5.4 Multivariat analys .............................................................................................................. 74

5.4.1 Minsta kvadratmetoden ............................................................................................ 75

5.5 Sammanfattning av studiens hypotestester ..................................................................... 76

5.6 Analys av studiens signifikanta faktorer ........................................................................... 77

5.6.1 Identifiering med fastigheten .................................................................................... 77

5.6.2 Arvtagares vilja ........................................................................................................... 78

5.6.3 Förtroende ................................................................................................................. 79

5.6.4 Överföring kunskap .................................................................................................... 80

5.6.5 Fastighetens storlek ................................................................................................... 80

5.6.6 Kompetens ekonomi .................................................................................................. 81

5.6.7 Kompetens juridik ...................................................................................................... 82

5.7 Analys av studiens ej signifikanta faktorer........................................................................ 82

5.7.1 Dödsrädsla .................................................................................................................. 82

5.7.2 Pensionsvilja ............................................................................................................... 83

5.7.3 Oro över rättvisa ........................................................................................................ 83

5.7.4 Antalet arvtagare ....................................................................................................... 84

5.7.5 Relation ...................................................................................................................... 84

5.7.6 Belåning ...................................................................................................................... 84

5.7.7 Inställning till konsulter .............................................................................................. 85

5.8 Avslutande helhetsanalys utifrån studiens kategorisering ............................................... 85

5.8.1 Psykologiska faktorer ................................................................................................. 85

5.8.2 Sociala faktorer .......................................................................................................... 87

5.8.3 Ekonomiska/Juridiska faktorer ................................................................................... 88

6

5.9 Avslutande diskussion ....................................................................................................... 90

6. Slutsats .................................................................................................................................... 96

6.1 Teoretiska implikationer ................................................................................................... 97

6.2 Praktiska implikationer ..................................................................................................... 98

6.3 Framtida forskning ............................................................................................................ 98

Källförteckning .......................................................................................................................... 100

Muntliga källor ...................................................................................................................... 100

Skriftliga källor....................................................................................................................... 100

Appendix 1 – Intervjuguide ................................................................................................... 106

Appendix 2 – Juridik .............................................................................................................. 107

Appendix 3 – Enkätundersökning ......................................................................................... 111

Appendix 4 – Multivariata tester .......................................................................................... 115

Appendix 5 – Tolerans och VIF-värden ................................................................................. 116

Tabellförteckning

Tabell 1 Gibb Dyer Jr & Handler 1994 - Generationsskiftesprocessen (Vår översättning)

Tabell 2 Juridik - Sammanfattning av konsekvenser

Tabell 3 Sammanfattning av hypoteser

Tabell 4 Faktoranalys

Tabell 5 Cronbachs Alpha-test

Tabell 6 Deskriptiv statistik över studiens variabler

Tabell 7 Diagram över planeringsindex

Tabell 8 Bivariat korrelationsanalys mellan den beroende- och de oberoende variablerna

Tabell 9 Testkörning multivariat analys

Tabell 10 Multivariat regressionsanalys enligt minsta kvadratmetoden

Tabell 11 Sammanfattning av hypotestester

7

Kapitel 1 - Inledning

vsikten med denna studie är att undersöka graden av

generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Inledningen

börjar med en bakgrund som beskriver skogens betydelse för svensk

ekonomi. Därefter följer en problemdiskussion som diskuterar litteraturens syn på

problemet emot hur det ser ut i praktiken samt argument för varför skogsbranschen är

intressant att studera. Detta mynnar slutligen ut i studiens syfte och frågeställning.

1.1 Bakgrund

Sverige är ett av världens skogsrikaste länder i förhållande mellan areal skog och

folkmängd. Sverige består av 41 miljoner hektar land varav 56 % är täckt av skogsmark

(Jordbruksverket, 2013). Hälften av skogen ägs av enskilda privata fastighetsägare och

Sverige är därmed ett av de länder i världen som har störst andel privatägd skog och

vanligtvis går ägandet av skogen i generationer inom familjen (Skogsstyrelsen, 2013).

Att den svenska skogen främst ägs av privatpersoner kan förklaras genom

Jordförvärvslagen som reglerar att juridiska personer bara i undantagsfall får köpa upp

skog. Jordförvärvslagen finns således till för att skydda det privata ägandet

(Jordförvärvslag, 1979:230). Av de svenska skogsägarna redogör 80 % för att de har

förvärvat sina fastigheter genom familjen och 20 % har gjort det via den öppna

marknaden (Skogsbarometern, 2012). Merparten av företagen drivs således som

familjeföretag.

Det svenska skogsbruket spelar en betydande roll inom svensk ekonomi och skapar

sysselsättning över hela Sverige. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning

och förädlingsvärde står skogsindustrin för 11-13 %. Skogsindustrin utgjorde år 2009

2.2 % utav Sveriges BNP (Skogsstyrelsen, 2013). Skogsindustrin är exportinriktad och

år 2009 var exportvärdet för skogsindustriprodukter 122 miljarder kronor. Eftersom

andelen produkter som importeras inom skogsindustrin är relativt liten exporten, ger

den ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans (Dunge & Fransson, 2013).

Sveriges skogsindustri ger direkt arbete till ca 60 000 personer och medräknat

underleverantörer utgör skogsindustrin ca 200 000 arbeten (Skogsindustrierna, 2013).

A

8

Därför är ett ansvarsfullt ägande och hållbart brukande av den svenska skogen viktigt

för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara.

1.2 Problemdiskussion

Enligt Skogsstyrelsen (2013) står skogsbranschen inför ett generationsskifte. Av de 327

727 privatpersoner som äger skogsfastigheter i Sverige är 33 % äldre än 65 år. Av dessa

är det 12 % som planerar att överlåta sitt ägande inom de kommande fem åren, vilket

kan tyckas vara en låg andel med hänsyn till skogsägarnas ålder. Att 12 % av

skogsägarna över 65 år kommer att överlåta sin skog innebär att 1,4 miljoner hektar

skog för ett värde motsvarande 76 miljarder kronor kommer att byta ägare

(Skogsstyrelsen, 2013). Dunge och Fransson (2013) beskriver hur en majoritet av dessa

överlåtelser kommer att ske inom familjen.

Problematiken att överföra ett familjeföretag till nästa generation har länge varit ett

aktuellt ämne för forskningen (Beckhard & Dyer, 1983; Gibb Dyer Jr & Handler, 1994;

Rubenson & Gupta, 1996). Generationsskiften kan vara en avgörande orsak till varför

familjeföretag inte överlever över generationer. Tidigare forskning visar att tre av tio

familjeföretag överlever till den andra generationen medan endast ett av tio klarar sig

till den tredje (Rubenson & Gupta, 1996). Anledningen är faktumet att

generationsskiften utgör ett besvärande problem för många familjeföretag eftersom

risken finns för familjekonflikter (Gibb Dyer Jr & Handler, 1994). Beckhard och Dyer

(1983) argumenterar för familjeföretagets svårigheter att överleva över tid eftersom

generationsskiften utsätter både överlåtare och arvtagare för en mängd kritiska frågor

och ställningstaganden. Ska företaget behållas inom familjen eller säljas? Vem ska ta

över? Hur ser den ekonomiska situationen ut och finns det några särskilda intressen eller

konflikter mellan familjemedlemmarna? Alla dessa frågor påverkas av företagsklimatet,

familjens normer och överlåtarens personliga intressen (Beckhard & Dyer, 1983).

Studier har visat att successionen inträffar tidigare i icke-familjeföretag än i

familjeföretag (Rubenson & Gupta, 1996). Frågan är om familjeföretag hade tjänat mer

på att införa detta skifte tidigare och mer planerat. Med hänsyn till statistiken från

Skogsstyrelsen (2013) om att de svenska skogsägarna står inför ett generationsskifte,

samtidigt som endast 12 % uppger att de planerar för det, finner vi indikationer på att

generationsskiften även skjuts på framtiden i denna bransch. Om familjeföretagens

9

målsättningar är att trygga deras fortlevnad över generationer, kan det möjligen

underlättas med genomtänkta och utvecklade generationsskiftesplaner (Sharma et al.,

2003b). Att ta tag i frågan om generationsskifte är inte enkelt eftersom det i praktiken

kan vara känslomässigt för överlåtare och familj att diskutera överlåtares avgång eller

död. Detta ser dock Beckhard och Dyer (1983) som en förutsättning om företaget ska

kunna överleva över generationer. Generationsskiften kan ses som en process där

ledarskap och företag överförs från en individ till en annan. Denna överföring kan även

medföra känsliga problem och konflikter mellan familjemedlemmar. Överlåtare och

arvtagare som har planerat successionen tenderar att vara nöjdare med

generationsskiftesprocessen än andra, eftersom samtliga parters behov kan beaktas

(Sharma et al., 2003b).

Även om viss litteratur argumenterar för planerade generationsskiftesprocesser

misslyckas många familjeföretag med att prioritera detta (Beckhard och Dyer, 1983).

Överlåtare inom familjeföretag tenderar att inte hantera processen, vilket troligtvis tyder

på en komplex situation. Dessvärre kan det vara till nackdel för både dem själva,

företaget och familjen (Gibb Dyer Jr & Handler, 1994). Detta är enligt Giarmarco

(2012) således en av familjeföretagets viktigaste frågor, om målsättningen är att

familjeföretaget ska fortleva över kommande generation. Därför väcks frågan vad som

kan förklara att skogsägare inte planerar generationsskiftet i större utsträckning och vad

orsaken till detta kan vara? Redan 2002 förutspåddes ett stort generationsskifte av den

svenska skogen, men sedan dess har inte mycket hänt mer än att skogsägarna har blivit

äldre. Om problemet inte lyfts fram tenderar frågan kring generationsskiften att fortsatt

vara en känslig diskussion som skjuts på framtiden (Skogsstyrelsen, 2013).

Vad innebär det att planera respektive inte planera ett generationsskifte? I denna studie

definieras ett oplanerat generationsskifte i linje med Skogsstyrelsens (2013)

beskrivning, d.v.s. överlåtare av skogsfastigheter dör innan det gjorts upp om vem som

ska ta över. Gällande definitionen av att planera ett generationsskifte har litteraturen

snarlika beskrivningar, men denna studie utgår ifrån White et als (2001) definition:

”Family business succession planning is essentially the process of creating and

implementing a plan for the family business that is designed to match the financial and

psychological needs of the owner, the family and key employees with the needs of the

business as a going concern” (White et al., 2004 s.68).

10

Att generationsskiftesplanering kan ses som en process innebär i praktiken att

planeringen inte är antingen befintlig eller obefintlig. Den är snarare en gradering som

kan variera beroende på hur pass långt överlåtare och arvtagare har kommit i processen.

Exempelvis kan överlåtare planera inför ett generationsskifte utan att arvtagare vet om

det. Det kan innebära att skogsägare medvetet sparar skog, vidtar praktiska

skötselåtgärder för att gagna nästkommande generation eller försöker lära upp

arvtagare, vilket kan tyda på en viss grad av planering (Brogren, 2013). Skogsägare kan

också ha diskuterat frågan med familjen, genomfört skattemässiga planeringsåtgärder

eller upprättat testamente vilket kan indikera på en ännu högre grad av planering

(Brogren, 2013).

Vilka för- och nackdelar finns det med att planera inför ett generationsskifte av en

skogsfastighet? Dunge och Fransson (2013) lyfter fram fördelar som möjligheten att

styra överlåtelsen till att familjens behov och önskemål kan tillgodoses samt

möjligheten till planerad beskattning. En nackdel kan vara att överlåtare tvingas ta stora

beslut som att bestämma sig om fastigheten ska överlåtas inom familjen eller säljas på

den öppna marknaden. När generationsskiften sker inom familjen kan risken öka för

familjekonflikter (Landshypotek, 2008). Ur detta perspektiv kan det vara rationellt att

undvika planeringen av ett generationsskifte. Skogsägare bör dock ha i åtanke att

fastigheten förr eller senare kommer att överlåtas, antingen inom familjen eller på den

öppna marknaden. Om överlåtaren vid tillfället inte lever kan risken öka för konflikter,

därför kan det vara bättre att planera inför ett generationsskifte eftersom överlåtare har

en möjlighet att styra processen beroende på sin egen vilja och arvtagares intressen

(Landshypotek, 2008).

Om antalet oplanerade överlåtelser kommer att öka leder detta till en stor andel

samägande av skogsfastigheter mellan arvingar. Fastigheterna kommer således att

skiftas ut via den legala arvsordningen i samband med dödsfall. Samägande kan

missgynna skötseln av fastigheten om delägare har olika målsättningar om hur

fastigheten ska drivas (Skogsstyrelsen, 2013). En delägare är skogsintresserad och vill

sköta skogen samt återinvestera de vinstmedel som skapats i fastigheten. En annan

delägare har främst ekonomiska incitament och vill istället ha ut pengar privat.

Skillnader i målsättning kan leda till att ineffektiva beslut tas kring fastigheten eller i

värsta fall tas inga beslut alls (Skogsstyrelsen, 2013). Dunge och Fransson (2013)

11

bekräftar att samägande kan vara ett problem men argumenterar också för att det inte

behöver vara det. Detta eftersom skogsägare i beslutsituationer som berör fastigheten då

har någon att diskutera med. Samägande kan också vara en lösning om en arvtagare inte

har råd att köpa ut resterande arvtagare. Förutsättningar för ett fungerande samägande är

att delägare har en god samarbetsförmåga och är överens om skötseln av fastigheten

(Dunge & Fransson, 2013).

Vid samägande finns dock risk för osämja och handlingsförlamning (Brogren, 2013;

Horwath, 2012) vilket kan missgynna den specifika fastigheten men även det svenska

skogsbruket i ett nationellt perspektiv. Skogen riskerar därmed att bli passivt skött vilket

kan resultera i en sämre ekonomisk produktivitet, både för individen och för Sverige

som land (Bertholdsson et al., 2013; Skogsstyrelsen, 2013). Detta resonemang kan

också styrkas ur ett mer teoretiskt perspektiv genom North och Thomas (1993). I sin

bok ”Västerlandets uppgång” argumenterar de för att den ekonomiska tillväxten i

västvärlden kan förklaras genom neoklassisk nationalekonomi. North och Thomas

(1993) förespråkar en effektiv ekonomisk organisation som grundar sig i samhällets

institutioner som reglerar individers äganderättighet till sina företag. Rätten att äga,

rätten till avkastning och formen av ägande kan på olika sätt påverka individers

incitament till att driva och effektivisera sina företag. Ur ett nationellt perspektiv kan

därför ägandeformen av företag ha en väsentlig betydelse för den ekonomiska tillväxten

inom ett land (North & Thomas, 1993). Samhället eftersträvar därför en organisation

som syftar till att förena individers incitament med samhällets, vilket leder till att

ekonomisk tillväxt kan skapas. Detta innebär således att individer sköter sina företag

efter samhällets intressen. Om dessa incitament inte överensstämmer kan det leda till att

utomstående parter tvingas att bära de kostnader som uppstår av att resurserna i landet

inte används på ett effektivt sätt (North & Thomas, 1993). Ur skogsbranschens

perspektiv innebär detta att om den svenska skogen inte ägs och brukas på ett effektivt

sätt, kan det leda till produktionsbortfall och uteblivet välstånd. Ovanstående

resonemang kan därför motivera varför planerade generationsskiften är viktiga ur ett

nationellt perspektiv för att säkerställa ett ansvarsfullt ägande och hållbart brukande av

den svenska skogen.

Situationen kan även ses ur skogsägares individuella perspektiv. Om samhället

efterfrågar ett generationsskifte av den svenska skogen, samtidigt som statistik visar att

12

skogsägarna inte planerar inför det, kan detta indikera på att skogsägarnas incitament

inte är förenliga med samhällets. Förklaringen kan finnas i North och Thomas (1993)

resonemang om att individer agerar utifrån egenintressen och väljer därmed att inte

planera inför generationsskiftet, även om det kan vara bra för samhället. Ur detta

perspektiv väcks därför frågan om varför skogsägares upplevda nytta av planerade

generationsskiften inte överstiger kostnaden.

Om skogsägare följer Dunges och Franssons (2013), Skogsstyrelsens (2013) samt

litteraturens rekommendationer (Beckhard & Dyer, 1983; Bjuggren & Sund, 2001;

Ibrahim et al., 2001; Sharma et al., 2003b; White et al., 2004) innebär det att

generationsskiften bör planeras i god tid men som statistiken tidigare visat ser

verkligheten annorlunda ut. Till vår vetskap finns ingen tidigare studie om

generationsskiften i skogsfastigheter som försökt förstå varför skogsägare inte planerar

sina generationsskiften i större omfattning. Därför tar denna studie sin utgångspunkt i

att försöka förstå varför situationen rörande de svenska skogsfastigheterna ser ut som

den gör. Med hänsyn till White et als (2001) definition och resonemanget om att

planeringen ses som en process och inte något som är befintligt eller obefintligt kommer

graden av planering hos skogsägare utgöra den väsentliga dimensionen. Detta eftersom

graden av planering på ett mer tillförlitligt sätt kan beskriva hur pass mycket eller lite

skogsägare planerar.

Utöver ovanstående råder en särskild problematik när det gäller att ta fram

generationsskiftesplaner inom skogsfastigheter eftersom de flesta har en låg

skuldsättningsgrad. Av Skogsbarometern (2012) framgår det att nära hälften av

skogsägarnas fastigheter är obelånade och framförallt är skogsägare över 60 år

skuldfria. Detta tillsammans med att marknadspriserna för skogsfastigheter de senaste

tio åren realt har stigit med nära 100 %, leder till övervärden i fastigheterna. Dessa

övervärden måste beaktas och ställer kravet på att det finns likvida medel eller andra

tillgångar som kan användas för att kompensera eventuella arvtagare som vill köpas ut

(Skogsbarometern, 2012).

Den låga skuldsättningsgraden, skogsägarnas åldersstruktur och litteraturens

argumenterande om planerade generationsskiften i familjeföretag (Beckhard & Dyer,

1983; Bjuggren & Sund, 2001; Ibrahim et al., 2001; Sharma et al., 2003b; White et al.,

2004) utgör underlag för en intressant studie. En studie vars målsättning är att försöka

13

förklara varför graden av generationsskiftesplanering är låg inom svenska

skogsfastigheter. Dessutom gör det förväntade generationsskiftet av skogsfastigheter

och dess betydelse för svensk ekonomi branschen extra intressant att studera. Det kan

också finnas unika förutsättningar inom skogsfastigheter som gör att renodlade

kännetecken för familjeföretag blir starkare och därigenom blir

generationsskiftesproblematiken än mer tydlig. Denna bransch utgör, enligt vår mening,

den tydligaste formen av familjeföretag. Detta eftersom skogsfastigheter främst berör

den innersta kärnfamiljen, då många familjer även bor på sina fastigheter. Att bo på sitt

företag är en unik förutsättning som kan göra gränsen mellan familj och företag än mer

diffus jämfört med ett vanligt familjeföretag. Enligt Skogsbarometern (2012) bor två

tredjedelar av de svenska skogsägarna på sina fastigheter. Om flertalet skogsägare bor

på sina fastigheter kan det också innebära att arvtagare har vuxit upp på fastigheten.

Detta utgör också en speciell dimension eftersom arvtagare kan ha känslomässiga band

till fastigheterna. Samtidigt är det en företagsform av speciell karaktär eftersom

merparten av skogsägarana inte har skogsfastigheten som sin huvudsakliga inkomst. Av

Skogsbarometern (2012) framgår det att endast 6 % av skogsägarna har sin

huvudinkomst ifrån skogen. Vanligtvis utgörs den istället av anställning eller pension.

Ovanstående förutsättningar ger därför skogsfastigheter en särskild dimension inom

ramen för generationsskiften i familjeföretag.

Forskare är överens om är att generationsskiftesplaner som tas fram i ett tidigt skede

kan underlätta processen samtidigt som det diskuteras möjliga faktorer som kan förklara

varför familjeföretag inte planerar i större utsträckning (Beckhard & Dyer, 1983;

Bjuggren & Sund, 2001; Ibrahim et al., 2001; Sharma et al., 2003b; White et al., 2004).

Skogsbranschens unika förutsättningar och det förväntade generationsskiftet av

skogsfastigheter tillsammans med att endast 12 % planerar inför det, indikerar därför på

att faktorerna kan vara extra tydliga inom denna bransch. Om faktorer identifieras kan

det ge en förklaring till varför planeringen av generationsskiftet skjuts på framtiden.

Därför kan denna studie ge ett bidrag till allmän litteratur om familjeföretag och

generationsskiften eftersom den kan ge ett svar på om litteraturen är applicerbar även på

så pass små företag. Om inte kan det vara en indikation på att framtida forskning behövs

för att utveckla litteraturen. Dessutom kan studien, genom att studera skogsfastigheter

med dess unika familjeföretagsdrag, ge ett bidrag till vilka faktorer som i störst

utsträckning påverkar planeringen av generationsskiften.

14

Denna studie syftar därför till att förklara varför ägare av skogsfastigheter inte planerar

sina generationsskiften i en så hög grad som litteraturen (Beckhard & Dyer, 1983;

Bjuggren & Sund, 2001; Ibrahim et al., 2001; Sharma et al., 2003b; White et al., 2004)

och branschen (Dunge & Fransson, 2013; Landshypotek, 2008) rekommenderar. Med

hjälp av denna studie kan, om möjligt, sedan praktiska rekommendationer kring

generationsskiften lämnas till skogsägare, Skogsstyrelsen och andra

branschorganisationer. Rekommendationer kan göra det möjligt för familjeföretag att

fatta bättre strategiska och operativa beslut. På detta sätt kan familjeföretag spara kapital

och problematiken kring generationsskiften kan få en lösning (Sonfield & Lussier,

2004).

1.3 Syfte

Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska

skogsfastigheter.

1.4 Frågeställning

Utifrån syftet formuleras följande frågeställning: Vad förklarar graden av

generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter?

1.5 Avgränsning av syftet

Studiens val av att enbart studera skogsfastigheter kan kritiseras eftersom fastigheterna i

vissa fall utgörs av kombinationsföretag där både skog- och lantbruk kombineras. Under

de senaste 50 åren har det skett en strukturomvandling där antalet aktiva lantbrukare har

blivit färre. Detta har medfört att majoriteten av de svenska fastigheterna karakteriseras

av ett aktivt skogsbruk och en passiv lantbruksdel som istället arrenderas ut

(Jordbruksverket, 2013). Med hänsyn till att aktiva lantbrukare idag utgör en så pass

liten andel av totala antalet fastigheter, motiveras studiens val av att enbart fokusera på

skogsfastigheter.

15

1.6 Disposition

Kapitel 2 – Metod

Metodkapitlet beskriver relationen mellan litteratur och empiri. Ett resonemang förs om

studiens teoretiska utgångspunkt följt av en diskussion om för- och nackdelar med

studiens val av forskningsansats. Detta avslutas med en beskrivning av studiens

egenutformade kategorisering.

Kapitel 3 – Hypotesgenerering

Detta kapitel inleds med litteratur om generellt familjeföretagande följt av litteratur om

generationsskiften i familjeföretag. Kapitlet fortsätter med ett avsnitt som berör möjliga

hinder för planeringen av generationsskiftet. Här förs resonemang om psykologi,

socialpsykologi och ekonomi samt juridikens påverkan. Detta avslutas sedan med

studiens hypoteser kopplade till studiens kategorisering.

Kapitel 4 – Empirisk metod

Den empiriska metoden inleds med en redogörelse för studiens undersökningsdesign

följt av en beskrivning av enkätundersökningen. Därefter förs en argumentation om för-

och nackdelar med denna typ av undersökningsmetod. Kapitlet fortsätter med ett

operationaliseringsavsnitt där det argumenteras om hur studiens variabler mäts. Kapitlet

hanterar sedan urvalsbeskrivning och bearbetning av data för att sedan avslutas med

avsnitt om bortfallsanalys och metodkritik.

Kapitel 5 – Empirisk analys

I detta kapitel presenteras det empiriska material som har samlats in och bearbetats

genom studiens enkätundersökning. Detta material analyseras sedan genom univariata,

bivariata och multivariata analyser. Resultaten kopplas därefter till studiens

litteraturgenomgång och förstudier. Kapitlet avslutas med en reflekterande diskussion.

Kapitel 6 - Slutsats

Här presenteras studiens slutsatser baserat på relevanta resultat vilket sedan kopplas till

studiens syfte och frågeställning. Därefter redogörs för studiens teoretiska och praktiska

bidrag för att sedan avslutas med förslag till framtida forskning.

16

Kapitel 2 - Metod

etodkapitlet syftar till att beskriva relationen mellan litteratur och empiri.

Kapitlet inleds med en argumentation om varför befintlig litteratur om

familjeföretagande kan vara applicerbar på skogsfastigheter. Vidare

redogör kapitlet för valet av forskningsansats och en argumentation förs om för- och

nackdelar med studiens- samt alternativa utgångspunkter. Kapitlet avslutats med ett

avsnitt där studiens kategorisering förklaras.

2.1 Teoretisk utgångspunkt

Syftet med studien är som tidigare nämnt att förklara graden av

generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Vi använder befintlig

litteratur om familjeföretagande och generationsskiften i familjeföretag för att applicera

detta på skogsfastigheter. Därmed grundar sig studien på antagandet om att

skogsfastigheter är familjeföretag. Det kan dock finnas ett problem med att använda den

redan befintliga litteraturen eftersom företagen i vår studie är relativt små. Bjuggren och

Sund (2001) och Svenskt Näringsliv (2008) definierar små och medelstora företag som

organisationer med färre än 250 anställda och en årlig omsättning som understiger 50

miljoner euro eller en balansomslutning som understiger 43 miljoner euro.

Familjeföretag kan därmed utgöras av mindre eller större enheter men skogsfastigheter

blir i relation till dessa relativt små företag. Detta gör att litteraturinsamlingen kommer

att ske med ett kritiskt förhållningssätt för att om möjligt säkerställa att den utvalda

litteraturen är applicerbar även på skogsfastigheter. Den här problematiken kan istället

ses som en möjlighet eftersom studien kan ge ett bidrag till om befintlig litteratur även

är applicerbar på så pass små företag. Om så inte är fallet, kan detta vara en indikation

på att framtida forskning av generationsskiften behövs inom ramen för små

familjeföretag.

Av litteraturen framgår det att generationsskiftet är en process som påverkas av flertalet

juridiska regler (Bjuggren & Sund, 2001; Kansikas & Kuhmonen, 2008) Därför

kommer hypotesgenereringen att kompletteras med ett avsnitt som övergripande

redogör för hur den svenska juridiken påverkar generationsskiften av skogsfastigheter.

Denna kunskap är viktig för att kunna få en förståelse för hur juridiska faktorer som

M

17

exempelvis skatteregler kan påverka planeringen. I hypotesgenereringen kommer även

grundläggande litteratur om psykologi och socialpsykologi att presenteras. Detta görs

eftersom generationsskiften kan påverkas av såväl psykologiska som sociala faktorer

hos överlåtare och arvtagare (Brogren, 2013; Fransson, 2013). Med hjälp av dessa mer

emotionella perspektiv ämnar vi utöka förståelsen för skogsägares beteende vid

generationsskiften. Genom att använda fler perspektiv än ekonomiska kan graden av

generationsskiftesplanering därmed förklaras i högre utsträckning.

2.2 Forskningsansats

Med hänsyn till att utbudet av tidigare forskning är relativt stort väljer vi att utgå ifrån

denna och testa den befintliga litteratur som finns. Med andra ord väljer vi en deduktiv

forskningsansats (Bryman & Bell, 2005). Genom att integrera befintlig litteratur

genereras hypoteser om vilka faktorer som påverkar planeringen av generationsskiften i

skogsfastigheter, som sedan testas mot empiriskt material. En fördel med ett deduktivt

arbetssätt är att det bygger på redan befintlig kunskap. Efter en genomgång av den

övergripande litteraturen i ämnet går det konstatera att generationsskiften i

familjeföretag är en komplex process. Därför anser vi det lämpligt att tillämpa en

deduktiv forskningsansats eftersom den befintliga kunskapen kan bidra med ett verktyg

för att förstå och analysera situationen inom skogsbranschen. Med hjälp av att förena

generationsskiftesproblematiken inom skogsbranschen tillsammans med befintlig

litteratur om generationsskiften i familjeföretag ämnar vi att uppnå syftet. Utifrån denna

förening är det logiskt att tillämpa den deduktiva forskningsansatsen.

Den deduktiva ansatsen kompletteras också med ett induktivt inslag. Observationer

inom skogsbranschen kommer att utföras för att skapa teorier som sedan kan resultera i

hypoteser och generaliserbara slutsatser (Bryman & Bell, 2005). Trots att den deduktiva

forskningsansatsen tillämpas framför den induktiva är vi medvetna om att det finns

nackdelar med metoden. Det finns risk till begränsning av den befintliga litteraturen och

på så sätt kan vi missa faktorer som påverkar planeringen av generationsskiftet. För att

säkerställa att vi inte missar dessa faktorer väljer vi att genomföra intervjuer med

generationsskifteskonsulter inom skogsbranschen, som kan ha observerat faktorer i

verkligheten som inte finns i litteraturen. Med andra ord finns det ett induktivt inslag i

vår deduktiva forskningsansats. Efter att ha intervjuat generationsskifteskonsulterna

Brogren (2013) och Fransson (2013) framkom det faktorer utöver de som presenterades

18

i litteraturen. Därmed skapades också hypoteser utifrån deras erfarenheter, vilket

överensstämmer med den induktiva forskningsansatsen. En kritik som kan riktas till

valet av att intervjua konsulter inom branschen är det faktumet att de tjänar pengar på

att familjer anlitar dem för generationsskiften. De kan därför ha incitament till att styra

sina intervjusvar emot att framhålla vikten av planering och utomstående konsulthjälp.

Denna risk beaktas genom ett kritiskt förhållningssätt i samband med intervjuerna och

användningen av informationen. Valet av att intervjua konsulter, trots deras

partställning, är motiverat eftersom deras erfarenhet kan öka tillförlitligheten i studien.

Ytterligare nackdelar med ett deduktivt arbetssätt är att nya forskningsresultat kan

publiceras under tidens gång, relevansen i en datauppsättning kan visa sig först efter

utförandet eller att data inte överensstämmer med den ursprungliga hypotesen (Bryman

& Bell, 2005). Genom att hålla oss uppdaterade med senaste litteratur inom

generationsskiften i familjeföretag och genom att tillämpa olika insamlingsmetoder,

försöker vi förebygga att något av ovanstående inträffar.

2.3 Egen kategorisering

Inom forskningen kring generationsskiften i familjeföretag finns ingen gemensam

teoretisk grund som kan förklara generationsskiftesprocessen. Ett flertal olika teoretiska

utgångspunkter används (Chrisman et al., 2010). Eftersom studien syftar till att finna

faktorer som kan förklara graden av generationsskiftesplanering inom skogsfastigheter

kommer litteraturen därför att bearbetats utifrån en egen systematik. Systematiken

innebär att litteraturen sorteras utifrån om den behandlar psykologiska-, sociala-,

ekonomiska-, juridiska- faktorer. Denna sortering görs således utifrån vilken karaktär

faktorerna har. Bakgrunden till denna kategorisering har en induktiv ansats eftersom

kategorierna skapades efterhand som litteratur behandlades. Efterhand som faktorer

identifierades kunde den övergripande kategoriseringen skapas. Dessutom kunde stöd

för kategoriseringen fås i samband med intervjuerna av generationsskifteskonsulterna.

Både Brogren (2013) och Fransson (2013) framhöll att generationsskiften kan bestå av

såväl psykologiska-, sociala-, ekonomiska- och juridiska dimensioner. Därmed om en

förklaring till graden av generationsskiftesplanering inom skogsfastigheter kan härledas

till en övergripande kategorisering av faktorer kan det underlätta förståelsen för

situationen. Det kan också ge en indikation om vilken kategori som påverkar

planeringen i störst utsträckning.

19

Kapitel 3 - Hypotesgenerering

etta kapitel inleds med generell litteratur om familjeföretagande följt av ett

avsnitt bestående av litteratur rörande generationsskiften i familjeföretag.

Därefter redogörs för möjliga hinder i termer av psykologins-,

socialpsykologins-, ekonomins- och juridikens påverkan. Kapitlet avslutas med tre

avsnitt som genererar studiens hypoteser där även studiens konceptuella modell ingår.

3.1 Familjeföretag

Familjeföretag är en viktig och etablerad kategori av företag eftersom de bidrar till

ekonomisk- och social välfärd världen över (Mahto et al., 2010). De utgör därmed en

bidragande kraft inom samhällsekonomin vilket kan exemplifieras genom USA där

familjeföretagen sysselsätter närmare 60 % av arbetskraften (Reece, 2003).

Familjeföretag finns i många olika sorters former, allt ifrån det lilla ägarledda till det

stora multinationella. Av dessa utgörs den klara majoriteten av små eller medelstora

företag (Venter et al., 2005).

Med hänsyn till att många länders ekonomier karakteriseras av familjeföretag har

forskningen mer och mer börjat intressera sig för ämnet. Inom forskningen finns ingen

gemensam definition av ett familjeföretag och det finns heller inte något gemensamt

teoretiskt ramverk. En övergripande genomgång av litteraturen kring familjeföretag

visar att forskare använder ett flertal olika teoretiska utgångspunkter (Chrisman et al.,

2005). Merparten kan härledas till teorier inom ekonomi, organisation, psykologi eller

sociologi. Denna studie kommer att bygga på Tidåsens (2008) definition av

familjeföretag som är en kombination av flera forskares definitioner:

”Ett företag som i huvudsak ägs av en familj och där denna familjs medlemmar

påtagligt influerar företaget på strategisk, taktisk och operativ nivå. Familjen skall

också själv betrakta företaget som ett familjeföretag.” (Tidåsen, 2008, s.43)

Trots denna mångfald av familjeföretag har de ändå något gemensamt. De vilar på

samma överlappande institutioner, familjen och företaget, vilket kan göra

familjeföretaget unikt och konkurrenskraftigt (Landsberg, 1983). Företagens identiteter

växer fram med tiden och skapar en samhörighet inom familjen. Den unika kultur som

D

20

skapas i varje familjeföretag kan ha en prestationshöjande effekt på företagets

verksamhet (Denison et al., 2004). Denna beskrivning bekräftas också av Chrisman et al

(2005) som argumenterar för att familjeföretag består av det unika värde som utvecklas

när institutionerna familjen och företaget kombineras. Hoffman et al (2006) beskriver

detta som familjekapital vilket är en faktor till varför familjeföretag har

konkurrensfördelar. Familjekapital kan härledas till vad som i icke-familjeföretag kallas

för socialt kapital. Familjekapital innefattas av normer och väl etablerade

informationskanaler inom- och utom företaget. Detta unika värde kan dock innebära

problem och leda till familjekonflikter som sänker prestationsförmågan (Chrisman et

al., 2005). Reece (2003) styrker ovanstående resonemang:

”The most important thing to remember is that family business is never just business”

(Reece p 30. 2003 p.30)

Varje institution, d.v.s. familjen och företaget, består av en unik uppsättning

värderingar, normer och principer. Dessa institutionella skillnader mellan familj och

företag beror enligt Landsberg (1983) på att familjens primära funktion är att säkerställa

vård och omsorg av sina medlemmar medan företagets primära funktion är att

producera varor eller tjänster. Denna institutionella överlappning kan som tidigare

nämnt leda till konflikter som sänker prestationsförmågan i företaget (Chrisman et al.,

2005). Grunden för dessa konflikter är att individers beteende inte stämmer överens

med familjens principer eller med de affärsmässiga i företaget (Landsberg, 1983).

Zody et al (2006) poängterar att familjeföretag måste acceptera att familjen och

företagets verksamhet går ihop men att det samtidigt måste finnas klara gränser. Inom

familjeföretag tenderar verksamhetens mål att vara underordnade familjens mål (Mahto

et al., 2010.). Genom att ha tydliga ekonomiska- och sociala gränser kan det underlätta

för familjen att avgöra vad som är en företagsrelaterad fråga och vad som är en

familjerelaterad. Med hjälp av de tydliga gränserna kan därmed oönskad påverkan från

något av de två delsystemen undvikas. Därmed kan risken för lägre prestationsförmåga

eller konflikter inom familjen minskas. Om inga tydliga gränser finns kan det leda till

att beslut tas för att gynna familjen framför företaget. Det leder till att mål och behov i

de båda delsystemen riskerar att bli oupplösligt sammanflätade (Mahto et al., 2010;

Zody et al., 2006;). Därför finns det både en social och rationell sida när beslut inom

företaget tas (Landsberg, 1983).

21

Ovanstående beskrivning av familjeföretag som två delsystem har med tiden utvecklats

och kompletterats med ”trecirkelmodellen” som illustreras i figur 1. Gersick et al (1997)

och Moores (2009) beskriver hur familjeföretaget kan betraktas som tre delsystem vilka

är ägare, företaget och familjen. Dessa delsystem överlappar, samverkar och är

ömsesidigt beroende av varandra. Företaget kan då betraktas bestående av människor

som äger företaget, människor som arbetar i det och människor som tillhör familjen. I

trecirkelsmodellen finns stöd för att litteraturen inom familjeföretagsforskningen är

applicerbar på skogsfastigheter. Som det redogjordes för i inledningen ägs och drivs

merparten av skogsfastigheterna av familjer. Det innebär att samtliga delsystem är

aktiva och kan därmed motivera studiens syn på skogsfastigheter som familjeföretag.

Figur 1: Gersick et al. (1997)

Inom familjeföretag är det vanligt att ägarna innehar flera olika roller i företaget. Främst

är de både ägare och ledare av företagets verksamhet. Dessa dubbla positioner

tillsammans med den sociala dimensionen gör att bolagsstyrningen skiljer sig åt jämfört

med traditionella företag (Chrisman et al., 2005). Familjeföretag skiljer sig ifrån icke-

familjeföretag på flera sätt. Taguiri och Davis (1992) genomförde en empirisk

undersökning som visade att familjeföretag både har ekonomiska och icke-ekonomiska

mål. Målen i familjeföretag kan vara olika eftersom intressenter av varierande grad är

involverade i ägandet, familjen och företaget. Eftersom de tre delsystemen inte kan

separeras från varandra, samtidigt som de heller inte överlappar till 100 %, kan

målkonflikter uppstå (Taguiri & Davis, 1992). Denna beskrivning bekräftas också till

viss del av Chrisman et al (2005) som argumenterar för att studier har visat att

familjeföretag skiljer sig ifrån icke-familjeföretag främst när det gäller målsättning,

Family

Ownership Business

22

storlek, finansiell struktur och risk. Företaget behöver inte enbart ha ekonomiska

incitament utan även sociala, vilket leder till att familjen ser företaget som deras

trygghet och vill därmed inte att företaget växer för fort. Detta leder till en lägre

skuldsättningsgrad och ett lägre risktagande (Chrisman et al., 2005).

Ägare av familjeföretag avstår emellanåt från utdelningar för att inte äventyra

verksamhetens långsiktiga överlevnad, vilket även leder till att familjeföretag generellt

har en lägre skuldsättning. Familjen kan även känna ett starkt kontrollbehov över

företaget eftersom familjens rykte är förknippad med verksamheten. Om företagets

överlevnad äventyras, äventyras också familjens rykte vilket gör att familjeföretag

generellt har en mer defensiv och långsiktig strategi (Cromie et al., 1995; Hoffman et al

2006). Tidåsen (2008) argumenterar för att familjeföretags långsiktighet kan förklaras

genom den lojalitet som familjemedlemmar känner emot företaget, familjen eller den

plats där företaget verkar. Om företagets tidsperspektiv är fortlevnad över generationer

blir företagets verksamhet naturligt långsiktig (Tidåsen, 2008). Även tradition är en

stark drivkraft inom familjeföretagande men kan hindra familjeföretag från att ta risker

som de egentligen är villiga att ta. Att göra enligt traditionen kan vara ett problem

eftersom det kan begränsa utvecklingen av företaget och därmed minska tillväxten

(Malinen, 2001).

Sammanfattningsvis ställs ägare av familjeföretag inför utmaningen att både leva upp

till familjens och företagets behov. Detta kan leda till målkonflikter av både ekonomisk

och icke-ekonomisk karaktär. Dessa målkonflikter kan innebära att beslut kring

företaget inte sker rationellt utan baseras på känslor eller konflikter.

3.2 Generationsskiften

Förutom att familjeföretag är en dominerande företagsform världen över präglas de

även av generationsskiften (Bammens et al., 2008). Studier visar att 30 % av

familjeföretagen lyckas föra det vidare till andra generationen medan 10 % lyckas till

den tredje (Reece, 2003; Rubensson & Gupta 1996; Venter et al., 2005) Av dessa

familjeföretag, d.v.s. de som överlever den tredje generationen, lyckas 70 % att föra det

vidare till den fjärde, vilket möjligtvis tyder på att familjeföretag lär sig av tidigare

erfarenheter (Bjuggren & Sund, 2001).

23

Ett generationsskifte kan som tidigare nämnt definieras som en process där en plan

skapas och implementeras i familjeföretaget. Denna är skapad för att matcha finansiella

och psykologiska behov hos ägare, familj och anställda, med förutsättningen att

företaget ska leva vidare (White et al., 2001). Att generationsskiftet ses som en process

enligt ovan är inte ovanligt, men forskare har lite olika uppdelningar av denna process

(Gibb Dyer Jr & Handler, 1994; Ibrahim et al., 2001; Stavrou, 1998). Ibrahim et al

(2001) delar upp processen i tre steg. Först förbereder sig arvtagare på övergången,

därefter integreras dessa i företaget, för att slutligen vara fullständigt redo att ta över

det.

En uppdelning av processen, likt Ibrahim et als (2001), har även utförts av Stavrou

(1998) som delar upp processen i stegen pre-entry, entry och succession. Pre-entry är då

arvtagare växer upp och frivilligt eller betalt arbetar i familjeföretaget, entry är den fas

där arvtagarna integreras på heltid i verksamheten mot ledande positioner medan

succession är den fas där arvtagare faktiskt tar över ledarskapet och ansvaret från

föräldrar. Även Gibb Dyer Jr och Handler (1994) ser generationsskiftet som en

processen bestående av fyra steg mellan överlåtare och arvtagare där den ena partens

engagemang minskar samtidigt som den andres ökar med tiden för att sedan resultera i

ett fullbordat generationsskifte. Resultatet av processen baseras främst på överlåtares

och arvtagares ömsesidiga respekt och relation till varandra.

Steg i processen Överlåtares roll Arvtagares roll

1. Överlåtare driver företaget ensam Ägare Ingen roll

2. Utbildning och utvecklingsstadiet Monark och makt Medhjälpare

3. Partnerskapsrelation Tillsynsman Beslutsfattare

4. Arvtagare övertar förtetaget helt Konsult som

frikoppas

Ägare

Tabell 1. Gibb Dyer Jr & Handler 1994 (Vår översättning)

Giamarco (2012) och Gibb Dyer Jr & Handler (1994) argumenterar för att denna

process måste kompletteras med skatteplanering som hänger samman med vilken

överlåtelseform som väljs, d.v.s. köp, gåva eller arv. Likaså måste företagets värde och

eventuella kapitalbehov uppskattas, köp- och säljavtal utvecklas och överlåtarens

ekonomiska situation säkerställas. Ytterligare frågor som kan beaktas är om eventuella

arvtagare vill köpas ut och hur dessa kan kompenseras samt om arvtagare behöver

24

utbildning (Giarmarco, 2012). Generationsskiften kan göras i form av en process där

ledarskap och ägande överförs från en individ till en annan (Sharma et al., 2003b).

Denna överföring medför känsliga problem och det kan uppstå konflikter mellan

familjemedlemmar.

Sammanfattningsvis lyckas få familjeföretag att föra vidare verksamheten till nästa

generation och forskare har olika definitioner och uppdelningar av

generationsskiftesprocessen. Forskare är dock överens om att arvtagare på något vis

förbereds på att överta verksamheten för att sedan integreras i företaget för att slutligen

fullständigt överta det. De är även överens om att generationsskiftesplaner som tas fram

i ett tidigt skede kan underlätta processen (Beckhard & Dyer, 1983; Bjuggren & Sund,

2001; Ibrahim et al., 2001; Sharma et al., 2003b; White et al., 2004).

Med hänsyn till att verkligheten inte ser ut på detta sätt inom skogsfastigheter är det

intressant att studera vilka faktorer som påverkar planeringen av ett generationsskifte,

vilket denna studie ämnar göra. Eftersom generationsskiftesprocessen kan påverkas av

flertalet psykologiska- och sociala faktorer samt juridiska regler kommer studien att

behandla avsnitt om grundläggande psykologi och socialpsykologi samt den svenska

juridiken. Fokus ligger på att redogöra för hur människor fungerar psykologiskt och

socialt med andra människor samt vilka möjligheter och konsekvenser som uppstår vid

olika val av överlåtelseformer. Det här resonemanget kan också styrkas med hänsyn till

Gersick et al (1997) beskrivning av familjeföretag där det enligt ”trecirkelmodellen” i

figur 1 finns både en social och ekonomisk sida i företaget (Chrisman et al 2005). Detta

är relevant för att få en förståelse om hur de psykologiska och sociala faktorerna kan

påverka generationsskiftesplaneringen och därmed skogsägares beteende. Det är också

väsentligt att förstå hur olika överlåtelseformer kan påverka generationsskiften och

varför planering ur det ekonomiska- och juridiska perspektivet kan vara aktuellt. Det

kan även ge en förståelse för i vilken utsträckning dessa juridiska regler är väsentliga att

ta hänsyn till. Juridikavsnittet bygger på den juridik som är aktuell i samband med att

studien genomförs.

3.3 Hinder för generationsskiften

Ur olika utgångspunkter diskuterar forskare möjliga faktorer till varför familjeföretag

inte tenderar att planera inför kommande generation. Detta kan bero på ekonomiska

25

faktorer (Malinen, 2001; Parrish, 2009; White et al., 2004), juridiska faktorer (Bjuggren

& Sund, 2001; Giarmarco, 2012; Kansikas & Kuhmonen, 2008), psykologiska faktorer

(Gibb Dyer Jr & Handler, 1994; Handler, 1990; Kets de Vries, 1993; Sharma et al.,

2003b) och sociala faktorer (Barach et al., 1988; Cabrera – Suarez et al., 2001; Stavrou,

1998).

Som tidigare nämnt finns inget gemensamt teoretiskt ramverk för familjeföretag och

forskare använder ett flertal olika teoretiska utgångspunkter. Därför väljer vi att göra en

egen indelning av faktorer som påverkar planeringen av generationsskiftet enligt ovan,

d.v.s. psykologiska-, sociala-, ekonomiska- och juridiska faktorer, vilket illustreras i

figur 2.

Figur 2. Egen kategorisering

3.3.1 Psykologi

Med psykologiska faktorer avses faktorer kopplade till både överlåtares- och arvtagares

psykologi. Ur överlåtares perspektiv är det faktorer främst kopplade till kontroll- och

maktbehov, vilket gör det svårt för överlåtare att planera inför ett generationsskifte.

Överlåtare kan binda en psykologisk identitet med företaget vilket försvårar processen

att lämna över till nästa generation (Brogren, 2013). Avsaknad av andra intressen, rädsla

att förknippas med åldrande, pension eller död är andra exempel på psykologiska

faktorer från överlåtares perspektiv (Bjuggren & Sund 2001; Handler, 1990; Kansikas

Graden av planering

Psykologiska faktorer

Sociala faktorer

Ekonomiska/ Juridiska faktorer

26

& Kuhmonen, 2008; Kets De Vries, 1993). Vad gäller arvtagare är det främst faktorer

kopplade till dennes psykologiska identitet med företaget och viljan att ta över.

Eftersom denna studie inriktar sig på skogsfastigheter handlar det i detta fall om

psykologiska band till fastigheten. Dessa band kan påverkas av huruvida arvtagare vuxit

upp på fastigheten och hur mycket arvtagare har arbetat i företaget under deras uppväxt

(Fransson, 2013). För att förstå vad som ligger bakom psykologiska faktorer kommer

nästkommande stycken att behandla psykologins möjliga påverkan på skogsägare när

det gäller planeringen av generationsskiften.

Psykologi kan skilja sig ifrån ekonomers syn och den grundläggande ekonomiska teorin

om att människor är rationella. Rationella valteorin säger att människor vill maximera

nyttan av sitt agerande och väljer det alternativet som med hänsyn till individens

preferenser vore mest rationellt (Moscati & Tubaro, 2011). För en ekonom är det

sannolikt att preferenserna främst utgörs av ekonomiska incitament men enligt Moscati

och Tubaro (2011) kan preferenserna också utgöras av individuella eller sociala

incitament. Med hänsyn till ovanstående kan skogsägare möjligtvis styras av mer än

ekonomiska preferenser, d.v.s. även psykologiska och sociala.

Inom psykologin beskrivs människor som individer med tre grundläggande

psykologiska behov. Det första innebär att människor strävar efter att förstå vad som

händer i dess omgivning och söker lärdom av upplevda erfarenheter. Det andra innebär

att människor söker aktiv stimulans genom att tillämpa kunskap och tidigare

erfarenheter i praktiska handlingar. Det tredje innebär att människor söker efter ett

socialt sammanhang där de också kan bidra med något. Grunden är att individer därmed

vill vara i ständig utveckling och känna att de gör nytta för sig själva och andra

människor (Ladberg, 1976).

Ladberg (1976) argumenterar för att människor i sitt sökande efter utveckling kommer

att ställas inför situationer som de inte befunnit sig i tidigare. I dessa situationer ställs

människors drivkrafter emot deras rädslor. Om drivkraften är större än rädslan bemöter

individen situationen men om rädslan är större flyr människan istället bort ifrån den.

Dessa situationer kan enligt Ladberg (1976) ses som psykologiska konflikter där

människor överväger sina drivkrafter och rädslor innan ett beslut tas. Efterhand som

människor utvecklas skapas också en identitet. Identiteten bygger på de sammanhang,

erfarenheter och den sociala miljön som individen haft under sitt liv (Bunkholdt, 2004).

27

Att ha en identitet är viktigt för människor för att kunna bekräfta sig själva och därmed

kunna uppfylla de tre grundäggande psykologiska behoven. Identiteten kan också

påverka vilka drivkrafter som individer har inom sig. Bunkholdt (2004) beskriver också

att människor i övre medelåldern kan utveckla ett behov om att vara särskilt produktiva.

Detta eftersom det kan finnas en drivkraft om att skapa något som sedan kan finnas kvar

efter deras bortgång. Behovet av att skapa ett avtryck kan innebära att skaffa barn eller

att vårda relationer till närstående men det kan också utgöras av ett konstnärligt

skapande (Bunkholdt, 2004).

Om ovanstående resonemang kopplas till skogsägare och generationsskiftesplanering

kan det innebära att det inte behöver vara psykologiskt rationellt för en skogsägare att

planera generationsskiftet. Detta kan möjligtvis förklaras av att skogsägare får sina

psykologiska behov tillfredsställda av att vara just skogsägare. Genom att driva sina

skogsbruksföretag får de tillämpa sina kunskaper och känner därmed en psykologisk

stimulans i sitt arbete. Det kan också vara sannolikt att skogsägare utvecklat en identitet

som gör att de förknippas med att vara just skogsägare. Detta skulle enligt Ladbergs

(1976) och Bunkholdt (2004) resonemang innebära att skogsägare inte vill planera inför

generationsskiften eftersom det skulle innebära en förlorad identitet. Därmed skulle inte

de psykologiska behoven tillfredställas vilket kan leda till känslor av meningslöshet. Att

inte planera generationsskiften kan också höra samman med skogsägares behov av att

lämna ett avtryck enligt Bunkholdt (2004). Tanken väcks därför om att förvalta en

skogsfastighet kan hänga samman med behovet av att efterlämna något till

nästkommande generation genom ett konstnärligt skapande. Att sköta en skogsfastighet

kan vara ett konstnärligt skapande eftersom skötselåtgärder både kan göras av såväl

ekonomiska som estetiska skäl. Planeringen inför ett generationsskifte skulle också

kunna innebära en ny situation för skogsägare som de inte har tidigare erfarenhet av.

Detta tillsammans med att planering kan strida mot individens psykologiska behov gör

att skogsägare möjligtvis inte har drivkraften att bemöta situationen. Med andra ord kan

skogsägare inte uppfatta det psykologiskt rationellt att planera inför generationsskiftet

och istället för att bemöta situationen flyr de bort ifrån den.

3.3.2 Socialpsykologi

Sociala faktorer berör främst relationer mellan familjemedlemmar. Det kan dels röra

relationer mellan arvtagare men även mellan överlåtare och arvtagare. Goda relationer

mellan dessa parter kan underlätta generationsskiftet (Brogren, 2013). Överlåtare kan

28

ses som den person som håller ihop familjen och arvtagare vill därför inte att denne

lämnar sin plats som ägare av företaget. Dessutom vill arvtagare inte ta upp

diskussionen om generationsskiften då de kan framstå som illojala mot överlåtaren

(Ibrahim et al., 2001). Sociala relationer grundar sig i parternas förtroende för varandra

och hur familjen klarar av att dra gränser mellan vad som är företag och vad som är

familj. Även kommunikation mellan parter och överlåtares förmåga att överföra

kunskap till arvtagare är andra exempel på sociala faktorer. Relationer mellan

familjemedlemmar skulle därmed kunna påverka planeringen av generationsskiftet

(Beckhard & Dyer, 1983). För att förstå vad som ligger bakom de sociala faktorerna

kommer nästkommande stycke att behandla socialpsykologins möjliga påverkan på

skogsägare när det gäller planering av generationsskiften.

Ur ett socialpsykologiskt perspektiv kan människor beskrivas utifrån fyra nivåer.

Människor är i grunden biologiska varelser men också individer, gruppvarelser och

medlemmar i ett samhällssystem. De sociala förhållandena formar människors liv,

relationer och den personliga uppfattningen om sig själv (Ladberg, 1976). Människor

behöver också tillhöra ett socialt sammanhang för att tillgodose behovet av social

kontakt och bekräftelse (Bunkholdt, 2004). Ur skogsägares perspektiv kan ett

generationsskifte därmed innebära att om de tvingas lämna sin skogsfastighet kan det

vara synonymt med att lämna en miljö och ett socialt sammanhang som de trivs i. Att

tillhöra ett socialt sammanhang är något som efterfrågas av människor och kan ge

trygghet (Ladberg, 1976). I praktiken kan det för skogsägare innebära att de bor i ett

område där människor känner varandra och där normer och relationer är väl etablerade.

Deras identiteter blir igenkända och deras agerande blir också uppmärksammat av

andra. En sådan miljö stämmer väl överens med människans grundläggande

psykologiska behov, som tidigare beskrivits, och kan göra att de trivs med sin tillvaro.

Att i detta läge planera inför ett generationsskifte som i praktiken kan innebära att flytta

från en trivssam miljö stämmer inte alltid överens med skogsägares sociala behov. Det

kan också påverka skogsägares sociala relationer till sina barn eftersom det kan uppstå

känsliga diskussioner vid ett generationsskifte. Med hänsyn till ovanstående

resonemang kan därmed planeringen av ett generationsskifte ur ett socialt perspektiv,

framstå som irrationellt.

29

3.3.3 Ekonomi

Ekonomiska faktorer kan kopplas till både överlåtare och arvtagares perspektiv. Det är

inte säkert att familjen har den ekonomiska kompetens som krävs (Giarmarco, 2012).

Familjemedlemmar kan också ha olika nivåer av ekonomisk kompetens vilken kan

försvåra generationsskiftesprocessen (Fransson, 2013). Förutom att värdera fastigheten

handlar ekonomiska faktorer om att säkerställa både överlåtares- och arvtagares

ekonomiska intressen. Med andra ord måste arvtagare ha råd att fortsätta driva

verksamheten samtidigt som överlåtare måste säkerställa sina ekonomiska behov. Att

behandla arvtagare ekonomiskt rättvist är ett problem för överlåtare (Brogren, 2013)

Överlåtare kan känna oro över arvtagares ekonomi och vill inte att denne ska skuldsätta

sig för mycket (Malinen, 2001). Därför underlättar det med finansiella lösningar som

överensstämmer med företagets, överlåtares och arvtagares behov (Parrish, 2008).

Dessa lösningar kan innefatta hur arvtagare som inte vill engagera sig i verksamhet på

ett rättvist sätt kan köpas ut. Fler arvtagare kan göra det dyrare för en enskild arvtagare

att lösa ut någon annan (Fransson, 2013). För att förstå vad som ligger bakom

ekonomiska faktorer kommer nästkommande stycke att behandla hur ekonomisk

rationalitet kan påverka skogsägares agerande när det gäller planeringen av

generationsskiften.

Enligt North & Thomas (1993) agerar individer utifrån egenintressen. Ur ett individuellt

ekonomiskt perspektiv väljer därför individer att utföra sina handlingar beroende på vad

de upplever ger den högsta nyttan baserat på deras preferenser. Om de privata

kostnaderna överstiger de privata intäkterna av en handling kommer individen välja att

bortse ifrån handlingen (North & Thomas, 1993). Enligt Moscati & Tubaro (2011)

väljer individen det alternativet som är mest rationellt för sig själv. Om detta appliceras

på skogsägare och skogsfastigheter kan planeringen av generationsskiftet ses som den

handling som skogsägare står inför. Om skogsägaren upplever att den privata

ekonomiska nyttan av att planera ett generationsskifte understiger den privata

ekonomiska kostnaden kommer denne välja att inte planera. I dessa fall kan skogsägare

uppleva planeringen som irrationell. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan det dock vara

rationellt att planera inför ett generationsskifte, eftersom överlåtare och arvtagare kan

planera sin ekonomiska situation samt de skattemässiga konsekvenserna beroende på

möjliga överlåtelseformer. För att skogsägare ska uppleva detta som rationellt krävs

kunskap om både ekonomi och juridik, vilket kanske inte alltid är fallet. Detta

30

resonemang kan också styrkas av Giarmarco (2012) som argumenterar för att familjer

inte alltid har den ekonomiska kompetens som krävs för att generationsskifta ett

familjeföretag. Därmed kan planeringen av generationsskiften upplevas som

ekonomiskt irrationellt av skogsägare.

3.3.4 Juridik

Juridiska faktorer kan påverka planeringen av generationsskiftet i olika former.

Generationsskiftet måste genomföras inom ramen för rådande juridiska regler. Det kan

underlätta om familjemedlemmar har kompetens inom juridik då det blir lättare för dem

att ta till sig processen (Brogren, 2013). Skattekonsekvenser och överlåtelseformer är

väsentliga att beakta men kan också hindra planeringen av generationsskiftet om

familjen ser det som skrämmande eller komplext (Parrish, 2008). Rådande juridiska

regler spelar därmed en avgörande roll med skatteregler som avgör

transaktionskostander för de olika alternativ som finns av överlåtelseformer (Bjuggren

& Sund, 2001). Ekonomiska- och juridiska faktorer är svåra att särskilja eftersom de

påverkar varandra som exempelvis skattekonsekvenser vilket är en juridisk faktor men

dess påverkan är av ekonomisk karaktär. Därför väljer denna studie att senare knyta

samman dessa i vad som kallas ”ekonomiska/juridiska faktorer”. För att förstå hur

juridik kan påverka planeringen av ett generationsskifte kommer nästkommande

stycken främst att behandla skattekonsekvenser av olika överlåtelseformer.

Familjeföretag ställs inför många utmaningar när det gäller att överlämna företaget till

nästa generation, såväl sociala som ekonomiska (Parrish, 2009). I praktiken handlar det

om att överföra ägandet inom de juridiska gränserna utifrån parternas sociala och

ekonomiska behov. Skatteplanering avser att hantera de ekonomiska följderna beroende

på om ägandet överlåts som köp, gåva eller arv (Kansikas & Kuhmonen, 2008).

Skattesituationen kan därför ses över och planeras för företaget, överlåtare och

arvtagare. Om ingen planering görs kan det leda till monetära förluster eftersom

skattekonsekvenserna hänger samman med vilken överlåtelseform som väljs, dessutom

påverkar det överlåtare och arvtagare olika (Giarmarco, 2012). Att planera ett

generationsskifte är därmed en komplex process där rådande rättsystem spelar en

avgörande roll, med skatteregler som avgör transaktionskostander för de olika alternativ

som finns av överlåtelseformer (Bjuggren & Sund, 2001).

31

Med hänsyn till ovanstående redogörs övergripande för det svenska civil- och

skatterättsliga systemet som påverkar ett generationsskifte. De mest väsentliga

faktorerna kan härledas till värdering, ekonomi, civil- och skatterättsliga regler1. I

nedanstående tabell presenteras de viktigaste konsekvenserna som berör enskilda

näringsidkare av skogsfastigheter beroende på om överlåtelsen sker som köp, gåva eller

arv. Detta eftersom överlåtelseformen påverkar inkomstskatter och civilrättsliga regler

både för överlåtare och för arvtagare. (Bertholdsson et al., 2013; Lag 1984:404 om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter § 5; Skatteverket, 2013).

Juridiskt

fång

Förutsättningar Konsekvenser

Köp Ersättning = eller >

Taxeringsvärdet

Överlåtare:

- Kapitalvinstberäkning och återföring av tidigare värdeminskningsavdrag i

näringsverksamheten.

Arvtagare:

- Nya anskaffningsvärden/redovisningsunde

rlag, möjliggör

värdeminskningsavdrag och främst

skogsavdrag2.

- Bättre utgångsläge för beräkning av resultatreglerande åtgärder i samband

med årsbokslut och deklaration.

- Generellt högre skuldsättning än vid gåva.

- Stämpelskatt för lagfart.

Gåva Ersättning <

Taxeringsvärdet

Överlåtelsen kan

förenas med villkor

såsom enskild

egendom.

Lagfartskostnad kan

undvikas om ersättning

< 85 % av

taxeringsvärdet

Överlåtare:

- Ingen kapitalvinstberäkning eller återföring av tidigare

värdeminskningsavdrag i

näringsverksamheten.

Arvtagare:

- Arvtagare övertar överlåtarens beskattningssituation.

- Sämre utgångsläge för beräkning av resultatreglerande åtgärder i samband

med årsbokslut och deklaration.

Arv Äganderätten till

fastigheten övergår till

arvstagare när

bouppteckningen är

Dödsbo:

- Ingen kapitalvinstberäkning eller återföring av tidigare

värdeminskningsavdrag i

1 För en mer omfattande beskrivning se appendix 2.

2 Skogsavdrag är ett värdeminskningsavdrag som möjliggör skogsavverkning till lägre beskattning.

32

inregistrerad och

arvskifteshandling är

undertecknad.

näringsverksamheten.

Arvtagare:

- Ackumulerade underskott i näringsverksamhet kan inte ärvas.

- Arvtagare övertar överlåtarens beskattningssituation.

- Sämre utgångsläge för beräkning av resultatreglerande åtgärder i samband

med årsbokslut och deklaration.

Tabell 2. Sammanfattning konsekvenser

Sammanfattningsvis ger en överlåtelse av en skogsfastighet alltid någon form av

skattekonsekvens. Skattekonsekvenserna varierar beroende på om överlåtelsen sker som

köp, gåva eller arv alternativt i en kombination. Vid köp aktiveras

kapitalvinstbeskattning, stämpelskatt för lagfart och gjorda värdeminskningsavdrag

måste återföras i inkomstslaget näringsverksamhet hos överlåtaren (Skatteverket, 2013).

Vid gåva eller arv utgår ingen kapitalvinstbeskattning eller stämpelskatt för lagfart3.

Arvtagare tar över överlåtarens beskattningssituation (Skatteverket, 2013).

Utifrån denna övergripande kategorisering av faktorer som kan påverka graden av

generationsskiftesplanering härleds studiens hypoteser. Den beroende variabeln graden

av planering ställs således emot oberoende variabler som kan förklara graden av

generationsskiftesplanering hos skogsägare. Dessa faktorer kan både ha en positiv eller

negativ inverkan som var för sig eller tillsammans påverkar planeringen. Faktorerna

som är med i undersökningen härleds ur tidigare litteratur om generationsskiften i

familjeföretag. Denna litteratur har också kompletterats med förstudien som gjordes

med generationsskifteskonsulterna Brogren (2013) och Fransson (2013). Med hjälp av

litteratur, förstudier och logiska resonemang har studiens hypoteser härletts. Studiens

samtliga faktorer och dess möjliga påverkan illustreras övergripande i figur 3 nedan.

3 Om ersättningen understiger 85 % av fastighetens taxeringsvärde.

33

Figur 3. Egenutformad modell. Hypoteser mot graden av planering

3.3.5 Hypoteser - Psykologiska faktorer

Faktorer som påverkar planeringen av generationsskiftet kan härröras till både

överlåtare och arvtagare, där ett vanligt förekommande problem å överlåtarens sida är

dennes vilja att inte släppa taget om verksamheten (Beckhard & Dyer, 1983). För

överlåtare är en av fördelarna med att äga och driva företaget känslan av att ha kontroll

över sitt öde, vilket gör att verksamheten påverkar överlåtarens självbild och indirekt

dennes rykte. Detta gör företaget till en del av överlåtarens identitet som gör att denne

känner stolthet över sitt företag (Kets de Vries, 1993). Handler (1990) beskriver hur

Gra

den

av p

laner

ing

Psykologiska faktorer

Identifiering med fastigheten (-)

Dödsrädsla (-)

Pensionsvilja (-)

Arvtagares vilja (+)

Oro över rättvisa (-)

Sociala faktorer

Antalet arvtagare (-)

Relation (+)

Förtroende (+)

Överföring av kunskap (+)

Ekonomiska/ Juridiska faktorer

Fastighetens storlek (+)

Kompetens ekonomi (+)

Kompetens juridik (+)

Belåning (+)

Uppfattning om konsulter (-)

34

överlåtare har svårt att överge företaget som de en gång skapade och byggde upp.

Överlåtare har också svårt kliva åt sida eftersom de är rädda att förlora makt, status och

personlig identitet (Sharma et al, 2003b; Rubenson & Gupta, 1996). Detta bekräftar

Brogren (2013) och Fransson (2013) som beskriver hur överlåtare identifierar sig med

verksamheten vilket gör att en överlåtelse kan likställas med att förlora identitet. Som

Bunkholdt (2004) tidigare nämnt är det viktigt för människor att ha just en identitet.

Därför finns det en möjlighet att överlåtare drar på planeringen av generationsskiftet på

grund av att de