VAD GÖR RIKA MED SINA PENGAR?

Sandro ScoccoLars Fredrik Andersson

Ett internationellt politikskifte i början av 80-talet i spåren av stigande arbetslöshet

• Marknadsmisslyckande mindre skadliga än politikmisslyckande!– Politisk slutsats: Avreglera marknader (ex. finans- och

arbetsmarknaden)– Omedelbar effekt: Förändrade maktförhållande– Förväntad dynamisk effekt: Ökad ekonomisk effektivitet/tillväxt.

• 80- och 90-tals teorier om optimal beskattning– Politisk slutsats: sänk bolags-, kapital-, förmögenhets- och

marginalskatter och sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna

– Omedelbar effekt: ökade inkomstskillnader.– Förväntad dynamisk effekt: Ökade investeringar och lägre

arbetslöshet.

2

De omedelbara effekterna?

3

Sjunkande marginalskatter på arbetsinkomster inom OECD

4

1994 - 49,3%2010 - 41,5%

Sjunkande kapitalskatter

5

Historiskt låga marginalskatter i USA

Marginalskatt på inkomst, federal nivå, 1910-2011

6

Ökande inkomstskillnader inom OECDGini-koefficient för åren 1985 och 2008

Källa: OECD Database on Household Income Distribution and Poverty.

7

Rikare har blivit rikareInkomstandel i procent för topp-1% av inkomsttagarna

Källa: The World Top Income Database8

Ökade kapitalvinster förstärker utvecklingenInkomstandel för topp-1 % av inkomsttagarna (inkl. kapitalvinster).

Källa: The World Top Income Database9

De dynamiska effekterna?

10

Arbetslösheten en besvikelse -idag historiskt hög

11

Vår studie fokuserar på investeringar• Har de dynamiska effekterna av 30 års

politik infriats?• Finns de andra oväntade effekter av

den förda politiken

12

Sjunkande investeringar i den reala ekonominInvesteringsandel (%) av BNP i Västeuropa 1970-2011

OECD.Stat, National Accounts data

13

Sjunkande investeringar fort.

Investeringsandel (%) av BNP i Sydeuropa, Storbritannien och USA, 1970-2007

OECD.Stat, National Accounts data

14

Topp 1% inkomster och investeringarRelationen mellan investeringsandel av BNP och topp 1-% inkomstandel (Inkomstandelen för den översta procenten på inkomstskalan)i för 14 OECD länder* under perioden 1970-2008 (kommande studie S.Scocco, L.F. Andersson 2012).

De 14 OECD länderna som ingår är: Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA

Oväntade dynamiska effekter

16

Stigande finansiella tillgångsvärden

Börsindex normaliserat med BNP för 15 OECD länder 1970-2007

UN: Monthly bulletin 1970-200817

Totala skulder % av BNP

Källa: McKinsey Global Institutet jan. 2012

Växande skuldsättning

18

Slutsatser- ökade inkomstklyftor för stabilitet och tillväxt

• Utvecklingen förstärker finansiella obalanser via tillgångsinflation och skuldsättning

• Ökar sociala klyftor• Incitament för ökade reala investeringar är

svårt att finna stöd för

19

Policyimplikationer

20

Var gör då rika med sina pengar?

• Investerar i den real ekonomin, men detta oavsett inkomstutveckling

• När rika får en snabbare inkomstutvecklingen än den reala ekonomins tillväxt leder det till– Stigande tillgångsinflation (aktier/fastighter)

med återkommande justeringar (krascher)– Pengarna lånas tillbaka till hushåll och stat -

via den finansiella sektorn –ökad skuldsättning.

21

30-talets återhämtning byggd på förstärkta inkomster

22

Förändring av inkomster 1933-34 kontra 2009-10

Hur minskades skulder efter 2:a världskriget?

• Hög tillväxt– Kraftigt ökade skatter på de med högst inkomster

finansierade stabil efterfråga trots skuldavveckling• Negativa realräntor (inflation)

– Finansreglering i kombination med hög inflation (ex. Korea inflationen)

Se bland annat: Reinhart, M.C & M.Belen Sbrancia, THE LIQUIDATION OF GOVERNMENT DEBT, NBER 2011

23

Finansiera tillväxten med höjda skatter för de rika?

” … This can be achieved by raising marginal tax rates on the rich but also improving tax compliance, eliminating tax deductions, and reassessing the role of taxes in all forms of property and wealth, …”

Angel GurríaSecretary-General OECD

24

Ladda ned rapporten på:www.globalutmaning.se

25