VAD ÄR MILJÖPLAST? Vår definition av ”miljöplast” täcker in plast som är biobaserad, delvis biobaserad och/eller nedbrytbar. Det kan låta enkelt, men sanningen är att miljöplasten och dess komplexa hantering är allt annat en enkel. I denna guide ska vi därför försöka redogöra för vad miljöplast är, och inte är, på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt.

INLEDNING När vi diskuterar begreppet miljöplast vill vi börja med att höja ett varningens finger för det som kommit att kallas ”Greenwashing”. Det är en relativt vanlig företeelse, som innebär att ett företag försöker framställa sig själva eller en produkt som mer miljövänlig än vad den/de egentligen är. Plast som marknadsförs som ”nedbrytbar” kan t.ex. vara helt fossilbaserad och en plastpåse som marknadsförs som biobaserad kan i själva verket innehålla så lite som 10% förnybar råvara. I sammanhanget plast och miljö är det därför extra viktigt att ta reda på vad termer som nedbrytbar, komposterbar, förnybar och biobaserad verkligen innebär för den aktuella produkten. Det kan också vara bra att känna till att miljöplastens framfart fortfarande befinner sig i sin linda. Det innebär att infrastrukturen för en effektiv hantering, den allmänna kunskapsnivån och regleringen kring vad som får och inte får beskrivas som miljöplats ännu inte är på plats. En annan viktig aspekt, är att åsikterna kring miljöplasternas positiva inverkan är kontroversiell och ofta så komplex att det är svårt att få fram en rättvisande bild av situationen. Alla vill förbättra plastsituationen, men det är ingen som riktigt vet hur. På aPak har vi inte heller någon övergripande lösning på problemet, men tror vi att den bästa vägen framåt går via kunskap, för med hjälp av den är vi övertygade om att vi kan fatta bättre beslut för vår planet. Så låt oss ta det från början.

VAD ÄR BIOBASERAD PLAST?

Biobaserad plast är en plast som helt eller till viss del tillverkats av förnyelsebara råvaror, så som till exempel sockerrör, majs eller ricinolja. Med hjälp av den förnybara råvaran framställs till exempel eten eller mjölksyra som därefter används för att producera den biobaserad plast. Den biobaserade plasten kan delas in i de två underkategorierna, ”biobaserad men inte nedbrytbar” och ”biobaserad & nedbrytbar”. Men innan vi går vidare behöver vi reda ut vad nedbrytbar plast är.

VAD ÄR NEDBRYTBAR PLAST? Plast som kan brytas ner av mikroorganismer och/eller annan biologisk aktivitet beskrivs som nedbrytbar. Vissa biobaserade plaster är också komposterbara, vilket då innebär att de kan bryts ner under kontrollerade förhållanden i en industriell kompost. Det finns både fossila och biobaserade plaster som är nedbrytbara och dessa kan delas in i de två underkategorierna ”biobaserad & nedbrytbar” och ”fossilbaserad & nedbrytbar”. Något förenklat kan man således säga att det finns tre olika kategorier av miljöplast.

BIOBASERAD MEN INTE NEDBRYTBAR

Biobaserad plast som inte kan brytas ner är idag den vanligast förekommande miljöplasten. Den framställs med hjälp av en förnybar råvara som används för att framställa biobaserad polyeten (PE), biobaserad Polyester (PET), biobaserad polyamid (PA) eller biobaserad polyuretan (PUR). Denna sorts biobaserad plast har samma struktur som den som framställts med hjälp av fossil råvara. Det innebär att den har samma utseende, samma egenskaper och lika lång nedbrytningstid. Den biobaserade plasten ska hanteras och återvinns på precis samma sätt som vanligt plast och den potentiella miljövinsten återspeglas således inte i slutprodukten eller nedbrytningsfasen utan snarare i andelen förnyelsebara råvara.

Det kan också vara bra att nämna att begreppet ”biobaserad plast” är ett brett tilltag. Idag finns det inte någon övre gräns för den tillåtna mängden fossil råvara som får användas i biobaserad plast. Kravet för att få kalla materialet för biobaserad eller bioplast är således enbart att plasten ska innehåll förnyelsebar råvara. Det innebär att den plast som innehåller mellan 1–100% förnybar råvara idag ryms under samlingsnamnet ”biobaserad”.

BIOBASERAD & NEDBRYTBAR

Biobaserad plast kan i vissa fall också vara nedbrytbar och komposterbar. Med hjälp av förnybar råvara kan man framställa polymjölksyra (PLA), polybutensuccinat (PBS), polyhydroxy alkanoater (PHA) och termoplastisk stärkelse (TPS). Dessa plaster är i de flesta fall helt biobaserade, giftfria och komposterbara, såvida de inte blandats upp med fossil råvara eller tillsatser som i vissa fall används för att förstärka eller förändra materialets egenskaper. För att vara säker på att den biobaserade plasten är komposterbar är det viktigt att kontrollera att den är certifierad under den europeiska certifieringen EN 13432. Den säkerhetsställer bland annat att produkten är komposterbar i en komposteringsfacilitet samt att den inte kvarlämnar några skadliga rester eller på annat sätt påverkar komposteringsprocessen negativt. Majoriteten av Sveriges komposteringsfaciliteter kan dock inte hantera bioplastens långa nedbrytningstider eller dess fysiska egenskaper. Den nedbrytbara plasten ska därför inte slängas tillsammans med matavfallet, i naturen eller i den egna komposten. Plasten ska inte heller lämnas på återvinningsstationen då så lite som en uppblandning på 2% kan skapa stora kvalitetsproblem för plaståtervinningen. Det sistnämnda kan redan idag ses som ett stort problem som till stor del beror på att slutkonsumenten inte kan se skillnad på plasten och/eller inte känner till hur de olika plasterna ska källsorteras. I de flesta fall ska plasten istället slängas i de vanliga sopporna som sedermera går till förbränning. Det finns också ett fåtal plastprodukter som kan hemkomposternas. Utöver att uppfylla kraven för EN 13432 kan denna plast också brytas ner under lägre temperaturer i ett kärl för hemkompostering.

FOSSILBASERAD & NEDBRYTBAR

Det finns också fossilbaserad plast som kan brytas ner så som till exempel Oxo-plast som vare sig är biobaserad eller biologiskt nedbrytbar. Oxo-plasten består istället av traditionella polymerer så som PE (polyeten), PP (polypropen) och PS (polystyren) som blandats upp med ett kemiskt tillsatsämne som gynnar nedbrytningen i specifika anläggningar med starkt UV-ljus och höga temperaturer. I anläggningarna bryts Oxo-plasten ner i mindre beståndsdelar, så kallad mikroplast som kan ställa till problem för en mängd olika organismer. Denna sorts plast kommer enligt EU-kommissionen att förbjudas i samband med den överenskommelse som också innefattar ett förbud mot engångsartiklar i plast. Den nya överenskommelsen träder i kraft under 2021.

CERTIFIERINGAR

Inom det breda och något spretiga begreppet miljöplast finns det ett antal certifieringar som kan underlätta och förenkla navigeringen. Vi har delat in dem i tre olika steg och för den som vill försäkra sig om produkten produceras på ett hållbarhet sätt gäller det att pricka alla tre.

RÄTT VÄRDEGRUND

Börja från grunden genom att säkerhetsställa att företaget bakom produkten arbetar på ett schysst och hållbart sätt. Gör din research och leta efter certifieringarna som säkerhetsställer att producenten uppfyller kraven för en hållbar utveckling. Några bra exempel är ”Redcert”, ”Better biomass”, ”Bonsucro” och RSB.

RÄTT INNEHÅLL

När producentens kvalitet verifierats är det dags att ta reda på om det utannonserade materialet uppfyller era krav. Idag finns det till exempel flera olika certifieringar som klargör och säkerhetsställer andelen biobaserat innehåll. Några av dessa är ”Ok Biobased”, ”Din Gepruft” och ”NEN Biobased”.

RÄTT PLATS

Den sista, och troligtvis också den viktigaste delen är att se till att materialet hamnar på rätt plats. Produktens innehåll och den lokala infrastrukturen styr hur produkten ska avfallshanteras. Det finns flera certifieringar, däribland ”compostable”, ”Industrial Compostable” och ”OK kompost”, som säkerhetsställer att materialet är nedbrytbart i industriell miljö i enlighet med EN 13432. Det finns också ett antal certifieringar, så som ”Ok compost Home” och ”Home compostable” som säkerhetsställer att produkten kan bryta ner i en kompost för hemmabruk.

MILJÖPLAST – PROBLEM ELLER TILLGÅNG? Som vi beskrev i inledningen är begreppet miljöplast komplicerat och det är därför svårt att lämna ett okomplicerat svar på frågan. Den bristfälliga infrastrukturen, den luddiga regleringen och den allmänna ”kunskapsbristen” gör inte saken lättare. Ökad efterfrågan och stark mediala genomslagskraft kan dock komma att förändra situationen. Den har redan idag lett till att plastproblemet börjat tas på allvar och nya regleringsförslag och riktlinjer poppar nu upp som svampar runt om i världen samtidigt som utvecklingen av nya och förbättrade plastalternativ går fortare än någonsin tidigare. På sikt hoppas vi givetvis på att detta resulterar i bättre plastalternativ och en mer välformad och enhetlig infrastruktur för hanteringen av dem i framtiden. På aPak tror vi att miljöplasten har potential, men endast i rätt form och i rätt situation. Vårt svar blir såldes att miljöplasten kan ses både som ett problem och som en tillgång. Som idag, kanske mer som ett problem, men i framtiden, förhoppningsvis mer som en tillgång!

VAD KAN VI GÖRA? Den effektivaste åtgärden är att minska konsumtionen. Svaret som ingen vill höra, men som ligger till grund för hela problematiken. Om ni kan reducera plastkonsumtionen kommer ni automatiskt också att reducera problemet. Det behöver dock inte innebära att ni säljer, producerar eller levererar mindre produkter utan snarare att ni gör det på ett smartare och mindre konsumtionskrävande sätt. Så innan ni börjar fundera på nya material bör ni se över de förpackningarna och förpackningsprocesser ni har idag. Under vår 100 åriga framfart inom förpackningsbranschen har vi aldrig stött på ett företag där vi inte kunnat förbättra, byta eller förfina någon av företagets förpackningar eller processer. I de allra flesta fall finns det mängder med enkla åtgärder som kan göra stor skillnad för miljön. Om ni funderar en stund kommer ni säkert själv på en rad produkter som borde packas och skickas på ett annat sätt. Att börja med dem är en bra start, om målet verkligen att förbättra villkoren för vår miljö. I nästa steg är det givetvis också viktigt att ni använder rätt material vid rätt tillfälle. I vissa fall kan rätt material vara biobaserad plast, i ett annan fossilbaserad och i ett tredje kanske något helt annat så som till exempel ett kraftpapper. Vad vi försöker förmedla är att varje enskild situation bör behandlas och analyseras för sig, då det idag inte finns något ”supermaterial” som är bäst i alla situationer. Så istället för att måla upp ett specifikt material som syndabock, förespråkar vi en helhetssyn där processens alla dela vägs in. Väljer ni miljöplast bör ni också göra er research så att slutsumman av dess olika delar verkligen blir bättre än alternativet.

ORDLISTAN

Bioplast (biobased): Biobaserad plast är en plast som helt eller till viss del tillverkats av förnyelsebar råva.

Nedbrybar plast (biodegradable): Nedbrytbar plast är en plast som kan brytas ner av mikroorganismer

och/eller annan biologisk aktivitet.

Miljöplast (bioplastics): Ett samlingsnamn för biobaserad och nedbrytbar plast som tagits fram i syfte att

minska den negativa miljöpåverkan.

Certificat EN 13432: Det europeiska certifikatet som bland annat säkerhetsställer att plasten är

komposterbar under kontrollerade former i en komposteringsfacilitet.

Certificat EN 14995: Det europeiska certifikatet för plast som inte används i förpackningsändamål, men

med samma innebörd som EN 13432.

Komposterbar eller bionedbrytbar: Beskriver att en produkt är komposterbar, inte nödvändigtvis i en

vanlig kompost utan snarare i en industriell kompost.

Mikroplast: Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De flesta

mikroplasterna är dock mindre än 1 millimeter.

Polymjölksyra: Är en biologisk och naturligt nedbrytningsbar, termoplastisk, alifatisk polyester (PLA).

OXO-plast: En fosilbaserad plast som är nedbrytbar. Oxo-plasten består av traditionella polymerer som

kan brytas ner till mikroplast i specifika faciliteter.

Greenwasing: En term som används när ett företag försöker framställa sig eller en produkt som mer

miljövänlig än vad den/de egentligen är.

ISO 14852: En standard för att avgöra hur ett plastmaterial bryts ner vatten.

ISO 14855: En standard för att avgöra hur ett plastmaterial bryts ner under kontrollerade former.

LÄNKLISTAN Naturskyddsföreningen – Om plast Certifieringar för bioplast Sveriges riksdag – Bioplast (Stycke 36) Naturskyddsverket – Frågor om nedbrytbar plast och bioplast Forskning & framsteg – Bioplast bäddar för missförstånd Europen Bioplastics Avfall Sverige – Varnar för nedbrytbar plast Council of European Union – Förbud mot engångsprodukter