Välkommen till temautbildning

Från frö till frö!

Hållpunkter för dagen:

9-12 Presentation av temat

arbete med uppdragen

fikapaus när det passar

12-13 Lunch

13-15.30 arbete med uppdragen

fikapaus när det passar

15:30 sammanfattning och ev frågor som dykt upp under dagen

markus.nyhlen@linkoping.se

Markus Nyhlén

I frö till frö följer eleverna en växts hela livscykel, hur den förvandlas från frö till planta, vad växten behöver och hur nya frön bildas.

Fröet uppdrag 1-4

Vår nytta av växter

Frukter och frön (spara frön, plantera)

Under skalet (jmf stora – små frön)

Dags att så (ändra på en betingelse)

Plantan uppdrag 5-7

Gallring och konkurrens (jmf ogallrat)

Varför växer plantan?

Blad och knopp

Blomman uppdrag 8-10

Nu blommar det

Pollinering

Skördetid

Vad handlar temat om?

Vilken nytta har vi av växter?Växters utseende kan kopplas till en funktion och evolutionär process.Hur går det till när frön gror och plantan växer?Hur växter påverkar och påverkas av andra levande organismer.

Markus Nyhlén

Temat och Lgr 11 -

BiologiSyfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges

förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och

ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället

Centralt innehåll i årskurs 4–6BiologiTemat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Natur och samhälle• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär

för en hållbar utveckling.• Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av

vatten och luft.• Djurs, växters och andra organismers liv. • Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse

kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på

vanligt förekommande arter.• Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Viktiga mål för alla NTA teman är attEleverna lär sig lyssna och argumentera

Eleverna övar sin förmåga att kommunicera

Eleverna lär sig se mönster och strukturer

Ta tillvara elevernas nyfikenhet och utveckla deras intresse för naturvetenskap

Mål för temat

Markus Nyhlén

Biologin och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom

biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Biologins metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och

utvärdering.• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras,

sorteras och grupperas.• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller,

bilder och enkla skriftligarapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Biologi

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Markus Nyhlén

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras.

Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan samt vatten och luft.

Eleven namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Naturorienterande ämnen

KunskapskravÅk 3

Markus Nyhlén

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.

Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Biologi

Kunskapskravår 6

Markus Nyhlén

Kopieringsunderlag

• Handledningen erbjuder elevblad som kopieringsunderlag till varje uppdrag

• Dessutom finns kopieringsunderlag för tabeller diagram och en extratext om bin.

Markus Nyhlén

Begrepp:

Ekosystemtjänster

Funktioner i naturen som vi på olika sätt har nytta av

Förberedelse:

Eleverna tar med något ”viktigt” hemifrån som kommer från en växt.

Uppdrag:

Vilken del av växten används?

Argumentera för varför den egna växten är viktig. Vilken växt är viktigast och varför? Sortera och kategorisera gemensamt.

Vilka ekosystemtjänster kan växter bidra med?

Rangordna och motivera.

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven ska kunna:

ge exempel på några olika sätt som vi människor använder växter

Argumentera för vilken nytta med växter som man tycker är viktig/viktigast

Uppdrag 1Vår nytta av växter

Temaboken:• Kakao - föda för gudar

• Träden som kan rädda fiskar

Markus Nyhlén

Förberedelser: Köpa eller samla in frukter

Begrepp: Frukt, frön, botaniker, evolution

Frågor att fundera kring enskilt och gemensamt:Hur ser växterna ut som frukterna kommer ifrån?Känner du till några frukter med ett enda frö?Vad är fröets uppgift?Vad är fruktens uppgift?

Uppdrag del 1Vilka är frukter?Var hittar man frön?Vi skär itu och ser hur det ser ut.Rita och gör noggranna dokumentationer.Hur sprids fruktens frön?

Uppdrag del 2Temaboken – Hur sprids frön från växterLeta frön och frukterVärdefulla egenskaper för frön?

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven ska kunna

Beskriva vad frön har för funktion för växten

Beskriva vad frukten har för funktion för växten

Ge förslag på hur frukters eller fröns utseende kan spela roll för hur fröna sprids.

Uppdrag 2Frukter och frön?

Temaboken:De sprids med vinden – och på många andra sätt

Markus Nyhlén

Förberedelser:Lägg 1-2 limabönor per elevpar i vatten över natten. (Ligger de längre finns risk att de ruttnar).Allergier?

Begrepp:Frövita, grodd/embryo, fröskal, bladanlag

Fundera på:Vad behöver ett frö för att kunna gro och växa?

Uppdrag:Undersök och beskriv och rita den torra och blöta bönan, använd tabellen/gör egen?Skala och studera hur den ser ut inutiFundera över frågorna

Sammanfatta och diskutera

Hemuppdrag: ”Ärttricket”

Mål

Eleven ska kunna:

Dra slutsatser om varför vatten behövs för att frön ska gro

Förklara vad olika delar av fröet har för uppgifter för att det ska kunna gro och bilda en planta

Använda begrepp som frövita, grodd och fröskal i sina förklaringar

Uppdrag 3Under skalet på ett frö

Temaboken:Nytt liv efter skogsbrandenLinné sorterade växterna

Markus Nyhlén

Bra att ha till bilduppgiften i uppdrag 3!

Från ”gamla” handledningen

Markus Nyhlén

Börja med detta en måndag eller tisdag, våra plantor behöver nu ses till nästan dagligen i 36 dagar. Tänk på lov!

Förberedelser:Bevattningssystemet Filtmatta och kopparsulfatBelysningen - Släck inte ljuset!Montera och säkra med kraftig tejp

Presentera vårt speciella frö -

Fundera på:Vilka olika sätt kan man använda för att gödsla växter?

Uppdraget del 1 Vi sårEleverna genomför uppdraget enligt instruktionerna, eller klassen gör gemensamt?

Uppdraget del 2 Undersök egna frågor!

Sammanfatta och diskutera

Observera och dokumentera fröets utveckling fr o m nu!

Mål

Eleven utvecklar sin förmåga att

Arbeta systematiskt utifrån en instruktion

Ge exempel på några saker som frön och växter behöver för att leva

Planera och iordningställa ett vetenskapligt experiment

Uppdrag 4Dags att så

Så extra kuber ifall några misslyckas!

Wisconsin Fast Plant

Temaboken:Gödsel – växternas kosttillskott

Markus Nyhlén

5 dagar efter sådd är det lagom att gallra.

Fundera på Vad konkurrerar växterna om?Vad händer om vi inte gallrar?Hur sker gallring utan människans hjälp?

UppdragVi gallrarPlanterar omPlanerar för ett nytt experiment

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven skall kunna:

Ge exempel på några olika saker som växter kan konkurrera om

Beskriva hur konkurrens kan påverka hur en planta växer

Ge förslag på hur man kan ställa i ordning ett försök som undersöker skillnaden mellan att gallra plantor och att inte gallra

Uppdrag 5Gallring och konkurrens

Temaboken:Passionsblommans makalösa försvar – (bra exempel på evolution, mer än gallring)

Nytt liv efter skogsbrandenMarkus Nyhlén

Skapa tillfällen varje/varannan dag då eleverna kan observera sina plantor?

Eleverna arbetar med uppdraget fram till dess att lampan släcks dag 36.

Fundera på Vad måste man tänka på vid mätningen för att få så rättvisa resultat som möjligt?Varifrån kommer materian som gör att plantan växer?Hur kommer materian in i växten?

Uppdraget del 1Mät och dokumentera hur plantan växerVälj en planta att följa!Göra egna diagram (på dator) eller kopiera upp? Dokumentera gärna även i bild plantans förändringar.

Uppdraget del 2 Varför växer plantan?Undersök plantor som växt i mörkerLäs texterna i temabokenArbeta med frågorna

Sammanfatta och diskutera

När plantan är 10 cm behöver den stagas upp med blompinnar. Halva eller naturliga.

Mål

Eleven ska kunna

Mäta och dokumentera hur plantan växer

Förklara vad det är som gör att den växer

Beskriva hur och var plantan tar upp den materia som gör att den växer

Förklara varför djur behöver växer för att leva

Uppdrag 6Plantan växer

Temaboken:Var kommer alla bladen ifrån?Det börjar med solen

Begrepp:Fotosyntesen, en kemisk reaktion som sker i växter, där solljuset gör det möjligt för växten att omvandla energifattiga ämnen som vatten och koldioxid till energirika kolhydrater och syre. Denna process utgör förutsättningen för näringskedjor på jorden

solenergi

koldioxid

VattenMineraler

blomma

blad

stjälk

Begrepp:

Rot, stjälk, blad, hjärtblad, knopp och blomma

Fundera på

Vad behöver plantan bladen till?

Vad finns i en knopp?

Vad tror du händer om du sätter en vit tulpan i vatten som färgats av blå karamellfärg?

Uppdraget

Undersök plantan noga

Dokumentera och namnge plantans delar

Följ en knopps utveckling under några dagar

Studera en annan växt och namnge dess delar

Sammanfatta och

diskutera

Mål

Eleven ska kunna:

Använda begrepp som rot, stjälk, blad, hjärtblad, knopp och blomma för att beskriva växtens olika delar

Beskriva vad de olika delarna har för funktion för plantan

Ge exempel på hur vi människor kan utnyttja olika delar av en planta

Uppdrag 7 blad och knopp

Temaboken:Varför är lingonbladen hårda?Genvägen till växternas hemligheter

Markus Nyhlén

Gå gärna igenom innan blommorna slår ut!

Förberedelser:Ta med några blommande krukväxter eller snittblommor. (Tulpan eller Amaryllis är bra för att tydligt visa blommans delar.)

Begrepp:Ståndare, pistill, pollen och kronblad

Fundera på:Varför blommar blommor?Är det bara blommor som blommar?

Uppdraget del 1 BlommanUndersök den blomma ni får av er lärareArbeta med frågorna

Uppdraget del 2 Åkerkålens blommorDokumentera er växts blomma

Uppdraget del 3 Planera ett eget experimentHur kan vi ta reda på hur Åkerkål pollineras?(Enklast att bara planera)

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven ska kunna:

Beskriva blommans olika delar med vetenskapliga begrepp

Förklara vad ståndare, pistill, pollen och kronblad har för funktion för växten

Beskriva några olika sätt som växter befruktas på

Uppdrag 8Nu blommar det

Knappen(här bildas pollen)

Märket (här fastnar pollenkornet)

Stiftet

Temaboken:Pollinering för en stjärnaOrkidéerna blommarRädda skogsfrun

BegreppBisamhälle, drottning, arbetare, drönareNektar, nyttodjur, skadedjur, insekter?

Fundera påVad har eleverna för erfarenhet av bin?Vad gör bin? Hur ser de ut? Rita gärna ur minnet innan!Varför besöker insekter blommor?Varför kan det vara oroande att bina minskar i antal?Vad skulle man kunna göra för att öka antalet bin?

Uppdraget del 1 bietStudera det torkade bietGör jämförelser med myra, spindel och skalbaggeVilken insekt ser du som skadedjur?Gör en begreppskarta utifrån texten ”Dansa med bin”

Uppdraget del 2 Pollinera åkerkålenPollinera varje blomma som är utslagen med bi eller penselUppdraget fortsätter så länge blommorna blommar!

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven ska kunna:

Ge exempel på varför bin och andra pollinerande insekter är en ekosystemtjänst

Beskriva hur en pollinerad blomma förändras efter befruktningen

Uppdrag 9Pollinering

Obs! De är mycket ömtåliga!

Temaboken:Den perfekta jordgubben – många pollinerares jobbHumlor ger större skörd

Finns det någon biodlare att kontakta?

Efter dag 36 (ca) släcker vi lampan, tar bort bevattningssystemet och låter växten torka.

Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder

Efter tre dagar Efter åtta dagar

Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder

Efter tolv dagar Efter 15 dagar

Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder

Efter 20 dagar Närbild

Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder

Några dagar efter pollinering Närbild

Markus Nyhlén

Åkerkålens livscykel i bilder

• Dag 36 - vissnad med böna

Markus Nyhlén

Jordbruk i ett historiskt perspektiv?Komplettera med historiska bilder och faktatexter på hur jordbruket gick till förr.

BegreppSkörda, tröska, avkastning

Fundera på:Hur gör bonden idag för att skörda frön från åkern?Hur gjorde man förr?Hur tror du åkerkålens frön skulle spridas om plantan växte i naturen och inte i klassrummet?

Uppdraget del 1 SkördaSkörda dina fröskidor och tröska ur fröna.Anteckna i tabellen

Uppdraget del 2 Gör en posterRedovisa ert arbete på en poster?

Sammanfatta och diskutera

Mål

Eleven ska kunna

Förklara hur en växts livscykel ser ut från frö till frö

Ge exempel på orsaker till varför man kan få skörda olika många frön

Ge förslag på hur man ska sköta sin planta så att avkastningen blir så stor som möjligt

Uppdrag 10Dags att skörda

Obs! Håll till över vita papper!

Markus Nyhlén

Det pratas mycket om bedömning nu..

Markus Nyhlén

Hur är NTA-temat upplagt utifrån formativ bedömning?

Markus Nyhlén

• Concept cartoons

Frön i mörker

Upp-och-nedvända frön

Nya växter

Tunga växter

Frön

Växter och djur

Kaktustaggar

• Dino http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1-3/no/dino/systematiska-undersokningar

matriser

uppgifter:

Kan någon hitta mitt frö?

Spelar det någon roll om jag sår mitt frö med spetsen upp eller ner?

Övriga kopplingar till temat

Markus Nyhlén

NTA:s hemsida

http://www.ntaskolutveckling.se

Här finns:

• Ljudfiler till temaboken

• Förslag till LPP

• Bedömning

• Filmer

• mm mm

Lärarens roll i IBSE

”frågebaserad undervisning i naturvetenskap”

NTA och kompetensutveckling

s. 27

IBSE

Sammanfattar

och ställer frågor

Hjälper eleven

att analysera data

Leder diskus-sioner

Utgår från

elevernas

tidigare erfaren-

heter

Jämför resultat

med etablerad fakta

Hjälper till att

designa experi-ment