23
Värme Petr Dejmek

Värme

  • Upload
    leane

  • View
    65

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Värme. Petr Dejmek. Värme och temperatur. "Värme"   =  värmeenergi, kan inte gå förlorat.  Mäts i J (joule), tidigare i kalorier - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Värme

Värme

Petr Dejmek

Page 2: Värme

Värme och temperatur

"Värme"  =  värmeenergi, kan inte gå förlorat. Mäts i J (joule), tidigare i kalorier

"Temperatur" = ett (termodynamiskt exakt) definierat mått av tillstånd. Ungefär ett mått på energimängd som tar hänsyn till hur energi kan lagras inom ett materialMäts bl. a. i °C, grader Celsius 

Page 3: Värme

Anders Celsius, 1701-1744

Professor i astronomi, som även omfattade geografi och meteorologi,

Graderade sin kvicksilvertermometer

0 grader = kokande vatten, 100 grader = smältande is

Page 4: Värme

Specifik värmekapacitet(värmekapacitivitet, specifik värme)

Om man tillför M kg av ett visst material energimängden Q , ökar  temperaturen proportionellt med energimängden, men olika

mycket för olika material 

Temperaturökning =

( tillfört värme / mängd material) / värmekapacitivitet

Page 5: Värme

Specifik värmekapacitet Cp

Ämne Cp (kJ/(kg·°C))Järn 0,45Aluminium 0,90Vatten 4,18Vattenånga 2,08Is 2,05Etanol 2,44Protein 1,55Fett 1,67kolhydrater 1,42Luft 1,00

Page 6: Värme

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ?

Q=M x cp x (T-T0)

= 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ

1 kJ= 1kWs:

en snabbplatta på spisen ger ca 2 kW, dvs plattan avger den värmemängden på mindre än 3 min

Page 7: Värme

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ?

Q=M x cp x (T-T0)= 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ

1 kJ= 1/4,2 kcal (kcal = allmänhetens ”kalori”)

potatis innhåller 90 kcal/100 g och energin i 85 g potatis (eller 8.5 g olja) räcker då för uppvärmningen av 1 kg

Page 8: Värme

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ?

Q=M x cp x (T-T0)

= 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ

1 kJ= 1000 Nm (kraft ggr avstånd): Om en linbana transporterar en person på 60 kg

(gravitationskraften ~600 N), uppför ett 500 m högt berg, har den använt lika mycket energi

Page 9: Värme

Hur tillför man värmeenergi till något?(Hur överför man värme)

• Ledningdirektkontakt mha fast material (spisplattan till kastrullen)

• Konvektion (”medbringande”)kontakt med vätska eller luft (kastrullen till vatten, vatten till potatisen)

• Strålning

Page 10: Värme

Drivande kraft för värmetransport

Vid ledning och konvektion:temperaturskillnaden mellan källan och målet

tk – tm (°C eller K)

Vid värmestrålning:Skillnaden mellan fjärde-potensen av absoluttemperaturen

mellan källan och målet

(Tk )4 – (Tm ) 4 (endast K)

Page 11: Värme

Värmöverföring i strålningsugn (mot 100°C yta)

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

100 150 200 250

temperatur °C

% j

ämfö

rt m

ed 2

00°C

Page 12: Värme

Hur snabbt kan värme transporteras GENOM

en viss tjocklek av olika material?

Värmeledning:

värmemängd/tidsenhet =

yta x värmeledningstal x drivande kraft / tjocklek

Page 13: Värme

Hur snabbt kan värme transporteras GENOM

en viss tjocklek av olika material? Värmeledning:

värmemängd/tidsenhet =

yta x värmeledningstal x drivande kraft / tjocklek

Konvektion

värmemängd/tidsenhet =

yta x värmeledningstal / skenbar tjocklek x drivande kraft= yta x värmeövergångstal x drivande kraft

Page 14: Värme

Värmeövergångstal vid konvektion

Beror på mediets

• värmeledningstal,

• värmekapacitet

• strömning (”skenbar skikttjocklek”)

Page 15: Värme

Värmeledningstal W/(m °C)

• vatten = 0.57

• CHO = 0.20

• protein = 0.18

• fat = 0.18

• is = 2.22

• luft= 0.026

Page 16: Värme

Värmeövergångstal, W/(m2, °C)

Page 17: Värme

Hur snabbt kan något värmas upp?

• Drivande kraft – som tidigare• Materialparameter måste ta hänsyn både till

värmeledningstal och värmekapacitet

Temperaturledningstal, värmediffusivitet

= värmeledningstal / (täthetxvärmekapacitivitet)

Typiska värden

Vatten, potatis: 1,5 10-7 m2/s, bröd 2 10-7 m2/s

Page 18: Värme

”Hur långt har vi nått med värmningen”0 – ingenting1 – det hela

”på vilket djup, vid vilken tid”x=djup, t=tid, a=värmediffusivitet

stort djup,kort tid

T=temperatur, T0= ursprungstemperatur, Ta=yttertempertatur

Page 19: Värme

En stor potatis 0°C grader läggs i kokande vatten 100°C. Hur djupt når 70°C gränsen på 5 min?

~0.25 = X / √ (4 x1,5 10-7 x300) X ~ 0.003 m

Page 20: Värme

Karakteristiskt penetrationsdjup ~djupet där temperaturutjämningen har nått

ca halvvägs i ett platt paket

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

0 10 20 30 40 50 60 70

tid minuter

kara

kter

isti

skt

pen

etra

tio

nsd

jup

, cm

Page 21: Värme

Mikrovågor

Elektromagnetiskt fält, påverkar laddningarÖverför termisk energi bara om laddningar rörs men inte

hinner följa med fältets svängningar (2,45 GHz)

Påverkar praktiskt ”lagom rörliga”– polära molekyler (vatten, ej is)– joniserade molekyler (salt i lösning)

Påverkar lite– is– olja

Page 22: Värme

Mikrovågor

– Ingen ”drivande kraft” för beräkning, överförd värmemängd beror inte på produktens temperatur

– Tränger in ca 1 cm i vatten(djupare i varmvatten, lyckligtvis)

– Reflekteras och böjs av matytorExakt temperturfördelning svår att förutsäga

• Kantvärmning• Fokusering/stående vågor (potatis, bullar)

Page 23: Värme

Material Temperature in °CPenetration depth in cm (2450 MHz)

water 25 1,4

water 95 5,7

ice -12 1100

bread 25 2 ... 5

potato , raw 25 0,9

mashed potato 25 0,8

peas, carrots 25 1

meat 25 0,9 ... 1,2

paper, cardboard 25 20 ... 60

wood 25 8 ... 350

porcelain 25 56

polyvinylchloride20 20 210

teflon 25 9200

quartz glas 25 16000