e-tidning |mars| 2013

Berättelsen om Moa“Det är tyst i lägenheten. Inte ett ljud hörs från pappas sovrum. Han sover nog, tänker Moa och häller upp den sista mjölken i en plastmugg till Ebba.”

Alkoholism - en familjesjukdomOftast blir familjen lika fixerad vid alkoholistens drickande som hon själv är. De försöker lista ut hur de skall kunna sätta stopp för det, medan hon försöker lista ut hur hon skall kunna fortsätta.

Hjälp så tidigt som möjligtOfta får socialtjänsten kontakt med en familj först när missbruket pågått under en längre tid, och problemen blivit allvarliga.

Barns överlevnadsstrategier, clownenClownen förvandlar allvar till skämt och kan på det sättet hålla sig från det som gör ont på insidan.

- om barn till missbrukande föräldrar

1. Ledare

2. Alkoholism - en familje-sjukdom

3. Trygghet och tillit

4. Hjälp så fort som möjligt

5. Berättelsen om Moa

6. Hur kan vi skydda och hjälpa?

7. Fakta om alkohol och alkoholism

8. Barns överlevnads-strategier. Del 3Clownen

8. Ringar på vattnet - utbildning 2013

9. Pixxi - barnens vän på nätet

Våga börja prata AB

Redaktionen, Box 9015700 09 Örebro

Tfn: 0200-21 08 00Fax: 0200-21 07 07redaktionen@vagaborjaprata.sewww.vagaborjaprata.se

Ansvarig utgivare : Petra StaaffAnnonsavdelning: Jan Hagström

Layout: Helena Krona

Snart är det vårDen är efterlängtad nu. Vintern har hål-lit stora delar av landet i ett järngrepp och vi är nog många som längtar efter mildväder och sol som värmer våra bleka ansikten, se tussilago utmed vägkanterna och höra gatorna sopas av bullriga maskiner.

I det här numret är alkohol i fokus. Alkohol är en stor del av livet. Man erbjuds vinlistor på krogen, går på vinprovningar. Det är fint att ha en rökig whisky hemma, bjuda på dyr konjak. Inget party utan fylla. Så fort något firas, ska det helst göras med alkoholhaltig dryck.

Träffas? Ja, gärna över en öl. Ett glas vin. En drink. Trots att vi är med-vetna om alkoholens farliga krafter väljer vi att dricka. Att vara social är synonymt med att dricka. Många klarar utan problem av det, men så finns de som fastnar i överkonsumtion, riskbruk, missbruk, bero-ende -där umgänget bara blir ett svepskäl för att kunna bli full för att allt tillslut kretsar kring drickandet. Flaskor som göms och gräl med oroliga anhöriga blir en del av vardagen, där tid och energi läggs på att tänka på alkohol och hur den ska införskaffas utan att bli påkom-men.

Alkoholism påverkar inte bara den som dricker, den drabbar många runt omkring: familj, släkt, vänner, arbetskamrater. I familjer där någon dricker för mycket, lever både barn och vuxna i skuggan av flaskan. Trots att vi vet att alkoholism är vanligt, att det drabbar unga som gamla, arbetslösa och höginkomsttagare, så tänker vi oss alkoholisten som en smutsig gubbe som ligger under en tidning i en port, eller en raglande medelålders man med skäggstubb och grumliga ögon. Vi ser framför oss en patetisk kvinna som krafsar efter vinflaskor i städskåpet.

Men alkoholism är lömskt och döljer sig gärna bakom välklädda fasader. Bakom det som utåt sett verkar vara ett välordnat liv.

PetraStaaff

innehållsförteckning

Alkoholism - en familjesjukdomAlkoholism påverkar alla i familjen. Vi har alla behov, som att älska och bli älskade, som att känna sig accep-terad och behövd, att känna trygghet och känna att livet har en mening. I en familj där alkoholismen finns är förutsättningarna mycket små för att dessa grundläggande behov ska kunna tillgodoses.

Alkoholismen påverkar pesonligheten hos var och en som är nära den beroende. Efter att i många år ha levt med en alkoholist, utvecklar dessutom familjen egna symptom. Det är effekterna av ständig stress och oro på alkoholistens drickande och beteende.

Alkoholism är inte bara en kroppslig sjukdom utan även en relationssjukdom då många av symptomen yttrar sig i alkoholistens beteende. Familjen, som står alkoholisten nära, reagerar på hennes beteende. De försöker kontrollera det, kompensera det eller dölja det. De far illa och tar ofta på sig skulden för den bero-endes beteende. Så småningom får de själva känslomässiga skador.

Oftast blir familjen lika fixerad vid alkoholistens drickande som hon själv är. De försöker lista ut hur de skall kunna sätta stopp för det, medan hon försöker lista ut hur hon skall kunna fortsätta. Familjen glömmer allting annat.

Barnen försummas, kontakten med vänner bryts, plikter glöms bort. Den förälder som inte dricker tillbring-ar all sin tid till att försöka förändra och ställa tillrätta. Men ingenting fungerar.

När alkoholisten hamnar i svårigheter på grund av sitt drickande blir alla oroliga. Alla är så rädda för vad som skall hända att de gör vad som helst för att dölja. De betalar dennes räkningar, städar upp, slätar över, ljuger för och om henne – utan att förstå att just detta gör det möjligt för henne att fortsätta dricka. Familjen rea-gerar med ilska. De tror att hon dricker med flit, för att hon inte älskar dem. De grälar och slåss, säger fula saker, försöker att ge igen för all den smärta de har fått utstå. Hemmet blir ett slagfält. Allt blir kaos.

Alkoholisten vill inte erkänna att hon har ett problem och att hon behöver hjälp. Hon lovar att inte dricka igen. När familjen tror på hennes löften förnekar de problemet och låtsas som att det inte existerar. Alkoho-listens familj säger ofta en sak och gör en helt annan. De är inte medvetna om att alkoholisten ”lyssnar” på vad de gör och inte vad de säger.

Barnen hamnar alltid i kläm. Som barn till alkoholister påverkas vi på många sätt. Vi kanske skadas direkt av alkoholistens beteende, särskilt om det finns våld med i bilden. När alkoholisten dricker ger hon ofta löften som hon sen inte kan hålla, eller också kommer hon inte ihåg vad hon har lovat. Detta är mycket svårt för oss att förlåta.

Källa: Al-Anon&Alateen

Vuxna barn till missbrukare får ofta problem i vuxenlivet för att de inte har lärt sig hur de ska ta var på sig själv på ett bra sätt. Barnen saknar vissa ”verktyg” för att klara av ett ”normalt” vardagsliv med allt vad det innebär.

Ett grundläggande problem är att många barn till missbrukare är oförmögna att känna tillit. Anledningen är att barnet har blivit sviken av den missbrukande föräldern alldeles för många gånger för att kunna känna tillit. Det kan se bra ut utåt sätt att barnet är självständigt och värnar om den rätten att bestämma själv. Problemet är att ensamheten blir stor om en människa inte litar på andra personer. Ilska är ett vanligt prob-lem bland vuxna barn till missbrukare. Ofta har barnen fått hålla inne sin ilska och inte fått utlopp för den. I många fall har ilskan sitt ursprung i de dubbla budskap som missbrukande föräldrar sänder ut. När föräldern är påverkad av något så värderas barnet negativt, och i nyktert tillstånd positivt för att ta ett exempel.

StödgrupperBarn till missbrukare har rätt till hjälp att handskas med sina känslor. Ofta är de dominerande känslorna skam och skuld inför familjens hemlighet. Men det finns hjälp att få. Dessa barn har rätt till hjälp att åter-upprätta förtroendet för andra människor. De har rätt till hjälp att våga känna efter. De har rätt till att träffa andra barn som står i samma situation och på så sätt förstå att de inte står ensamma med sina upplevelser. De har rätt till ett eget liv utan ansvar för de vuxna i familjen.

Under det senaste decenniet har det startats allt fler stödgrupper för barn till missbrukare. Grupperna är oftast indelade i olika åldrar, och ibland också tjej- och killgrupper, och ger möjlighet att regelbundet träffa andra barn och ungdomar med samma erfarenhet. De leds av vuxna, som bland annat utbildat sig i vad missbruk får för konsekvenser för dem som lever i familjer med missbruksproblem.

Men trots att antalet grupper ökat så är det fortfarande mindre än två procent av de barn som lever i miss-bruksmiljöer som nås av hjälpen (källa: Junis). Många stödgrupper har svårt att rekrytera de barn som skulle behöva hjälp i stödgrupp. Orsakerna kan variera, men att det är svårt att upptäcka barn till missbrukare är förstås en tung del i svårigheterna att nå barnen. Ofta är dessa familjer oerhört duktiga att dölja familjehem-ligheten. Med tanke på att nästan en handfull barn i varje klass, statistiskt sett, lever i familjer med miss-bruksproblem, så är förskolan och skolan en viktig del i strävan att identifiera och hjälpa dessa barn.

Att uppmärksamma de här barnen är också viktigt för deras inlärning och utveckling. När man växer upp i en familj där mamma eller pappa har ett beroende kan det i hög grad påverka läroprocessen. Det är inte lätt att koncentrera sig på undervisningen i skolan om man oroar sig för sin fulla mamma och hur det går för henne hemma. Eller om huvudet är fullt av tankar om hur det ska vara när man kommer hem – kaos eller lugnt. Eller om man är både trött och orolig för att pappa var påtänd hela natten och bråkade hela natten. Skolan är ofta en trygghet för de här barnen, men kunskapsinlärningen kan vara svår.

Trygghet och tillit

Fortsättning nästa sida

Viktigt med kunskap om barn till missbrukareKunskap och stöd till lärare och annan personal är oerhört viktigt. Barnen behöver möta trygga vuxna, som vågar fråga och vågar bry sig. Men för att vara en sådan vuxen måste man veta hur missbruk och beroende påverkar en familj och inte minst barnen. Det är viktigt att man som pedagog vågar prata med barn och ungdomar till missbrukare och fråga hur de mår. Även om man inte alltid vet hur det ligger till. Förnekelsen är ofta stark och det är mycket svårt att avslöja familjehemligheten.

Petra Staaff

Ett barn som får uppmuntranlär sig förtroende

Ett barn som möts med toleranslär sig tålamod.

Ett barn som får berömlär sig att uppskatta.

Ett barn som får uppleva rent spellär sig rättvisa.

Ett barn som får vänskaplär sig vänlighet.

Ett barn som får uppleva trygghetlär sig tilltro.

Ett barn som blir omtyckt och kramatlär sig känna kärlek i världen.

Ett barn som kritiseraslär sig fördöma.

Ett barn som får stryklär sig att slåss.

Ett barn som hånas lärsig blyghet.

Ett barn som utsätts för ironifår dåligt samvete.

Ett barn som utnyttjas sexuelltförlorar sin trygghet och tillit.

Dorothy Law Holte

Ett barn

Hjälp så tidigt som möjligt Socialstyrelsen säger i rapporten ”Barn och unga i familjer med missbruk” att det är viktigt att ge barn och unga som växer upp med missbruk i familjen stöd och hjälp så tidigt som möjligt. De pekar på att det är många olika verksamheter som behöver vara medvetna om detta och uppmärksamma om det finns missbruk i familjen, samt på att barn och unga kan behöva hjälp. I rapporten påvisas också att många yrkesgrupper dessutom har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa och att det behöver finnas rutiner för sådan anmälan. Det är viktigt att samverka för att ge dessa barn och unga stöd och hjälp.

Många olika svårigheter kan vara tecken på missbruk i familjenDet kan vara svårt att tidigt hitta och uppmärksamma barn till föräldrar som missbrukar. Det finns inga lätt identifierbara tecken hos barnet som visar på att det är just ett pågående missbruk i familjen. Familjen kan ha många olika problem, så att det är svårt att identifiera ett missbruk. Missbruk kan ta sig olika uttryck och förändras över tid. Barns och ungas reaktioner kan variera, det kan röra sig om allt mellan påtagliga beteendestörningar och kroppsliga symtom till att de är hög-presterande och utåt sett ser ut att må bra. Det kan finnas tecken som koncentrationssvårigheter, trötthet, håglöshet och nedstämdhet.

En försenad utveckling av motorik och språk, aggressivitet, kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk och magont, humörsvängningar, inåt-vändhet, trotsigt beteende, hyperaktivitet och ängslighet kan också vara indikationer på missbruk i familjen. Om det finns tecken på problem är det viktigt att vara medveten om att missbruk i familjen kan vara en av flera tänkbara orsaker. Ofta får socialtjänsten kontakt med en familj först när missbruket pågått under en längre tid, och problemen blivit allvarliga. Ungdomar uppmärksammas ofta på grund av sitt eget beteende, och socialtjänsten kan riskera att missa eventuella bakomliggande orsaker i hemmiljön.

Skolan möter barnen dagligenFrån drygt ett års ålder går många barn i förskola och från sex års ålder är det skolan som möter barnen varje dag. Efter grundskolan går en majoritet av ungdomarna i gymnasieskolan. Det är skolpersonalen som dagligen möter barnen, som har den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruk-sproblem. I den dagliga kontakten som läraren har med föräldrarna finns möjlighet att skapa en dialog om barnet och dess behov. Om barnet visar tecken på att inte må bra eller missköter skolan är det något som personalen behöver samtala om med barnet och föräldrarna. I samtal med föräldrarna kan det fin-nas anledning att också ta upp frågor om alkohol och narkotika. För detta krävs vissa baskunskaper i livsstilsfrågor, med tonvikt på alkohol och droger.

Att föräldrar upprepade gånger uteblir från planerade samtal kan vara något som bör uppmärksam-mas. Forskningen visar att barn och unga som växer upp i trasiga hemmiljöer men som har någon vuxen utanför familjen som kan ge stöd och bekräftelse kan bättre hantera svårigheterna. Förskola och skola har möjlighet att stärka skyddsfaktorer hos alla barn, inklusive hos dem som behöver stöd, men som man inte har identifierat.

Det är viktigt att redan i förskola och skola arbeta med metoder som syftar till att ge barn och unga träning i att tolka och hantera sina känslor och att utveckla förmågan till aktiv problemlösning. Goda relationer till andra vuxna inom förskola och skola är också betydelsefullt för barn med sviktande stöd i hemmet. Elevhälsan har en viktig roll i att uppmärksamma att barns och ungas problem kan ha samband med missbruk hos föräldrarna. Ett elevhälsoteam kan samarbeta med personalen med sin psykosociala kompetens som samtala med barn och unga och ge egna stödinsatser. Skolan är dessutom en viktig part i samverkan med socialtjänsten.

Det finns flera kommuner som arbetat aktivt för att höja lärarnas kunskap om missbruk. Genom att fortbilda lärarna i tecken på missbruk och missbrukets konsekvenser för föräldraskapet ökar möjligheten för dem att uppmärksamma elever som kan behöva hjälp och stöd.

Läs hela rapporten “Barn och unga i familjer med missbruk”

Hjälp så tidigt som möjligt Socialstyrelsen säger i rapporten ”Barn och unga i familjer med missbruk” att det är viktigt att ge barn och unga som växer upp med missbruk i familjen stöd och hjälp så tidigt som möjligt. De pekar på att det är många olika verksamheter som behöver vara medvetna om detta och uppmärksamma om det finns missbruk i familjen, samt på att barn och unga kan behöva hjälp. I rapporten påvisas också att många yrkesgrupper dessutom har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa och att det behöver finnas rutiner för sådan anmälan. Det är viktigt att samverka för att ge dessa barn och unga stöd och hjälp.

Många olika svårigheter kan vara tecken på missbruk i familjenDet kan vara svårt att tidigt hitta och uppmärksamma barn till föräldrar som missbrukar. Det finns inga lätt identifierbara tecken hos barnet som visar på att det är just ett pågående missbruk i familjen. Familjen kan ha många olika problem, så att det är svårt att identifiera ett missbruk. Missbruk kan ta sig olika uttryck och förändras över tid. Barns och ungas reaktioner kan variera, det kan röra sig om allt mellan påtagliga beteendestörningar och kroppsliga symtom till att de är hög-presterande och utåt sett ser ut att må bra. Det kan finnas tecken som koncentrationssvårigheter, trötthet, håglöshet och nedstämdhet.

En försenad utveckling av motorik och språk, aggressivitet, kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk och magont, humörsvängningar, inåt-vändhet, trotsigt beteende, hyperaktivitet och ängslighet kan också vara indikationer på missbruk i familjen. Om det finns tecken på problem är det viktigt att vara medveten om att missbruk i familjen kan vara en av flera tänkbara orsaker. Ofta får socialtjänsten kontakt med en familj först när missbruket pågått under en längre tid, och problemen blivit allvarliga. Ungdomar uppmärksammas ofta på grund av sitt eget beteende, och socialtjänsten kan riskera att missa eventuella bakomliggande orsaker i hemmiljön.

Skolan möter barnen dagligenFrån drygt ett års ålder går många barn i förskola och från sex års ålder är det skolan som möter barnen varje dag. Efter grundskolan går en majoritet av ungdomarna i gymnasieskolan. Det är skolpersonalen som dagligen möter barnen, som har den största möjligheten att uppmärksamma barn som lever i familjer med missbruk-sproblem. I den dagliga kontakten som läraren har med föräldrarna finns möjlighet att skapa en dialog om barnet och dess behov. Om barnet visar tecken på att inte må bra eller missköter skolan är det något som personalen behöver samtala om med barnet och föräldrarna. I samtal med föräldrarna kan det fin-nas anledning att också ta upp frågor om alkohol och narkotika. För detta krävs vissa baskunskaper i livsstilsfrågor, med tonvikt på alkohol och droger.

Att föräldrar upprepade gånger uteblir från planerade samtal kan vara något som bör uppmärksam-mas. Forskningen visar att barn och unga som växer upp i trasiga hemmiljöer men som har någon vuxen utanför familjen som kan ge stöd och bekräftelse kan bättre hantera svårigheterna. Förskola och skola har möjlighet att stärka skyddsfaktorer hos alla barn, inklusive hos dem som behöver stöd, men som man inte har identifierat.

Det är viktigt att redan i förskola och skola arbeta med metoder som syftar till att ge barn och unga träning i att tolka och hantera sina känslor och att utveckla förmågan till aktiv problemlösning. Goda relationer till andra vuxna inom förskola och skola är också betydelsefullt för barn med sviktande stöd i hemmet. Elevhälsan har en viktig roll i att uppmärksamma att barns och ungas problem kan ha samband med missbruk hos föräldrarna. Ett elevhälsoteam kan samarbeta med personalen med sin psykosociala kompetens som samtala med barn och unga och ge egna stödinsatser. Skolan är dessutom en viktig part i samverkan med socialtjänsten.

Det finns flera kommuner som arbetat aktivt för att höja lärarnas kunskap om missbruk. Genom att fortbilda lärarna i tecken på missbruk och missbrukets konsekvenser för föräldraskapet ökar möjligheten för dem att uppmärksamma elever som kan behöva hjälp och stöd.

Läs hela rapporten “Barn och unga i familjer med missbruk”

Berättelsen om MoaDet är tyst i lägenheten. Inte ett ljud hörs från pappas sovrum. Han sover nog, tänker Moa och häller upp den sista mjölken i en plastmugg till Ebba.

Hon öppnar skafferiet och tittar in, det är i stort sett tomt så när som på ett par burkar tomatkross, ett paket snabbmakaroner och en påse med några skivor rostebröd. Hon tar fram brödet och stoppar två skivor i brödrosten. Det finns inget bordsmargarin, det får duga med bara marmelad tänker hon och går sedan in till Ebba för att väcka henne. Rummet är stökigt. Ebba sover hopkrupen i sin lilla säng och det lockiga håret är rufsigt. Bredvid sig har hon sin lurviga mjukishund som hon fått av farmor när hon fyllde två år i förra veckan. Farmor hade kommit med tåget och haft med sig en tårta och en kasse mat som hon stoppat in i kylskåpet och skafferiet. Det är skönt när farmor kom-mer och hälsar på tycker Moa, hon hjälper Moa att städa upp i lägenheten och så brukar de fika tillsammans i köket. Då känns det inte lika

ensamt. Pappa är sällan med när de fikar, ligger jämt i sin obäddade säng och tittar på teve. Och dricker. Det är synd att farmor bor så långt bort, hon är snäll och försöker få pappa att gå upp från sängen och vara med dem i köket, men han vill inte. Han säger till farmor att hon ska gå ut från rummet och farmor gör alltid som han säger.

Ebba gråter när Moa väcker henne. Hon som-nade sent igår kväll och är fortfarande trött. Pappa hade inte kommit ut från sovrummet utan Moa hade fått lägga Ebba efter att hon gjort läxorna och då var klockan redan nio. Det är försent vet Moa, men hon var bara tvungen att göra svenskaläxan, det var många frågor att svara på och det tog tid. Moa känner stressen inombords, hon känner att det är svårt att hän-ga med i skolan och göra lika bra ifrån sig nu när hon går i sexan. Det var lättare innan. Hon har alltid varit duktig och omtyckt av lärarna och det vill hon fortsätta med. Men numera känner hon sig trött om dagarna och vid några tillfällen har hon till och med somnat på lektionerna.

Det är svårt att räcka till för allt känner hon. Här hemma fixar hon det mesta och Ebba tar mycket tid och energi. I skolan har hon komp-isar och är duktig på att låtsas som om hon är precis som vem som helst. När någon frågar henne om hon vill hitta på något efter skolan får hon ljuga och säga att hon ska iväg med pappa eller måste göra läxor eller något. Det tar energi från henne, hon tycker inte om att ljuga men har inget val. Vad skulle kompisarna annars tro om henne? Moa tittar på klockan och inser att det är bråttom. Att få Ebba glad när hon vaknar på fel sida kan vara tufft och det tar alltid extra lång tid att komma iväg till förskolan då. Hon lyfter upp Ebba som sparkar och böjer sig bakåt av ilska.

Moa bär ut henne i köket och lyckas efter viss möda få ner henne i barnstolen. Hon ställer snabbt fram muggen med mjölk och då äntli-gen tystnar Ebba och tar muggen och dricker ur mjölken och pekar sedan på brödskivorna som ligger på diskbänken. ”Vill du ha” säger Moa och ger Ebba en skiva bröd med marmelad. Moa sätter sig ner vid bordet och äter lite hon med. Hon funderar på om pappa har pengar i plånboken som hon kan ta och gå och handla efter skolan. Hon går ut i hallen och letar efter

plånboken i pappas jackficka. När hon hittar den tar hon med sig den ut i köket och tittar i den. En hundralapp. Det räcker för att köpa det nödvändigaste tänker hon. Det värsta är att hon skulle behöva köpa både blöjor och välling till Ebba, men det får vänta. Kanske kan hon smita in på förskolans toalett och norpa några blöjor från skötbordet, det har hon gjort flera gånger innan, låtsas att hon måste gå och byta på Ebba innan de går hem och så har hon stoppat ner blöjor i skolväskan.

Så får det bli tänker hon, och välling klarar sig Ebba utan nu när hon blivit så stor, även om hon gråter efter sin nappflaska när hon ska sova.

När de ätit färdigt klär Moa på Ebba och försök-er att borsta det toviga håret. Ebba skriker och efter en stund ger Moa upp. Hon orkar inte bråka med henne. Istället packar hon ner läxböckerna i skolväskan och hämtar Ebbas overall som ligger på hallgolvet. Den är smutsig och fortfarande fuktig efter gårdagen. Moa har glömt att hon borde hängt upp den så att den fått torka till.

Ebba trilskas när Moa försöker få på henne overallen och det slutar med att Moa får ta på Ebba jackan istället. Hon tar overallen i handen och går fram till pappas sovrumsdörr. Hon tvekar en sekund innan hon knackar på och öppnar dörren på glänt. Det är mörkt i rummet och luktar instängt, och sprit. Hon kliver in och låter ögonen vänja sig vid mörkret. Pappa sover tungt och hon får ruska honom ganska hårt innan han vaknar till och tittar upp med yrvaken blick. ”Vi går nu” säger hon men han svarar inte utan blundar bara och somnar om.

I trappuppgången möter de Göran. Han bor en trappa upp och har en svart labrador som heter Zack. Moa tycker om Göran. Han är pensionär och alltid lugn och trygg. Han brukar ta sig tid att prata med Moa och busa med Ebba. Några gånger har Moa fått gå ut med Zack på prome-nad och det är bland det roligaste Moa vet. Hon älskar hundar och önskar sig en egen. ”Nämen god morgon flickor” säger Göran och låter dem hälsa på Zack.

Fortsättning nästa sida

Moa sätter sig på knä och låter sig bli nosad och slickad på av en glad Zack. ”Hur är det med pappa idag då” fortsätter Göran och Moa stelnar till. Hon reser sig upp och borstar av sig hundhåren. ”Jo det är väl bra” mumlar hon till svar utan att möta Görans blick.

Hon märker att Göran tittar länge på henne, sedan säger han ”Moa, hur mår du” och Moa känner sig plötsligen gråtfärdig. Hon sväljer hårt och trycker undan längtan att vilja låta orden forsa ur henne och berätta för Göran om att pappa legat i sängen och druckit i över en vecka nu. Att hon känner sig så oändligt ensam. Men hon säger inget.

Hon tar bara Ebba i handen och fortsätter ner för trapporna. ”Moa, om du vill gå ut med Zack i eftermid-dag får du gärna det” säger Göran och hon vänder sig om och tittar upp på honom. ”Det gör jag gärna” säger hon och ler lite försiktigt.

Text: Petra Staaff

BJÖRN AFZELIUS

När jag tänker tillbaka på min barndomSer jag skräckbilder tydligast av alltJa, de gånger de skrämde eller slog migÄr de minnen som hårdast sitter fastFör som barn tar man kärleken för given; Allting annat är mot ens naturI den stund man tar steget ut I livetÄr man bara ett tillgivet djur

Ändå står snart de vuxna där och pekarUt den riktning de tycker man skall taAlla drömmar de själva har förvägratsVill de förverkliga genom sina barnÄr man lydig belönas man och hyllasRevolterar man mister man alltIngen älskar ett barn som inte lyckasIngen älskar ett barn som är starkt

Men vem besitter förmågan att vetaVad som ryms I en ny individ?Och vem kan säg’ till nån annan hur lyckan ser utVem kan säg’ vad nån annan vill bli?

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmånLåt dina växter får leva där de trivsLås inte in dina plantor I ett drivhusLåt de få slippa ett onaturligt livLåt den du älskar få pröva sina vingarEn dag så flyger din älskade rättVill du bli respekterad av din avbild

IKAROS

Hur kan vi skydda och hjälpa?I alla sammanhang där vi möter barn, som på olika sätt signalerar att de inte har det bra, måste man fundera över om det kan handla om missbruk i familjen. Att ett barn är stökigt och bråkigt har oftast en djupare förklaring än att”han är sån”. Den tanken bör alltid finnas med i bakhuvudet. Enligt folkhälsoinstitutet växer 385000 barn i Sverige upp i missbruksmiljöer.

Många som arbetar med barn är rädda för att få veta för mycket, om de börjar prata med barn om hur de har det hemma. Man är rädd för att hamna i svåra valsituationer, t ex att vara tvun-gen att anmäla till socialtjänsten. Samma rädsla kan finnas där när det gäller att prata med föräldrarna. Man är rädd att moralisera och

istället tassar man på tå.

Det finns en föreställning om att man måste lyckas få barnet lyckligt imorgon eller göra föräldern nykter omedelbart för att det ska vara lönt att göra något alls. Man kan vara rädd att förvärra för barnen eller att få föräldrarna emot sig.

Människor som har problem letar ofta efter någon som kan hjälpa, och de letar där de brukar finnas, t ex på förskolan eller sjukhuset. Framförallt söker de sig till någon som de har förtroende för. Denna person är kanske inte den som kan ge den bästa hjälpen, men denne kan då varsamt hänvisa till någon som kan ge rätt typ av vård och hjälp. På så sätt fungerar hon/han som modell och guide för hur man kan få hjälp. För att kunna göra detta krävs dock en del kunskaper om vilken hjälp barnet kan få och framförallt att man känner tilltro till verksam-hetens möjligheter och resurser.

Hur man än väljer att göra, när ett barn kom-mer till en för att få hjälp, måste man vara noga

med att förmedla till barnet att man är beredd att lyssna om de vill berätta något. Det gör man genom att lyssna uppmärksamt även på sådant som inte verkar särskilt viktigt. Genom att dessutom hålla tider och löften kan man visa sig tillgänglig och pålitlig.

Det är även viktigt att förklara och berätta om alla åtgärder man vidtar, exempelvis måste man förklara varför kvinnan från socialtjänsten vill prata med barnet. Barnet får då en chans att förstå att vuxna bryr sig om dem. Det är alltså av största vikt att inte gå bakom ryggen på barnet. Man ska vara noga med att berätta vem man har pratat med och vilka man ska prata med. Man kan även förklara att man mött barn med samma problem, för att barnet inte ska känna sig konstig eller annorlunda. Det kan bidra till att de vågar berätta mer.

Det viktigaste i arbetet med barnen från missbruksmiljöer är att hjälpa dem att förstå sig själva, sina reaktioner och sin tillvaro. Det gör man genom att bekräfta deras upplev-elser och hjälpa till att sätta in dem i sitt rätta sammanhang. Genom att lyssna avlastar man även barnet från sin oro och det ansvar som den känner för sina föräldrar och syskon. Att vara en “vettig vuxen”, som finns till för barnet, är av stort värde. Det kan innebära att man blir ett vittne, som barnet kan föra en inre dialog med.

När man jobbar med familjer med missbruk-sproblematik är det viktigt att arbeta med en helhetsbild. I varje planering som görs kring arbetet med familjen - såväl i öppenvård som på behandlingshem - måste tre delar alltid fin-nas med; missbruket, barnet och föräldraska-pet. Därför krävs det att olika instanser samar-betar för att få ett så bra resultat som möjligt. Man måste se allas synvinklar (föräldrarna och barnen) samt utnyttja alla experternas kompe-tenser, t ex vuxenpsykiatrin, avvänjningskliniker, socialtjänsten och barn- och ungdoms-psykiatrin.

Man behöver behandla familjen som ett sys-tem, där alla medlemmarna påverkar och påver-kas av varandra. Arbetet med barn och föräldrar i missbruksfamiljer handlar mycket om att våga se. Det handlar om att se barnets situation och hur väl föräldrarskapet fungerar. För detta krävs både närhet och avstånd; närhet för att kunna gå nära både barnets och förälderns smärta och avstånd för att kunna se dem båda samtidigt, som en helhet.

Som förälder har du mycket att ge ditt barn eftersom du är den viktigaste personen i hans eller hennes liv. Det är aldrig för sent att börja om!

Hjälp ditt barn till kunskap om vad alkohol och missbruk innebär. Berätta om hur kroppen reagerar på alkohol och hur alkoholen påverkar känslolivet och familjen. Berätta om muinnes-luckor och återfall - allt så sakligt som möjligt.Förklara för barnet att det aldrig är barnets fel att den vuxne dricker.

Ge barnet tillåtelse att reagera. Försök stå ut med barnets ilska, sorg och besvikelse. Förm-edla att det är rimliga reaktioner i en orimlig situation. Om du är en nykter partner, ge barnet lov att också reagera på dig.Försök även att tillåta ditt barn att berätta för an-dra hur det är hemma. Förmedla att det är bra för alla att ha någon att prata med. Hjälp också barnet att få kontakt med släkt och vänner. Hjälp barnet till kontakt med andra barn som lever i missbruksfamiljer.

Detta kan vara oerhört smärtsamt. Det kan även vara mycket att begära av en förälder som lever mitt uppe i ett missbruk, men det är viktigt att man gör sitt bästa. Om detta inte fungerar, sök hjälp!

Källa: Internationellt frågeforum inom psykologi och psyki-atri med svar från experter utsedda av EU-kommissionen. Författare: Lisa Levin, psykologstudent, Umeå universitet, under ledning av Gunborg Palme, leg.psykolog och leg. psykoterapeut.

Besök sidan: Web4help

Fakta om Alkohol

Flera tusen svenskar dör varje år på grund av sjuk-domar eller skador som har samband med alkoholdrick-ande. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent.

RiskgränserHur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga – det finns ingen helt ”riskfri” alkoholkonsumtion. En viss vägledning ges emellertid av följande riskgränser: tillämpar man samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra ämnen i vår omgivning – då bör man inte dricka mer än 7 gram alkohol per dygn. Det motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen. Detta gäller friska, vuxna personer. Vid ungefär 10 gram alkohol per dygn (ett litet glas vin eller en halv burk starköl) finns en ökad risk för bröstcancer; vid 40 gram (två burkar starköl) finns en begynnande risk för män att få leverskador. Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn – en flaska vin eller 20 cl sprit – är man definitivt i risk-zonen för svåra alkoholskador.

Alkohol orsakar problem på tre sätt. För det första utövar alkohol en allmänt giftig effekt på kroppens alla vävnader och organ och ger upphov till ett stort antal sjukdomar och skador. För det andra finns det en berusande effekt som orsakar akuta olycksfall och våld. För det tredje har alkohol en beroende-skapande effekt som gör att människor tappar kontrollen över sitt drickande. Dessa olika effekter ställer krav på olika typer av insatser inom flertalet samhällsområden.

Källa:CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Alkoholberoende(alkoholism)Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i västvärlden.

I Sverige beräknar man att 330 000 personer är alkoholberoende och att 780 000 har ett alkoholmissbruk, det vill säga återkommande problem till följd av sin aklkoholkonsumtion. Vidare bedöms en miljon personer ha en riskabel alkoholkonsumtion. Det är få som söker vård för sina problem.

Alkoholproblem kan vara allt från lindriga till mycket svåra. Ett tidigt varningstecken är att personen dricker allt större mängder alkohol. Hög konsumtion av alkohol kan göra att man kan drabbas av bland annat högt blodtryck, problem med magen, sömnproblem, ångest och depression.Den som dricker mycket alkohol under en längre tid kan få svåra alkoholproblem och riskerar allvarliga ska-dor och sjukdomar som drabbar lever, hjärta, blodkärl, muskler, hjärna och nervsystem.

Beroende eller missbruk?I vården skiljer man mellan beroende och missbruk av alkohol. Det handlar inte om hur mycket man dricker utan om vilka följder drickandet får för den drabbade och hans eller hennes omgivning.När man talar om alkoholberoende handlar det om både fysiska och psykiska följder för den som dricker. Hjärnan och kroppen vänjer sig vid alkoholen och det blir svårt att klara sig utan.

Ett missbruk påverkar livssituationen genom att man missköter sitt arbete, kör bil när man är påverkad eller kan hamna i farliga situationer som slagsmål eller bli sexuellt utnyttjad. Relationen till familj och närstående påverkas också av missbruket.

Symtom på alkoholberoendeEtt av de viktigaste tecknen både vad gäller beroende och missbruk är att du fortsätter dricka trots att det får negativa följder.Andra symtom på beroende, eller är på väg att bli beroende, är:• ökad tolerans – tål allt mer alkohol• abstinenssymtom – svettas, blir darrig, får ångest och hjärtklappning• återställarbehov – känner ett sug efter att dricka dagen efter och mår bättre av det• minnesluckor – minns inte allt som hänt• merbegär – en liten mängd alkohol skapar sug efter mer• kontrollförlust – dricker oftare eller mer än tänkt• lättväckt alkoholbegär – blir sugen när han/hon ser eller tänker på alkohol• förnekelse – förnekar sitt beroende inför sig själv och sin omgivning och hävdar att ha kontroll.

Källa:Vårdguiden

Vad händer i kroppen när man dricker?Det tar ungefär tre timmar för levern att förbränna alkoholen i en burk starköl. Innan alkoholen bryts ner i levern påverkar den kroppens organ på olika sätt. Det som märks

mest är hur den påverkar hjärnan. Allt som man äter och dricker passerar först magsäcken. Ungefär en femtedel av alkoholen tas upp genom magsäckens slemhinna och

förs vidare ut i blodet. Kroppen tar snabbare upp den alkohol som finns i drycker med hög alkoholhalt, som starksprit, än den som finns i öl.

Efter magen fortsätter alkoholen vidare ut i tunntarmen där den resterande och största delen – ungefär 80 procent - tas upp. Den alkohol som tagits upp i magen och

tunntarmen transporteras med blodet till levern. Levern är kroppens reningsverk och rensar bort ämnen som inte hör hemma i blodet. På den som druckit mycket under

en längre period kan levern kännas svullen och öm. Det beror då förmodligen på att levern är skadad av alkoholen. Levern hos den som

dricker stora mängder alkohol, eller dricker på fastande mage, klarar inte av att ta hand om all alkohol direkt. I stället fortsätter en

stor del med blodet vidare ut i kroppen. Alkoholen når då andra organ och vävnader och kan påverka deras funktioner.

Den alkohol som levern inte klarat av att bryta ned direkt transporteras med blodet ut i kroppen och når på så sätt även

hjärnan. Det kan gå på några minuter, för den som druckit på fastande mage, med mat i magen tar det lite längre tid. Alkohol

påverkar funktionen i alla delar av hjärnan genom att störa signalerna mellan nervcellerna. Personen känner sig berusad.

Den som druckit alkohol känner sig ofta trött. Mörkerseende frösämras och man blir sämre på att bedöma avstånd. Reaktioner

blir också långsammare och det blir svårt att klara av kritiska situationer. Det är några av anledningarna till att alkohol inte passar

ihop med bilkörning.

Glutamat och GABA är kemiska signalämnen som fungerar som ett slags gas- och bromssystem i hjärnan. Det ena stimulerar

nervsignalerna och ser till att vi är vakna och alerta och att minnet fungerar. Vid alkoholintag minskar den gasen så att vi blir

trögare. Det andra signalämnet dämpar nervcellernas signaler och hjälper oss att varva ner. Hos den som dricker alkohol

förstärks bromseffekten, vilket har en rogivande och lugnande effekt.

Dopamin är en annan signalsubstans som påverkas. Dopamin fungerar som ett slags belöningssystem och utsöndras när vi

känner oss upprymda och mår bra. Alkohol ökar frisättningen av dopamin. Vi får på så sätt en belöning och känner oss glada och

kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol

kan ”kidnappa” dopaminsystemet och det kan bli svårare att känna glädje och njutning av annat. Det är en viktig faktor vid alkohol-

beroende.

Signalämnet serotonin påverkar många av våra känslor som hunger, glädje, ilska, välmående och irritation. För lite serotonin i hjärnan kan

yttra sig i aggressivitet eller depression. Alkohol stör serotoninsystemet och är orsaken till att man i onyktert tillstånd kan bli aggressiv, tappa

sociala hämningar eller säga saker som man aldrig skulle säga när man är nykter. Serotonin reglerar också impulskontrollen.

Källa:Vårdguiden

Vad händer i kroppen när man dricker?Det tar ungefär tre timmar för levern att förbränna alkoholen i en burk starköl. Innan alkoholen bryts ner i levern påverkar den kroppens organ på olika sätt. Det som märks

mest är hur den påverkar hjärnan. Allt som man äter och dricker passerar först magsäcken. Ungefär en femtedel av alkoholen tas upp genom magsäckens slemhinna och

förs vidare ut i blodet. Kroppen tar snabbare upp den alkohol som finns i drycker med hög alkoholhalt, som starksprit, än den som finns i öl.

Efter magen fortsätter alkoholen vidare ut i tunntarmen där den resterande och största delen – ungefär 80 procent - tas upp. Den alkohol som tagits upp i magen och

tunntarmen transporteras med blodet till levern. Levern är kroppens reningsverk och rensar bort ämnen som inte hör hemma i blodet. På den som druckit mycket under

en längre period kan levern kännas svullen och öm. Det beror då förmodligen på att levern är skadad av alkoholen. Levern hos den som

dricker stora mängder alkohol, eller dricker på fastande mage, klarar inte av att ta hand om all alkohol direkt. I stället fortsätter en

stor del med blodet vidare ut i kroppen. Alkoholen når då andra organ och vävnader och kan påverka deras funktioner.

Den alkohol som levern inte klarat av att bryta ned direkt transporteras med blodet ut i kroppen och når på så sätt även

hjärnan. Det kan gå på några minuter, för den som druckit på fastande mage, med mat i magen tar det lite längre tid. Alkohol

påverkar funktionen i alla delar av hjärnan genom att störa signalerna mellan nervcellerna. Personen känner sig berusad.

Den som druckit alkohol känner sig ofta trött. Mörkerseende frösämras och man blir sämre på att bedöma avstånd. Reaktioner

blir också långsammare och det blir svårt att klara av kritiska situationer. Det är några av anledningarna till att alkohol inte passar

ihop med bilkörning.

Glutamat och GABA är kemiska signalämnen som fungerar som ett slags gas- och bromssystem i hjärnan. Det ena stimulerar

nervsignalerna och ser till att vi är vakna och alerta och att minnet fungerar. Vid alkoholintag minskar den gasen så att vi blir

trögare. Det andra signalämnet dämpar nervcellernas signaler och hjälper oss att varva ner. Hos den som dricker alkohol

förstärks bromseffekten, vilket har en rogivande och lugnande effekt.

Dopamin är en annan signalsubstans som påverkas. Dopamin fungerar som ett slags belöningssystem och utsöndras när vi

känner oss upprymda och mår bra. Alkohol ökar frisättningen av dopamin. Vi får på så sätt en belöning och känner oss glada och

kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol

kan ”kidnappa” dopaminsystemet och det kan bli svårare att känna glädje och njutning av annat. Det är en viktig faktor vid alkohol-

beroende.

Signalämnet serotonin påverkar många av våra känslor som hunger, glädje, ilska, välmående och irritation. För lite serotonin i hjärnan kan

yttra sig i aggressivitet eller depression. Alkohol stör serotoninsystemet och är orsaken till att man i onyktert tillstånd kan bli aggressiv, tappa

sociala hämningar eller säga saker som man aldrig skulle säga när man är nykter. Serotonin reglerar också impulskontrollen.

Källa:Vårdguiden

I N B J U D A Ntill den kostnadsfria utbildningen 2013

”Ringar på vattnet” • Familjer med missbruksproblematik

• Barn som anhöriga

• Barns sätt att överleva när familjen inte fungerar

• Att upptäcka barn till missbrukare

• Skyldighet och civilkurage

• Petras egen berättelse

• Diskussioner och uppgifter

föReläsARe: PetRA stAAff

Föreläsningen pågår mellan kl 13.00-16.00. I utbildningen ingår lärarhandledning/manual med konkreta anvisningar till diskussionsfrågor, grupparbeten och fördjupningsuppgifter som kan användas i skolarbetet under en hel termin. Utbildningsorter 2013

Kort om mig, Petra Staaff• Barn till missbrukande pappa

• Utbildad grundskollärare och • förskollärare

• Ensamstående tvåbarns- mamma

• Tidigare gift med en missbrukare

ANMÄL DIG HÄR!www.vagaborjaprata.se

Clownen förvandlar allvar till skämt och kan på det sättet hålla sig från det som gör ont på insidan.

Barn som lever med missbrukande föräldrar berättar vanligen inte spontant om de känslor, upplevelser och händelser som föräldrarnas missbruk ger upphov till. Många barn i denna situation känner skuld och skam för sina för-äldrars beteende under ruset och ansvar för att hjälpa dem att må bättre. Barnen kan ha ångest och oro när de går hemifrån av rädsla för vad föräldrarna ställer till med när de är borta. Ännu större kan rädslan vara över att behöva ställa allt tillrätta när de kommer hem igen.

Orsaken till sådana känslor hos barnen är vanligen de personlighetsförändringar som den alkoholiserade föräldern uppvisar med humörssvängningar, minnesluckor, bristande omdöme och beteendeförändring som skräm-mer barnen och gör dem osäkra på hur föräld-ern kommer att vara från en stund till en an-nan. Barn har inte samma förutsättningar att i ord berätta om sina svårigheter som vuxna kan göra. Till detta kommer också att de inte vill avslöja hur de har det hemma därför att de är lojala mot sina föräldrar eller för att dessa förbjudit dem att ”prata”.

Barn tar ofta på sig skulden för missbruket. De tror att om de vore lite snällare, om de hjälpte sina föräldrar mer, så skulle mamma och pappa må bättre. Kärleken till föräldrarna gör att de stänger av sina egna känslor och be-hov, och istället försöker anpassa sig till miss-brukaren så mycket det går.

Nästan alla barn i missbrukarfamiljer reagerar på ungefär samma sätt. Man brukar prata om att de använder sig av olika överlevnadsstra-tegier. Genom att vuxna i barnens omgivning känner till dessa mönster kan det vara lättare att upptäcka missbrukarnas barn. De fyra överlevnadsstrategierna brukar ofta lyftas fram av Anonyma Alkoholister, och det är från deras tankar de fyra rollerna fått sina namn: Hjälten, Clownen, Syndabocken och Tapetblomman. Barnet i missbrukarfamiljen kan växla mellan de olika rollerna för att kun-na hantera, förstå och kontrollera sin tillvaro. Olika roller passar i olika situationer. I det här numret är det Clownen som står i fokus.

ClownenClownen förvandlar allvar till skämt och kan på det sättet hålla sig från det som gör ont på insidan.

Clownen gör också att en familj präglad av oro, bråk och ångest får uppleva små stunder av befriande skratt och lättnad. Bland kamraterna är clownen ofta populär, lite tokig, ”Emil i Lönnebergahyssig”, någon som man skrattar med, men även åt.Clownen döljer det som inte är så bra hem-ma genom att dra uppmärksamheten till sig. Skämtar så fort något blir känsligt och skojar bort alla problem.

I det långa loppet blir clownen på det sättet ofta en människa som hamnar lite utanför sitt sammanhang. Ensamheten blir hans eller hennes följeslagare, något som för övrigt drabbar även de som spelar de övriga famil-jerollerna - hur ska man till exempel våga ta hem någon när man inte vet i vilket skick mamma eller pappa, eller båda är i just idag?

Barns överlevnadsstrategier Del 3. Clownen

PIXXI på webben• www.pixxi.se - är en webbplats för barn

som behöver någon att prata med, men speciellt riktad till barn till missbrukande föräldrar.

• Barnet kan välja att vara anonymt.

• Barnet kan chatta eller mejla till Pixxi.

• På webbplatsen finns direktlänkar till hjälp på orten där barnet bor.

• Bakom Pixxi finns ett nätverk av kom-petens på området.

PIXXI - en resurs

för barn till missbrukare

PIXXI VerktygslådaVåga Börja Prata har sammanställt en unik ”verktygslåda” som ska underlätta för skolpersonal i låg- och mel-lanstadiet i det viktiga arbetet att hitta, förstå och hjälpa utsatta barn. En uppdatering av verktygslådan distri-bueras till samtliga F-6 skolor en gång per år. Den finns även att ladda ner kostnadsfritt på vår hemsida www.vagaborjaprata.se

I verktygslådan hittar man handfasta konkreta redskap som går att använda direkt i undervisningen. Verktygslådan innehåller ett genomarbetat material som kan användas till exempelvis enstaka lektioner, en lektionsserie över längre tid eller en temadag. Med varje övning följer en lättförståelig handledningstext så att lektionen kan ledas av en lärare men även av personal från skolhälsan.

Genom Pixxi verktygslåda vill vi bidra till att öka kunskapen och ge personer som arbetar med barn möjlig-het att arbeta ännu mer för att utsatta barn ska bli sedda - och samtidigt ge alla barn en ökad lyhördhet och medvetenhet om sina egna och andras känslor. I det här viktiga arbetet hoppas vi att verktygslådan blir en stor tillgång!

PIXXI - en resurs

för barn till missbrukareEtt stort tack till våra företagsmedlemmar

som gör vårt arbete möjligt!

Kommentarer från Petras föreläsning

” Mkt bra! En föreläsning jag tar med mig och kommer att minnas och som förhoppningsvis ger mig glasögonen som gör att jag får syn och kan se dessa barn”

” Gripande om egna erfarenheter - gör föreläsningen intressant, och föreläsningen blir extra trovärdig. Du har ett viktigt jobb!”

” Mycket öppenhjärtligt, uppriktigt, rakt och ärligt berättat. Bra infor-mation och material. Du förmedlar hopp och styrka!”

”Mycket bra berättelse. Fick mig att känna och tänka på situationer i omgivningen. Förstår tydligare hur svårt det är att få soc när en av föräldrarna ger ett bra uttryck och inte vill ha hjälp för synen på fa-miljen utåt skulle få en fläck . Man känner sig lite maktlös när man vill hjälpa ungdomar.”

Om ossTidningen Våga Börja PrataVåga börja prata AB - Org.nr: 556868-6991

Ansvarig utgivare- Petra Staaff petra.staaff@vagaborjaprata.se

Redaktion - Petra Staaff, Börje Dahl, Karl Dahl, Helena Krona

Hemsidor: www.vagaborjaprata.se www.pixxi.se

Om ossTidningen Våga Börja PrataVåga börja prata AB - Org.nr: 556868-6991

Ansvarig utgivare- Petra Staaff petra.staaff@vagaborjaprata.se

Redaktion - Petra Staaff, Börje Dahl, Karl Dahl, Helena Krona

Hemsidor: www.vagaborjaprata.se www.pixxi.se

Några siffror om alkohol

Cirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill säga de har en alkoholkonsum-tion som ökar risken för skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för män anges till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit.

För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka. Berusningsdrickande, det vill säga fem eller fler standard-glas vid ett och samma tillfälle för män och fyra eller fler stan-dardglas för kvinnor, är också riskbruk.

Cirka 300 000 har utvecklat ett alkoholberoende.

Alkoholens totala samhällskost-nad har av olika forskare beräk-nats till mellan 20 och 80 miljar-der kronor. Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras.

Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen.

Källa: CAN

Läs mer här

Vi önskar er alla en riktigt Glad Påsk!