VAR BEFINNER VI OSS?– översikt över reformens beredning

Förändringsdirektör, landskapsreformen Laura Leppänen

VI BEREDER REFORMEN

Vi är redan 54, av vilka 34 arbetardeltid

VAD VILL VI UPPNÅ?

Klienten före organisationen

Trygga tillgången till tjänster i rätt tid

Förstärka förebyggande tjänster och basservice, effektivt ochkostnadseffektivt

Förnya tjänsterna med digitaliseringen i fokus

Pengarna måste räcka!

FÖRVALTNING

Landskapets styrande dokument:1. Frågor kring landskapets grundande2. Landskapsstrategi3. Handbok för organisering av landskapet4. Regel- och instruktionsböcker

Dokument som överförs

Landskapets upphandlingsorgan

Sakhanteringssystem ocharkiveringsorgan

Riskhantering ochgranskningsverksamhet

Landskapsval

BEREDNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI FRAMSKRIDER

EKONOMI

Utvärdering av finansieringenstillräcklighet för landskapetsekonomi

Simulering av ersättningssystem

Marknadsutredningar ochkonkurrensanalyser

Landskapets budget 2018 och2019

Förberedning av ekonomi- ochpersonalföraltningen

• KE främjande av tillväxt och livskraft

• EKP stöd-, underhålls- och övervakningstjänster för

ivsmedelsproduktion och handel

• ALY områdesanvändnings-, trafiksystems- och

miljötjänster

• organiseringsfunktion

FULLMÄKTIGE

NATIONELLA SERVICECENTERMaakuntien Tilakeskus Oy Vimana Oy SoteDigi Oy KasvuDigi Oy

LUONNOS 03.2018

STYRELSEN

NÄMNDER

Strategiska koncerntjänster bl.a. ägandestryning och

stödfunktioner

Tillväxt/LivskraftSocial- och hälsovård

AFFÄRSVERK

AFFÄRSVERK FÖR SOCIAL- OCH

HÄLSOVÅRD

RÄDDNIN

GS-

VÄSEND

E

TILLVÄXTTJÄ

NST

AFFÄRSVERK

?

MÖJLIG

TILLVÄXTTJÄNST AB

MÖJLIG STÖDTJÄNST

AB

MÖJLIG

SOCIAL- OCH

HÄLSOVÅRDSCENTRA

L

MÖJLIGA KUNDSEDEL-

OCH FÖRETAG FÖR

PERSONLIG BUDGET

ANNAT ORGAN?

KONCERNFÖRVALTNING

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAP

SOCIAL

- OCH

HÄLSO

CENTR

AL

MÖJLIG MUNVÅRDS

ABTJÄNSTESTYRNINGENHET

Landskapets informationssystem harkartlagts, ca 300 system överförs frånkommunerna till landskapen, dessutom överförs tiotals från staten.

Förändringskostnaderna för ICT 2018/19 har uppskattats till 7 + 20 M€, stödansökan har gjorts tillstatsministeriet, beslut väntas underapril månad

Planering av grundandet av data-administration: organiserande, förvaltningsmodell samt nyckelroller.

ICT OCH ELEKTRONISKA TJÄNSTER

Första projekten planerade attsammanföra klient- ochpatientsystem samt att förverkliganödvändiga datakommunikationeroch behövliga ändringar i IT-systemen

Kommande elektroniska tjänster attta i bruk för medborgare utvecklas påbred front, kartläggning ochplanering för att harmonisera dem.

Organisatör/producentmodellenkräver nya verksamhetsstyrnings ochdataledningssystem. Planeringeninleds.

FASTIGHETER OCH STÖDTJÄNSTER

Antalet lokaler och var de befinner sig harkartlagts: landskapet har ca 900 lokaler ellerutrymmen, sammanlagt ca 1 miljon kvadratmeter.

Aktiviteter som stöder tillväxt ochlivskraft – vad vill vi uppnå?

• Stöda invånarnas välmående

• Skapa förutsättningar för företagande och handel

• Skapa förutsättningar för fysiskverksamhetsmiljö

Verksamheten skapar förutsättningar, utvecklar verksamhetsmiljön och förmedlarverksamheter.

Gemensamma frågor:

Strategiska mål för att utvecklalandskapet

Intressebevakning

Internationella verksamheter

Verksamhetens framförhållning

Informationsledning

Främja landskapets identitet

Möjlighet att göra nytt över gränserna!

AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT

AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT

FRÄMJANDE AV TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT

Mål: Kompetens på högnivå och fungerande

arbets- ochnäringslivstjänster skaparförutsättningar för tillväxt

och människorsvälbefinnande.

Företags-, arbets- ochnäringstjänster

Utveckling och stöd av landskapet

Programfinansiering

STÖD, UNDERHÅLLS- OCH ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER

FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION

Mål: Stöd- ochövervakningstjänsternagaranterar ansvarsfull

verksamhet.

Regional alkoholförvaltning

Helheten av miljöhälsovård

Abytartjänster

OMRÅDESANVÄNDNINGS-,

TRAFIK- OCH MILJÖTJÄNSTER

Mål: Kvalitativ och hållbar miljö

producerar mångsidigt

välbefinnande och

utvecklingsmöjligheter.

Landskapsplanläggning

Trafiksystemsarbete

Främja skyddandet av naturensmångfald

Regionala naturtillgånguppgifter

Vatten och havsskydd samtsjöområdesplanering

Främja och planeravattenförsörjning

Delaktighet och tillgänglighet

Hur utnyttjas invånarnas, landskapetspersonals och andra aktörers kunnande såeffektivt som möjligt i det nya landskapetoch i social- och hälsovårdstjänsterna?

Hur genomförs deltagande i dokumentsom styr landskapet, som i förberedning av landskapets strategi ochbeslutsfattandestrukturer?

Hur byggs deltagande som en del av strukturer och vardagsarbete, och klistrasinte på eller blir glasyr på festtalsnivå?

Deltagande är ett värde samt en äktaförutsättning för kundorientering..

EXEMPEL– FRÅN KOMMENTARER TILL BEREDNING

Organisationer

Hur kan organisationernas sakkunskap bästutnyttjas i landskapet?

Hur byggs samarbetsstrukturerna mellanorganisationerna och landskapet?

Vilken är organisationens roll i förebyggandearbete och kommunikation?

Vilken är landskapets roll och sätt att stödahjälporganisationer?

FÖLJ DEN TVÅSPRÅKIGA KIMPASSA-ALLIHOPA KOMMUNIKATIONEN:

Tvåspråkiga webbsidor: kimpassa-allihopa.fi

Kimpassaallihopa

@kimpassa2020

Kimpassa Allihopa

Linkedin

Kom också ihåg spetsprojekten Lupa Auttaa och I & O samt Kompassi

VALFRIHETSLAGENS RAMAR FÖR REFORMEN

Förändringsdirektör vårdreformen Antti Parpo

Främja klienternas möjlighet att välja tjänsteproducent

Förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna

Förstärka sporrar för kostnadseffektiv verksamhet och kontinuerligutveckling

Dämpa kostnadsökningen för social- och hälsovårdens tjänster

VALFRIHETENS MÅL

I social- och landskapsreformen skiljs organisering av tjänsterfrån produktionen

I social- och hälsovårdstjänsterna

I tillväxttjänsterna

I räddningstjänsterna

Landskapets organiseringsuppgifter är i demokratisk styrning. Tjänsteproduktionen å andra sidan frigör sig från direktdemokratisk styrning.

ORGANISERING OCH PRODUKTION AV TJÄNSTER

Landskapet ansvarar för organisering av tjänster för social- ochhälsovården, tillväxten och räddningstjänsten.

Landskapet ansvarar för tillgång av social- och hälsovårdstjänster. Tjänsternas innehåll, omfattning och kvalitet ska vara enligt invånarnasbehov. Landskapet ansvarar för att tjänsterna är samordnade helheter ochde genomförs enligt befolkningens behov nära kunderna.

Landskapet ansvarar för att tjänsterna integreras dvs. samordnas tillfungerande tjänstehelheter och -kedjor. Detta rör landskapets alla social-och hälsovårdstänster som finns inom ramen för landskapetsorganiseringsansvar på såväl basnivån som specialnivån.

Organisatören ansvarar för, att tjänsteproducenter inom ramen för valfriheten behandlas på samma sätt. Offentligägd produktion kan integynnas.

VAD ANSVARAR LANDSKAPET FÖR?

Som producent av social- och hälsovårdstjänster kan dessa fungera: landskapets affärsverk, aktiebolag, samfund, förening, andelslag, stiftelse ochsjälvständig yrkesutövare

För landskapets egen produktion av social- och hälsovårdstjänster ansvararlandskapets affärverk. Affärverket är en del av landskapets organisation, mendet har funktionellt och ekonomiskt avskiljts inom landskapet.

Social- och hälsovårdstjänsternas affärsverk leds av en styrelse av sakkunniga, vars lämplighet och uppgifter stiftas i lagen.

Tillväxttjänster kan produceras genom samarbete med offentliga (landskap, kommuner), privata och tredje sektorn, där man har möjlighet att utnyttja bl.a.

alliansmodellen.

HUR OCH VAR PRODUCERAR LANDSKAPET SOCIAL- OCJ HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER?

VALFRIHETENS FÖRVERKLIGANDE

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL

Rådgivning och styrning i hälsofrågoroch socialvård.

Allmänläkarna och andrahälsovårdsexperter vårdar på ett brettplan hälsorelaterade ärenden.

Remiss till laboratorium ochavbildningstjänster

Remiss till specialistsjukvård

Mottagning och konsultation av vissaspecialområden.

Landskapet implementerar vid behovsocialvårdens kunnande i social- ochhälsovårdscentralerna.

TANDVÅRD

Hälsorådgivning, förebyggande av munsjukdomar, rådgivning, undersökningar

Undersökning av mun och tänder, bedömning av vårdbehov, planering av vård, vård enligt symptom samtprotetiska reparationer. Kirurgiskavårdåtgärder, vård av tandköttssjukdomar tandinfektioner.

Avbildningstjänster, intyg ochutlåtanden.

Tjänster och betalningar är samma i alla tandvårdskliniker.

Munvårdens enhet ansvarar alltid för helheten av kundens tjänster, även omdenne använder underentrepenörer i delar av tjänsterna.

KLIENTENS DIREKTA VAL

Landskapets affärsverk producerar förutom tjänster till egna social- och hälsocentralerockså bl.a. socialtjänster, specialsjukvård, jour, barnavårdsbyråer, skol- ochelevhälsovård samt tandvård för minderåriga.

Kunden kan välja affärsverk och dess tjänsteenhet i hela landet, som sjukhus ochsocialbyrå.

Landskapets affärverk bedömer för egen del klientens tjänstebehov och gör vidbehov en kundplan.

Landskapets centrala uppgift är att bedöma klientens tjänstebehov och vid behovgöra en kundplan.

Kunden kan få en kundsedel av affärsverket eller

En personlig budget, med vilken denne skaffar sig de tjänster som denne

behöver av privata tjänsteproducenter.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS I LANDSKAPETS AFFÄRSVERK

Landskapets affärsverk ska erbjuda kundsedel åt kunden i dessa tjänster: social rehabilitering, hemvård, boendetjänster, handikappades arbetsverksamhet, hemsjukvård, medicinsk rehabiliteringoch tandprotetisk vård

Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om kunden inte vill ha kundsdel eller om maninte kan hitta en producent för tjänsten, ansvarar landskapets affärsverk för att producera tjänsten åtkunden, t.ex. som köptjänt.

Landskapet får också ta ibruk kundsedel i dessa tjänster:

familjearbete, ordnande av stödpersoner eller stödpersoner, socialvårdens andra förebyggandetjänster

närståendevård

Personlig assistans för handikappade, dagverksamhet och anpassningsträning

Barnrådgivningstjänster

Polikliniska kirurgiska åtgärder, kirurgåtgärder för annat än brådskande fall, medicinskaundersökningar

Mottagningsbesök av hälsovårdens expert i ickebrådskande fall

Uträtningsvård av tänder

Andra motsvarande social- och hälsotjänster.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED KUNDSEDEL

Med personlig budget kan man välja en organisation eller företag till tjänsteproducentoch påverka tjänstens innehåll.

Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om klienten inte vill ha kundsedel eller om det inte finns en producent av tjänsten, ansvarar landskapetsaffärsverk för tjänstens produktion till klienten på annat sätt, t.ex. som köptjänst.

Budget kan användas i klientplanens tjänster och inom ramen i planen för detdefinierade innehållet i tjänsten. Klienten kan själv bestämma, var denne skaffarsig tjänsterna och vilken sorts hjälp som passar denne bäst.

Landskapet är skyldigt att använda personlig budget för klienter av åldrings- ochhandikapptjänster, vilka har långvarigt och brett behov av hjälp och som själva kaneller med stöd planera och skaffa sina egna tjänster.

Landskapet betalar tjänsteproducenten direkt ersättningar enligt den personligabudgeten. Pengar överförs inte till klientens konto.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED PERSONLIG BUDGET

Affärsverk Oy/andelslag/stiftelse Alliansmodell***

Räddningsverk J N N

Vård-affärsverk J N N

Vård-central* J J J

Munnens

hälsovård

J J J

Kundsedel** N J J

Personlig budget** N J J

Tillväxttjänster J J J

MODELLER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION

*Landskapet ska ha social- och hälsocenter i sitt affärsverk och dessutom kan produktion av social- och

hälsovårdstjänster finnas i företaget

**Med kundsedel och personlig budget kan man få tjänster bara av privata tjänsteproducenter (offentlig

ab). Affärsverket kan producera tjänster inom ramen för kundsedeln eller den personliga budgeten bara

on klienten vägrar kundsedeln eller den personliga budgeten

***Samarbete mellan landskapet, kommunen, företagen och organisationerna

J = ja, är möjlig produktionsmodell, N = nej, är inte en möjlig produktionsmodell

Stödtjänsternas

organiseringssättLandskapets

organiseringsorganisatio

n

Landskapets

affärsverk

Landskapets

social- och

hälsovårdsprodukt

ions Ab

Stödtjänster i affärsverk Ja Ja Nej

Stödtjänster från ett av

landskapets stödtjänstföretagJa Ja Nej

Stödtjänster från ett av

landskapets och social- och

hälsovårdsföretagets gemensamt

ägda stödtjänstföretag

Nej Nej Nej

Stödtjänster från landskapets

stödtjänstföretag och ett social-

och hälsovårdsföretagets

stödtjänstföretag

Ja Ja Ja

STÖDTJÄNSTERNAS ORGANISERINGSSÄTT

SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN UR PERSONALENS SYNVINKEL

Personalchef Laura Saurama

• Utredning av frågorrörande personalen:

• Vakansspecifika uppgifter

• Principer rörandetanställningaar

• Personalpolitiska linjeroch praxis för organisationer somavstår personal

• Lokala avtal

• Personalstruktur

• Organisationsstruktur ochplanering av personalöverföringt

Utredningsfas

• Överföring av personnivåns uppgifter, fas I (KT:s instruktion ochverktyg), t.o.m. 10/2018

• Förberedning av överföringsprocesserochdokument

• Planering av landskapetspersonalpolitik ochnödvändiga beslut

Temporär förvaltning1.7.2018

•Personalpolitiska linjer/beslur enligtkollektivavtal

•Arbets- och tjänsteförhållanden, arbetsbeskrivningar

•Löner

•Frågor rörande tjänsteförhållanden

•Frågor rörande arbetshälsa

•Samarbete och förhandling/beslut omförtroendemansorganisation•Samarbetsförhandlingar har gjorts i företag som överför personal 09/2019

•På basis av direkt och med 50% regeln överförd personal inget attförhandla (överföringsdokument)

•På basis av under 50% regeln skaförhandlas för de som överförs(överföringsavtal)

•Slutlig utredning om personal somöverförs 11/2019 (överföring av personuppgifter, fas II, fortfarandeKT:s instruktioner och verktyg), överföringsavtal och –dokumentfärdiga

Landskapsförvaltning1.1.2019

• Personalöverföringarnaträder i kraft och denöverförande organisationenhar samarbetsförhandlingar(Kommunal samarbetslag11§)

1.1.2020

PRELIMINÄR FÖRBEREDELSETIDTABELL FÖR PERSONALFRÅGOR

Kommunerna ska förhandla om

möjliga överföringar på basis av

under 50 % regeln

Personalen överförs med principen

Landskapet (KVTES, LS, TS)

Landskapets företag (AVAINTES)

Personal som överförs till landskapet kan ytterligare överföras inom tidsgränsen tillkoncernföretagen

Princip: anställningens villkor förblir samma (avtalsperiodens slut), menarbetsgivarens erbjudna fördelar till personalen bestämmer den nya arbetsgivaren(arbetshälsovård, kultur-/motionstjänster)

Personalöverföringarnas teknik och process måste bearbetas

Organisera och producera förändring är betydande och kommer därför inte attvara färdig 1.1.2020.

ÖVERFÖRING AV PERSONAL

Personalen behöver varierande stöd i förändringen, såväl utbildning som träning

Utbildning och träning måste göras målriktat

För att vi ska nå personalen, behöver vi också nätbaserade verktyg och

samarbete med organisationer som överför personal

I förändringen finns två väsentliga saker

Vi organiserar och producerar inte längre, i huvudsak producerar vi

Marknadssituationen är hård, att klara sig i förändringen är inte längre en

fråga om det, att produktionen överförs från kommunerna till landskapets

affärsverk och företag utan:

att vi förnyar våra verksamhetsformer inom givna ekonomiska ramar

Att klienterna ska vilja ha våra tjänster och välja oss!

I förändringen framhävs allas vårt ansvar

Om vi lyckas finns bara himlen som gräns

Om vi misslyckas står vi ”med ryggen mot väggen”

FÖRÄNDRINGENS FÖRVALTNING FRÅN PERSONALENS SYNVINKEL

Koncentrera digpå

grunduppgiftengenom att delta i utvecklingen

av nyaarbetsmetoder

ocharbetsformer

I utvecklingssamtal skaman tala om

förändringensmöjligheter, om du

hörtill de som möjligenflyttas på basis av 50

% regeln

Ta hand omdin egen

arbetsförmåga

Man ska ta hand omsina egna resurser

Ta hand om dinegen

yrkesskicklighet

Följförändringsko

mmunikationen

Anpassning tillförändringen tar tid

Känn igen dinegen

förändringsförmåga

Delainformation, inte skvaller

Förståelse för frågornaminskar rädslan och

förändringsmotståndet

Delta i informations-

ochutbildningstillfäl

len

ARBETA I FÖRÄNDRINGEN

• Hela förändringens mest centrala fråga är personalen, dess kompetens och fömågaatt anpassa sig till förändringen

INDIVIDEN MITT I FÖRÄNDRINGEN

• Ilska

• Vrede

• Rädlsa

• Misstro

• Motsånd

• Ångets

• Chock

• Förnekande

Nej!

• Förvirring

• Konflikt

• Stress

• Förstå förlusten

• Godkännande

Vad ochvarför?

• Entusiasm

• Otålighet

• Hoppfullhet

• Kreativitet

Nu börjarvi!

FRAMGÅNGENS FÖRUTSÄTTNING, GEMENSAMMA METODER

BÄSTA LIVET HEMMA• Den åldrande befolkningen beaktas i stödtjänster rörande

boende, funktionsförmågan och välbefinnandet

• De äldre personerna får det stöd som de behöver genom en kontakt – ” en lucke principen”

• Tjänsterna är likvärdiga för landskapets äldre människor ochtillgången bättre

• Stödet soM de äldre människorna behöver kan fås genomkommunen, församlingeN eller frivilligverksamhet

• Tjänsterna produceras på olika sätt: ansikte mot ansikte ellerelektroniskt

• Tjänsterna produceras ekonomiskt och på hållbart sätt

TILLSAMMANS LYCKAS VI

Konkurrensen om arbetstagarna tätnar

Kompanjonsförhållandet mellan den offentliga och privatasektorn förändras till ett konkurrensförhållande

Kompetensens utmaningar växerFör att vi ska verkligen ska kunna utnyttja digitaliseringen, ska desskompetensnivå allmänt förbättras, så att fördelarna syns i verksamhetenoch kundtjänsten

Ny yrkesgrupp krävs för att bedöma tjänstebehovet

Ledarskap med kunskap

Nätverksledarskap

Klienten framför allt

PERSONALEN PÅ EN FÖRÄNDERLIG MARKNAD